Topphälsa. Framgång byggs av friska medarbetare, menar Henrik Bunge, nordisk vd för adidas. en hjärtesak Utbildning i hjärtlungräddning

Transkript

1 din tidning om företagshälsa från ab previa nr 1/2011 nyhet! Previa Effekt helhet som ger tydligt resultat Sid 18 Topphälsa Framgång byggs av friska medarbetare, menar Henrik Bunge, nordisk vd för adidas en hjärtesak Utbildning i hjärtlungräddning sparar liv planering gav friskare arbetsplats Så sänkte Nordea sjukfrånvaron prima nr

2 Innehåll prima 04. Nordeas företagskundcenter i Eskilstuna lyckades minska stressen och sjukfrånvaron hos medarbetarna. Tidiga insatser och närvarande chefer är delar i den framgångsrika formeln. 07. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson om hur initiativet att stödja tidiga insatser har mottagits. 08. Recept för att bli en vinnarskalle. Här delar Adidas Nordenchef Henrik Bunge med sig av sin vision och sina erfarenheter. 10. Hjärtstopp behöver inte betyda game over. Med några få enkla grepp och ett rådigt ingripande kan fler hjärtinfarkter begränsas till en dramatisk men inte livshotande händelse. 12. Extrem arbetsplats det kan man kalla Fredrik Sundbergs arbete 100 meter upp i en vindkraftsmölla. 14. Så här mycket kostar det när medarbetarna är borta från arbetet. Med Hälsoeffekten blir alla dolda kostnader synliga och de är långt högre än vad de flesta anar. 18. Previa Effekt är helhetslösningen som gör det lättare att komma i gång med det strategiska hälsoarbetet. previa prima ansvarig utgivare harald abelin redaktion katrin malm, evalena andersson produktion spoon publishing ab omslagsfoto camilla lindqvist tryck sandvikens tryckeri ab issn välkommen att kontakta prima via: informationsavdelningen@previa.se Sjuknärvaro vanligare än friskfrånvaro det är vanligare att gå till jobbet trots sjukdom än att sjukskriva sig utan att vara sjuk. I en undersökning som bemanningsföretaget Manpower genomfört i samarbete med Kairos Future svarar en av fem att de någon gång har sjukskrivit sig trots att de inte var sjuka. Den vanligaste orsaken är att man har känt sig trött eller sliten och endast en procent uppger att det var för att göra något kul i stället för att gå till jobbet. Kundtjänstmedarbetare är den yrkesgrupp där flest personer har varit friskfrånvarande någon gång, medan personer som arbetar inom forskning och utveckling samt management mest sällan uppger sig missbruka sjukskrivningen. Den grupp som oftast är sjuknärvarande är 70-talister inom management i Stockholms län. 2 prima nr

3 foto: Getty images 19 procent vd har ordet: av alla anställda i Sverige har högt blodtryck. Det visar Previas mätningar av blodtrycket hos närmare anställda i hela landet mellan 2007 och Enligt Socialstyrelsen tredubblas risken för stroke vid högt blodtryck, varje år drabbas svenskar av stroke. Mät bullret med ny app den nya bullermätande appen för Iphone mäter ljudnivån i realtid. Med hjälp av en kalkylator kan man också räkna ut hur mycket buller man utsätts för under en hel dag och få information om vilka kravvärden som gäller för ljudnivån. Applikationen ger en indikation på bullernivån. Den ersätter dock inte de noggranna mätningar som behöver göras på bullriga arbetsplatser. Rätt glasögon ökar produktiviteten särskilda arbetsglasögon ger bättre seende och bättre produktivitet vid bildskärm s arbete, visar en undersökning från Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors. Läshastigheten var cirka 4,5 procent bättre med arbetsglasögon än med dubbelslipade glasögon. Undersökningen visade också att investering i arbetsglas ögon kan betala sig på tre månader i form av ökad produktivitet. De 24 personer som deltog i studien arbetade som handläggare och var i åldern år. Lottovinnare slutar inte jobba Skulle du sluta jobba om du vann några miljoner? Sannolikheten är stor att du inte skulle det, enligt en avhandling av Anna Hedenius vid Göteborgs universitet. Hon har genomfört en enkät med 429 svenska lotterivinnare och intervjuer med 14 miljonvinnare. Endast en minoritet av vinnarna har slutat arbeta eller gått ner i arbetstid vilket visar att andra incitament än de ekonomiska är avgörande, såsom sociala kontakter, struktur och en önskan att hålla fast vid sin yrkesmässi ga identitet.»att prioritera hälsa är enkel matematik«att det lönar sig att investera i medarbetarnas hälsa är väl förankrat. Att inte veta var man ska börja får inte inte vara ett hinder för att komma igång med hälsofrämjande arbete. Därför lanserar vi Previa Effekt. Som ett första steg tar vi pulsen på verksamheten utifrån såväl ett individ- och organisationsperspektiv som ett ekonomiskt. Med utgångspunkt i era befintliga underlag och Previas analysverktyg gör våra specialister en nulägesanalys. Målet är att ta fram ett beslutsunderlag som ger förutsättningar att inleda ett strategiskt hälsoarbete som bidrar till att ni snabbare kan nå era affärs- och verksamhetsmål. Detta kompletteras med verktyg för att uppmärksamma tidiga signaler och möjlighet till snabba insatser. Att åtgärda kostar mer än att förebygga, såväl i konsekvenser för individen som i kronor och ören för företag och samhälle. Detta är bakgrunden till att regeringen har infört förordningen om tidiga insatser, möjligheten att få tjänster hos företagshälsovården subventionerade. Detta är att likna vid ett ROT- eller RUT-avdrag, det vill säga att vi som tillhandahåller tjänsterna administrerar avdraget. Kontakta oss, så berättar vi mer. En ledares yttersta uppgift är att släppa loss kraften som finns hos var och en. Det säger Henrik Bunge, nordisk vd för Adidas. Hans recept är bland annat att hjälpa alla medarbetare att uppnå sina hälsomål och skapa en kultur där man mår bra på jobbet. Som en tydlig markering hur viktig hälsan är stänger hela kontoret en timme på fredagar för att träna tillsammans. Nordeas företagskundcenter i Eskilstuna berättar i detta nummer av Prima hur korttidsfrånvaron resulterade i en negativ spiral med ökad stress och ännu fler, och längre sjukskrivningar. Och omvänt gav det positiva effekter när de fick grepp om sjukfrånvaron i form av en friskare och mer harmonisk arbetsplats. Ett talande exempel på hur ett snabbt agerande avvärjer problem. Lösgör kraften resultat genom människor. harald abelin vd Previa prima nr

4 Bättre planering mindre frånvaro Nordeas företagskundcenter i Eskilstuna lyckades sänka den totala sjukfrånvaron med nästan en fjärdedel under ett år. Framgången är bland annat ett resultat av ett snabbare agerande när medarbetare blir sjuka vilket i sin tur leder till minskad stress. text helén bjurberg foto jenny gaulitz Tomma stolar. För fyra och ett halvt år sedan bestämde Nordeas ledning sig för att kraftsamla mot sjukfrånvaron. på nordea kundcenter företag i Eskilstuna känns stämningen avslappnad och varm. Ett hundratal personer arbetar här med att ta emot samtal från hela Sverige och det hörs glada skratt, blandat med tålmodiga och pedagogiska röster. För många år sedan var detta en stressfylld arbetsplats med hög sjukfrånvaro, och trots ett fokuserat hälsoarbete som ledde till stora förbättringar var man inte riktigt i mål. För fyra och ett halvt år sedan bestämde sig ledningen därför att hälsan skulle få en ännu mer central roll i ledningsarbetet och att det skulle göras en kraftansträngning för att höja frisknärvaron. Ett av de första stegen som togs var att ansluta sig till Previas Sjuk- och Friskanmälan, en tjänst som skulle ge företaget bättre kontroll över hur frånvaron såg ut och över de faktiska orsakerna. Målet var att» Under den tid som sam arbetet med Previa har pågått har antalet sjukfrånvarodagar per anställd som mest minskat med hela 23,6 procent under ett år«med rätt typ av information kunna sätta in adekvata insatser och förbättra situationen för medarbetarna. Och precis så blev det också. Anna Berg som är gruppchef på Nordea Kundcenter Företag menar att Sjuk- och Friskanmälan gjort det lättare för henne att planera arbetsgruppens bemanning och få en jämnare arbetsfördelning. I och med att hon via sms och mejl från Previa får snabb information och en tydlig bild av hur sjukfrånvaron i hennes arbetsgrupp ser ut, kan hon enkelt justera arbetstiderna och i god tid få in extrapersonal när det behövs. Den effektivare resursplaneringen resulterar naturligtvis i mindre stress för personalen, vilket i sin tur leder till en friskare arbetsgrupp, konstaterar hon. Under den tid som samarbetet med Previa har pågått har antalet sjukfrånvarodagar per anställd som mest minskat med hela 23,6 procent under ett år. Siffran visar den totala minskningen av både kort- och långtidssjukskrivningar. Under de fyra och ett halvt åren har dessutom sammanlagt femton personer färre blivit långtidssjukskrivna jämfört med motsvarande period tidigare. även korttidsfrånvaron på företaget har minskat. Under det första året med Sjuk- och Friskanmälan minskade antalet frånvarodagar per sjukanmälan, för sjukskrivningar kortare än fjorton dagar, med 4,9 procent. Jag sätter det i samband med att man sjukanmäler sig till en sjuksköterska som kan ge råd att till exempel uppsöka läkare eller behandla sin sjukdom på ett visst sätt, säger Anna Berg. Men hon medger att det också kan bero på att hon med hjälp av statistik från Sjuk- och Frisktjänsten har fått indikationer på när hon som chef behöver agera. Hon får medhåll av Karin Näselius, företagssköterska på Previa i Eskilstuna som menar att en stor fördel med tjänsten är att man exempelvis lättare kan fånga upp medarbetare som ligger i riskzonen för att bli långtidssjukskrivna. En långtidssjukskrivning föregås ofta av upprepad korttidsfrånvaro, vilket vi har chans att uppmärksamma med Sjuk- och Friskanmälan, säger hon. 4 prima nr

5 närvarande. Att visa intresse och engagemang som chef är jätte viktigt, säger gruppchef Anna Berg. prima nr

6 avslappnat Trots en stundtals stressig arbetsmiljö är stämningen på Nordeas kundcenter varm och avslappnad. Så gjorde Nordea kundcenter företag Utmaning: På Nordeas kundcenter i Eskilstuna var både korttids- och långtidsfrånvaron hög. Ledningen beslutade sig för att ta ett nytt hälsofrämjande grepp. Lösning: Ett första steg var att ansluta sig till Previas Sjuk- och Friskanmälan, en tjänst som ger medarbetarna personlig sjukvårdsrådgivning dygnet runt, året runt, samtidigt som företaget får bättre kontroll över hur sjukfrånvaron ser ut och därmed lättare kan planera bemanningen. De får också en indikation på vad sjukfrånvaron beror på för att kunna sätta in rätt resurser. Resultat: Både korttids- men framför allt långtidsfrånvaron på arbetsplatsen har sjunkit drastiskt. Gruppcheferna upplever att deras medarbetare mår betydligt bättre och är mindre stressade än tidigare och att de fått en hälsosammare arbetsplats. LÄS MER: om Previas tjänst Sjuk & Friskanmälan på Hon förklarar att en medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro bjuds in till ett hälsosamtal med Previas företagssköterska. Där kanske man konstaterar att frånvaron har helt naturliga förklaringar, som att medarbetaren har barn som precis börjat på dagis och förkylningar går runt där hemma. Men man kan också komma fram till andra saker, som att medarbetaren har fysiska problem eller inte mår bra i sin arbetssituation, berättar Karin Näselius. Utifrån vad man upptäcker i hälsosamtalet kan man sätta in resurser och hjälpa medarbetaren, antingen genom den kompetens som finns på Previa, eller genom att remittera vidare till rätt instans inom sjukvården, och på så vis undvika att ohälsan leder till en långtidssjukskrivning. Man kan konstatera att det hälsofrämjande arbetet på Nordeas företagskundcenter i Eskilstuna verkligen har gett resultat, men Anna Berg vill inte säga att Sjuk- och Friskanmälan gjort hela skillnaden. Däremot menar hon att tjänsten dragit i gång ett nytt tankesätt och ett parallellt hälsoarbete på företaget som varit ovärderligt. Jag tror att det är alla insatser tillsammans som skapat dessa fantastiska resultat, säger Anna Berg, och lyfter bland annat fram förhållningssättet inom företaget som en betydelsefull nyckel till framgången.» Jag tror att det är alla insatser tillsammans som skapat dessa fantastiska resultat«att vi är närvarande som chefer och visar vårt intresse och engagemang för medarbetarna tror jag är jätteviktigt, säger hon. Hon förklarar att man satsat på utvecklingssamtal och täta uppföljningssamtal, vilket gör att hon som 6 prima nr

7 chef verkligen kunnat lära känna sina medarbetare. Och ju bättre man känner varandra desto mer kan man hjälpa varandra, säger Anna Berg och poängterar hur viktigt det är att skapa solidaritet också bland medarbetarna. Om alla drar sitt strå till stacken, blir arbetsbördan jämnt fördelad och alla får en rimligare arbetsbelastning. Lägre sjukfrånvaro, hälsosammare arbetsmiljö och en mindre stressad arbetsgrupp Nordeas företagskundcenter tycks ha nått sitt mål med råge. Men företaget nöjer sig inte med det. Nu fortsätter arbetet mot en ännu friskare arbetsplats. Nästa steg är att skapa en hälsoorganisation i företaget, som ska ha som uppgift att informera, inspirera och få hälsan att bli en mer central del i medarbetarnas liv. Fortfarande kan vi se att många har problem med rygg, nacke och axlar. Och det är inte konstigt. Människokroppen är inte skapt för att sitta framför datorn åtta timmar om dagen. Nu gäller det att öka kunskapen om hur man kan förebygga och motverka att kroppen tar skada av arbetet, säger Anna Berg. hälsomedveten. Nordeas nästa steg är att arbeta för att minska problem med rygg, axlar och nacke. Här står Sofie Österman på en balansplatta när hon arbetar.» vi har inte fått den respons vi hade hoppats på«vi frågade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson om det statliga stödet för tidiga insatser från företagshälsovården, som gäller sedan 1 januari Stödet innebär att staten subventionerar vissa läkarbesök, medicinska undersökningar och åtgärder för att underlätta återgång i arbete som genomförs av företagshälsovården. 1. Vilka resonemang ligger bakom förordningen om tidiga insatser? Ulf Kristersson (kd), Det finns en bred konsensus om att sjukfrån socialförsäkringsminister varon får konsekvenser för arbetslivet, vare sig sjukdomen är arbetsrelaterad eller inte. Det är på arbetsplatsen det syns och märks att du är sjuk. Samtidigt visar både forskning och praktik att tidiga insatser lönar sig. Med stödet hoppas vi att arbetsgivarna ska få större incitament för att på ett tidigt stadium koppla in företagshälsovården, och därmed minska sjukfrånvaron. 2. Har många arbetsgivare gjort anspråk på stödet under 2010? Vi gör en första utvärdering senare i vår, men jag kan säga redan nu att vi inte har fått den respons vi hade hoppats på. Vad det beror på vill jag inte spekulera för mycket i, men det är uppenbart att företagen inte ser en tydlig koppling mellan tidig kontakt med företagshälsovården och fortsatt sjukfrånvaro. Många tänker kanske att det är primärvården som har ansvaret om inte sjukfrånvaron är tydligt arbetsrelaterad. 3. Hur arbetar regeringen vidare med frågan? Vi behöver en tydligare strategi som bättre visar på sambanden mellan tidiga insatser och sjukfrånvaro. Modellen vi har nu kanske inte räcker fullt ut, det är möjligt att vi efter vår utvärdering får ändra på något. Previa kan hjälpa dig att göra avdrag för tidiga insatser. Kontakta oss på eller info@previa.se Fotnot: Förordningen om tidiga insatser kommer att delutvärderas i mars En slutlig utvärdering kommer under hösten. prima nr

8 Henrik bunge är vd för Adidas Group Nordic och en sann hälsovisionär.» Jag vill återskapa den känsla som jag hade när jag åkte skidor över Nordpolen att allt är möjligt«8 prima nr

9 På Adidas blir alla vinnarskallar Han har världsrekordet på skidor till Nordpolen och missar aldrig företagets sporttimme på fredagar. Henrik Bunge, nordisk vd för Adidas, har en egen vinnarideologi där god hälsa är ett måste för att nå framgång i jobbet. text helena kämpe fredén foto camilla lindqvist i ett företag som så starkt förknippas med sport och hälsa vore det konstigt att inte ha sportiga medarbetare. Mycket riktigt erbjuds de 150 medarbetarna på Adidas Groups Sverigekontor i Solna en timmes träning på arbetstid varje vecka. Vad som däremot kanske inte är så vanligt är att det finns speciella pass för företaget på gymmet runt hörnet. Och att vd:n aldrig missar ett endaste träningspass. Vi stänger helt enkelt kontoret en timme varje fredag klockan elva och tränar tillsammans. På sommaren paddlar vi kanot. Är det mycket snö kanske vi åker pulka. Själv missar jag aldrig sporttimmen, inget affärsmöte kan vara viktigare, säger Henrik Bunge, vd för Adidas Group Nordic. Att träffa Henrik Bunge är som att vara med om en fartfylld mini-kick-off, fylld av inspirerande iakttagelser och managementmodeller hastigt skissade på ett block. På snabb gotländska berättar han om själva grunden till sitt ledarskap en egenkonstruerad strategi som kan appliceras på så skilda fenomen som viktnedgång och företagsframgångar. när han tillträdde posten som koncernchef för Adidas Group för två år sedan fick all personal delta i workshops där Henriks vinnarstrategi stöttes och blöttes. I korta ordalag går den ut på att tydligt identifiera utgångsläge, mål och strategi innan det är dags att ta itu med en förändring. Vi började med att bestämma vilken atmosfär vi ville ha på jobbet. Någon sa kul, vilket alla höll med om. Ur den diskussionen skapades en gemensam värdegrund, berättar Henrik Bunge. Att ha kul på jobbet kan låta som en tom klyscha vem vill inte ha det? Men för Henrik Bunge och hans medarbetare har orden fått en nästan bokstavlig betydelse. I samma stund som dörren till kontoret öppnas på morgonen ska det kännas bra. Och alla har samma ansvar att få en trött eller ledsen kollega att komma på rätt köl. För oss funkar det faktiskt, vi har fått en otroligt god stämning. Vi har ju alla enats om detta att ha kul på jobbet är lika viktigt som att sälja träningsskor. Men Henriks ideologi tar sikte på högre syften än att bara få medarbetarna att trivas. En ledares yttersta uppgift, menar han, är att släppa loss kraften som finns hos var och en. Att hjälpa alla att prestera sitt yttersta blir därför högsta prioritet. Varje medarbetare får tillsammans med företagsledningen bestämma vilka arbetsrelaterade mål han eller hon vill nå och hur strategin ser ut för att komma dit. I samma dokument får var och en även fastställa sina hälsomål. För en person kan det vara att gå ner några kilon under året, för en annan att springa Göteborgsvarvet på under två timmar. För mig är hälsan en sådan integrerad del av en människa att det inte går att prata om arbetsrelaterade mål utan att samtidigt se till hälsan. Om den fulla potentialen ska släppas lös måste man må bra fysiskt, annars går det inte, menar Henrik Bunge. att satsningarna på hälsa ger resultat är tydligt. Nära 80 procent av de anställda skattar sin egen hälsa som mycket god, och sjukfrånvaron har sjunkit sedan träningstimmen infördes. Men det är inte bara de anställda som peppas att ta hand om sin hälsa. Ledningsgruppen har också antagit Henrik Bunges hälsoutmaning. Varje kvartal samlas de för ett gemensamt fysiskt uppdrag. Genom åren har det blivit en hel del bestigning av Kebnekaises topp, vikingarännet och zorbing (rulla nedför en backe i ett luftfyllt klot). För Henrik Bunge handlar det inte bara om att få ihop gänget. Jag vill återskapa den känsla som jag hade när jag åkte skidor över Nordpolen att allt är möjligt. På sätt och vis är det ingen skillnad mellan att slå världsrekord på Nordpolen och att leda ett företag som Adidas. Det handlar om att ha rätt mental inställning, ha siktet inställt på målet och att peppa varandra. Och inte tänka för mycket på motgångarna utan se framstegen. Henrik Bunge Gör: Vd för Adidas Group Nordic Ålder: 37 år Familj: Fru Aino och två barn, 6 och 3 år Tränar: Allt möjligt beroende på vilket mål jag har för tillfället. Just nu ska jag slå rekord i rehabilitering av mitt knä, jag slet av korsbandet för några månader sedan. Råd till andra företagsledare: Om du vill få friska medarbetare måste du själv bli en förebild. Börja med att gå till gymmet du kanske får stå där ensam några gånger men sedan får du med dig dina anställda. Motto: Framåt! prima nr

10 Det handlar om minuter När en människa drabbas av hjärtstopp kan det vara slumpen som avgör om han eller hon överlever om någon som kan hjärt- lungräddning råkar befinna sig i närheten. Som arbetsgivare kan man enkelt se till att förebygga dödsfall genom att utbilda sina medarbetare. text helén bjurberg illustration moa bartling varje år får cirka människor i Sverige hjärtstopp. Av dem som drabbas överlever bara cirka 400. Hur snabbt den akuta insatsen sätts in är avgörande. För varje minut utan hjärt-lungräddning eller defibrillering ökar dödligheten med tio procent. Det betyder att behandlingen ofta måste påbörjas innan den drabbade kommer in till sjukhus, och att chansen att överleva hänger på om man har turen att stå bredvid någon som kan hjärt- lungräddning. Enligt arbetsmiljölagen måste alla arbetsgivare, små som stora, privata som offentliga, ha utbildning, beredskap och rutiner för första hjälpen. Det krävs dock inte att all personal är utbildad, utan ett för verksamheten lämpligt antal. Trots dessa ganska diffusa riktlinjer är det fler och fler arbetsgivare som ser sitt ansvar och satsar ordentligt på utbildning av sin personal. ewa troberg, företagssköterska och ansvarig för första hjälpen och hjärt- lungräddningsutbildningar på Previa i Stockholm upplever att intresset ökar hela tiden. En anledning tror hon kan vara alla de projekt som inletts på senare år, med syfte att öka andelen överlevande i hjärtstopp. I Stockholm, som varit en av de sämsta platser att drabbas av hjärtstopp på, med en överlevnad på skrämmande låga två till fyra procent, har både Södersjukhusets SALSA (saving lifes in the Stockholm Area) och Stockholms HLR-förenings projekt Ett hjärtsäkert Stockholm drivits framgångsrikt. Båda projekten har haft till syfte att öka kunskapen kring defibrillatorer bland stadens invånare och det har utbildats en mängd poliser, brandmän och taxichaufförer i att hantera dessa. Dessutom har ett stort antal halvautomatiska defibrillatorer med inspelade instruktioner placerats ut på offentliga platser. Sådana här projekt gör att människor blir mer medvetna om vad som faktiskt kan hända, tror Ewa Troberg. Själv har hon en bakgrund i akutsjukvården. Där har hon under årens lopp följt turerna kring hur en korrekt hjärt-lungräddning ska utföras. De senaste rönen är att inblås kan uteslutas om man känner sig osäker på sina kunskaper. Det har visat sig att människor faktiskt drar sig för att göra hjärt-lungräddning på grund av att man känner obehag inför mun-motmun-metoden. Är man tveksam är det bättre att bara göra kompressioner utan inblås än att inte göra något alls. previa har valt att integrera sin hjärt-, lungräddningskurs med första hjälpenutbildningen. Utbildningen anpassas efter vilken typ av arbetsplats kursdeltagarna kommer ifrån. Jag brukar låta deltagarna själva tänka över troliga scenarion som skulle kunna vara hämtade från deras arbetsplats, säger Ewa Troberg. Hennes råd till den arbetsgivare som känner sig osäker på vilka arbetstagare han eller hon ska utbilda är att till exempel välja dem som sitter i receptionen, eftersom de alltid är på plats. I andra verksamheter som i byggbranschen är det viktigt att se till att det finns kunskap om första hjälpen i arbetsgruppen. Vi rekommenderar tio till femton deltagare per utbildningstillfälle, men inget hindrar ju att man bokar flera tillfällen. För ju fler av sina medarbetare arbetsgivaren utbildar desto bättre. Målet är att alla svenskar en dag ska kunna det här, säger Ewa Troberg. 10 prima nr

11 Så räddar du liv Ett hjärtstopp kan ha olika orsaker och drabba vem som helst, när som helst. När det händer vill du vara förberedd. Så här gör du: Previa håller kurser i hjärt-lungräddning. För anmälan gå in på 1. Andning och puls Om personen inte är vid medvetande, försök att väcka honom eller henne. Frigör luftvägarna genom att placera en hand på pannan och två fingrar under hakan och lyft försiktigt bakåt. Lägg örat mot personens mun och näsa samtidigt som du riktar blicken mot bröstkorgen. På det sättet kan du både känna och/eller se om personen andas. Lägg pek- och långfinger på struphuvudet och flytta sedan fingrarna några centimeter åt sidan på halsen för att känna efter om personen har puls. Har personen puls och andning, lägg honom eller henne i stabilt sidoläge. 2. Larma 112 Ring 112 om du varken känner andning eller puls. Medan du väntar gör hjärtkompressioner genom att sätta ihop händerna ovanpå varandra och knyta ihop fingrarna. Håll armarna raka och axlarna rakt över händerna. Placera understa handens handlov på bröstbenet, mitt emellan bröstvårtorna. 5. Börja om Upprepa proceduren med trettio stycken hjärtkompressioner och två stycken inblås. Fortsätt så tills ambulansen kommer. 3. kompressioner Tryck handloven mot bröstbenet i ett tempo på hundra stycken per minut. Detta görs för att blodet ska fortsätta att cirkulera. Använd din egen överkropp som häv. Varje kompression bör gå ner på fem centimeters djup. Avbryt efter trettio stycken. 4. Inblåsningar Placera två fingrar under hakan på personen och tryck huvudet försiktigt bakåt. Håll med den andra handen för näsan. Täck hela personens mun med din egen mun och gör två djupa inblås. Hämta luft emellan för att tillföra syre till blodet. HJÄRTSÄKERT Svenska rådet för hjärt-lungräddning har tillsammans med Hjärt- Lungfonden tagit fram kriterier för en hjärtsäker arbetsplats. Läs mer om hur du gör din arbetsplats hjärtsäker på prima nr

12 » I början tyckte jag 20 meter var jättehögt«fredrik Sundberg servar vindkraftverk, ett jobb som inte är för höjdrädda. Primas reporter följde med Fredrik upp till hans arbetsplats 100 meter över marken. text karin aase foto lars ardarve vi har fått prova ut hjälm och säkerhetssele. Vi har blivit säkrade med skruvar i den 100 meter höga stegen som går till vindkraftverkets turbinrum uppe vid propellerns nav. Vi har fått allvarliga förmaningar om att alltid se till att vår seles säkerhetslinor är fastspända i minst en, gärna två, hakar. Men det är först när Fredrik Sundberg trycker på knappen som öppnar taket på vindkraftverkets turbinrum som vi riktigt förstår att vi sitter i en liten balkonglåda 100 meter över marken. Hårt fastspända med karbinhakar stora som handflator lutar vi oss försiktigt över kanten och tittar ner. För oss besökare är det ett äventyr, för Fredrik Sundberg och hans kollega Kai-Oliver Arndt är det bara en vanlig dag på jobbet. De är servicetekniker på Nordex och arbetar med att serva och laga vindkraftverk på plats, ofta som i dag på cirka hundra meters höjd. Men Fredrik, som har jobbat på hög höjd i sju år, tänker inte på riskerna längre. I början jobbade jag på 20 meter och då tyckte jag att det var jättehögt, men nu är det inget jag reflekterar över. Han medger sedan att han i och för sig är mer medveten om riskerna med jobbet sedan han fick barn för två år sedan. Men å andra sidan: Folk dör i alla jobb. Att mitt jobb kanske är farligare än andra är inget jag går omkring och tänker på varje dag. Däremot är både han och företaget noga med säkerheten, just för att Fredrik och hans kollegor inte ska behöva fundera på riskerna. De arbetar alltid minst två och två för att en ska kunna larma och agera om något händer. De har alltid säkerhetsutrustning, ny sådan, och ser till att alltid vara fastspända. En gång om året har de också en fallskyddskurs. Det är väldigt bra för då vet man att de man jobbar med vet hur de ska agera om något händer. Att arbeta med någon som inte har gått den kursen hade varit jobbigt. Över huvud taget tycker Fredrik att hans arbetsgivare är väldigt bra på säkerhetsfrågor, och tar till sig av de förslag som serviceteknikerna kommer med. Vår chef brukar säga: det är ni som jobbar där uppe, det är ni som vet hur ni vill ha det. 100 meter Fredrik Sundberg håller sig på topp i sitt arbete. 12 prima nr

13 Vikten av att vara på topp hälsokrav för höghöjdsarbete Det finns flera yrkesgrupper i Sverige vars arbetsplats ibland kan vara upp till 100 meter över marken, i master, stolpar eller vindkraftverk. Elektriker, montörer och reparatörer är några exempel. Förutom en diger säkerhetsutrustning krävs det också att den som ska arbeta på hög höjd regelbundet deltar i läkarundersökningar. Detta är något som Previa hjälper sina kundföretag med. Syn, hörsel och eventuella balansrubbningar kontrolleras. Såväl blodsocker som blodtryck mäts, och den psykiska välmågan och rörelsefunktionen testas. Den som arbetar på hög höjd måste regelbundet genomgå ett så kallat arbets-ekg. Man tittar på om det finns hjärtrytmrubbningar, då är det inte lämpligt att ha ett sådant arbete. Det är också viktigt att leta efter tecken på kärlkramp eller andra hjärtsjukdomar, säger Lena-Carin Carlebris, företagsläkare hos Previa. Finns det anledning att misstänka hjärtsjukdom eller andra sjukdomar som kan påverka arbetsförmågan, så kan läkaren besluta att göra fler medicinska utredningar. Det är en ganska tung undersökning och om jag säger nej så får arbetsgivaren inte ge personen arbetsuppgifter på höjder som omfattas av regelverket, säger Lena-Carin Carlebris. Previa informerar vid behov sina kunder om vad som krävs enligt lag när det gäller medicinska kontroller av medarbetare. Jag har aldrig varit med om att företag medvetet struntar i undersökningarna. Men mindre företag kanske inte alltid känner till reglerna så bra, då berättar vi om dessa, säger Lena-Carin Carlebris. Den tyska vindkraftkoncernen Nordex, vars servicetekniker du kan läsa om i artikeln här intill, får beröm av Lena-Carin Carlebris. De var väldigt förutseende och tog kontakt med oss i ett tidigt skede inför etableringen i Sverige. I ia Wadendal Regler för riskyrken Arbetsmiljöverkets författning Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS:2005:6) reglerar hur personer med riskyrken ska undersökas medicinskt. En person som utför höjdarbete i master och stolpar ska läkarundersökas inom tolv månader innan arbetet påbörjas. Likaså innan arbetet återupptas om det gått mer än tolv månader sedan senaste undersökningen samt inför fortsatt arbete om arbetstagaren råkat ut för sjukdom eller olycksfall. Den som kontinuerligt arbetar på höga höjder ska läkarundersökas regelbundet. Den som är under 40 år måste genomgå arbets-ekg vart femte år, och den som är mellan 40 och 50 år vartannat år. Är man över 50 år ska arbets-ekg genomföras varje år. prima nr

14 Kontorslandskap eller eget rum? Hur ditt kontor är utformat har betydelse för hälsa och välbefinnande. Friskare med rätt kontor Både ohälsa och dålig stämning på jobbet kan minimeras genom att utforma kontoret på rätt sätt, visar forskning. Fler arbetsgivare borde ha kunskap om hur viktig kontorsmiljön är för välbefinnandet, säger Christina Bodin Danielsson, forskare och arkitekt. text helena kämpfe fredén foto getty på ibm i kista lyser kontorsborden tomma när medarbetarna dyker upp en efter en på morgonen. Varje anställd tar med sig sin bärbara dator till den plats som är ledig för tillfället. När arbetsdagen är slut gäller clean desk-policy skrivbordet ska lämnas lika tomt som det var på morgonen. Papper, pärmar och annat förvaras i ett personligt skåp. På IBM sitter ungefär hälften av de anställda i flexkontor sedan man gjorde en intern omorganisation i mitten av 1990-talet. Våra it-konsulter är mycket ute hos kund, och då är det inte optimalt att ha en egen plats. Vi har också den synen att folk ska jobba där det passar dem bäst för stunden. Det kan vara i kontorsmiljö, i ett tyst backup rum eller hemma. Det är upp till var och en att avgöra det utifrån sina arbetsuppgifter, berättar Carina Strand, HR-chef på IBM Sverige. Kanske är det just den personliga kontrollen som gör att medarbetarna trivs så bra i flexkontor? Det tror i alla fall arkitekten Christina Bodin Danielsson, som har skrivit en avhandling om kontorets betydelse för hälsa och trivsel vid Kungliga Tekniska Högsko- 14 prima nr

15 »Kontorets utformning är ingen lokalfråga, utan en fråga för ledningen«lan. Hennes resultat pekar på att personer som jobbar i flexkontor mår allra bäst, tillsammans med de som sitter i egna rum. Flexkontor bygger på en företagskultur som utgår från att den anställde själv väljer var hon eller han vill jobba. Att få förtroendet att själv bestämma över sin arbetssituation uppskattas nog av många, säger hon. Christina Bodin Danielsson har jämfört sju olika kontorstyper allt från egna rum till tre typer av kontorslandskap för att ta reda på hur de påverkar oss och vår hälsa. Genom att intervjua nära 500 personer från 26 olika företag i olika branscher har hon fått en samlad bild av hur människor trivs i olika kontorstyper. Ett av hennes mest uppmärksammade resultat är att de som jobbar i den allra vanligaste typen av kontor, det mellanstora kontorslandskapet som rymmer mellan 10 till 24 arbetsplatser, är minst nöjda med sin arbetsmiljö. De har dessutom sämre hälsa än personer i övriga kontorstyper. I mellanstora kontorslandskap saknas ofta Hur stort är lagom? I Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning rekommenderas 10 till 25 kvadratmeter kontorsyta per person. Lämpligt antal toaletter är en för varje 15-talet anställda. Previas arbetsmiljöingenjörer hjälper företag att följa arbetsmiljölagen och är en expertresurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ingela Klingvall, arbetsmiljöingenjör på Previa, ger följande tips för att få kontorsmiljön att fungera så bra som möjligt: Försök att i möjligaste mån undvika att någon ska behöva sitta vid kopieringsmaskinerna, toaletterna eller vid kaffeautomaten, där många passerar och informella mötesplatser uppstår. Sätt upp trivselregler tillsammans. Det kan handla om att komma överens om att inte prata över någons huvud, att vara införstådd med att en kollega kan be dig sänka rösten eller att ha gemensamma regler för städning och personliga tillhörigheter. backup-rum dit man kan gå för att arbeta ostört. Dessutom stimulerar inte denna typ av kontor till interaktion med kollegorna. Man är för många för att få en känsla av intimitet, men samtidigt för få för att få vara anonym, säger Christina Bodin Danielsson. Christina Bodin Danielsson, forskare och arkitekt. att ha ett estetiskt tilltalande kontor är viktigt för de allra flesta, visar hennes forskning. En trivsam miljö kan till och med göra att medarbetarna står ut med andra brister på jobbet. Ett intressant resultat är hur viktig den estetiska upplevelsen är för trivseln. När personerna i min studie fick beskriva sin arbetsmiljö, pratade de mycket mer om hur det såg ut än om hur det fungerade. Personer som är missnöjda med sin kontorsmiljö är ofta missnöjda med annat på jobbet: ledarskapet, kollegorna eller arbetsuppgifterna. Missnöjda medarbetare tillskrev kontorets dåliga sidor till ledningen det var chefens fel om ljudnivån var för hög. Omvänt var de som var positiva till kontorets estetiska utformning också mer positiva till arbetsgivaren. Dessutom visar mina resultat att kontorets utformning kan påverka hur vi ser på vårt arbete. Personer som har egna rum pratade mest om sina egna arbetsuppgifter, medan de som sitter i öppet landskap talar mer om företagets gemensamma värderingar. Därför finns det all anledning att se kontorets utformning som en strategisk fråga, säger Christina Bodin Danielsson. Vad kan då företag lära av de nya rönen? Ska alla börja med flexkontor? Christina Bodin Danielsson menar att varje organisation måste börja med att analysera sin verksamhet för att sedan fundera på hur miljön kan anpassas för att varje anställd ska kunna trivas. Och på samma sätt som det är självklart att kalla in konsulter för IT eller organisationsutveckling ska man inte vara rädd att anlita en kunnig expert när en kontorsförändring är på gång, vare sig det gäller ny- eller ombyggnation. Flytt till nya lokaler är ett ypperligt tillfälle att börja från början och vara visionär. Våga tänk på hur ni vill att företaget ska arbeta i framtiden, inte bara hur ni arbetar just nu. Kontorets utformning är ingen lokalfråga, utan en fråga för ledningen, säger Christina Bodin Danielsson. Christinas tips för trivsel Har fastigheten några speciella estetiska kvaliteter som kakelugnar, vinklar och vrår eller ett vackert fönster? Utnyttja det gör ett mötesrum i husets mysigaste rum! Engagerade medarbetare är ofta nöjdare. Bjud in dina anställda att påverka när kontoret ska göras om. Om syftet med omorganisationen är att spara pengar var ärlig om det. Ha tillräckligt med mötesrum och backuprum. Är det inte läge för en total omgörning? Ett tråkigt kontorslandskap kan få en ansiktslyftning med relativt enkla medel. Textilier i starka färger, konst och gröna växter gör mycket för trivseln. prima nr

16 Sjuk och hemma så mycket kostar det Att det är dyrt med sjukfrånvaro vet alla. Men för många företag är orsaken till de största kostnaderna okänd, vilket gör det svårt att sätta in rätt åtgärder. text helena kämpfe fredén illustration lars rehnberg toppen av ett isberg så kan de synliga kostnaderna för en sjukskriven medarbetare beskrivas. Under den synliga ytan gömmer sig ett dubbelt så stort berg av förlust som företaget oftast inte kopplar till sjukfrånvaron. Ofta tittar man bara på kostnader som sjuklön eller vad det kostar att ta in en ersättare. Men nyckeln till att arbeta hälsoekonomiskt är att ta reda på var de verkliga kostnaderna finns för sjuka medarbetare, säger Lennart Sohlberg på Previa. Han är projektledare för Hälsoeffekten, ett kalkylverktyg som används för att hjälpa Previas kunder att förstå vad sjukfrånvaron kostar i organisationen. Hälsoeffekten används också för att göra en investeringsanalys av hälso- och arbetsmiljöinsatser på arbetsplatsen och för att följa upp dessa ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom kalkylerna i Hälsoeffekten kan man räkna ut exakt vad det är som kostar pengar när medarbetarna är sjukskrivna. Till exempel kostar hög perso- 16 prima nr

17 » Nyckeln till att arbeta hälsoekonomiskt är att ta reda på var de verkliga kostnaderna finns för sjuka medarbetare«nalomsättning, något som ofta är en följd av många sjukskrivningar, ofta betydligt mer än sjuklön i långa loppet. Den kompetens som försvinner kostar mycket att återuppbygga med en nyanställning. Kostnaden för personalomsättning är en parameter som finns med i Hälsoeffektens beräkningar. Lennart Sohlberg, som träffar många företag där hög sjukfrånvaro har blivit ett problem, ser framför allt beräkningarna med hjälp av Hälsoeffekten som en ögonöppnare. För många företag är resultatet startskottet för ett nytt sätt att arbeta med hälsofrämjande Lennart Sohlberg, projektledare för Hälsoeffekten. insatser. Kalkylerna i Hälsoeffekten hjälper företaget att få en uppfattning om organisationens förädlingsvärde, det vill säga det ekonomiska värde som varje anställd genererar när man arbetar. Det är först när vi känner till detta förädlingsvärde som vi kan diskutera och värdera resultatet av investeringar inom hälsa och arbetsmiljö, säger Lennart Sohlberg. det finns inga genvägar för det företag som vill få bukt på skenande kostnader och stor sjukfrånvaro, menar han. Ledningen måste arbeta aktivt med tidiga insatser och ta reda på bakomliggande orsaker till frånvaron. Bakom vanliga orsaker till sjukfrånvaro som nackont, ryggvärk eller långdragna infektioner, kan det dölja sig andra, som till exempel stress. Sedan den nya sjukförsäkringen började gälla har långtidssjukskrivningarna minskat. Korttidsfrånvaron, däremot, har i vissa grupper ökat. Korttidsfrånvaron blir många gånger en säkerhetsventil för medarbetare i en organisation där man inte har ett strategiskt hälsoarbete. För arbetsgivaren är korttidsfrånvaron ofta mycket dyrare än sjukfrånvaron under en längre tid. Dels får företaget själv stå för sjukersättningen, dels är det svårt att planera verksamheten vid hög korttidsfrånvaro, menar Lennart Sohlberg. Korttidsfrånvaro kan bli en dyr historia för arbetsgivaren. När en person sjukskriver sig skapas ofta en kedjereaktion som drabbar fler i organisationen. Exemplet här intill är fiktivt, men grundar sig på verkliga händelser, enligt Lennart Sohlberg. Ofta startar en sjukskrivning en hel kedja av händelser som man i första hand kanske inte kopplar till att en person sjukskriver sig. Med Hälsoeffekten blir det sambandet tydligt. Exempel: Kostsam kedjereaktion Detta händer Inger är konsult på en revisionsbyrå. En måndag morgon ringer hon och sjukskriver sig för ryggsmärtor. Under de fyra dagar hon är frånvarande har hon lika många kundmöten inbokade. Kollegan Ulf får i uppgift att titta i Ingers almanacka och ser att ett av mötena går att boka om till nästa vecka. I de tre andra fallen får han försöka hitta andra lösningar. Genom att stuva om i sin egen planering kan han ta två av mötena, även om det kommer att innebära att han måste jobba över både onsdag och torsdag. Efter att ha letat länge bland de andra konsulterna hittar han till slut Stefan, som kan ta det fjärde kundmötet. Det innebär visserligen att Stefan måste flytta ett av sina egna inplanerade, men inte lika viktiga, möten till nästa vecka. Kedjereaktionen Ingers sjukskrivning har inte bara kostat företaget sjukersättning för tre dagar. Ulf lade ner sammanlagt fem timmar på att hitta lösningar för att täcka upp för Ingers frånvaro. Under dessa timmar kunde han inte utföra de arbetsuppgifter han normalt skulle ha utfört. Stefan fick klämma in fyra timmars möte i en redan full vecka, medan Ulf fick jobba över totalt sju timmar. Eftersom det inte var första gången en arbetskamrats frånvaro ledde till högre belastning för Ulf fick detta bägaren Hälsoeffekten Hälsoeffekten är utvecklad tillsammans med Institutet för Personal- och Företagsutveckling, IPF, vid Uppsala universitet. Den mäter bland annat: Tid och kostnader för att få in ersättare. Externa kostnader för rehabilitering. Kostnad för produktionsförluster av frånvaro. Kostnad för rutiner kring personalomsättning. Branschspecifika värden och kostnader. Kalkyl av investeringar och förväntat resultat att rinna över. En vecka senare får han sjukskriva sig. Stefan, som får täcka upp för honom under den kommande veckan, börjar tröttna på den ohållbara arbetssituationen med många sjukskrivna kollegor. Några månader senare hittar han ett nytt jobb och säger upp sig. Summa Den synliga kostnaden för korttidssjukskrivningen är tre dagars sjukpenning för Inger, det vill säga omkring kronor. De dolda kostnaderna är betydligt större. Produktivitetsförlusterna för både Inger och hennes kollegor som drabbades i andra hand beräknas till cirka kronor. Att de redan pressade konsulterna ständigt får rycka in för varandra orsakar fler och längre sjukskrivningar. Dessa innebär än större utgifter för företaget. Kostnaderna för den höga personalomsättningen, som troligen kan kopplas till sjukfrånvarons följder, beräknas till minst kronor för varje nyanställning. Forskningen bakom Hälsoeffekten visar att insatser för att förbättra personalens hälsa lönar sig. I många fall får företagen tillbaka fyra till fem kronor per satsad krona. Nytt för i år är en förenklad version, Hälsoeffekten Bas. Versionen bygger på schabloner och tar därför mindre tid i anspråk för kunden. Beräkningarna som ligger till grund för analysen är dock samma som för den omfattande versionen av Hälsoeffekten. LÄS MER: om Hälsoeffekten på prima nr

18 Previa Effekt helhet som ger resultat Previa Effekt är en snabbare och enklare väg till att komma i gång med rätt insatser i ett kontinuerligt strategiskt hälsoarbete. Harald Abelin, vd, Previa. helhetslösningen previa effekt består av tre delar som skapar förutsättningar för att arbeta brett med allt från hälsofrämjande och förebyggande insatser till omhändertagande vid sjukdom och rehabilitering. De tre delarna är sammansatta som svar på ett behov formulerat av många av Previas kunder som önskar en enklare väg till ett systematiskt hälsoarbete med fokus på mål och effekt. Den första delen i Previa Effekt är previa puls där man tar pulsen på verksamheten utifrån såväl ett individ- och organisationsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv. Med utgångspunkt i befintliga underlag och Previas analysverktyg gör Previa en nulägesanalys. Därefter genomförs en workshop som resulterar i en övergripande handlingsplan. Denna plan är inriktad på att verksamheten snabbare ska nå sina affärs- och verksamhetsmål genom effektiva insatser inom företagshälsa. Detta kompletteras med tjänsten sjuk & friskanmälan som förenklar administrationen kring sjukskrivningar och gör det möjligt för chefen att uppmärksamma tidiga signaler. Tjänsten innehåller också sjukvårdsrådgivning för medarbetarna dygnet runt. Den tredje delen är previas privatvårdsförsäkring. Den kan tecknas på tre olika nivåer och ger ett brett skydd med kortare väntetider för alla medarbetare redan på grundnivån. Det gör att den anställde snabbare kommer i arbete efter skada eller sjukdom. Prima frågade Harald Abelin, vd för Previa: På vilket sätt är det en fördel med en helhetslösning jämfört med att köpa separata tjänster? En helhetslösning medför att kunden kan tillgodogöra sig Previas erfarenheter både i det korta och långa perspektivet så att effekten av hälsoinsatser maximeras och en strategisk förflyttning sker. Överblicken kunden får gör det enklare att prioritera insatserna. Därmed får man ett märkbart resultat snabbare. 18 prima nr

19 Previa Puls Sjuk & Friskanmälan Är Previa Effekt en standardiserad lösning eller kan den kundanpassas? Previa Effekt är möjlig att anpassa, men det är just kombinationen av de tre delarna som ger den bästa effekten. Previa Effekt är ramverket för samarbetet, utifrån den kommer vi fram till de konkreta insatserna som är helt anpassade till den enskilda kundens behov. Previa Effekt kan kompletteras med andra tjänster, till exempel Personalstöd, Chefsstöd och Krisstöd. Varför ska en kund köpa en privatvårdsförsäkring genom Previa när den kan köpas från andra försäkringsbolag? Den samlade statistiken som kunden får ger en mycket bättre bild av hälsoläget. Det blir tydligt vad försäkringen nyttjas till och kunden kan agera utifrån det. Genom en aktiv prissättning kan kostnaderna för försäkringen sänkas tack vare insatser som ökar medarbetarnas hälsa. För medarbetarna innebär försäkringen en förenklad kontakt där allt går via ett enda telefonnummer. Vem ser till helheten, det vill säga att min organisation får ut mesta möjliga av Previa Effekt? Previa ser till helheten, håller samman alla delar och ansvarar för analyser och workshops. Allt för att kunden ska kunna fatta rätt beslut både på kort och lång sikt. En hälsokoordinator sammanställer löpande statistik från Sjuk & Friskanmälan och Privatvårdsförsäkringen samt fungerar som ett bollplank för kunden. Med den löpande statistiken kan kunden tydligt följa utvecklingen och med Previa som partner göra de insatser som behövs för att nå uppsatta mål. Vill du veta mer? Kontakta din kundansvariga hos Previa, alternativt Bodil Paulin, konceptansvarig på Previa......erbjuder rikstäckande företagshälsa och har tjänster inom ledarskap, hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering. Previas Privatvårdsförsäkring Hör av dig!... så kan vi berätta mer om vad vi kan göra för ditt företag eller din organisation. Du når våra försäljningschefer Bodil Paulin och Roger Lindau på eller Tomas slutade snusa» jag tyckte det kunde vara bra att gå i bräschen«på Akzo Nobel i Örnsköldsvik har nio medarbetare deltagit i Well at Work, ett program för att hjälpa deltagarna att sluta röka och snusa. En av dem som lyckades var Tomas Wågström. Hur länge hade du snusat innan du gick med i Well at Work? Jag har alltid snusat lite grann men när jag slutade röka för elva år sedan började jag snusa på riktigt. Innan dess hade jag kombinerat rökningen och snuset. I och med att jag jobbar inom kemiindustri har det alltid varit besvärligt att vara rökare. Hur kommer det sig att du valde att sluta snusa nu? Jag har inte haft några större bekymmer med det utom att det började kosta lite mycket i onödan nu på slutet. Men i och med att jag är chef så tyckte jag att det kunde vara bra att gå i bräschen och visa vägen. Om de andra kunde skulle väl jag också kunna. Sedan blev det ännu roligare i och med att det blev så pass bra uppslutning. Vad var det som gjorde att Well at Work fungerade för dig? Grupptrycket. Inte vill man vara den som faller tillbaka först inte. Tycker du att det är okej att arbetsgivaren lägger sig i de anställdas tobaksvanor? Jag tycker att det är jättebra. Det är bra om man är fler som Tomas Wågström, Akzo Nobel. går igenom sådant här samtidigt. Ibland blev jag så snussugen så jag visste inte vad, och då är det skönt att ha någon att prata med. Jag vet hur det känns säger de och så får man prata av sig och klarar sig igenom suget. Vad krävs av arbetsgivaren för att ett sådant här initiativ ska fungera? Det är viktigt att det läggs fram som ett frivilligt val, inte ett tvång. Jag kan tänka mig att om arbetsgivaren först stänger alla rökrum och förbjuder rökning på området och sedan erbjuder ett sådant här program, då blir det nog taggarna utåt. Det är viktigt att lägga fram det som ett erbjudande, och visa att man gör det för att man bryr sig om de anställdas hälsa. Sven-Erik Sjögren, chef på Akzo Nobel, varför erbjöd ni era medarbetare att gå igenom Well at Work? Många av våra anställda jobbar med vibrerande utrustning som kan ge cirkulationsskador och därför undersöker vi dem i förebyggande syfte var tredje år. Några har jobbat här länge och började visa symtom, och eftersom de symtomen kan förvärras av rökning fick vi rådet av företagshälsan att erbjuda en sådan här grupp. Vi erbjöd både mekaniker, el/instrumenttekniker och tjänstemän att vara med, och av de nio som nappade är alla i dag tobaksfria. Gör din arbetsplats rökfri Well at work är ett 16 veckors motivationsprogram för rökavvänjning. Tjänsten består bland annat av inspirationsföreläsning, medicinsk rådgivning, gruppmöten och stöd via sms, telefon och webb. Allt genomförs av en läkare och en coach. Vill du veta mer? Kontakta din kundansvariga hos Previa på prima nr

20 posttidning B returadress: AB Previa Box Stockholm porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på info@previa.se Här finns previa Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand Gotlands län: Visby Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall, Hofors, Sandviken, Skutskär Hallands län: Falkenberg, Halmstad, Varberg Jämtlands län: Östersund Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo Kalmar län: Borgholm, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult Norrbottens län: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå Skåne län: Bjuv, Broby, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Örkelljunga Stockholms län: Arlanda, Märsta, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/City, Stockholm/Östermalm, Södertälje Södermanlands län: Eskilstuna, Flen, Kat rineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs Uppsala län: Uppsala, Enköping Värmlands län: Arvika, Charlottenberg, Karlstad Västerbottens län: Dorotea, Lycksele, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina, Vännas, Åsele Västernorrlands län: Husum, Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Västmanlands län: Enköping, Köping, Västerås, Sala Västra Götalands län: Borås, Falköping, Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget, Lidköping, Lilla Edet, Skövde, Strömstad, Tibro, Tidaholm, Troll hättan, Uddevalla, Vänersborg Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro, Östergötlands län: Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Vadstena Du når oss på telefon eller info@previa.se prima besöker Nordeas företagskundcenter, där sjukfrånvaron minskade med nära en fjärdedel på ett år. Läs om hur de gjorde på sidan 4. foto: Jenny Gaulitz