Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 31 januari 2013

2 Sammanträdesdatum Reviderad (2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Torsdag den 31 januari 2013 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: cirka FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Mötets öppnande Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientsäkerhet och avvikelser och information om punktprevalensmätning Christina Raner, Mats Tullberg, Karin Fröjd Kommentarer till aktuella händelser Rapporter från styrelsens ledamöter Kaffe Information: Internt arbete med att förbättra förlossningsprocessen Barbro Fridén 8. TU: Motion om att förbättra eftervården vid förlossning Barbro Fridén 9. Information: Föreslagen verksamhetsförändring ÖNH Helena Söderbäck och Kaarina Sundelin 10. Information: Kontaktpunkt psykiatri Lars Wiklund/Barbro Fridén 11. TU: Handlingsplan kvalitet och patientsäkerhet Ing-Marie Bergbrant Bilaga Bilaga Lunch TU: Årsredovisning 2012 Eva Arrdal Bilaga 13. Inriktning styrelsearbetet TU: Revision av delegationsordning och reglemente Kerstin Helgegren 15. Redovisning av miljöutbildning Kerstin Helgegren Bilaga

3 Sammanträdesdatum Reviderad (2) 16. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut Övriga frågor 18. Mötets avslutande

4 Punkt 8 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer SU /2012 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på motion om att förbättra eftervården vid förlossning (RS ) Bakgrund och syfte Enligt officiella siffror drabbas varje år 4000 kvinnor av svåra förlossningsskador i Sverige. I jämförelse med andra länder är sfinkterruptur, som kan vara en allvarlig bristning från slidan till ändtarmen, relativt vanlig i Sverige. Sfinkterskada i samband med förlossning i Sverige ligger på 3 % år Norge och Finland redovisar skador på ca 1-2 %. Förslag Det är viktigt att gravida och födande kvinnor ska kunna känna sig trygga med förlossningsvården i Västra Götalandsregionen. Därför är det angeläget att rutiner vid förlossningsenheterna fortsatt ses över för att leda till ett regiongemensamt vårdprogram för förlossningsvård och eftervård för kvinnan. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att anta tjänsteutlåtande, daterat , angående motion om att fortsätta förbättringsarbetet av förlossningsvård och eftervård att utgöra svar från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Jimmy Kero Områdeschef Bilaga: Motion om att förbättra eftervården vid förlossning (RS ) Expedieras till: regionstyrelsen

5

6

7

8 Punkt 11 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer SU /2013 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fastställande av handlingsplan för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet 2013 Bakgrund Ett förslag till handlingsplan med aktiviteter för 2013 har arbetats fram av funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Handlingsplanen har beretts i Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledningsgrupp. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att fastställa handlingsplan för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet för SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Ing-Marie Bergbrant Kvalitetsdirektör Bilaga: Handlingsplan 2013 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet

9 Bilaga Handlingsplan kvalitetsutveckling och patientsäkerhet 2013 Vår vision är Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Vård av hög kvalitet ska vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK). Det är ett verktyg och ledningsstöd för fokusering på de långsiktiga och viktiga frågorna. Det är också ett verktyg för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen i BSK 2013 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses K2. Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans. Processperspektivet P1. Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor P2. Processerna är standardiserade och effektiva P3. Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv arbetsgivare M2. Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 1 (5)

10 Bilaga För samtliga perspektiv ska måltal, där det är möjligt och relevant, anges könsuppdelat. Resultaten ska analyseras för att identifiera och åtgärda oskäliga skillnader mellan könen. Patient- och kundperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) < 8 % Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Andel definierade olämpliga läkemedel av alla läkemedel till personer 65 år och äldre < 2 % < 2 % Exempel på aktiviteter under 2013 Genomföra utbildningar för patientmedverkan och patientsäkerhet utifrån resultaten i patientenkäter, patientsäkerhetskulturmätningar och klagomål Bilda lokal sjukhusgrupp för STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) och införa infektionsverktyget för kontinuerlig mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Öka patienternas delaktighet genom patientdialog i direkt samband med besök på sjukhuset och spridning av Min guide till säker vård Ta fram och sprida checklista för in- och utskrivningssamtal med patienter Genomföra översyn av informationsmaterial för att säkerställa god tillgänglighet och involvera patienter i arbetet Ta fram och sprida rutin för läkemedelsgenomgångar och genomföra utbildningar om äldres läkemedelsanvändning med fokus på olämpliga läkemedel Sprida vetskapen om att vid större verksamhetsförändringar ska riskanalys och handlingsplan ur patientsäkerhetsperspektiv utföras Stödja och utbilda i sjukhusförebyggande metoder i vården som FaR, AUDIT, tobaksanamnes, rökstopp i samband med operation Ta fram bemötandeplan Genomföra utbildningar i risk- och händelseanalys, strukturerad kommunikation (SBAR) och strukturerad journalgranskning Stödja införandet av infektionsverktyget för kontinuerlig mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Stödja genomförandet av handlingsplan de mest sjuka äldre Genomföra punktprevalensmätning för basala hygienrutiner och klädregler (BHK), trycksår och vårdrelaterade infektioner (VRI) Ansvar Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören HR- och kommunikationsdirektören Ordförande i strategiska rådet för läkemedelsfrågor Kvalitetsdirektören Ordförande i HFS Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören 2 (5)

11 Bilaga FoUU-perspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2013 Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet Antal vetenskapliga publikationer på SU som finns registrerade i projektdatabasen Högre än 2012 Antal verksamhetsområden med upprättade strategier och budget för forskning och utveckling Antal upprättade utbildningsstrategier på SU Samtliga verksamhetsområden har skriftlig forskningsstrategi Samtliga verksamhetsområden har tagit fram grunderna för en skriftlig utbildningsstrategi Exempel på aktiviteter under 2013 Stimulera genomförande av projektarbete inom förbättringskunskap i samarbete med utbildningssamordnare för studenter och medarbetare Sprida sjukhusets arbeten kring kvalitet och patientsäkerhet på nationella och internationella konferenser Publicera examensarbeten om kvalitet och patientsäkerhet på hemsidan Medverka i Sahlgrenska akademins genomförande av utbildning i processledning 7,5 hp Ansvar Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2013 Verksamheten är välplanerad och Intäkter > eller lika med kostnader > eller lika med 0 kostnadseffektiv och har en ekonomi i Antal verksamhetsområden som har prövat balans modell för att analysera kostnadseffektivitet 3 Exempel på aktiviteter under 2013 Tydliggöra och sprida begreppet kostnadseffektivitet samt ta fram en modell för hur kostnadseffektivitet ska analyseras. Implementera modell för beräkning av kvalitetsbristkostnader vid t.ex. händelseanalys Bilda en arbetsgrupp med syfte att på sikt integrera produktionsplanerings- och budgetprocesserna Ansvar Ekonomi- och marknadsdirektören Ekonomi- och marknadsdirektören Ekonomi- och marknadsdirektören 3 (5)

12 Bilaga Processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor A. Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter utfärdad remiss B. Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning A. >75 % B. > 75 % C. 0 A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som triageras gul (ej tecken på omedelbart livshotande sjukdomstillstånd) och som träffar läkare inom 120 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. A. Minst 90 % B. 100 % C. Minst 90 % Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Andel verksamhetsområden som fortlöpande rapporterar antal överbeläggningar enligt regional rutin och analyserar utfall Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet Antal verksamhetsområden där sjukhusledningen genomför ronder/ internrevision av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet enligt kvalitetsbarometern 100 % 60 % 20 verksamhetsområden Exempel på aktiviteter under 2013 Via verksamhetsutvecklingsnätverket och kvalitetsdagarna sprida kunskap om och exempel på lyckade förbättringsarbeten och sjukhusövergripande processarbete Anordna utbildning i normkritiskt förhållningssätt som ett led i att utveckla arbetsmodeller för analyser och åtgärder för att säkerställa en jämlik vård Sprida arbetet med FOKUS-tavlan för kontinuerligt förbättringsarbete med syfte att förbättra de medicinska resultaten Arbeta fram sammansatta nyckeltal för att belysa vårdens samtliga dimensioner Workshops kring registrering och analys av vårdplatsbeläggning Stödja genomförandet av produktionsplanering genom införandet av huvudplanering på verksamhetsnivå Uppdatera rutiner och riktlinjer för publicering i dokumenthanteringssystemet Barium Ansvar Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Ekonomi- och marknadsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören 4 (5)

13 Bilaga Medarbetarperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 SU är en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska (% av 5 % arbetad tid) Andel genomförda utvecklingssamtal med 90 % individuell kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag JÄMIX-index 108 (Etablerat mått för mätning av jämställdhet) Andel medarbetare som deltagit i regional 100 % medarbetarenkät Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Andel arbetsplatser som använder FOKUSmodellen som metod för ständiga förbättringar 50 % Exempel på aktiviteter under 2013 Starta sjukhusövergripande arbete med gemensam värdegrund Förbättra/utveckla/förenkla arbetssättet enligt Fokus-modellen Säkerställa att samtliga linjechefer inom sjukhuset har genomgått den webbaserade utbildning i Jämställdhet och Genus under året Säkerställa att chefer och medarbetare arbetar för att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser och inkluderar Personalvisionen 2021 i detta arbete Säkerställa implementering av likabehandlingsplan Ansvar Sjukhusdirektören Kvalitetsdirektören HR- och kommunikationsdirektören HR- och kommunikationsdirektören HR- och kommunikationsdirektören 5 (5)

14 Punkt 12 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer SU /2013 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2012 I ärendet föreligger för Sahlgrenska Universitetssjukhuset upprättad årsredovisning inkluderande sammandrag av räkenskaperna för år Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att fastställa årsredovisning för räkenskapsåret 2012 i enlighet med förslag samt att översända årsredovisningen till regionstyrelsen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör Bilaga: Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till: Regionstyrelsen

15 Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

16 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet... 9 Kommunikationsinsatser... 9 Patientbemötande...10 Jämlik vård...12 Patientsäkerhetsarbetet...13 Avvikelserapportering...18 Strategiskt läkemedelsarbete...20 Processperspektivet Sjukhusets mål i processperspektivet...21 Medicinsk kvalitetsuppföljning...21 Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder...22 Vårdgaranti - Tillgänglighet...23 Ledtider vid akutmottagningarna...28 Produktionsplanering...31 Prestationsredovisning...31 Miljömål...34 Medarbetarperspektivet Sjukhusets mål i medarbetarperspektivet...36 Personalstruktur...36 Personalvolym...37 Arbetade timmar...38 Arbetsmiljö och hälsa (67)

17 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Kompetensförsörjning...41 Bemanningsföretag...43 Likabehandling...43 JÄMIX...45 FoUU-perspektivet Sjukhusets mål i FoUU-perspektivet...45 Organisatoriska förändringar...45 Strategiskt utvecklingsarbete inom FoUU...46 Sjukhusgemensam FoU-verksamhet Övergripande stödfunktioner för klinisk forskning...47 HTA-centrum - Regiongemensam resurs vid SU...47 Utbildningsinsatser E konomiperspektivet Sjukhusets mål i ekonomiperspektivet...49 Ekonomiskt resultat...49 Intäktsutveckling...51 Kostnadsutveckling...54 Avskrivningar och räntor...59 Inköpsprocessen...59 Åtgärder vid ekonomisk obalans...59 Eget kapital...59 Investeringar...59 B okslutsdokument Kommentarer och noter (67)

18 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Bilagor Bilaga 1 Regionfullmäktiges mål och uppdrag Bilaga 2 a-d Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2012 Målrelaterade ersättningar 2012 Strålbehandling 2012 Uppföljning rättspsykiatriska vårdkedjan/su 2012 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Kvalitetsbarometern - aktiviteter Sammanställning av verksamheternas aktiviteter inom kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet och vårdgaranti Ledtider vid akutmottagningarna Prestationsredovisning Fakturering per HSN och övriga per landsting Resultaträkning Cognos Controller 4 (67)

19 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) genererade för fjärde året i rad ett plusresultat, 114 mnkr över budget under Resultatet uppnåddes genom ett systematiskt och disciplinerat arbete med att hålla nere kostnader och den totala kostnadsökningen stannade på 0,9 %. Sjukhuset producerade sjukvård enligt uppdrag (-0,1 %) och förbättrade medicinska kvalitetsmått och patientsäkerhet. Trots detta kunde inte tillgängligheten för våra patienter hållas inom vårdgarantin för alla områden då tillströmningen ökade påtagligt även under Dagens Medicin rankade med sin algoritm innefattande medicinska resultat, patientsäkerhet och ekonomi SU som nummer två av universitetssjukhusen i Sverige efter Universitetssjukhuset i Linköping. SU rankades som nummer ett inom områdena diabetes, cancer och hygien. Patientperspektivet I sjukhusets arbete med att kvalitetssäkra och fastställa enhetliga rutiner är patienternas rätt till lika vård en självklar utgångspunkt. Med anledning av detta genomförs regelbundet uppföljningar av patientens upplevelse av utförda vårdinsatser och patientbemötande på SU. Resultatet utgör ett viktigt underlag i det främjande arbetet för ökad jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Genomförda enkätundersökningar 2012 visade att patienter som besökt SU upplevde att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. I samband med att mätresultaten redovisades genomfördes workshops som sjukhusets personal deltog i för att visa hur resultaten kan användas i det löpande utvecklingsarbetet. Sjukhusets vårdavdelningar upprättade även handlingsplaner för att hantera de brister som identifierats i samband med genomförda undersökningar. SU deltog även i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM- VRI). SU låg vid den senaste mätningen kvar på ungefär samma nivå vad gäller VRI som vid tidigare mätningar. SU tillhör fortsatt de regionsjukhusen med lägst andel vårdrelaterade infektioner i landet. Processperspektivet Den medicinska kvaliteten i vården följs kontinuerligt upp, framför allt genom att medverka i, och utveckla medicinska kvalitetsregister av olika slag, både nationella och regionala. I december publicerades Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, som är den sjunde rapporten över jämförelse mellan landsting. I 2012 års publikation fanns redovisning av 54 st indikatorer på sjukhusnivå där SU var representerade. I 67 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket. Under året införde SU kontrollåtgärder kvalitetsbarometer och kvalitetsrond som syftar till att öka kontrollen av sjukhusets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Inom sjukhusets områden och verksamhetsområden pågår ett systematiskt arbete med att utveckla och öka antalet risk- och händelseanalyser samt upprättande av handlingsplaner. Inkommande remisser ökade under året med 7,8 % jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för förstabesök var 67 % i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (79 %). 5 (67)

20 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling var 58 % i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (66 %). Totalt sökte personer någon av SUs akutmottagningar under 2012, vilket är (+ 2 %) fler sökande än Tid till triage (TTT) var i december 35 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket är 13 minuter längre jämfört med december Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 62 %. Tid till läkare (TTL) var i december 298 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var 56 minuter längre än i december Andelen patienter som träffade läkare inom 60 minuter var 39 %. Den totala genomloppstiden (TGT) var i december 7 timmar och 40 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var 32 minuter längre än i december 2011 men 4 minuter kortare än i november Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 62 %. SUs totala utförda vård 2012 var 0,1 % lägre än budget och 0,2 % lägre än 2011 års utfall mätt enligt Västra Götalandsregionens sammanvägda prestationstal. Under 2012 utvecklades SUs övergripande miljöledningssystem vidare. Samtliga element enligt ISO14001 finns på plats. FoUU-perspektivet Under genomfördes en preliminär kartläggning av verksamhetsområdenas forskningsstrategier. Under 2012 påbörjades även ett arbete för att säkerställa ett mer strukturerat och systematiskt utvecklingsarbete på verksamhetsområdesnivå. Under 2012 påbörjades även ett arbete för att säkerställa att utbildningsstrategier på verksamhetsnivå upprättas, och fastställs. Sjukhuset presterade under 2012 cirka verksamhetsförlagda utbildningsveckor. AT-läkarna har i flera år rankat SU bland de tio bästa sjukhusen i landet och vid årets ranking kom SU på tionde plats av 64 rankade sjukhus. Bland universitetssjukhusen innebar det en förstaplats. SU är ett attraktivt utbildningssjukhus och hade även under 2012 ett ökat antal sökande till ATblocken. Under året var det 10,7 sökande per AT-block jämfört med 10,5 under 2011 och 8, Under 2012 slutfördes en kartläggning av nuvarande omfattning och inriktning av ST-utbildning som kopplats till en kartläggning av framtida kompetensförsörjningsbehov inom de olika läkarspecialiteterna. En analys av dessa kartläggningar kommer, i samråd med VGR, att ligga till grund för framtida dimensionering och inriktning av ST-utbildningen vid sjukhuset. 6 (67)

21 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Medarbetarperspektivet Antalet anställda per december 2012 var ( motsvarande period 2011), fördelat på olika typer av anställningar. Antalet månadsanställda ökade, framför allt på grund av att sjukhuset sedan hösten bedrivit ambulansverksamhet i egen regi. För 2012 var målet för antalet ofrivilligt deltidsanställda noll. Resultatet blev 14 (0,1 %) Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,85 % 2012 vilket var en ökning på 0,32 procentenheter mot Sjukhuset anlitade under 2012 bemanningsföretag för 55,3 mnkr, vilket var 27 mnkr lägre än motsvarande period föregående år.. Av SUs totala andel anställda är 81,2 % kvinnor och 18,8 % män. Målet för en jämnare könsfördelning inom intervallet uppnåddes endast i läkargruppen där fördelningen var 46,7 % kvinnor och 53,3 % män. Under 2012 har löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsatt att minska. Ekonomiperspektivet Det ekonomiska resultatet 2012 var +114, 9 mnkr. SU har haft en ekonomi i balans fyra år i rad. Totalt uppgick SUs intäkter till ,3 mnkr, kostnadsökningen jämfört med 2011 var 0,9 % i rörliga priser. Sjukhuset köpte vårdgarantivård för cirka patienter till en kostnad av 120 mnkr. 7 (67)

22 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 SUs uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2012 fastställdes att hälsooch sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag, som framgår av vårdöverenskommelsen, är att: - erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 och 12 - erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen som upptagningsområde - erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagningsområde - bedriva forskning, utbildning och utveckling - utgöra medicinsk sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem I vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från Västra Götalandsregionen, specificeras gemensamma utvecklingsfrågor och konkreta förändringar i SUs uppdrag. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2012 har fastställts och redovisning av aktuella frågeställningar sker i årsredovisningens bilaga. Sjukhuset har även fått visst utökat uppdrag och finansiering för - läkemedel avseende vårdprogram ADHD - utökad vård avseende cystektomier, prostaektomier och dialyssjukvård - neuropspykiatriska utredningar (Öckerö) - förstärkta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa - ordnat införande av läkemedel och metoder, år 2 - ökad volym psykiatri öppenvård - överföring vårdansvar för barn från Ale med behov av sluten psykiatrisk vård - avancerad sjukvård i hemmet samt läkarinsatser på Hospiceenheter i Göteborg - insatser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Övriga förändringsposter i vårdöverenskommelse 2012 berör bland annat regiongemensam hantering och finansiering av peruker samt överföring familjenheten BUP till Kungälvs sjukhus. I enlighet med fastställd vårdöverenskommelse ska en analys av SUs resultat avseende de olika regionala kvalitetsindikatorerna inklusive redovisning av framtagna handlingsplaner genomföras i samband med delårsrapporter och årsredovisning, se bilaga avseende uppföljningen av vårdöverenskommelsen. Upprättade handlingsplaner inklusive analyser översändes till HSNK i februari Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 2012, för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berör bland annat följande verksamheter: - genomförande av ägaruppdrag för hjärt- respektive strokesjukvården - utökad volym obesitaskirurgi inkl ansvar för regional board - rättspsykiatrisk vård - hantering av köpt vård enligt kömiljarden - nya läkemedel och indikationer inom ramen för ordnat införande, år 1 - finansiering patientsäkerhetsarbete. 8 (67)

23 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Principer och former för uppföljning av vårdöverenskommelsen fastställdes i en särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen Uppföljningsrapport till hälso- och sjukvårdsnämnderna avseende sjukhusets uppdrag och exempelvis målrelaterad ersättning, redovisas i bilaga, i enlighet med fastställd plan. Patientperspektivet Sjukhusets mål i patientperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Utfall 2011 Utfall 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) Öppenvård Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Antal områden/verksamhetsområden som arbetar med patient/närstående/kund-dialog i ledningsgrupp (eller motsvarande) Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Bemötande Barn 95 Psykiatri 85 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Barn 84 Psykiatri 68 Somatik 79 Akutmott 72 Information Barn 85 Psykiatri 70 Somatik 81 Akutmott % av VO 43 % 75 % 8 % 2 % Vår: 9,7 % Höst: 11,2 % Vår: 2,6 % Höst: 2,3 % Slutenvård somatik Bemötande 91 Delaktighet 75 Information 79 Slutenvård psykiatri Bemötande 78 Delaktighet 58 Information 61 Akutmottagning Bemötande 86 Delaktighet 73 Information 76 Vår: 9,5 Höst:10, 3 Vår: 2,0 Höst: 2,0 Kommunikationsinsatser Sjukhuset genomförde under 2012 olika typer av insatser för att utveckla dialogen med medborgare, patienter och medarbetare. Nedan nämns ett par exempel. För information som avser kommunikationsinsatser genomförda inom ramen för Hälsofrämjande sjukhus, se bilaga avseende uppföljning av vårdöverenskommelsen. Patienter och närstående med annat modersmål än svenska Under 2012 startade sjukhuset ett arbete med att förbättra tillgången till information. En förstudie genomfördes och utifrån den togs en uppdragsbeskrivning fram som grund för det arbete som startas 2013 och vars syfte är att ta fram riktlinjer för hur information ska göras tillgänglig ur ett mångfaldsperspektiv. 9 (67)

24 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Tillgången till skriftlig information riktad till patienter och närstående med annat modersmål än svenska är ett väsentligt förbättringsområde. I genomförda patientenkäter har framkommit att insatserna behöver öka för att förbättra informationen både före, under och efter vårdtillfället. Föreläsningar och kunskapsspridning till medarbetare och chefer Under flera år har Kvalitetsdagarna varit en viktig mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för SUs chefer och övriga medarbetare. Tanken med Kvalitetsdagarna är att uppmärksamma, inspirera, stimulera och sprida det goda kvalitetsarbete som görs. Den 6 och 7 mars 2012 erbjöds alla medarbetare möjlighet att genom föreläsningar och posterutställningar presentera och låta sig inspireras av de förbättringsarbeten som pågår. De fulltecknade kvalitetsdagarna hade 450 besökare varje dag. 65 stycken förbättringsarbeten valdes ut för presentation på poster. Årets Kvalitetspris gick till Medicin Mölndal och Geriatrik Mölndal för arbetet med en sammanhållen vårdprocess för sårbara och sköra äldre patienter. Patientbemötande Patienter och anhöriga ska bemötas med värdighet och respekt. Ett bra patientbemötande utgör del i sjukhusets värdegrund och bemötandefrågor står i fokus för verksamhetsområdenas arbete med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Sjukhusets utvecklingsarbete drivs utifrån ett samlat perspektiv, som bygger på alla människors lika värde och rättigheter och på principen om att jämlikt bemöta och behandla alla människor. I det pågående arbetet med att kvalitetssäkra sjukhusets rutiner är en av utgångspunkterna patienternas rätt till lika vård oavsett var inom sjukhuset vården ges. Patienternas upplevelser av vården följs upp regelbundet. Detta görs på flera olika sätt genom t.ex. patientenkät, patientklagomål, patient i ledningsgrupp, fokusgrupper och möten med brukarorganisationer. Patientens upplevelse av bemötandet utgör ett viktigt underlag i arbetet för jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I sjukhusövergripande och verksamhetsnära utbildningar ingår bemötandefrågor och patienters delaktighet och rätt till information betonas i enlighet med patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Metoden patient, anhörig i ledningsgrupp och systemiska möten används för att förbättra patientbemötandet. Metoden innebär att ett strukturerat samtal förs där patient eller anhörig berättar om sina upplevelser av vården och bemötandet, med efterföljande diskussion och förslag på förbättringsåtgärder. Under 2012 hade 37 av 49 verksamheter patient i ledningsgrupp. Många verksamheter för även fortlöpande dialog med brukarorganisationer där bemötandefrågor ingår. Vissa verksamheter har etiska reflektionsmöten och arbetar med värdegrunder. Patienter har även medverkat i arbetet med att ta fram patientinformation. Patient eller anhörig deltar i händelseanalysarbetet. Vidare delas Min guide till säker vård ut till patienterna. Patienters och anhörigas inkomna synpunkter och klagomål är en rik källa till förbättringsarbete, som tas till vara. Patientenkät slutenvård Under våren 2012 genomfördes en nationell patientundersökning. Cirka enkäter skickades ut till de patienter som varit inskrivna på någon av SUs vårdavdelningar inom somatisk och psykiatrisk vård. Patienterna ombads bedöma erfarenhet av bemötande, förtroende, delaktighet, information och tillgänglighet. Resultatet presenterades som ett mått på patientupplevd kvalitet (PUK-värde), vilket är ett sammanfattande mått som ger ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre är patientens upplevelse. Resultatet visade att patienterna kände att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Värdet för denna fråga var för de psykiatriska vårdavdelningarna 78 och somatiska vårdavdelningarna 91. Motsvarande värden för hela Västra Götaland och för riket redovisas i nedanstående tabell och 10 (67)

25 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 diagram. Dessvärre saknas separat data för landets universitetssjukhus varför inga sådana jämförelser kan redovisas. Tabell: Resultat genomförd patientenkät avseende slutenvården, 2012 Psykiatriska vårdavdelningar SU VGR Riket Somatiska vårdavdelningar Patienter som varit inskrivna på psykiatriska vårdavdelningar kände högt förtroende för sin behandlare och kan rekommendera avdelningen till andra patienter. Lägre värde fick vårdavdelningarna på delaktighet. Även de somatiska vårdavdelningarna fick goda omdömen och kan rekommendera avdelningen till andra patienter. Lägst värde fick avdelningarna när det gäller tillgänglighet och delaktighet. Diagram: Redovisning av resultat från den nationella patientenkätmätningen på vårdavdelningarna under år 2012 Barn Somatik Psykiatri Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekommendera Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är viktiga för förbättrings- och utvecklingsarbetet. I samband med att mätresultaten redovisades genomfördes workshops för personalen för att visa hur man kan arbeta vidare utifrån resultatet av enkäten. Därefter har vårdavdelningarna gjort handlingsplaner för att förbättra vården. Patientenkät akutmottagning Under hösten 2011 skickades den nationella patientenkäten ut till cirka patienter som besökt någon av sjukhusets akutmottagningar. Resultatet redovisades under våren Resultatet presenterades, liksom för slutenvården, i form av ett mått för patientupplevd kvalitet (PUKvärde). Variabeln bemötande fick värdet 86. Variabeln förtroende för personalen fick värdet 85. Motsvarande värde för hela Västra Götaland var bemötande 87, förtroende 85 och för riket 88 respektive 85. Tabell: Resultat genomförd patientenkät avseende akutmottagningar 2012 Bemötande Förtroende SU VGR Sverige (67)

26 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 Resultaten om patienterna kunde rekommendera sjukhuset till andra patienter låg på motsvarande nivåer. Enkätresultatet visar också att patienterna upplevde sig ha haft nytta av vården och känt förtroende för personalen. Tillgängligheten på akutmottagningen fick lägst värde i enkäten. Diagram: Redovisning av jämförande resultat från den nationella patientenkätmätningen på akutmottagningar under åren 2009, 2010 och År 2009 År 2010 År Patientupplevd kvalitet Bemötande Delaktighet Information Förtroende Tillgänglighet Upplevd nytta Rekommendera Svaren uppvisar ungefär samma mönster som tidigare mätning. Frågor om bemötande, förtroende och upplevd nytta fick högst värde. Tre förbättringsområden identifierades: - öka tillgängligheten - öka patienternas möjligheter till delaktighet - förbättra informationen. Akutmottagningarna arbetade med resultaten och upprättade handlingsplaner för att förbättra vården, bland annat för att förbättra patientinformationen. Jämlik vård SUs patienter ska erhålla en jämlik vård. Arbetsgruppen för kunskapsbaserad vård och jämlik vård arbetar strategiskt sjukhusövergripande med bland annat jämlikhets- och rättighetsfrågor. Ett målmedvetet arbete för att säkra en kunskapsbaserad vård är viktigt i arbetet med att göra vården jämlik. Sjukvård baserad på sjukhusgemensamma kunskapsunderlag ger goda förutsättningar för att omhändertagandet av patienter blir enhetligt och jämlikt. Uppföljning och analys av resultaten i de olika regionala kvalitetsindikatorerna, och utarbetande av handlingsplaner relaterade till dessa, är hörnstenar i arbetet med att säkerställa att vården blir jämlik. Det pågående införandet av ett enhetligt dokumenthanteringssystem där sjukhusets fastställda rutiner finns tillgängliga, är en viktig del i förbättringsarbetet på detta område. Jämlikhet och jämställdhet är ämnen som kontinuerligt uppmärksammas på alla nivåer i det pågående utvecklingsarbetet på sjukhuset. Goda exempel på förbättringsarbeten sprids på sjukhuset, bland annat under Kvalitetsdagarna i mars. Bemötande av patienter med funktionshinder uppmärksammas kontinuerligt och regionens utbildningsmaterial Tänkte inte på det utgör här ett stöd i den lokala utbildningen. SU påbörjade arbetet med ta fram en gemensam riktlinje för vård av barn på vuxenavdelning med syfte att tillvarata barns särskilda behov. Arbetet slutförs under SU deltar i det arbete som bedrivs inom ramen för den nationella plattformen för jämlik hälsa och välfärd (bland annat representation vid uppstartsmöte nationell konferens på temat "Jämlik vård - 12 (67)

27 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 vårda jämlikt" i juni 2012) och samarbetar också på övergripande nivå med regionens Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) (regionalt nätverk m.m.). Sjukhuset deltog också i KJV:s arbete med att ta fram analysverktyg för normkritisk granskning av vårdens dokument och skrivhjälp för Koll på jämlikhet. SU har tagit fram ett program där jämlikhetsfrågor belyses ur både patient- och medarbetarperspektiv. Programmet som vänder sig till nya chefer och medarbetare under introduktion på SU, var uppskattat och kommer att genomföras även framöver. Ytterligare exempel på arbete inom området är: - Flera verksamheter (t.ex. inom psykiatri) arbetar tillsammans med KJV i projekt kring jämlik vård. - SU påbörjade arbete med att ta fram en checklista för att identifiera och åtgärda risker ur ett jämlikhetsperspektiv vid verksamhetsförändringar. - Arbete pågår med att göra vården säker för de mest sjuka äldre. - Arbete enligt konceptet personcentrerad vård (PCC) där jämlik vård efter individens behov har en central roll. - Införande av samlade remissbedömningsteam (inom flera psykiatriska verksamhetsområden) med målsättning bland annat att säkerställa jämlik vård (enhetlig bedömning av inkommande remisser). - Patientdialog enligt utarbetad modell genomfördes i en verksamhet för att tillvarata patienternas erfarenheter och synpunkter på vården genom intervjuer med patienter som varit på mottagning. Patientsäkerhetsarbetet Nationell satsning för patientsäkerhet Statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse om prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen har medfört fokus på vissa områden. I enlighet med överenskommelsens grundkrav till landstingen upprättade SU en patientsäkerhetsberättelse för 2011 och genomförde strukturerad journalgranskning och pilotprojekt för Infektionsverktyget. De till satsningens grundkrav kopplade prestationsersatta indikatorerna uppfylldes gällande punktprevalensmätningar (PPM) i följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, handlingsplan med mål att minska förekomsten av trycksår samt inrapportering av överbeläggningar. SU klarade inte målet för minskad antibiotikaförskrivning inom öppen vård. Sjukhuset har nu bildat en arbetsgrupp för främjandet av Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens). Gruppens huvuduppdrag är att arbeta för rätt användning av antibiotika med mål att minska resistensutveckling. Checklista för säker kirurgi WHO:s checklista för kirurgi används i alla verksamheter som utför undersökningar, behandlingar där checklistan är applicerbar samt vid alla operationsavdelningar. Resultatet följs upp kvartalsvis. Följsamheten till checklistornas alla tre delar ligger mellan %. Varje enhet har arbetat fram handlingsplaner för att öka följsamheten. Medicinska rutinbeskrivningar Patientsäkerhetsarbete kräver tydliga, kända och lätt tillgängliga rutinbeskrivningar. Ett arbete för att begränsa antalet rutiner och vårdprogram pågår över hela sjukhuset. I så stor utsträckning som möjligt ska nationellt och regionalt framtagna rutiner användas. Arbetet är mycket omfattande och kommer när det är klart att påtagligt öka patientsäkerheten, ge mer jämlik vård samt ha ökat samarbetet mellan 13 (67)

28 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 verksamhetsområden. De nya rutinerna läggs in i ett nytt dokumenthanteringssystem och finns tillgängliga på sjukhusets intranät. Fyra verksamheter är helt klara och kommer att vara de första in i dokumenthanteringssystemet. Mål för 2013 är att alla verksamheter ska vara klara med inventeringar och gallring. Samarbete mellan verksamheter pågår och alla styrande dokument är skrivna i SU-gemensam mall. Dokumenthanteringssystemet tas i bruk i den takt som systemförvaltningen beslutar om. Infektionsverktyget De upprepade nationella punktprevalensmätningarna (PPM) visar att nästan var tionde sjukhusvårdad patient (riket) har en vårdrelaterad infektion (VRI). Det gör VRI till den enskilt vanligaste vårdskadan. På SU var VRI 8,5 %. Utöver dödsfall och lidande för de drabbade, innebär VRI förlängda vårdtider och dyrare behandlingar. Som ett led i den nationella patientsäkerhetssatsningen initierade SKL 2008 ett arbete med syfte att utveckla ett verktyg för registrering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaanvändning. I VGR utsågs de båda verksamhetsområdena för kirurgi vid SU till pilotverksamheter för projektet. Det nationella och regionala projektet Infektionsverktyget innebär utveckling och pilottest av ett ITstöd för kontinuerlig registrering av VRI och uppföljning av antibiotikaanvändning inom sjukhusvården. Rätt använt kan verktyget minska antalet VRI och minska antibiotikaförskrivning. PPM VRI är inte användbart för uppföljning på verksamhetsnivå, vilket Infektionsverktyget är. projektet har varit i pilotdrift under hela Resultat av registreringen har tagits fram och presenterats för kirurgverksamheterna, systemet har utvärderats avseende användarvänlighet och funktionalitet. Resultatet av förstudien har visat att IT-stöd och rapporter fungerar och medför att Infektionsverktyget kommer att breddinföras i VGR. Insatser för att utmönstra vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer Riktlinjer och rutiner är en del i sjukhusets ledningssystem. En genomgång och gallring av rutiner pågår inom samtliga verksamheter och staber på SU under Arbetet kommer att öka patientsäkerheten genom att gemensamma rutiner används så långt det är möjligt för alla verksamheter. Rutinerna är granskade avseende bland annat giltighet och evidens och de är tydliga kring ansvar för innehåll, efterlevnad och revision. Rutinerna görs tillgängliga genom att de är lätt sökbara i ett webbaserat system. Standardiserade mallar är framtagna som innehåller rubriker för kunskapsöversikt och evidensgradering, allt för att öka tillgängligheten. På detta sätt säkerställs att vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer utmönstras, vilket också ger förutsättningar för en jämlik vård. Sjukhuset har upprättat en rutin för att säkerställa implementering av nya regionala medicinska kunskapsunderlag enligt en definierad beslutsgång som även innefattar rutiner avseende finansiering. Rapporter från HTA-centrum publiceras på hemsidan och sprids på sjukhuset. Biomedicinska biblioteket ansvarar för spridning av nya nationella kunskapsunderlag från t.ex. SBU, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket till sjukhusets verksamhetschefer enligt särskild rutin. Genom att säkerställa implementering av nya regionala riktlinjer och sprida nya medicinska kunskapsunderlag på sjukhuset skapas förutsättningar för fungerande utmönstring av metoder och riktlinjer i vården. Patientsäkerhetsaktiviteter i urval Nedan beskrivs i korthet ett urval av diverse aktiviteter med syfte att förbättra patientsäkerheten. - En översyn och minskning av rutinbeställning av blodprodukter vid elektiv kirurgi har genomförts. Blodproduktsanvändandet har minskat. - En omfattande handlingsplan för de mest sjuka äldre har utarbetats och implementering pågår. - Sjukhuset har arbetat med SKLs åtgärdspaket exempelvis fallprevention, rutin för CVKinläggning, nutritionsstatusbedömning och läkemedelsberättelser. 14 (67)

29 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr / Inom psykiatrin har samtliga verksamheter deltagit i utarbetandet av en rutin för suicidriskbedömning med etablerade bedömningsinstrument. Vidare har man deltagit i regeringens och SKL:s satsning Bättre vård - mindre tvång och i utvecklandet av metoden för strukturerad journalgranskning för applicering inom psykiatrisk vård. - Patientsäkerhetsronder, där områdesledningen besöker verksamheter på ett strukturerat sätt, har genomförts inom flera områden. - Läkarnärvaro i ambulanserna har ökat. - Utbildningar i patientsäkerhet för nya medarbetare, AT-läkare och nya chefer har genomförts Patientsäkerhet - Indikatorer Följsamhet till klädregler och hygienrutiner I SUs egna månatliga mätningar var följsamheten till basala hygienrutiner i genomsnitt 94 % jämfört med 97 % Följsamheten till klädreglerna var i genomsnitt 95 % jämfört med 97 % Resultatet av mätningarna varierar över årets månader. Någon signifikant skillnad i resultaten mellan åren föreligger inte. Diagram: Följsamhet till basala hygien- och klädregler Följsamhet tilll basala hygien- och klädregler SU 100% 95% 90% 85% 80% 75% Basala hygienregler Klädregler 70% 65% 60% jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 SU deltog i den nationella punktprevalensmätningen för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Inom SU deltog 94 % av de somatiska avdelningarna. Följsamheten till basala hygien- och klädregler sammantaget var 78 % (VGR 71 %). Delar man upp resultatet blir följsamheten till hygienregler 83 % (VGR 76 %) och följsamheten till klädregler, 93 % (VGR 92 %). Följsamheten till måttet avsaknad av klockor, ringar och smycken var 97 % (VGR 96 %). Resultatet av mätningen var mycket bra. Troligen spelade SUs månatliga mätningar roll, eftersom det kontinuerligt fokuseras på basala hygienrutiner och klädregler. Dessutom ingår undervisning i ämnet i alla patientsäkerhetsutbildningar, som genomförs. I Dagens Medicins rankning av landets universitetssjukhus var SU bäst i klassen när det gäller kategorin VRI och följsamhet till kläd- och hygienrutiner. Vårdplatsbeläggning En regional rutin med IT-stöd för mätning och uppföljning av överbeläggningar inom slutenvården togs i bruk under hösten. Antalet överbeläggningar på sjukhuset registreras varje dag kl uppdelat på somatisk respektive psykiatrisk slutenvård. Resultaten redovisas varje månad på sjukhusnivå som den genomsnittliga andelen överbeläggningar per 100 vårdplatser under månaden. Inom somatisk vård var andelen överbeläggningar per 100 vårdplatser 4,9 % i december vilket var högre än i november då andelen var 2,6 %. Under 2012 kunde andelen överbeläggningar redovisas för september-december och varierade under denna tidsperiod mellan 2,6 % i november (vilket innebär i 15 (67)

30 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2012 Dnr /2013 genomsnitt 45 överbeläggningar varje dag) och 5,4 % i oktober (i genomsnitt 94 överbeläggningar varje dag). Dessa data tas fram i enlighet med den nationella metod som SKL beslutat. Datainsamlingen har pågått under så kort tid att en egentlig analys ännu inte är möjlig. Variationen mellan månader kan vara orsakad av normal variation och det pågående arbetet med att kvalitetssäkra data. Inom psykiatrisk vård var andelen överbeläggningar 2,6 % (i genomsnitt 8 överbeläggningar varje dag) vilket var högre än i november då överbeläggningar inte förekom. I september var andelen överbeläggningar 4,5 % (i genomsnitt 14 överbeläggningar varje dag) medan inga överbeläggningar förekom under oktober. Diagram: Andel överbeläggningar per 100 vårdplatser september-december 2012 Andel överbeläggningar/100 vårdplatser % 5% 4,5% 5,4% 4,9% 4% 3% 2% 2,6% 2,6% 1% 0% 0% sept okt nov dec 0% Somatik Psykiatri Utlokaliserade patienter Inom somatisk vård var andelen utlokaliserade per 100 vårdplatser i december 0,31 % vilket var lägre än i november (0,5 %). Andelen utlokaliserade inom somatisk vård varierade under perioden september-december mellan 0,2 % (oktober) och 0,5 % (november). Dessa data tas fram, i enlighet med den nationella metod som SKL beslutat. Datainsamlingen har pågått under så kort tid att en egentlig analys ännu inte är möjlig. Förändringarna kan vara orsakade av normal variation och det pågående arbetet med att kvalitetssäkra data. Inom psykiatrisk vård förekom inga utlokaliseringar under december och inte heller under perioden september-november. Vårdskador Vårdskademätningar genom strukturerad journalgranskning med metoden Global trigger tool (GTT) har genomförts på SU sedan Metoden har successivt spridits och är i dag etablerad vid 14 (36 %) av de 39 verksamhetsområden där metoden är relevant att använda samt är under införande vid ytterligare fyra. GTT-metoden är inte applicerbar för alla verksamheter. T.ex. arbetar man inom psykiatri och ambulanssjukvården med modifierade modeller. Inom diagnostiska verksamheter sker egenkontrollen med andra metoder. Sjukhusgemensam utbildning i GTT arrangerades vid fyra tillfällen under året och en gemensam stabsfunktion har erbjudit stöd till vårdskadegranskande team. Vårdskademätningar har presenterats både internt på sjukhuset och externt på konferenser och möten, bland annat den Nationella patientsäkerhetskonferensen. Sjukhusövergripande vårdskademätning har också utförts med granskning av 20 journaler/månad och resultaten har rapporterats till SKL. Totalt hittades skador i 15 % av vårdtillfällena. Undvikbara skador 16 (67)

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet...

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sammanfattning och slutsats... 4 Verksamhetens övergripande uppdrag... 9 Patientperspektivet...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse 2012. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientsäkerhetsberättelse 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier...3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Struktur

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onsdag den 29 maj 2013 Sammanträdesdatum 2013-05-29 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-02-04 14REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Revisionsrapport Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Emil Ring Efterlevnad av patiensäkerhetslagen - uppföljning Sammanfattning Hösten 2011 genomförde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag 20 januari 2012

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag 20 januari 2012 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag 20 januari 2012 Sammanträdesdatum 2012 01 20 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Umeå Kommun. Lean konferens 5 november 2013

Umeå Kommun. Lean konferens 5 november 2013 Umeå Kommun Lean konferens 5 november 2013 Samhällsbyggnad Lean konferens 5 november 2013 Unga Vuxna Verksamhet särskilt boende och personlig assistans Vuxna 400 Medarbetare 16 Lednings- grupp Bakgrund

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Måns Belfrage, Chefläkare Capio S:t Görans Sjukhus Dokumentförfattare: Måns Belfrage Giltigt från: 2011-11-29

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Revisionsrapport Strategisk personal- och kompetensförsörjning

Revisionsrapport Strategisk personal- och kompetensförsörjning 01054 1(9) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2015-02-09 RS140539 Suzanna Klang HR-strateg HR-avdelningen 035-13 49 06 Revisionsrapport Strategisk personal- och kompetensförsörjning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Vägledning LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Vägledning LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Vägledning LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Förord Med denna vägledning vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra till att underlätta arbetet med att utveckla kvalitetsledningssystem för

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar RSK 398-2010 Tillämpningsanvisningar Valfrihet i vården 2013 Inledning Tillämpningsanvisningarna ska utgöra ett stöd angående frågor kring patientens rätt till valfrihet i vården. De som informerar patienten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården

VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget 2012 NU-sjukvården Sida 1 (29) Dnr 19/2011 VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget NU-sjukvården Under förutsättning att styrelsen för NU-sjukvården beslutar 2011-12-16 109 Sida 2 (29) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH

Läs mer

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 1 (71) Dnr 22/2013 Årsredovisning 2012 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 2 (71) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS...5 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG...7 3.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27 PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Patientsäkerhetslagen 2010:659 Vårdgivarens skyldighet att bedriva

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

.., Jämtlands Läns Landsting

.., Jämtlands Läns Landsting .., Jämtlands Läns Landsting Landstingets revisorer Skrivelse 1 (2) Onr REV/22/2014 Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Landstingsstyrelsen Granskning av värdrelaterade infektioner Landstingets

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Ärende 5 HSS 2014-10-20

Ärende 5 HSS 2014-10-20 5 kvalitetsarbete på kort och lång sikt. Slutrapport HSS14119 Arbetsutskottets förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antecknar en till protokollet för beaktande i pågående förändringsarbete.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland

Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland 1. AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Detta avtal är ett underavtal till ramavtalet om samverkan mellan Landstinget

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Marie Källman 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

1 bilaga. Regeringens beslut

1 bilaga. Regeringens beslut Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-12-15 S2011/11007/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso-

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv. Andy Warhol INNEHÅLL Den här skriften beskriver hur Upplands Väsby kommun leds och styrs

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013 Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013 Innehållsförteckning Förord 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20)

Detaljbudget 2015 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning. Sida 1(20) Sida 1(20) Detaljbudget 2015 NU-sjukvården 1. Sammanfattning NU-sjukvårdens Verksamhetsplan med Förändringsagenda 2015 baseras på regionfullmäktiges budget för 2015 och den vårdöverenskommelse som NU-sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer