Generationsskiftet närmar sig 2000:15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generationsskiftet närmar sig 2000:15"

Transkript

1 Generationsskiftet närmar sig 2000:15

2 2000:15 STATEN I OMVANDLING 2000

3 Publikationen kan beställas från: STATSKONTORET Publikationsservice Box Stockholm Tfn Tfx E-post: Mer information om Statskontoret finns på Internet: STATSKONTORET ISBN: Layout och original: Dreamforce Infomedia AB Tryck: Williamssons Offset AB, 2001

4 MISSIV Datum Diarienr /244-5 Ert datum Er beteckning Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Staten i omvandling 2000 Statskontoret har regeringens uppdrag att från och med 1996 årligen göra en översiktlig och samlad redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen. Den femte rapporten i denna serie Staten i omvandling 2000 (2000:15) överlämnas härmed. Rapporten illustrerar statens betydelse för samhällsekonomin och beskriver förvaltningens utveckling. Den visar också hur statens användning av informationsteknik sätter medborgare och företagare i centrum och successivt ger nya förutsättningar för en effektivare handläggning och bättre service. Liksom tidigare år tas några särskilda teman upp. I årets utgåva görs en genomgång av utvecklingen i de statliga bolagen och affärsverken. Effekterna av statlig kommersiell verksamhet belyses också, liksom hur det svenska medlemskapet i EU påverkat arbetet i departement och centrala förvaltningsmyndigheter. Rapporten har utarbetats av Anita Bashar-Aréen, Magnus Brattgård, Mårten Janerud, Sven-Åke Lagerkvist, Ann Lundberg, Thomas Ringbom och Margareta Ringqvist, projektledare. Underlag har hämtats främst från riksdagstrycket, Statistiska centralbyrån, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket, Trygghetsstiftelsen och Statskontorets pågående uppdrag. Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Lars Dahlberg, chef för enheten för förvaltningsutveckling, och organisationsdirektör Margareta Ringqvist, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Margareta Ringqvist 3

5

6 Innehåll Sammanfattning...7 Del I. Staten i samhällsekonomin...27 Statens verksamhetsområden...27 Avgränsningen av den offentliga sektorn och staten...27 Statens verksamhetsområden...29 Konsumtion och produktion...32 Offentliga sektorns framväxt...32 Den statliga produktionens delar...35 Sysselsättningen...45 Från varu- till tjänsteproduktion...45 Staten krymper...46 Del II. Organisation, personal och IT...65 Organisationsförändringar...65 Allmänna tjänster...65 Försvar...68 Samhällsskydd och rättskipning...75 Näringslivstjänster...80 Utbildning...85 Vård, social trygghet, omsorg och kultur...87 Personalen i staten...90 Två år äldre på arbetsmarknaden...90 Två år äldre på tio år även i staten...94 Män och kvinnor...99 En fjärdedel arbetar deltid Tidsbegränsat arbete allt vanligare Personalrörlighet i staten Uppsagda i staten Högre utbildning på arbetsmarknaden Fler akademiker i staten Mest personalutbildning i offentlig sektor Löner Hälsa och ohälsa Staten och informationssamhället Fler och fler använder Internet Ett informationssamhälle för alla Det europeiska informationssamhället En elektronisk förvaltning Andra mål i eeuropaplanen Framtida utmaningar...165

7 Del III. Årets teman Statliga bolag och affärsverk En tillbakablick och 1980-talen Kraftig nedgång under 1990-talet Finanskris och bolagisering gav fler anställda Branschstrukturen har förändrats Motiven har varierat Staten som kommersiell aktör Omfattning Statliga aktörer snedvrider konkurrensen Konkurrensproblem Vad kan ändras? Fem år i EU Arbetsbördan ökar Arbetsfördelningen Samordning och styrning Efter fem år i EU Register Diagram Tabeller Tablåer Litteraturförteckning Index...241

8 Sammanfattning Staten i omvandling 2000 Renodlingen fullföljs Strukturomvandlingen i staten har varit omfattande under 1990-talet, särskilt under dess första hälft. Den höga förändringstakten har huvudsakligen drivits av behovet att spara i statens utgifter. Nyckelorden har varit koncentration, renodling och integration. Affärsverksformen försvinner? Principen att myndighetsutövning ska ske i myndigheter och kommersiell verksamhet i bolag har efterlevts genom att flera affärsverk bolagiserats under talet. Eftersom riksdagen beslutat att också SJ ska bli aktiebolag tycks affärsverksformen, som funnits sedan 1900-talets början, vara på väg att försvinna. År 1990 fanns åtta affärsverk. Efter de planerade förändringarna i SJ återstår bara tre. En kartläggning visar också att den konkurrensutsatta tjänsteproduktionen i övriga myndigheter bara utgör några få procent av intäkterna. Myndighetsbeslut prövas numera i domstol En annan form av renodling är den att tydligare skilja mellan dömande verksamhet och annan myndighetsutövning. Samtidigt har rättskipningens sfär vidgats, eftersom det blivit normalt att överpröva myndighetsbeslut i domstol i stället för i en överordnad förvaltningsmyndighet. Färre och större myndigheter En annan allmän tendens är att de statliga myndigheterna har blivit färre och större. Det har huvudsakligen åstadkommits genom att den regionala statliga organisationen har koncentrerats till större områden genom fusioner inom förvaltningskoncerner t.ex. i polis- och skatteväsendet. Tingsrätterna står nu på tur. Rapporten har tre delar Detta är något av vad den femte rapporten om staten i omvandling handlar om. Vi har även i år valt att dela upp innehållet i tre huvudavsnitt. Staten i samhällsekonomin Den första delen, staten i samhällsekonomin, ska spegla statens roll som producent av tjänster, dvs. hur produktionen, vår konsumtion och sysselsättningen inom olika verksamhetsområden har förändrats under 1990-talet. 7

9 Organisation, personal och IT Del två beskriver aktuella förändringar i myndigheternas organisation t.ex. genom nedläggningar, nybildningar och ändrade arbetsuppgifter. Årets avsnitt om personalen i staten är en fördjupning jämfört med tidigare rapporter. Detta mot bakgrund av de stora förändringar som skett i personalens sammansättning, t.ex. när det gäller ålder och utbildning, och problemet med den kommande generationsväxlingen. I avsnittet om staten och informationssamhället knyter vi an till EU:s handlingsplan, eeuropa 2002 ett informationssamhälle för alla, för att på punkt efter punkt stämma av hur den svenska förvaltningen ligger till i förhållande till EU:s mål och prioriteringar. Genom den långa traditionen med att bygga upp register och elektronisk informationsförsörjning, ligger Sverige väl framme jämfört med många andra EU-länder. Årets teman Mot bakgrund av att den allmänna debatten om statens roll som ägare av bolag åter har blossat upp, har det första av årets tre teman valts. Det beskriver hur statens motiv för att ta över eller bilda bolag och affärsverk varierat över tiden och hur den borgerliga regeringens privatiseringsplaner från 1990-talets början fullföljts av de socialdemokratiska. Det andra temat handlar om statens roll som kommersiell aktör och beskriver i vilken grad bolagen, affärsverken och övriga myndigheter bedriver verksamhet i konkurrens med andra. Det tredje temat, fem år i EU, tar upp hur arbetet i myndigheter och departement påverkats av medlemskapet i EU. Del I. Staten i samhällsekonomin Konsumtion och produktion Offentliga sektorns framväxt Utbyggnaden av den offentliga sektorn tog fart på allvar först vid mitten av 1960-talet. Dessförinnan svarade den för drygt 10 procent av BNP, varav staten och kommunsektorn bidrog med ungefär lika stora delar och de utvecklades i samma takt. Kommunsektorn expanderade Det var framför allt kommunsektorn som expanderade med årliga ökningstal på över 10 procent under åren Under denna period var det framför allt hälso- och sjukvården som byggdes ut. Utbyggnaden fortsatte i hög takt även under 1970-talet, med 5 procent om året, och berodde då främst på att barn- och äldreomsorgen kommunaliserades. 8

10 men lugnare ökningstakt i staten Även konsumtionen av statliga tjänster ökade under och 1970-talen, men, jämfört med kommunsektorn, i en betydligt lugnare takt, ungefär i paritet med tillväxten i den totala ekonomin, dvs. BNP. Besparingar i staten på 1980-talet Osthyveln infördes Under 1980-talet kunde en kursändring noteras genom att den relativa enighet som tidigare rått mellan de politiska partierna om att bygga ut den offentliga sektorn inte längre var så stor. Försämringar i de offentliga finanserna inkomsterna räckte inte till för att täcka utgifterna medförde i stället ett behov av att begränsa de offentliga åtagandena. Osthyveln, dvs. kravet på årliga besparingar på ett par procent, infördes för den statliga verksamheten redan budgetåret 1979/80 och konsumtionen av statens tjänster gick ned under större delen av decenniet. Trenden bröts under 1980-talets sista år Den nedåtgående trenden i staten bröts dock under 1980-talets sista år. Det hade flera orsaker. Försvarsbeslutet år 1987 medförde att försvarets utgifter åter började att stiga. Samtidigt hade den, sedan decenniets mitt, successiva uppgången i invandringen inneburit en ökning i dåvarande Invandrarverkets verksamhet. Den nådde sin kulmen år talet har präglats av lågkonjunkturen därefter måttlig tillväxt Lågkonjunkturen under 1990-talets början gav utslag Den djupa lågkonjunkturen under 1990-talets första år, då BNP minskade tre år i rad och arbetslösheten steg kraftigt, ställde krav på statliga insatser för att lindra krisen. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökade markant under denna period. Satsningar på den högre utbildningen har däremot gett utslag i form av ökad produktion och konsumtion under hela 1990-talet. Måttlig ökning av statens tjänsteproduktion efter 1993 Medan den totala ekonomin växte med närmare en femtedel efter 1993, ökade den statliga tjänsteproduktionen med 4 procent i volym under de sex åren till och med Uppgången inträffade främst under periodens två sista år med årliga ökningar på 3 procent. Förutom att den högre utbildningen expanderat, förklaras ökningen av att försvaret, kommunikationer och det betydligt mindre kulturområdet blivit större, när produktionen eller konsumtionen av tjänster används som måttstock. Inom alla övriga statliga områden har verksamheten minskat i volym. Det gäller särskilt näringslivstjänsterna och de s.k. allmänna tjänsterna. Inom det sistnämna området ingår Regeringskansliet, som dock blivit större under 1990-talet, mätt såväl efter produktion som sysselsättning. 9

11 Sysselsättningen Från varu- till tjänsteproduktion Över sjuttio procent producerar tjänster De strukturella förändringarna i utbudet av varor och tjänster kan också illustreras med uppgifter om sysselsättningen inom olika områden. Den långsiktiga utvecklingen har inneburit en ökning av den tjänsteproducerande delen av ekonomin, samtidigt som den varuproducerande gått tillbaka sedan mitten på 1960-talet. I dag är över 70 procent anställda av privata och offentliga tjänsteproducenter. Så gott som oavbruten ökning till 1990-talets början Samtidigt har det skett en så gott som oavbruten ökning av antalet arbetstillfällen ända till den ekonomiska krisen under 1990-talets början. Den innebar att en halv miljon anställda fick lämna arbetsmarknaden och trots en återhämtning under senare år har de arbetstillfällen som försvann ännu inte helt ersatts med nya. Staten krymper som en följd av underskott i statsfinanserna I staten har utvecklingen av antalet anställda varit entydigt nedåtgående sedan Sysselsättningen har minskat med över en femtedel och bara indirekt varit beroende av rådande konjunkturläge. Mer direkt har nedgången berott på besparingar orsakade av dåliga statsfinanser, både under och 1990-talen. Hälften av nedgången inföll under 1990-talets första hälft och bara en mindre del förklaras av att myndigheter bolagiserats och att de anställda därmed försvunnit till näringslivet. Därefter har förändringstakten mattats, men det innebär på intet sätt att utvecklingen stannat av. och försvarsbeslutet år 2000 Försvarsbeslutet våren år 2000 kommer att medföra att staten krymper även framöver, samtidigt som fortsatta ökningar av antalet utbildningsplatser inom universitet och högskolor kommer att ge en uppgång av antalet statsanställda. 10

12 Del II. Organisation, personal och IT Organisationsförändringar Affärsverken bolagiseras I förändringarna i staten under 1990-talet kan tydliga mönster urskiljas. Huvudprincipen har varit renodling och koncentration på kärnverksamheten. Den konkurrensutsatta delen i fem av de tidigare åtta affärsverkens verksamhet har blivit bolag och i samtliga fall har förändringen föregåtts av kraftiga personalminskningar. och nu även SJ Genom riksdagsbeslutet våren 2000 ska nu också SJ bolagiseras. Även inom det verket har 1990-talet inneburit en successiv koncentration på kärnverksamheten genom att flera av de dotterbolag, som haft andra uppgifter än person- och godstransporter på järnväg, har sålts. Översyn av andra affärsverk Regeringen har också sett över organisationen i Luftfartsverket och Sjöfartsverket, som tillsammans med Svenska kraftnät är de, efter år 2001, tre återstående affärsverken. Den konkurrensutsatta delen i Luftfartsverket uppgår till 30 procent, medan den är marginell i de andra två. Myndigheterna blir färre och större inom rättsväsendet En annan trend i staten är att myndigheterna blivit färre och större. Inte minst gäller det inom rättsväsendet, där kriminalvården integrerats genom att föra samman områdena frivård, häkte och anstalt och sedan några år finns det bara en polismyndighet i varje län. Även åklagar- och kronofogdemyndigheterna har minskat i antal. Domstolsväsendet står nu på tur genom att tingsrätternas roll ska renodlas till dömande verksamhet och koncentreras genom att större domkretsar bildas. Artfrämmande arbetsuppgifter ska därför flyttas till andra myndigheter och planer finns i dag för omorganisation av tjugosex tingsrätter, varav knappt hälften ska läggas ned. samt näringslivstjänster, allmänna tjänster och försvar Samma trend kan också spåras inom näringslivstjänsterna, t.ex. när det gäller lantmäteri- och skogsvårdsorganisationen. Planer finns nu också på att lägga samman Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen till en ny myndighet, Arbetsmiljöverket. Elva myndigheter skulle då ersättas av en. Exempel på ökad koncentration finns också inom de allmänna tjänsterna. Under 1990-talets början gjordes en översyn av skattemyndigheternas organisation. 11

13 Då samlades 130 regionala och lokala myndigheter till en i varje län. Från och med 1999 övergavs också länsindelningen och ersattes i stället av tio regioner. Antalet myndigheter inom Tullverket har reducerats från ett fyrtiotal vid decenniets början till en enda myndighet från den 1 juli Regeringskansliet är ett annat exempel. Det bildades 1997 av femton fristående myndigheter Statsrådsberedningen, de tretton departementen och Förvaltningskontoret. Bakgrunden till omorganisationen var det ökade behovet av sektorövergripande arbete och bättre samordning både mellan och inom departementen. Faktorer bakom dessa behov var internationaliseringen och regeringens ansvar för Sveriges medverkan i EU-arbetet. Inom försvaret försvann ett hundratal myndigheter när Sveriges största, Försvarsmakten, bildades år Ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering Även när det gäller den statliga organisationen för finansiering av forskning planeras en koncentration till färre myndigheter. Under år 2001 ska tre nya myndigheter bildas och ersätta ett tiotal av de nuvarande forskningsråden. Motivet till förändringen är att underlätta samarbetet över sektorgränserna. Ökad självständighet en annan trend Riksbanken, Svenska kyrkan och Arbetsgivarverket En annan trend i staten är ett ökat inslag av autonomi. Från den första januari 1999 är Riksbanken en från regering och riksdag självständig institution med ansvar för penningpolitiken och Svenska kyrkan separerade från staten i början av år Som en konsekvens av att myndigheterna fått det fulla ansvaret för alla verksamhetsrelaterade kostnader, inklusive personal- och lönepolitik, ombildades Arbetsgivarverket 1994 för att svara för de centrala löneförhandlingarna på det statliga området. Verket är visserligen formellt underställt regeringen, men ska samtidigt ta till vara myndigheternas intressen. och förslaget om en oberoende Riksrevision I samma anda går förslaget om att bilda en ny revisionsmyndighet, Riksrevisionen, under riksdagen första halvåret Myndigheten ska ansvara både för den statliga redovisnings- och effektivitetsrevisionen och ha en hög grad av oberoende vid granskningen. Förslaget kommer ursprungligen från Riksdagsstyrelsen, men har sedan modifierats av Konstitutionsutskottet och är resultatet av en uppgörelse mellan alla sju riksdagspartierna. KU föreslår t.ex. att den nya myndigheten ska ledas av tre Riksrevisorer i stället för en och att samtliga riksdagspartier ska vara representerade i styrelsen /01:KU8. 12

14 Ändrad bild av omvärlden ger ändrat försvar Flexibelt och lättrörligt insatsförsvar Det har skett stora organisations- och strukturförändringar i försvaret under 1990-talet. Det positiva säkerhetspolitiska läget har medfört att förändringarna fortsatt även in på det nya seklet och i mars år 2000 fattade riksdagen beslut om det nya försvaret. Det innebär att antalet förband ska reduceras kraftigt och försvarets inriktning ändras från bred invasion till ett flexibelt och lättrörligt insatsförsvar. Internationella insatser för att bidra till fred och säkerhet i omvärlden har också blivit allt viktigare inslag i försvarspolitiken. Neddragningar på central, regional och lokal nivå Sedan juli 2000 har Försvarsmakten en ny organisation, vilket medför neddragningar på central, regional och lokal nivå. Enligt prognoser kommer det att innebära en minskning av antalet anställda med till år Nyckelord i det nya försvaret är integration, renodling och koncentration. Insatsorganisationen ska bestå av integrerade förband från armé, flyg och marin, som ska kunna sättas samman till operativa styrkor, allt efter aktuella behov. På central nivå har ledningsorganisationen reducerats till en enda, nämligen den operativa insatsledningen. Den lyder numera direkt under Överbefälhavaren. På det regionala planet har ett trettiotal staber, kommandon och civilbefälhavarorganisationen lagts ned och ersatts av fyra nya regionala militärdistrikt. De har till uppgift att leda den territoriella verksamheten på länsnivå tillsammans med totalförsvarets civila delar. Personalen i staten Två år äldre på arbetsmarknaden Takten tycks ha bromsats upp Arbetskraften har blivit hela två år äldre under 1990-talet och medelåldern på arbetsmarknaden uppgår nu till drygt 41 år. Ökningen förklaras till stor del av att de unga försvann från arbetsmarknaden i samband med lågkonjunkturen under decenniets början. Inom näringslivet tycks nu ökningstakten ha bromsats upp, eftersom genomsnittsåldern varit oförändrad under de tre senaste åren. men ökningen fortsätter i offentlig sektor Inom den offentliga sektorn, däremot, har återhämtningen efter lågkonjunkturen inte inneburit att ökningen i genomsnittsålder avstannat, utan de anställda har blivit äldre också efter I staten har till och med den största delen av åldersökningen under decenniet inträffat under dess andra hälft. Förklaringen kan ligga i att besparingarna och 13

15 rationaliseringarna inom offentlig sektor forsatt också under senare delen av 1990-talet och att dessa i första hand gått ut över de unga. I staten är fyrtio procent över femtio De statsanställda är i genomsnitt betydligt äldre än de anställda i näringslivet. Medelåldern uppgår till 44,5 år och närmare 40 procent är i dag femtio år eller äldre. Av statens verksamhetsområden är man äldst inom försäkringskassorna, men medelåldern ligger över genomsnittet även i arbetsmarknads- och skattemyndigheterna samt i länsstyrelserna. Generationsväxlingen en stor prövning De nästkommande tio åren innebär en stor prövning för den offentliga sektorn, inte minst för staten. Närmare en fjärdedel av de statsanställda kommer att pensioneras och det finns risk för stora kompetensförluster. Myndigheterna är medvetna om problemet med generationsväxlingen, men det finns i dag inte många konkreta förslag till lösningar. De stora förändringarna har berört kvinnorna i staten På arbetsmarknaden som helhet är fördelningen mellan kvinnor och män förhållandevis jämn, men variationen är stor när de olika sektorerna studeras. Staten har den jämnaste fördelningen med 46 procent kvinnor, medan andelen är 10 procentenheter lägre i näringslivet. Bakom liten nettoökning ligger stora förändringar Inom staten som helhet har andelen kvinnor ökat marginellt under 1990-talet. Bakom nettoökningen ligger dock stora förändringar, som i sin tur kan förklaras av ändrade förutsättningar för verksamheten i staten. Två trender kan urskiljas som främst berört de statsanställda kvinnorna. Den ena handlar om satsningen på den högre utbildningen under 1990-talet och den andra om rationalisering och datorisering av många arbetsuppgifter. Kvinnorna har blivit fler inom den högre utbildningen... Inom den högre utbildningen, som är det område inom staten som expanderat kraftigt under decenniet, har två tredjedelar av de totalt närmare nya tjänsterna gått till kvinnor. På detta område är de numera något fler än männen. Även inom det betydligt mindre kulturområdet har kvinnorna blivit fler relativt sett under 1990-talet.... men kraftig minskning inom länsstyrelserna Inom länsstyrelserna har dock andelen kvinnor minskat radikalt under 1990-talet. Det förklaras främst av att arbetsuppgifterna där har förändrats genom att ansva- 14

16 ret för en rad register förts över från länsstyrelserna till andra myndigheter. Registren sköttes i första hand av kvinnor. Även i skattemyndigheterna har andelen kvinnor sjunkit under decenniet. Successivt högre grundutbildning för statsanställda kvinnor De två trenderna har medfört att de statsanställda kvinnornas genomsnittliga grundutbildning har höjts kraftigt inom samtliga statliga verksamhetsområden sedan Andelen kvinnliga akademiker och forskare har ökat med drygt 10 procentenheter eller hela 55 procent. Det har skett genom att de med lägre utbildning försvunnit från staten, men också berott på att de högutbildade ökat i antal. Kvinnor med högre utbildning fick många av de nya tjänsterna i staten Av den sammanlagda nedgången på statsanställda med högst gymnasium var drygt 60 procent kvinnor. Samtidigt svarade kvinnorna för 110 procent av de nya tjänsterna, netto, som tillkommit av anställda med högre utbildning än gymnasium. Anledningen till att siffran överstiger 100 procent är att antalet manliga akademiker minskat nästan lika mycket under 1990-talet som de kvinnliga ökat. Nedgången bland de manliga akademikerna förklaras av nedläggningarna inom försvaret. De deltidsarbetande kvinnorna försvann med assistenttjänsterna Uppskattningsvis kan en tredjedel av den totala nedgången i antalet statsanställda förklaras av att assistent- och kontoristtjänster försvunnit, tjänster som ofta innehafts av kvinnor med lägre utbildning. Samtidigt som assistenttjänsterna minskat i antal har utvecklingen också inneburit att andelen deltidsarbetande kvinnor i staten i motsats till arbetsmarknadens övriga sektorer gått ned markant under decenniet. Den har minskat med hela 10 procentenheter och uppgår nu till en fjärdedel av de statsanställda kvinnorna. Jämfört med arbetsmarknadens övriga sektorer är därmed gruppen deltidsarbetande kvinnor minst i staten och det gäller även jämfört med näringslivet. och de blev färre inom alla områden Nedgången av antalet deltidsanställda kvinnor har inträffat i samtliga statliga verksamhetsområden och särskilt kraftig har den varit i länsstyrelserna. Där uppgick minskningen till över 30 procentenheter eller hela 70 procent. Även inom försäkringskassorna har andelen deltidsanställda gått ned betydligt mer än genomsnittet för staten. De statsanställda männen har fortfarande högre utbildning Männen i staten har dock fortfarande i genomsnitt högre grundutbildning än kvinnorna och utbildningsnivån har höjts något under 1990-talet. 15

17 men marginell uppgång Uppgången var dock marginell jämfört med kvinnornas. Den relativa ökningen av andelen akademiker och forskare uppgick till ett par procentenheter. I absoluta tal har dock antalet, som nämnts, minskat, men i något lägre takt än nedgången i sysselsättningen bland de statsanställda männen totalt. Det är alltså förändringarna inom försvaret som är den huvudsakliga förklaringen. Gruppen deltidsanställda män oförändrad Gruppen statsanställda män som arbetar deltid är mindre än kvinnornas och den har varit oförändrad under 1990-talet. Gapet mellan männens och kvinnornas löner oförändrat Att de statsanställda kvinnorna med högre grundutbildning blivit fler och närmat sig männens nivå under 1990-talet har ännu inte givit utslag i form av motsvarande löneökning. Gapet mellan männens och kvinnornas löner har i stället varit i stort sett oförändrat under decenniet. Skillnaderna ökar med stigande ålder Samtidigt visar statistiken för akademikerna att löneskillnaderna mellan könen ökar linjärt med stigande ålder. De unga kvinnliga akademikerna har nästan lika hög lön som männen. Löneandelen minskar sedan successivt ju högre upp i åldrarna kvinnorna kommer. Det förhållandet har inte heller förändrats under 1990-talet. En förklaring kan vara att manliga äldre akademiker i större utsträckning blir chefer och därför får högre lön än kvinnorna. I dag är endast en femtedel av chefsbefattningarna i staten tillsatta av kvinnor. Staten och informationssamhället Ett informationssamhälle för alla Sverige ska bli ett informationssamhälle för alla. Det är den svenska regeringens långsiktiga IT-politiska mål, som också sammanfaller med EU:s för länderna i Europa. En avgörande förutsättning för att nå dit är medborgarnas möjligheter att använda Internet. På detta område ligger Sverige långt framme och är ett av länderna i täten. Internetanvändningen ökar snabbt Sjuttio procent har tillgång till Internet Hela fem miljoner eller 70 procent av svenskarna mellan 9 och 79 år har i dag tillgång till Internet. Två år tidigare uppgick andelen till hälften av befolkningen. Ökningen gäller generellt för personer i alla åldrar, men störst var uppgången för dem i arbetsför ålder. 16

18 Genomsnittet för befolkningen dras ned av de allra äldsta, dvs. av dem mellan 65 och 79 år. I maj år 2000 hade 13 procent tillgång till Internet. Jämfört med samma månad 1998 är det dock mer än en fördubbling. De som har tillgång till Internet behöver inte nödvändigtvis vara flitiga användare, men statistiken tyder på att ökningen är lika snabb. I maj år 2000 hade mer än varannan person använt Internet under den senaste veckan. Två år tidigare var motsvarande tal en tredjedel. De i tjugo- och trettioårsåldern använder Internet mest. Det finns också ett samband med utbildning och inkomst. De med hög utbildning och inkomst använder Internet oftare än andra. Det europeiska informationssamhället eeuropa 2002 eeuropa 2002 ett informationssamhälle för alla är EU:s handlingsplan för att snabbt ta till vara den nya tekniken och göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen. Handlingsplanen fastställdes i juni år 2000 och har som mål att skapa ett billigare, snabbare och säkrare Internet, för att därmed stimulera till ökad användning av nätet. Ett annat mål handlar om att höja kompetensen hos människor genom att investera i IT-utbildning av olika grupper. En elektronisk förvaltning Den elektroniska förvaltningen innebär att samhällsinformation och offentliga tjänster ska kunna erbjudas via nätet. Enligt EU:s handlingsplan ska de offentliga sektorerna i Europa vara föregångare i användningen av IT för att stimulera till effektivitet, öppenhet och god service. Utmaningen ligger i att klara de organisationsförändringar som krävs för att utveckla gemensamma lösningar för informationsutbyte. Säkerhet ska ge förtroende För att medborgare och företag ska få förtroende för de elektroniska tjänsterna fordras att informationen är skyddad och utan möjlighet till insyn i från andra. Elektroniska signaturer och i övrigt tillförlitlig drift är viktiga beståndsdelar. Den elektroniska förvaltningen i Sverige Nästan alla har e-post och webbplats I Sverige har nästan alla statliga myndigheter e-post och en egen webbplats, 98 respektive 94 procent sommaren år I ett internationellt perspektiv är den elektroniska informationsförsörjningen omfattande. Sverige har, jämfört med många andra länder, en relativt lång tradition av att bygga upp register och att digitalisera dem. 17

19 De elektroniska tjänsterna ökar lavinartat Arbetsmarknads- och skattemyndigheterna, Centrala studiestödsnämnden och Riksförsäkringsverket är exempel på statliga myndigheter som i högre grad än andra använder Internet som kommunikationsmedel med allmänheten. I Plats- och Sökandebanken kan arbetsgivare och arbetssökande hitta varandra. Från Riksskatteverkets hemsida kan blanketter hämtas och skatten räknas ut. Centrala studiestödsnämnden lämnar information till studenter om status för ansökan om studielån och studieskuldens storlek. Riksförsäkringsverket erbjuder möjlighet att räkna ut den framtida pensionen. För många av de svenska myndigheterna har de senaste åren inneburit en lavinartad ökning i besöken på deras webbplatser och användningen av de elektroniska tjänsterna. Begreppet 24-timmarsmyndighet Den svenska regeringen har betonat vikten av bättre offentlig service till medborgare och företag. Särkilt har behovet av ökad tillgänglighet, dvs. av s.k. 24- timmarsmyndigheter, tagits upp. Målet är att 24-timmarsmyndigheten, genom nätverksfunktioner, ska kunna samarbeta med andra myndigheter och organisationer så att medborgaren eller företaget bara behöver ta en enda kontakt med det offentliga för att få sitt ärende uträttat. Framtida utmaningar Interaktiva tjänster en konkurrensfaktor Medborgare och företagare står i fokus för förvaltningsutvecklingen såväl i Sverige som i många andra länder i Europa. Att ge snabb och korrekt handläggning och att tillhandahålla allt fler interaktiva tjänster är på väg att bli en konkurrensfaktor. Samarbete krävs Den framtida tjänsteutvecklingen kan dock inte genomföras av en enskild myndighet utan samarbete krävs med andra. Myndigheterna behöver skapa nätverk för att förvaltningen som helhet ska effektiviseras. De administrativa gränserna kommer att suddas ut och vem som behandlar ett ärende blir inte längre lika viktigt. En förutsättning för detta är att gemensamma standarder och begrepp kan användas. Det framtida mötet med medborgaren Vid det framtida mötet med medborgaren måste förvaltningen utnyttja tekniken, utveckla nya elektroniska tjänster och fånga allmänhetens förtroende, utan att för den skull glömma de grupper som inte kan ta till sig det nya. 18

20 Del III. Årets teman Statliga bolag och affärsverk Perioden till och med 1950-talet förhållandevis lugn Affärsverken dominerade länge Under mycket lång tid har den statliga företagssektorn dominerats av affärsverken. Denna verksamhetsform kom till redan under 1900-talets början och innebär att vissa statliga verk kan betraktas som en blandning mellan myndighet och aktiebolag genom att de drivs under marknadsliknande förhållanden. Flera av affärsverken räknar dock sitt tillkomstår ännu tidigare i historien. Äldst är Posten med anor från 1600-talet. Genom affärsverken hade staten ett avgörande inflytande över nationella basresurser, som skog och vattenkraft. Teknikutvecklingen gav oss järnvägar och SJ, telekommunikationer och Televerket, liksom elektricitet och Vattenfall. LKAB blev det första statliga bolaget Även malmfälten i Norrland ansågs vara en strategisk nationell resurs och LKAB blev därför det första statliga bolaget i början på 1900-talet. sedan kom tobaksmonopolet och monopolet på handel med vin och sprit Andra större statliga företagsengagemang under seklets början var Svenska Tobaksmonopolet och Vin- och spritcentralen. Motiven för monopolen var främst behovet av nya inkomstkällor, men också av hänsyn till folkhälsan. Affärsverken svarade dock vid denna tid för så gott som hela sysselsättningen i den statliga företagssektorn. Bank- och jordbrukskris samt världskriget inverkade Under decennierna fram till och med 1950-talet medförde bank- och jordbrukskrisen samt andra världskrigets inverkan på folkförsörjningen till ytterligare statliga ingripanden, dock endast i begränsad omfattning och utan någon egentlig policy. Under perioden tillkom två affärsverk, nämligen Försvarets fabriksverk och Luftfartsverket, båda under 1940-talet talet och första hälften av 1970-talet en näringspolitisk offensiv Intresset vidgades till nya branscher Under 1960-talet ökade antalet statliga företag i snabbare takt än någonsin tidigare och intresset vidgades till helt nya branscher, som varv, förlag, bevakning, administrativ rationalisering och läkemedel. Expansionen kan ses i ljuset av den allmänna omstrukturering och rationaliseringen av näringslivet som gjordes under denna tid. 19

21 Olikartad utveckling inom affärsverken Inom affärsverken var utvecklingen olikartad. De flesta expanderade kraftigt under 1960-talet. Undantagen var SJ och Domänverket. Inom SJ pågick en rationaliseringsprocess, som medförde att antalet anställda minskade från år 1960 till tio år senare. Även i Domänverket gick sysselsättningen ned beroende på rationaliseringar inom skogsbruket. Ideologiska förtecken Under slutet av decenniet inleddes en näringspolitisk offensiv med ideologiska förtecken. Målet, att en fjärdedel av näringslivet skulle vara i statlig ägo, hade redan formulerats i samband med den socialdemokratiska parikongressen Industridepartementet bildades året därpå med motiveringen att bättre förutsättningar skulle skapas för effektivisering och expansion av den statliga företagssektorn. och Statsföretag bildades 1970 För att samordna de statliga företagen bildades Statsföretag år Det övergripande målet var att företaget under krav på lönsamhet skulle uppnå största möjliga expansion. 2 Med denna utgångspunkt växte Statsföretag under talets första hälft och 1975 ingick ett trettiotal dotterbolag med totalt anställda. Tyngdpunkten i verksamheten fanns inom industrin, men tjänstesektorn var också representerad genom restaurang- och bevakningsföretag. Krispolitik under 1970-talets andra hälft Näringspolitiken bytte inriktning Strategin från början av 1970-talet med målet att expandera den statliga företagssektorn bytte inriktning vid decenniets mitt och det statliga övertagandet berodde därefter främst på regionalpolitiska hänsyn. Industrikrisen under andra hälften av 1970-talet slog hårt mot branscher som varv och stål. Inom textilindustrin hade problemen börjat redan under 1960-talet och berodde på en allt hårdare konkurrens från flera lågprisländer. För att rädda sysselsättning och regioner övertog staten flera företag i dessa branscher och Svenska Varv, Svenskt Stål AB, SSAB, och Eiserkoncernen bildades. Affärsverken fortsatte att expandera som grupp Affärsverken, som grupp betraktat, fortsatte dock att expandera även under talet. Ökningen av antalet anställda var störst i Postverket, som vid decenniets slut hade hela anställda. I SJ fortsatte nedgången och personalantalet uppgick till knappt , i det närmaste en halvering, vid slutet av 1970-talet jämfört med 1950-talets mitt. 2 Prop. 1969:

22 Från politik till ekonomi på 1980-talet Ändrad syn på de offentliga åtagandena Det stora underskottet i statens finanser under 1980-talets början bidrog till en ändrad syn på de offentliga åtagandena i Sverige. Efter 1970-talets satsningar på ett ökat statligt ägande och stödinsatserna under decenniets andra hälft, ändrades åter inriktningen på det statliga ägandet. Tyngdpunkten försköts från ideologi och politik till mer av ekonomi. Successiv avveckling av krisbranscher Decenniet kännetecknas av den successiva avvecklingen av det statliga engagemanget i 1970-talets krisbranscher. År 1986 ägde en första delförsäljning av SSAB rum och samma år blev Eiserkoncernen privatägd. Omstruktureringen av den svenska varvsindustrin innebar en omställning till produktion av annat än fartyg och det statliga Svenska Varv lades ned Statsföretag bytte namn till Procordia och noterades på börsen Efter Statsföretags förlustår under andra hälften av 1970-talet och 1980-talets början genomfördes en omfattande rekonstruktion. Ett antal stora industriföretag lämnade koncernen och antalet anställda minskade med drygt Det skedde en koncentration till områden som läkemedel, konsumentvaror och tjänster och i mitten på 1980-talet bytte Statsföretag namn till Procordia. Två år senare börsintroducerades bolaget och blev därmed det första statsägda företaget som noterats på Stockholms Fondbörs. Affärsverken fick större ekonomisk frihet Under 1980-talet inleddes också en stegvis förändring mot större ekonomisk frihet för affärsverken. Utvecklingen präglades av decentralisering, vilket banade väg för de kommande stora strukturförändringarna under 1990-talet. Kraftig nedgång under 1990-talet Privatisering, bolagisering och koncentration på kärnverksamheten Under 1990-talet har den statliga företagssektorn krympt radikalt. Det har skett genom att staten minskat sitt engagemang i en rad företag. Samtidigt har flera affärsverk blivit statliga bolag och ombildningarna har föregåtts av stora personalminskningar. Bankkrisen och bolagiseringen av myndigheter gjorde sektorn större, men rationaliseringar och fokusering på kärnverksamheten medförde, tillsammans med utförsäljningarna av statliga bolag, att antalet anställda sammantaget gick ned med över anställda eller en tredjedel. 21

23 Trettiofem företag skulle säljas ut När den borgerliga regeringen tillträdde hösten 1991, presenterades en lista över trettiofem statliga bolag och affärsverk som skulle privatiseras. Orsaken var att regeringen ansåg att statens uppgift inte skulle vara att bedriva affärsverksamhet på konkurrensutsatta marknader. Totalt planerades att anställda skulle bli berörda, vilket motsvarade 35 procent av den statliga företagssektorn vid början av 1990-talet. Procordia var störst Med på listan fanns Procordia, som staten var huvudägare i tillsammans med Volvo. Beslutet att bilda jättekoncernen hade fattats under 1980-talets sista år och den hade år 1990 totalt anställda. Procordia delades mellan staten och Volvo år 1993, varvid anställda gick till Volvo. Vid delningen bröts Pharmacia ut och staten blev majoritetsägare. Pharmacia sist i Statsföretagsgruppen Genom den successiva utförsäljningen av bolag under loppet av 1990-talet försvann sammantaget arbetstillfällen. De första var SSAB och OK-Petroleum. Under 1999 såldes det återstående innehavet i Pharmacia. Bolaget blev därmed det sista från den ursprungliga Statsföretagsgruppen, som staten avvecklade. Kvar i statlig ägo Några bolag, som fanns på privatiseringslistan från hösten 1991 är dock kvar i statlig ägo. Exempel är dåvarande affärsverken Vattenfall och Domänverket, som båda blev bolag Andra är LKAB och de delägda Svensk Bilprovning och SAS. Statskassan späddes på med över hundra miljarder Försäljningarna av aktier i statliga bolag sedan 1990-talets början har inbringat statskassan 120 miljarder kronor, varav den största posten utgjordes av intäkterna från delprivatiseringen av Telia sommaren år Statens innehav i Nordbanken har successivt minskats under 1990-talets andra hälft. Ägarandelen i banken, som på grund av finanskrisen blev 100 procent år 1992, har via moderbolaget Nordic Baltic Holding AB reducerats till 18,1 procent år Staten har sålt aktier för närmare 15 miljarder kronor. Förskjutning mot mer av tjänster Strukturen på det statliga ägandet har förändrats under 1990-talet, dels genom utförsäljningarna, dels genom rationaliseringar och omstruktureringar inom bolagen och affärsverken. Det har medfört att andelen sysselsatta har förskjutits från industri till mer av tjänsteproduktion under decenniet. Ökningen förklaras främst av det statliga engagemanget i finans- och kreditmarknaden, men även inom kommunikationer har tjänsterna ökat i vikt, trots att antalet anställda minskat kraftigt mätt i absoluta tal. 22

24 Staten som kommersiell aktör Bolagen svarar för huvuddelen Huvuddelen av den statliga konkurrensutsatta verksamheten bedrivs i bolagsform, men de fyra affärsverken och även många andra statliga myndigheter har någon form av kommersiell verksamhet. Åttio procent av omsättningen Närmare 80 procent av de statliga bolagens omsättning kom från konkurrensutsatt verksamhet. De allra flesta bolagen arbetar under full konkurrens, men genomsnittet dras ned av att några har monopol. Det är fallet för Systembolagets försäljning av alkoholhaltiga drycker, Svensk Bilprovnings fordonskontroller och Apotekets försäljning av läkemedel. Bland de stora bolagen, som inte är helt konkurrensutsatta är Posten ett exempel, med i praktiken en femtedel av omsättningen utsatt för konkurrens. Ett annat är Vattenfall, som efter avregleringen av elmarknaden, till drygt 70 procent konkurrerar med andra. Affärsverken försvinner? De kvarvarande fyra affärsverken domineras än så länge av SJ, vars verksamhet till 80 procent är konkurrensutsatt. Riksdagen har dock våren år 2000 godkänt förslaget att ombilda SJ till flera bolag vid årsskiftet 2000/2001. Även när det gäller Luftfartsverket, som till 30 procent är konkurrensutsatt, har principiella diskussioner förts om en delning, där den konkurrensutsatta delen skulle skiljas av. Under 1990-talet har trenden varit att renodla myndighetsfunktioner till myndigheter och bolagisera statlig konkurrensutsatt verksamhet. I Sjöfartsverket och Svenska kraftnät är andelarna av omsättningen som kommer från verksamhet i konkurrens med andra marginella. Myndigheterna får uppdrag i varierande grad Majoriteten av de statliga myndigheterna finansierar sin verksamhet genom anslag. I genomsnitt uppgår de till drygt 70 procent av intäkterna, men andelen varierar kraftigt mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsområden. Den del som omsattes i konkurrens uppgick totalt till endast 4 procent. Statliga aktörer snedvrider konkurrensen Den statliga konkurrensutsatta verksamheten är alltså av relativt liten omfattning, mätt som andel av myndigheternas totala intäkter. På den lokala marknaden och i konkurrens med små företag kan däremot samma verksamhet vara dominerande. 23

25 Sex kriterier Sex olika kriterier har ställts upp för att identifiera myndigheter och statliga bolag, som genom att bedriva verksamhet på marknaden, riskerar att påverka konkurrenssituationen negativt. De handlar t.ex. om den statliga aktörens storlek, förekomsten av konkurrens med små företag, om verksamheten bedrivs i anslutning till myndighetsutövning och om man har tillgång till strategisk infrastruktur. 3 En femtedel i riskzonen med fyrtio procent av omsättningen Den kartläggning, som Statskontoret gjort, visar att åtta av ett fyrtiotal statliga bolag, tre av fyra affärsverk och ett tjugotal myndigheter uppfyllde åtminstone fyra av kriterierna. Det innebär att en femtedel av de undersökta aktörerna kan bedömas befinna sig i riskzonen. Genom att flera stora bolag och myndigheter ingår i gruppen, svarar de för hela 40 procent av den statliga sektorns totala omsättning. Staten har en särställning Studier visar att det finns generella problem när det gäller konkurrens och tillväxt när statliga aktörer är inblandade och grundorsaken har att göra med statens särställning i förhållande till det privata näringslivet. Konkurrensvillkoren kan skilja sig åt genom att staten t.ex. har en ensamställning, vilket ger ojämna styrkeförhållanden och kan ge fördelar på angränsande områden. En annan viktig skillnad mellan privata och statliga aktörer har att göra med de finansiella villkoren och tillgången till riskkapital. Särskilt de små företagen i näringslivet har svårt att hitta finansiering till samma fördelaktiga villkor som staten. Kan hämma småföretagens tillväxt Statens särställning har medfört att en del av den konkurrensutsatta verksamheten har fått en hämmande effekt, särskilt på små privata företags möjlighet att etablera sig och växa på marknaden. Utöver de samhällsekonomiska förlusterna som kan uppstå i form av dyrare eller sämre varor och tjänster, kan konsekvensen bli en dyrare offentlig sektor. Vad kan ändras? Den klassiska metoden När staten bedriver kommersiell verksamhet påverkas alltså konkurrensförhållandena på marknaden negativt. Den klassiska metoden för att lindra de snedvridande effekterna, som också i stor utsträckning har tillämpats under talet, är att skilja den kommersiella verksamheten från den icke kommersiella. Det senaste exemplet är, i skrivande stund, affärsverket SJ, som genom bolagiseringen år 2001, ska verka på samma villkor som de privata aktörerna. 3 Detta avsnitt bygger på Staten som kommersiell aktör omfattning och konkurrenseffekter, 2000:16, Statskontoret. 24

26 Fem år i EU Statsförvaltningen EU-arbete Departementen svarar för politiken och myndigheterna för sakfrågor Efter fem års medlemskap i EU fortsätter arbetet med EU-relaterade frågor att öka i omfattning. Arbetet engagerar en stor del av statsapparaten, från Regeringskansliet med departementen till de centrala förvaltningsmyndigheterna. 4 Något förenklat kan arbetsfördelningen beskrivas som att departementen tar hand om politiken, medan myndigheterna svarar för de saktekniska frågorna. Tyngdpunkten i departementens arbete ligger i förhandlingar inom ramen för ministerrådets verksamhet, medan myndigheterna främst finns representerade i kommissionens expert- och verkställighetskommittéer. Ingen glasklar gränsdragning Arbetsfördelningen mellan departement och myndigheter är inte helt strikt eller glasklar. I själva verket är utbytet av kunnande i sakfrågor och politiska bedömningar stort, såväl i ministerrådet som i verkställighetskommittéerna. Det har också skett vissa förskjutningar jämfört med den ursprungliga arbetsfördelningen genom att departementen deltar i högre grad i verkställighetskommittéerna. På andra områden har dock myndigheterna fått större ansvar i ministerrådets arbetsgrupper. Arbetsbördan ökar i departementen Fem av tio departement uppger nu att EU-arbetet tar fyrtio procent eller mer av den totala arbetstiden. År 1996 var det endast två av de dåvarande tretton departementen som gjorde samma bedömning. De tre departement, som ägnar mest tid åt EU, är Miljö- och Jordbruksdepartementen med 85 respektive 80 procent och Utrikesdepartementet med mer än 60 procent av den totala arbetstiden. De höga talen förklaras av den gemensamma jordbrukspolitiken och förstärkningen av miljöpolitiken efter 1997 samt av Utrikesdepartementets samordnande arbete i ministerrådets arbetsgrupper. och i myndigheterna Omfattningen av EU-arbetet varierar kraftigt mellan myndigheterna. För de trettiotal som ägnar mer än fem procent av arbetstiden åt EU ligger genomsnittet på mellan 25 och 30 procent. Det motsvarar omkring helårspersoner. Den största delen svarar Tullverket för, där 80 procent av arbetstiden eller, omräknat till helårspersoner, anställda är avsatta för EU-arbete. Andra 4 Avsnittet bygger på Fem år i EU en utvärdering av statsförvaltningens medverkan i EUsamarbetet, Statskontoret, 2000:20. 25

27 myndigheter som i hög grad är upptagna av EU-frågor är Jordbruksverket och Fiskeriverket. För två tredjedelar av myndigheterna har EU-arbetet ökat i omfattning och en rad åtgärder har vidtagits för att anpassa verksamheten till de ökade kraven. Hit hör utbildningsinsatser, omprioriteringar och bildandet av särskilda funktioner för EU-frågor. Efter fem år i EU hade en betydligt större andel gjort omorganisationer och anställt ny personal jämfört med Efter fem år i EU Arbetet har i stort sett fungerat bra Det svenska EU-arbetet har i stort sett fungerat bra under de fem medlemsåren. Regeringskansliet med departementen och de centrala förvaltningsmyndigheterna har i mångt och mycket varit framgångsrika i sin anpassning till de nya krav som medlemskapet ställt. men bättre överblick behövs Det finns dock problem när det gäller att få grepp om det komplexa EU-arbetet med alla dess arbetsgrupper och kommittéer. Det är t.ex. svårt att få en fullständig bild redan när det gäller hur många olika grupper det finns inom EU och flera departement saknar kunskap om vilka svenska myndigheter som deltar. Det innebär, i sin tur, att det finns behov av en bättre överblick över myndigheternas EU-arbete, vilket också skulle förbättra regeringens möjligheter att informera riksdagen. och tydligare rutiner Den höga graden av informell samordning, i kombination med den stora personalomsättningen i Regeringskansliet, riskerar att försvaga långsiktigheten i det svenska EU-arbetet. Tydligare och mer strukturerade rutiner skulle kunna förbättra samordningen mellan Regeringskansliet och myndigheterna, utan att för den skull hämma flexibiliteten i EU-arbetet. Inga behov av att ändra i den svenska förvaltningsmodellen Den svenska förvaltningsmodellen, med ett internationellt sett litet Regeringskansli, men med fristående statliga myndigheter, skiljer sig i många fall mycket från motsvarande organisation i andra länder. Erfarenheterna av EU-medlemskapet hittills, har inte medfört något behov av att ändra i den svenska modellen. Däremot anser åtta av tio departement att Regeringskansliet skulle behöva bli större för att klara av EU-arbetet. 26

28 Del I. Staten i samhällsekonomin Statens verksamhetsområden Avgränsningen av den offentliga sektorn och staten Offentliga sektorn svarar för trettio procent med en snäv definition Avgränsningen följer nationalräkenskaperna I denna rapport följer avgränsningen av den offentliga sektorn och staten i huvudsak nationalräkenskaperna. Det beror på att den viktigaste statistikkällan när det gäller produktion och konsumtion av den offentliga sektorns tjänster är just nationalräkenskaperna. De svenska nationalräkenskaperna har sedan början av 1970-talet baserats på FN:s rekommendationer, A System of National Accounts, SNA 68. Våren 1999 presenterades för första gången nya beräkningar enligt en senare version av rekommendationerna, SNA 93. För EU-länderna finns också en tillämpning av SNA 93, Europeiska nationalräkenskapssystemet, ENS 95. Omläggningen innebar nya definitioner och avgränsningar på en rad punkter. Definitionen av offentlig sektor framgår av tablå 1. Tablå 1. Definition av offentlig sektor Källor: A System of National Accounts, SNA 1993 och Europeiska nationalräkenskapssystemet, ENS Statliga affärsverk och offentligt ägda företag ligger utanför Definitionen innebär att de statliga och kommunala myndigheterna samt socialförsäkringssektorn ingår i den offentliga sektorn. Statliga affärsverk och de offentligt ägda företagen ligger däremot utanför. De ingår som en del av näringslivet i nationalräkenskaperna. Med denna definition svarar näringslivet för 70 procent och den offentliga sektorn för resterande 30 procent av sysselsättningen, varav merparten 1,1 miljoner eller 26 procent år 1999 är kommun- eller landstingsanställda (diagram 1). 27

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Heligakor. Nils Bildt är civilekonom. NILSBILDT:

Heligakor. Nils Bildt är civilekonom. NILSBILDT: NILSBILDT: Heligakor Det går att sänka de offentliga utgifterna med 50 miljoner per år så att den offentliga sektorns andel av BNP blir under 50%, skriver Nils Bildt och visar hur det kan gå till. Många

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Gävleborgs län. Företagsamheten 2015. Anna-Sofia Winroth, Gefle Chocolaterie Vinnare av tävlingen Gävleborgs mest företagsamma människa 2014.

Gävleborgs län. Företagsamheten 2015. Anna-Sofia Winroth, Gefle Chocolaterie Vinnare av tävlingen Gävleborgs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna-Sofia Winroth, Gefle Chocolaterie Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda Handlingsplan för att motverka uppsägningar av tillsvidareanställda Dokumenttyp Politiskt handlingsprogram Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentnamn Handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställda

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten

Utländsk bakgrund i staten Utländsk bakgrund i staten Rapportserie 2008:5 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2007 2008-10-16 Dnr: 0809-0486 Innehåll Utländsk bakgrund i staten år 2007 3 Sammanfattning 3 Statistik

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken. Gäller från och med 2012-11-14

Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken. Gäller från och med 2012-11-14 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Gäller från och med 2012-11-14 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2013 Produktion: Arbetsgivarverket Foto: Getty Images, Arbetsgivarverket, Catharina Biesèrt

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer