Kinas ekonomi andra kvartalet 2005: En ekonomisk stormakt blir till

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(11) Mnr PEKI/ Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 73 Kinas ekonomi andra kvartalet 2005: En ekonomisk stormakt blir till Under det andra kvartalet växte ekonomin i fortsatt hög takt: 9,5 procent, framförallt tack vare en mycket kraftig exportsektor och i viss mån investeringar. Inflationen var låg och utsikterna för resten av året pekar mot en s.k. mjuk landning. Beroendet av exporten illustrerades av de konflikter om tekohandeln som Kina tvingades ta med USA och EU. De marknadsekonomiska reformerna gjorde viktiga framsteg i och med att valutans koppling till US-dollarn blev mer flexibel i juli, sammanslagningen av de olika aktieslagen på börserna inleddes och de tre stora ledande bankerna säkrade utländska strategiska investerare. Kinesiska bolag gjorde uppmärksammade företagsköp i utlandet. Ekonomin fortsatt het Den av många väntade nedkylningen av ekonomin inträffade inte under det andra kvartalet. BNP växte med fortsatt höga 9,5 procent mest tack vare ett mycket starkt bidrag från ett kraftigt expanderande handelsöverskott, men även på grund av fortsatt starka investeringssiffror. Tillväxten skedde mest inom storindustrin som ökade med fortsatt höga 16,4 procent. Utvecklingen var särskilt stark i järn och stål, energi samt elektronik och teko. Den kinesiska ekonomin präglas av att handelsöverskottet ökar kraftigt. Under det första halvåret uppgick det till 39 miljarder US-dollar, en omsvängning från handelsunderskottet under motsvarande period förra året.

2 2(11) Orsaken är att importen ökade i betydligt lägre takt än tidigare, endast 14 procent, vilket är mindre än hälften motsvarande period Detta berodde på att åtstramningen av investeringar minskade efterfrågan på importerade maskiner och utrustning, att den inhemska produktionen inom vissa sektorer, t.ex. järn och stål, ökade, importbehovet av mat sjönk p.g.a. goda skördar, samt på att importefterfrågan på olja planat ut p.g.a. priskontrollerna. Samtidigt fortsatte exporten att växa med 33 procent under det första halvåret, vilket resulterade i det expanderande handelsöverskottet. I juli och augusti steg överskottet ännu mer. För helåret kan överskottet bli uppemot 80 miljarder eller till och med mer. Handelsöverskottet har framförallt ökat i relation till USA och EU, som nu har betydande underskott i handeln med Kina: 49 miljarder US-dollar respektive 32 miljarder för första halvåret, enligt kinesisk statistik. Om man räknar in transithandeln över Hongkong blir överskotten ännu större. Kina har fortsatt handelsunderskott med övriga partners, framförallt de asiatiska ekonomierna Japan, Sydkorea, Taiwan och ASEAN. Trots åtstramningsåtgärder steg den nominella investeringstakten under det andra kvartalet ökade till omkring 28 procent från 23 procent under det första. Ökningen var särskilt stor inom järn, kemi och fordon. Utländska direktinvesteringar minskade emellertid med 3 procent under det första halvåret, bl.a. p.g.a. fallande vinstnivåer för utländska företag. Fallande allmänna vinstnivåer och sjunkande nyutlåning pekar på att investeringsefterfrågan kommer att avta framöver. Den inhemska konsumtionen gick uppåt svagt. Detaljhandeln ökade 12 procent under första halvåret, vilket var i linje med föregående år. Statistiken över detaljhandeln är emellertid inte en perfekt mätare av konsumtionen i Kina. Den inkluderar inte alla tjänster eller offentlig konsumtion. Däremot inkluderar den produkter som kan användas som investeringar, t.ex. bilar och elektrisk utrustning. Inflationen förefaller för närvarande begränsad. Konsumentprisindex höll sig nere på 1,6 procents årlig ökning i juni och därmed upprätthölls den sjunkande trenden för priserna. I augusti förra året toppade indexet på 5,3 procent. Också det underligliggande inflationstrycket minskar. Både producentprisindex och råvaruindex ökade långsammare än tidigare. Ökningstakten sjönk till 5,2 procent respektive 9,0 procent i juni från topparna på 8,4 procent respektive 14,0 procent i oktober förra året. Det är

3 3(11) emellertid viktigt att notera att priset på vissa viktiga insatsvaror, framförallt el, gas och olja är kontrollerade av staten. Det höga oljepriset har därför inte slagit igenom fullt ut ännu i den kinesiska ekonomin. Penningmängdtillväxten (M2) steg något, men var under kontroll. I slutet av det andra kvartalet ökade tillväxten 15,7 procent på årsbasis från 14,0 procent vid slutet av det första kvartalet. Det var något över målet för helåret på 15 procent. Redan under det första kvartalet var prisutvecklingen för fastigheter ett allvarligt orosmoment. I maj vidtogs ytterligare åtgärder för att kyla ned fastighetsmarknaden. Lokala myndigheter fick i uppgift att säkerställa tillräckligt med nybyggnation av billiga bostäder. Bankerna uppmanades att skärpa kontrollen av utlåning till fastigheter. En reavinstskatt på försäljning inom två år infördes. I det andra kvartalet sjönk den genomsnittliga årliga prisökningen för fastigheter till 8 procent från 10 procent i det första, vilket antyder att åtgärderna har fått viss effekt. Det återstår dock att se huruvida effekten blir bestående. Utsikterna för resten av året och nästa år pekar på en svagt avtagande tillväxt på grund av en något långsammare utveckling av exportefterfrågan och sjunkande inhemska investeringar. Asiatiska utvecklingsbanken beräknar den årliga tillväxten 2005 till 9,2 procent och Världsbanken 9,0 procent. Givet att tillväxten under det första halvåret var 9,5 procent innebär det en tillväxttakt under det andra halvåret på under 9 procent. Utsikterna för 2006 är något lägre. Världsbanken förutspår 7,9 procents tillväxt och den Asiatiska utvecklingsbanken en tillväxt på 8,8 procent. Exportberoendet är en risk Utvecklingen under det andra kvartalet illustrerar hur strukturen i den kinesiska ekonomin gör den särskilt utsatt för externa chocker. Den primära dragkraften i ekonomin utgörs av exportsektorn och det växande handelsöverskottet. Exporten motsvarade hela 42 procent av BNP under det första halvåret. Det gör Kina extra känsligt för protektionistiska åtgärder från USA och EU, de huvudsakliga köparna av kinesiska exportvaror, eller en ekonomisk nedgång i de länderna. Svårigheterna för Kina att komma överens med EU och USA om tekohandeln återspeglar denna situation. Mot bakgrund av en mycket högljudd tekoindustri i Europa gjorde EU och Kina en uppgörelse i juni om

4 4(11) att begränsa ökningen av tekoimporten till 8-12,5 procent per år fram till och med 2007 varpå frihandel skulle råda. Fram till dess att avtalet skulle träda i kraft i juli hann kvoterna för vissa varor, bl.a. tröjor, byxor och damunderkläder, fyllas och överskridas, vilket ledde till att stora partier blockerades av tullarna inom EU. För att undvika att europeiska importörer, varav många mindre, skulle drabbas och kanske gå i konkurs, tvingades EU till en ny uppgörelse med Kina i början av september. Alla blockerade varor släpptes in mot att en mindre del procent enligt Kommerskollegiets beräkningar räknades av mot nästa års kvoter. Nästa års import blir 1,5 procent lägre än den annars skulle ha varit. I skrivande stund hade USA och Kina inte nått en uppgörelse om tekohandeln. I frånvaro av ett avtal begränsar USA de årliga importökningarna till 7,5 procent i enlighet med Kinas anslutningsprotokoll till WTO. Det stigande oljepriset utgör också ett orosmoment. Givet Kinas stora importbehov riskerar ett högt oljepris att minska handelsöverskottet och därmed dragkraften i ekonomin. Därutöver kan det leda till ett ökat inflationstryck, som än så länge inte blivit verklighet p.g.a. priskontroller. De reglerade priserna på bl.a. bensin har lett till viss brist vid en del tankstationer eftersom det blir allt mindre lönsamt att importera olja. Vidare har Peking stad sett sig tvingad att ge alla taxichaufförer en månatlig subvention för att kompensera för de stigande bensinkostnaderna, som inte kan föras vidare till taxiresenärerna p.g.a. att färdpriserna är fast reglerade. Vidare gör Kinas beroende av investeringar, som motsvarade extremt höga 49 procent av BNP under det första halvåret, landet också känsligt för en kreditåtstramning i världsekonomin eller en förtroendekris för ekonomin. IMF pekar i sin senaste utvärdering på riskerna med de globala obalanserna i kapitalflödena. Ny kinesisk valutapolitik Den 21 juli kom den förändring i valutapolitiken som många bedömare under en längre tid hade förväntat. Dels revalverades yuankursen med 2,1 procent från 8,28 till 8,11 per US-dollar. Dels aviserades att yuanen inte längre skulle vara fast knuten till US-dollarn. Istället ska växelkursen övergå i en s.k. "managed floating" regim, där utbud och efterfrågan ska spela en större roll och kursen sättas med "referens" till en korg av valutor. Växelkurssvängningarna ska begränsas till +/-0,3 procent per dag gentemot US-dollarn och +/-1,5 procent mot övriga valutor i korgen.

5 5(11) Sedan revalveringen har yuanen fluktuerat mycket lite gentemot US-dollarn, men stigit något, vilket antyder att centralbanken fortsatt väljer att ankra kursen nära dollarn. Den 12 september låg kursen på 8,0956. Banken har varken förbundit sig att följa korgen eller avslöjat de ingående valutornas viktning. Enligt banken dominerar dollarn, euron, yenen och koreanska wonen. Andra valutor som också inkluderas är singaporedollarn, brittiska pundet, malaysiska ringgit, rubeln, australiska dollarn, thai baht och den kanadensiska dollarn. Den observante noterar att den taiwanesiska och hongkongdollarn inte är med, trots att dessa ekonomier är viktiga handelspartner för Kina. Centralbanken har således ännu mycket stor flexibilitet i att styra valutakursen. Startskott för mer reformer Den nya valutapolitiken markerar inledningen av en ny fas i reformarbetet på de finansiella marknaderna. Genom att grunden för en mer rörlig växelkurs nu har lagts kan myndigheterna och finansmarknadens aktörer börja utveckla de system och instrument som krävs för en mer marknadsanpassad valuta. Framförallt vill centralbanken att bankerna ska utveckla nya finansiella tjänster för att hantera ökade valutarisker, t.ex. s.k. valutaterminer, och att företag ska anpassa sina rörelser. I början av augusti distribuerades nya licenser för penninghandel, vilket är ett steg i reformerna och ett tecken på att takten kan komma att öka. Syftet är att gå mot mer, och på längre sikt full, marknadsanpassning av valutapolitiken. Detta är ett led i de övergripande marknadsreformerna och det ekonomiska öppnandet mot omvärlden. Det kommer emellertid att ta flera år för den kinesiska finansiella sektorn att fullt utveckla de system som krävs för att hantera en flytande valuta. Banken har gjort klart att reformerna kommer att genomföras gradvis för att säkerställa att företag och institutioner kan hantera dem. Enligt centralbanken kommer yuanen tillåtas att fluktuera mer framöver. På kort och medellång sikt kommer banken emellertid inte att tolerera stora svängningar i valutakursen för att undvika instabilitet på de finansiella marknaderna och i ekonomin. På sikt ska valutakursen anpassas mer efter utbud och efterfrågan. Det kan innebära att yuanen kommer att appreciera. Centralbanken vill emellertid motverka sådana förväntningar och har förklarat att ytterligare revalveringar inte är aktuella.

6 6(11) Revalvering för att tillfredsställa USA Centralbanken menar att revalveringen var nödvändig för att hantera det växande handelsöverskottet och undvika "handelsfriktion", vilket ska läsas med USA. 2,1 procents revalvering kommer emellertid inte ha någon real effekt på ekonomin eller utrikeshandeln. De flesta kalkyler pekar på att yuanen skulle behöva öka med minst 20 procent för att handelsöverskottet med USA skulle kunna minska i någon större utsträckning. Det återstår att se huruvida den genomförda åtgärden tillsammans med den ökade flexibiliteten får någon bestående effekt på kritikerna i Washington. En större revalvering vore inte möjligt med hänsyn till de inhemska företagens motståndskraft ('resilience'), menar banken. Kommentar Betydelsen av valutareformen i juli kan inte underskattas. Nu har regeringen lagt grunden för en marknadsanpassning av valutapolitiken. Det är ett avgörande steg för att förbättra resursallokeringen i landet, vilket är det fundamentala problemet i den kinesiska ekonomin. Mer flexibilitet är bra för den kinesiska ekonomin och för de kinesiska konsumenterna. Det är också bra för omvärlden. Reformen markerar också yuanens framväxt som betydande internationell valuta. Hur Kina hanterar denna valutareform blir avgörande för landets, och kanske världens, ekonomiska utveckling. När Japan inledde motsvarande reform i början av 80-talet bidrog det till prisbubblor på börsen och i fastigheter, som när de sprack utlöste en deflationistisk spiral som ännu idag hämmar Japans ekonomi. Kinesiska beslutsfattare torde ha studerat det exemplet noga. Ett annat exempel som centralbanken har studerat noga är Singapores "krypande peg", som sedan början av 70-talet stadigt ökat valutakursen gentemot dollarn och därmed minskat inflationstrycket från importerade varor och motiverat en omställning till mer högförädlad produktion. Under alla omständigheter kommer det att ta många år innan regeringen låter valutan röra sig fullt ut enligt utbud och efterfrågan. Inte heller torde en kraftig revalvering vara att vänta under de närmaste åren. Centralbankens avsikt är att behålla kontrollen och valutan i närheten av nuvarande nivå. Några äventyrligheter kommer inte att tillåtas. Stabilitet är nyckelordet inför OS 2008 i Peking.

7 7(11) Utländska investeringar i storbankerna Jakten på utländska strategiska investerare till de kinesiska bankerna kom närmare avslutning under sommaren. De tre stora och ledande bankerna, Industrial and Commercial Bank of China (ICBC), Bank of China (BOC) och China Construction Bank (CCB) har nu fått stora och välkända utländska partners som ska kunna driva på omvandlingen till konkurrenskraftiga finanshus. Den fjärde stora banken, Agricultural Bank of China, har ännu inte figurerat i diskussionerna om utländska investerare. I juni investerade Bank of America och Temasek totalt 3,5 miljarder US-dollar för totalt 12 procent av China Construction Bank. I augusti köpte Royal Bank of Scotland, Li Ka-Shingstiftelsen, Merrill Lynch och Temasek totalt 20,1 procent av Bank of China för totalt 6,2 miljarder US-dollar. Goldman Sachs, Allianz och American Express köpte 10 procent av Industrial and Commercial Bank of China för omkring 3 miljarder US-dollar i slutet av augusti. Singapore är numera via Temasek den största utländska investeraren i den kinesiska finansiella sektorn med totalt 4,6 miljarder US-dollar i åtaganden. Andra stora affärer inkluderar banken Standard Chartered som i början av september aviserade att den skulle köpa 19,9 procent i den nyligen upprättade Bohai Bank. HSBC köpte redan förra året 19,9 procent av Bank of Communications för 1,7 miljarder US-dollar. Citigroup äger 4,6 procent av Shanghai Pudong Development Bank. Priset som de utländska bankerna har betalat indikerar att de tre största bankerna värderas till ca 30 miljarder US-dollar styck, totalt ca 90 miljarder, vilket är bara något mer än de 75 miljarder de sammanlagt fått i form av kapitalinjektioner av staten under de senaste två åren. De fyra stora bankernas andel icke-presterande lån föll, enligt officiella uppgifter, till 10,1 procent av tillgångarna från 15,6 procent i början av året, framförallt genom att ICBC i april lyfte över 459 miljoner yuan i tillgångar till de förvaltningsföretag som hanterar de dåliga lånen. I och med de strategiska investerarna och bättre balansräkningar faller några av stenarna på plats inför de planerade börsnoteringarna av de stora bankerna. Först står CCB som kan introduceras mot slutet av året eller i början av nästa. BOC planerar för 2006 och ICBC för 2006 eller 2007.

8 8(11) Sammanslagning av olika aktieslag på börserna Ett allvarligt problem för börserna i Shanghai och Shenzhen är att omkring 70 procent av alla aktier kontrolleras av staten eller statliga företag och inte får säljas. Denna tudelning av marknaden har förhindrat en effektiv prisbildning, vilket är en av börsens primära funktioner, och bidragit till dess dåliga utveckling. För att åtgärda problemet har värdepapperskommissionen under våren genomfört försök med att göra dessa aktier tillgängliga för handel. 46 börsnoterade företag deltog i en pilotstudie för att omvandla de icke-handlade aktierna. De ursprungliga ägarna till de handlade aktierna skulle få kompensation i form av nya aktier eller kontanter. Omkring 15 företag har slutfört processen. Marknadsvärderingen av de första företagen föll med mellan ca en tiondel och en fjärdedel i och med omvandlingen på grund av det ökade utbudet av aktier. De flesta aktierna steg emellertid sedermera så pass mycket att de i slutet augusti var värderade mellan 11 och 29 procent högre. Processen underlättades av att börserna steg kraftigt under augusti, bl.a. tack vare att statsföretag åter fick tillstånd att investera på börsen och att centralbanken återfinansierade konkursade fondmäklare. Sedan värdepappersmyndigheten deklarerat att försöket var en framgång har reformen vidgats till resterande företag. I början av september aviserades att ytterligare 40 företag skulle genomföra omvandlingen, bl.a. de välkända Minsheng Bank och Shanghai Automotive. Det finns emellertid omkring totalt företag på börserna och det kommer att ta mycket lång tid att slutföra denna process, som bl.a. innebär en komplicerad förhandling mellan aktieägare. Vidare förhindrar nuvarande regler ägarna av icke-handlade aktier från att sälja mer än en tiondel av aktiekapitalet under en treårsperiod. Det kommer således att ta ännu längre innan börserna fungerar väl. Kinesiska investeringar utomlands Kinesiska bolag har blivit en viktig kraft i internationella företagsköp. Expansionen utomlands går under den statsledda devisen "Go abroad!" som lanserades Under det första halvåret genomförde kinesiska företag uppköp om 3,4 miljarder US-dollar, vilket är en ökning jämfört med 4 miljarder för helåret Under sommaren fick två genomförda affärer stor uppmärksamhet. China National Petroleum Corporation (CNPC) köpte Petrokazakhstan för 4,18

9 9(11) miljarder US-dollar. I konkurrens med ett indiskt bolag bjöd det kinesiska mer. CNPC ansågs vara i bättre position att hantera de politiska utmaningarna i Kazakhstan tack vare de goda relationerna mellan regeringarna i Peking och Astana. Den mindre kända biltillverkaren Nanjing Automobile Group köpte resterna av den konkursade brittiska biltillverkaren MG Rover för 687 miljoner US-dollar. Detta är företagets första internationella engagemang och Kinas andra i bilbranschen. Två misslyckade affärer fick också stor uppmärksamhet. Oljebolaget CNOOC drog tillbaka sitt bud på det amerikanska olje- och gasföretaget Unocal efter omfattande politiskt frågetecken i den amerikanska kongressen kring eventuella säkerhetspolitiska konsekvenser. Budet på 18,5 miljarder US-dollar var högre än det konkurrerande från amerikanska Chevron. Vitvarutillverkaren Haier fick se sitt bud på amerikanska Maytag för 1,28 miljarder US-dollar slaget av den amerikanska konkurrenten Whirlpool. Tidigare under våren visade det sig att sjumiljarderdollaraffären mellan Minmetal, ett gruvbolag och Noranda, ett kanadensiskt gruvbolag, inte heller skulle bli av. Dessa affärer illustrerar den kinesiska internationella expansionen på flera sätt. För det första söker sig kinesiska, framförallt statsägda, företag ut i världen för att säkerställa tillgång till råvaror, i synnerhet olja, gas och malm. Det återspeglar den kinesiska ekonomins råvaruberoende och dominansen av industrin. På en globaliserad råvarumarknad är det emellertid inte självklart att ägande är bättre än att köpa på långa kontrakt. Många av dessa uppköp av naturresurser görs också av s.k. "strategiska" skäl, för vilka man får betala ett premium, d.v.s. dyrt. För det andra är det ett sätt för kinesiska tillverkande företag att växa och bli en av de globalt konkurrenskraftiga företag som regeringen vill ha inom några år. Flera bolag, t.ex. Haier, tvingas ut på världsmarknaden eftersom det vore svårt för dem att ta ännu större marknadsandelar på den kinesiska marknaden. Givet att dessa företag i stort sett saknar välkända varumärken och internationella distributionsnät har uppköp blivit ett sätt att snabbt skaffa det. För en del kan ett uppköp också vara ett sätt att skaffa sig tillgång till världsledande företagsledning, system och teknik, vilket har varit viktigt för t.ex. Lenovo i dess köp av IBM:s PC-division. Dessa tillverkare hoppas kunna utnyttja sin lågkostnadsproduktion för att skapa en internationellt slagkraftig kombination.

10 10(11) För det tredje möjliggörs dessa affärer av tillgången på mycket billigt kapital. CNOOC:s bud på Unocal var helt kontant och delvis finansierat med fördelaktiga lån från en statlig bank. Tillgången är delvis stor på grund av att den kinesiska ekonomin flödar över av likviditet, men den är särskilt god för de bolag, framförallt statliga, som har goda kontakter och räknas som "strategiska" i någon mening. För centralbanken är detta ett välkommet sätt att diversifiera den stora valutareserven till mer produktiva tillgångar än amerikanska statspapper. För det fjärde återspeglar de misslyckade affärerna i USA, i synnerhet CNOOC:s bud, den politiska känslighet som den växande ekonomiska stormakten Kina kan framkalla, i synnerhet när det rör sig om något så centralt som energisektorn även om Unocal bara svarar för en mycket liten del av USA:s energiförsörjning. Risken för "China bashing" är högst verklig. För de kinesiska företagen och regeringen var det en läxa att de behöver bli mycket bättre på att förklara sina intentioner och att förankra dem även på politisk nivå och hos allmänheten. Även om regeringen beklagar sig över otillbörliga statliga ingrepp i sådana uppköp torde den vara relativt försiktig i sin kritik. Risken finna att andra länder än mer uppmärksammar de omfattande begränsningarna för utländska företag att köpa stora statliga kinesiska företag. Kommentar Sommaren år 2005 gav en försmak på det som komma skall i kölvattnet av den växande ekonomiska stormakten Kina. Friktionen inom teko illustrerar hur den effektiva kinesiska exportmaskinen drabbar länder och industrier som inte förmår att anpassa sig till ökad frihandel. I takt med att världshandeln liberaliseras allt mer och världens produktion flyttar till de orter där den är jämförelsevis mest konkurrenskraftig, i många fall i Kina, kommer antalet handelskonflikter att tillta. För Kina är detta ett orosmoln på grund av exportsektorns stora roll. Framöver kommer antalet kinesiska företagsköp utomlands troligtvis också att växa. Åter en gång är det troligt att det kommer att mötas med viss skepsis i många länder, som kanske oroar sig för den kinesiska statens framträdande roll i dessa affärer. I de allra flesta fall är denna utveckling emellertid att välkomna. Steget mot mer flexibilitet signalerade också yuanens mognadsprocess mot att bli en världsvaluta. Grunden har nu lagts för en marknadsanpassning av

11 11(11) valuta- och penningpolitiken, avgörande både för den makroekonomiska stabiliteten, men även för en framtida utveckling av konsumtion, tjänstesektorn och mer högförädlad industri. Ekonomer och finansanalytiker kommer framöver att lyssna ännu närmare till de ekonomiska beslut som fattas i Kina. Problemen i Kinas ekonomi är många, men Kinas framväxt som en riktigt stor ekonomi väl integrerad med den globala är och förblir en realitet. Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '04 K1-2 '04 K1-3 '04 K1-4 '05 K1 '05 K1-2 BNP-tillväxt, % 9,7 9,5 9,5 9,5 9,5 BNP mrd USD 710,1 1137, ,1 814,6 Export mrd USD 258,1 416,2 593,4 155,9 342,3 Import mrd USD 264,9 412,3 561,4 139,3 302,7 Ökn statl investeringar % 28,6 27,7 25,8 22,8 25,4 Inflation: KPI % 5,0 5,2 2,7 2,7 1,6 (slutet av perioden, årsbasis) Detaljhandelspriser % 4,1 4,3 1,9 (nov) 1,4 0,5 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion % 17,7 16,1 16,7 16,2 16,4 Utl dir inv (kontr) mrd USD 72,7 107,4 137,9 35,2 86,2 Utl dir inv (real) mrd USD 33,9 48,7 60,6 13,4 28,6 Valutareserv mrd USD 470,6 514,5 609,9 659,1 710,0 Utlandsskuld mrd USD ** ** ** ** ** Växelkurs RMB/USD 8,2771 8,2767 8,2765 8,2765 8,2765 8,11(21/7) Tillväxt M2% (året före) 16,2 13,9 14,6 14,0 15,7 ** = ingen uppgift LJUNGGREN CC: Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulat Hongkong, Generalkonsulat