DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN"
  • Dan Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Fokus DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN Debatten om Ryssland har blossat upp igen. Är vår granne i öst ett verkligt hot mot Sverige eller är det den djupt rotade rysskräcken som talar? Vi har tagit hjälp av forskare för att kartlägga svenskarnas månghundraåriga rädsla för ryssen. text magnus västerbro BUKOWSKIS 18 Populär Historia

2 Inför det så kallade kosackvalet 1928 ingick Socialdemokraterna ett samarbete med kommunistiska SKP. Detta väckte starka reaktioner hos högern som med flygblad och valaffischer varnade för hotet från Sovjetunionen. Populär Historia 19

3 Den 1 mars 2014 tågar ryska trupper in i Ukraina. Under förevändningen att skydda den ryskspråkiga befolkningen tar man kontrollen över Krimhalvön, där en av Rysslands största flottbaser sedan länge ligger. Efter en snabbt genomförd folkomröstning förklaras att Krim nu är en del av själva Ryssland. Agerandet väcker upprörda reaktioner runt om i världen. I Sverige blandas hård kritik mot vad som beskrivs som en ny rysk imperialism med oro för vad som kan hända i vårt eget närområde. Kommer Ryssland att försöka expandera även i Östersjöområdet, och vad händer då med Gotland? Debattörer som länge varnat för att Ryssland återigen eller kanske snarare: som alltid utgör ett tydligt säkerhetspolitiskt hot får ny luft. I tidningar och tv berättas om hur det svenska försvaret lämnat Gotland obevakat. Frågan om Sverige ska gå med i försvarsalliansen Nato, för att få skydd mot det ryska hotet, aktualiseras på nytt. Kort därefter kommer den svenska regeringen med besked om att det för första gången på många år är dags att öka försvarets budget. Försvarsminister Karin Enström vill ha fler Jas-flygplan, ett fördubblat luftvärn och två nya ubåtar. Det handlar om budgetökningar med betydande belopp. Med andra ord har en helt ny försvarspolitisk situation uppstått i Sverige, under intryck av det ryska agerandet Ivan IV ( ) var storfurste av Moskva från 1533 och rysk tsar från På grund av sitt våldsamma styre har han gått till historien som Ivan den förskräcklige. STATLIGA HISTORISKA MUSEET, MOSKVA i Ukraina. Men är det fråga om en logisk reaktion på det inträffade, eller är det den urgamla rysskräcken som kommit i dagern igen? Å ena sidan förs en helt rimlig diskussion om vår säkerhetspolitik, och om det bästa sättet att hävda våra intressen, säger Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Men där finns också något lite underligare. Man kan fundera på om det verkligen skulle vara aktuellt med ryska anspråk på Sverige som aldrig har ingått i Ryssland, som inte har rysktalande minoriteter och som inte har ryska marinbaser på sitt territorium. Även Owe Ronström, professor i etnologi, tycker sig i debatten hitta spår av traditionella figurer, ett slags demonisering av ryssen. När vi ser att Putin agerar som han gör, då väcks gamla bilder till liv, säger Ronström. Vi har en djupt rotad tendens, en tradition, av att se det ryska som bärare av det onda. Det är svårt att låta bli att känna av denna resonansbotten i debatten som förs just nu. Vad består då denna rysskräck av? Den ryske historikern Aleksander Kan, som kom till Sverige på 1980-talet, har beskrivit fenomenet som en märklig återspegling av en sedan tvåhundra år försvunnen fara. Är det verkligen så? För att få en djupare förståelse för denna tradition av rädsla och misstänksamhet inför vår stora granne i öster måste man gå långt tillbaka i historien. Under många hundra år dominerades relationerna mellan Sverige och Ryssland av en ständigt pågående maktkamp, som ofta övergick i regelrätta krig. I början, när föregångaren till det ryska riket formades på talet, berättar sägner och krönikor om en nära kontakt med Norden. Handelsförbindelserna var många, och i Nestorskrönikan berättas till och med att Rysslands föregångare Kievriket grundades av vikingar från dagens Sverige (se artikel i förra numret av Populär Historia). Men redan på 1200-talet hade kontakterna bytt karaktär. Då försökte Sverige expandera österut för att få kontroll över handelsrutterna kring Östersjön. En av den ryska medeltidshistoriens stora hjältar, Alexander Nevskij, ska ha fått sitt tillnamn efter att år 1240 ha besegrat en invaderande svensk armé vid floden Neva. De kommande århundradena fortsatte krigen med jämna mellanrum. Under andra halvan av 1500-talet rasade det långvariga livländska kriget, kanske mest känt för att tsar Ivan IV, kallad den förskräcklige, och kung Johan III av Sverige då utbytte de så kallade skällebreven med varandra. I dessa beskriver tsaren Sverige som ett obetydligt smårike, som ingen ens hört talas om innan Gustav Vasas dagar. Den svenske kungen kontrade med att kalla tsaren för en ärelös träl och en kristen huvudljugare och tyrann. På slagfältet gick Sverige i huvudsak segrande ur striderna. Den svenska offensiven fortsatte in på 1600-talet, och kröntes med freden i Stolbova 1617, då ett Ryssland som var inrikespolitiskt splittrat fick erkänna sig besegrat. Sverige kunde på bekostnad av landet som redan då beskrevs som vår gamle arvfiende etablera sig som en regional stor- FINE ART IMAGES/IBL 20 Populär Historia

4 Fokus ARTIKELÄMNE Både Ryssland och Sverige utökade sina territorier i Baltikum när Tyska orden försvagades efter reformationen. På målningen intar Ivan IV Narva När svenska Estland etablerades några år senare blev Narva en omstridd stad. Efter ett misslyckat försök erövrade svenskarna den 1581, och 1700 vann Karl XII sin stora seger här. Fyra år senare gick staden förlorad efter en rysk belägring. makt genom att utöka sina baltiska besittningar med Ingermanland och Kexholms län. Gustav II Adolf förklarade i ett triumferande tal till rikets ständer att det verkade som att själva Gud velat befria oss från vår falske granne ryssen, som sällan håller tro och loven. Inom den svenska eliten fanns vid denna tid en starkt negativ syn på ryssarna och deras rike, vilket historikern Björn Asker har visat. Detta bottnade dels i de faktiska utrikespolitiska motsättningarna, Under andra halvan av 1500-talet rasade det långvariga livländska kriget. dels i främlingskapet mellan den västeuropeiska och den ryska kulturkretsen. Ryssar sågs helt enkelt som ett mer eller mindre barbariskt folk. Till det bidrog att den ryska ortodoxa kyrkan uppfattades som underlig, för att inte säga hädisk. Den starka, enväldiga tsarmakten beskrevs gärna som ett arv av mongolerna, som under flera hundra år varit Rysslands härskare. Även det faktum att livegenskapen fanns kvar i Ryssland bidrog till bilden av landet som ociviliserat och hotfullt. I sin läsning av protokoll från det svenska riksrådet har Asker tydligt visat hur de styrande i Sverige från talet och framåt betraktade Ryssland som ett allvarligt militärt hot, både för stunden och på lång sikt. Inte minst i takt med att Ryssland under Peter den store började lyfta fram sina positioner stod det klart att de inrikespolitiska problemen i landet, som Sverige tidigare skickligt kunnat utnyttja, nu var borta. Och Ryssland framstod därmed som mer hotfullt än någonsin. År 1700 bröt så stora nordiska kriget ut när Ryssland angrep Sverige för att återta de territorier som tidigare förlorats. Den hotbild som den svenska ledningen målat upp visade sig med andra ord bekräftas, trots att man från ryskt håll in i det sista förnekade att några krigshandlingar var att vänta. Stämningarna i rådet inför angriparna sammanfattades väl av den tidigare general guvernören i Estland, Axel Julius De la Gardie: ryssarna äro en hård, grym, falsk och listig nation Efter krigsslutet 1721, då Sverige besegrats i grunden, och delar av den svenska skärgården och stora delar av Finland plundrats av ryska styrkor, följde en osäker period. Berättelserna om de fruktansvärda rysshärjningarna spreds, och blev till stoff för sagor och berättelser, som snart var en självklar del av den folkliga kulturen. HUVUDTEXTEN FORTSÄTTER PÅ SIDAN 24 Populär Historia 21

5 Tusen år av rysk-svenska förbindelser 862 Enligt legenden grundas Kievriket (föregångare till dagens Ryssland, Ukraina och Vitryssland) av vikingar under Rurik. Myten avspeglar starka kontakter mellan Norden/Sverige och områdena längre österut En svensk armé besegras av Alexander av Novgorod, vid floden Neva Freden i Nöteborg skapar fasta gränser mellan Sverige och Novgorod (Rysslands föregångare), efter decennier av svensk expansion Svenskt korståg österut under kung Magnus Eriksson Krig mellan Ryssland och Sverige i Livland. Slutar med svensk seger Under ingermanländska kriget erövrar Sverige Novgorod. Gustav II Adolf försöker göra sin bror till rysk tsar Freden i Stolbova etablerar Sverige som stormakt Stora nordiska kriget bryter ut. Sverige angrips av bland andra Ryssland Karl XII inleder sitt ryska fälttåg Sverige besegras vid Poltava. Ryssland tar över som stormakt kring Östersjön Slaget vid Storkyro gav Ryssland kontroll över större delen av Finland Ryska härjningar i svenska gränstrakter Hattarnas ryska krig. Sverige är angripare men slås tillbaka vid Villmanstrand Gustav III:s ryska krig. Sverige är angripare, men får nöja sig med oförändrade gränser efter segern vid Svensksund Ryssland erövrar Finland. Plundringar i norra Sverige och delar av Stockholms skärgård efter slaget vid Sävar Allians sluts mellan Sverige och Ryssland, vilket öppnar för att Norge tvingas in i en union med Sverige Sverige planerar att gå in i Krimkriget mot Ryssland, men anfallet blir inte av tal Upprustning inleds i Sverige, med hänvisning till det ryska hotet Rysk flotta på väg att angripa Sverige i världskrigets inledningsfas, men anfallet hejdas I kosackvalet skräms de borgerliga partierna med att en röst på vänstern är en röst på kommunister, vilket ger stor framgång i andra kammaren Kriget mellan Sovjetunionen och Finland får många att kräva att Sverige ska ta del i striderna. Sverige stödjer Finland ekonomiskt och med krigsmateriel Baltutlämningen orsakar konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen. Raoul Wallenbergs försvinnande väcker inga större protester Ett svenskt DC-3-plan som används för signalspaning skjuts ner av Sovjet över Östersjön Överste Stig Wennerström avslöjas som rysk spion Den ryska ubåten U 137 går på grund i Karlskronas skärgård Sovjetunionens sammanbrott skapar hopp om fredliga relationer mellan Sverige och Ryssland. Den svenska försvarsbudgeten minskas Krisen i Ukraina väcker nya farhågor. Svenska politiker talar om att höja försvarets budget för att möta det ryska hotet. Sedan Karl XII besegrat Polen vände han blicken mot Ryssland gick en stor svensk armé över gränsen med målet att inta Moskva. Slaget vid Poltava blev en avgörande seger för Peter den store, och Ryssland kunde ta över som stormakt vid Östersjön. 22 Populär Historia SERGEI IVANOVICH/IBL

6 Fokus ARTIKELÄMNE IBL Imperiebyggare. Ivan III återupprättade den ryska självständigheten genom att besegra Gyllene horden. Hans son Vasilij III och sonson Ivan IV fortsatte att expandera det ryska riket och Ivan IV blev den förste tsaren Slag och rysshärjningar Kartan visar viktiga händelser i de rysk-svenska relationerna, från slaget vid Neva 1220 till U 137:s grundstötning i Blekinge skärgård Nöteborgstrakten från 1323 slöts mellan Magnus Eriksson och furst Jurij Danilovitj. Den reglerade gränsen mellan Novgorod och det expanderande svenska riket. LÖNEGÅRD & CO

7 Samtidigt ägde en intensiv politisk strid rum kring hur man i det besegrade Sverige framöver skulle förhålla sig till Ryssland. Under en stor del av 1700-talet stod det ryska inflytandet över svensk politik i centrum för debatten, medan det under samma tid gång på gång smiddes planer för att återta de territorier på andra sidan Östersjön som gått förlorade. I efterhand kan det verka uppenbart att Karl XII:s död år 1718 i praktiken innebar slutet De starkt negativa bilder av de hotfulla ryssarna fylldes på och fick nytt liv. för det svenska stormaktsväldet, men av riksrådets diskussioner framgår att man då inte alls såg förlusten som permanent. Kanske skulle Ryssland snart försvagas igen, på grund av konflikter med Osmanska riket då skulle Sverige kunna lyfta fram sina positioner på nytt, resonerade man. Men i huvudsak kan man i riksrådets protokoll från denna tid ana en något lugnare stämning, enligt Askers studie. Om den svenska eliten tidigare sett på ryssen med hat eller fientlighet, så var det nu snarare fråga om misstro och försiktighet. Man poängterade också behovet av en stark svensk militär. Eller, som det heter i ett protokoll: rysserne äro en sådan nation som man bör visa tänderne. Samtidigt fick man i Sverige under denna tid ökade kunskaper om det Ryssland, som tidigare varit i stort sett okänt om man bortser från de ständiga krigen. Tusentals svenskar som blev krigsfångar efter förlusten vid Poltava återvände så småningom hem, och förde med sig helt nya berättelser om Ryssland och ryssarna. På 1700-talet började även vetenskapliga expeditioner till Ryssland att äga rum, och deras skildringar fick större spridning. Historikern Maria Nyman har i en avhandling från 2013, Resandets gränser, berättat om hur svenska besökare under denna tid beskrev Ryssland. I huvudsak var bilden av det ryska negativ, precis som i dag, på talet, konstaterar Nyman. Man såg ryssarna som märkliga, beskrev deras variant av kristendomen som underlig och man klagade på det utbredda fylleriet. Ryssarna var de andra, de skrämmande främlingarna. Men bilden nyanserades också, framförallt av de resenärer som på allvar kom i kontakt med vanliga ryssar. Dessa beskrevs ofta betydligt positivare, och de ingrodda fördomarna kunde på så vis utmanas. Tydligt var också att de Det största sjöslaget i Östersjön utkämpades vid Svensksund i Finska viken Gustav III ledde den svenska flottan till seger, vilket gav ett fredsfördrag med oförändrade gränser. Samtida målning av Johan Tietrich Schoultz. 24 Populär Historia

8 som reste långt bort i Ryssland, och kom i kontakt med mer avlägsna folkgrupper, genast normaliserade ryssarna. I jämförelse med folk i Sibirien, som knappt hade kristnats, kunde den vanlige ryssen framstå nästan som en riktig europé. Bilden av Ryssland, och av ryssen, var med andra ord inte en gång för alla given, utan kunde förändras och fördjupas. Kulturella och ekonomiska kontakter i österled blev också vanligare, och många svenskar tyckte sig se hur Ryssland vände sig allt mer mot Europa; Ryssland kunde beskrivas som på väg att bli en vanlig europeisk stat. Hela tiden fanns dessutom den militära spänningen kvar. Vid två tillfällen, först 1741, sedan 1788, gick Sverige i krig mot Ryssland med förhoppningen att få revansch för förlusterna under Karl XII:s tid. Båda gångerna utan någon märkbar framgång. Men det hindrade inte att drömmen fanns kvar att den svenska stormakten en dag skulle kunna återuppstå. Och för att det skulle bli möjligt fanns ingen annan utväg än att besegra den gamla fienden. Kronprins Karl Johan allierade sig med Ryssland mot Napoleon år År 1809 tycktes dock dessa drömmar krossas en gång för alla. Ryssland passade på att utnyttja Sveriges politiskt isolerade läge under Napoleonkrigen och trängde in i Finland. Området erövrades och tvingades in i en personalunion inom det ryska riket. Den gången trängde ryska styrkor in i Norrland, även om plundringarna blev begränsade. De starkt negativa bilder av de hotfulla ryssarna, som redan tidigare existerat, fylldes på och fick nytt, kraftfullare liv. I det praktiska politiska livet skedde dock en snabb, för att inte säga radikal omsvängning. Den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, som valdes till svensk kronprins och tog namnet Karl Johan, trotsade förväntningar om att ta upp kampen mot Ryssland, och valde istället att sluta fred. Därmed kunde Norge erövras som kompensation för det förlorade Finland. Plötsligt var Ryssland Sveriges allierade, och svenska officerare fann sig under fälttåget i Tyskland år 1813 sida vid sida med arvfienden. Den svenske löjtnanten Carl Johan Ljunggren beskrev hur det var liksom ur ordningen Populär Historia 25 NATIONALMUSEUM

9 att se våra soldater blandade med de ryska; en inre känsla av antipati yttrade sig starkt mot en dylik förening, som hos en svensk är helt och hållet naturvidrig. Senare blev Ljunggren mer positivt inställd till den tidigare fienden. Han beskrev då alla ryssar med uppfostran som ovanligt hyggliga män. Och efter att ha sårats lärde han känna en rysk medpatient, vars sällskap gav mig mycket nöje och försonade mig nästan med den nation han tillhörde. Under en tid följde relativt goda förbindelser mellan Sverige och Ryssland. Men framåt 1830-talet började en starkare opposition kritisera Sveriges nära relationer med tsarens rike. Inte minst oroades man av de ryska befästningar som byggdes på Åland. Fast mest av allt verkar det ha varit fråga om en kulturellt betingad motvilja mot det ryska, under en tid då nationalismen på allvar växte fram i Sverige. Många hade svårt att komma över förlusten av Finland, som varit en del av riket så länge denna fantomsmärta skulle värka under lång tid framöver. En av de mest vältaliga uttolkarna av denna avsky var poeten Esaias Tegnér, som i en dikt kunde skriva: allt ifrån min barndom ryssen mig förhatlig var och förbliver så länge jag andas. I en revanschistisk anda började så kung Oscar I planera för att gå in i Krimkriget 1855 och anfalla Ryssland. Men kriget hann ta slut innan Sverige var redo, och planerna på ett nytt svenskt fälttåg i österled fick läggas åt sidan. I slutet av 1800-talet inleddes den period som Gunnar Åselius kallar den klassiska tiden i den svenska rysskräckens historia. I takt med att Tysklands relationer med Ryssland försämrades följde det tyskpräglade Sverige med. En viktig orsak var en oro över utvecklingen i Finland, där ett tidigare relativt tillåtande ryskt styre ersattes av vad som uppfattades som en ambition att förryska Finland. Bilden av ett hot från öster målades upp i skrifter och debatter kanske skulle ryssen komma tillbaka igen, och den här gången erövra Sverige en gång för alla? I en era där nationalism ledde till upprustning över hela Europa framstod Ryssland som Sveriges självklara fiende. Det rapporterades att kringvandrande ryska sågfilare var spioner utsända för att kartlägga landet inför ett kommande krig. Inga bevis för detta hittades, men känslan av ett ryskt hot bara förstärktes. Allmän värnplikt infördes, Bodens fästning byggdes och insamlingar gjordes för att bygga nya pansarbåtar till flottan. I nationalistiska kretsar återupplivades minnet av karolinernas tid, och Karl XII lyftes återigen fram som en symbol för den hedervärda kampen mot ryssen, som historikern Torbjörn Norman visat. I Karolinska förbundets skrifter talades det om att Sverige hade en historisk kallelse som beskyddare av en protestantisk och germansk kultur, av civilisation och rättsstat, i kontrast mot österlandets rättslöshet och barbari. Sverges historia vetter från hedenhös åt öster och samlar sig omsider i en väldig kamp, som omfattar hela Kommunisten hotade att inte bara erövra världen utan tycktes även vilja slå sönder familj och traditioner. Östeuropa, skrev Harald Hjärne, historiker och ledamot i Svenska Akademien, år Den mest kända uttolkaren av den här tidens antiryska stämningar var annars upptäcktsresanden Sven Hedin, som med sina pamfletter Ett varningsord från 1912 och Andra varningen från 1914 varnade för en rysk ockupation av Sverige. Kanske kan man säga att Hedin utnyttjade sin tids ryssskräck, för att vinna poänger i den inrikespolitiska debatten om försvaret. De upphetsade diskussionerna kulminerade i borggårdskrisen i februari 1914, då kung Gustaf V försökte hävda sin auktoritet i frågor som gällde hur det svenska försvaret skulle utformas och styras. Samma år kunde det ryska sändebudet i Stockholm, Anatolij Nekludov, klaga över att även de visaste, mest välbalanserade svenskar verkade tro att Ryssland planerade att erövra Sverige. Att rädslan för den ryska militären inte var helt obefogad skulle i och för sig visa sig senare. I samband med världskrigets utbrott var den ryska Östersjöflottan på väg att angripa den svenska flottan för att hindra Sverige att gå med i kriget på tysk sida. Det ryska anfallet stoppades dock i sista stund. Samtidigt påpekar Gunnar Åselius att det vid denna tid också fanns en annan Rysslandsbild i Sverige: den förhoppningsfulla. Man hoppades kunna tjäna pengar på den ryska marknaden, och regeringen vidtog flera åtgärder för att ta udden av den starkaste Rysslandskritiken. Så kom den ryska revolutionen och det kommunistiska maktövertagandet Därefter följde en ny epok, då den klassiska rysskräcken bytte skepnad till socialistskräck, som Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, har uttryckt det. Denna nya fiende kunde framställas som till och med ännu farligare än den tidigare kommunisten hotade att inte bara erövra världen, utan tycktes även vilja slå sönder familj och traditioner. Tydligast var denna hotbild under det så kallade kosackvalet 1928, då högern i dramatiska valaffischer hotade med att en röst på vänsterpartierna innebar att man i praktiken bjöd in kommunisterna att plundra fosterlandet. Valet till andra kammaren det året blev en stor framgång för dem som hade hotat med fienden från öster. Fast det fanns också de, framförallt vänsteraktivister, som såg med förhoppningar på det nya Sovjetunionen, och hoppades på att landet skulle kunna bli en progressiv kraft i världen. Den svenska regeringen fortsatte däremot i huvudsak samma försiktiga politik, som i praktiken gällt ända sedan 1812 då tsar Aleksander I och kronprins Karl Johan möttes i Åbo. Sverige var relativt tidigt ute med att erkänna den sovjetiska staten, och därmed kunde svenska företag kort efter revolutionen återuppta sina affärer i öst. Och när Sovjet unionen senare annekterade de baltiska staterna var Sverige det enda västland som erkände maktövertagandet. När andra världskriget bröt ut fanns det starka krafter både inom utrikesdepartementet, militärledningen och borger- NICOLAI BABASIOUK BRIDGEMAN/IBL 26 Populär Historia

10 Fokus ARTIKELÄMNE Vladimir Lenin på barrikaderna i Sankt Petersburg under ryska revolutionen Det bolsjevikiska maktövertagandet gav den svenska rysskräcken en ny dimension. Nu kombinerades den klassiska rädslan för en rysk invasion med hotet från kommunismen. liga delar av samlingsregeringen som ville passa på att utnyttja tillfället att gå i krig på Tysklands sida. Kriget tycktes erbjuda en historisk chans att avlägsna det ryska hotet mot Norden, som Gunnar Åselius skriver. Men det blev inte den politiken som genomfördes. Istället fortsattes den försiktiga vägen framåt. Sverige behöll officiellt sin neutralitet, och när det kalla kriget var ett faktum ändrades inget, till det yttre. Inofficiellt var det då väl känt att Sverige på flera sätt allierat sig med Nato, vilket man i Sovjetunionen var helt på det klara med. Men Sverige fortsatte att ligga lågt och undvika provokationer. När olika incidenter ägde rum som Raoul Wallenbergs försvinnande i slutet av andra världskriget, när ett svenskt signalspaningsflygplan sköts ner, när militärerna Stig Wennerström och Stig Bergling avslöjades som ryska spioner, eller när ubåten U 137 gick på grund i Karlskronas skärgård var de svenska protesterna inte särskilt skarpa. Kan man säga att det var rysskräcken som låg bakom regeringens diskreta politik? Eller var det en sedan länge inlärd försiktighet inför en överlägsen fiende? Egentligen ligger det i den förkättrade rysskräcken, som ännu sitter kvar i stora delar av det svenska folket, en visserligen förvriden förståelse för detta grundfaktum i svensk utrikespolitik, att vårt dominerande intresse är relationerna till Sovjet-Unionen, som Gunnar Myrdal uttryckte saken år För etnologen Owe Ronström är det ändå uppenbart att det också finns en aspekt av denna så kallade ryssskräck som inte är grundad i logiska analyser av det säkerhets- och utrikespolitiska läget. Där finns också ett inslag av något betydligt mindre rationellt, en instinktiv motvilja inför det ryska. Inte minst minns han hur man på hans barndoms Gotland på 1950-talet kunde skälla på bråkiga barn med orden är du helt rysk, pojke!. Ur ett etnologiskt perspektiv, menar Ronström, har ryssen tagit funktionen av gränsvarelse en svårdefinierad och Populär Historia 27

11 STEFAN LINDBLOM/TT Den 27 oktober 1981 gick den ryska ubåten U 137 på grund i militärt skyddsområde vid inloppet till Gåsefjärden utanför Karlskrona. På fotot från den 6 november samma år har ubåten dragits loss av svenska örlogsfartyg och transporteras ut ur svenskt territorium. därför skrämmande typ. Ryssen har setts som ett hot mot ordning, moral, kultur och civilisation. Sverige har genom århundradena kämpat mot många fiender inte minst danskarna. Men någon djupt liggande rädsla för danskar dröjer sig inte kvar. I förhållande till Ryssland finns däremot en kulturell distans som skapar motvilja, resonerar Ronström. Man kan undra om de verkligen är européer, om de verkligen är kristna. Historiskt har det också funnits relativt få kulturella kontakter mellan Sverige och Ryssland, konstaterar han. Trots tusen år av grannskap är det få ryska ord som letat sig in i det svenska språket, och få ryska traditioner som fått fäste i den svenska kulturen. De är alltså olika oss, ryssarna, och ändå på så många sätt lika. Det är förvirrande och hotande. Dessutom är de ju så många och vi så få. Här finns grogrund och näring till ryssskräck så det räcker många år framöver, skriver Ronström. Vilket visar sig när händelser äger rum som passar in i det klassiska mönstret. Vladimir Putin tycks på 2000-talet bekräfta schablonbilden av den oberäknelige och livsfarlige ryske diktatorn, en direkt arvtagare till Ivan den förskräcklige och Josef Stalin. Den latenta rädslan för det ryska I förhållande till Ryssland finns en kulturell distans som skapar motvilja. hotet aktiveras därmed på nytt. Trots att det i praktiken, som Gunnar Åselius skriver, i själva verket saknas belägg för att någon stormakt under de senaste tvåhundra åren varken Ryssland, Sovjetunionen eller det kejserliga eller nazistiska Tyskland skulle ha hyst allvarliga planer på att angripa och besätta svenskt territorium. Kristian Gerner menar att den upphetsade debatt som förs våren 2014, med anledning av den ryska aggressionen i Ukraina, också till viss del kan sägas bottna i krossade förväntningar. När Sovjetunionen upplöstes var det många som hoppades på att något i grunden nytt hade hänt, säger Gerner. Om Ryssland då hade blivit en fungerande demokrati, en fungerande rättsstat, som hade fortsatt att nedrusta, då hade vi i Sverige i praktiken inte behövt något försvar. Det vi ser nu är ett uttryck för en enorm besvikelse, frustration och förtvivlan inför Rysslands utveckling. PH Magnus Västerbro är frilansjournalist. ATT LÄSA Ryssland en europeisk civilisationshistoria (2011) av Kristian Gerner Ryssland och Europa en kulturhistorisk studie (2006) av Per-Arne Bodin. 28 Populär Historia

12 Ingen svenskskräck i Ryssland Sedan erövringen av Finland 1809 har Sverige inte setts som något större hot i Ryssland. I Ryssland finns ingen motsvarighet till den svenska rysskräcken. Där-emot har det inom landets elit länge funnits en viss misstänksamhet mot hur Sverige agerar säkerhetspolitiskt, konstaterar Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Under 1900-talet har man nog i allmänhet gjort en bedömning av Sverige som man får säga är korrekt. Man ser oss som en lagom opportunistisk randstat, inte särskilt krigisk utan tvärtom mycket försiktig. Att Sverige under kalla kriget inofficiellt lutade sig tungt mot Nato och västmakterna bidrog förstås till detta. Sverige sågs då allmänt som en del av den i huvudsak fientligt inställda västvärlden. Samtidigt har det i Sverige funnits en tendens att överdriva hur stort intresse man i Ryssland har ägnat oss. Jag hör till dem som tror att det förekom en del ubåtskränkningar i Sverige under 1980-talet. Men jag tror inte att det alls var i den omfattning som vissa hävdar, säger Åselius. Det kanske kan svida lite, men vi har helt enkelt inte varit särskilt viktiga för Ryssland. Vi är den besegrade fienden, som de har ägnat begränsat intresse. På det sättet har det varit mer eller mindre sedan 1809, menar Åselius. Sedan Sverige i grunden besegrades och Finland annekterades, har Rysslands maktelit inte haft någon större anledning att vara nervösa över Sverige. I de historiska källorna har man kunnat se att den ryska militären faktiskt planerat operationer mot Sverige vid olika tillfällen. Vid första världskrigets utbrott fruktade man att Sverige skulle gå i krig på Tysklands En speciell plats i historieskrivningen har minnet av Karl XII:s blodiga försök att erövra Ryssland NATIONALMUSEUM Ryttarporträtt av Karl XII från Utfört av Stanislaw Leszcynski som 1704 valdes till polsk kung med stöd av den svenske kungen. sida. Den ryska Östersjöflottan var på väg mot Gotland när kontraorder gavs. I ett liknande läge, 1940, förberedde den sovjetiska staben anfallsmål i Sverige; återigen var farhågan att Sverige skulle gå med i kriget som tysk allierad. Sådana planer gör å andra sidan militära byråkratier hela tiden. Det är ju deras jobb. Men de har aldrig satts i verket, säger Åselius. INTE HELLER KRISTIAN Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, tycker sig se någon utbredd svenskfientlighet i Ryssland. Snarare finns det, åtminstone hos den vanlige medborgaren, en beundran för svensk kultur, inte minst svensk litteratur, menar han. Samtidigt ska man inte glömma bort att alla som är historiskt kunniga också är medvetna om vår långa gemensamma historia. På 1990-talet, när svenska ekonomer användes som experter i Moskva och föreslog drastiska ekonomiska reformer, kunde man läsa i tidningarna om vikingarnas återkomst, att svenskar kom tillbaka till Ryssland för att plundra, precis som tusen år tidigare, säger Gerner. Hos många ryssar finns också en tydlig medvetenhet om att Ryssland tog över efter Sverige som stormakt kring Östersjön, vilket innebar att Sverige länge sågs med respekt, som den (före detta) stora fienden. En speciell plats i historieskrivningen har också minnet av Karl XII:s blodiga försök att erövra Ryssland år I rysk historia finns den där ständiga känslan av att vara inringad, och rädslan för att bli angripen av väst. Tre gånger har ju också stora arméer gått till anfall under Karl XII, Napoleon och Hitler. Och den första i den där triaden av angripare var en svensk, konstaterar Kristian Gerner. PH magnus västerbro Populär Historia 29

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap 1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010

Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010 13 feb 2010 Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010 Finland efter kriget Våren 1945 domineras Finland av fruktan för

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen. 1 Kort historik Sedan 1815 har det oavbrutet rått fred i Sverige, en längre tid än i något annat land i Europa. Tidigare var förhållandet helt annorlunda. Mellan år 1600 och 1815 befann sig landet i krig

Läs mer

tisdag 23 oktober 12

tisdag 23 oktober 12 ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Sverige och Östersjön

Sverige och Östersjön ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension wilhelm agrell Det säkra landet? Svensk Försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat, Malmö: Gleerups

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media Lars Ericson Wolke 1658 tåget över bält historiska media 3 1658. tåget över bält tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004) Svenska frivilliga

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015 Uppfattningar om andra världskrigets historia: Svar till Lennart Andersson Palm Martin Hårdstedt* Umeå universitet Jag har i egenskap av författare till ett av kapitlen

Läs mer

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Pertti Joenniemi Mariehamn, den 25.03.2013 NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Det är anmärkningsvärt att försvar, militära frågor samt säkerhet har blivit en av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Slaget vid Tali-Ihantala

Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Del av Fortsättningskriget Finska soldater marscherar bredvid en förstörd sovjetisk T-34-stridsvagn. Ägde rum 25 juni - 9 juli 1944 Plats Karelska näset

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Andra världskriget slutade för

Andra världskriget slutade för TIDSKRIFT Finska försvarsmakten under det kalla kriget av generallöjtnant Ermei Kanninen* Andra världskriget slutade för Finlands del den 27 april 1945, då den siste tysken hade förvisats ur landet, men

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till utrikesminister Margot Wallström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2017-02-16 Besvaras senast 2017-03-02 2016/17:320 Nord Stream 2 Den 31 januari tog Karlshamns kommunpolitiker ett beslut som gäller

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget 1939 1 sept. Tyskland angriper Polen. 3 sept. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 17 sept. Sovjetunionen angriper Polen. Tyskarna bombar Warszawa

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig. Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll

Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll INNEHÅLL Var 1914 en förutsättning för 1917? Vilket ansvar hade Ryssland i juli 1914? Hur dålig var armén? Hur fungerade

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig 1 Tunadalskyrkan 150614 2 e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig Tänk att en text som är 3500 år gammal ändå kan kännas så aktuell. Man skulle kunna byta ut några av namnen mot nutida namn och få exakt samma

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer