UMEÅ ARBETAREKOMMUN. Motioner. Representantskapet

Transkript

1 UMEÅ ARBETAREKOMMUN Motioner Motioner till Partikongressen 2013 Motioner till Arbetarekommunen Representantskapet Totalt inkomna motioner är 58 stycken, varav 56 stycken till Partikongressen och 2 stycken till Arbetarekommunen. Styrelsen föreslår representantskapet behandla motionerna 10, 12, 22 och 50 tillsammans, motionerna 26 och 27 behandlas tillsammans, motionerna 6 och 49 behandlas tillsammans, samt motionerna 1 och 13 utgår då de redan är bifallna och behandlade.

2 1 Innehållsförteckning Motioner till partikongressen 1. Arbetsskadeförsäkring Avskaffa förmånssverige Behovet av en trepartsuppgörelse Bereda handikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på öppna arbetsmarknaden Beräkning av sjukpenning för egen företagare Den sjukpenninggrundande inkomsten Ekonomisk trygghet vid ålderdom En fungerande arbetsmarknad fri från missbruk av tidsbegränsade anställningar För Sveriges bästa stärk gruvnäringen! Ja till omställningskraft och nej till alliansens bidragslinje Låt sjukförsäkringen bli frisk Samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Samordningsförbundens finansiering bör förbättras Sociala avgifter Tillväxt genom aktiv industri- och näringspolitik Generell arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar Mobilnät med teckning i hela landet Barncentrerad narkotikapolitik i Sverige och internationellt Barnkonvention skall inarbetas i svensk lagstiftning Skogsindustrin Sjuklön A-kassa Motverka kärnkraften och lös uppvärmningsfrågan Satsning på kulturen - en förutsättning för det innovativa Sverige Förbjud vinstdrivande verksamhet i vård, skola och omsorg Stoppa vinstuttagen ur välfärden Förbud mot niqab/hijab i grundskolan Riktlinjer om max 15 elever/klass i skolan Ta vara på nykomna utrikesföddas examina Gör SFI obligatoriskt Inför ämnet Respekt & Fostran i grundskolan Inkomstrelaterade trafikböter Telefonförsäljning Inför frukost i skolan Alla barn har rätt till vila och fritid, till lek och rekreation Angående översyn och eventuellt framtagande av ett nytt lagförslag om instiftande av en LVÄ (Lagen om vård av äldre) som bygger på samma principer som LVM, LVU och LPT Avdrag för medlemsavgift och a-kassa Kvinnors belastningsskador Egenföretagare måste ha fler uppdragsgivare för få uppbära F-skesedel Avskaffa graviditetspenningslotteriet

3 2 42. Skrota alliansens gymnasiereform Karensdagar i a-kassan Migrerande arbetskraft Papperslösas fackliga rättigheter Medborgerliga inkomstpension En god välfärd behövs Rehabilitering av sjukskrivna Den sjukpenninggrundande inkomsten Bättre villkor i sjukförsäkringen Synen, en del av kroppen Tändernas tillhörighet till kroppen Stärkta välfärdstjänster för en smart jämställd arbetslinje Uppvärdering av partiarbetet Val av facklig ledare och studieorganisatör Högskola Forskning Motioner till Umeå Arbetarekommun 1. Inköp av hjärtstartare i Umeå kommun Det behövs en förkortad version av Umeås Historia på sidor

4 3 1. Arbetsskadeförsäkring I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och Tanken med LAF 2002 var kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I övrigt var LAF 1993 för "skarpt" skriven, därför förändringen Som det ser ut i dagsläget får många av LO:s medlemmar inte sina arbetssjukdomar godkända. En av anledningarna till man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är Försäkringskassan har omorganiserats och Arbetsskadenämnderna har försvunnit och det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade det medborgerliga inflytandet skulle återställas på något sätt. Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört allt färre kommer få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S-kongressens beslut om införande av arbetsskadesjukpenning positiv. Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan medföra Försäkringskassan har svårt fa beslut på ett korrekt underlag. Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna. Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter i tillräcklig omfning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. Som exempel på detta förlorar medlemmarna sin rätt till arbetsskada och livränta på grund av försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte har några belägg för detta. Som bevis för de har fel finns det vetenskap och konsensus som styrker det i många fall inte är degenerationer/besvär som ger besvär. Ändå skyller de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. Det krävs en förändring för komma till rätta med de systembrister som finns i ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och försäkringsjuridik sker i alltför stor omfning. Det händer alltför ofta, när det kommer in nya medicinska underlag från behandlande läkare eller annan expertis, handläggarna utan ta kontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, trots de inte har medicinsk kunskap. Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför ärendehantering och beslut i alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och dess intentioner. Detta liksom 3

5 4 hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet. I och med detta är det rimligt försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassan och en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för stärka rättssäkerheten. Vi föreslår partikongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för arbetsskadenämnderna återinförs företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna samt en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll arbetsskadesjukpenningen återinförs Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 1: Arbetsskadeförsäkring Motionären tar upp problem med hanterandet av arbetsskadeförsäkringen och föreslår konkreta förslag till förbättringar. Det är centralt medborgarna kan känna en tilltro till försäkringens utformning och det finns ett medborgarinflytande så tillämpningen upplevs som rimlig. Så är det inte idag, antalet personer som beviljats livränta för arbetsskador har minskat kraftigt de senaste åren. Bakom detta ligger en tillämpning och hantering som diskriminerar inte minst kvinnor. Men det handlar också som motionären påpekar det måste säkerställas underlagen för bedömningen är korrekta för undvika den enskilde drabbas. inte behandla motionen då den bifallits och inskickats sedan tidigare till partikongressen Avskaffa förmånssverige Det måste bli ett slut på höga chefer i offentlig verksamhet belönas för vara inkompetenta och missköta sina tjänster. Det är stötande människor som ska vara i allmänhetens tjänst tillåts fylla sina privata fickor. 4

6 5 Regeringskansliet är överbefolkat med avsa generaldirektörer, landshövdingar och andra höga chefer som får behålla sina höga löner och förmåner, trots de fått "sparken". Ett exempel på detta är generaldirektören för Tillväxtverket, Christina Lugnet får behålla sin lön och sina förmåner i tre år trots spenderat miljoner på fester. Hade hon varit en metallarbetare som så grovt brutit mot uppsa regler hade det blivit avsked med omedelbar verkan och till leva på a- kassa. Avtal måste skrivas på ett sådant sätt höga chefer inte får behålla sina förmåner när de missköter sitt uppdrag. Ett annat oskick är många höga chefer får miljonbelopp avsa till sin pension, årligen. Deras höga löner räcker mer än väl till för spara till pension om de vill. Avtal om pensioner får inte ge mer än vad som avsätts procentuellt till de med kollektivavtal. Ett annat problem är våra folkvalda som stiftar lagar och regler för löntagare om begränsningar om ersättning vid arbetslöshet och sjukdom, men undantar sig själva. Ersättning till avgående politiker ska vara enligt gällande svenska lagstiftning för svenska folket. Vi föreslår partikongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för en utredning får ta fram riktlinjer i ovanstående frågor Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 2: Avskaffa förmånsverige Motionären lyfter upp en viktig fråga. Att det är helt möjligt för exempelvis en generaldirektör för en myndighet, behålla sin lön och övriga förmåner i tre år efter ha fått sparken pga grova fel, sticker i ögonen. Att våra folkvalda undantar sig själva när de lagstiftar försämringar för alla andra visar också på en fräck dubbelmoral. De privilegier som såväl höguppsa politiker som höguppsa tjänstemän åtnjuter kan inte försvaras. Samtidigt kan man inte bortse ifrån vikten av våra tjänstemän ska våga vara kritiska. Den borgerliga regeringen har gett alltför många exempel på hur lätt det många gånger är byta ut tjänstemän som varit kritiska till regeringens politik. Ett lika stort samhällsproblem är det faktum det är för lätt för höguppsa politiker utnyttja sina förtroendeuppdrag för skaffa sig kontakter och bygga nätverk med sikten ställd tillförsäkra sig goda inkomster efter uppdragets slut, ofta inom det privata näringslivets värld. Vi får inte glömma ett politiskt förtroendeuppdrag inte utgör någon trygg anställning. Som heltidspolitiker har man ingen garanterad anställning efter mandatperiodens slut, utan man får leva med den osäkerhet som innebär man bara sitter som förtroendevald så länge man har väljarnas 5

7 6 förtroende. Vi behöver därför ett trygghetssystem som inte uppmuntrar våra folkvalda utnyttja sina förtroendeuppdrag för skaffa sig framtida fördelar. Att politiska uppdrag kan användas för köpa sig en plats inom näringslivets elitpositioner, undergräver politikens oberoende. Man biter inte den hand som föder en. I riksdagen vill vi ha politiker som företräder sin väljarkår, ärliga förtroendevalda som är trogna sina väljare och sina ideal, inte köpta politiker som främst springer lobbysternas ärenden med sikten ställd på framtida konsultuppdrag inom näringslivet. Därför måste regelverket kring ersättningar i samband med man lämnar ett politiskt uppdrag ha en utformning som inte uppmuntrar till uppdraget missbrukas. Men det är lika viktigt dessa regelverk inte bidrar till öka avståndet mellan politiker och deras väljare. Vill vi våra politiker ska representera sina väljare, kan vi inte motivera varför de ska ha fallskärmar och andra privilegier som fjärmar dem från de människor de ska representera. Att uppnå en sådan balans är en utmaning. Dagens regler är inte tillfredsställande. Vi välkomnar därför motionärens initiativ ge partistyrelsen i uppdrag se över regelverket. bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen Behovet av en trepartsuppgörelse Regeringen har sänkt nivåerna i socialförsäkringssystemet som är tänkt vara en trygghet när vi inte kan arbeta. Överskotten i systemen används istället till andra prioriteringar, däribland skesänkningar. Därför behövs en bredare samsyn kring socialförsäkringarna och valet av finansieringen av dessa. Ett tydligt kontrakt mellan samhället och arbetsmarknadens parter där det är helt klarlagt vad och för vilka socialförsäkringsavgifterna är avsedda för, samt vad i socialförsäkringssystemen som ska skeoch avgiftsfinansieras. En tydlig ansvarsfördelning bidrar till stärka försäkringstanken utan socialförsäkringarna eller delar av dessa behöver lyftas ur statsbudgeten. En trepartsuppgörelse är i högre utsträckning ett stöd för dem som finns utanför arbetsmarknaden, till skillnad för om delar av socialförsäkringen enbart läggs på arbetsmarknadens parter. Riksdag och regering kan även i fortsättningen besluta om socialförsäkringarnas regelverk, men inom ramen för det inflytande och den överenskommelse som Vi föreslår parti-kongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för en trepartsuppgörelse kring socialförsäkringarna träffas 6

8 7 Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 3: Behovet av en trepartsuppgörelse Motionären föreslår Socialdemokraterna ska verka för en trepartsuppgörelse träffas kring innehåll och utformning av socialförsäkringarna. Styrelsen delar motionärens uppfning det behövs en bredare samsyn kring ansvarsfördelning och finansiering av socialförsäkringssystemet för kunna säkerställa långsiktiga förutsättningar över tid. Vi har sedan alliansregeringens tillträde 2006 sett hur socialförsäkringssystemet urholkats och förändringar av ersättningsnivåer motiverats utifrån andra skäl än det ursprungliga syftet med försäkringarna. Överskott i försäkringarna har använts till finansiera skesänkningar samtidigt som villkoren försämrats. Det är oacceptabelt och urholkar medborgarnas tilltro till den generella välfärdspolitiken. bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen Bereda handikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på öppna arbetsmarknaden Bereda handikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden I framtiden behövs fler i arbete. Vår övertygelse är de allra flesta människor kan och önskar arbeta. Däremot har människor olika förutsättningar. Möjligheten till arbete ska finnas för alla medborgare i arbetsför ålder. Fysiska och psykiska sjukdomar utgör funktionshinder så länge som arbetslivet inte anpassas efter olika människors förutsättningar. Med tekniska hjälpmedel, ekonomiskt stöd och med anpassade krav och arbetstider kan de allra flesta bidra till egen och andras försörjning. Arbetslivet kan inte bara reserveras för dem som kan bidra till produktionen med 100 procent. Ansvaret för ett väl anpassat arbetsliv för alla vilar på oss alla. Staten och kommunerna kan tillsammans med arbetsmarknadens parter göra betydligt mer än i dag. För klara detta är den glömda lagen, främjandelagen, ett viktigt instrument Vi föreslår partikongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för arbetsförmedlingen tillämpar 8-13 i främjandelagen i syfte bereda arbetshandikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden 7

9 8 Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 4: Bereda handikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på öppna arbetsmarknaden bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen Beräkning av sjukpenning för egen företagare Den som har SGI som enbart grundas på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning som (egen företagare) får kalenderdagsberäknad sjukpenning baserad på en bedömning av vad man kan förväntas ha som årlig inkomst ett år framåt. Det kan vara svårt och då får man ta hänsyn till tidigare inkomst, vilket inte känns rättssäkert. Vi föreslår partikongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för man får behålla sin tidigare SGI under en tre-årsperiod som skydd under uppbyggnadsskedet. Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 5: Beräkning av sjukpenning för egen företagare I Sverige behöver vi fler egna företagare. Det är av yttersta vikt vi har ett rättssäkert system, som ger tryggheten till våga starta ett företag. Som ny företagare innebär det initialt stora omkostnader, samt det tar lång tid upparbeta en kundkrets. Det är viktigt underlätta uppstarten av företag och som motionären säger - få behålla sin tidigare SGI under en tre-årsperiod. bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen

10 9 6. Den sjukpenningrundande inkomsten Under den tid som Försäkringskassan utreder den försäkrades rätt till sjukpenning är den sjukpenningrundande inkomsten (SGI:n) skyddad. Det är först när Försäkringskassan far beslut om avslag som den försäkrades SGI kan påverkas. För inte riskera förlora sin SGI måste den försäkrade anmäla sig på Arbetsförmedlingen första dagen efter det han eller hon har Försäkringskassans beslut i sin hand. När man slutat sin anställning ska man stå till arbetsmarknadens förfogande första dagen efter det anställningen upphört. I annat fall nollklassas man, exempel på detta är oavsett om man råkar ut för ett olycksfall och blir inlagd på sjukhus Blir man nollklassad påverkar det inte bara sjukpenningen som blir noll kronor utan även sjukpenningen, rehabiliteringssjukpenning, havandeskapspenning m.m. SGI har också betydelse för bestämmande av livränta. Om en person blir nollklassad har han eller hon bara en möjlighet komma in i sjukförsäkringen ingen och det är få ett arbete som kan antas pågå i minst sex månader. Vi föreslår parti-kongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för man inte ska nollklassas om det finns godtagbara skäl till anmälan inte kunnat ske Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 6 och 49: Den sjukpenninggrundande inkomsten; Den sjukpenninggrundande inkomsten Socialdemokratin har alltid kämpat för ett rättvist och jämställt samhälle. Som motionären påpekar innebär det stora konsekvenser bli nollklassad. Det kan inte vara rimligt bli nollklassad om man blir inlagd på sjukhus eller råkar ut för en olycka i samband med beslutet från försäkringskassan. bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen Ekonomisk trygghet vid ålderdom Pensionssystemets grundläggande mål har alltid varit minska figdom och ojämlikhet bland äldre. Pensionernas karaktär av långsiktigt åtagande gör de måste präglas av förtroende och hållbarhet. Alla i samhället, såväl unga som gamla, måste kunna lita på pensionssystemet hållbarhet. 9

11 10 Regeringens försämringar med sänkningar av nivåerna i de sociala trygghetssystemen påverkar sjukförsäkringen och därmed sjukpenningen, sjukersättningen, föräldrapenningen, a-kassan m.m. Allt detta leder till lägre ålderspension. Ersättningsnivåerna är 64 procent av antagande inkomster men blir oftast lägre. Den bör höjas till 80 procent och beräkning av årlig inkomst samt fastställande av ramtid bör också ses över. Det gör fler och fler kommer omfas av garantipensionen, trots man arbetat under år. Minskande nivåer i sjukersättningen får därför stora konsekvenser för de som drabbas av sjukdom och arbetslöshet. Därtill hänvisas de som blir utförsäkrad från sjukersättningen och a-kassan till försörjningsstödet. Det leder också till lägre ålderspension. SAP:s partikongress i Sundsvall 1997 slog fast när den nya pensionsreformen trätt ikraft och verkat en tid så skulle en konsekvensanalys genomföras och nödvändiga justeringar ske. Det är nu dags leva upp till det beslutet. Man beslutade också nivåerna för låg- och medelinkomsttagare skulle ligga väl i paritet med ersättningsnivåerna i ATP-systemet. Det har nu genomförts så många förändringar som påverkar pensionerna negativt. Vi föreslår partikongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för verka för en konsekvensanalys genomförs av det reformerade pensionssystemet, samt sjukersättningen. Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 7: Ekonomisk trygghet vid ålderdom bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen En fungerande arbetsmarknad fri från missbruk av tidsbegränsade anställningar Moderaterna, de nya, lovade väljarna inför valet 2006 inte peta i arbetsrätten. Löftet var tunt. När alliansregeringen tillträde 2006 inledde de omedelbart ett arbete för ge sig på människors rätt till anständiga anställningsvillkor reformerades hantering av visstidsanställningar. En ny anställningsform kallad allmän visstidsanställning med upp till två år infördes. 10

12 11 Lagändringen innebar borttagandet av kraven på arbetsgivare skulle motivera varför tidsbegränsad anställning behövdes. Lagändringen ger inget fungerande skydd mot arbetsgivare missbrukar möjligheten till tidsbegränsade anställningar genom stapla olika anställningsformer på varandra. För arbetstagare kan det börja med en allmän visstidsanställning för sedan växla över till vikariat. I den verklighet som gäller på många arbetsplatser innebär bristerna i lagstiftningen arbetstagare år ut och år in kan få jobba med tidsbegränsade anställningar. Arbetsmarknadens funktionssätt tar skada. Snarare än uppmuntra till genomtänkta planer för förutse kompetens- och bemanningsbehov, riskerar lagstiftningen motivera till finurlighet om hur olika anställningsformer kan bygga på varandra. Enskilda människor drabbas. Utan bestående anställningstrygghet upplever många människor ökad stress i sin tillvaro. Möjligheten finna bostad eller ta lån underlättas inte av avsaknaden av tillsvidareanställning samtidigt som utsikterna till kompetensutveckling på jobbet är klena. Tidsbegränsade anställningar har en funktion på arbetsmarknaden företag måste till exempel kunna ha möjlighet möta upp- och nedgångar i orderingång och tillfälligt kunna öka bemanningen för genomföra projekt. Men det förutsätter det finns en fungerande tillit mellan arbetsgivare och arbetstagare om tidsbegränsade anställningar inte missbrukas för bestående anställningar. Alliansregeringen har rubbat tilliten. Det har gått så långt Europeiska unionen påpekat för regeringen de svenska reglerna inte är acceptabla. De svenska reglerna bryter mot EU:s minimiregler för visstidsanställningar. Hanteringar av olika anställningsformers användning ska först och främst hanteras via kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det ett ofrånkomligt behov av ha grundläggande lagregleringar på arbetsmarknaden. Gemensamma regler som skyddar arbetstagare från missbruk och hindrar osund villkorskonkurrens mellan arbetsgivare. Så fungerar det inte idag. Kollektivavtal får svårt parera missbruket. Därför behöver lagstiftningen ändras. Vi hemställer om och arbetarekommun samt partidistrikt behandlar motionen och översänder den, jämte beslut, till Socialdemokraterna för behandling på partikongressen Vi föreslår partikongressen med ledning av vad som beskrivs i motionen besluta verka för lagändringar som motverkar missbruk av tidsbegränsade anställningar. Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 8: En fungerande arbetsmarknad fri från missbruk av tidsbegränsade anställningar bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen

13 12 9. För Sveriges bästa stärk gruvnäringen! Svensk gruvnäring befinner sig i en starkt expansiv fas. Exporten ökar stadigt samtidigt som den direkta sysselsättningen inom branschen idag den högsta på över 20 år. På flera håll i landet genomförs mångmiljardinvesteringar för utveckla utvinningen. Prospekteringen blir allt intensivare för utvinna de mineraltillgångar som finns runt om i Sverige. Gruvnäringen har alltid haft en stor betydelse för Sveriges ekonomi och det har näringen också idag och i framtiden. Gruvnäringen är liktydig med stora exportinkomster, direkt och indirekt ett stort antal jobb och en teknikdriven utveckling som ger stora samhällsvinster för hela landet. Därför är främjandet av gruvnäringens utveckling en angelägen framtidsfråga för hela Sverige. Gruvnäringens expansiva utveckling medverkar också till utmaningar. Utmaningar som behöver mötas med aktiva nationella politiska insatser. Främja kompetensförsörjningen! Svensk gruvnäring riskerar tappa kraft av bristen på utbildad arbetskraft. Arbetsförmedlingen skriver: Efterfrågan på kompetent arbetskraft är stor inom gruvnäringen och en rekrytering på upp till personer kommer bli aktuell när nya gruvor etableras samtidigt som stora pensionsavgångar sker och nya tillträdande på arbetsmarknaden blir färre. Därför behöver Socialdemokraterna verka för riktade insatser inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för möta gruvnäringens kompetensförsörjningsbehov. Stärk forsknings- och innovationskraften! Svensk gruvnäring är i ordets rätta bemärkelse en high-tech-industri och en kraftkälla för nya innovationer inom alltifrån verkstadsprodukter till miljöteknik och energieffektivisering. Gruvnäringen är redan idag världsledande, såväl inom det producerande som inom maskin- och utrustningsområdet. Potentialen för den framtida utvecklingen är oerhörd. Därför behöver Socialdemokraterna verka för riktade insatser inom den nationella forsknings- och innovationspolitiken. Inom branschen talar man om skapandet av ett europeiskt Center of Excellence för mineralutvinning och metallframställning i Sverige. En idé som svensk arbetarerörelse bör vara öppen för ge sitt stöd. Möt infrastruktur- och transportbehoven! Den expansiva utvecklingen ställer stora krav på behovet av infrastrukturutbyggnad och fungerande transporter. Därför behöver Socialdemokraterna verka för riktade insatser, i framför allt norra Sverige och Bergslagen, för underlätta transporter från utvinningsplatserna till smältverk, vidareförädling och utskeppningsplatser för exportdestinationer runt om världen. Modernisera tillståndsprocesserna! Gruvnäringens utveckling hindras av en omodern lagstiftning för tillståndsprocesserna. Jobb och utveckling hotas av bristen på fungerande myndighetssamordning och otillräcklig kapacitet hos mark- och miljödomstolar. 12

14 13 Därför behöver Socialdemokraterna verka för riktade insatser för, utan hota nödvändiga miljöhänsyn, snabba upp processerna för tillståndsgivningen. Sverige borde på motsvarande sätt som görs för vindkraftskraften samordna arbetet för underlätta processernas framfart och investeringarnas genomslag. Vi hemställer om arbetarekommun samt partidistrikt behandlar motionen och översänder den, jämte beslut, till Socialdemokraterna för behandling på partikongressen Vi föreslår partikongressen med ledning av vad som beskrivs i motionen besluta Socialdemokraterna verkar för partikongressens ombud får ta del av motionens innehåll. Att partikongressen med ledning av vad som beskrivs i motionen beslutar: verka aktivt för insatser som främjar den svenska gruvnäringens utveckling. verka för nationellt riktade insatser för inom ramen för arbetsmarknads- och utbildningspolitiken främja gruvnäringens personal- och kompetensförsörjning. i linje med vad som beskrivs i motionen verka för nationellt riktade insatser inom ramen för forsknings- och innovationspolitiken för främja gruvnäringens utveckling. verka för riktade insatser för möta gruvnäringens behov vad gäller infrastruktur- och transportlösningar. verka för en effektivisering, med bibehållen hänsyn till miljöintressen, av tillståndsprocesserna för prospektering och råvaruutvinning. Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 9: För Sveriges bästa stärk gruvnäringen! bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen

15 Ja till omställningskraft och nej till alliansens bidragslinje I denna läsvärda motion vill vi lyfta fram arbetslöshetsförsäkringens betydelse för utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslöshetsförsäkringen handlar nämligen inte bara om inkomsttrygghet. Försäkringen har en funktion för möjligheten nå framgång i aktiva insatser för omställningen. Den ger landets ekonomi möjlighet mjukare kunna möta konjunktursvängningar och grundlägger en världsledande förmåga möta förändringskraften i globaliseringen. Sverige behöver därför åter få en fungerande arbetslöshetsförsäkring som ger flertalet arbetstagare en hygglig inkomsttrygghet under perioder av omställning. Arbetarerörelsen behöver forts se arbetslöshetsförsäkring i sammanhang av en modern jobbskapande politik. De är förutsättningar för varandra. Ge det arbetande folket en arbetslöshetsförsäkring värd namnet Sedan regeringsskiftet 2006 har landet fått se en utveckling där arbetslöshetsförsäkringen rör sig från vara en generell försäkring som gynnar arbetslinjen till allt mer bli ett selektivt inkomststöd som förstärker alliansregeringens låglöne- och bidragslinje. Taket för högsta ersättningen i arbetslöshetsersättningen har inte höjts på tio år. I dag är det bara runt 10 procent av de heltidsjobbande som kan räkna med få 80 procent av tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet. Med allt tuffare kvalificeringskrav får allt färre rätt till a-kassa. A- kasseavgiften har chockhöjts och dyr och dålig försäkring lockar inte. Runt personer lämnade a-kassan och nyanslutningen stannade av. Anslutningsgraden till kassorna på har ett fåtal år fallit till under 70 procent. Bara var tredje arbetslös har rätt till arbetslöshetsersättning. Grupper med ekonomiska förutsättningar, och lyckligt lottande tillhöra arbetstagare med låg arbetslöshetsrisk, tecknar i allt större utsträckning privata tilläggsförsäkringar. Antalet personer som har en tilläggsförsäkring bedöms uppgå till runt 1,5 miljoner. För grupper med jämförelsevis högre arbetslöshetsrisk till exempel. arbetare inom den för Sveriges ekonomi så viktiga exportindustrin blir kostnaderna för privata försäkringar oöverstiglig. Därför behöver socialdemokraterna verka för en upprustning av den svenska arbetslöshetsersättningen där en höjning av taket i det nära perspektivet ingår som en prioriterad fråga. Prisvärd försäkring utan pekpinne i lönebildningen A-kasseavgiften har differentierats utifrån arbetslöshetsrisk i uttalat syfte påverka lönebildningen. Löntagare med hög arbetslöshetsrisk straffas med betala högre avgifter om deras fackliga organisationer förhandlar fram för bra avtal. Så tror regeringen fler jobb skapas. Fackliga organisationer, ekonomer och professorer dömer ut de differentierade avgifternas funktion för ge fler jobb. Så skapas inga jobb, men det medverkar till arbetslöshetsförsäkringen skapar stora överskott. Bara under åren beräknas försäkringen ha gett överskott till statskassan på sammanlagt runt 70 miljarder kronor. 14

16 15 Nästa steg i alliansens strategi är förstatliga a-kassorna i syfte tvångsansluta människor till arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är långt ifrån omsorg om arbetslösa eller viljan till skapa en fungerande försäkring. Det sker i syfte skada den fackliga anslutningsgraden. Kopplingen mellan fackliga organisationer också kallad Gentmodellen har länge varit en måltavla för de fientligt sinnade i syfte komma åt de fackliga medlemmarnas styrka i löneförhandlingarna. Ett väl utfört statligt angrepp på de fackligt knutna a-kassorna kan ge genomslag på den fackliga anslutningsgraden. En påtagligt lägre facklig anslutningsgrad kan i sin tur medverka till fackliga organisationer, inom drabbade sektorer och branscher, kan få svårt bära upp rikstäckande kollektivavtalsförhandlingar. Dyrköpta erfarenheter, efter och 80-talens trassel, om värdet av en fungerande lönebildning, byggt på parternas självständighet, ansvar för samhällsekonomi och inbördes tillit, riskerar slås i spillror. Där kollektivavtalen och fackliga närvaron på de enskilda arbetsplatserna trycks undan kommer förr eller senare regerings och riksdags lagstiftningsmakt behöva ta över. Då har Sverige fått en statlig lönepolitik och öppnat dörrarna för arbetsmarknadslagstiftning som nog mer påminner om den amerikanska än vad vi kallar den svenska modellen. Socialdemokraterna har en roll fylla för medverka till upprätthålla en ordning där parterna på arbetsmarknaden självständigt ansvarar för lönebildningen, utan statligt ingripande. Sveriges ekonomiska styrka kan aldrig bäras av statlig inkomstpolitik där regering och riksdag blandar sig i avtalsfrågor. Därför måste avgiftskopplingen till nivån på arbetslösheten i respektive bransch tas bort. A- kasseavgiften bör vara låg, stimulera till anslutning och utformas så den premierar riskspridning mellan olika arbetstagargrupper på arbetsmarknaden. A-kassornas självständighet från staten behöver värnas och befrias från risken av ett direkt eller indirekt förstatligande. Värna ekonomins stötdämpare Arbetslöshetsförsäkringens funktion som automatisk stabilisator stötdämpare vid ekonomiska nedgångar försvagas av försäkringen omfas av allt färre till allt sämre inkomstskydd under omställning. Sveriges ekonomi riskerar vid kraftiga nedgångar, som vi sett runt om i Europa, dras in i en ond spiral. Ökad arbetslöshet med svagt inkomstskydd drar ned den inhemska konsumtionen och ekonomins nedgång förvärras ytterligare. Allt fler riskerar inte klara av betala räntor på bostadslån. Bankerna riskerar hamna i trångmål och staten kan tvingas ryka in med stöd för landet ska klara fungerande kreditgivningen till hushåll och företag. Med försvagade stabilisatorer riskerar Sveriges ekonomi i stället bli allt mer beroende av löpande överskott i de offentliga finanserna statliga som kommunala för ha penningförråd ösa ur vid nedgångar i världskonjunkturer. Sverige ska ha sunda offentliga finanser, men priset för dumsnålhet riskerar bli högt i form av uteblivna investeringar i infrastruktur, kunskap och klimatsmart prisvärd energiförsörjning. Därför behöver en utvecklingsinriktad svensk ekonomi kraftfulla automatiska stabilisatorer. 15

17 16 Sverige behöver kompetens inte allt lägre löner I tron det blir lättare för arbetsgivare hitta rätt kompetens ser regeringen till trycka ned reservationslönerna på arbetsmarknaden. Reservationslönen är som bekant en omskrivning för den lägsta lönenivå som krävs för acceptera en anställning. Och det är här som ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen kommer in i bilden. Arbetssökande som inte vill drabbas av indragen ersättning måste enligt reglerna ta erbjudna eller anvisade arbeten så vida lönen inte understiger 90 procent av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. Så ju mer regeringen kan trycka tillbaka ersättning i arbetslöshetsförsäkringen desto lägre blir reservationslönerna. Med fallande reservationslöner blir det svårare få kollektivavtalen fungera. Kollektivavtalen bygger i grund och botten på ett löfte om i konkurrens om jobben aldrig bjuda under varandra. Därför behöver Sverige en prisvärd arbetslöshetsförsäkring som tar spjärn mot regeringens ambitioner trycka tillbaka människors löner. Sveriges framtid byggs starkare av människors kunskap, färdigheter och kompetenser, inte genom tvinga människor lönekonkurrera ut varandra. Arbetsmarknad i förändring kräver aktiva insatser för omställningen Under alliansregeringens styre har landet fått uppleva konsekventa neddragningar i arbetsmarknadspolitikens aktiva innehåll. Resurserna hamstras för få omgivningen tro de riktas till verkligt behövande grupper. I själva verket handlar det om politisk snålhet, passivitet och senfärdighet som snarare leder till ihållande hög arbetslöshet och bestående svårigheter för unga och nyanlända etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitik håller gradvis på förlora sin aktiva funktion för matchning och kompetensförsörjning. Runt om i landet lever arbetsplatsernas brist på arbetskraft med rätt kompetens inom samma postnummerområde som långtidsarbetslösa. Samtidigt har Sverige under alliansregeringens styre fått utstå otillräckliga satsningar inom utbildningspolitiken. Grund- och gymnasieskolan behöver därför förstärkas för ge unga människor grunder för jobb och vidare studier. Yrkesvux- och yrkeshögskolans utbildningar är för få och förmår inte svara upp mot de kompetensbehov som landets arbetsplatser behöver. Den nationella finansieringen av vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning behöver därför utvecklas för främja människors anställningsbarhet och näringslivets kompetensförsörjningsbehov. Socialdemokratin behöver, i facklig-politisk samverkan, genomföra en offensiv för jobben. En offensiv där trygghet i omställning, jobbskapande och människors väg tillbaka i arbete verkar i harmoni. Arbetsmarknadspolitiken behöver förstärkas för snabbt, helst redan under uppsägningsperioden, ge arbetslösa individanpassade aktiva insatser i utbildning eller arbetsplatspraktik som ger yrkes- och arbetsmarknadserfarenheter. Samtidigt behövs en aktiv politik för stärka de grupper som riskerar hamna allt längre från arbetsmarknaden. Förstärkningen av arbetsmarknadspolitiken behöver klara såväl möta de nära 16

18 17 behoven för kompetensförsörjningen med tidiga som aktiva insatser som förhindrar människor slås ut från arbetsmarknaden. Förstärkningar behöver ske för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Inte sällan uppmärksammas människors rehabiliteringsbehov först i samband vid uppsägningar. Brister i såväl rehabiliteringssom omställningsinsatser innebär många människors väg tillbaka till arbete blir lång medan vägen till utförsäkring riskerar bli desto kortare. En förutsättning för människor ska kunna återgå till arbetsmarknaden är aktiva insatser, till exempel kan utbildning, och rehabiliteringsinsatser kan ske ett i samlat sammanhang. En lösning som bör övervägas vore staten inleder dialog med parternas organ för omställning Trygghetsrådet och Trygghetsfonden med flera om hur insatserna som dessa organ utför kan samordnas med Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans resurser. Sverige behöver en utbyggnad av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen för möta arbetslivets kompetensbehov. Insatserna behöver för följa upp enskildas utvecklingsbehov kunna riktas till personer som nyligen förlorat jobben. För stärka matchningen och kompetensförsörjningen behöver Sverige bygga upp ett fungerande system med strukturer och uthållig nationell finansiering av validering av faktiska kunskaper och färdigheter. Förverkligandet av arbetsplatsernas kompetensförsörjning behöver ske med en större hänsyn till de avgörande insatserna sker lokalt eller regionalt. Nationella satsningar behöver därför ge utrymme för lokal och regional samverkan mellan insatser som faller inom skolpolitik, yrkesinriktad utbildning, högskolepolitik, näringspolitik, integrationspolitik, arbetsmarknadspolitik eller vad nu området fått för budgetetikett. En sammanhållen jobbpolitik, där kompetensförsörjning och anställningsbarhet är ledord, behöver kunna ske över politikområdenas gränser och kunna se verklighetens behov inom de regionala och lokala utbildnings- och arbetsmarknadsregionerna. Utveckla försäkringen i sammanhang av omställningsinsatserna kraft En aktiv arbetsmarknadspolitik, som har förmåga möta ekonomins upp- och nedgångar, strukturförändringar och ett arbetslivs strävan efter ökad kompetens, hör ihop med en arbetsförsäkring som ger hygglig inkomsttrygghet under omställning. På den grunden skapas också det nödvändiga ömsesidiga förtroende för de krav som måste ställas för få rätten till en försäkring som ger inkomsttrygghet under omställning. Socialdemokratins överväganden om nedtrappning av ersättningen utifrån arbetslöshetens längd, krav på deltagande i aktivitet, sökaktivitet och bortre gräns för försäkringens utbetalning osv. kan aldrig ses som isolerade frågor. Dessa överväganden måste ses i sammanhang av kraften i omställningsinsatserna. Arbetarrörelsens engagemang ska ta utgångspunkt i människors vilja till arbete nationens viktigaste tillgång. Vi hemställer om och arbetarekommun samt partidistrikt behandlar motionen och översänder den, jämte beslut, till Socialdemokraterna för behandling på partikongressen Vi föreslår partikongressen med ledning av vad som beskrivs i motionen besluta verka för en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen med riktmärket 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. 17

19 18 verka för differentieringen av avgiften i arbetslöshetsförsäkringen utifrån arbetstagares arbetslöshetsrisk skyndsamt avskaffas och finansieringen istället utformas så den premierar riskspridning mellan olika arbetstagargrupper på arbetsmarknaden verka för den förhöjda avgiften i arbetslöshetsförsäkringen tas bort samt avgifterna sänks verka för anslutningen till a-kassor förblir frivillig och a-kassorna på samma sätt som idag i huvudsak administreras av fackliga organisationer verka för den aktiva arbetsmarknadspolitiken byggs ut i syfte såväl ge alla arbetslösa individanpassade aktiva snabba insatser som motverka utslagning från arbetsmarknaden verka för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen förstärks verka för den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen byggs ut och upprättandet av ett sammanhållet system för, och med uthållig nationell finansiering av, validering och kompetenskartläggning av faktiska kunskaper och färdigheter. Umeå den 14 augusti 2012 IF Metalls S-förening Per-Erik Johansson Motionssvar 10, 12, 22 och 50: Ja till omställningskraft och nej till alliansens bidragslinje; Samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen; A-kassa; Bättre villkor i sjukförsäkringen Motionerna föreslår i olika avseenden förändring av nuvarande ersättningsnivåer i sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring., utöver också andra yrkanden som finns i respektive motion. I detta yttrande begränsar vi oss till yrkanden som rör ersättningsnivåerna. Övriga behandlas i anslutning till respektive motion. Motion 10 yrkar (s) ska verka för en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen med riktmärke 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Motion 12 yrkar (s) ska verka för ersättningstaket för sjukpenning och arbetslöshetsförsäkringen höjs till 10 basbelopp, nivån blir 80 procent i både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring och, när ekonomin så tillåter, bör man successivt höja nivån över 80 procent. Motion 22 yrkar taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till kronor och den nivån värdesäkras genom inkomstindex. Motion 50 yrkar SAP verkar för nivån på sjukpenningen höjs till 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och SAP ska verka för ersättningstaket för sjukpenningen höjs så 90 procent av löntagarna omfas och därmed fullt ut omfas av ersättningsnivån. 18

20 19 Styrelsen instämmer i de problembeskrivningar som görs i respektive motion, och som ligger till grund för motionernas yrkanden. Principen om inkomstbortfall som vägledande är lika angelägen i arbetslöshetsförsäkringen som i sjukförsäkringen. Den allmänna sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet då något händer som gör arbetsförmågan blir neds. Att försäkringen ger verklig trygghet är viktigt för välfärdspolitiken ska behålla sin trovärdighet. Dessvärre har nivån och reglerna för sjukförsäkringen försämrats till en nivå som innebär an försäkringen inte längre kan betraktas som en reell inkomsttrygghetsförsäkring. Den sjukpenninggrundande inkomsten har idag ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder du inte får ersättning för det du tjänar utöver det beloppet. För dagen är prisbasbeloppet kr, dvs den högsta inkomst man kan tillgodoräkna sig som sjukpenninggrundande är kr per år, Det motsvarar kronor/månad. I princip är ersättningsnivån 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, upp till denna lön, i praktiken är ersättningen lägre. Arbetslöshetsförsäkringen har för dagen sämre ersättningsnivåer. Skyddet om 80 % finns upp till inkomster på tusen kronor per månad. Högsta ersättningsnivån är 680 kronor per dag, endast 5 dagar/vecka ersätts. Dvs. som mest handlar det om knappt kr/månad i ersättning, de månader som har 22 vardagar/ersättningsdagar. Detta gäller de första 200 ersättningsdagarna, därefter sjunker ersättningen till 70 % vilket motsvarar som mest ca kr/månad. För den som har en månadslön på kronor innebär det ersättningen motsvarar ca 68 procent respektive 59 procent. För den som har en månadslön på ca kr blir ersättningen ca 53,5 procent respektive 46,5 procent. För försäkringens legitimitet är det avgörande an en majoritet av löntagarna känner de från försäkringen får ersättning som motsvarar den löneinkomst de faktiskt betalat sin avgift utifrån. För allmänna försäkringar ska fylla sin funktion och förbli allmänna måste inkomstskyddet vara rimligt. Det bör vara likvärdigt i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. För allmän sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ska vara väl förankrad måste villkoren vara sådana merparten av arbetstagarna också omfas av det skydd som avsetts. Det förutsätter en höjning av de sk taken. Det är också en garant för inte skyddet ska urholkas också för de som har lägre inkomster. Är skyddet i en allmän försäkring för dåligt växer privata lösningar fram, lösningar som inte står alla till buds. Styrelsens uppfning är ersättningstaket i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bör höjas till 10 basbelopp och ersättningsnivån ska vara 90 procent i båda försäkringarna. Naturligtvis kan man diskutera etappvis utveckling av ersättningsnivån, som yrkanden i motion 12 gör. Styrelsen ser dock det som en självklar förutsättning ekonomin klarar den utgiftsökning som detta medför. Mot bakgrund av de överskott som finns i socialförsäkringarna ser styrelsen finansieringsmöjligheter. Det är också en viljeinriktning som anges. 19

21 20 avslå första -satsen i motion 10, "verka för en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen med riktmärke 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet" i övrigt bifalla motion 10. skicka motion 10 till partikongressen bifalla första -satsen i motion 12, " ersättningstaket för sjukpenning och arbetslöshetsförsäkringen höjs till 10 basbelopp" avslå andra -satsen i motion 12, " nivån blir 80 procent i både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring" avslå tredje -satsen i motion 12, "när ekonomin så tillåter bör man successivt höja nivån över 80 procent" skicka motion 12 till partikongressen avslå första -satsen i motion 22, " höja taket i försäkringen till kronor och den nivån värdesäkras genom ett inkomstindex" avslå femte -satsen i motion 22, " egenavgiften till försäkringen ska vara enhetlig, lika för alla" i övrigt bifalla motion 22. skicka motion 22 till partikongressen bifalla första -satsen i motion 50, " SAP verkar för nivån på sjukpenningen höjs till 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)" avslå andra -satsen i motion 50, " SAP verkar för ersättningstaket för sjukpenningen höjs så 90 procent av löntagarna omfas och därmed fullt ut omfas av ersättningsnivån" i övrigt bifalla motion 50. skicka motion 50 till partikongressen

22 Låt sjukförsäkringen bli frisk Stora summor satsas på rehabilitera sjuka tillbaka till arbete varje år. Exakt hur mycket vet ingen. Och Sverige är inte ensamt om som en mogen välfärdsstat tampas med gränsdragning för vad som ska anses som ohälsa och arbetsförmåga. Läkarna uppger själva det är svårt hantera rollen som patienternas behandlande läkare och samtidigt vara intygsutfärdare till Försäkringskassan. Två av tre läkare säger sig ta hänsyn till patientens motivation och vilja återgå till arbete vid en sjukskrivning. Samtidigt anser 70 procent av läkarna det svårt bedöma i vilken grad patienten kan arbeta, trots sjukdom. Lika många läkare anser det svårt hantera sjukskrivningsärenden där man tvivlar på patientens bedömning av arbetsförmågan i relation till beskrivna besvär. Läkarna uppger dessutom de och sjukvården skulle kunna göra mer för förkorta eller undvika sjukskrivningar, bl.a. genom bättre samarbete mellan hälso- och sjukvårdens verksamheter, kortare utredningstider och väntetider. Försäkringskassans handläggare uppger å sin sida det är svårt få in begärda handlingar från läkare. 80 procent av handläggarna tycker det är svårt hantera ärenden där man upplever läkaren sjukskrivit enbart utifrån den försäkrades egna uppfningar om sin sjukdom och arbetsförmåga. Vi föreslår partikongressen besluta ge partistyrelsen i uppdrag verka för rehabilitering bygger på den sjukskrivne ska återfå förmågan såväl fysiskt som psykiskt. Men det förutsätter hälso- och sjukvården reorganiseras så det finns spetskompetens på ett antal områden. Fler hälsocentraler behöver kompetensen multimodal rehabilitering och KBT, kognitiv beteende terapi. även företagshälsovårdens kompetens måste stärkas för klara utmaningarna i framtiden, bland annat med hjälp av arbets- och medicinska kliniker så sjukskrivna kan återfå arbetsförmågan så snabbt som möjligt. den sjukskrivnes besvär måste fastställas så tidigt som möjligt, samt utifrån de medicinska besvären se över vilka möjligheter som finns till återgång i arbetet eller annat arbete. om det krävs utbildning/teori/praktik för återgång till det egna arbetet eller annat arbete ska Försäkringskassan ha utökade befogenheter kunna bevilja rehabersättning mer än ett år. Försäkringskassan ska verkställa den sjukskrivne får prova förmågan i annat arbete och man klarar av detta innan sjukpenning/sjukersättning dras in. Försäkringskassan befogenheter ska utökas till kunna initiera medicinsk rehabilitering och företagshälsovård arbetsgivarens ansvar för rehabilitering skärps personer med funktionsnedsättningar och äldre arbetstagare ska ges möjlighet till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden med ersättning från sjukförsäkringen och vid behov ges möjligheter till arbetsträning under den tid Försäkringskassan 21