Resultatet av ambulanssjukvårdens hjärtstoppsbehandling i Uppsala län 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatet av ambulanssjukvårdens hjärtstoppsbehandling i Uppsala län 2007"

Transkript

1 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Specialistsjuksköterskeprogram inriktning Ambulanssjukvård 60 p Resultatet av ambulanssjukvårdens hjärtstoppsbehandling i Uppsala län 2007 Författare: Susanne Wennman Handledare: Ewa Billing Examinator: Clara Aarts Examensarbete inom ambulanssjukvård D-uppsats 15 hp

2 Abstract The survival after a cardiac arrest is very low and many factors matter. The purpose of this study was to examine the out-of-hospital care in Uppsala ambulance, year 2007, for a cardiac arrest person. As a specialist nurse in the ambulance review if heart and lung rescue was started before the ambulance arrived, if the patient got a defibrillation and how the response time was for the ambulance. Even the survival after a cardiac arrest and which factors who had influence for whether a person survived or not was reviewed. The method of data collection consisted of a quantitative, retrospective study with review of journals. A total of 153 heart arrest journals were reviewed and of these 140 could be used in the study. The result shows that patients with cardiac arrest had a higher survival number in Uppsala if these factors were included: witness cardiac arrest, start of heart and lung rescue before the ambulance arrived, short time for the ambulance to arrive and defibrillation of the patient. Even the sex was important, 83 % (n=6) of the survivors were men. Patients who were alive when they arrived to the hospital were 25, 7 % (n=36), which is a fourth of all patients with a cardiac arrest. Totally six patients, 4, 3%, five men and one women, get out of the hospital alive after a cardiac arrest in Uppsala Keywords: heart arrest, sudden death, ambulance and emergency medical services 2

3 Sammanfattning Överlevnaden efter ett hjärtstopp är låg och många faktorer spelar in. Syftet med studien var att undersöka den prehospitala vården i Uppsala län gällande hjärtstoppsbehandling i ambulanssjukvården år 2007 genom att granska om hjärt- lungräddning påbörjats innan ambulansen anlänt, om defibrillering utförts samt responstiderna för ambulansen. Även granska överlevnaden efter ett hjärtstopp och vilka faktorer som kan ha påverkat en persons överlevnad. Metoden som använts för datainsamling var en kvantitativ, retrospektiv studie med journalgranskning. Sammanlagt granskades 153 hjärtstoppsjournaler varav 140 kunde användas i studien. Resultatet visar att patienter som drabbades av hjärtstopp hade en ökad överlevnadschans om följande kriterier var uppföljda: bevittnat hjärtstopp, påbörjad hjärt- lungräddning, kort responstid för ambulansen och defibrillering av patienten. Även könet spelade roll för överlevnaden, av patienterna utskrivna från sjukhus var 83 % män, (n=6). En fjärdedel av alla hjärtstoppspatienter fördes levande till sjukhus, 25, 7 %, (n=36). Totalt blev sex patienter, 4, 3 %, utskrivna levande från sjukhuset i Uppsala län 2007, 5 män och en kvinna. Som specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård är denna studie kliniskt värdefull och ger fördjupade kunskaper gällande den prehospitala hjärtstoppsbehandlingen. Nyckelord: Hjärtstopp, plötslig död, ambulans och prehospital 3

4 Tack till Stort tack till min examinator Clara Aarts. Tack till Anna-Carin Gullstrand sekreterare på ambulansstationen i Uppsala för tillgången till hjärtstoppsjournalerna. Även tack till Hans Blomberg för tillståndet att granska journalerna. Tack till korrekturläsaren Bo Jansson samt mor Lena Wallsten och dotter Sara Andersson, stöttande klasskamraten Liselott Eriksson och min make Lars Wennman som stått ut hemma med en mentalt frånvarande hustru. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstract...2 Sammanfattning.3 Tack till...4 Innehållsföreteckning.5 Nyckelord INLEDNING..6 1:1 Syfte 11 1:2 Frågeställningar METOD..11 2:1 Design..11 2:2 Urval 11 2:3 Instrument :4 Procedur..12 2:5 Analys ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT :1 Start av hjärt- lungräddning 2007 innan ambulans anlänt :2 Defibrillering av hjärtstoppspatient :3 Responstiderna i Uppsala län :4 Överlevnad efter hjärtstopp 2007 där ambulans varit tillkallad :5 Faktorer som kan ha påverkat överlevnaden för en hjärtstoppspatient DISKUSSION 19 5:1 Resultatdiskussion.19 5:2 Metoddiskussion..24 5:3 Slutsats REFERENSLISTA 26 Bilaga 1: Granskningsmall 5

6 Nyckelord Hjärtstopp, plötslig död, ambulans och prehospital 1. INLEDNING Varje år drabbas ca personer i Sverige av hjärtstopp, ca av dessa sker utanför sjukhus. Den långsiktiga överlevnaden (hjärtstoppspatienter vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet) har varierat mellan 4-5 % fram till Därefter ses en ökning av den långsiktiga överlevnaden, 2007 överlevde 7,9 % (Nationella hjärtstoppsregistret 2008). En person vars hjärta har stannat kan räddas till livet, men det är bråttom. Hjärnan är helt beroende av syre, bara några få minuter utan syre resulterar i så omfattande skador att en överlevnad på sikt är omöjlig. Görs ingenting vid hjärtstoppet är döden oundviklig och för varje minut som går minskar chansen för överlevnad. Genom tidig hjärt- lungräddning hålls andningen och cirkulationen igång mekaniskt under en begränsad tid i väntan på en defibrillator. Hjärt- lungräddning ökar överlevnadschansen med två till tre procent eftersom hjärnan får sitt livsviktiga syre med mekanisk hjälp. Den utförs genom kompressioner av bröstkorgen, 30 stycken följt av två inblåsningar. Kompressionerna utförs genom att trycka hårt mitt på bröstkorgen i en takt av 100 tryckningar per minut. Inblåsningarna görs genom mun- mot munmetoden. Hjälparen blåser in luft i den drabbades mun samtidigt som näsan hålls för. Luftmängden är ungefär lika stor som en normal utandning, bröstkorgen på den drabbade ska höja sig vid inblåsningen. Kompressioner och inblåsningar upprepas tills det finns kvalificerad personal på plats. Ambulanspersonalen har med sig en defibrillator och läkemedel för ytterligare hjälp till start av hjärtat (Defibrillering och läkemedel 2006). Flera studier har visat en bättre cirkulation för den drabbade och därigenom en ökad chans till överlevnad med 30 kompressioner följt av två inblåsningar; 30:2. Tidigare har hjärtlungräddningen utförts med två inblåsningar följt av 15 kompressioner; 2:15 (Kern, K., et al. 2002, Olasveengen, T., et al. 2008). Siffran 30:2 vid hjärt- lungräddning bedöms även vara lättare att komma ihåg för personer utan sjukvårdsutbildning (Nainggolan, L. 2005). 6

7 Året 2005 skrevs internationella riktlinjer för hur hjärt- lungräddning bör utföras och de riktlinjerna ligger som grund för hur hjärt- lungräddning utövas och lärs ut i större delen av världen (Nolan, J., et al. 2005). Läkemedel som används vid ett hjärtstopp är i första hand syrgas. Det administreras genom att syrgas kopplas till de hjälpmedel som används vid inblåsningarna av den drabbade. Vanligaste hjälpmedlet är en pocketmask vilken sätts över ansiktet för att blåsa i. Intubering är ett annat sätt för administrering av syrgas och innebär att en slang sätts ner i luftstrupen på den drabbade. Adrenalin är ett obligatoriskt läkemedel vid ett hjärtstopp och ingår i behandlingsriktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning. Adrenalinet gör att kärlen i kroppen drar ihop sig och ger genom det en omfördelning av blodet i kroppen till de centrala delarna hjärta och hjärna där det behövs bäst. Cordarone används för reglering av hjärtrytmen och ges efter fyra defibrilleringar. Cordaronet ökar chansen för att en defibrillering skall lyckas och ökar även den tidiga överlevnaden efter ett hjärtstopp (Defibrillering och läkemedel 2006). Adrenalin har en positiv effekt på den korta överlevnaden efter ett hjärtstopp enligt Yanagawa, Y., et al. (2008). Däremot ses inte någon effekt av adrenalinets verkan för en längre överlevnad. Med längre överlevnad menas en överlevnad på mer än 30 dagar efter ett hjärtstopp. Vanligaste orsaken till ett hjärtstopp är ett plötsligt elektriskt kaos i hjärtat, vilket leder till ett kammarflimmer, även kallat ventrikelflimmer (VF). Ventrikelflimmer föregås ofta av en ventrikeltakykardi (VT) då hjärtat slår mycket fort. Fysiologiska betydelsen vid ett ventrikelflimmer blir ett stillastående hjärta utan pumpförmåga vilket innebär avsaknad av cirkulation till hjärnan och övriga kroppen. Endast en elchock kan ändra på det och i väntan på en defibrillator är hjärt- lungräddning det som håller cirkulationen igång. Hjärtat kan även drabbas av asystoli vilket innebär ett stillastående hjärta utan elektrisk aktivitet och pumpförmåga. Prognosen att få igång ett helt stillastående hjärta är mycket sämre än vid ett ventrikelflimmer eftersom det inte finns någon elektrisk aktivitet i ett hjärta med asystoli. Det går inte att defibrillera ett stillastående hjärta eftersom det inte finns någon elektrisk aktivitet. Vid ett hjärtstopp kan också pulslös elektrisk aktivitet (PEA) ses, vilket innebär en elektrisk aktivitet i hjärtat men utan cirkulation, oftast orsakat av en mycket stor skada på hjärtmuskeln (Defibrillering och läkemedel 2006). 7

8 Hjärtstoppet i sig orsakas enligt Nationella hjärtstoppsregistret (2008) sannolikt av i första hand hjärtsjukdom i 70 % av patientfallen. Sedan följer lungsjukdom 7 %, olycksfall 2 %, överdos av läkemedel 2 %, kvävning 1 %, självmord 1 %, plötslig spädbarnsdöd 0,5 % och drunkning 0,5 %. I arton procent av dödsfallen uppges annan orsak till hjärtstoppet. Fyra faktorer är viktigast vid överlevnad efter ett hjärtstopp: tidigt larm, tidig start av hjärtlungräddning, tidig defibrillering samt att ambulansens responstid (tiden från larm till det att ambulans är på plats) ska vara kort. Dessa faktorer ökar chansen för överlevnad (Nationella hjärtstoppsregistret 2008). I Tjeckien studerades viktiga faktorer för överlevnad hos personer med hjärtstopp. Allmän plats, påbörjad hjärt- lungräddning, ambulans inom 10 minuter och tidig defibrillering var faktorer som visade på ökad överlevnad. Även tidpunkten för när hjärtstoppet inträffade visade sig ha betydelse. De som drabbades på kvällen hade en högre överlevnad, troligtvis beroende på en större chans till människor i närheten som kunde påbörja hjärt- lungräddning och larma efter hjälp. Studien visade även höga kostnader för vården av person med hjärtstopp (Pleskot, M., et al. 2008). Enligt Cairns, K J., et al. (2007) är det viktigt att kunna identifiera en person med hjärtstopp redan vid samtalet till larmcentralen för att öka möjligheten till överlevnad. Resultatet från studien visar även på en ökad överlevnad om det finns defibrillatorer på allmänna platser och utbildning för privatpersoner i hjärt- lungräddning. I USA genomfördes en studie avseende kostnadskonsekvenser för vården efter ett hjärtstopp (Suchard, J., et al. 1999). Etthundra procents mortalitet fann de i de fall där den prehospitala vården inte lett till spontan cirkulation. Frågan är om det i alla fall är adekvat att påbörja hjärtlungräddning. Patienterna i studien var alla över 65 år och hade vid ambulansens ankomst asystoli. Frågeställningen i studien var om vården för de som drabbats av ett hjärtstopp skulle bedrivas prehospitalt i första hand. Patienter där överlevnaden anses obefintlig ska då inte köras till sjukhus utan hjärt- lungräddning bör ske prehospitalt och sedan avbrytas prehospitalt i de fall överlevnad anses omöjlig. Marsden, A., et al. (1995) genomförde i Skottland en undersökning där hjärt- lungräddning startades på samtliga patienter. Syftet var att undersöka överlevnaden efter ett hjärtstopp där det från början verkar utsiktslöst. Sjuttio procent av patienterna hade asystoli och ingen av 8

9 dem överlevde. Den enda person som överlevde hade vid ankomsten ett finvågigt ventrikelflimmer. Fyrahundrafjorton personer med hjärtstopp var inkluderade i studien. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) innehåller kriterier för bestämmande av människans död. Döden skall fastställas av läkare eller av dem som har ett särskilt förordnande legitimerad sjuksköterska. Ambulanssjuksköterskan kan konstatera dödsfall men en läkare måste fastställa dödsfallet. Kriterierna för fastställande av dödsfall görs genom klinisk undersökning. Ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud, ingen spontanandning samt ljusstela oftast vida pupiller är kliniska tecken på död. Undantag är misstanke om förgiftning och nedkylda patienter (Författningshandboken 2008). De lokala kriterierna i Uppsala län för att inte påbörja hjärt- lungräddning är säkra dödstecken såsom likstelhet, likfläckar samt förruttnelse. Huvudet skilt från kroppen är också ett säkert dödstecken. Om tiden från larm till dess att ambulansen kommit fram till personens sida förflutit mer än femton minuter och ingen påbörjat hjärt- lungräddning så är det acceptabelt att avstå från att påbörja hjärt- lungräddning. Undantag är om personen är nedkyld, varit utsatt för trauma eller misstanke om förgiftning då ambulanspersonalen måste påbörja avancerad hjärt- lungräddning (Blomberg, H., 2008). Avancerad hjärt- lungräddning innebär hjärt- lungräddning med utökade hjälpmedel. Dessa hjälpmedel är en defibrillator samt läkemedel. För tillförsel av läkemedel krävs tillgång till personens blodbana och fås genom insättande av en perifer venkateter. Förenklat innebär det en plastslang i en ven. Går det inte med en perifer venkateter kan en kateter sättas i underbenet strax nedanför knäleden så att läkemedlet når personen via benmärgen. Andningen vid avancerad hjärt- lungräddning underhålls helst med hjälp av intubering där en slang sätts ner i luftstrupen för upprätthållandet av en fri luftväg och tillgodoser personen med optimal tillförsel av syrgas (Defibrillering och läkemedel 2006). Uppsala län består av fyra ambulansstationer, Uppsala Enköping Tierp och Östhammar samt två pilotstationer, Bålsta och Huddunge. Uppsalas och Huddunges sammanlagda område är ca kvadratkilometer med ca invånare år Enköping med Bålsta har en yta på ca kvadratkilometer med ca invånare I Östhammar bodde ca invånare 2007 och den sammanlagda ytan är ca kvadratkilometer och slutligen Tierp vars yta är ca kvadratkilometer med ett invånarantal på ca Sammanlagt 13 9

10 akutambulanser finns tillgängliga dygnet runt och oftast fyra dagambulanser vilka kör sjukvårdstransporter utan vårdbehov dagtid. Uppsala län är kvadratkilometer stort, uppdelat på landsbygd och stad. Invånarantalet 2008 var invånare (http://www.ekonomifakta.se). Akutambulansen i Uppsala län är bemannad med en ambulanssjuksköterska, grundutbildad sjuksköterska eller en specialistsjuksköterska, och en ambulanssjukvårdare men det kan också vara två ambulanssjuksköterskor och ingen ambulanssjukvårdare i akutambulansen. Dagambulansen kan vara bemannad med två ambulanssjukvårdare men det kommer troligtvis att bli ett krav att det ska finnas minst en ambulanssjuksköterska i varje dagambulans också. Sker ett misstänkt hjärtstopp utanför stadskärnan finns det deltidsbrandstationer som larmas ut av SOS och de hinner då fram före ambulansen. Deltidsbrandmännen kan påbörja hjärtlungräddning i de fall det är behov av det och på så vis sparas viktig tid. Defibrillator och syrgas tillhandahålls av deltidsbrandkåren i dessa fall. Hollenberg, J., et al. (2007) jämförde skillnaden i överlevnad efter ett hjärtstopp mellan två stora städer i Sverige; Stockholm och Göteborg. Resultatet visade en högre överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus i Göteborg, vilket var helt beroende på den bättre prehospitala vården. Ambulansen var snabbare på plats, defibrillering skedde snabbare och hjärtlungräddning påbörjades snabbare än i Stockholm. Skillnaden i resultatet för överlevnad efter ett hjärtstopp i Hollenbergs studie gör att en studie i Uppsala avseende den prehospitala vården vid hjärtstopp vore intressant att undersöka eftersom ingen studie tidigare gjorts av detta i Uppsala län. Är hjärt- lungräddning påbörjad innan ambulans anlänt, granska responstiderna för ambulansen i Uppsala län, om den drabbade blivit defibrillerad och vilka andra behandlingar som utförts av ambulanspersonalen. Hur såg slutresultatet för hjärtstoppspatienten ut i Uppsala län 2007? 10

11 1:1 Syfte Att undersöka den prehospitala vården i Uppsala län gällande hjärtstoppsbehandling i ambulanssjukvården under 2007 och hur den kan ha påverkat överlevnaden för en person med hjärtstopp. 1:2 Frågeställningar 1. Var hjärt- lungräddning påbörjad innan ambulansen anlände? 2. Har personen blivit defibrillerad? 3. Hur lång var responstiden för ambulansen i Uppsala län under 2007? 4. Hur var överlevnaden efter ett hjärtstopp 2007? 5. Vilka faktorer kan ha påverkat hjärtstoppspatientens överlevnad? 2. METOD 2:1 Design En retrospektiv studie, kvantitativ ansats med journalgranskning som metod. 2:2 Urval Vid varje hjärtstopp utanför sjukhus där någon form av behandling påbörjas och ambulans är tillkallad fyller ambulansbesättningen i en hjärtstoppsjournal. Hjärtstoppsjournalen består av ett original framsida samt tre kopior. Originalet lämnas till ambulansöverläkaren för kontroll och ambulansöverläkaren sänder sedan en kopia till Nationella hjärtstoppsregistret där en sekreterare registrerar uppgifterna. Efter ytterligare en månad skickas ytterligare en kopia av hjärtstoppsformuläret om huruvida den drabbade personen fortfarande lever eller har avlidit. Kopia fyra förvaras i en pärm och även kopia tre om personen var avliden innan ankomst till sjukhus som då sparats. Uppsala län har för år ifyllda hjärtstoppsformulär, dessa har alla granskats i denna studie. Hjärtstoppsjournaler för år 2008 var vid starten av denna studie inte tillgängliga, därför föll valet vid att granska 2007 års hjärtstoppsjournaler. 11

12 2:3 Instrument Instrumentet som använts är en granskningsmall som är utformad av författaren till denna studie (Bilaga 1). 2:4 Procedur Alla 153 hjärtstoppsjournaler granskades med hjälp av mallen. En granskningsmall per patient där patienten helt avidentifierats och istället fått ett nummer (samma som i den ordning hjärtstoppsjournalen sitter i pärmen). Detta för att kunna gå tillbaka om ytterligare data skulle behöva samlas in. Vid granskningen lade författaren till en variabel om patienten överlevt blev patienten utskriven levande eller avled han/hon senare. 2:5 Analys För sammanställning av data användes dataprogrammet Microsoft Excel. Data matades in i en tabell där svaren kategoriserades till siffror. Av de 153 hjärtstoppsjournalerna användes inte fem där hjärtstoppspatienterna hade säkra dödstecken vid ambulansens framkomst och inga åtgärder påbörjades av ambulansen. Ytterligare åtta hjärtstoppsjournaler utgick på grund av att de inte var fullständigt ifyllda. Totalt blev det 13 hjärtstoppsjournaler där uppgifterna inte har använts i detta arbete, 8 % av samtliga journaler. Med hjälp av Microsoft Excel har resultatet redovisats med beskrivande statistik för att besvara fråga ett till fyra. För att besvara fråga fem delades patienterna in i tre grupper; Grupp 1: personer med hjärtstopp som var döda vid ankomsten till akutmottagningen (104 st.) Grupp 2: personer med hjärtstopp vilka överlevde, noll till som längst 25 dagar (30 st.) Grupp 3: personer med hjärtstopp där de blev levande utskrivna från sjukhuset (6 st.) Även i denna fråga har beskrivande statistik använts med uträkningar i procentsatser, medelvärde, typvärde och medianvärde för de olika variablerna. 12

13 3. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Inget tillstånd från Etiska nämnden behövdes då ambulansöverläkaren i Uppsala genom ett skriftligt tillstånd tillåtit granskning av hjärtstoppsjournalerna Patienterna går inte att identifiera utifrån granskningsmallarna och dessa har förstörts eftersom arbetet är slutfört. Hjärtstoppsjournalerna förvaras inlåsta på ambulansstationen Uppsala och fick under granskningen inte lämna ambulansstationen. 4. RESULTAT 4:1 Start av hjärt- lungräddning 2007 innan ambulans anlänt Av de 140 patienterna var hjärt- lungräddning påbörjad på 59 patienter. Vem som startat hjärtlungräddning i de 59 patientfallen framgår av figur 1: lekman 20 % (n=28), sjukvårdskunnig 10 % (n=14) och deltidsbrandman 12 % (n=17). Bevittnade hjärtstopp uppgick till en siffra av 61 % (86 st.) vilket innebar att i 19 % (27 st.) var inte hjärt- lungräddning påbörjad innan ambulans anlände fast hjärtstoppet var bevittnat. Figur 1. Fördelning av vilka personer som påbörjat hjärt- lungräddning 13

14 4:2 Defibrillering av hjärtstoppspatient 2007 Av sammanlagt 140 patienter hade 37 blivit defibrillerade. Två av dessa 37 hade blivit defibrillerade av deltidsbrandmän (en procent), övriga 35 (26,4 %) av ambulanspersonal. De som blivit defibrillerade av deltidsbrandmän hade om inte deltidsbrandmännen blivit larmade fått vänta på defibrillering till ambulansen anlänt (figur 2). Figur 2. Antal personer som blivit defibrillerade av ambulanspersonal/deltidsbrandmän alternativt inte blivit defibrillerade 4:3 Responstiderna i Uppsala län 2007 Responstidernas variationsvidd år 2007 i Uppsala län var mellan 1 och 33 minuter. Typvärdet var sju minuter och medelvärdet 11 minuter. Medianvärdet var 16 minuter. Figur 3 visar responstiderna för Uppsala län

15 Figur 3. Responstider i Uppsala län under :4 Överlevnad efter hjärtstopp 2007 där ambulans varit tillkallad Det var 36 patienter som fördes levande till sjukhus enligt journalgranskningen, vilket innebär 25,7 % av alla 140 hjärtstoppspatienter eller ca var fjärde hjärtstoppspatient. Sex stycken skrevs ut levande från sjukhus av dessa patienter, procentsatsen var 4,3 % av alla 140 hjärtstoppspatienter. Trettio patienter avled på sjukhus och variationsvidden i tid var mellan noll och 25 dagar. Typvärdet i antal dagar var noll dagar, medelvärdet och medianvärdet var båda tre dagar. Övriga patienter 104 drabbade bedömdes vara avlidna vid ankomsten till sjukhuset = 74,3 % av alla 140 hjärtstoppspatienter. 15

16 4:5 Faktorer som kan ha påverkat överlevnaden för en hjärtstoppspatient 2007 En sammanställning av alla variablar uträknat i procent, medelålder och responstider i medelvärde visas i tabell 1. Tabell 1 Bakgrund för personer med hjärtsstopp 2007 i Uppsala län Resultatet visas i % förutom i responstider (minutangivelse i medeltal) och ålder (medelåldern i antal år). Grupp 1: Döda vid inkomst Grupp 2: Levande vid inkomst Grupp 3: Utskrivna levande Antal Andel män 67 % 60 % 83 % Andel kvinnor 33 % 40 % 17 % Medelålder 71 år 71,5 år 67 år Bevittnat hjärtstopp 59 % 67 % 83 % HLR påbörjad 44 % 30 % 67 % Asystoli 72 % 53 % 0 % VF 8 % 17 % 50 % PEA 10 % 10 % 33 % Rytm okänd 8 % 20 % 17 % HLR deltid 12,5 % 10 % 17 % Responstid, medel 11 minuter 11 minuter 5 minuter Intuberad 52 % 63 % 67 % Adrenalin 88 % 87 % 83 % Adrenalin + cordarone 2 % 3 % 0 % Defibrillerad 24 % 27 % 67 % HLR = hjärt- och lungräddning, VF = ventrikelflimmer, PEA = pulslös elektrisk aktivitet Hjärtstoppen i grupp 3 (utskrivna levande) var till större delen bevittnade. Även var hjärtlungräddning påbörjad i den gruppen i större utsträckning än i övriga grupper innan ambulansen anlände. Ingen av de levande utskrivna patienterna hade asystoli (figur 4), men 50 % (n=3) hade VF vid ambulansens ankomst, medan det i grupp 1 (döda vid ankomst till sjukhus) var 72 % (n=75) med asystoli och åtta procent (n=9) med VF initialt. 16

17 Figur 4. Andel drabbade med asystoli Sextiosju procent (n=4) i grupp 3 hade blivit defibrillerade, medan endast 24 % (n=25) i grupp 1 och 27 % (n=8) i grupp 2 (levande vid ankomst till sjukhus, men dör under vårdtiden) hade blivit defibrillerade (figur 5). Figur 5. Andel hjärtstoppsdrabbade vilka blivit defibrillerade, i procent 17

18 En kortare responstid kan ses för gruppen utskrivna. Det skiljde sex minuter mellan grupp 3 (levande utskrivna) och övriga grupper vilket illistrueras i figur 6. Figur 6. Responstider, medelvärde Faktorn att vara man visade också en ökad chans till överlevnad. Av de sex i grupp 3 var en kvinna. I grupp 1 var 33 % (n=34) kvinnor, 67 % män (n=70) och i grupp 2 var 40 % (n=12) kvinnor, 60 % (n=18) män. Fördelningen mellan könen visas i figur 7. Figur 7. Fördelningen av män/kvinnor i grupperna, räknat i procent 18

19 Andelen personer som blivit intuberade i grupp 1 var lägre än i övriga grupper. De som fått läkemedel var i stort sett detsamma i alla grupper, med ett undantag, hur många som fått cordarone. Ingen i grupp 3 hade fått cordarone. Medelåldern för samtliga 140 hjärtstoppspatienter var 71 år. Variationsvidden var mellan 17 till 102 år. Medianvärdet var 74 år och typvärdet 78 år, tabell 2. Tabell 2. Variationsvidd, median- och typvärde i år i de olika grupperna. Lägsta ålder Högsta ålder Medianvärde Typvärde Gruppen döda Gruppen levande Gruppen utskrivna DISKUSSION Patienter som drabbas av hjärtstopp hade en ökad överlevnadschans i Uppsala län om följande kriterier var uppfyllda; bevittnat hjärtstopp och påbörjad hjärt- lungräddning, kort responstid för ambulansen, defibrillerade och där det inte var asystoli vid ambulansen framkomst. Även könet spelade roll för överlevnaden i Uppsala län En fjärdedel, n=36, av de 140 hjärtstoppspatienterna i Uppsala län fördes levande till sjukhus 2007.Totalt blev sex patienter 2007 utskrivna levande, 4,3 % av samtliga 140 hjärtstoppspatienter, 5 män och en kvinna. 5:1 Resultatdiskussion Påbörjad hjärt- lungräddning innan ambulansen anländer är en faktor som ökar överlevnadschansen efter ett hjärtstopp. Cirkulationen hålls igång på ett bra sätt tills ytterligare hjälpmedel finns att tillgå. Tidig start av hjärt- lungräddning är en viktig faktor för ökad överlevnad efter ett hjärtstopp (Herlitz, J., et al. 2007). Sker hjärtstoppet dagtid är det enligt Vreese-Swagemakers, J., (1998) större chans till att hjärtstoppet blir bevittnat och därmed även start av hjärt- lungräddning tidigt. I denna studie granskades inte vilken tidpunkt på dygnet hjärtstoppet inträffade. 19

20 Tjeckien visar tvärtom, där hade hjärtstoppen vilka skedde på kvällstid en högre överlevnadschans. Anledningen anges vara samma, större chans till bevittnat hjärtstopp och därmed större chans att hjärt- lungräddning påbörjats (Pleskot, M., et al. 2008). Även om dessa studier har olika fynd gällande tidpunkten på dygnet för hjärtstoppet och dess betydelse visar ändå resultaten på vikten av ett bevittnat hjärtstopp och därmed en tidig start av hjärtlungräddning. Denna studie visar att i gruppen för utskrivna patienter kontra grupperna döda och kort överlevnad har en större andel av patienterna erhållit hjärt- lungräddning innan ambulansen anlänt. Andelen bevittnade hjärtstopp relaterat till andelen hjärtstopp där hjärt- lungräddning påbörjats överensstämmer inte. Författarens fundering är varför det inte påbörjats hjärtlungräddning i de fall som faktiskt var bevittnade. Brist på utbildning, osäkerhet eller rädsla att göra fel kan kanske vara en anledning. Tidig defibrillering är ytterligare en faktor av betydelse för en ökad överlevnadschans efter ett hjärtstopp. Pellis, T., et al. (2008) utförde i Italien en studie där en elstöt gavs inom tre minuter. Defibrilleringen gavs oavsett rytm dock exkluderades patienter med palpabel puls, säkra dödstecken samt patienter med terminal sjukdom (patienter med en dödlig sjukdom). Resultatet i den studien visade ett bättre resultat, en på fyra överlevde om hjärtstoppet var bevittnat och en defibrillering gavs tidigt. Effekten av elstöten var bäst om den gavs inom två minuter. Resultatet i denna studie visar också på en ökad överlevnadschans om hjärtstoppspatienten har en defibrillerbar rytm vid ambulansens ankomst. En faktor för ökad överlevnad som kan ses i nästan samtliga studier är responstiden. Vikten av en kort responstid för ökad överlevnad efter ett hjärtstopp är hög. För varje minut som går minskar chansen för överlevnad. Vreede-Swagemakers, J. (1998) studerade i Holland alla hjärtstopp under fem år och i den studien drogs en gräns på åtta minuter. Under åtta minuter visade en klar skillnad på överlevnad efter ett hjärtstopp. Det ses tydligt på resultatet i Uppsala län 2007 responstidens betydelse för en ökad chans till överlevnad efter ett hjärtstopp. De överlevande i Uppsala hade en medeltid på fem minuter i responstid medan de avlidnas responstid var 11 minuter i medeltid, vilket tydligt visar responstidens betydelse för en hjärtstoppspatients överlevnad. 20

21 I Japan sågs endast en skillnad på en till två minuters responstid mellan grupperna överlevande/döda. Men de minuterna bedömdes i den studien vara en av de viktigaste faktorerna för överlevnad i de fallen responstiden var en till två minuter kortare än där patienterna avled (Nishiuchi, T., et al. 2007). Studier gjorda i Sverige visar också på responstidens betydelse för ökad chans till överlevnad efter ett hjärtstopp (Herlitz, J., et al. 2004, Herlitz, J., et al. 2007, Hollenberg, J., et al. 2006). Nishiuchi, T., et al. (2007) hade fler viktiga faktorer för den långa överlevnaden efter ett hjärtstopp. En faktor, responstiden, redovisades i stycket innan och en annan faktor var tidig defibrillering. I studien inkluderades endast hjärtstoppspatienter över 18 år, bevittnade hjärtstopp samt VF alternativt VT vid ambulansens ankomst. Gruppen överlevande hade blivit defibrillerade i 93,6 % av fallen. Enligt Herlitz, J., et al. (2007) är den långa (mer än en månad) överlevnaden efter ett hjärtstopp låg i Sverige. I den studien granskades alla hjärtstopp från 1990 till 2005, sammanlagt patienter. Patienterna delades in i åldersgrupper barn under ett år, barn ett till fyra år, barn fem till 12 år, tonåringar år, unga vuxna år, vuxna år, äldre år och slutligen äldre-äldre 80 år och äldre. Där visade en lägre ålder en högre överlevnad. Överlevnaden varierade i åldersgrupperna mellan 2,6 % till som bäst 7,8 %. Även i denna studie kan det ses en ökad överlevnadschans vid en lägre ålder. I Japan samlades data från 1998 till 2004, sammanlagt patienter. Ettusentjugoåtta patienter passade in i inkluderingskriterierna: över 18 år, VF/VT vid ambulansens framkomst samt bevittnat. Av dessa levde 19,6 % efter ett år (Nishiuchi, T., et al. 2007). Även Holland visar höga överlevnadssiffror efter ett hjärtstopp. Studien pågick över fem år och hela 16 % skrevs ut levande från sjukhus av alla patienter där ambulansen startat avancerad hjärtlungräddning (Vreede-Swagemakers, J., 1998). Resultaten varierar och det kan bero på hur patienter inkluderats i studierna. Resultatet i Uppsala län 2007 på överlevande är högt 25,7 %. Men den siffran visar endast att hjärtstoppspatienten förts levande till sjukhuset, inte hur länge patienten överlevt. Mer intressant är hur många som skrivs ut levande och siffran blir då betydligt lägre, 4,3 % i Uppsala län. Uppsala hamnar mittemellan Hollenberg, J., et al. (2006) resultat där den långa överlevnaden i Göteborg var 6,1 % och i Stockholm 3,3 %. Men Uppsala län hamnar under 21

22 den totala långa överlevnaden efter ett hjärtstopp i Sverige som var 7,9 % (Nationella hjärtstoppsregistret 2008). För en mer rättvis siffra för jämförande av överlevnad mellan länder borde det i studierna inkluderas alla hjärtstoppspatienter för att kunna se den långa överlevnaden. Även bör bemanningen på ambulanserna i de olika länderna jämföras. Vad har de olika länderna för kompetens i sina ambulanser? Denna studie har inte granskat andra länders kompetens i ambulans. Jämförelsen gällande den långsiktiga överlevnaden mellan Göteborg, Stockholm och Uppsala känns relevant då alla hjärtstoppspatienter där hjärtlungräddning påbörjats av ambulanspersonal inkluderats i dessa studier. Herlitz, J., et al. (2007) listade i sin studie sex faktorer vilka ökade överlevnadschansen efter ett hjärtstopp till 12,6 % om alla faktorerna var uppfyllda. Faktorerna är: låg ålder, bevittnat hjärtstopp, påbörjad hjärt- lungräddning, hjärtstopp utanför hemmet, en kort responstid för ambulansen och en defibrillerbar rytm när ambulansen anländer. En tidigare studie Herlitz, J., et al. (2004) gjord på barn i Sverige visar vikten av att hjärtstoppet är bevittnat och att hjärtstoppet inte sker i hemmet. Författaren till denna studie anser det märkligt med en minskad överlevnadschans när hjärtstoppen sker i hemmen. Chansen borde vara större att hjärtstoppet blir bevittnat och hjärt- lungräddning kan påbörjas men tydligen är det inte så med tanke på resultaten. I denna studie har inte granskats var hjärtstoppen ägde rum, om hjärtstoppet skedde i hemmet eller på annan plats. Faktorerna kort responstid, defibrillerbar rytm, påbörjad hjärt- lungräddning innan ambulans anlänt, hjärtstoppet inte skett i hemmet och var bevittnat visar också i Holland på en ökad överlevnadschans (Vreede-Swagemakers, J., et al. 1998). Svenska nationella hjärtstoppsregistret (2007) listar fyra faktorer vilka ökar överlevnadschansen efter ett hjärtstopp. Tidigt larm, tidig hjärt- lungräddningsstart, tidig defibrillering samt kort responstid för ambulansen. I studierna som granskats finns inga uppgifter om larmtider men det borde kunna antas att de är liktydiga med responstiden för ambulansen. Ambulansen larmas ut när samtalet kommer till SOS med andra ord samtidigt som larmet kommer om ett eventuellt hjärtstopp. Faktorn manligt kön gav en ökad överlevnadschans i denna studie. Författaren hade innan studien ingen kunskap eller tanke om det, trodde inte könet hade en så stor betydelse. Men resultatet stöds av studien i Japan där faktorn manligt kön visade en överlevnad på 70 % (Nishiuchi, T., et al. 2007). Enda undantaget är en svensk studie där det i åldersgruppen 18 22

23 35 år var en högre andel kvinnor som överlevde. Alla andra åldrar i studien var överlevnaden högre för männen och studien inkluderade hjärtstoppspatienter (Herlitz, J., et al. 2007). En anledning till en ökad överlevnadschans för manligt kön kan troligen vara att en större andel män drabbas av hjärtstopp. Andelen män som drabbats av hjärtstopp är i detta arbete 66,4 % (n=93). Vanligaste orsaken för ett hjärtstopp i USA är diabetes och kärlkramp enligt en studie gjord där. Det är ett hälsoproblem globalt med både ett ökat insjuknande i diabetes och i kranskärlssjukdom (Chugh, S., et al. 2008). Främsta orsaken enligt Svenska nationella registret (2008) till hjärtstopp är också i Sverige kärlsjukdomar. Diabetes tas inte med i registret som en direkt orsak till hjärtstopp. I England gjordes en studie för kontroll av om ambulanspersonalen följer riktlinjerna för start alternativt avstå hjärt- lungräddning. Resultatet visar vikten av lika riktlinjer för alla som arbetar inom ambulanssjukvården. Riktlinjerna ska skrivas av organisationen som ansvarar för ambulanssjukvården (Lockey, S., 2002). Uppsala län har väl dokumenterade och tydliga riktlinjer för när hjärt- lungräddning ska påbörjas alternativt när det ska avstås från hjärtlungräddning (Blomberg, H., 2008). Det är en trygghet för personalen och ger en säkerhet i agerandet på plats hos patienten. Överlevnaden om hjärtstoppspatienten har asystoli vid ambulansens ankomst är mycket låg. I denna studie ses ingen utskriven från sjukhus som initialt hade asystoli. Däremot lades flera in levande men avled inom som längst 25 dagar. Herlitz, J., et al. (2004 och 2007) räknade i sin studie 2007 ut att om hjärtstoppspatienten hade asystoli vid ankomsten sågs en överlevnad på 0,15 %. I studien från 2004 (Herlitz, J., et al) drogs slutsatsen om hjärtstoppet inte var bevittnat, inte defibrillerbar rytm, inte påbörjad hjärt- lungräddning, hjärtstoppet skett i hemmet, hög responstid för ambulansen och hög ålder bör ambulanspersonalen avstå från hjärt- lungräddning då överlevnaden i dessa fall var 0 %. Samtidigt diskuteras i studien hur de anhöriga uppfattar det ambulanspersonalen gör alternativt avstår från. Den psykologiska faktorn kan för de anhöriga vara viktig allt har gjorts för att få hjärtstoppspatienten att överleva. Många i ambulanspersonalen anser det känns meningslöst med påbörjande av hjärtlungräddning i de situationer som beskrivs ovan. Men hjärt- lungräddning är viktig även om 23

24 det känns utsiktslöst från början. Känslan för anhöriga att allt gjordes, även om resultatet inte blev en överlevnad för hjärtstoppspatienten är viktig. Med det menar författaren inte att hjärtlungräddning ska startas i de fall hjärtstoppspatienten uppvisar säkra dödstecken utan där ska ambulanspersonalen följa sina riktlinjer utan hänsyn till anhöriga. 5:2 Metoddiskussion Bortfallet på 13 hjärtstoppspatienter i detta arbete har till viss del påverkat resultatet. En av hjärtstoppspatienterna vars hjärtstoppsjournal inte kunde användas skrevs ut levande från sjukhus. Överlevnaden för utskrivna hade då blivit 5 % förutsatt att bara den journalen tillkommit. Hade alla 13 journaler tillkommit hade procentsatsen för utskrivna varit 4,5 %, även det en högre överlevnadsprocent än resultatet i denna studie. Journalgranskningen för denna studie var en bra metod och lättillgänglig. Detta eftersom det räckte med en granskning av hjärtstoppsjournalerna. Skulle vidare studier göras om orsaken till hjärtstoppen bör även patientjournalerna studeras, vilket är mycket mer svårarbetat och tidsödande arbete. Troligtvis skulle det inte tillföra något till resultatet i denna studie, men intressant vore att se om hjärtstoppspatienterna hade någon sjukdomshistoria innan hjärtstoppet. Likaså medicinska åtgärder efter hjärtstoppet, vad gjordes och hur det kan ha påverkat överlevnaden. Av de 153 hjärtstoppsjournaler som granskades i studien var 140 tillfredställande och korrekt ifyllda och därför var informationen i dessa tillförlitlig. Tretton journaler föll bort från studien för att de inte var tillfredsställande ifyllda och kunde därför inte användas i studien. Vid granskningen kunde författaren ha valt att lägga till variabler, exempelvis var hjärtstoppet inträffade och vid vilken tidpunkt på dygnet. Dessa uppgifter finns lättillgängliga i hjärtstoppsjournalen och skulle en liknande studie göras för ett annat år skulle variablerna läggas till i granskningsmallen enligt författarens åsikt. Den kliniska betydelsen av studien är intressant. Resultatet styrker hur riktlinjerna ser ut i ambulanssjukvården för påbörjande alternativt när hjärt- lungräddning inte bör påbörjas. Riktlinjer för att påbörja alternativt att avstå från hjärt- lungräddning är adekvata i Uppsala län. Det var intressant information att så pass många personer tas med levande till sjukhus efter ett hjärtstopp och att sex patienter skrevs ut levande efter hjärtstoppet och därmed kunde 24

25 leva ett fullgott liv, trots det livshotande tillstånd de drabbats av. Samtidigt är frågan varför Uppsala län 2007 hamnar lägre i den långsiktiga överlevnaden efter ett hjärtstopp än genomsnittet i hela landet. 5:3 Slutsats Om kriterierna uppfylls med ett bevittnat hjärtstopp, påbörjad hjärt- lungräddning innan ambulans anlänt, snabb responstid samt behov av defibrillering ökar chansen för överlevnad för hjärtstoppspatienten betydligt. 25

26 6. REFERENSLISTA Blomberg, H., 2008: Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården. [ ] Cairns, K J., Hamilton, A J., Marshall, A H., Moore, M J., Adgey, A A J., Kee, F., 2007: The obstacles to maximising the impact of public access defibrillation: an assessment of the dispatch mechanism for out-of-hospital cardiac arrest. Heart. 2008; 94: Chugh, S., Reinier, K., Teodorescu, C., Evanado, A., Kehr, E., Samara, A., Mariani, R., Gunson, K., Jui, J., 2008: Epidemiology of Sudden Cardiac Death: Clinical and Research Implications. Progress in Cardiovascular Diseases. 2008; Vol. 51:3: Defibrillering och läkemedel, kursbok. Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2006). Författare finns inte angivna i kursboken. Herlitz, J., Engdahl, J., Svensson, L., Young, M., Ängqvist, K-A., Holmberg, S., 2004: Can we define patients with no chance of survival after out-of-hospital cardiac arrest? Heart. 2004; 90: Herlitz, J., Engdahl, J., Svensson, L., Young, M., Ängqvist, K-A., Holmberg, S., 2004: Characteristics and outcome among children suffering from out of hospital cardiac arrest in Sweden. Resuscitation. 2005; 64: Herlitz, J., Svensson, L., Engdahl, J., Gelberg, J., Silfverstolpe, J., Wisten, A., Ängqvist, K- A., Holmberg, S., 2007: Characteristics of cardiac arrest and resuscitation by age group: an analysis from the Swedish Cardiac Arrest Registry. American Journal of Emergency Medicine. 2007; 25: Herlitz, J., Svensson, L., Engdahl, J., Silfverstolpe, J., 2007: Characteristics and outcome in out-of-hospital cardiac arrest when patients are found in a non-shockable rhythm. Resuscitation. 2008; 76:

27 Hollenberg, J., Lindqvist, J., Ringh, M., Engdahl, J., Bohm, K., Rosenqvist, M., Svensson, L., 2006: An evulation of post-resuscitation care as a possible explanation of a difference in survival after out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation. 2007; 74: [ ] Kern, K., Hilwig, R., Berg, R., Sanders, A., Ewy, G., 2002: Importance of Continuous Chest Compressions During Cardiopulmonary Resuscitation: Improved Outcome During a Simulated Single Lay-Rescuer Scenario. Circulation. 2002; 105: Lockey, S., 2002: Recognition of death and termination of cardiac resuscitation attemps by UK ambulance personnel. Emergency Medicine Journal. 2002; 19: Marsden, A., Andre Ng, G., Dalziel, K., Cobbe, S., 1995: When is it futile for ambulance personnel to initiate cardiopulmonary resuscitation? BMJ. 1995; 311: Nainggolan, L., 2005: Global initiative leads to new resuscitation guidelines. Nationellt hjärtstoppsregister för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2008: [ ] Nishiuchi, T., Hayashino, Y., Fukuhara, S., Iwami, T., Hayashi, Y., Hiraide, A., Ikeuchi, H., Yukioka, H., Matsuoka, T., 2007: Survival rate and factors associated with 1-month survival of witnessed out-of-hospital cardiac arrest of cardiac origin with ventricular fibrillation and pulseless ventricular tachycardia: The Utstein Osaka project. Resuscitation. 2008; 78: Nolan, J., Colquhoun, M., 2005: International resuscation guidelines of Resuscitation. 2005; 67(1): S1 S190 27

28 Olasveengen, T., Wik, L., Steen, P., 2008: Standard basic life support vs. continuous chest compressions only in out-of-hospital cardiac arrest. Acta Anasthesiol Scand. 2008; 52: Pellis, T., Kette, F., Lovisa, D., Franceschino, E., Magagnin, L., Mercante, P., Kohl, P., Utility of pre-cordial thump for treatment of out of hospital cardiac arrest: A prospective study. Resuscitation. (2008)doi: /j.resuscitation Pleskot, M., Hazukova, R., Stritecka, H., Cermakova, E., 2008: The Highest Incidence of Outof-Hospital Cardiac Arrest During a Circadian Period in Survivors. Internationell Hearth Journal. 2008; 49: Polit, D., Beck, C., 2008: Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practise. Lippincott Williams & Wilkins Raadu, G., 2008: Författningshandbok För personal inom hälso- och sjukvård. Liber AB Suchard, J., Fenton, F., Powers, R., 1999: Medicare expenditures on unsuccessful out-ofhospital resuscitations. The Journal of Emergency Medicine. 1999; Vol. 17:5, Vreede-Swagemakers, M., Gorgels, M., Dubois-Arbouw, I., Dalstra, J., Daemen, P., van Ree, W., Stijns, E., Wellens, J., 1998: Circumstances and causes of out-of-hospital cardiac arrest in sudden death survivors. Heart. 1998; 79: Yanagawa, Y., Sakamoto, T., 2008: Analysis of prehospital care for cardiac arrest in an urban setting in Japan. The Journal of Emergency medicine. Doi: /j.jemermed

29 Bilaga 1 Granskningsmall Utlarmning av ambulans Ambulans framme vid person Påbörjad hjärt- lungräddning ambulanspersonal Första defibrillering Avlämning sjukhus Tid: Tid: Tid: Tid: Tid: Bevittnat hjärtstopp Ja Nej Livstecken: RLS (1-8) Andning Ja Nej Puls Ja Nej Rytm på EKG Asystoli VT VF PEA Intubering Ja Nej Läkemedel givna av ambulans Adrenalin Ja Nej Cordarone Ja Nej Påbörjad hjärt- lungräddning innan ambulans anlände Ja Nej Av vem är hjärt- lungräddning påbörjad Defibrillering av annan än ambulans Ja Nej Överlevde till sjukhus Ja Nej Ålder Kön Man Kvinna 29

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus

Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus innehåll INLEDNING 3 Medicinsk bakgrundsinformation 3 Register för hjärtstopp utanför sjukhus 4 Styrgruppens medlemmar 4 Organisation 5 Syfte 5 Inklusionskriterier

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp Sjuksköterskor på HIA/avd 112 och HLRinstruktörer i livräddarutbildning, barn-hlr, S-HLR och A-HLR. Bakgrund: Varje år drabbas ca 15000 personer av hjärtstopp

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Svenska Hjärt- lungräddningsregistret. Årsrapport 2012

Svenska Hjärt- lungräddningsregistret. Årsrapport 2012 Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Årsrapport 2012 Årsrapport 2012 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Institutionen för

Läs mer

I Väntan På Ambulans

I Väntan På Ambulans I Väntan På Ambulans En sammanställning av räddningstjänstens IVPA uppdrag i Uppsala län 1993-2007 Johan Lingsarve Ambulanssjukvården i Uppsala läns landsting 2008-05-17 För mer information kontakta författaren:

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Reviderat 2006 06 09 1 (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Hjärtstoppsprocessen 2014

Hjärtstoppsprocessen 2014 HLR-centrum Clinicum 1(9) Hjärtstoppsprocessen 2014 Verksamhetsberättelse Carl-Göran Ericsson, Chefläkare Eva Oddby, verksamhetschef Anestesikliniken Viveka Frykman, överläkare Hjärtkliniken Per Wahlenius,

Läs mer

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare AED Plus Den bästa hjälpen för livräddare HLR behövs De senaste riktlinjerna från European Resuscitation Council (ERC) som utgavs 2010 är tydliga: framgångsrik defibrillering kräver att HLR (hjärt-lungräddning)

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Ett hjärtsäkert Sverige

Ett hjärtsäkert Sverige Ett hjärtsäkert Sverige Hur kan man beforska och utvärdera projekt och utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning? Anette Nord Linköping Helene Bylow - Borås DISPOSITION Goda exempel Hjärtsäkra Sverige Utvärdering

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Användarguide. www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900 048-02 RevB JOLIFE 2008

Användarguide. www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900 048-02 RevB JOLIFE 2008 Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900 048-02 RevB JOLIFE 2008 För en fullständig översikt över hantering, indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder, samt potentiella

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2005

Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2005 Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus Årsrapport 2005 35 33 Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus Årsrapport 2005 1 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK

Läs mer

Kunskap, utbildning och beredskap. i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare

Kunskap, utbildning och beredskap. i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Kunskap, utbildning och beredskap i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare Katarina Hellström Vårdvetenskap D Avancerad nivå, 15

Läs mer

Förbättrar LUCAS det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp?

Förbättrar LUCAS det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp? Förbättrar LUCAS det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp? Does LUCAS improve the prehospital care of patients with cardiac arrest? Mariett Pappila Omvårdnad 41-60 p Vt 2007 Sektionen

Läs mer

ATTITYDER TILL OCH UTBILDNING I HLR BLAND PERSONAL ANSTÄLLD PÅ SJUKHUS

ATTITYDER TILL OCH UTBILDNING I HLR BLAND PERSONAL ANSTÄLLD PÅ SJUKHUS ATTITYDER TILL OCH UTBILDNING I HLR BLAND PERSONAL ANSTÄLLD PÅ SJUKHUS Pernilla Svensson Magisterprogram i kardiologisk vård 40 p med ämnesbredd Självständigt arbete 10 p Vt 2007 Sektionen för hälsa och

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Var finns din närmaste hjärtstartare?

Var finns din närmaste hjärtstartare? Var finns din närmaste hjärtstartare? Det kan hända vem som helst, var som helst och när du minst anar det! Plötsligt händer det. Någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp mitt framför dig. Det kan hända

Läs mer

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2012-05-10 26 (34) ZF:s E_A,;~DLINC NR 35 2012 113 Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun Dnr 2011/288 INLEDNING Eva Axelsson

Läs mer

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! 10 000 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 93 procent avlider. Hjärtstopp inträffar ofta på platser dit det tar minst

Läs mer

Hjärt-lungräddning chansen att överleva

Hjärt-lungräddning chansen att överleva Hjärt-lungräddning chansen att överleva En systematisk litteraturstudie om chanserna att överleva efter ett hjärt- eller andningsstopp Ida Björklund Johanna Antus Examensarbete inom social- och hälsovård,

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

HLR - utöver det grundläggande

HLR - utöver det grundläggande HLR - utöver det grundläggande Numera vet vi bättre än någonsin att kvaliteten på hjärt-lungräddning (HLR) är en avgörande faktor för chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp. Trots stora ansträngningar

Läs mer

Att vara först på plats vid ett hjärtstopp En studie av brandmäns upplevelser

Att vara först på plats vid ett hjärtstopp En studie av brandmäns upplevelser EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:26 Att vara först på plats vid ett hjärtstopp En studie av brandmäns upplevelser Erik

Läs mer

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen Lär dig livsviktig kunskap i din surfplatta, mobil eller dator Innehåll Förord... 3 Grunder i hjärt och lungräddning vuxna... 4 Larma 112... 5 Medvetandekontroll...

Läs mer

Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900080-02 RevB JOLIFE 2012

Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900080-02 RevB JOLIFE 2012 Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900080-02 RevB JOLIFE 2012 För en fullständig översikt över hantering, indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder samt potentiella

Läs mer

Rapporten producerad av

Rapporten producerad av 1 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD SVENSKA CARDIOLOGFÖRENINGENS ARBETSGRUPP FÖR HJÄRT- LUNGRÄDDNING Redaktörer: Stig Holmberg Mikael Holmberg Grafisk form

Läs mer

Företagshälsovårdens roll i utbildning av HLR och hjärtstartare

Företagshälsovårdens roll i utbildning av HLR och hjärtstartare Företagshälsovårdens roll i utbildning av HLR och hjärtstartare Författare: Maria Dahlin Handledare: Gunnar Lundqvist Arbets- och Miljömedicin Universitetssjukhuset i Linköping Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2014 06 24 Sjuksköterskor REV 2014 08 28 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Sjuksköterskor

Läs mer

Ambulanspersonals upplevelser av ambulansuppdrag där de tillsammans med räddningstjänsten vårdar patienter drabbade av hjärtstopp utanför sjukhus

Ambulanspersonals upplevelser av ambulansuppdrag där de tillsammans med räddningstjänsten vårdar patienter drabbade av hjärtstopp utanför sjukhus EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2014:201313 Ambulanspersonals upplevelser av ambulansuppdrag där de tillsammans med räddningstjänsten vårdar patienter drabbade

Läs mer

Köpguide till hjärtstartare

Köpguide till hjärtstartare Köpguide till hjärtstartare Oktober 2013 Vad är egentligen en hjärtstartare? När det inträffat ett plötsligt hjärtstopp har det oftast blivit ett elektriskt kaos i hjärtat. Detta är ett livshotande tillstånd

Läs mer

IF XT002_ (RELATIONSHIP TO THE DECEASED) = 7. Annan släkting (specificera)

IF XT002_ (RELATIONSHIP TO THE DECEASED) = 7. Annan släkting (specificera) Share w2 Exit Questionnaire version 2.7 2006-09-29 XT001_ INTRODUCTION TO EXIT INTERVIEW [Namn på den avlidne] medverkade i SHARE-projektet innan [han/hon] gick bort. [Hans/Hennes] bidrag var mycket värdefullt.

Läs mer

Accidentell hypotermi Prehospitala praktiska synpunkter

Accidentell hypotermi Prehospitala praktiska synpunkter Accidentell hypotermi Prehospitala praktiska synpunkter Målsättning Akut handläggning, första 1-2 timmar Avgöra om livlös hypoterm har cirkulation Evakuera gravt hypoterm utan att orsaka hjärtstopp Transportera

Läs mer

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2000 om en säkerhetsutbildning för kommunens anställda. Syftet med säkerhetsutbildningen

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Tidig hjärtlungräddning av samhällets jouroch beredskapsresurser vid hjärtstopp. en kostnadsnyttoanalys

Tidig hjärtlungräddning av samhällets jouroch beredskapsresurser vid hjärtstopp. en kostnadsnyttoanalys Tidig hjärtlungräddning av samhällets jouroch beredskapsresurser vid hjärtstopp en kostnadsnyttoanalys Räddningsverket, 651 80 Karlstad Telefon 054-13 50 00, fax 054-13 56 00 wwwraddningsverketse Beställningsnummer

Läs mer

Skillnaden mellan våra utbildningar

Skillnaden mellan våra utbildningar Skillnaden mellan våra utbildningar Här följer en sammanställning av de riktlinjer och anvisningar som finns framtagna för våra självskyddskurser och de utbildningar som genomförs under ramen betalkurser.

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Svenska riktlinjer för hjärt-lungräddning. Svenska Rådet för hjärt-lungräddning 2013-04-01

Svenska riktlinjer för hjärt-lungräddning. Svenska Rådet för hjärt-lungräddning 2013-04-01 Svenska riktlinjer för hjärt-lungräddning Svenska Rådet för hjärt-lungräddning 2013-04-01 Innehåll Nya svenska riktlinjer för HLR 2011 sid 3 Plötsligt hjärtstopp sid 3 Kedjan som räddar liv sid 4 Vård

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN Så brusar vi in i tiden den ena efter den andra evigheten tar över Så brusar vi in

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Plötsligt hjärtstopp. En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar. Hjärt-Lungfonden XXXXX 1

Plötsligt hjärtstopp. En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar. Hjärt-Lungfonden XXXXX 1 Plötsligt hjärtstopp En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar Hjärt-Lungfonden XXXXX 1 Denna temaskrift är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar.

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

AKUTMEDICINSKT ABC för Ängevikens hamn ( Ängevikens Baywatchers )

AKUTMEDICINSKT ABC för Ängevikens hamn ( Ängevikens Baywatchers ) AKUTMEDICINSKT ABC för Ängevikens hamn ( Ängevikens Baywatchers ) Det tar en stund för en ambulans att komma till Ängeviken. Vid akuta livshotande tillstånd kan liv ofta räddas genom att de som finns på

Läs mer

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare.

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Författare: David Chohan Björn Jansson

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Katastrofberedskap med barnet i fokus

Katastrofberedskap med barnet i fokus 2:a Barnsäkerhetsforum / 10:e Nordiska Skadekonferensen Svenska Mässan 15 oktober 2013 Mikael Engvall Instruktör Barnintensivvård (BIVA) Barn är inte små vuxna i samband med stora olyckor (heller...) Anatomi

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland Prehospital akutsjukvård Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland INTRODUKTION Knappt 30.000 invånare Över 2 miljoner inresande/år främst genom kryssningstrafiken Över 6.500 namngivna öar,

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer