Bulletinen. Ordning och reda i finansieringen REV analyserar. Slarvfel kan hindra indrivning - Ha allt i ordning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bulletinen. Ordning och reda i finansieringen REV analyserar. Slarvfel kan hindra indrivning - Ha allt i ordning"

Transkript

1 Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr Ordning och reda i finansieringen REV analyserar Slarvfel kan hindra indrivning - Ha allt i ordning När vintern kopplar greppet - Det här ska du tänka på Snö och is Förebygg farliga situationer längs er väg Styrelsearbete Kurs i flera avsnitt i Bulletinen Verksamhetsåret slut Vad gäller i deklarationstider Ny väg Så ansluts en ny väg till föreningens vägnät 1 Bulletinen Nr Jullov Nu tar REV:s populära styrelsekurs en paus Gränsdragningsprojektet Detta har hänt hittills

2 Ordning och reda i väghållningen Tre väghållare, vem ska sköta vad? Vi har i dag statlig väghållning på ungefär mil av vårt vägnät. Kommunerna sköter ungefär mil, resten ca mil är enskilda vägar. Ett oidentifierat vägnät tydligen. Statens vägar har ibland betydligt mindre trafikarbete än många enskilda vägar. Utan det enskilda vägnätet kan naturligtvis samhället inte fungera. Därför bidrar samhället genom olika institutioner till att hålla det enskilda vägnätet öppet. Många kockar är det! Vilka ger då vad till vem och för vilka ändamål? Vem har helhetssyn? En ledamot av Trafikutskottet var inte orolig i ett tidigare nummer av Bulletinen, utan lutade sig tryggt mot det nybildade verket Trafikanalys. Övriga politiker var mera svävande. Se också debattartikel inne i tidningen. Kommunerna sköter ofta enskilda vägar på ren landsbygd, under det att många vägföreningar sköter vägar av gatukaraktär i stadsliknande tätorter. Kommunerna kan ju välja om de vill svara för vägunderhållet inom område med detaljplan, likväl som de godtyckligt kan gå in och stötta enskilda väghållare. De enskilda väghållarna kan inte välja. Där lägger samhället genom en lantmäteriförrättning fast att de ska ta ansvaret. Lönsamt eller inte. Kompetensmässigt rimligt eller inte. Omfattningen av detta frivilliga stöd är svår att kvantifiera, ofta sker stödet som fysisk väghållning integrerad i den kommunala verksamheten, men är betydande, av Sveriges Kommuner och Landsting uppskattad till ungefär 400 miljoner kronor om året (2007). Trafikverket transfererade 2009 det årliga statsbidraget om miljoner kronor till mil av det enskilda vägnätet. Drygt en miljard, inklusive en plötsligt påkommen Närtidssatsning med 150 miljoner kronor från regeringen. Om man bortser från de mil som utgörs av skogsbilvägar utan allmänt intresse så är det ändå mil av allmänt intresse som blir utan medfinansiering, som det numera heter. I det så kallade Landsbygdsprogrammet har Jordbruksverket att under sju år fördela 5 miljarder kronor per år. Här finns möjlighet till bidrag för omprövning av gamla lantmäteriförrättningar för att få ett relevant regelverk för väghållarna. Länsstyrelserna som har att budgetera dessa medel har dessvärre haft helt olika synsätt. Från positiv till oförstående. Hur landstingen/regionerna resonerar vet åtminstone inte vi. Hur många känner samma tillit till Trafikanalys som politikern ovan? Catharina Elmsäter-Svärd (M) i regeringen? Anders Ygeman (S) i trafikutskottet? Men Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och REV dragit i gång en översyn av gränsdragningsfrågorna. Mycket positivt. Vi blir så glada för REVs räkning när medlemmar upplever att vi kan hjälpa till. Men vi är å andra sidan tacksamma över det stöd ni ger oss i olika sammanhang. Till exempel att svara på våra enkäter, uppdatera våra register och bollplanka i till exempel Gränsdragningsprojektet! Utan Er behövs inte vårt REV! God Jul Gott nytt 2011! Sven Ivarsson REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan STOCKHOLM Telefon: Fax: E-post: kansliet@revriks.se Postgiro: Bankgiro: REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson Annonser: Kansliet REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar Torsdagar Lunchstängt På kansliet f inns Maria Sundström, kanslichef , Leif Kronkvist, vägingenjör , Solweig Hultén, administratör Mats Karlström, redaktör Sture Källgården, lantmätare, fredagar Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar Valda funktionärer Ordinarie: Sven Ivarsson, ordförande, Kolviks vsf, O län Bengt Nydahl, vice ordf, advokat, Bustamons vsf, Z län Sture Källgården, lantmätare, Evalundsvägens vsf, AB län Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, X län Margareta Vikgren, ekonom, Vidja VF, AB län Kristina Åberg, administratör, Söderåsens sff, AB län Christer Ångström, jurist, Kärrbackastrands sff, S län Suppleanter: Jan Ellström, ingenjör Uno Jakobsson, advokat Jan Johansson, företagare Lotta Thisell, företagare Revisorer: Åke T Carlestam Ulf Crona Revisorssuppleanter: Anders Gejke Berndt Wiklander Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande Inger Strömberg Bengt Larsson Omslagsfoto: Leif Kronkvist, REV. Foto där inget annat anges: Mats Karlström Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, vägoch lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. Under veckorna 51 och 52 håller kansliet öppet må-on 9-15 och to Under vecka 1 är kansliet öppet må-ti 9-15, on 9-12.

3 Innehåll DEBATT 6 12 Brister i finansieringens organisation VÄGHÅLLNING/TEKNIK 18 När vintern kopplar greppet 8 Kung Bore på väg 18 JURIDIK 4 Slarv kan hindra indrivning 6 Verksamhetsåret snart slut LANTMÄTERI 24 Ansluta ny väg ÖVRIGA ARTIKLAR 7 Alliansen tog chansen 10 Styrelsearbetet - handledning 14 REV:s stämma Utbildningarna tar jullov 20 Gränsdragningsprojektet 22 Frågor och svar om försäkringen Bulletinen Nr

4 JURIDIK Slarvfel kan hindra indrivning Medlemmen betalar, trots flera påstötningar, inte sin avgift. Till slut har föreningen nått den punkt där de är tvungna att ta hjälp av Kronofogden för att få in de uteblivna pengarna. Ett enkelt rutinärende kan tyckas, men små fel kan göra processen långdragen eller i värsta fall att föreningen helt går miste om den felande avgiften. Därför har Kronofogden i samarbete med REV tagit fram en promemoria som stöd till både föreningar och sina egna tjänstemän. Lagen är klar och tydlig. Innan det går att ta betalt av medlemmarna i en vägförening eller samfällighetsförening ska det ha upprättats en utgifts och inkomststat, som ska godkännas av föreningens stämma. Och om det inte beslutats annorlunda i samfällighetsföreningens stadgar så upprättas en debiteringslängd, där det anges vad och när varje medlem ska betala. Den ska i sin tur framläggas på stämman. Trots de tydliga förutsättningarna är det relativt vanligt att kronofogden avslår ansökan om utmätning, när föreningen inte uppfyller formella krav. Till detta kommer att det även händer att Kronofogdens olika tjänstemän gör fel. På REV:s initiativ har därför en arbetsgrupp med representanter från REV och kronofogden arbetat fram en promemoria i vilken kronofogden ur myndighetens perspektiv listat krav och förutsättningar som gäller för att uttaxeringen av vägavgiften ska kunna verkställas genom utmätning. Promemorian finns att ta del av på under medlemssidor, där du också hittar en mall för hur en ansökan om verkställighet ska se ut. När en ansökan om verkställighet (utmätning) lämnas in ska föreningen bifoga ett antal handlingar. Det som ska finnas med är samfällighetsföreningens stadgar, registreringsbevis för föreningen, handling som visar vem som är föreningens firmatecknare, ett protokoll från den stämma som fattade beslut om uttaxeringen och debiteringslängden. Det är viktigt att ha alla dokument i ordning när en ansökan om verkställighet ska lämnas till kronofogdemyndigheten 4 Bulletinen Nr Foto:

5 JURIDIK Även om alla dokument bifogas kan det gå snett. Promemorian tar upp en lång rad möjliga felkällor som kan leda till att ansökan skickas åter för komplettering eller helt enkelt avslås. Bulletinen listar några av de vanliga formaliamissarna. Fel förfarande på stämman Styrelsen ska presentera både en budget (utgifts- och inkomststat) och en debiteringslängd för föreningsstämman. Stämman skall aktivt godkänna budgeten, men debiteringslängden kräver inte motsvarande beslut, dock ska det framgå av protokollet att den framlagts för stämman, så att medlemmarna haft en möjlighet att granska den. Om detta inte skett kommer indrivning inte att verkställas. Fel i debiteringslängden Eftersom debiteringslängden är ett i högsta grad levande dokument kan det uppstå fel i den. Medlemmar flyttar, andelstal kanske har förändrats och ibland missar föreningen att uppdatera debiteringslängden, eller att ange sista betalningsdag. Fel i debiteringslängden är en vanlig orsak till att en ansökan om utmätning avslås Vad händer hos Kronofogden Även om ansökan möter alla formella krav så finns det fler saker för föreningen att beakta, och det uppstår ibland missförstånd om Kronofogdens roll. Föreningen kan till exempel bara begära verkställighet för den uttaxerade avgiften, eventuell påminnelseavgift går inte att lägga till ansökan om utmätning. Vanliga frågor Vad händer om debiteringslängden kallas något annat? Det ska inte medföra hinder mot verkställighet/utmätning. Går det att ha endast en elektronisk version av debiteringslängden? Nej. En längd av det slaget kan inte antas ha framlagts för stämman. Den är alltså inte giltig som grund för verkställighet. Däremot gör Kronofogden ingen överprövning när en förening kan antas ha bakat in kostnader, till exempel elförbrukning, som inte får tas ut genom debiteringslängden. Här anses den enskilde medlemmen ha en tillräcklig rättsäkerhet ändå via föreningslagens möjligheter till klander av stämmobeslutet. Med en ansökan om utmätning följer också en del avgifter för föreningen. Om föreningen har krav som återfinns i flera olika debiteringslängder tar Kronofogden ut en avgift per debiteringslängd. Efter ett år tillkommer också ny avgift för varje ärende. Kronofogden har även rätt att kräva förskottsbetalning av avgifterna. Vid en lyckad verkställighet kommer föreningsmedlemmen, gäldenären, både att få betala det uttaxerade beloppet och den avgift som fogden debiterat. Föreningen har vad som kallas förmånsrätt för sina fordringar. Det innebär att föreningens krav rankas högre än inteckningslån (lån med fastighet som säkerhet) och drivs in före dessa. I det sammanhanget är det viktigt att känna till att förmånsrätten inte gäller om utmätning görs senare än ett år från det datum då det uttaxerade beloppet förföll till betalning. Ansökan bör göras i god tid eftersom det också ingår handläggningstider hos Kronofogden, och tidsfrister för gäldenären, i tidsramen. Mats Karlström Kom-ihåg-lista: Stämman: beslut om budget, och framlagd debiteringslängd, samt att stämman är behörigen utlyst. Håll debiteringslängden uppdaterad Påminn om obetald avgift och ansök om utmätning innan verksamhetsårets slut, för att inte förlora förmånsrätten. Måste krav riktas till samtliga om det finns fler ägare till en fastighet? Nej. Betalningsansvaret är solidariskt mellan delägarna så det räcker att kräva en av dem. Krav får dock endast riktas mot medlem som finns förtecknad i debiteringslängden. Därför bör alla delägare redovisas i längden. Går det att kräva in avgift från minderårig eller om medlemmen bor utomlands? Ja. Står personen som fastighetsägare går det bra. Bulletinen Nr

6 JURIDIK Verksamhetsåret snart slut Då är det dags att deklarera De flesta medlemmarna i REV har sannolikt kalenderår som verksamhetsår. Men, även de föreningar som har ett annat verksamhetsår har vissa saker som skall hanteras när kalenderåret avslutas. Här nedan ges några tips om sådant som skall göras. Kontrolluppgift De föreningar som under kalenderåret betalat ut ersättning till förtroendevalda eller lön till någon som utfört arbete för föreningen och som saknar F-skattsedel, skall senast den 31 januari 2011 till skatteverket inge redovisning, kontrolluppgift för ersättningen och avdragen källskatt. Momsintyg Vid bokslut är det enkelt att överblicka hur mycket av föreningens utgifter under året som avser mervärdesskatt. Om det bland de i väghållningen deltagande fastigheterna finns jordbruksfastigheter eller skogsfastigheter, skall dessa medlemmar få besked om hur mycket mervärdesskatt som betalats, och hur stor andel av denna som belöper på medlemsfastigheten. Lämpligen görs detta genom att kassören utfärdar ett intyg med erforderliga uppgifter. Tips om utformning av momsintyg finns på www. revriks.se medlemssidor. Obetalda medlemsavgifter Om det finns medlemmar som släpar med avgiften vid verksamhetsårets slut, är det hög tid för styrelsen att agera. Den förmånsrätt som föreningen har i medlemsfastighet för uttaxerat belopp gäller bara ett år från förfallodagen, vilket gör att styrelsen senast vid verksamhetsårets slut bör ansöka om verkställighet hos kronofogdemyndigheten för att inte förmånsrätten skall försvinna. Ränteinkomster/ränteutgifter För det fall föreningen har ränteinkomster skall beskattning göras hos delägarna. Emellertid finns ett fribelopp om 600 kr för en privatbostadsfastighet, vilket gör det synnerligen ovanligt med skattekonsekvenser för medlemmar i en samfällighetsförening vid dagens låga räntenivåer. Vad gäller föreningens ränteutgifter, kan dessa fördelas på andelsägarna, som har rätt att göra avdrag i sina egna deklarationer. I båda Foto: Michael Stavbäck 6 Bulletinen Nr

7 fallen åligger det styrelsen att i god tid innan deklarationsdags ge erforderligt underlag till föreningens medlemmar (för ränteinkomst skall också kontrolluppgift inges till skatteverket). Det finns i detta sammanhang skäl att också ta upp frågan om föreningens egen eventuella inkomstdeklaration. Som skrivits om flera gånger i REV-Bulletinen är de flesta av REV:s medlemmar (samfällighetsföreningar inklusive vägsamfälligheter och vägföreningar bildade enligt lagen om enskilda vägar) inga egna skattesubjekt och skall därmed ej heller inge inkomstdeklaration eller betala skatt. Tyvärr får en del av dessa föreningar trots denna uttryckliga regel i inkomstskattelagen förelägganden/påminnelser från skatteverket att deklaration skall upprättas och inges. Kommer ett sådant föreläggande kan deklarationen returneras med texten ej skattesubjekt på deklarationshandlingen. Därtill kan hänvisas till skatteverkets egen informationsbroschyr (SKV 293 utgåva 3), som klargör regelverket. Enskilda väghållare som är organiserade som ideella föreningar eller ekonomiska föreningar är dock i regel skattesubjekt och skall således avge inkomstdeklaration. Uno Jakobsson Fyra år till med regeringsmakten Alliansen tog chansen Vilken tur för Alliansen att de lyssnade på REV och höjde bidragen till enskild väghållning under den förra mandatperioden. Tack vare detta så blev det, om än med vissa våndor, ytterligare fyra års regerande. Nåja, måhända spelade någon annan faktor också in Men det var snyggt jobbat, Maud Olofsson och Åsa Torstensson under den gångna mandatperioden! Åsa, som dessutom hade kuraget att ställa upp på våra två senaste stämmor och möta populasen. Det var ju inte bara ros, det blev några rejäla rallarsvingar också! Men det tog du med gott humör, lycka till på nästa arena! Nu får vi glädjen att säga välkommen till Catharina Elmsäter-Svärd (M) från Enhörna i Södertälje kommun, som infrastrukturminister, medlem i Hammarby-Vinberga samfällighet och därigenom förhoppningsvis väl insatt i vad enskild väghållning innebär. Med bakgrund som finanslandstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande i Stockholms län har hon också varit involverad i till exempel betydelsen av fungerande kommunikationer och att även det perifera vägnätet hålls öppet för busstrafiken. Hon har tidigare varit riksdagsledamot och vice gruppledare för den moderata riksdagsgruppen åren Går vi in och tittar på hennes tidigare uppdrag så kan vi se att hon suttit med i Krigsdelegationen. Kanske en bra merit för att arbeta med enskilda vägar? Nej, hon har allvarligt talat gjort en imponerande karriär och vi har all anledning att från de enskilda väghållarnas sida ha stora förväntningar på vår nya infrastrukturminister. Statssekreterare till Catharina Elmsäter-Svärd blev Carl von der Esch, han kommer senast från tjänsten som biträdande chef för Moderata samordningskansliet på Statsrådsberedningen där han var ansvarig för utbildnings- jordbruks- och försvarsfrågor. Foto: Erik Bratthall Eskil Erlandsson blir landsbygdsminister i den nya regeringen Som boende i Trosa förväntas han vara en god förespråkare för landsbygdens vägnät. Även om Östra Långgatan sköts av kommunen så har vi många enskilda väghållare i både Trosa, Vagnhärad och Ljung. Eskil Erlandsson fortsätter som chef för Jordbruksdepartementet men nu med benämningen Landsbygdsminister, en viktig skillnad för alla som inser att vårt jordbruk är viktigt - men som en viktig del av vår landsbygd. För att landsbygden ska fungera på ett bra sätt behövs fungerande infrastruktur, bra vägar. Naturligtvis också bredband och annan infrastruktur, men vägarna ses dessvärre ofta som självklara. Här har ministern en viktig uppgift. I Landsbygdsprogrammet som uppgår till ofattbara kronor under sju år finns en liten pott också för ordnande av god infrastruktur på landsbygden. Dessa pengar har funnits tillgängliga under ett antal år, men förbrukas inte på grund av byråkratiska dumheter och revirtänkande. När vi som företrädare för REV av riksdagsledamöter blir ombedda att: Gör något så att pengarna kommer ut, lobba! Då är det något som är riktigt galet! Här har vi förväntningar! Sammantaget så hälsar vi den nya riksdagen och regeringen välkomna till en ny ansvarsfull fyraårsperiod! Vi ser fram emot fortsatt trevligt samarbete, med både allians och opposition. Bulletinen Nr

8 TEKNIK Kung Bore på väg Om snö eller is faller och skadar personer eller egendom kan den försumlige fastighetsägaren få stora bekymmer. Foto: I skrivande stund virvlar höstlöven runt knuten men med fjolårets stränga vinter i färskt minne anar jag vad som komma kan. Med vinterns ankomst uppstår många problem för väghållare och ett av problemen kan vara snöras på vägområdet. Eftersom Kung Bore kan ställa till det även denna vinter finns det anledning att, i viss utsträckning, utreda juridiken som är av intresse för väghållare kring snöras. En fastighetsägare har ansvar för att snöras från tak inte orsakar skador på egendom eller personer. Av ordningslagen framgår att snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats, utan oskäligt dröjsmål, ska avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Med offentlig plats avses exempelvis gator och vägar som är allmän plats enligt detaljplan. När man tar bort snö och is ska man också vara försiktig så att det inte uppkommer en risk för att personer eller egendom skadas. Ansvaret för att snö och is avlägsnas från exempelvis ett tak har i första hand fastighetsägaren. Om snöras sker på ett område som inte anses som offentlig plats är istället allmänna skadeståndsrättliga regler tillämpliga. Det innebär att ansvar kan utkrävas om någon har varit oaktsam. Ett exempel är en fastighetsägare som har en byggnad nära vägen och fastighetsägaren inte avlägsnar snön från taket som kan rasa ner på en intilliggande väg. Faller snön ner på vägen och orsakar skador har fastighetsägaren sannolikt varit oaktsam och kan därmed bli ersättningsskyldig för skador på egendom. För att en fastighetsägare inte ska anses vara oaktsam krävs att denne har vidtagit nödvändiga åtgärder för att minimera risk för skada. Detta kan ske genom att montera snörasskydd för avledande av snö och sätta upp upplysande skyltar om rasrisk så att förbipasserande förstår att de ska vara uppmärksamma på risk för snöras. Föreställ dig en fastighetsägare som vet om att det finns en rasrisk och denne medvetet underlåter att vidta nödvändiga åtgärder för att undvika skada. Genom att fastighetsägaren medvetet underlåter att agera så tar fastighetsägaren en medveten risk att snöras från dennes tak, ner på intilliggande väg kan orsaka skador på såväl människor som egendom. Leder det till att en person skadas kan det betraktas som vållande till kroppsskada eller sjukdom enlig lagstadgande 8 Bulletinen Nr

9 JURIDIK i brottsbalken. Om brottet är grovt kan personen dömas till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska bland annat beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Samfällighetsförening som förvaltar väg ansvarar genom väghållningen för att plogning sker fackmässigt, och när förhållandena så påkallar, så att vägen hålles farbar för medlemmar och andra trafikanter. I händelse av ett större snöras från ett tak invid vägen kan föreningen dock i vissa fall begära ersättning från fastighetsägaren för borttagandet av snön, t.ex. om fastighetsägaren inte med den noggrannhet som krävs skottat taket, eller tillsett, när så krävs, att snörasskydd monterats på taket, kort sagt när denne förfarit vårdslöst. Så, inför kung Bores ankomst vill jag skicka med er följande förslag till lämpliga åtgärder, såväl för fastighetsägare som samfällighetsföreningar. Louise Bark Samfällighetsföreningar Informera medlemmarna om deras ansvar som fastighetsägare och ge tips på hur de ska agera korrekt. Upplys medlemmarna om föreningens möjlighet att begära ersättning om extra plogningsåtgärder har föranletts av fastighetsägares vårdslöshet. Fastighetsägare Vid risk och du inte hinner avlägsna snömassorna direkt; sätt omgående upp skyltar i närheten med text Rasrisk snö/is eller motsvarande för att göra passerande uppmärksamma på snömassorna eller risk för nedfallande istappar. Sätt upp snörasskydd. Avlägsna kontinuerligt snö från tak vid lämpliga tidpunkter så att större mängder inte riskerar att rasa ner. Håll kontinuerlig uppsikt över snömängden på tak där snö riskerar att rasa ner på område där det kan komma att skada människor eller egendom. Bulletinen Nr

10 Styrelsearbetet - en verklighetsanknuten förenklad handledning Vi föreställer oss att föreningsstämman i Bygdens vägförening just avslutats. Styrelsens ordförande Olle Ordning ber att alla närvarande ledamöter ska stanna kvar för ett styrelsemöte. Efter en stunds eftersnack har alla övriga stämmodeltagare lämnat lokalen, endast de förtroendevalda är kvar. Nils Nyman har just blivit invald i styrelsen som ledamot. Olle hälsar de valda välkomna till verksamhetsåret med den nya styrelsen. Speciellt välkommen blir Nisse Nyman. Olle framför att detta är ett konstituerande möte där styrelsens organisation ska bestämmas. Själv är Olle vald som föreningens ordförande i ett år. Olle ber Per föra protokoll som tidigare. Olle föreslår att alla presenterar sig eftersom föreningen har fått en ny styrelsemedlem, Nisse. Men allra först beskriver Olle föreningens karaktär. Bygdens vägförening bildades 1974 enligt 1939 års enskilda väglag. Regeringen har tidigare beslutat att alla föreningar, vars verksamhet innefattade väghållning och där föreningarna var registrerade som en vägförening eller en vägsamfällighet, skulle ha 1973 års Lag om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) som grund från och med Namnet Bygdens vägförening fick man behålla. Föreningen har 666 medlemsfastigheter varav en jordbruksfastighet, ett par flerfamiljshus, några obebyggda tomter, en affär, några åkare samt resten som till övervägande del består av enfamiljshus i form av grupphus och styckehus. Olle säger också att styrelsen brukar ha 5 till 6 möten per år. Viktigast är att hålla föreningens vägar i gott skick till en rimlig kostnad. Styrelsen upprättar och uppdaterar en verksamhetsplan som sträcker sig fem år framåt i tiden, rullande. Arbetet i styrelsen är i huvudsak uppdelat på ledamöterna. Genom att alla sju ledamöterna har sina uppgifter fann man för några år sedan att det fanns grund för att alla skulle vara ordinarie, vilket också gick igenom då stadgarna reviderades. Som ordförande säger Olle att han brukar vara med och hantera det mesta. Olle förklarar vidare att han varit med i föreningen i 14 år, som ordförande i 10 år. Olle är pensionär efter att ha varit verksam som företagsledare i eget mindre bolag. Per Penna är sekreterare sedan sju år. Per var före sin pensionering lärare på högstadiet i kommunens skola. Kalle Krona är kassör sedan tre år, jobbar dagligdags med IT som konsult på ett telekombolag. Han har anskaffat programvaror till sin egen hemmadator för att kunna sköta föreningens ekonomi på enklare och rationellare sätt menar Kalle. Åke Åkare är egen företagare, har lastbil, en mindre grävmaskin och en hel del annat som hör till branschen. Åke är föreningens vägfogde. Innebär att han lite då och då lastar på några hinkar kallasfalt, kör runt på föreningens vägar och fyller i potthål, monterar skyltar, stolpar samt mycket annat praktiskt vägunderhållsarbete. Frans Förning är lantbrukare. Han har varit med i styrelsen i åtta år. Frans har en stor lantegendom inom föreningens område. Frans brukar tillsammans med ordföranden delta i föreningens förhandlingar. Kan gälla avtal för vinterväghållning, kontakter med vattenverket och eldistributören. Mimmi Mätare är ingenjör inom Väg o Vatten. Hon har främst deltagit i arbetet med den omförrättning som genomfördes för ett par år sedan. Därefter har Mimmi varit föreningens kontaktman gentemot Lantmäteriet. Nisse funderar på vad han har att tillföra i denna samling av specialister. När det blir hans tur att presentera sig nämner han sin bakgrund som fotograf på den lilla lokaltidningen. Nisse säger också att han är aktiv i ortens skidklubb där han för närvarande är ledare för flickor år i alpina grenar. Nisse och hans familj som består av fru Maja och barnen Nicklas, 16, och Malin, 13, flyttade in i området för tre år sedan. Bor i radhus. Olle frågar om Nisse kan tänka sig att ta över trafiksäkerhetsfrågorna. Ulla Utebom som avsagt sig omval hade denna funktion. Nisse accepterar utnämningen. Viktigt är att på detta möte bestämma vilka som är firmatecknare. Ett utdrag ur dagens protokoll ska finnas för att kunna visas upp mot post, banker m fl. 10 Bulletinen Nr

11 Följande beslutas: Firmateckning Rätt att teckna Bygdens Vägförenings firma bestämdes enligt följande: Två av de ordinarie ledamöterna Olle Ordning, Per Penna, Kalle Krona, Åke Åkare, Frans Förning, Mimmi Mätare eller Nils Nyman i förening. Var och en av styrelseledamöterna Olle Ordning, Per Penna, Kalle Krona, Åke Åkare, Frans Förning, Mimmi Mätare och Nils Nyman äger rätt att teckna förbundets firma vid utkvittering av försändelser på posten. Olle Ordning, Per Penna och Kalle Krona har attesträtt. Kalle Krona äger rätt att teckna förbundets firma när det gäller bank-, post- och plusgiroärenden. Därmed anser Olle att konstitutionen är klar, vilket även beslutas. Olle tänker nu avsluta mötet men framför att en viss utbildning av Nisse kan vara befogad. Nisse håller verkligen med om detta, varför Olle föreslår att vid nästa möte ska styrelsemedlemmarna informera Nisse om de lagar som verksamheten har att följa och stötta sig på. Mimmi påpekar att föreningen är medlem i REV, Riksförbundet Enskilda Vägar och att föreningen köpt in ett exemplar av EVA-REV, handboken för enskilda väghållare. Det visar sig att Per har det exemplar som man köpt. Per hade visat den på ett styrelsemöte för en tid sedan. Mycket fanns att behandla på det mötet varför EVA-REV-handboken blev lite styvmoderligt behandlad. Per hade studerat den en hel del och menade att egentligen borde alla i styrelsen ha ett eget exemplar. Kalle sa att ekonomin i alla fall tillät att köpa in tre exemplar till. Åke påpekar att REV ordnar kurser, ofta tillsammans med Trafikverket och Lantmäteriet. Om föreningen inte får något erbjudande att gå på en REV-kurs så kan man i alla fall titta på REV:s hemsida där aktuella kurser framgår. Det finns alltid möjlighet att gå på kurs som ordnas i annat län även om resan dit blir längre. Man beslutade att göra som Kalle framfört och att Nisse skulle få ett exemplar av EVA-REV-handboken och de två andra skulle cirkulera. Dessutom uppmanades alla att regelbundet besöka REV:s hemsida där det också finns mallar och exempel som kan vara till nytta för verksamheten. Därefter avslutade Olle mötet och tackade för visat intresse. Mer om denna styrelses arbete följer i kommande nummer av REV Bulletinen. Bengt Allfors Bulletinen Nr

12 DEBATT REV:s enkät avslöjar stora brister Väghållningen i Sverige genomgår de största förändringarna på mycket lång tid. Ambitionen är att snabbt skapa ordning och reda i strukturer och verksamhet samt höja effektiviteten. Men våra enskilda vägar har återigen hamnat på efterkälken. Motsatsen till ordning och reda råder i samhällets hantering av Sveriges längsta vägnät, visar den enkät som REV sände ut före sommaren. Lars Gunnar Tannerfors debattartikel grundad på en analys av enkätsvaren avslöjar en kaotisk situation. Enkäten sändes till de största och viktigaste aktörerna på vägområdet. De som bland annat ger anslag och på andra sätt stöder och ska utveckla det enskilda vägnätet, regionförbund, länsstyrelser och det nya Trafikverkets regioner runt om i landet. De flesta tillfrågade har bemödat sig om att svara utförligt på de öppna och omfattande frågor som vi ställde. Det tackar vi särskilt för från REV. Svaren bildar ett digert och högintressant material, som kräver analys och begrundan. REV presenterar här en del av resultaten i sammandrag. Vi har nu fått ett nytt värdefullt instrument att använda i våra ansträngningar att få ordning och reda på samhällets hantering av de enskilda vägarna. Just nu sker en omfattande omställning av landets väghållning. Vägverket och Banverket har samlats i samma organisation, i det nya Trafikverket, som ännu bara påbörjat sitt första kliv i utvecklingen. Tidigare har vi sett både Transportstyrelsen och all konsultverksamhet inom de gamla myndigheterna ordnas snyggt i nya företagsformer. För oss i den enskilda väghållningen har både nya och gamla aktörer trätt fram. Länsstyrelserna har alltid haft en väsentlig påverkan av hur den regionala utvecklingen ska fungera. Det har känts naturligt att vända sig dit när frågor om regional utveckling kommit upp. Men nu tycks en ny ordning alltmer gälla. Ansvaret för regional utveckling och därmed också ansvaret för enskild väghållning har flyttats över till de nya regionförbunden, som kommunerna startar upp. Riktiga regioner finns annars bara organisatoriskt i Skåne och Västra Götaland. För oss enskilda väghållare finns nu alltså en ny aktör, som blir mycket betydelsefull, läs: mäktig, i framtiden. Namnet är Regionförbund! Hur ska nu kontakterna framöver fungera samtidigt och lätt med alla nya och gamla aktörer i ny skepnad? Ja, någon lättare eller mindre krävande väg tycks inte finnas för oss i de enskilda föreningarna och samfälligheterna. REV:s enkät visar att de nya organen knappt fått upp enskild väghållning på agendan. De enskilda vägarna har hamnat i den döda vinkeln. Samhällets anslagsgivning till de enskilda vägarna har varit en central fråga i REV:s stora enkät. På detta avgörande område har, ur REV:s synvinkel, länge saknats ordning och reda. Orsaken kan säkert sökas på många håll men själva ursprunget till oredan verkar vara Förordning om statsbidrag till enskild väghållning som gäller sedan Förordningen uppdateras med jämna mellanrum, senast i år i 2010:129, men fortfarande är skrivningarna otydliga. Vem ska till exempel tolka om enskild väg hädanefter inte är av obetydlig längd. Eller kanske finns problemet i skrivningen om ansvarig myndighet i förordningen. När det gäller bidrag för byggande prövas detta av Trafikverkets regioner, men observera: prövning sker efter samråd med kommunala samverkansorgan i län där sådana finns. I Skåne och Västra Götaland sker samrådet med Landstinget, i övriga län med Länsstyrelserna. Utöver detta kan den enskilde väghållaren söka bidrag till förrättningskostnader hos Lantmäteriet. Sedan 2007 finns det ännu en myndighet, Jordbruksverket, inblandad i anslagsgivningen. När Sverige fick ett anslag via EU, kallat Landsbygdsprogrammet , blev Jordbruksverket ansvarigt för att via Länsstyrelserna sprida kunskap och pengar för regional utveckling. Anslaget för hela perioden är hisnande stort: 35 miljarder kronor. För den enskilda väghållningen kunde dessa pengar ha betytt en fantastisk uppbyggnad av den regionala verksamheten. Men häpnadsväckande nog har det fram till idag endast betalats ut 16 miljoner kronor till olika projekt inom enskild väg! Hur kunde det bli så illa för oss enskilda väghållare? Vad REV kan förstå av de sifferunderlag vi studerat, är det Länsstyrelserna som genom ett bristande intresse eller osäker myndighetsutövning avstår från att söka pengar via Jordbruksverket. De enkätsvar som vi har fått från Länsstyrelserna visar alltså att det ofta rör sig om mycket små belopp när en ansökan går iväg. Detta trots att behoven är stora och att många län missgynnas av att befolkningsstorleken väger tyngst när bidrag fördelas. En direkt effekt av detta är kanske att den starkast växande Oordning och oreda härskar i anslagsgivningen konstaterar Lars Gunnar Tannerfors 12 Bulletinen Nr

13 DEBATT hos anslagsgivarna Teckning: Solweig Hultén, Montage: Mats Karlström näringen i dessa län och i landet, nämligen turistnäringen, får stå tillbaka. Idag kan vi konstatera att förordningen om att koppla bort Länsstyrelserna innebär att det blir Regionförbunden som ska vara med och pröva bidragen. Samtidigt som dessa är högst osäkra på sin roll i sammanhanget. Vi har nu möjlighet att få ett bidrag från EU; via Jordbruksverket, det vill säga Landsbygdsprogrammet Det är en utmärkt mjölighet för att skapa ett väl utbyggt och fungerande enskilt vägnät, som gör det möjligt att leva, arbeta och bo på vår landsbygd. Av de 35 miljarder som ska gå till regional utveckling, bör därför en kraftigt utökad andel gå till den enskilda väghållningen. En nydaning sker nu inom Trafikverket så att styrningen av bidrag till enskild väghållare ska bli effektivare. Kan 2011 bli vad vi väntar oss om antalet personer i Borlänge, som sysslar med enskilda vägar, ökar från 6 till 15? Blir det med automatik bättre för våra vägar när handläggarna blir fler, eller är det i stället så att allt vilar på en författning som är föråldrad? När vi studerar enkätsvaren, kan vi konstatera, att mycket finns kvar att göra för att sätta Sveriges enskilda vägnät på kartan, för alla berörda parter. Idag lägger den ena parten skulden på den andra för att det inte sker en förbättring. I vissa fall kan till och med okunskapen göra sig gällande i bidragsgivningen. Frågan kan belysas av vad som hände med regeringens närtidssatsning. Först nu har pengarna börjat komma på plats via Trafikverket. Men vägen dit har varit alldeles för lång. Orsakerna kan bland annat sökas i den stora omorganisationen av svensk väghållning. Olika stora vägprojektet inom den enskilda väghållningen fanns inte heller med, beroende på att en objektbank saknades för att direkt styra pengarna rätt. Nu har Trafikverket ambitiöst satt upp önskemål och startat grupper av olika slag för att nå fram. Projektet Enskilda Vägar i Framtiden pågår och regionala tillväxtgrupper utvecklas. Samtidigt ska det göras tydligt vem som får ansvaret, och för vad, i framtiden. Kanske är det idag naturligt att den vanliga vägföreningen faller mellan stolarna när de nya regionförbunden i sina arbetsområden saknar/avstår, från kontakterna med våra föreningar. Samtidigt är regionförbunden förvånade över att Länsstyrelserna agerat så svagt och njuggt vad gäller det väldiga EU-bidraget från Jordbruksverket. Detta trots att behoven är stora för det privata vägnätets upprustning. Kanske beror detta i sin tur på en kommunikationsmiss i den nya arbetsordningen för regionförbunden? I vilket fall som helst har regionförbunden uppenbarligen inte helt förstått sin nya roll. Har den överflyttning som gjorts från Länsstyrelserna till regionförbunden inte slagit igenom på sina håll? Har det också fått de allvarliga konsekvenserna, att den strategiska planeringen av det enskilda vägnätet fallit bort? Oordning och oreda härskar i samhällets hantering av de enskilda vägarna, inte minst i anslagsgivningen. Regionförbunden, som bildas av kommunerna, är nya makthavare på länsplanen. Länsstyrelserna har släppt det gamla ansvaret för enskild väghållning. Men flera regionförbund saknar kopplingar till REV:s föreningar och står utan strategier för hur länens enskilda vägar ska formas i framtiden. Bulletinen Nr

14 Fortsättning från föregånde sida. All kunskap om länens enskilda vägar finns hos Trafikverket. Och all skuld för om något inte fungerar, läggs från alla andra aktörers sida alltid på verket. Dags att bringa ordning och reda för de enskilda vägarnas och landsbygdens framtid! Alliansregeringen anser att området är så betydelsefullt att den skapat det nya Landsbygdsdepartementet. Men varför i all världen ska då de enskilda vägarna ha tre ansvariga ministrar för att röra om i grytan. Blir det då inte just röra av alltihop när: - landsbygdsdepartementet ska ansvara för de bitar som finns inom Jordbruksverket och Landbygdsprogrammet. - finansdepartementet håller i en stor anslagsbit och har också ansvar för Länsstyrelsernas arbete. - näringsdepartementet råder över allt som Trafikverket hanterar, inklusive enskild väghållning. Ett tungt ansvar vilar nu på Landsbygdsministerns axlar. Han har makten och möjligheten att kommande fyra år skapa ordning och medverka till ett lyft för enskilda vägar och landsbygden! Lars Gunnar Tannerfors medlem i Linanäs VF Ordning och Reda krävs på het stämma 2011 Hur får vi ordning och reda i samhällets hantering av Sveriges längsta vägnät? Det blir preliminärt tema på Riksförbundet Enskilda Vägars stämma i Örebro 1-2 oktober Räkna med het debatt om samhällets administration av våra enskilda vägar. Vi diskuterar den röra som hittills råder i anslagsgivningen från flera olika samhällsorgan. Gränsdragningsfrågor, Landsbygdsprogrammet och Trafikverkets nya regler är andra givna ämnen, som berör den tuffa vardagen för alla enskilda väghållare. Kongressen är till för just Dig som håller igång själva grundbulten för att vi ska ha en landsbygd över huvud taget, dvs. enskilda väg. Boka datum i almanackan för en jordnära stämma redan nu! Stämman tar självfallet upp resultat och slutsatser från den stora enkät som REV gjort bland berörda samhällsorgan. Delar av undersökningen presenteras på annan plats i detta nummer av Bulletinen. Förberedelserna för en högaktuell stämma 2011 har redan börjat. Ambitionen är att lägga upp ett program, som verkligen angår REV:s medlemmar och även ger nya kunskaper och inspiration. Programledare och moderator blir Lars Gunnar Tannerfors, som också skötte dessa uppgifter på Jubileumskonferensen Vi hoppas att vår nya infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd vill öppna stämman och därefter delta i det fortsatta programmet med representanter för Landsbygdsdepartementet, Trafikverket, SKL, länsstyrelser och regionförbund innan den formella förbundsstämman. Söndagen ägnas åt en fördjupad kurs i förvaltningsfrågor, och seminarier. Conventum i Örebro, plats för REV:s stämma Bulletinen Nr

15 EHRENSTRÅHLE BBDO Vi förhindrar. Sverige har mil väg och kärvt vinterväglag. För att kunna förhindra halka i tid fi nns vi på 130 platser, från norr till söder. Det är ett av många exempel på vad vi gör. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Vill du veta mer, hittar du oss på svevia.se Alltid på väg

16 Jullov för REV:s utbildningar Höstens utbildningsturné är nu över. Nu tar vi ledigt ett litet tag. Men redan i mars är vår populära utbildning för styrelseledamöter tillbaka igen. Och kvalitén kommer att vara minst lika hög Tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket har vi genom åren utbildat ett stort antal styrelsemedlemmar i vägföreningar över hela landet. Målet med utbildningen är att deltagarna ska ha en god kännedom om grunderna för förvaltning, väg- och trafikteknik, statsbidragsregler och lagar och förordningar. Leif Kronkvist, REV:s expert på väghållning är en av dem som varit med längst. Tidigare som representant för dåvarande Vägverket men sedan flera år tillbaka är han en av dem som håller i REV:s delar av utbildningen. Det är väldigt givande att jobba med de här utbildningarna, säger Leif. Vi märker att det finns ett behov och framförallt en stor vilja att lära sig mer och bli bra och kunniga väghållare. Kurserna ger också väghållarna en bättre plattform för att göra rätt saker. Med bra kunskaper om vad som går att göra med hänsyn till juridiska, vägtekniska och lantmäteriaspekter blir det lättare för styrelsen att göra arbetet effektivt och framförallt korrekt från början. Nöjda deltagare Bulletinen pratade med några kursdeltagare, under halvtidsvilan. Både materialet och kursens innehåll har förbättrats sedan sist så det var väl värt tiden, konstaterar Niclas Norling. Niclas, som är ordförande i Raksta samfällighetsförening med 320 medlemmar, har gått kursen en gång tidigare men kände att de var dags att uppdatera kunskaperna. Den här Hans Rosén från Lantmäteriet reder ut begreppen på en av REV:s kurser för styrelsemedlemmar 16 Bulletinen Nr

17 Niclas Norling (t. h.), ordförande i Raksta samfällighetsförening tillsammans med föreningens vägchef Stefan Osmund gången kommer han tillsammans med föreningens vägchef Stefan Osmund. De är särskilt nöjda med delarna som handlar om ansvarsfrågor och löpande styrelsearbete. Det blev flera aha-upplevelser under kvällen, säger Ingalill Sogell. Jag inser att det är mycket som är krångligare än vi trott. Ingalill är medlem i Österledinge vägsamfällighet. Föreningen har nyligen totalrenoverat vägen. Efter ett års intensivt arbete av de engagerade medlemmarna, med bland annat omfattande dräneringsarbeten, har man nu nyligen återinvigt vägen. Det ska bli roligt att får ta med sig kunskapen tillbaka till medlemmarna, konstaterar en nöjd Ingalill Sogell. Text: Mats Karlström, Foto: Solweig Hultén Ort Datum Linköping 9 mars Askersund 10 mars Sigtuna 16 mars Norrtälje 17 mars Lidköping 22 mars Lerum 24 mars Mora 6 april Ludvika 7 april Gällivare 13 april Haparanda 14 april Osby 27 april Höllviken 28 april Oskarshamn 3 maj Vaggeryd 4 maj Ingalill Sogell från Österledinge vägsamfällighet Bulletinen Nr

18 VÄGHÅLLNING När vintern kopplar greppet om vägen På många håll i landet har säkert vintern kommit i gång på allvar på våra enskilda vägar. Många minns säker förra vintern och de onormalt stora snömängder som föll över södra och mellersta Sverige. REV fick under den vintern dagliga frågor om vad som gäller angående plogskador, halkbekämpning, utmärkning av vägkanter, överplogning, vilken nivå vi som väghållare är skyldiga att hålla på vinterväghållningen och nedfallande is och snö från intilliggande byggnader. Listan kan nästan göras hur lång som helst och här kommer lite information, som kan vara bra att känna till för er som ansvarar för vinterväghållningen. Upphandling av entreprenörer kan jag nästan lämna därhän då jag utgår från att detta har ni redan klart. Entreprenören har i ert kontrakt åtagit sig att utföra plogning och halkbekämpning av vägen vid behov. Vad jag ändå vill slå ett slag för är att ni funderar över hur ert kontrakt ser ut, på hur lång tid det löper och hur uppsägningstiderna ser ut. Normalt finns det en fördel både för er som beställare och för entreprenören att ha ett kontrakt som löper över flera år. Undersök också möjligheten att tillsammans med eventuella grannföreningar samordna upphandlingen. Ett exempel på detta är när en entreprenör inte har åtaganden inom ett specifikt område utan är tvungen att transportera sig lite längre sträckor mellan uppdragen. Detta får till följd att av totalt 10 timmars faktisk plogning kan han fakturera betydligt fler timmar på grund av transportider. Vinnare blir entreprenören och förlorare är väghållarna. Kan lite större sammanhängande områden upphandlas så är jag övertygad om att inte bara entreprenören tjänar på detta. Plogskador är nästa fundering som kom in från er väghållare. Det handlar om staket som gett vika av snömassor eller som skadats av plogen. Rent allmänt så kan man konstatera att om man som fastighetsägare har ett staket uppsatt intill vägen så får man tåla att snö plogas upp mot detta. Är staketet gammalt så får man räkna med att hållbarheten försämras och att vissa staketstolpar kan ge vika, vilket man inte kan belasta väghållaren för. Sker rena mekaniska skador av plogen mot staket så skall detta ersättas av plogentreprenören. Halkbekämpning, då vanligtvis i form av sandning med naturgrus eller bergkross (halkstopp) sker normalt när fara för halka är uppenbar eller vid halt väglag. Utmärkning av vägkanter är en åtgärd som många gånger kan vara befogad. Framför allt på vägar som i öppen terräng där drivbildning lätt sker. Utmärkningen sker lämpligen med snöstör eller ruskor som utplaceras regelbundet utefter vägen. Utmärkningen är en god vägledning för plogentreprenören som med hjälp av snöstören kan anpassa plogningen på ett optimalt sätt av körbanan. Risken för så kallad överplogning minskas också avsevärt om ni märker ut vägkanterna. 18 Bulletinen Nr

19 Gör inte upp underhållsplanen vid brevlådorna! Nivån på vinterväghållningen brukar jag skämtsamt påpeka ska inte läggas fast vid brevlådorna när medlemmarna möter någon styrelseledamot, utan denna viktiga fråga ska naturligtvis upp på er föreningsstämma och så att säga bakas in i föreningens budget. Nedfallande snö och is från intilliggande byggnader är ett inte alldeles ovanligt problem. Här ställs väghållaren inför ett visst dilemma vem som har ansvar för detta. Läs vad advokatbyrån Lindhés biträdande jurist Louise Bark skriver om just denna fråga i en separat artikel på annan plats i detta nummer av Bulletinen. Halkskador, på enskilda vägar, förekommer naturligtvis men tack och lov inte särskilt ofta. Uppstår skada på exempelvis person kan styrelsen vända sig till REV:s kansli och skyndsamt göra en anmälan av skadan. Vår samarbetspartner försäkringsbolaget If gör sedan en utredning om föreningen varit försumlig eller ej. Visar det sig efter prövning att föreningen inte varit försumlig i sin väghållning säger försäkringsbolaget nej till eventuella krav från den drabbade. Leif Kronkvist Ring eller e-posta gärna till REV:s kansli om ni har frågor om vinterväghållning. Telefon: Måndagar-onsdagar, fredagar Torsdagar Lunchstängt e-post: kansliet@revriks.se Bulletinen Nr

20 Gränsdragningsprojektet Vem är bäst skickad? Skall staten, kommunen eller de boende längs vägen svara för dess skötsel? Trafikverket utreder gränsdragningen mellan allmän, kommunal och enskild väg. Ett resultat av dåvarande Vägverkets översyn av Enskilda vägar i framtiden var att det konstaterades stora skillnader hur ansvaret fördelas för den enskilda väghållningen. Även i den så kallade Trafikverksutredningen pekades på behovet av översyn av väghållaransvaret. Det statliga vägnätet de allmänna vägarna som sköts av Trafikverket har i stort sett sedan förstatligandet 1944 endast förändrats i samband med att nya vägar byggts och ersatt gamla sträckningar som gjorts enskilda, liksom vägar till nedlagda järnvägsstationer etc. På den kommunala sidan har vissa enskilda vägar blivit kommunala genom nya detaljplaner, men å andra sidan har vissa kommuner som gjorde åtaganden i samband med storkommunreformen på 70-talet tänkt om och återuppväcker insomnade organisationer för att återlämna ansvaret. På REVs stämmor har också frågor ställts och förslag framförts om att något bör göras för att anpassa väghållningsansvaret till de samhällsförändringar som skett i övrigt. REV har därefter utan framgång försökt övertyga den tidigare regeringen om behovet av en parlamentariskt förankrad översyn omfattande såväl ekonomiskt ansvar som rationella aspekter. Trafikverket har nu tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och REV startat ett projekt med målet: Ett rätt avgränsat väghållningsansvar mellan statlig, kommunal och enskild väghållare utifrån samhällsekonomisk effektivitet och rationell väghållning. SKL har efter en enkätundersökning försökt ta fram ett underlag som beskriver kommunernas engagemang i enskilda vägfrågor. Projektet ska genomföras som en pilotstudie i tre kommuner; Mullsjö, Värnamo och Växjö under Kommunerna har valts så att olika knäckfrågor kan identifieras och så att problem som behöver belysas finns representerade. Beställare av projektet är Trafikverkets stf generaldirektör Lena Erixon och har som referensgrupp knutit till sig de stora intressegrupperna; förutom REV och SKL även LRF, Kanske är det dags att vägaktörerna möter och slår fast varandras avgränsningar. Något som REV argumenterat för i många år. Foto: Fotoakuten.se Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, Tillväxtverket med flera. Från REV deltar Bengt Nydahl och undertecknad. Vi har knutit till oss de av våra medlemmar som uttryckt intresse av att vara bollplank och håller regelbunden kontakt med dessa. Inledande, orienterande träffar har hållits i alla de tre kommunerna. Det konstaterades att det stora problemet just nu ligger i att vi inte vet vilka vägar och därmed vilka fastigheter som kan bli berörda, och att de fastighetsägare som kommer att bli berörda förmodligen inte vet att REV finns. Där kan vi bara vädja till medlemmarna i de berörda kommunerna: Om ni hör grannar eller andra som kontaktats i det här ärendet, be dem kontakta REV så att vi kan göra vårt bästa för att hitta vinna/vinna - lösningar! Sven Ivarsson 20 Bulletinen Nr

Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett

Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett Klipp ur sidan, tejpa och sänd den till REV (portot betalt) eller faxa hela sidan till 08-20 74 78. Till REV, Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37

Läs mer

HURRA! Invald i styrelsen

HURRA! Invald i styrelsen Nils Blohm Agenda Kort om Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) Registrering av äldre ga och sff Vägdisponent, ny titel Inträdesavgift vid anslutning ny fastighet Omprövningsförrättningar Finlandsmodellen

Läs mer

Riksförbundet Enskilda Vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37 114 57 Stockholm Utgåva november 2005 Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) - en opolitisk organisation för de enskilda

Läs mer

Kallelse till årsstämma med Iglatjärns Samfällighetsförening

Kallelse till årsstämma med Iglatjärns Samfällighetsförening 2014-05- 17 Kallelse till årsstämma med Iglatjärns Samfällighetsförening Tid och plats: Tisdag den 3 juni 2014 kl 1900 i församlingshemmet Olofstorp Dagordning, styrelsens förslag och verksamhetsberättelse

Läs mer

Riksförbundet Enskilda Vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar Väghistorik Från 1400-talets landskapslagar, i princip som i dag! -För väg och bro svare var och en, så långt hans egendom sig sträcke - 1907 Väglotter - 1926 Vägsamfälligheter - 1939 Vägföreningar byggnadsplan

Läs mer

Inför Vårdkasens extrastämma 1 december 2009 Björn Mathlein

Inför Vårdkasens extrastämma 1 december 2009 Björn Mathlein Inför Vårdkasens extrastämma 1 december 2009 Björn Mathlein 1. Jag har blivit ombedd att kolla upp en del detaljer när det gäller våra vägar och vad kommunen och Lantmäteriet säger. Det ska jag försöka

Läs mer

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar för 101net Käglinge Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr:

Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr: Bilaga 3 till protokoll 2002-10-30 Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr: 857202-6170 1 Firma Föreningens firma är Påfvelunds samfällighetsförening 2 Förvaltningsobjekt, grunderna för förvaltningen

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. STADGAR för Bärnstenens samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning ska gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. Sida 1 av 5 STADGAR Den 1/11 2006 beviljade lantmäterimyndigheten i Uppsala län registrering av Malma Backes Samfällighetsförening. Stadgar reviderade 2010 12 07 1 Firma Ärende 2 Samfälligheter Stadgar

Läs mer

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING Sid 1 (6) STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort.

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. STADGAR Landsorts Vägförening 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. 2 Föreningen har till ändamål att driva och sköta den enskilda vägen på Landsort

Läs mer

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1. 2001-09-13 Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 20[01]-[09]-[13] Sammanträdesledare Håkan Linden. Rev: 2016-05-21 Ärende Stadgar för Arnö samfällighetsförening Enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

Stadgar för Vätö Huvuds vägförening org.nr

Stadgar för Vätö Huvuds vägförening org.nr Sida 1 lantrn:'.jo i"i ot STADGAR Sammanträdesdatum 2016-06-19 rcc)i::::~rni-2des det i protokok intagn:::i bo::;lut om ändring stat:lqar,..,...,...,,.,.,..;,,... ~ enl. nedan) för Sammanträdesledare Årsmötets

Läs mer

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim.

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim. Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim. STADGAR FÖR FÖRENINGEN BETANIAHEMMET 1 Föreningen är en ideell förening. Dess namn är Föreningen Betaniahemmet.

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

VÄSTERMARKENS VÄGFÖRENING

VÄSTERMARKENS VÄGFÖRENING STADGAR FÖR SAMFÄLLIGHETEN VÄSTERMARKENS VÄGFÖRENING SÖDRA LJUSTERÖ Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017

Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017 Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017 1 Firma Föreningens firma är Norröra samfällighetsförening. 2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Norröra ga:1, ga:2 och ga:6

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Justerade av 6

Justerade av 6 Justerade 2011 09 26 1 av 6 1 Firma Föreningens firma är Fiskeläget Härön 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen Föreningen förvaltar nybildad marksamfällighet bildad av Härön 1:10, 1:19, 1:54,

Läs mer

1 Föreningens firma är Baltora vägförening. Firma

1 Föreningens firma är Baltora vägförening. Firma Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 2000-05-06 Sammanträdesledare Owe Coborn Ärende Stadgar för Baltora vägförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av sammfälligheter. Lagens bestämmelser om

Läs mer

Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM

Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM Resarö Vägförening STADGAR 2012-03-20 Ytterbyvik 1 185 94 VAXHOLM Stadgar för Resarö Vägförening, gällande fr. o. m. 2012-03-20 (Antagna vid ordinarie årsmöte 2011-03-28 och bekräftade av ordinarie årsmöte

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI)

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) 1 Föreningens firma Föreningens namn är Branschorganisationen för Teknikinformation (BOTI) 2 Föreningens ändamål

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006.

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. 1 Firma Föreningens firma är Energikontor Sydost. Föreningen är ideell. 2 Säte

Läs mer

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening STADGAR Kesudalens samfällighetsförening Ärende Stadgar för Kesudalens samfällighetsförening enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i

Läs mer

SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN

SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN Sida 1 av 6 SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN Styrelsens förslag till nya stadgar. BAKGRUND Vid årsmötet 2013 diskuterades en översyn av föreningens stadgar så de överensstämmer med nu gällande regler, ska vara

Läs mer

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Föreningens firma Föreningens firma är LEADER Terra et Mare. 2 Föreningens ändamål Föreningen har som mål att genomföra EU-programmet LEADER Terra et Mare

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

R E G I S T R E R A D E Föreningens firma är Kyrkbyns samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Kyrkbyn ga:1.

R E G I S T R E R A D E Föreningens firma är Kyrkbyns samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Kyrkbyn ga:1. R E G I S T R E R A D E 2 0 1 3-0 4-2 2 Sida 1 (5) STADGAR Sammanträdesdatum 2013-03-05 Sammanträdesledare Tove Bergh Avskrift Ärende Stadgar för Kyrkbyns samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150)

Läs mer

Utgåva A4 Förslag till ändring av STADGARNA daterade Överstruket utgår och tillägg är skrivet med rött.

Utgåva A4 Förslag till ändring av STADGARNA daterade Överstruket utgår och tillägg är skrivet med rött. STADGAR Sammanträdesdatum 2016-03-15 Sammanträdesledare Ewon Wall Ärende 1 Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 säte, sammansättning Stadgar för samfällighetsförening, bildad

Läs mer

Stadgar för Risö samfällighetsförening

Stadgar för Risö samfällighetsförening 1 Stadgar för Risö samfällighetsförening Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar för 101net Käglinge Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

STADGAR. Organisationsnummer Firma Föreningens firma är Bredsund - Rotholma samfällighetsförening

STADGAR. Organisationsnummer Firma Föreningens firma är Bredsund - Rotholma samfällighetsförening 1 - STADGAR Organisationsnummer 716419-1038 Stadgar för Bredsund Rotholma samfällighetsförening, bildad enligt lagen ( 1973:11 50) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall

Läs mer

Debiteringslängder handledning för ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning för ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(9) Debiteringslängder handledning för ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1. Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel som får verkställas om den uppfyller de krav som lagen ställer.

Läs mer

Nästan lika lätt som att räkna till tre.

Nästan lika lätt som att räkna till tre. Nästan lika lätt som att räkna till tre. 1 Håll ett första årsmöte. Meddela din kör två veckor i förväg att ni ska ha ett årsmöte där ni bildar förening, ett så kallat konstituerande möte. UNGiKÖR kan

Läs mer

Väsbystrands Samfällighetsförening

Väsbystrands Samfällighetsförening Väsbystrands Samfällighetsförening KALLELSE Till ordinarie föreningsstämma 2015 Tid: Lördagen den 13 juni 2015, klockan 11.00. Plats: Granliden, Ljusterö Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val

Läs mer

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla.

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum: 2016-07-16 Sammanträdesledare: Anders Brunberg Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om

Läs mer

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, org.nr.717904-1798, bildad enligt lagen (1973:1 150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1. 2018-04-02 Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 2001-09-13 Sammanträdesledare Håkan Linden. Reviderat: 2018-04-02 Ärende Stadgar för Arnö samfällighetsförening Enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Överenskommelse om bildandet av Gullesbyns vägkassa

Överenskommelse om bildandet av Gullesbyns vägkassa Brunskog i april 2009. Gullesbyns Södra vägsamfällighetsförening Lillängens vägsamfällighetsförening Flytmossens vägsamfällighetsförening.......... Överenskommelse om bildandet av Gullesbyns vägkassa Överenskommelse

Läs mer

Föreningens firma är Loddby Evalunds Vägsamfällighetsförening (LEV).

Föreningens firma är Loddby Evalunds Vägsamfällighetsförening (LEV). STYRELSEN 2016-03-30 Sid 1 (5) Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat

Läs mer

Stadgar. Gislövs Vägförening

Stadgar. Gislövs Vägförening Stadgar Gislövs Vägförening STADGAR Sammanträdesdatum 2001-07-31 Sammanträdesledare Orvar Espert Ärende Kommun: l Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 Styrelse, säte, sammansättning

Läs mer

Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer )

Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer ) Stadgar för Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer 717913-8271) enligt lagen om förvaltning av samfälligheter SFL (1973:1150) Förrättning den 14 december 2011 Antagna den 7 juni 2014 Sida

Läs mer

Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder

Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder 1(4) Dessa stadgar har antagits vid interimistiskt årsmöte i Helsingfors den 10 oktober 2008. Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder 1 Firma Föreningens firma är Föreningen Nordiska Trästäder ideell

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening 2015-06-14 Sida 1 (5) Organisationsnummer 717909-3575 Stadgarna är fastställda vid sammanträde 2007-01-22, samt med ändringar vid årsstämma 2009-09-02, 2011-09-29 och 2014-09-22. Ärende Stadgar för samfällighetsförening

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

STADGAR. för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE. Antagna den 16 juni 2014

STADGAR. för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE. Antagna den 16 juni 2014 STADGAR för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE Antagna den 16 juni 2014 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Firma Föreningens svenska namn är Internet Society:s svenska avdelning (ISOC-SE). Föreningens

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Bilaga 5 till dagordningen vid Förslag till stadgar SvVF Årsstämma 2015 förelagt årsstämman 2014 och 2015 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2015 04 15 STADGAR för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Sammanträdesledare

Läs mer

Stadgar för samfällighetsföreningen BIRGIT - BERTIL

Stadgar för samfällighetsföreningen BIRGIT - BERTIL Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2019-04-09 Sammanträdesledare Erik Jonzon Stadgar för samfällighetsföreningen BIRGIT - BERTIL enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser

Läs mer

Österskärs Vägförening

Österskärs Vägförening PROTOKOLL fört vid ordinarie föreningsstämma med Österskärs Vägförening hållet i Österskärs skola, Österskär torsdagen den 20 april 2017 klockan 19.00 22.00. 1 Föreningsstämman öppnas. Vägföreningens ordförande,

Läs mer

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga.

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga. Att bilda förening Varför bilda en förening Skälet till att bilda en förening bör i första hand vara ett gemensamt behov att samverka i organiserad form om ett gemensamt intresse. Att man önskar få bidrag

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRÄLDRAFÖRENINGEN YRSA EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR FÖRÄLDRAFÖRENINGEN YRSA EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR FÖRÄLDRAFÖRENINGEN YRSA EKONOMISK FÖRENING Stadgarna fastställda 2007-05-09 STADGAR FÖR FÖRÄLDRAFÖRENINGEN YRSA EKONOMISK FÖRENING 1 FIRMA OCH ÄNDAMÅL Föreningens firma är Föräldraföreningen

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Stadgar Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö 1 NAMN Föreningens namn är Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja

Läs mer

STADGAR. Sammanträdesdatum Stadgar för Stenby Samfällighetsförening

STADGAR. Sammanträdesdatum Stadgar för Stenby Samfällighetsförening 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2016-05-16 Stadgar för Stenby Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun:

Läs mer

Utgåva B-17. Föreningens firma är Papegojans samfällighetsförening.

Utgåva B-17. Föreningens firma är Papegojans samfällighetsförening. STADGAR Sammanträdesdatum 2017-03-28 Sammanträdesledare Ewon Wall Ärende 1 Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 säte, sammansättning Stadgar för samfällighetsförening, bildad

Läs mer

STADGAR EDSÄNGENS VILLAÄGAREFÖRENING

STADGAR EDSÄNGENS VILLAÄGAREFÖRENING STADGAR EDSÄNGENS VILLAÄGAREFÖRENING Dessa stadgar har blivit initialt antagna vid föreningsmöte den 28 mars 1996. Revidering har beslutats och införts vid årsmöte: I. Den 9 mars 2008. II. Den 11 mars

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Beddingestrands Samfällighetsförening STADGAR

Beddingestrands Samfällighetsförening STADGAR Beddingestrands Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2000-10-04 2006-08-02 2013-05-15 Stadgar för Beddingestrands samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Läs mer

STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är GYLLEBOSJÖ samfällighetsförening.

STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är GYLLEBOSJÖ samfällighetsförening. STADGAR 1 (5) Stadgar för Gyllebosjö samfällighetsförening, bildad 1976-06-02 enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla Kommun: Simrishamn

Läs mer

Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål. 2014-03-24 1 STADGAR Årsmöte 2017-02-15 Mötesordförande Olle Glimvik Stadgar för Sländans samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening

Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening 1 Firma Föreningens namn är Registrars.se, Ideell Förening. 2 Ändamål Registrars.se är en icke vinstdrivande intresseförening, med syfte att arbeta för en svensk

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar vägar och gator i Almby GA:19 samt gatubelysning ingående i Almby GA:20.

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar vägar och gator i Almby GA:19 samt gatubelysning ingående i Almby GA:20. STADGAR Sammanträdesdatum 2006-06-12 Sammanträdesledare Per Askengren Ärende Stadgar för Dreve samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Föreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag.

Föreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag. STADGAR för den ideella föreningen ByggDialog Dalarna 1 Ändamål ByggDialog Dalarna är en ideell förening med ändamål att inom Dalarnas län utifrån alla aktörers perspektiv arbeta proaktivt för att bidra

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte 1 Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Feministiskt initiativ Västerås (F! Västerås), organisationsnummer 802495-3799. 2 Föreningens säte F! Västerås säte är Västerås kommun. 3

Läs mer

Stadgar för 101Net Käglinge

Stadgar för 101Net Käglinge Stadgar för 101Net Käglinge Stadgar för 101net Käglinge Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Malmö

Läs mer

3 Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

3 Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål. Stadgar 2006-06-17 Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om Förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

1 Föreningens firma Föreningen är en ideell förening med firma Ingmarsö Byalag.

1 Föreningens firma Föreningen är en ideell förening med firma Ingmarsö Byalag. STADGAR för föreningen INGMARSÖ BYALAG antagna vid allmänna möten den 2 november 1996 och 31 maj 1997 Ändrade vid föreningsstämma 26 maj 2007 och 24 maj 2008 1 Föreningens firma Föreningen är en ideell

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. Föreningens firma är: Kläppen Samfällighetsförening

Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. Föreningens firma är: Kläppen Samfällighetsförening Sida! 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2018-05-19 Sammanträdesledare Thomas Molander Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. enligt lagen (1973:150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser

Läs mer

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617).

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617). TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR Stadgar för Tofsö Samfällighetsförening org nr 717904-3836 enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer

STADGAR. Föreningens firma är: Mosaikvägens samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Brunna ga:2

STADGAR. Föreningens firma är: Mosaikvägens samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Brunna ga:2 Sida 1 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999.

Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999. sida 1 (4) Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

STADGAR för GÅSHAGA BRYGGAS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Organisationsnummer

STADGAR för GÅSHAGA BRYGGAS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Organisationsnummer Antagna vid ordinarie årsstämma: 2014-04-08 Ersätter tidigare stadgar antagna vid ordinarie årsstämma: 2005-04-19 STADGAR för GÅSHAGA BRYGGAS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Organisationsnummer 717904-9106 Enligt

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga.

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga. 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2017 03 20 Sammanträdesledare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Stadgar för Gåsöområdets

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Reviderade 2011-04-26 ÄNDAMÅL 1 Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är en ideell förening. Föreningen ska tillhandahålla

Läs mer

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund

Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund Förbundets stadgar antogs vid Riksstämman i Kiruna den 24 maj 2003. Senast reviderad vid Riksstämman i Stockholm/Sollentuna 25-26 maj 2013. Brottsofferjoure

Läs mer

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( )

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( ) STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (716418-8448) Anm: Stadgarna är ursprungligen registrerade 85 04 01. Vissa har därefter ändrats genom beslut av årsstämma. Den aktuella texten framgår nedan.

Läs mer

3 Val av ordförande för stämman Till ordförande valdes Kjell Blanklin. Anders Ekman var ordförande för paragraf 14-18.

3 Val av ordförande för stämman Till ordförande valdes Kjell Blanklin. Anders Ekman var ordförande för paragraf 14-18. Lagnövikens Samfällighetsförening (LSFF) Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma den 20 april 2013. 1 Stämman öppnas Stämman öppnades av Samfällighetsföreningens ordförande Anders Ekman som hälsade

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer