MVG Göteborg ERFARENHETER REFLEKTIONER VISIONER. Sori Reif Abdali Sofie Ask Fredrik Björkgren Jonas Petersson Anna Tenglin Carina Undenell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MVG Göteborg ERFARENHETER REFLEKTIONER VISIONER. Sori Reif Abdali Sofie Ask Fredrik Björkgren Jonas Petersson Anna Tenglin Carina Undenell"

Transkript

1 MVG Göteborg ERFARENHETER REFLEKTIONER VISIONER Sori Reif Abdali Sofie Ask Fredrik Björkgren Jonas Petersson Anna Tenglin Carina Undenell

2 Innehåll Sida Extern utvärdering/ forskning Stockholms universitet - Effektutvärdering Lunds universitet - Processutvärdering Projektledare Informatör Projektsekreterare Referensgrupp Medverkande kommuner Socialstyrelsen SKL Brukarföreträdare SiS Mål 4 Syfte 4 Projektets bakgrund 4 Forskning som utgångspunkt för vårt arbete 11 Viktigt inför och under en institutionsvistelse 11 Viktigt i planeringen för tiden efter en institutionsvistelse 12 Syd: Malmö, Helsingborg Landskrona, Trelleborg Bjuv, Burlöv Samordnare Lokal arbetsgrupp Öst: Stockholm, Södertälje Haninge, Huddinge Botkyrka, Gävle Falun, Borlänge Samordnare Lokal arbetsgrupp Väst: Göteborg Samordnare Lokal arbetsgrupp Statistik 13 Erfarenheter och reflektioner 21 Samordnarrollen 21 Ungdomarna, deras familjer och nätverk 24 Samverkan SiS/socialtjänsten/vård i annan form 27 Vårdkedjan 31 Visioner och utvecklingsområden 35 3

3 Mål Målet med detta dokument är att konceptualisera, dokumentera och dela med oss av erfarenheter och reflektioner som vi har gjort i vårt arbete som MVGsamordnare i väst. Syfte Syftet med att göra dokumentet är i första hand att skapa KASAM (Känsla-Av- SAMmanhang/Aaron Antonovsky) för oss som är MVG-samordnare i väst. Genom att diskutera, reflektera och upprätta dokumentet vill vi göra vårt sammanhang begripligt, meningsfullt och hanterbart för oss själva, men vi vill även skapa en gemensam beskrivning av det arbete som vi gör. Dessutom vill vi dela med oss av våra erfarenheter, reflektioner och visioner till olika parter som berörs av projektet. Vi vill också peka på ett antal utvecklingsområden som vi tror skulle kunna förbättra ungdomsvården framöver. Projektets bakgrund Sommaren 2006 fick SiS (Statens institutionsstyrelse) i uppdrag av regeringen att utveckla och pröva en förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården (Se Uppdrag att utveckla och pröva en förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården, Regeringsbeslut S2006/5428/ST). Utifrån uppdraget startades MVG-projektet, som är ett samverkansprojekt mellan SiS och 15 kommuner, bl a Göteborg stad. MVG betyder Motverka våld och gäng. Samverkan mellan SiS och de deltagande kommunerna regleras i ett övergripande dokument som kallas Samverkansavtal. Projektet påbörjades under 2006 och pågår hela MVG består av två delar: dels subventioneras vårdkostnaden när socialtjänsten placerar en ungdom hos SiS, och dels har 24 samordnare anställts, varav sex stycken arbetar i Göteborg. Inledningsvis var subventionen 40% av dygnsavgiften sänktes subventionen till 30% av dygnsavgiften. MVG-projektet utvärderas externt avseende både process och effekt. Forskare från Sociologiska institutionen vid Lunds universitet utvärderar processen och forskare från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet gör en effektutvärdering. Det görs även en intern utvärdering av projektets sekreterare, som även kommer att skriva slutrapporten till Socialdepartementet våren Enligt uppdraget är målen för projektet: att de ungdomar som ingår i projektet uppnår positiva och bestående förändringar av sin livssituation, att bryta umgänget med kriminella kamrater, stärka familjens och nätverkets möjligheter att fungera, samt förbättra den unges skolgång och/eller möjligheter till arbete, att vårdkedjan för ungdomar bidrar till att skapa fungerande modeller för samarbete mellan SiS och socialtjänsten. Samordnarna i Göteborg har lång erfarenhet av socialt arbete, exempelvis från olika delar av socialtjänsten, som behandlingsassistent och lärare på SiS-institution, behandlingsassistent i öppenvård, arbetsledare på kommunalt HVB-hem, 1:e socialsekreterare och frivårdsinspektör. Enligt dokumentet Samordnarrollen inom vårdkedjeprojekt ungdom - MVG ( ) är syftet med projektet att förstärka övergången från institutionen till vård i andra former. Samtidigt skall det finnas förutsättningar att förbättra vården både inom SiS och kommunerna. Vårdkedjan skall utgå från befintlig forskning och erfarenhet rörande vård av unga. Viktiga inslag skall vara delaktighet, långsiktighet, användning av evidensbaserade metoder och kontinuitet i kontakten med ungdomen. 4 5

4 Ärende Akut Utredning Behandling Kontakta Socialtjänsten Institutionen Ungdomen Vårdnadshavare Flödesschema MVG Uppdrag Hur ser planeringen ut? Uppdrag Vad ska utredas? Uppdrag Vad ska behandlas? Behandlingsplan Överenskommelse Fokus på övergången från institution till annan vård Dagordning Oberoende ordf. TIA Tydliga mål Insatser Ansvar Uppföljning Revidering var 6:e vecka Målet Uppnå positiva och bestående förändringar i livssituationen Umgänget med kriminella kamrater ska brytas Familjen och nätverket ska stärkas Skola och/eller arbete ska fungera bättre Utveckla samverkan mellan institutionen och socialtjänsten Samordnarnas uppgift är att följa och utgöra ett stöd för den unge genom de olika faserna i vårdkedjan och samtidigt utgöra en länk mellan den unge, socialtjänsten och institutionen. Samordnaren övertar inte socialtjänstens ansvar eller SiS-institutionernas behandlingsansvar eller annan vårdgivares ansvar. Vid varje placering skall institutionen, socialtjänsten, den unge, hans/hennes föräldrar, samt övriga nätverk, så tidigt som möjligt enas om en planering, såväl för vistelsen på institutionen som för tiden i öppenvård. Planeringen skall ha sin utgångspunkt i den unges vårdbehov och regleras i en skriftlig överenskommelse. Samordnaren skall ha ett gränsöverskridande arbetssätt och särskilt fokus på övergången från institutionen till vård i andra former, så att alla insatser bildar en helhet och inte utgör separata delar. Mötet är samordnarnas viktigaste forum. Under tiden som den unge är inskriven på institution skall samordnaren delta i de möten där tiden efter placeringen diskuteras. Under förutsättning att socialtjänsten respektive institutionen ger sitt mandat fungerar samordnaren som ordförande på dessa möten. Samordnaren skall tillsammans med övriga mötesdeltagare följa upp de insatser som gjorts, samt värdera resultatet utifrån planeringen. Vid de möten som samordnaren medverkar i skall samordnaren fokusera på frågor till mötesdeltagarna, snarare än på krav och påståenden. Samordnaren kan också ge förslag på andra insatser och följa upp att erforderlig revidering av planerna görs. Samordnaren bör visa ett genuint intresse för den unge och hans/ hennes familj och försäkra sig om att den unges behov inte får stå tillbaka för de vuxnas. Att en neutral person som samordnaren granskar innehållet och resultatet av insatserna är ett sätt att kvalitetssäkra vården. Samordnaren följer den unge genom hela processen 6 7

5 Som stöd för den skriftliga planeringen skapade samordnarna den så kallade MVG-överenskommelsen. Samordnarna erbjuder socialsekreterare, och övriga aktörer, att använda detta dokument. Om socialtjänsten, eller annan vårdgivare, har ett likvärdigt dokument, t ex genomförandeplan enligt BBiC (Barns Behov i Centrum), går det lika bra att använda det dokumentet. MVG-överenskommelsen är uppbyggd utifrån nio livsområden, som är inspirerade av Tore Andreassens forskningssammanställning Institutionsbehandling av ungdomar vad säger forskningen? (Gothia, 2003), BBiC och ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis): familj och boende kamrater, fritid och social miljö psykisk och fysisk hälsa sociala färdigheter/uppträdande sociala färdigheter/klara sig själv alkohol och droger brottslighet/kriminalitet skola, arbete och praktik övrigt Tillsammans med ungdomen, hans/hennes föräldrar och institutionen/representant för annan vårdgivare sätter man inom berörda livsområden upp mål, ev delmål, vilken insats som behövs för att nå målet, vem som är ansvarig för insatsen och vid vilken tidpunkt den skall ske. Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Familjens bakgrund och situation Hälsa Barnets behov Familjenätverk BARNET Föräldrarnas förmåga Familj och miljö Boende Arbete Ekonomi Grundläggande omsorg Social integrering Säkerhet Lokalsamhällets resurser Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet BBiC-triangeln visar tydligt hur många områden runt den unge som måste vägas in. 8 9

6 Forskning som utgångspunkt för vårt arbete U T R E D N I N G Enligt uppdraget skall vårdkedjan utgå från befintlig forskning och erfarenhet rörande vård av unga. Viktiga inslag skall bl a vara användning av evidensbaserade metoder. Vid uppstarts-konferensen för MVG-projektet i december 2006 höll Tore Andreassen ett föredrag. Hans forskningssammanställning är en viktig del av vår kunskapsbas i arbetet och vi vill kort återge lite av vad hans forskningssammanställning säger. En bild som funnits med oss hela tiden är denna: Viktigt inför och under en institutionsvistelse Viktigt inför och under en institutionsvistelse är att beakta differentieringsprinciperna: Riskprincipen: Identifierar VEM som bör få intensivbehandling. Behandlingsnivån måste vara anpassad till individens risknivå. Effekter av institutionsvistelse har visat sig vara övervägande positivt för högriskungdomar, medan det för lågriskungdomar kan ge en negativ utveckling. Behovsprincipen: Fokuserar på VAD som bör behandlas. Åtgärder måste riktas mot kriminogena (=dynamiska, föränderliga) behov för att vara effektiva. Det är inte möjligt att förändra alla riskfaktorer, men de som kan förändras är lovande mål för behandling. Responsivitetsprincipen: Fokuserar på HUR behandlingen bör genomföras. Form av åtgärder bör anpassas till inlärning hos ungdomen. Metoder baserade på kognitiv beteendeteori (tillämpning inriktat mot föränderliga faktorer) och social inlärningsteori (praktisering av nya färdigheter) är de mest effektiva. Behandlingsintegritet: Tillämpa programmet som det är utformat, det vill säga håll dig till mallen. Det är viktigt att personalen tränar sig i den valda strukturerade behandlingsinriktningen. Tränade praktiker har större möjlighet att förstå varför de gör som de gör och också hålla sig till det planerade programmet. Det långa perspektivet är nödvändigt inom alla områden och behov

7 Viktigt i planeringen för tiden efter en institutionsvistelse Det är viktigt att arbeta för kontakt med normalsamhället under behandlingen och kontakt med nätverket hemma. En öppen institution och närhet till fritidsaktiviteter, skola/arbete och lokalsamhälle kan öka möjligheten för lyckad anpassning till den verkliga världen. Institutionsbehandlingen måste ses som en del av vårdkedjan. Utan förändring av klientens omgivningar efter institutionsvistelsen har vistelsen i sig liten möjlighet att lyckas. Statistik När MVG-projektet startade visste man inte hur satsningen skulle påverka antalet placeringar och längden på placeringarna från MVG-kommunerna. Statistiken visar att fler ungdomar från MVG-kommunerna har blivit placerade hos SiS under projekttiden. Vad beror det på? Kan statistiken tolkas som att fler ungdomar blivit placerade p g a subventionen som finns i MVG-kommunerna? Vad händer i så fall när subventionen försvinner? Hur viktig är ekonomin när det gäller placeringsbenägenheten? En annan intressant fråga är hur subventionen har använts. Kommunerna som ingår i projektet kommer att redovisa det och resultatet kommer att finnas med i slutrapporten. När MVG-projektet startade fanns det farhågor om att subventionen skulle göra att antalet placeringar inom SiS skulle öka på bekostnad av andra vårdgivare. Så har det inte blivit. Enligt uppgifter från andra vårdgivare, t ex Gryning Vård AB, har antalet ungdomar som blivit placerade hos dem inte påverkats av MVGprojektet. En förklaring är att man har olika målgrupper. Alla ungdomar som placeras på SiS låsbara avdelningar måste vårdas enligt LVU, varför rättssäkerheten hindrar att ungdomar utan behov av tvångsvård placeras inom SiS. Statistiken visar också att ungdomar från MVG-kommunerna har varit placerade kortare tid, än ungdomar från andra kommuner. Om ungdomarna inte hade varit placerade kortare tid, hade det inte varit möjligt att placera fler ungdomar, eftersom antalet platser inom SiS är begränsat. ADAD-intervjuer har visat att ungdomarna som placerats under projekt-tiden har samma problembild som tidigare. Hur kommer det sig att ungdomarna från MVG-kommunerna har varit placerade kortare tid? Beror det på att ungdomarna från MVG-kommunerna får en samordnare? Vi tror att vår medverkan har gjort att placeringarna blivit kortare. Kanske har vi bidragit till att man varit mer aktiv än tidigare? Vad hade hänt om MVG-ungdomarna inte hade varit placerade kortare tid och därmed inte hade lämnat plats så att andra kunde bli placerade? Hade ungdomar med behov av plats inom SiS fått stå i kö? Vad händer med en ungdom som måste stå i kö? 12 13

8 Placeringar från MVG-kommuner och övriga Placeringar före och efter MVG (jan-sep) Stockholm Botkyrka Haninge Huddinge Södertälje Borlänge Falun Gävle Göteborg Bjuv Burlöv Helsingborg Landskrona Malmö Trelleborg Stockholm Botkyrka Haninge Huddinge Södertälje Borlänge Falun Gävle Göteborg Bjuv Burlöv Helsingborg Landskrona Malmö Trelleborg Förändring Totalt MVG % 354 Totalt övriga % 766 Samtliga % 1120 Totalt MVG Totalt övriga Samtliga Förändringen som finns angiven för 2007 grundar sig på en jämförelse med år Under 2006 fanns subvention under halva året. Placeringar under 18-månadersperioden före MVG jämfört med 18 månader med subvention, samt de första 9 månaderna under

9 Placeringar Göteborgs stadsdelar jul-dec helår jan-sep Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda Gunnared Härlanda Högsbo Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Torslanda Tynnered Älvsborg Örgryte Genomsnittlig vistelsetid för ungdomar från MVG-kommuner mån 2 mån 3 mån 4-6 mån 7-9 mån mån 1 år- Antal dgr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Genomsnittlig vistelsetid 2007 för hela riket var 148 dagar. Totalt Antalet placeringar varierar mellan stadsdelarna. Vistelsetiden är väsentligt kortare för de 15 MVG-kommunerna där samordnare arbetat, jämfört med övriga 275 kommuner

10 Subvention Subvention per stadsdel, kr (jan-sep) Stockholm Botkyrka Haninge Huddinge Södertälje Borlänge Falun Gävle Göteborg Bjuv Burlöv Helsingborg Landskrona Malmö Trelleborg Totalt (jan-sep) Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda Gunnared Härlanda Högsbo Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Torslanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg Örgryte Totalt

11 Utveckling av subventionsnivå, miljoner kr Erfarenheter och reflektioner Aug Okt Dec Feb April Juni Aug Okt Dec Feb April Juni Aug Samordnarrollen I vår roll som MVG-samordnare fungerar vi som bordercrossers, vilket innebär att vi rör oss mellan SiS och socialtjänsten samtidigt och har inblick i båda verksamheterna. Samordnaren har en neutral position med fokus på ungdomens bästa. Han/hon har inget myndighetsansvar och behöver inte ta hänsyn till faktorer som ekonomi eller beläggning. I dokumentet som beskriver samordnarrollen står det att samordnaren inte övertar socialtjänstens, SiS-institutionernas eller annan vårdgivares ansvar. Samordnaren har alltså ingen formell makt. Ett begrepp som har använts är att vi istället har frågans makt. Innebär det att vi även har informell makt? Fyller vi, som i början fick höra att vi kallades både överrockarna och kontrollanterna, en funktion genom att bara vara med och följa ett ärende? I ovan nämnda dokument står det även: Att en neutral person som samordnaren granskar innehållet och resultatet av insatserna är ett sätt att kvalitetssäkra vården. Beskrivningen av samordnarrollen ger inte samordnaren någon tydlig roll eller tydligt mandat, utan det går att fokusera på olika delar i uppdraget. Det innebär att samordnarna kan tolka sin roll på olika sätt och göra olika jämfört med varandra, både individuellt och regionvis, men det innebär också att personlig erfarenhet och personliga förmågor påverkar hur enskilda samordnare arbetar. Möjligheten att tolka samordnarrollen på olika sätt gör det också möjligt att anpassa rollen och arbeta på olika sätt beroende på det aktuella ärendet. En av de stora utmaningarna för oss samordnare har varit att hitta vår roll och vårt mandat i olika ärenden. Vi har fått göra avvägningar mellan att göra för lite och att göra för mycket utifrån situationen i det aktuella ärendet, samt att inte gå in på någon annans ansvarsområde. En praktisk svårighet är vid bokning av tider, då vi är ytterligare en person vars almanacka skall stämma med de andras. Vi har sett vår neutralitet som viktig. En socialsekreterare eller behandlingspersonal kan inte vara neutral på samma sätt. Den genomsnittliga subventionsnivån har varit cirka 6 miljoner kronor per månad

12 Utifrån återkoppling som vi har fått vet vi att vi arbetar olika individuellt, men även regionvis. Att vi gör olika har ibland uppfattats som förvirrande och rörigt, framför allt på avdelningarna, men också på socialkontoren. Vi i MVG väst har valt att vara flexibla, pejla in ärendet, vara lyhörda, anpassa oss efter olika behov och leta efter en möjlig och accepterad roll, innan vi har bestämt hur vi skall arbeta i varje enskilt ärende. Vi har haft tillgång till bra handledning vilket har hjälpt oss i vårt arbete. Vårt arbetssätt har också förändrats över tid. Allteftersom har kunskapen om projektet och erfarenheterna av samordnarna blivit större. Med tiden har också många olika kontakter etablerats, vilket gjort det lättare att samverka. Möjligheten att tolka samordnarrollen på olika sätt gör även att samordnarna inte har någon självklar legitimitet. Vi får/tar olika roller och mandat i olika ärenden. Socialsekreteraren är vår första ingång i ärendet och därför är det väldigt viktigt vilken inställning som han/hon har till MVG-projektet/samordnaren. I de ärenden där vi har blivit insläppta och haft en bra dialog och samarbete med socialsekreteraren, vilket har varit fallet i de flesta ärenden, har vår roll även blivit begriplig för ungdomen och föräldrarna. I de ärenden där vi inte har blivit insläppta har det varit betydligt svårare att hitta en roll. Alternativa ingångar i ärendet har varit att skapa en egen relation till ungdomen och föräldrarna eller att gå via personalen på SiS. Vi har märkt att vi fyller en större funktion i vissa ärenden, t ex vid oönskade byten av socialsekreterare eller om samarbetet mellan socialsekreteraren och/eller ungdomen och föräldrarna inte fungerar riktigt bra. En faktor som har underlättat mycket för oss har varit att komma in tidigt i placeringen. Vi har märkt att det kan vara svårare att vara kvar i ärenden om det sker något oplanerat, t ex ett sammanbrott. Vad har då MVG-samordnarna gjort i praktiken? Vi har följt ett antal ungdomar under deras vistelse på SiS-institutionen, vid övergången till vård i annan form och en tid efter att ungdomen flyttat vidare. Under den här tiden har vi försökt att hjälpa till att få struktur både på möten och behandlingsplaneringen. När vi har fått mandat har vi förberett och planerat möten genom att sammankalla och samla in frågeställningar inför mötena. Vi har även tydliggjort ungdomars och föräldrars frågeställningar och önskemål genom att ställa klargörande frågor under mötena. På så sätt har vi hjälpt till att öka ungdomarnas och föräldrarnas delaktighet och att skapa en gemensam syn på ungdomens behov. Ibland har vi fungerat som oberoende ordförande på möten och skrivit avtal/protokoll/mvgöverenskommelser. Vi har verkat för att det skall bli tydliga uppdrag och planeringar. Sedan har vi följt upp ärendena och kontrollerat så att det som blivit bestämt har verkställts. Vid behov har planeringen reviderats. Vi har även fört över kunskap mellan SiS/socialtjänsten/vård i annan form. Vi har i viss mån kunnat kompensera vid byte av socialsekreterare, genom att t ex hjälpa till att härbärgera frustration och bidra till kontinuiteten. Vi har även bidragit till kontinuiteten när en ungdom bytt avdelning eller återplacerats inom SiS. En av våra viktigaste insatser har varit att medverka till att göra ungdomar och föräldrar mer delaktiga. I förhållande till våra samverkanspartners har vi haft olika funktioner. Vi har t ex fungerat som bollplank, medhandläggare, handledare, mentorer och medlare. Ibland har vi även haft en containerfunktion, då vi burit ångest och frustration från olika samverkanspartners. Vi har bl a delat med oss av vår kunskap om olika behandlingsalternativ och evidensbaserade metoder. Kanske har vi även i viss mån avlastat våra samverkanspartners då vi agerat som oberoende ordförande m m. Genom att använda MVG-överenskommelsen tror vi att vi även banat väg för användandet av genomförandeplanen i BBiC. Utöver att arbeta med enskilda ärenden har vi även informerat om projektet och gjort intervjuer/fyllt i enkäter till forskningen om MVG-projektet. Exempel där samordnarrollen fungerat bra: Kort tid efter placering träffar jag en ungdom, som är akutplacerad inom SiS cirka fyra veckor. Ungdomen uttrycker bland annat en vilja att göra ett nationellt prov under sin vistelse på SiS, vilket gick att ordna. Innan ungdomen lämnar SiS upprättas en MVG-överenskommelse. Denna har sedan reviderats vid fem tillfällen i samband med uppföljningsmöten. Några av målen är nu uppnådda, medan andra har förändrats eller tagits bort. Ungdomens socialsekreterare är för närvarande sjukskriven och min medverkan bidrar till kontinuitet för ungdomen, som nu har en vikarierande socialsekreterare

13 I ett ärende kommer jag in väldigt snabbt. Ungdomen är akutplacerad och socialsekreteraren ska vara kvar i ärendet cirka två månader till. På mitt initiativ samlar vi nätverket kring ungdomen och får med alla viktiga personer och gör en överenskommelse. Alla är delaktiga och överenskommelsen har sedan följt med och reviderats ett par gånger. Det fanns från början en ledig roll för mig. Jag har bidragit till att ärendet följts upp och att det finns kontinuitet. När den första socialsekreteraren slutade kom en ny handläggare efter en tid utan att det skedde någon kunskapsöverföring dem sinsemellan. Den processen blev ganska enkel genom min kunskap om ungdomen. Jag har även varit ordförande på möten. Min roll har varit att dra processen vidare, samt att följa upp insatserna, vilket har bidragit till strukturerade möten och att socialsekreteraren har kunnat koncentrera sig på sina uppgifter. Det har funnits motgångar, men ärendet har ändå utvecklats så att alla har fått en gemensam syn på arbetet med ungdomen, samt i bemötandet av ungdomen. Neutraliteten har även spelat en viktig roll i ärendet, vilket har gett mig förtroende från alla. Ungdomarna, deras familjer och nätverk Som MVG-samordnare har vi bl a i uppgift att följa och utgöra ett stöd för den unge genom de olika faserna i vårdkedjan. I kontakten med ungdomarna, samt deras familjer och nätverk, har vi gjort många olika erfarenheter. Framgångsfaktorer är när ungdomarna och de vuxna har KASAM, så att sammanhanget är förståeligt, meningsfullt och hanterbart för dem. Det är viktigt att det finns en tydlighet och struktur i planering och behandling, men också på de möten som hålls. Det är också viktigt att ungdom och föräldrar görs delaktiga, så att de blir motiverade att följa planeringen. Olika dilemman för ungdomarna uppstår t ex när ungdomen inte begriper situationen, inte kan hantera den och därmed inte upplever sammanhanget som meningsfullt. Det kan handla om att ungdomen inte förstår varför han/hon blivit placerad på SiS, regler och rutiner på avdelningen, ovisshet om behandlingens innehåll och upplägg, samt vad som krävs för att han/hon skall få flytta vidare etc. Vi har varit med om att många vill ha en lära-känna-fas innan man påbörjar behandlingsarbetet och undrar vems behov det handlar om? Vi upplever att en sådan fas ger ineffektivitet i vårdkedjan och inte är till nytta för ungdomen, utan tror det är bättre att komma igång med den planerade behandlingen så fort som möjligt, samtidigt som man lär känna ungdomen och skapar en arbetsallians. Det kan också uppstå dilemman med anledning av rättsprocessen, exempelvis när man väntar på en LVU- eller LSU-dom, och inte vet hur tiden på avdelningen ska göras meningsfull i avvaktan på domen. I det sammanhanget vill vi också nämna att vi undrar vem som ser till att säkra ungdomarnas juridiska rättigheter efter LVU-domen, när advokaten i allmänhet inte finns med längre? Det kan vara svårt för ungdomar och föräldrar att hävda sin rätt vid förlängning av LVU i socialnämnden. Sällan kopplas en advokat in igen i samband med en sådan förlängning, trots att ungdomen eller föräldrarna vill att LVU-vården skall upphöra. Vi har också konstaterat att en ungdom som blir omhändertagen enligt 6 LVU vid misstanke om brott, istället för att bli häktad, inte har rätt till skadestånd vid ett frikännande, vilket ungdomen hade haft vid en häktning. Dessutom räknas tid som man varit på en SiS-institution inte av vid ett LSU-dom, men tid som man varit häktad räknas av. Vi har även arbetat för att göra föräldrar och nätverk delaktiga. Positivt har varit att vi har haft tid att lyssna på föräldrarna och ungdomarna. Saker som har försvårat har varit när det redan är många inblandade och föräldrarna har upplevt att det varit jobbigt att det kommer med ytterligare en person. Andra saker som försvårat har t ex varit språkförbistring och försök till triangulering och/eller splitting. Vi har uppmärksammat att det spelar roll vilken socialsekreterare ungdomen har och vilken stadsdelsnämnd som ungdomen tillhör. Socialsekreterarna har olika arbetsbelastning och det är olika hög personalomsättning. Stadsdelsnämndernas organisation ser olika ut och resurserna varierar. Exempelvis är omfattningen på stadsdelsnämndernas vård på hemmaplan olika stor. Det är också tydligt att det spelar roll vilken institution/avdelning inom SiS som ungdomen kommer till, samt vilken kontaktperson som ungdomen får. Det skiljer mellan vilka behandlingsmetoder som är tillgängliga på olika institutioner och avdelningar. Något annat som skiljer mellan olika institutioner/avdelningar 24 25

14 är om ungdomarna/föräldrarna får vara med på hela eller delar av behandlingskonferenserna, eller inte alls. Det kan finnas skäl att prata utan att ungdomen/ föräldrarna är med, men det behöver i så fall förberedas väl. Inom SiS har personalen mer varierande utbildningsnivå än inom socialtjänsten. Efter att ha arbetat nästan två år som MVG-samordnare har vi många funderingar kring vilken behandling som ungdomarna får, t ex: vad gör att vissa ungdomar får viss behandling? hur många får olika typer av behandlingar, t ex evidensbaserade metoder? hur många ungdomar är exkluderade från de evidensbaserade metoderna/ programmen? (t ex utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och omotiverade missbrukare) vad händer med de ungdomar som är exkluderade från de evidensbaserade metoderna/programmen? hur ofta används det standardiserade bedömningsinstrument för att bedöma ungdomens/familjens behov? hur görs matchningen mellan behov/beteende och insats? följer behandlingen utredningsresultatet från socialtjänstens utredning eller utredningsavdelning inom SiS? sätter man upp mål för behandlingen, hur mäter man målen och hur vet man när de är nådda? brukar socialtjänsten utvärdera sina egna verksamheter? Som MVG-samordnare har vi även ställts inför några etiska dilemman, t ex: ett etiskt dilemma uppstår om ungdomen inte vet vem som är ansvarig socialsekreterare, om det inte finns någon planering, om ungdomen inte vet vad han/hon gör inom SiS eller skall göra för att komma därifrån. vi har också behövt fråga oss hur man bör agera om personal inom SiS eller socialtjänsten inte agerar korrekt? Och hur ska man göra om man vill bli av med olämplig personal? Borde det finnas en Lex Maria inom socialt arbete? Goda exempel angående ungdomarna, deras familjer och nätverk: Många av de ungdomar jag mött upplever att det händer något när det finns en samordnare, vilket kommer sig av de skriftliga överenskommelser som upprättas med tydliga mål och delmål. Situationen blir genom tydligheten både förståelig och hanterbar, vilket gör det hela mer meningsfullt. Det är också uppskattat att ungdomarna blir lyssnade på, får en mer tydlig plats och att deras frågor blir viktiga. Vid möten gör det en skillnad när jag som samordnare lyfter ungdomens fråga, men kanske på ett annat sätt än ungdomen själv hade gjort. Jag som samordnare nöjer mig inte med ett otydligt svar som t ex över tid och du ska sköta dig, utan jag hjälper ungdomen att hålla kvar frågan tills det är tydligt vad som menas. På en utredningsavdelning håller utredningssekreteraren i det första mötet med ungdom, förälder och socialsekreterare. Utredningssekreteraren beskriver vad som kommer att hända på avdelningen, vilka tidsramar som finns och vad utredningen kommer innehålla. Behandlingspersonal, lärare och psykolog medverkar och beskriver vad dom gör under utredningstiden på avdelningen. Sammantaget ger detta en bra struktur och tydlighet för alla närvarande. Samverkan SiS/socialtjänsten/vård i annan form Ett av målen för MVG-projektet är att vårdkedjan för ungdomar skall bidra till att skapa fungerande modeller för samarbete mellan SiS och socialtjänsten. Som samordnare har vi fått god inblick i hur samverkan mellan de olika aktörerna i vårdkedjan kan se ut och fungera. Vi har sett många goda exempel, men även en del mindre goda. Genom vår medverkan har vi förbättrat samverkan genom att vara kommunikatörer och länkar. Vi har även belyst helhetsperspektivet och ställt förtydligande frågor. Den största framgångsfaktor vi har identifierat för att få samverkan att fungera bra handlar om tydlighet. Både SiS och socialtjänsten behöver ha tydliga förväntningar och krav på varandra vid placering, uppföljning och övergång till vård i annan form. Vid placering behövs det t ex tydliga skriftliga uppdrag och placeringsinformation från socialtjänsten. Det behöver också finnas en tydlighet när det gäller arbetsfördelning, så att man vet vem som gör vad

15 Ett område där kunskapsöverföringen ofta brister är mellan ungdomens hemskola och skolan inom SiS. I allmänhet förs skolans kunskap om eleven inte över till institutionen i samband med placering och vice versa. En av samordnarna i MVG väst har medverkat i VIS-projektet (Verksamhetsutveckling i Samverkan), som var ett samverkansprojekt mellan SIT (Specialpedagogiska institutet) och SiS. Resultatet av VIS-projektet blev ett förslag om att en kommunal skolrepresentant skall följa eleven då han/hon flyttar till SiS, under tiden på institutionen och sedan finnas kvar när ungdomen flyttar hem eller vidare någon annanstans. På så sätt får skolan möjlighet att lämna ifrån sig kunskap om eleven, men också att ta emot kunskap om elevens utveckling på institutionen och vara med och planera så att tillbakagången till skolan blir så bra som möjligt. (Se För alla elevers rätt till lärande och utveckling, Växjö universitet, 2008). Under tiden som ungdomen är på institutionen behövs det en tydlig, skriftlig behandlingsplanering med mål och delmål, t ex i form av en genomförandeplan enligt BBiC. Vid övergången till vård i annan form behövs det också en tydlig planering. I avsaknad av genomförandeplan, kan t ex MVG-överenskommelsen användas. Det behövs också en tydlig struktur när det gäller hur uppföljningen skall se ut och hur de möten som hålls skall vara strukturerade. Andra framgångsfaktorer när det gäller samverkan handlar om en fungerande dialog, att deltagarna är positiva, lyssnar, ger varandra tid och information, har tålamod och är ödmjuka. Några hinder för en fungerande samverkan som vi har sett handlar om att personal inom både SiS och socialtjänsten har fördomar och bristande kunskap om varandras uppdrag och förutsättningar. Vi har sett exempel på att det finns gamla händelser som inte har bearbetats, utan fortsätter att påverka samarbetet på ett negativt sätt. Utbildningsnivån mellan personal inom SiS och socialtjänsten skiljer sig, vilket t ex gör att man har olika referensramar, synsätt och förståelse av begrepp. En annan faktor som försvårar samverkan är hög personalomsättning inom socialtjänsten, vilket bl a leder till oönskade byten av socialsekreterare. Vi har också uppmärksammat att Göteborgs stads organisation gör att det är svårt att kommunicera mellan olika stadsdelsnämnder och mellan olika nivåer och enheter inom stadsdelarna. Något vi funderat över är förhållandet att SiS och HVB- hem/olika öppenvårdsalternativ är säljare och socialtjänsten kund. Kan det förhållandet göra att blir svårt för personalen att kritisera och ställa krav på varandra? Har man outtalade förväntningar? Är man för försiktig med varann? Hur gör personalen om de märker att den andre inte utför sitt uppdrag på ett korrekt sätt? Kanske ger socialtjänsten ett slarvigt uppdrag, vilket personalen på SiS inte återkopplar. Sedan genomförs behandlingen utan att socialtjänsten regelbundet ställer krav på resultat utifrån uppdraget/uppsatta mål, vilket resulterar i att man blir besviken över resultatet? Vi undrar också om det sker en uppföljande dialogen när det t ex gäller socialtjänstenkäten? Goda exempel på samverkan: När jag som samordnare i ett tidigt skede får mandat att hålla i möten och använda den mötesstruktur som vi har, d v s att inhämta allas frågor innan mötet, skriva ner dem och skicka ut allas frågeställningar innan mötet till dem som är berörda, skapas en tydlighet som blir bärande för kommande samarbete. Under mötet förs ett protokoll, alternativt görs en genomförandeplan/överenskommelse, som sedan följs upp. Jag får kontakt med en ungdom över 18 år som först placeras på SiS för en utredning av fortsatt behov av insatser. Det står tidigt klart att en placering i familjevård är det bästa alternativet, vilket också slutligen rekommenderas i utredningen. Socialsekreteraren tar även utredningens övriga rekommendationer på fullaste allvar, och finner en privat familjevårdsverksamhet som kan tillgodose både behovet av familjehem och övriga behov. En tät kommunikation förekommer mellan socialsekreterare, institution och familjevårdsverksamheten som ungdomen ska flytta till. Familjevårdsverksamheten besöker ungdomen vid ett par tillfällen på institutionen och har även kontakt med personalen och socialsekreteraren för kunskapsinhämtning. Vid själva flytten från institutionen deltar representanter både från institutionen och från familjevårdsverksamheten

16 VIS-modellen Före Under Efter Orientering Intagning Möten/Verksamhet Utskrivning Uppföljning/planering I samband med att en ungdom var akutplacerad inom SiS bestäms tidigt att ungdomen ska flytta vidare till ett HVB-hem. Innan flytten dit besöker personal från HVB-hemmet ungdomen på akutavdelningen. Personal från HVB-hemmet medverkar också vid ett möte på akutavdelningen då en genomförandeplan enligt BBiC upprättas. Efter att ungdomen flyttat till HVB-hemmet följs genomförandeplanen upp vid möten där. Ansvar/ sammankallande Nödvändiga aktörer Socialtjänsten Socialtjänsten Skolrepresentant Föräldrar/vårdnadshavare SiS institutionen SiS institutionen SiS institutionen Socialtjänsten Skolrepresentant Föräldrar/vårdnadshavare Socialtjänsten Skolrepresentant Föräldrar/vårdnadshavare Socialtjänsten Skolrepresentant Föräldrar/vårdnadshavare Socialtjänsten Mottagande skola Socialtjänsten Skolrepresentant Föräldrar/vårdnadshavare Vårdkedjan Uppdraget till SiS var att utveckla och pröva en förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården. Vi har funderat och reflekterat en hel del kring varför vårdkedjan egentligen behöver förstärkas? Möjliga aktörer Möjlig aktivitet/ dokumentation Elevens nätverk (privat/prof) Institutionsrepresentanter (avd. föreståndare, ped. ledare, lärare) Samordnare SIT-rådgivare SiS Placeringsenhet Utredning socialtjänsten Åtgärdsprogram (ÅP) IUP (individuell utvecklingsplan), ped. omdömen/ utlåtanden/betyg Uppdrag till institutionen Skoltillhörighet (grundskola/särskola/gy-skola) SiS informationsbesök Placering Institutionspresentation, lokal arbetsplan Orientering/kartläggning Nätverksarbete Institutionsrepresentanter (avd. föreståndare, ped.ledare, lärare, kontaktperson) Samordnare SIT-rådgivare Elevens nätverk (privat/ prof) Institutionslärare Beh. avdelning/ kontaktperson Samordnare SIT-rådgivare Lärande/behandling Revidering av IUP, ÅP, beh. plan Betyg/omdöme Omformulering av mål SiS - utredning Elevsamtal Utvecklingssamtal Handledning, metod, läromedel Institutionslärare Beh. avdelning/ kontaktperson Samordnare SIT-rådgivare Vårdkedja socialtjänsten Mottagande skola Eftervård SiS Rekommendationer Åtgärdsprogram (ÅP), IUP ped. omdömen/uttalanden/ betyg Utvärdering SiS - utredning Socialtjänstenkät ADAD (utskrivning) VIS-modellen ger tydlig överlämning till elevens nya skola. Elevens nätverk (privat/prof) Institutionslärare Beh. avdelning/ kontaktperson Samordnare SIT-rådgivare Vårdkedja socialtjänsten Mottagande skola Eftervård SiS Åtgärdsprogram (ÅP), IUP ped. omdömen/uttalanden/ betyg Överlämning Utredning socialtjänsten Åtgärdsprogram (ÅP) IUP (individuell utvecklingsplan), ped. omdömen/ utlåtanden/betyg Uppdrag till institutionen, skolan Skoltillhörighet (grundskola/särskola/gy-skola) Mötesplanering ADAD (inskrivning) Handledning, metod, läromedel Vårdkedjeplan/överenskommelse I MVG-överenskommelsen finns en enkel bild av vårdkedjan: Institution Övergång Fortsättning Några viktiga ingredienser för att få vårdkedjan att fungera är att ta reda på ungdomens och familjens behov, analysera dem och göra en tydlig planering av insatser utifrån dessa, ev med hjälp av ett standardiserat bedömningsinstrument. Under hela vårdkedjan skall man sedan arbeta utifrån de risk- och skyddsfaktorer som man har identifierat. Man behöver sätta upp tydliga och mätbara mål, som man följer upp regelbundet och sedan utvärderar. Det är också viktigt med ungdomarnas och föräldrarnas delaktighet, eftersom det påverkar motivationen att följa planeringen. I slutfasen av vårdkedjan är det viktigt att analysera ungdomens situation; vem pratar ungdomen med?, hur fungerar relationerna?, vet de vad de skall göra om det blir problem igen? Övergången mellan SiS och vård i annan form är en väldigt kritisk period och innebär en enormt stor omställning för ungdomen. På institutionen är det hög personaltäthet (i genomsnitt finns det tre personal/plats på SiS-avdelningarna). Där finns också en tydlig yttre och inre struktur, samt anpassad skolgång. Efter 30 31

17 flytten från SiS får ungdomen större frihet och eget ansvar, samtidigt som strukturen minskar. Skolgången ser olika ut, men ofta är den mindre individanpassad än på SiS. Personalen på avdelningen och socialsekreteraren ser att ungdomen utvecklas och fungerar på institutionen och vi tror att de ibland kan vara för optimistiska när det gäller att förändringen skall bestå efter flytten. Vid övergången till vård i annan form behöver det i god tid göras en planering för hur den fortsatta vården skall se ut och vem som skall ansvara för den. Det är viktigt med en överlappning, så att den som skall genomföra den fortsatta vården, finns med och lär känna ungdomen medan han/hon fortfarande bor kvar på institutionen. Det är också viktigt att det förs över viktig kunskap mellan de olika parterna och att det ges tydliga uppdrag till den som skall genomföra vården som följer efter institutionsbehandlingen. De risk- och skyddsfaktorer som man arbetat med på institutionen behöver man fortsätta att arbeta med när ungdomen flyttat vidare, utan att processen avstannar. Som vi tidigare nämnt är skolan ett område där vårdkedjan ofta brister. Ett annat område där vårdkedjan ofta brister är i förhållande till öppenvården på hemmaplan. En ungdom/familj kan ha haft en fungerande öppenvårdsinsats och planeringen kan vara att ungdomen/familjen åter skall ha samma insats efter hemflytt, men ofta finns personen ifråga inte med under institutionsvistelsen. Även andra personer från hemmaplan, t ex personal från fritid, kan vara viktiga att ha med redan innan ungdomen flyttat hem igen. Vi har också blivit medvetna om att man har olika stor tilltro till att behandlingen faktiskt ger effekt. Ibland ser socialsekreteraren institutionsvistelsen som en tid då ungdomen bara är någon annanstans och förväntar sig att allt skall bli som innan när ungdomen kommer tillbaka. Vilka effekter ger ett sådant mottagande på ungdomen? Och hur tänker man inom t ex skola, polis och fritidsverksamhet om en ungdom som kommer tillbaka efter att ha genomgått institutionsbehandling? Några andra tankar som vi har kring varför vårdkedjan inte fungerar är den ofta stressiga arbetssituationen på socialkontoret, som bl a leder till att saker tar längre tid än planerat och att socialsekreteraren inte hinner förbereda sig tillräckligt inför möten. Det förekommer också att det är dålig behandlingsintegritet på avdelningen och att ungdomarna avviker. Vid ett sammanbrott skulle man kunna använda plan B i större omfattning än idag, så att man vet vad man skall göra i den situationen. Vi hoppas att implementeringen av BBiC och användandet av genomförandeplanen kommer att förbättra vårdkedjan. Något som vi uppmärksammat i samband med upprättandet av genomförandeplaner är att socialsekreterarna har varierande kunskap om och gör på olika sätt när de sätter upp mål och gör målformuleringar. Goda exempel på vårdkedjan: Ett bra exempel är en ungdom som blir återplacerad inom SiS efter en period på ett HVB-hem. Man bestämmer att ungdomen skall tillbaka till HVB-hemmet efter SiS då det inte inom överskådlig tid är möjligt med en flytt hem till föräldrarna. HVB-hemmet finns med under hela placeringstiden och är med på uppföljningsmöten m.m. Institutionen jobbar både med föräldrarna och HVB-hemmet under placeringstiden. En ungdom är placerad inom SiS i tio månader, först på en utredningsavdelning där man utreder ungdomens och familjens behov. Därefter placeras ungdomen på en behandlingsavdelning inom samma institution. Under tiden på behandlingsavdelningen får ungdomen bland annat hjälp att komplettera sina betyg och söka till önskat gymnasieprogram. I samband med skolstart görs en omplacering med LVU till hemmet då ungdomen och familjens utveckling har gått i positiv riktning. Ungdomen och familjen får fortsatt vård och stöd från institutionen i form av eftervård i sex månader. Trots små bakslag går utvecklingen framåt och ungdomen och familjen fungerar bra och är nöjda med det stöd de får från institutionen. Det finns en skriftlig vårdplanering med tydliga mål, delmål och tydlig ansvarsfördelning som revideras vid varje uppföljningsmöte. I ett ärende började en successiv utslussning i slutskedet av SiS-placeringen, när eftervårdsinsatserna var bestämda. SiS var med och hade direktkontakt med kommande insats. Vid planerade och kommande hembesök fanns det med att eftervårdsinsatserna skulle gå in och arbeta med ungdomen. De första viktiga kontakterna togs och en arbetsallians skapades. När ungdomen sedan hade lämnat SiS var arbetet i full gång och det fanns en tydlig planering framledes. Det blev även en naturlig kunskapsöverföring från SiS till nästa insats

18 SiS tjänstekarta för akutplacering enl LVU och SoL TID AKTÖR Före inskrivning Vecka i introduktion Vecka 2 och framåt Utskrivningsfas Efter utskrivning Den unge Mottagarrutiner Skriftlig information ADAD inskrivning Behandlingsplanering Hälsosamtal Behandlingsplanering Individuella samtal med behandlingspersonal Särskilda insatser vid behov Utbildning Individuella samtal med behandl. personal Utbildning Utskrivningsförberedelser ADAD utskrivning Brukarforum Familj/nätverk Familje- och nätverkskarta Familje- och nätverkskarta Utskrivningsförberedelser Socialtjänsten Ansökan om plats Placeringsbeslut Kontakt med avdelningen Vårdplanering Uppdrag till avdelningen Behandlingsplanering i samverkan med avdelningen Kontakt med avdelningen Utskrivningsförberedelser Socialtjänstenkät Institutionschef Inskrivningsbeslut Intagningsbeslut Beslut om särskilda befogenheter Kontakt med SiS huvudkontor Kontakt med socialtjänsten Skriftlig info. till den unge Uppdrag från socialtjänsten ADAD inskrivning Behandlingsplanering i samverkan med den unge och socialtjänsten Familje- och nätverksarbete Dokumentation Kvalitetskultur Beslut om särskilda befogenheter Omprövning av vård vid låsbar enhet Brukarforum Behandlingsplanering i samverkan med den unge och socialtjänsten Familje- och nätverksarbete Dokumentation Utskrivningsbeslut Kontakt med socialtjänsten Utskrivningsförberedelser Slutanteckning ADAD utskrivning Avdelningsföreståndare Behandlingspersonal Mottagningsrutiner Individuella samtal Beteendeobservation Individuella samtal Utskrivningsförberedelser Särskilda insatser vid behov Pedagog Utbildningsplanering Utbildning Utskrivningsförberedelser Hälso- och sjukvårdspersonal Hälsosamtal Ev. åtgärder Ev. åtgärder Utskrivningsförberedelser På SiS webbplats visas tjänstekartor som överskådligt beskriver insatser och ansvar under institutionstiden. Socialtjänstenkät Visioner och utvecklingsområden Avslutningsvis vill vi dela med oss av våra visioner och tankar kring möjliga utvecklingsområden som vi tror skulle kunna förbättra ungdomsvården framöver. Genom vårt arbete som MVG-samordnare har vi fått mycket ny kunskap, insyn i olika verksamheter och många nya kontakter. Vi har god inblick i ett flertal stadsdelsnämnder i Göteborgs stad och kunskap om deras hemmaplanslösningar. Vi har också inblick i flera SiS-institutioner, främst i väst, samt i ett flertal privata HVB- och öppenvårdsalternativ. Genom vår position har vi möjlighet att ha ett helikopterperspektiv i enskilda ärenden, men också i förhållande till olika aktörer. Under ett föredrag med professor Kjell Hansson uppmanades åhörarna att tänka sig in i hur det skulle vara om vi behövde genomgå en operation eller behandling. Vi skulle förmodligen försöka att ta reda på så mycket som möjligt om operationen/behandlingen och vilja veta hur det har gått för andra som genomgått den. Han uppmanade oss sedan att jämföra med klienternas möjligheter att få information om olika behandlingsmetoder och vilka resultat/effekter man kan förvänta sig av de olika metoderna. Hur tänker du? En av våra visioner är att det skall bli lättare för klienterna att få information om olika behandlingsmetoder och deras resultat/effekter, både från SiS och socialtjänsten. Vi tror att det skulle vara bra att använda standardiserade bedömningsinstrument och evidensbaserade metoder i större omfattning än idag. Man behöver undersöka och analysera ungdomens behov för att sedan planera insatser som matchar de risk- och skyddsfaktorer som man funnit. Det skulle också vara önskvärt om det gick att förbättra de faktiska möjligheterna att ge ungdomarna olika evidensbaserade metoder. Ibland är det inte möjligt utifrån ekonomi, köer eller att den önskade behandlingen inte finns inom rimligt geografiskt avstånd. Ett annat område som man behöver förbättra är kvalitén på och förberedelserna inför olika möten. Vi anser att möten är ett viktigt forum och ett sätt att kvalitetssäkra behandlingen. Möten skall huvudsakligen fokusera på planering och utvärdering av insatser kopplat till uppsatta mål. Hur länge ska man hålla på med en insats som inte ger önskad effekt? 34 35

19 När det gäller möten har vi underlättat genom att ibland skicka ut dagordning, samla in frågor och vara ordförande. Vårt arbetssätt har ökat delaktigheten för både ungdomarna och föräldrarna och vi hoppas att det arbetssättet kommer att leva vidare. Vi skulle också önska att man, både inom socialtjänsten och SiS, blir bättre på att följa upp, utvärdera, dokumentera och kvalitetssäkra de metoder som man använder idag, vilket även gäller BBiC. Det bör ske utifrån strukturerade och forskningsbaserade metoder. På så sätt skulle det bli möjligt att utveckla metoder som är effektiva, samtidigt som man kan ta bort metoder som inte fungerar bra. Det är också viktigt att dela med sig av sina erfarenheter och börja dokumentera beprövad erfarenhet för att utveckla den professionella expertisen inom socialt arbete. Enligt betänkandet Evidensbaserad praktik till nytta för brukaren (SOU 2008:18, sid 37), talar man inom hälso- och sjukvården om beprövad erfarenhet då det rör sig om metoder och arbetssätt som fått en viss spridning och acceptans inom professionen. Det förefaller vara möjligt att etablera ett liknande arbetssätt också inom socialt arbete. Förutsättningarna för samarbete mellan olika vårdgivare blir stärkta om man har en gemensam kunskapsbas och en kunskapsbaserad metodik att utgå ifrån. Som vi tidigare nämnt är det viktigt att eftervården kommer in redan innan ungdomen flyttar från SiS, för att det inte ska bli glapp i behandlingen. Vi tror också att övergången skulle underlättas om institutionspersonalen oftare besöker ungdomens hemmiljö innan flytten och arbetar mer med den redan under placeringstiden. När det gäller skolan skulle vi vilja att man börjar använda VIS-modellen och då framför allt att man inför en kommunal skolrepresentant som följer eleven vid övergången till SiS, under tiden på institutionen, och vid återgången till hemskolan. För att förbättra samverkan är det viktigt med förtroende för och tillit till varandras kompetens. Det skulle också vara bra att utveckla samverkan kring ADAD, så att socialsekreteraren får tillgång till sammanfattningen. Genom att båda har tillgång till ADAD-sammanställningen, tror vi att man får en mer gemensam syn på ungdomens behov och därmed en bättre grund att planera utifrån. Möjliga utvecklingsområden inom socialtjänsten handlar om att försöka minska personalomsättningen genom t ex rimlig arbetsbelastning och att ställa krav på arbetslivserfarenhet inom socialt arbete innan man börjar arbeta utifrån LVU. Lika viktigt är det att få olika former av stöd och att ha mentorer och/eller medhandläggare. Inom socialtjänsten kan man också bli bättre på att upprätta målformuleringar med fokus på risk- och skyddsfaktorer, samt kriminogena behov. Mål ska exempelvis vara konkreta, nåbara, beteendeinriktade och mätbara. Socialtjänsten kan också bli bättre på att analysera sammanbrott och ta tillvara det som fungerade bra. Det skulle också vara bra med en förbättrad kommunikation mellan olika stadsdelsnämnder, samt mellan olika nivåer och enheter inom stadsdelarna. Det skulle öka möjligheterna att arbeta mer enhetligt inom Göteborgs stad, men också att finna fler gemensamma strategier, så att vissa resurser kan utnyttjas gemensamt, exempelvis som MST (MultiSystemisk Terapi) i Nordost och IHF (Intensivt Hemmabaserad Familjebehandling) i väst. Tänkbara utvecklingsområden inom SiS är att fortsätta utveckla användandet av evidens- och manualbaserade metoder, samt standardiserade bedömningsinstrument. Det skulle även vara bra om alla avdelningar kan erbjuda vissa program, exempelvis ART och ÅP (Återfallsprevention). Viktigt är att ha ett individfokus, så att behandlingen anpassas efter individen. På akutavdelningar, eller vid väntan på en LVU- eller LSU-dom, bör personalen arbeta kort och intensivt med vissa program. När det gäller skolgång på akutavdelning har vi sett goda exempel då ungdomen i princip kunnat fortsätta sin skolgång efter att personalen varit i kontakt med hemskolan. Ett sätt att utveckla utredningsavdelningarna vore att använda fler självskattningsformulär, vilket t ex görs på Multifunc-avdelningarna. Man kan också möta socialtjänsten utifrån BBiC. Det skulle också vara bra att ha en jämnare och högre utbildningsnivå hos personalen inom SiS. Vi har uppmärksammat att dokumentationen har olika kvalitet på olika institutioner, vilket påverkar rättssäkerheten och därmed bör förbättras. Under 2008 arbetar man med att förbättra dokumentationen inom SiS. Ett annat utvecklingsområde vore att ha mer samarbete över institutionsgränserna. Ett bra exempel på detta är SiS-KOMET. Något som vi har konstaterat är att det ofta blir lägre intensitet i behandlingen under sommarmånaderna, då den ordinarie personalen är på semester, vilket också vore önskvärt att förbättra

20 Slutligen vill vi tacka alla våra samverkanspartners för två intressanta och lärorika år. Vi kommer att lämna projektet med många nya kunskaper, som vi hoppas kommer att gynna både SiS och socialtjänsten på ett eller annat sätt framöver. Sori Reif Abdali Sofie Ask Fredrik Björkgren Jonas Petersson Anna Tenglin Carina Undenell 38

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21

Läs mer

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner SiSam Samverkansmodell för placerade barn Samverkanskonferenser kommuner Uppdraget Uppdraget ges till SiS och SPSM som i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola ska åstadkomma: ü Obruten skolgång

Läs mer

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-22 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140905 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2016042 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20150401 20160331 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Utredning och matchning av familjehem

Utredning och matchning av familjehem Utredning och matchning av familjehem BBIC anpassad familjehemsutredningsprocess Västerås Stad, proaros, Socialkontor Barn och Ungdom Bakgrund 2007 - Lokal grundutbildningen i BBIC. - projektuppdrag kartläggning

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20160914 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport Kvalitetsindex Rapport 2009-06-09 Innehåll - 2009-06-09 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

SIKTA Process missbruk cannabis

SIKTA Process missbruk cannabis SIKTA Process missbruk cannabis Kriminalvården: Frivårdsinspektör Fredrik Eliasson Lunds socialförvaltning: Socialsekreterare Tale Wide Svensson Statens institutionsstyrelse: Utredningssekreterare Maria

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard Kvalitetsindex Standard Rapport 20-0-24 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Kvalitetsindex. Standard, handläggare. Vilhelmsro Hvb-Hem Behandlingsinsats Vilhelmsro AB

Kvalitetsindex. Standard, handläggare. Vilhelmsro Hvb-Hem Behandlingsinsats Vilhelmsro AB Kvalitetsindex Standard, handläggare Vilhelmsro HvbHem Behandlingsinsats Vilhelmsro AB Rapport 2016030 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2015001 20160731 Innehåll SSIL Kvalitetsindex

Läs mer

MVG. En förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården

MVG. En förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården MVG En förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården 2 [35] Förord Statens institutionsstyrelse har haft regeringens uppdrag att under perioden 1 juli 2006 31 december 2008 utveckla och pröva en förstärkt vårdkedja

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Solid Återkomst Delrapport 2 Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Projektgrupp/styrgrupp: Anneli Englund, samordnare socialkontoret ungdomsenheten Stefan Björklund, ordförande KRIS

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201621 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Planen upprättad 2016-11-01 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer

Läs mer

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christine Dahlén 2015-04-01 SCN-2015-0150 Socialnämnden Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Ensamkommande barn och ungdomar olika aktörers ansvar och uppdrag Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen

Läs mer

Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009

Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009 Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009 TALARE FRÅN Länsstyrelsen Stockholm Margareta Florin Borlänge kommun Anette Wikblom IMS, Socialstyrelsen Catrine

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet Bred delaktighet, samarbete och samråd Förändrade förutsättningar 2014 sökte 7049 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl. Prognos för 2016 27 000 ensamkommande. 2014

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun Detta samverkansavtal syftar till att etablera och utveckla den samverkan som blir nödvändig då socialnämnden i en kommun ansöker

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2013022 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet.

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Ängsätra och VasseBro med fokus på individen Konceptet Ängsätra/VasseBro erbjuder ett nästintill optimalt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Hoppet Fågelbo HVB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Kvalitetsindex. Rapport Hoppet Fågelbo HVB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20160614 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20150601 20160531 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Stubben Rapport

Stubben Rapport Stubben Rapport 2016-02-05 Stubben HVB AB STYRELSENS SÄTE ORGANISATIONSNUMMER TELEFON TELEFAX E-POST Skållerud Mellerud 556641-0253 0530 301 23 0530 301 20 info@stubben.se 464 40 ÅSENSBRUK Innehåll - Strategi

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen T1_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Ingrid Bäcklund Pihlblad ingrid.backlund-pihlblad@socialstyrelsen.se 2012-03-12 Dnr 9.1-6190/2012 1(6) Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Huvudman Skogsro AB

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2013-06-20 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika

Läs mer

ADAD. Sverige. Utskrivning och Överflyttning

ADAD. Sverige. Utskrivning och Överflyttning ADAD Sverige Utskrivning och Överflyttning Version November 2003 Utskrivning och Överflyttning 1 M1 Namn: M2 Personnummer: bbbbba bbba M10 Datum för inskrivning på enheten: aaa M3 Ärendenummer: M4 Datum

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

inspektionen for vård och omsorg

inspektionen for vård och omsorg n, inspektionen for vård och omsorg /() inspektionen för vård och omsorg Sammanfattande presentation Från återföringskonferenserna i Örebro den 12 oktober 2016 och Uppsala den 28 oktober 2016 (presentationerna

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer