Ett väldigt svårt, svårt uppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett väldigt svårt, svårt uppdrag"

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för sociala studier Anna Blom & Camilla Uhr Ett väldigt svårt, svårt uppdrag En undersökning gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg One very difficult, difficult commission A survey concerning competence requirement for the work conductors within today's geriatric care C-uppsats 15 hp Social omsorgsvetenskap Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Termin: VT 2008 Handledare: Berith Nyqvist Cech Examinator: Marcus Arvidson Ev. löpnummer: X-XX XX XX

2 Förord Arbetet med denna C-uppsats har varit mycket givande. Vi vill tacka våra informanter som ställt upp på intervjuer. Gert Alaby på Socialstyrelsens äldreenhet, Lennart Högdahl på Länsstyrelsens äldreenhet, Yvonne Ahlström socialpolitiskt ansvarig på Svenska kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF), Helen Holmgren som är förvaltningschef dessutom en verksamhetschef, som önskar vara anonym. Vi vill även tacka SKTF för sponsring av tågresa till Stockholm, då vi var närvarande vid en konferens angående framtidens socionomutbildning. Det var en intressant och givande dag. Slutligen har vi haft god hjälp av vår handledare Berith Nyqvist Cech, vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, avdelningen för sociala studier. Du är guld värd, ska du veta! Tack alla som gjorde det möjligt! Anna & Camilla

3 Sammanfattning Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap. Studien grundas på fem samtalsintervjuer, genomförda med olika representanter inom området, på olika nivåer i samhället. Resultatet visade bland annat att det inte finns lagstadgade krav vad gäller en arbetsledares kunskapsnivå, men att den arbetsledande funktionen upplevs som mycket viktig och svår att hantera. Informanterna menar att det måste ställas vissa grundläggande krav på arbetsledarnas kompetens. Svaren visar även att arbetsledarna behöver en akademisk grundutbildning inom vård och omsorg, helst med inriktning mot äldre och handikappade. De anses även behöva en ledarskapsutbildning. Ett allmänt råd om kompetenskrav gällande arbetsledare är under diskussion hos Socialstyrelsen, samt om en legitimering är möjlig för denna yrkesgrupp. Nyckelord; arbetsledare, kompetens, äldreomsorg, ledarskap

4 Abstract The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group. Keywords; work conductors, competence, geriatric care, leadership

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION TILL INLEDNING Inledning Arbetsledarskapets betydelse Begreppsförklaringar Begreppet: Arbetsledare Begreppet: Ledarskap; att leda Begreppet kompetens BAKGRUND Kort historik om arbetsledarrollens framväxt inom äldreomsorgen Arbetsledarens utbildningsväg i historisk belysning Regeringens förslag gällande kompetens inom äldreomsorgen Samhället förändras Utbildningar förändras Arbetsmiljöverkets inspektionsresultat gällande arbetsledare inom äldreomsorgen Koppling till portalparagrafen i Socialtjänstlagen Uppsatsens syfte Uppsatsens frågeställningar blev därmed: LITTERATURGENOMGÅNG Arbetsledarnas betydelse för verksamheten Arbetsledarutbildning Arbetsledarens uppgifter Kompetenskrav i äldreomsorgen kontra kvalitet Legitimering i socialtjänstens verksamheter? Praxis kunskap Krav på utbildning och kompetens En mellanposition... 13

6 4. LEDARSKAPSTEORI Situationsteori Samspelsteorin METOD Urval Datainsamling/databearbetning Litteratursökning Metodval Intervjumetod Intervjuernas samband med reliabilitet och validitet Analys Forskningsetiska ställningstaganden RESULTATREDOVISNING Vilka kompetenskrav finns för arbetsledare inom äldreomsorgen? Ingen enkel fråga att svara på Jag har ju svårt att se hur man kan komma direkt ifrån gatan Man behöver ha ordentligt på fötterna Kompetens som avkrävs arbetsledare inom äldreomsorgen Man bör ha en formell kompetens det var ju en styrka Förutsättningar man har att kunna vara en bra chef Klämd ifrån många olika håll Chefer och arbetsledare har avgörande betydelse Sammanfattning av resultatet SLUTDISKUSSION Metod Urval... 27

7 7.1.2 Datainsamling/bearbetning Analys Etiska ställningstaganden Arbetsledarens betydelse Koppling till Socialtjänstlagens portalparagraf Arbetsledaren i relation till begreppen chef/ledare Kompetens Kompetenskrav i äldreomsorgen kontra kvalitet Praxis kunskap Utbildning Teorival Resultatet FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING Genusperspektiv Behörighetsvillkor i Finland Kompetenskrav gällande arbetsledare inom enskild/privat verksamhet KÄLLFÖRTECKNING: Litteratur: Internet: BILAGA 1. BREV TILL INFORMANTER... BILAGA 2. INTERVJUGUIDE... BILAGA 3. BEHÖRIGHETSVILLKOR I FINLAND... BILAGA 4. KOMPETENSKRAV GÄLLANDE ARBETSLEDARE INOM ENSKILD VERKSAMHET...

8 1. Introduktion till inledning I inledningen ger vi en bakgrund till det undersökta fenomenet, och varför vi tycker detta är intressant att forska om. En kort redovisning av arbetsledarskapets betydelse, sedan följer en förklaring på några begrepp som vi kommer att använda genomgående i undersökningen 1.1 Inledning Vi har under utbildningen på sociala omsorgsprogrammet diskuterat mycket kring begreppet kompetens hos arbetsledare inom äldreomsorg. Detta har varit mycket intressant och därför ville vi undersöka om det fanns kompetenskrav och vilka kompetenskrav det i så fall fanns, för arbetsledare inom äldreomsorgen. Under utbildningen har vi fått mycket kunskap om vad som är viktigt att kunna som arbetsledare, när det gäller kunskap om organisationer, de äldres rätt till god social omsorg och även personalledningskunskap. Detta med hur människor fungerar i olika situationer och hur man då som arbetsledare måste kunna förhålla sig till olika situationer i arbetslivet. Ledarskapet uppfattas som viktigt, både för kvalitetsutveckling och verksamhetsutveckling och för att socialtjänstens mål ska kunna bli uppfyllda Socialstyrelsen har framarbetat allmänna råd när det gäller myndighetsutövning och vilken kompetens de personer som innehar dessa befattningar behöver. Vårt intresseområde blev alltså att undersöka vilka kompetenskrav som avkrävs arbetsledare inom dagens äldreomsorg. I utvärderingar och utredningar betonas ofta arbetsledarnas betydelse, i det sociala arbetet, när det handlar om kvalitetssäkring, utvärdering och utveckling. Även Socialstyrelsen, Svenska Kommunförbundet och Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS) har framhävt arbetsledarens betydelse. Arbetsledarnas attityder, förhållningssätt och uppfattningar är av stor vikt för verksamhetens kvalitetsutveckling. Detta eftersom arbetsledarna leder basverksamheten i närhet till medarbetarna, som möter omsorgstagarna i äldreomsorgen. Arbetsledarna har en uppfattning om hur verksamheten kan förbättras, om forskning och utbildning samt sin egen roll som kunskapsproducent, vilket påverkar kunskapsutvecklingen i verksamheten. (Socialstyrelsen, 2000) 1.2 Arbetsledarskapets betydelse I Regeringens proposition 2005/06:115 kan man läsa att, för att skapa goda arbetsförhållanden för personal samt för att utveckla verksamheten inom äldreomsorgen, har chefer och arbetsledare en avgörande betydelse. Men enligt en tillsyn från arbetsmiljöverket finns det brister i arbetsmiljöförhållanden för personalen. Detta kan bero på att det i många fall, saknas förutsättningar för arbetsledarna att kunna sköta sina arbetsuppgifter. En annan orsak till att det inte fungerar kan vara att det finns brister i arbetsledarnas kompetens, samt brist på stödfunktioner för arbetsledarna. (Prop. 2005/06:115) Det är svårt att hitta arbetsledare/chefer som har rätt kompetens, främst de med yrkeserfarenhet. Det finns de som har relevant utbildning men de är ofta unga och utan erfarenhet inom området. Ledarutvecklingen och de framtida kraven på ledare behöver ses - 1 -

9 över. De framtida ledarna kan ha andra krav på arbetsförhållandena, än hur det ser ut idag i äldreomsorgen. (Socialstyrelsen, 2006) 1.3 Begreppsförklaringar I undersökningen används olika begrepp varav några förklaras nedan Begreppet: Arbetsledare Vi har valt att kalla cheferna för arbetsledare, då det finns många olika benämningar för första linjens chefer. Enhetschef tillhör en av de mest förekommande benämningarna, inom äldreomsorgen. Första linjens chef är den som är närmast medarbetarna, som utför äldreomsorgens basverksamhet. Äldreomsorg, kallas även äldrevård och är den del av den kommunala socialtjänsten som tillhandahåller bostad, vård eller annan service till äldre personer (www.ne.se, ). Verksamhetschef är den arbetsledare som sitter närmast första linjens chef. Förvaltningschefen är den högsta arbetsledaren inom verksamheten och lyder under den politiska nämnden. En chef har en formell chefsbefattning, att vara chef syftar till att utöva ledarskap över medarbetarna inom verksamheten (Lennéer Axelson & Thylefors, 2005). Chefskapet handlar om att få medarbetarna att samarbeta för att uppfylla verksamhetens mål. (Thylefors, 1991). Medarbetare är undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i kommunens äldreomsorg Begreppet: Ledarskap; att leda. Arbetsledaren kan ses som en ledare och ledaren i verksamheten har ett större inflytande än medarbetarna (Lennéer Axelson & Thylefors, 2005). Att vara ledare innebär att ha makt, makt att påverka andra. I arbetet med andra människor påverkar inte bara arbetsledaren andra, utan alla medarbetare påverkar någon på något sätt. (Thylefors, 1991) Med ledarskap menas att ha kunskap att hantera och påverka relationer som är föränderliga och inte bara vara en ledare på en plats. (Svedberg, 2007) Det är skillnad på ett formellt och ett informellt ledarskap. Det formella ledarskapet handlar om att lösa uppgifter och nå verksamhetsmål, det förutsätter ett ansvar. Det informella har ingen koppling till ansvar, uppgifter eller mål. Att göra skillnad på ledarskap, som handlar om att få med sig folk och chefskap/administration, som handlar om att lösa uppgifter och uppnå resultat, är omöjligt i en formell organisation. Forskningen har inget svar på varför vissa blir ledare, en del framgångsrika andra inte. Forskningen har tre indelningar: 1. Ledarskap som personlighet; här har man lagt betydelse i sambandet mellan ledaren och dennes personliga karaktärsdrag, såsom intellekt, karisma, fysik, personlighet. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att vissa personliga drag generellt skulle vara effektiva eller leda till en ledarposition. 2. Vad gäller Ledarskap som beteende eller handling; omfattar detta bl.a. ledarskap som funktion. Ledarens uppgifter kan ses som funktioner. Till funktionerna hör organisering, planering, koordinering, ordergivning och kontroll. Ledarskapet kan ses som en process, fokus ligger på ledarens funktionsutförande eller dennes medverkan i - 2 -

10 att beslutsfattning, kommunicering eller målformulering. Det finns två inriktningar för ledarens beteende, ledarstil. Ledaren kan vara personalinriktad eller uppgiftsinriktad Det har forskats mycket kring interaktionen mellan ledarstil, ledningssituation och effektivitet. 3. Slutligen Ledarskap som symbol; här betonas hur ledaren eller ledarskapet bedöms. Det är ledaren som gestaltar verksamheten. Genom att tydliggöra för medarbetarna hur verksamheten ser ut och kommer att se ut i framtiden, skapas en meningsfullhet. Ledaren har en kulturell inverkan och är en symbol. Här omfattas även det ledaren gör för att kunna påverka medarbetarna. Den kan t.ex. använda vissa slagord och uttryckssätt, använda en logotyp eller en design för att ändra på uppfattningar och beteenden.(www.ne.se, ) Begreppet kompetens Begreppet kompetens (ytterst av senlat. compete ntia 'sammanträffande', 'överensstämmelse', av co mpeto 'sammanträffa', 'vara ägnad', 'vara kompetent', 'räcka till') kan indelas i: formell kompetens, utbildning eller erfarenhet som krävs för viss tjänst eller befattning. (www.ne.se, ) Om kompetens relateras till en individ så innebär det att den bär på egenskaper som är specifika. Organisationer kan kräva att en individ ska ha en viss kompetens, för att klara av att utöva sitt yrke, eller en specifik uppgift. Kompetens kännetecknar allmänt en människas utrustning som behövs i livet eller ett specifikt kännetecken för det man uppnår genom skolgång eller man får inom ett visst yrke. Kompetens kan ses som en process, något som utvecklas och den kan användas samt förändras. Kompetens kan vara en sammansatt förmåga som kan utvecklas och synliggöras genom utbildning. (Thörnqvist, 2004) - 3 -

11 2. Bakgrund I avsnittet nedan framställs hur arbetsledningen inom äldreomsorgen har utvecklats ifrån 1800-talet fram till modern tid. En beskrivning av hur utbildningen har växt fram till nutida sociala omsorgsutbildning. Regeringens förslag inför ändringar i Socialtjänstlagen samt hur samhällsutvecklingen pådriver förändringar inom socialtjänstens olika verksamheter. Vi berättar om den nu pågående sammanslagningen mellan sociala omsorgsprogrammet och socionomprogrammet. En redogörelse för Arbetsmiljöverkets inspektionsresultat gällande arbetsledare inom äldreomsorgen. En koppling till portalparagrafen i socialtjänstlagen görs och slutligen redovisas uppsatsens syften och frågeställningarna kring denna undersökning. 2.1 Kort historik om arbetsledarrollens framväxt inom äldreomsorgen Vi minns väl alla Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga och hans vargfälla, där han istället för en varg fångade kommandoran, som var den som hade makten i fattiggården talets kommandora kan ses som en föregångare till dagens arbetsledare. Kommunens män utsåg den som skulle styra i fattiggården den så kallade kommandoran, vilket oftast var en kvinna. Detta var ett förtroende uppdrag som gav en högre status vilken var värd att försvara. Synen på fattigdom var i slutet på 1800-talet att den var självförvållad. De äldre människorna likställdes med fattiga, om de inte kunde försörja sig själva eller hade någon som sörjde för dem. Dessa människor var maktlösa och kommunerna placerade dem var de ville. Ofta hamnade de på fattighus tillsammans med andra maktlösa människor som mentalt sjuka, ensamstående mammor med barn samt kroniskt sjuka personer. I slutet av 1800-talet fanns även avlönade tjänstemän i de större städerna, t.ex. fattigfogdar eller ordningsmän. För fattiggårdarna tillsattes det föreståndare alternativt en syssloman. Dessa personer hade rätt att bestämma över de fattigas tillgångar och använde dem som arbetskraft. På 1900-talets början bildades dock Svenska fattigvårdsförbundet, med idéer om en mänskligare fattigvård. Anstaltsvården sågs som betydande och blev en plikt för kommunerna. Det skulle finnas en föreståndare eller föreståndarinna på samtliga fattigvårdshem, som hade kunskaper för att klara en sådan tjänst kom fattigvårdslagen vilket innebar att fattigvård var en rättighet i vissa situationer, rotegång och bortauktionering blev förbjudet. Rotegång innebar att den fattige fick flytta mellan olika bondgårdar, där de fick mat och husrum i utbyte mot arbete. En utbildning startades 1908 för både kvinnor och män, för att få fram kompetenta personer som skulle ge de fattiga en bättre social position. Utbildningen var på två terminer och var både teoretisk och praktisk. Den innehöll 30 timmar lära om fattigvård, 30 timmar av hälso- och sjukdomslära, upp till tio timmar med bokföring och kontorsgöromål, samt praktik vid olika anstalter som barnavård, fattigvård eller sjukvård. Föreståndaren och husmodern (oftast ett gift par) hade till uppgift att ha uppsikt över de inskrivna, se till att alla var rena och klädda, samt att de som inte klarade att sköta sig själva blev omhändertagna. Husmodern skulle se till att hushållsarbetet sköttes samt se till sjuka och barn. Föreståndaren och husmodern skulle lydas annars väntade disciplinära åtgärder. För föreståndaren och husmodern innebar uppdraget ett oavbrutet arbete med lite ledig tid. Mellan 1908 och 1922 blev ca 15 elever per år utbildade. Efterfrågan växte och platserna utökades till 30 per år antogs bara kvinnor eftersom det var svårt att skaffa anställning åt ogifta män. Namnet ändrades därför till Utbildning av föreståndarinnor för ålderdomshem och barnhem. (Sid, 156. Trydegård. 1996) Utbildningen utökades ytterligare, under 1920-talet var det ca

12 undervisningstimmar, 1930 var undervisningen två terminer teori och praktik och 1940 varade utbildningen i tre år då med ett års praktik på ett ålderdomshem infördes folkpensionen och i med den kunde de äldre betala för sig och fick det bättre. Blandningen av olika människor på fattigvårdsinrättningarna ändrades så småningom och landstingskommunerna skulle ge vård till de varaktigt och mentalt sjuka. (Trydegård, 1996) Ålderdomshem byggdes i kommunerna under 1930 till 1940-talet och var då den vård som äldre erhöll. Riktlinjer var att ålderdomshemmen skulle vara trivsamma. Föreståndarinnan var husmor och deltog i arbetet med att skapa ett gott hemlikt boende, för de äldre. Föreståndarinnan hade ansvar som husmoder och vårdarinna. Hennes uppgifter innebar att vara chef samt leda arbetet både ekonomiskt och organisatoriskt. Hon skulle se till att alla förnödenheter fanns, att renlighetskraven tillgodosågs och att vällagad mat fanns. I uppdraget ingick även att handleda personalen och se till att de skötte sina arbetsuppgifter. Husmodern hade även ett arbetsmiljöansvar samt var ansiktet utåt mot anhöriga och myndigheter m.m. Husmoderns arbete innebar även att se till att de inneboende fick den vård de behövde. Allt ansvar på hemmet ålades husmodern, detta var ett heltidsarbete eftersom husmodern måste vara tillgänglig under dygnets alla timmar. I mitten av seklet beslutades att ålderdomshemmen inte längre skulle vara en del av fattigvårdslagstiftningen utan ha en egen lag om ålderdomshem. De kroniskt sjuka samt mental sjuka tog sjukvården hand om. Ett fackligt engagemang för föreståndarinnorna startar, och ett lönesystem genomfördes. Det protesterades mot att kommunerna anställde personer utan utbildning. En skrivelse till åldringsvårdsutredningen gjordes om att en begäran om kompetenskrav, skulle införas i tjänsten. Med särskild tyngdpunkt på den stora vård belastningen som fanns, med sjuka människor av olika slag. (Trydegård, 1996) 2.2 Arbetsledarens utbildningsväg i historisk belysning Året 1965 blev utbildningen till föreståndare treårig. Därmed höjdes statusen för yrkesrollen då den implementerades i vårdskolorna under landstingets ledning. Nu dominerades utbildningstimmarna av lära i sjukvård, eftersom synen var, att var man gammal så var man sjuk. Män kunde nu återigen söka till utbildningen. Hemvård startades under seklets mitt och utvecklades först med frivilliga, efter en idé av röda korset. Sedan utökades hemvården och personal anställdes, vilka oftast var medelålders kvinnor. Detta gjorde att ålderdomshemsplatserna minskade, hemvårdsassistenter anställdes, och så småningom sökte ålderdomshemsföreståndarna plats som hemvårdsassistent. År 1970 kallades utbildningen Utbildning av föreståndare för ålderdomshem och öppen åldringsvård, den var förkortad till fem terminer och fanns på vårdyrkesskolor i landet. Då var sjukvårdsundervisningen nere i hälften av undervisningstimmarna och ämnen som psykologi, sociologi, administration, arbetsledning och bostadskunskap fick en större bredd. Äldrevården expanderade och en överenskommelse gjordes, kompetensprincipen 1978, att landstinget skulle ansvara för sjukvård. Kommunerna ansvarade för arbetsuppgifter som hade med äldre och handikappade att göra. Utifrån detta slutade ålderdomshemföreståndarens ansvar för de sjukvårdande uppgifterna, hemvårdassistent och föreståndartjänsten blev alltmer lik varandra. I socialtjänstlagen infördes rätt till bistånd, som innebar myndighetsutövning, som föreståndarna fick lära sig att hantera och implementera i sina arbetsuppgifter. Under talet genomfördes ÄDEL-reformen, LSS-reformen samt reformen för vård och omsorg om psykiskt störda och långtidssjuka. Det blev ett ökat behov av insatser eftersom den äldre befolkningen blev större och många levde ensamma. Samtidigt skulle samhället effektiviseras och ständiga nedskärningar gjordes. Kommunen delar upp arbetet så att en enhet står för - 5 -

13 utredning och beslut, biståndshandläggning, och den andra enheten är utförare, arbetsledare samt hemvårdsgrupper. Sociala omsorgsprogrammet med inriktning äldre, handikappade och utvecklingsstörda, blir en yrkesexamen 1993 enligt högskoleförordningen. Studierna omfattar 2,5 år. ( Trydegård, 1996). 2.3 Regeringens förslag gällande kompetens inom äldreomsorgen I Regeringens proposition 1996/97:124 inför ändringar i Socialtjänstlagen står det, regeringen föreslår att det skall finnas personal med lämplig utbildning som utför socialtjänstens uppgifter. Bestämmelsen är visserligen allmänt formulerad, men den syftar till att framhålla vikten av upprätthållandet av en hög kompetens samt att de anställda ska ha en lämplig bakgrund och personlighet för yrket i socialtjänsten. (prop. 1996/97:124) 2.4 Samhället förändras Det sker förändringar i samhället i en allt snabbare takt, vilket påverkar de uppgifter och det ansvarsområden som tillhör socialtjänstens verksamheter. Regeringen menar att det måste ske en kompetensutveckling i verksamheten och att det ska vara en ständig underhålls- och förnyelseprocess. Socialtjänstkommittén fick i uppdrag att belysa kompetens- och utbildningsfrågor. De beslutade att yrkesroll, arbetsfält och utbildning skulle belysas för handläggare och administratörer inom äldre- och handikappomsorgen. Detta mot bakgrund till att det har skett så stora förändringar inom det området.(prop. 1996/97:124) 2.5 Utbildningar förändras Den sociala omsorgsutbildningen förändras genom en integrering i socionomprogrammet. Den äldre utbildningen gav en yrkesexamen, vilken grundade sig på färre högskolepoäng, än den motsvarande utbildningen gör idag. År 2006 tog Riksdagen beslutet att social omsorgsexamen och socionomexamen skulle slås samman till en ny gemensam examen, socionomexamen. (Socialstyrelsen, 2007). Högskoleverket fick till uppdrag att göra en översyn av de två utbildningsprogrammen tillsammans med socialstyrelsen. Det har sedan en tid tillbaka påtalats att de två utbildningarna ska slås ihop, då de framstår som liknande varandra. Även på arbetsmarknaden överlappar utbildningarna varandra. Kompetenskraven ändras och ökas allt eftersom socialtjänstens verksamheter förändras, det är också motiv för en sammanslagning. De social omsorgsutbildade arbetar ofta som arbetsledare. Det kanske inte är tillräckligt med en grundutbildning för att vara arbetsledare, men den nya utbildningen bör ge grundläggande ledarskapskunskaper. (Högskoleverket, 2003). Sociala omsorgsprogrammet har främst varit inriktat mot äldre- och handikappomsorgen och socionomprogrammet mot individ och familjeomsorg. Den sammanslagna utbildningen bör vara av generell karaktär eftersom socialtjänsten blir en allt mer mångfacetterad och komplex verksamhet. Genom vidareutbildning och fortbildning kan sedan specialistkompetenser tillgodoses. (Socialstyrelsen, 2007) - 6 -

14 Nedan kommer en beskrivning av hur arbetssituationen ser ut idag för arbetsledare inom äldreomsorgen. I resultatredovisningen beskrevs det att arbetsledarna har ett stort och svårt uppdrag. Arbetsmiljöverket har vid en inspektion, sett över arbetssituationen för arbetsledarna inom äldreomsorgen och ger följande reflektion. 2.6 Arbetsmiljöverkets inspektionsresultat gällande arbetsledare inom äldreomsorgen Arbetsmiljöverket har vid en inspektion kommit fram till att det ofta saknas rutiner för att kunna fånga upp och åtgärda de brister som finns i arbetssituationen för enhetscheferna. I vår undersökning används benämningen arbetsledare. Det är en bristfällig anpassning mellan arbetsuppgiftsmängden och tidsbehovet för att hinna med arbetsuppgifterna. Det är stor risk att det blir en så stor psykisk överbelastning att det kan leda till stressrelaterad ohälsa. Cheferna får fler arbetsuppgifter och fler ansvarsområden samtidigt som det administrativa stödet minskas och vårdtyngd och omsorgsbehov hos omsorgstagarna ökar. På grund av det ökade dokumentationskravet och det minskade administrativa stödet fastnar cheferna vid skrivbordet. Detta leder till en konflikt i yrkesrollen, är chefen en administratör eller en arbetsledare. Att lösa akuta problem tar upp en stor del av arbetet, vilket leder till att det blir svårt att hinna med andra arbetsuppgifter som personalledning, arbetsmiljöarbete, utvecklingsarbete med mera. Det krävs att cheferna aktivt ska verka för en god arbetsmiljö. Samtidigt ökar kraven också på arbetet med rehabilitering av långtidssjukskriven personal, detta trots att de inte hinner med arbetsuppgifterna de redan har, det är svårt att prioritera vilket som är viktigast. Cheferna har inte de resurser som behövs för att möta personal och omsorgstagares behov eftersom de har så många underställda och så stora verksamhets- och ansvarsområden. Detta leder till frustration hos både chefer och personal. Cheferna ska också ta emot oro och kritik från omsorgstagarnas anhöriga. Cheferna tycker om sitt arbete och är engagerade, men arbetsbelastningen utgör en hälsofara som kommunerna måste åtgärda. (Arbetsmiljöverket, 2005) 2.7 Koppling till portalparagrafen i Socialtjänstlagen Det kan vara relevant för vår undersökning att göra en koppling till Socialtjänstens första kapitels första paragraf, även kallad portalparagrafen. Nedan kommer en reflektion om varför arbetsledarskapet inom äldreomsorgen är viktigt, för att uppfylla socialtjänstens mål. 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och Solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (Socialtjänstlag 2001:453, ) Det kan vara så tror vi, att de äldre har låg prioritet i samhället och därmed en låg status. Därför kanske det inte anses viktigt att ha speciella kompetenskrav för arbetsledarna i - 7 -

15 äldreomsorgen. Arbetsledare som har ett socialt omsorgsperspektiv kan hjälpa till att främja en god livskvalitet och därmed ett aktivt deltagande i samhället. Det sociala omsorgsperspektivet innebär att omsorgstagarens perspektiv sätts i centrum. Teorier och verktyg finns som kan hjälpa till att frigöra och stärka omsorgstagarens egna resurser, samt att utveckla deras självbestämmande. En såkallad god ledare har förutsättningar att kunna se till omsorgstagarens bästa, att förse medarbetarna med den feedback som behövs för att få förutsättningar att utföra ett bra omsorgsarbete. Känner sig medarbetarna betydelsefulla kan det spegla tillbaka på den omsorg de utför, vilket i sin tur kan leda till en respektfull omsorg som bygger på självbestämmande och integritet. 2.8 Uppsatsens syfte Arbetsledaren anses ha en viktig roll i dagens äldreomsorg. Det framhävs i utvärderingar och utredningar arbetsledarens betydelse för att driva verksamheten framåt. Arbetsledaren har en funktion att fylla i verksamhetens kvalitetsutveckling. För att arbetsledaren ska kunna axla detta ansvar är det av stor vikt att ha den kompetens som behövs för detta viktiga uppdrag. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. 2.9 Uppsatsens frågeställningar blev därmed: - Finns det beskrivna kompetenskrav inom offentlig äldreomsorg? - Vilka kompetenser en arbetsledare uppfattas behöva i dagens äldreomsorg? - 8 -

16 3. Litteraturgenomgång I nedanstående avsnitt görs en genomgång av aktuell forskning, relevant litteratur och teorier gällande arbetsledning inom äldreomsorgen. Begreppen kompetens och kunskap kommer att diskuteras. Även vilken utbildning som kan anses lämplig vad gällande arbetsledning inom äldreomsorg. 3.1 Arbetsledarnas betydelse för verksamheten Inom äldreomsorgen beskrivs det finnas vissa ledaruppdrag som kan kallas omöjliga. Cheferna har för många underställda och klarar inte av sina arbetsvillkor. Detta påverkar kvaliteten eftersom chefer bränner ut sig, de anställda mår dåligt vilket leder till att verksamheten påverkas negativt. Det finns ett samband mellan ett fungerande ledarskap och personalens hälsa och välbefinnande, detta har en studie vid Karolinska institutet visat. Feedback från chefen är också viktigt när det gäller hälsa och välbefinnande hos personalgruppen. Professionen, myndigheter och intresseorganisationer menar att ledaren har betydelse för kvaliteten. (Johansson, 2003) Något som också är viktigt för ledare inom socialtjänstens verksamheter är att se vad som är dess huvuduppgift är i fokus. Omsorgstagarna är inget störande moment, utan det är de som socialtjänsten är till för. Det är viktigt att ledaren ser till att personalgruppen är fokuserad på verksamhetens huvuduppgift. (Johansson, 2003) 3.2 Arbetsledarutbildning Det finns behov av en arbetsledarutbildning som har en stabil struktur och som är långsiktig, idag finns det ingen anpassad ledarutbildning för äldreomsorgen utan ett flertal olika utbildningar. Det saknas forskning kring arbetsledarskap inom äldreomsorgen. Den beprövade erfarenheten som finns hos arbetsledare i verksamheten behöver dokumenteras, struktureras, analyseras och utforskas. Kunskapsutveckling gällande arbetsledning inom äldreomsorgen är ett relativt eftersatt område. När det gäller första linjens chefer behövs det ägnas extra uppmärksamhet kring forskning och utbildning, eftersom deras förhållningssätt, uppfattningar och attityder är betydelsefulla för verksamheten inom äldreomsorgen. (Johansson, 2003) För äldreomsorgens behov är sociala omsorgs- och socionomprogrammen mest anpassade. Det finns sannolikt en social grundutbildning inom några år, socionomutbildning som omfattar 140 poäng. På flera universitet/ högskolor finns det i nuläget endast en social grundutbildning. Ur arbetsgivarperspektiv och ur omsorgstagarperspektiv är det rimligt att de som arbetar inom äldreomsorgen har lika lång grundutbildning. Inget talar för att det i omsorgsarbetet, med äldre eller fysiskt/psykiskt funktionshindrade, skulle vara lämpligt med en kortare grundutbildning. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt för omsorgstagarna, att veta vilken profession som finns inom verksamheten. Socionomprogrammet är en grundutbildning, sedan kan det inom vissa områden behövas specialistutbildningar t.ex. magisterexamen som omfattar 20 poäng. Det är även viktigt med handledning och kompetensutveckling i yrket. Handledning förebygger stress och utbrändhet, det hjälper till att utveckla förmågan att använda sig själv som ett verktyg samt bidrar till att kunna utveckla nya metoder i arbetet. (Norrman, 2003) De flesta socionomutbildningar har huvudämnet socialt arbete, vilket är ett tvärvetenskapligt - 9 -

17 handlingsorienterat ämne. Det finns ingen åldersavgränsning i ämnet, vilket innebär kunskap om specifika behov i livets alla åldrar, från vaggan till graven. Men tonvikten har lagts vid individ- och familjeomsorgens målgrupper. I det sociala omsorgsprogrammet är social omsorg huvudämne, som är inriktat mot områdena funktionshinder och äldre. På senare år har på vissa håll och på olika sätt integrerats i socionomprogrammen, ett förslag övervägs nu att avskaffa det sociala omsorgsprogrammet helt. Det är därför viktigt att tänka över vilka särskilda behov av yrkeskunnande, de verksamma inom äldre- och handikappomsorg behöver. Kan en generalistutbildning tillgodose de behoven? Det är mycket som talar för att socialt arbete bland äldre och funktionshindrade fordrar specifika färdigheter och kunskaper. (Socialstyrelsen, 2007) Utbildningskraven har skärpts, till följd av sammanslagningen av socionom- och social omsorgsutbildningen. Både när det gäller kompetenskrav gällande utvärderings- och utredningsarbete samt den vetenskapliga grunden för området. Nästa gång socionomutbildningen ska utvärderas av Högskoleverket, bör det göras en bedömning av utformningen och innehållet i utbildningen. Det ska tas hänsyn till de färdigheter och kunskaper som behövs för att kunna främja den evidensbaserade praktiken i socialtjänsten. Evidensbaserad praktik grundas på omsorgstagarens erfarenheter, expertkunskaper inom området samt vetenskaplig kunskap. Evidensbaserade arbetssätt och metoder måste ha genomgått vetenskaplig prövning. Visar utvärderingen att förändringar behöver göras, bör det göras en översyn av utbildningen. Äldreomsorgens insatser ska baseras på kunskap om det sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet. Kunskap är ett begrepp som har en central roll i de sociala insatserna. För att resultatet, kvaliteten och effektiviteten gentemot omsorgstagaren ska kunna mätas behövs kunskap. Kunskap krävs som ett underlag för att kunna avgöra vilken nytta omsorgstagare har av verksamheten. Samt hur sociala svårigheter förebyggs, sociala situationer underlättas och människors problem kan avhjälpas, genom insatser från äldreomsorgen. Inom socialtjänstens verksamheter finns det olika yrkesgrupper, men det finns inte bara en utbildning som gäller för alla yrken. Det är rimligt att de som har ett ansvar för att fördela och leda arbetet, har den högre utbildningen. Med detta menas Akademiskt ämne eller utbildningsprogram producerande kunskap och utbildning, som är betydelsefull för kvaliteten i det sociala arbetet. Vilket regleras av Socialtjänstlagen eller annan relevant lagstiftning. Direkt relevant för de som organiserar arbetet är socionomutbildningen samt forskning i socialt arbete, för att främja kunskapsutveckling och kunskapsanvändning. Även psykologi, sociologi och juridik har stor betydelse för socialtjänstens verksamheter. ( SOU 2008:18) 3.3 Arbetsledarens uppgifter Lokala och nationella mål ska åskådliggöras, delges och överföras till praktisk handling enligt Johansson (2003). För att klara det behövs kunskap, förhållningssätt och förmågor, hos arbetsledaren. För att målen ska kunna nås måste de vara realistiska och handlingsdugliga. Genom att stimulera och motivera medarbetarna, kan målen nås i samverkan mellan arbetsledaren och medarbetarna. De omvärldsförändringar som påverkar socialtjänsten, behöver arbetsledaren känna till. Genom att kunna överblicka verksamheten, ska arbetsledaren kunna initiera till att utvärdera och följa upp verksamheten inom äldreomsorgen. Detta för att göra en bedömning om verksamhetens kvalitet kan relateras till målen. Utvärderingar och uppföljningar ligger också till grund för prioriteringar och utveckling av verksamheten. Arbetsledarens uppgift är också att inför uppdragsgivaren förklara verksamhetsvillkor och behov. Skriftlig och muntlig information om verksamheten ska kunna förmedlas och beskrivas

18 till ledning, samarbetspartners, medarbetare, allmänhet och media. Arbetsledaren har ett ansvar för att se till att finns och utvecklas en kompetens som överensstämmer med äldreomsorgens behov, för en god kvalitet. I arbetet med kvalitetsutveckling har arbetsledarna en betydelsefull stimulerande roll. Arbetsledaren ansvarar för att samarbetsvillkor både inom verksamheten och med samarbetspartners utvecklas, samt att det skapas förutsättningar för det. Arbetsledaren ska kunna företräda äldreomsorgen i olika sammanhang, samt ha kunskap i att kunna möta människor. Det är viktigt att kunna sammanföra verksamhetens kvalitetsfrågor och ekonomikunskaper, för att resurserna verksamheten har, ska kunna utnyttjas på bästa sätt, så att äldreomsorgens insatser kan vara av största möjliga kvalitet. För detta behöver arbetsledarna färdigheter och kunskaper i ekonomi, personalfrågor, kommunens struktur, befolkningssammansättning och organisation. (Johansson, 2003) 3.4 Kompetenskrav i äldreomsorgen kontra kvalitet Regeringen uttrycker följande, gällande kompetens inom äldreomsorgen. Begreppet kompetens är mångtydigt och kan ha olika betydelse i olika sammanhang. I allmän mening handlar det om förmåga att klara de olika krav som ställs i en viss organisation och i en viss verksamhet. Begreppet syftar inte bara på (vår kursivering) formell behörighet utan hänvisar också (vår kursivering) till ord som kvalifikation, kunskap, erfarenhet, förmåga, lärande och färdighet. Beroende på omständigheterna kan någon aspekt på kompetens överväga (Prop. 1996/97:124, sid.48) Äldreomsorg av god kvalitet förutsätter att det finns kompetent personal. Lärande och utbildning krävs för att få kompetent personal. Det krävs forskning för att åstadkomma en kvalificerad kunskapsutveckling och utbildning. Forskningen behöver en klar koppling till verksamhetens tillämpning. I rapporten är forskning, utbildning och praktik aspekter, som är utgångspunkter i det redovisade uppdraget. Samspelet mellan dessa aspekter behöver utvecklas, för att åstadkomma en mer kunskapsbaserad äldreomsorg. (Socialstyrelsen, 2007) I en framgångsrik äldreomsorg är personalens kompetens viktiga kvalitetsfaktorer. Men det har inte preciserats i lagar och förarbeten vad som menas med kompetens. Inte heller i allmänna råd eller annat material från socialstyrelsen finns det någon precisering. Socialtjänsten är en mycket stor verksamhet så det är märkligt att det inte finns några krav på vilka kunskaper och färdigheter eller utbildning verksamhetens anställda behöver ha. Socialtjänstlagen (SoL) säger att insatserna ska vara av god kvalitet, personalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Det ges ingen beskrivning av vad som är lämplig utbildning eller erfarenhet. (Norrman, 2003) SoL 3 kap.3 Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. (Socialtjänstlag 2001:453, ) I allmänna råd om kvalitetssystem, har socialstyrelsen betonat kompetens, förhållningssätt och metoder. Kvalitetssystemet bör garantera det finns adekvat kompetens hos ledning och medarbetare, samt att de har en personlig lämplighet för arbetsuppgifterna. Det ska finnas planer för att kompetensutveckling ska ske kontinuerligt. De allmänna råden väntas förstärka kompetensutvecklingsarbetet i socialtjänsten. Det preciseras inte vad som menas med adekvat kompetens, i de allmänna råden.(norrman, 2003)

19 3.5 Legitimering i socialtjänstens verksamheter? Det finns vissa yrken som är legitimerade t.ex. sjuksköterskeyrket. Behörighetskommittén (SOU 1996:13) ansåg att man inte borde ha legitimeringsförfarande för socialtjänstens yrken, eftersom socialtjänsten är beroende av det som politikerna i nämnderna beslutar. Men kommittén ansåg att det var skäligt att ställa höga krav på lämplighet och utbildning, för dem som tar beslut och handlägger ärenden inom socialtjänsten. De ansåg också att det fanns skäl att överväga att vissa tjänster skulle behörighetsregleras eller kompetensregleras. (Norrman, 2003) 3.6 Praxis kunskap Kunskap om arbetsledning är viktigt även för att säkerställa att inte äldreomsorgens insatser får till följd att människor skadas, hjälpbehov inte upptäcks eller bortses från. Kunskap får verksamheten från resultat av servicekvalitet, rättssäkerhet, förhållningssätt, arbetsorganisationskonsekvenser, arbetssättskonsekvenser, behandlingsinsatser och förebyggande insatser. Vetskap kommer även genom problemuppkomstförståelse och från påverkan av samhällsstrukturen. Kunskapen kommer även från vetenskaplig forskning och från vetenskapliga discipliner. De vetenskapliga disciplinerna är det akademiska ämnet socialt arbete, även ämnen som sociologi, psykologi och vårdvetenskap. Lärdom kan komma från forskning ur olika perspektiv t.ex. organisationsforskning. Kunskap kommer även genom det praktiska arbetet s.k. professionell expertis. I det praktiska arbetet får man erfarenheter och gör iakttagelser som kommuniceras, dokumenteras och systematiseras för att sedan jämföras, diskuteras och kritiseras vilket leder till en kumulativ kunskapsutveckling. (SOU 2008:18) Inom arbetsledning, upplevs den klassiska filosofen Aristoteles beskrivning av kunskap, fortfarande som aktuell. Aristoteles delade in kunskap i tre olika delar; 1. Episteme; är den vetenskapliga kunskapen, som är central i den västerländska kunskapstraditionen. Denna kunskap ses som en spegling av verkligheten. Den teoretiska vetenskapliga kunskapen delas i tre olika synsätt empiriskt, metodiskt och teoretiskt. 2. Techne; som är hantverkskunnandet anses inte vetenskapligt och är därför inte helt accepterat i den västerländska kunskapstraditionen. 3. Fronesis; handlar om den praktiska visdomen, den som har praktisk visdom är en klok människa. (Thörnqvist, 2004) 3.7 Krav på utbildning och kompetens Thörnqvist (2004) använder benämningen enhetschef istället för begreppet arbetsledare inom äldreomsorgen. Enhetscheferna i äldreomsorgen har en skiftande bakgrund. Det finns de som saknar högskoleutbildning. Den högskoleutbildning som är vanligast är social omsorgsutbildning, sedan har en del socionomutbildning eller sjuksköterskeutbildning. Enhetschefernas utbildnings- och kompetensbehov har uppmärksammats. Socialstyrelsens tillsynsverksamhet och andra utredningar har pekat på att bristande kvalitet och bristande kompetens hos enhetschefen har ett samband. Under 1990 talet har kraven ökat på ledande inom socialt omsorgsarbete, enhetschefer är nyckelpersonerna i äldreomsorgen. Regeringen menar att det ställs särskilda krav på utbildning och kompetens hos enhetscheferna eftersom det har gjorts och kommer att göras förändringar i verksamheten. Enligt regeringen tillhör det

20 enhetschefens arbetsuppgifter att ansvara för att rekrytera, anställa, introducera nya medarbetare, utveckla samt se till att personal får utbildning. Enhetschefen ansvarar för arbetsmiljö- och arbetsrättfrågor. Enhetschefen skall se till att personalen får stöttning och handledning, att politiska mål och riktlinjer följs, att beslut verkställs i enlighet med riktlinjer och mål, samt att ansvara för budgeten. Att leda och planera verksamheten kräver en långsiktig planering, vilket blir en allt mer viktig del i arbetet. Att samverka med andra myndigheter och vårdgivare är också en viktig arbetsuppgift. Svenska kommunförbundet menar att i och med de platta organisationerna som finns i många kommuner, har enhetscheferna fått större personalgrupper. Därför behövs en ökad och förändrad kunskap hos enhetscheferna. De chefer som intervjuats i Thörnqvists avhandling menar att det krävs en högskoleutbildning, det behövs kunskaper i verksamhetsledning och personalledning. Det krävs också en personlig kompetens som stärker den personalledande delen av arbetet. Några av enhetscheferna har tidigare arbetat som vårdbiträden och anser att det är fördel att ha den erfarenheten. För de enhetschefer i avhandlingen som inte hade social omsorgsutbildning hade det krävts en arbetsledarutbildning, det visar att ledarskapskunskaper är en förutsättning i yrket. (Thörnqvist, 2004) 3.8 En mellanposition Arbetsledare i en mellanposition kan få agera som offer i en verksamhet där nya former för chefsmodeller tillkommer. Dessa kanske inte alltid är välgenomtänkta vilket medför att utstötningen ökar. Eftersom en arbetsledare t ex sitter mittemellan organisationen och personalen, kan det vara en svårighet att balansera en jämvikt där emellan, det är svårt att tillfredsställa så att alla blir nöjda. En arbetsledare kan få agera soptunna åt sina medarbetare och behöver därför få prata av sig själv någonstans där det inte kommer tillbaka. Detta för att inte riskera att bli tom och energilös, utan för att lätta bördan för att och orka gå framåt. En chef har till åliggande att klargöra ramarna, vara tydlig så att alla i verksamheten är införstådda med målsättningarna. Starka tydliga yttre ramar som inte är förhandlingsbara får till följd att toleransen för val av organisation av arbete ökar och accepteras. Istället för att de yttre ramarna ständigt är förhandlingsbara och kan ändras vilket skapar osäkerhet och intolerans. (Thylefors, 1991)

21 4. Ledarskapsteori Nedanstående avsnitt kommer att behandla två ledarskapsteorier. Situationsteori och samspelsteori kommer att beskrivas. Dessa är de teorier som vi anser lämpar sig bäst för att beskriva ledarskap anpassat till äldreomsorgen, i relation till vårt undersökningsområde. 4.1 Situationsteori Hersey och Blanchard (i Thylefors, 1991) menar att gruppens mognad är den avgörande faktorn för ledarens inflytande. Fenomen såsom resultatsmotivation, ansvarsförmåga, ansvarsvillighet, utbildning och erfarenhet hos medarbetarna bestämmer gruppmognaden. Ledaren analyserar gruppens mognad och anpassar ledarskapet efter situationen. (Thylefors, 1991). Medarbetarnas mognad är det samma som deras kunskap att kontrollera sitt handlingssätt för att genomföra en uppgift (Granér, 1991) Vi förklarar med hjälp av nedanstående figur (figur 1.), hur detta ledarskap fungerar. Figur 1. (Thylefors, 1991, sid.125) 1. Arbetsledare som använder ett stödjande ledarsätt, är mycket stödjande men inte styrande (Thylefors, 1991) Den ledaren finns som ett stöd för sina medarbetare som är ganska självgående, men kan behöva stöttning i vissa situationer. Arbetsledaren är stödjande för att skapa motivation hos medarbetarna då de inte har kunskapen att ansvara för uppgifter på egen hand (Granér, 1991). Ett stödjande ledarsätt kan liknas vid en arbetsledare som är demokratisk i sin ledarstil. Den vill att medarbetarna ska vara delaktiga och ha medinflytande. Arbetsledaren ser ständigt till att hålla målen i arbetet ajour, medarbetarna övergår till att vara mer ansvarstagande och bemyndigas med en egenmognad, där kompetensen att agera i grupp och individuellt utvecklas. (Svedberg, 2007)

22 2. Det tränande ledarsättet innehåller mycket styrande och mycket stödjande (Thylefors, 1991). Här motiverar arbetsledaren medarbetarna få fram sina inre förmågor och utveckla dem (Granér, 1991) Den ledaren kan liknas vid en fotbollstränare som finns med för att peppa sina spelare och för att driva på framåt när det är jobbigt. 3. Arbetsledaren som använder ett delegerande ledarsätt varken styr eller stödjer sina medarbetare (Thylefors, 1991). Här delegerar arbetsledaren ut uppgifter, eftersom medarbetarna har kunskap att utföra dem. Granér (1991) menar att detta kanske inte alltid är giltigt, eftersom denna form av ledarskapsteori har en pedagogisk karaktär och har ett syfte att påvisa ett gott ledarskap. Teorin lägger tonvikten på ledarens instrumentella och socio- emotionella sätt att fungera, där det instrumentella står för produktionsintresse och det socio- emotionella står för det mänskliga intresset. Både ett delegerande och styrande ledarsätt skulle behöva ha en större socio- emotionell nivå. (Granér, 1991) Det delegerande ledarsättet kan liknas vid ett låt- gå ledarskap, där ledaren agerar passivt. Låt- gå ledarskapet innebär att arbetsledaren antingen är inkompetent eller inte kan eller är ovillig att vara arbetsledare. Arbetsledaren har mist förtroendet hos medarbetarna eller aldrig blivit betrodd av dem. Det kan även bero på, att arbetsledaren tycker att det är svårt, att inneha en maktposition. (Svedberg, 2007) 4. Arbetsledare som är styrande i sin arbetsledning, brukar inte vara stödjande (Thylefors, 1991). Den ledaren bestämmer allt och vill inte att någon annan har synpunkter. Detta ledarsätt passar in när medarbetarna saknar kapacitet eller vilja att själva ta ansvar. Samt kräver en tydlighet av arbetsledaren om hur uppgifterna ska utföras, utan att för den skull belöna dåliga resultat med för mycket stöd. Då krävs koncentration på uppgiftsinriktningen och bara lite relationsinriktat ledarskap. (Granér, 1991) Det styrande ledarsättet kan liknas vid ett auktoritärt ledarskap, vilket betyder att arbetsledaren bestämmer allt och påvisar exakt hur medarbetarna ska arbeta. Medarbetarna behöver inte använda sina egna förmågor, utan gör som ledaren sagt, utan vidare motsägelse eller egenansvar. Detta medför att medarbetarna tappar sin egen kompetens och ansvarstagande, och litar endast till arbetsledaren. (Svedberg, 2007) Den vanligaste ledarstilen är stödjande eller en kombination av stöd och styrning enligt Thylefors (1991). Hersey & Blanchard (i Svedberg, 2007) ser ledarskap som en ställning man erövrar, förmågan att vara känslig och inrätta ledarskapet efter tillståndet. Detta kallas situationsanpassat ledarskap. Ledarsättets mål är att medarbetarna ska kunna bli självständiga, utnyttja sina egna kunskaper kreativt. När utvecklingsnivån ändras hos medarbetarna, ändrar arbetsledaren sitt ledarsätt. Arbetsledarens uppgift är att få gruppen att självutvecklas samt tro på sin förmåga. Detta uppnås genom att ledaren är lyhörd, hjälper och stöttar där det behövs. Utvecklas inte gruppen, så beror det på att arbetsledaren är okunnig om hur den ska leda gruppen till medinflytande och egenmakt. Den egna okunskapen projekteras till omgivningen. Detta kan göras från arbetsledaren till medarbetarna eller vice versa. Grupper påverkar enskilda individer, hur vi presterar och vill engagera oss. För att förstå gruppen behöver vi förstå individen, samt sammanhanget individen berörs av. Arbetsledaren behöver kunskap om den sociala och psykologiska inverkan, ledarskapet grundar sig i. Ledaren ska visa lojalitet mot sina överordnade, kamratanda mot medarbetarna samt inge tillit gentemot anhöriga och omsorgstagare. Det krävs kunskap för att klara av pressade situationer och konflikter, samt att

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Chefs- och ledarskapspolicy Antaget av Kommunstyrelsen 2006-03-08, 32 Kommunledningskontoret 1 (4) Maria Lejerstedt 2007-09-04 maria.lejerstedt@stromstad.se Dnr: tele

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Sol en målinriktad ramlag

Sol en målinriktad ramlag Sol en målinriktad ramlag Några rekvisit God kvalitet och säkerhet? Personal med lämplig utbildning och erfarenhet? KRAV Tillstånd får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

SKTFs undersökning om socialchefers roll och ansvar Det behövs en politisk kompass för socialtjänsten!

SKTFs undersökning om socialchefers roll och ansvar Det behövs en politisk kompass för socialtjänsten! SKTFs undersökning om socialchefers roll och ansvar Det behövs en politisk kompass för socialtjänsten! - Socialchefer efterlyser klarare prioriteringar. Oktober 2009 Förord SKTF är fackförbundet för dig

Läs mer

Investera nu! Vad kom man fram till. 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra?

Investera nu! Vad kom man fram till. 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra? Investera nu! 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra? Vad kom man fram till Kvalificerat arbete Få utvecklingsmöjligheter Kunskapsnivån är låg Stora rekryteringsbehov

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer