DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN"
  • Dan Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Fokus DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN Debatten om Ryssland har blossat upp igen. Är vår granne i öst ett verkligt hot mot Sverige eller är det den djupt rotade rysskräcken som talar? Vi har tagit hjälp av forskare för att kartlägga svenskarnas månghundraåriga rädsla för ryssen. text magnus västerbro BUKOWSKIS 18 Populär Historia

2 Inför det så kallade kosackvalet 1928 ingick Socialdemokraterna ett samarbete med kommunistiska SKP. Detta väckte starka reaktioner hos högern som med flygblad och valaffischer varnade för hotet från Sovjetunionen. Populär Historia 19

3 Den 1 mars 2014 tågar ryska trupper in i Ukraina. Under förevändningen att skydda den ryskspråkiga befolkningen tar man kontrollen över Krimhalvön, där en av Rysslands största flottbaser sedan länge ligger. Efter en snabbt genomförd folkomröstning förklaras att Krim nu är en del av själva Ryssland. Agerandet väcker upprörda reaktioner runt om i världen. I Sverige blandas hård kritik mot vad som beskrivs som en ny rysk imperialism med oro för vad som kan hända i vårt eget närområde. Kommer Ryssland att försöka expandera även i Östersjöområdet, och vad händer då med Gotland? Debattörer som länge varnat för att Ryssland återigen eller kanske snarare: som alltid utgör ett tydligt säkerhetspolitiskt hot får ny luft. I tidningar och tv berättas om hur det svenska försvaret lämnat Gotland obevakat. Frågan om Sverige ska gå med i försvarsalliansen Nato, för att få skydd mot det ryska hotet, aktualiseras på nytt. Kort därefter kommer den svenska regeringen med besked om att det för första gången på många år är dags att öka försvarets budget. Försvarsminister Karin Enström vill ha fler Jas-flygplan, ett fördubblat luftvärn och två nya ubåtar. Det handlar om budgetökningar med betydande belopp. Med andra ord har en helt ny försvarspolitisk situation uppstått i Sverige, under intryck av det ryska agerandet Ivan IV ( ) var storfurste av Moskva från 1533 och rysk tsar från På grund av sitt våldsamma styre har han gått till historien som Ivan den förskräcklige. STATLIGA HISTORISKA MUSEET, MOSKVA i Ukraina. Men är det fråga om en logisk reaktion på det inträffade, eller är det den urgamla rysskräcken som kommit i dagern igen? Å ena sidan förs en helt rimlig diskussion om vår säkerhetspolitik, och om det bästa sättet att hävda våra intressen, säger Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Men där finns också något lite underligare. Man kan fundera på om det verkligen skulle vara aktuellt med ryska anspråk på Sverige som aldrig har ingått i Ryssland, som inte har rysktalande minoriteter och som inte har ryska marinbaser på sitt territorium. Även Owe Ronström, professor i etnologi, tycker sig i debatten hitta spår av traditionella figurer, ett slags demonisering av ryssen. När vi ser att Putin agerar som han gör, då väcks gamla bilder till liv, säger Ronström. Vi har en djupt rotad tendens, en tradition, av att se det ryska som bärare av det onda. Det är svårt att låta bli att känna av denna resonansbotten i debatten som förs just nu. Vad består då denna rysskräck av? Den ryske historikern Aleksander Kan, som kom till Sverige på 1980-talet, har beskrivit fenomenet som en märklig återspegling av en sedan tvåhundra år försvunnen fara. Är det verkligen så? För att få en djupare förståelse för denna tradition av rädsla och misstänksamhet inför vår stora granne i öster måste man gå långt tillbaka i historien. Under många hundra år dominerades relationerna mellan Sverige och Ryssland av en ständigt pågående maktkamp, som ofta övergick i regelrätta krig. I början, när föregångaren till det ryska riket formades på talet, berättar sägner och krönikor om en nära kontakt med Norden. Handelsförbindelserna var många, och i Nestorskrönikan berättas till och med att Rysslands föregångare Kievriket grundades av vikingar från dagens Sverige (se artikel i förra numret av Populär Historia). Men redan på 1200-talet hade kontakterna bytt karaktär. Då försökte Sverige expandera österut för att få kontroll över handelsrutterna kring Östersjön. En av den ryska medeltidshistoriens stora hjältar, Alexander Nevskij, ska ha fått sitt tillnamn efter att år 1240 ha besegrat en invaderande svensk armé vid floden Neva. De kommande århundradena fortsatte krigen med jämna mellanrum. Under andra halvan av 1500-talet rasade det långvariga livländska kriget, kanske mest känt för att tsar Ivan IV, kallad den förskräcklige, och kung Johan III av Sverige då utbytte de så kallade skällebreven med varandra. I dessa beskriver tsaren Sverige som ett obetydligt smårike, som ingen ens hört talas om innan Gustav Vasas dagar. Den svenske kungen kontrade med att kalla tsaren för en ärelös träl och en kristen huvudljugare och tyrann. På slagfältet gick Sverige i huvudsak segrande ur striderna. Den svenska offensiven fortsatte in på 1600-talet, och kröntes med freden i Stolbova 1617, då ett Ryssland som var inrikespolitiskt splittrat fick erkänna sig besegrat. Sverige kunde på bekostnad av landet som redan då beskrevs som vår gamle arvfiende etablera sig som en regional stor- FINE ART IMAGES/IBL 20 Populär Historia

4 Fokus ARTIKELÄMNE Både Ryssland och Sverige utökade sina territorier i Baltikum när Tyska orden försvagades efter reformationen. På målningen intar Ivan IV Narva När svenska Estland etablerades några år senare blev Narva en omstridd stad. Efter ett misslyckat försök erövrade svenskarna den 1581, och 1700 vann Karl XII sin stora seger här. Fyra år senare gick staden förlorad efter en rysk belägring. makt genom att utöka sina baltiska besittningar med Ingermanland och Kexholms län. Gustav II Adolf förklarade i ett triumferande tal till rikets ständer att det verkade som att själva Gud velat befria oss från vår falske granne ryssen, som sällan håller tro och loven. Inom den svenska eliten fanns vid denna tid en starkt negativ syn på ryssarna och deras rike, vilket historikern Björn Asker har visat. Detta bottnade dels i de faktiska utrikespolitiska motsättningarna, Under andra halvan av 1500-talet rasade det långvariga livländska kriget. dels i främlingskapet mellan den västeuropeiska och den ryska kulturkretsen. Ryssar sågs helt enkelt som ett mer eller mindre barbariskt folk. Till det bidrog att den ryska ortodoxa kyrkan uppfattades som underlig, för att inte säga hädisk. Den starka, enväldiga tsarmakten beskrevs gärna som ett arv av mongolerna, som under flera hundra år varit Rysslands härskare. Även det faktum att livegenskapen fanns kvar i Ryssland bidrog till bilden av landet som ociviliserat och hotfullt. I sin läsning av protokoll från det svenska riksrådet har Asker tydligt visat hur de styrande i Sverige från talet och framåt betraktade Ryssland som ett allvarligt militärt hot, både för stunden och på lång sikt. Inte minst i takt med att Ryssland under Peter den store började lyfta fram sina positioner stod det klart att de inrikespolitiska problemen i landet, som Sverige tidigare skickligt kunnat utnyttja, nu var borta. Och Ryssland framstod därmed som mer hotfullt än någonsin. År 1700 bröt så stora nordiska kriget ut när Ryssland angrep Sverige för att återta de territorier som tidigare förlorats. Den hotbild som den svenska ledningen målat upp visade sig med andra ord bekräftas, trots att man från ryskt håll in i det sista förnekade att några krigshandlingar var att vänta. Stämningarna i rådet inför angriparna sammanfattades väl av den tidigare general guvernören i Estland, Axel Julius De la Gardie: ryssarna äro en hård, grym, falsk och listig nation Efter krigsslutet 1721, då Sverige besegrats i grunden, och delar av den svenska skärgården och stora delar av Finland plundrats av ryska styrkor, följde en osäker period. Berättelserna om de fruktansvärda rysshärjningarna spreds, och blev till stoff för sagor och berättelser, som snart var en självklar del av den folkliga kulturen. HUVUDTEXTEN FORTSÄTTER PÅ SIDAN 24 Populär Historia 21

5 Tusen år av rysk-svenska förbindelser 862 Enligt legenden grundas Kievriket (föregångare till dagens Ryssland, Ukraina och Vitryssland) av vikingar under Rurik. Myten avspeglar starka kontakter mellan Norden/Sverige och områdena längre österut En svensk armé besegras av Alexander av Novgorod, vid floden Neva Freden i Nöteborg skapar fasta gränser mellan Sverige och Novgorod (Rysslands föregångare), efter decennier av svensk expansion Svenskt korståg österut under kung Magnus Eriksson Krig mellan Ryssland och Sverige i Livland. Slutar med svensk seger Under ingermanländska kriget erövrar Sverige Novgorod. Gustav II Adolf försöker göra sin bror till rysk tsar Freden i Stolbova etablerar Sverige som stormakt Stora nordiska kriget bryter ut. Sverige angrips av bland andra Ryssland Karl XII inleder sitt ryska fälttåg Sverige besegras vid Poltava. Ryssland tar över som stormakt kring Östersjön Slaget vid Storkyro gav Ryssland kontroll över större delen av Finland Ryska härjningar i svenska gränstrakter Hattarnas ryska krig. Sverige är angripare men slås tillbaka vid Villmanstrand Gustav III:s ryska krig. Sverige är angripare, men får nöja sig med oförändrade gränser efter segern vid Svensksund Ryssland erövrar Finland. Plundringar i norra Sverige och delar av Stockholms skärgård efter slaget vid Sävar Allians sluts mellan Sverige och Ryssland, vilket öppnar för att Norge tvingas in i en union med Sverige Sverige planerar att gå in i Krimkriget mot Ryssland, men anfallet blir inte av tal Upprustning inleds i Sverige, med hänvisning till det ryska hotet Rysk flotta på väg att angripa Sverige i världskrigets inledningsfas, men anfallet hejdas I kosackvalet skräms de borgerliga partierna med att en röst på vänstern är en röst på kommunister, vilket ger stor framgång i andra kammaren Kriget mellan Sovjetunionen och Finland får många att kräva att Sverige ska ta del i striderna. Sverige stödjer Finland ekonomiskt och med krigsmateriel Baltutlämningen orsakar konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen. Raoul Wallenbergs försvinnande väcker inga större protester Ett svenskt DC-3-plan som används för signalspaning skjuts ner av Sovjet över Östersjön Överste Stig Wennerström avslöjas som rysk spion Den ryska ubåten U 137 går på grund i Karlskronas skärgård Sovjetunionens sammanbrott skapar hopp om fredliga relationer mellan Sverige och Ryssland. Den svenska försvarsbudgeten minskas Krisen i Ukraina väcker nya farhågor. Svenska politiker talar om att höja försvarets budget för att möta det ryska hotet. Sedan Karl XII besegrat Polen vände han blicken mot Ryssland gick en stor svensk armé över gränsen med målet att inta Moskva. Slaget vid Poltava blev en avgörande seger för Peter den store, och Ryssland kunde ta över som stormakt vid Östersjön. 22 Populär Historia SERGEI IVANOVICH/IBL

6 Fokus ARTIKELÄMNE IBL Imperiebyggare. Ivan III återupprättade den ryska självständigheten genom att besegra Gyllene horden. Hans son Vasilij III och sonson Ivan IV fortsatte att expandera det ryska riket och Ivan IV blev den förste tsaren Slag och rysshärjningar Kartan visar viktiga händelser i de rysk-svenska relationerna, från slaget vid Neva 1220 till U 137:s grundstötning i Blekinge skärgård Nöteborgstrakten från 1323 slöts mellan Magnus Eriksson och furst Jurij Danilovitj. Den reglerade gränsen mellan Novgorod och det expanderande svenska riket. LÖNEGÅRD & CO

7 Samtidigt ägde en intensiv politisk strid rum kring hur man i det besegrade Sverige framöver skulle förhålla sig till Ryssland. Under en stor del av 1700-talet stod det ryska inflytandet över svensk politik i centrum för debatten, medan det under samma tid gång på gång smiddes planer för att återta de territorier på andra sidan Östersjön som gått förlorade. I efterhand kan det verka uppenbart att Karl XII:s död år 1718 i praktiken innebar slutet De starkt negativa bilder av de hotfulla ryssarna fylldes på och fick nytt liv. för det svenska stormaktsväldet, men av riksrådets diskussioner framgår att man då inte alls såg förlusten som permanent. Kanske skulle Ryssland snart försvagas igen, på grund av konflikter med Osmanska riket då skulle Sverige kunna lyfta fram sina positioner på nytt, resonerade man. Men i huvudsak kan man i riksrådets protokoll från denna tid ana en något lugnare stämning, enligt Askers studie. Om den svenska eliten tidigare sett på ryssen med hat eller fientlighet, så var det nu snarare fråga om misstro och försiktighet. Man poängterade också behovet av en stark svensk militär. Eller, som det heter i ett protokoll: rysserne äro en sådan nation som man bör visa tänderne. Samtidigt fick man i Sverige under denna tid ökade kunskaper om det Ryssland, som tidigare varit i stort sett okänt om man bortser från de ständiga krigen. Tusentals svenskar som blev krigsfångar efter förlusten vid Poltava återvände så småningom hem, och förde med sig helt nya berättelser om Ryssland och ryssarna. På 1700-talet började även vetenskapliga expeditioner till Ryssland att äga rum, och deras skildringar fick större spridning. Historikern Maria Nyman har i en avhandling från 2013, Resandets gränser, berättat om hur svenska besökare under denna tid beskrev Ryssland. I huvudsak var bilden av det ryska negativ, precis som i dag, på talet, konstaterar Nyman. Man såg ryssarna som märkliga, beskrev deras variant av kristendomen som underlig och man klagade på det utbredda fylleriet. Ryssarna var de andra, de skrämmande främlingarna. Men bilden nyanserades också, framförallt av de resenärer som på allvar kom i kontakt med vanliga ryssar. Dessa beskrevs ofta betydligt positivare, och de ingrodda fördomarna kunde på så vis utmanas. Tydligt var också att de Det största sjöslaget i Östersjön utkämpades vid Svensksund i Finska viken Gustav III ledde den svenska flottan till seger, vilket gav ett fredsfördrag med oförändrade gränser. Samtida målning av Johan Tietrich Schoultz. 24 Populär Historia

8 som reste långt bort i Ryssland, och kom i kontakt med mer avlägsna folkgrupper, genast normaliserade ryssarna. I jämförelse med folk i Sibirien, som knappt hade kristnats, kunde den vanlige ryssen framstå nästan som en riktig europé. Bilden av Ryssland, och av ryssen, var med andra ord inte en gång för alla given, utan kunde förändras och fördjupas. Kulturella och ekonomiska kontakter i österled blev också vanligare, och många svenskar tyckte sig se hur Ryssland vände sig allt mer mot Europa; Ryssland kunde beskrivas som på väg att bli en vanlig europeisk stat. Hela tiden fanns dessutom den militära spänningen kvar. Vid två tillfällen, först 1741, sedan 1788, gick Sverige i krig mot Ryssland med förhoppningen att få revansch för förlusterna under Karl XII:s tid. Båda gångerna utan någon märkbar framgång. Men det hindrade inte att drömmen fanns kvar att den svenska stormakten en dag skulle kunna återuppstå. Och för att det skulle bli möjligt fanns ingen annan utväg än att besegra den gamla fienden. Kronprins Karl Johan allierade sig med Ryssland mot Napoleon år År 1809 tycktes dock dessa drömmar krossas en gång för alla. Ryssland passade på att utnyttja Sveriges politiskt isolerade läge under Napoleonkrigen och trängde in i Finland. Området erövrades och tvingades in i en personalunion inom det ryska riket. Den gången trängde ryska styrkor in i Norrland, även om plundringarna blev begränsade. De starkt negativa bilder av de hotfulla ryssarna, som redan tidigare existerat, fylldes på och fick nytt, kraftfullare liv. I det praktiska politiska livet skedde dock en snabb, för att inte säga radikal omsvängning. Den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, som valdes till svensk kronprins och tog namnet Karl Johan, trotsade förväntningar om att ta upp kampen mot Ryssland, och valde istället att sluta fred. Därmed kunde Norge erövras som kompensation för det förlorade Finland. Plötsligt var Ryssland Sveriges allierade, och svenska officerare fann sig under fälttåget i Tyskland år 1813 sida vid sida med arvfienden. Den svenske löjtnanten Carl Johan Ljunggren beskrev hur det var liksom ur ordningen Populär Historia 25 NATIONALMUSEUM

9 att se våra soldater blandade med de ryska; en inre känsla av antipati yttrade sig starkt mot en dylik förening, som hos en svensk är helt och hållet naturvidrig. Senare blev Ljunggren mer positivt inställd till den tidigare fienden. Han beskrev då alla ryssar med uppfostran som ovanligt hyggliga män. Och efter att ha sårats lärde han känna en rysk medpatient, vars sällskap gav mig mycket nöje och försonade mig nästan med den nation han tillhörde. Under en tid följde relativt goda förbindelser mellan Sverige och Ryssland. Men framåt 1830-talet började en starkare opposition kritisera Sveriges nära relationer med tsarens rike. Inte minst oroades man av de ryska befästningar som byggdes på Åland. Fast mest av allt verkar det ha varit fråga om en kulturellt betingad motvilja mot det ryska, under en tid då nationalismen på allvar växte fram i Sverige. Många hade svårt att komma över förlusten av Finland, som varit en del av riket så länge denna fantomsmärta skulle värka under lång tid framöver. En av de mest vältaliga uttolkarna av denna avsky var poeten Esaias Tegnér, som i en dikt kunde skriva: allt ifrån min barndom ryssen mig förhatlig var och förbliver så länge jag andas. I en revanschistisk anda började så kung Oscar I planera för att gå in i Krimkriget 1855 och anfalla Ryssland. Men kriget hann ta slut innan Sverige var redo, och planerna på ett nytt svenskt fälttåg i österled fick läggas åt sidan. I slutet av 1800-talet inleddes den period som Gunnar Åselius kallar den klassiska tiden i den svenska rysskräckens historia. I takt med att Tysklands relationer med Ryssland försämrades följde det tyskpräglade Sverige med. En viktig orsak var en oro över utvecklingen i Finland, där ett tidigare relativt tillåtande ryskt styre ersattes av vad som uppfattades som en ambition att förryska Finland. Bilden av ett hot från öster målades upp i skrifter och debatter kanske skulle ryssen komma tillbaka igen, och den här gången erövra Sverige en gång för alla? I en era där nationalism ledde till upprustning över hela Europa framstod Ryssland som Sveriges självklara fiende. Det rapporterades att kringvandrande ryska sågfilare var spioner utsända för att kartlägga landet inför ett kommande krig. Inga bevis för detta hittades, men känslan av ett ryskt hot bara förstärktes. Allmän värnplikt infördes, Bodens fästning byggdes och insamlingar gjordes för att bygga nya pansarbåtar till flottan. I nationalistiska kretsar återupplivades minnet av karolinernas tid, och Karl XII lyftes återigen fram som en symbol för den hedervärda kampen mot ryssen, som historikern Torbjörn Norman visat. I Karolinska förbundets skrifter talades det om att Sverige hade en historisk kallelse som beskyddare av en protestantisk och germansk kultur, av civilisation och rättsstat, i kontrast mot österlandets rättslöshet och barbari. Sverges historia vetter från hedenhös åt öster och samlar sig omsider i en väldig kamp, som omfattar hela Kommunisten hotade att inte bara erövra världen utan tycktes även vilja slå sönder familj och traditioner. Östeuropa, skrev Harald Hjärne, historiker och ledamot i Svenska Akademien, år Den mest kända uttolkaren av den här tidens antiryska stämningar var annars upptäcktsresanden Sven Hedin, som med sina pamfletter Ett varningsord från 1912 och Andra varningen från 1914 varnade för en rysk ockupation av Sverige. Kanske kan man säga att Hedin utnyttjade sin tids ryssskräck, för att vinna poänger i den inrikespolitiska debatten om försvaret. De upphetsade diskussionerna kulminerade i borggårdskrisen i februari 1914, då kung Gustaf V försökte hävda sin auktoritet i frågor som gällde hur det svenska försvaret skulle utformas och styras. Samma år kunde det ryska sändebudet i Stockholm, Anatolij Nekludov, klaga över att även de visaste, mest välbalanserade svenskar verkade tro att Ryssland planerade att erövra Sverige. Att rädslan för den ryska militären inte var helt obefogad skulle i och för sig visa sig senare. I samband med världskrigets utbrott var den ryska Östersjöflottan på väg att angripa den svenska flottan för att hindra Sverige att gå med i kriget på tysk sida. Det ryska anfallet stoppades dock i sista stund. Samtidigt påpekar Gunnar Åselius att det vid denna tid också fanns en annan Rysslandsbild i Sverige: den förhoppningsfulla. Man hoppades kunna tjäna pengar på den ryska marknaden, och regeringen vidtog flera åtgärder för att ta udden av den starkaste Rysslandskritiken. Så kom den ryska revolutionen och det kommunistiska maktövertagandet Därefter följde en ny epok, då den klassiska rysskräcken bytte skepnad till socialistskräck, som Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, har uttryckt det. Denna nya fiende kunde framställas som till och med ännu farligare än den tidigare kommunisten hotade att inte bara erövra världen, utan tycktes även vilja slå sönder familj och traditioner. Tydligast var denna hotbild under det så kallade kosackvalet 1928, då högern i dramatiska valaffischer hotade med att en röst på vänsterpartierna innebar att man i praktiken bjöd in kommunisterna att plundra fosterlandet. Valet till andra kammaren det året blev en stor framgång för dem som hade hotat med fienden från öster. Fast det fanns också de, framförallt vänsteraktivister, som såg med förhoppningar på det nya Sovjetunionen, och hoppades på att landet skulle kunna bli en progressiv kraft i världen. Den svenska regeringen fortsatte däremot i huvudsak samma försiktiga politik, som i praktiken gällt ända sedan 1812 då tsar Aleksander I och kronprins Karl Johan möttes i Åbo. Sverige var relativt tidigt ute med att erkänna den sovjetiska staten, och därmed kunde svenska företag kort efter revolutionen återuppta sina affärer i öst. Och när Sovjet unionen senare annekterade de baltiska staterna var Sverige det enda västland som erkände maktövertagandet. När andra världskriget bröt ut fanns det starka krafter både inom utrikesdepartementet, militärledningen och borger- NICOLAI BABASIOUK BRIDGEMAN/IBL 26 Populär Historia

10 Fokus ARTIKELÄMNE Vladimir Lenin på barrikaderna i Sankt Petersburg under ryska revolutionen Det bolsjevikiska maktövertagandet gav den svenska rysskräcken en ny dimension. Nu kombinerades den klassiska rädslan för en rysk invasion med hotet från kommunismen. liga delar av samlingsregeringen som ville passa på att utnyttja tillfället att gå i krig på Tysklands sida. Kriget tycktes erbjuda en historisk chans att avlägsna det ryska hotet mot Norden, som Gunnar Åselius skriver. Men det blev inte den politiken som genomfördes. Istället fortsattes den försiktiga vägen framåt. Sverige behöll officiellt sin neutralitet, och när det kalla kriget var ett faktum ändrades inget, till det yttre. Inofficiellt var det då väl känt att Sverige på flera sätt allierat sig med Nato, vilket man i Sovjetunionen var helt på det klara med. Men Sverige fortsatte att ligga lågt och undvika provokationer. När olika incidenter ägde rum som Raoul Wallenbergs försvinnande i slutet av andra världskriget, när ett svenskt signalspaningsflygplan sköts ner, när militärerna Stig Wennerström och Stig Bergling avslöjades som ryska spioner, eller när ubåten U 137 gick på grund i Karlskronas skärgård var de svenska protesterna inte särskilt skarpa. Kan man säga att det var rysskräcken som låg bakom regeringens diskreta politik? Eller var det en sedan länge inlärd försiktighet inför en överlägsen fiende? Egentligen ligger det i den förkättrade rysskräcken, som ännu sitter kvar i stora delar av det svenska folket, en visserligen förvriden förståelse för detta grundfaktum i svensk utrikespolitik, att vårt dominerande intresse är relationerna till Sovjet-Unionen, som Gunnar Myrdal uttryckte saken år För etnologen Owe Ronström är det ändå uppenbart att det också finns en aspekt av denna så kallade ryssskräck som inte är grundad i logiska analyser av det säkerhets- och utrikespolitiska läget. Där finns också ett inslag av något betydligt mindre rationellt, en instinktiv motvilja inför det ryska. Inte minst minns han hur man på hans barndoms Gotland på 1950-talet kunde skälla på bråkiga barn med orden är du helt rysk, pojke!. Ur ett etnologiskt perspektiv, menar Ronström, har ryssen tagit funktionen av gränsvarelse en svårdefinierad och Populär Historia 27

11 STEFAN LINDBLOM/TT Den 27 oktober 1981 gick den ryska ubåten U 137 på grund i militärt skyddsområde vid inloppet till Gåsefjärden utanför Karlskrona. På fotot från den 6 november samma år har ubåten dragits loss av svenska örlogsfartyg och transporteras ut ur svenskt territorium. därför skrämmande typ. Ryssen har setts som ett hot mot ordning, moral, kultur och civilisation. Sverige har genom århundradena kämpat mot många fiender inte minst danskarna. Men någon djupt liggande rädsla för danskar dröjer sig inte kvar. I förhållande till Ryssland finns däremot en kulturell distans som skapar motvilja, resonerar Ronström. Man kan undra om de verkligen är européer, om de verkligen är kristna. Historiskt har det också funnits relativt få kulturella kontakter mellan Sverige och Ryssland, konstaterar han. Trots tusen år av grannskap är det få ryska ord som letat sig in i det svenska språket, och få ryska traditioner som fått fäste i den svenska kulturen. De är alltså olika oss, ryssarna, och ändå på så många sätt lika. Det är förvirrande och hotande. Dessutom är de ju så många och vi så få. Här finns grogrund och näring till ryssskräck så det räcker många år framöver, skriver Ronström. Vilket visar sig när händelser äger rum som passar in i det klassiska mönstret. Vladimir Putin tycks på 2000-talet bekräfta schablonbilden av den oberäknelige och livsfarlige ryske diktatorn, en direkt arvtagare till Ivan den förskräcklige och Josef Stalin. Den latenta rädslan för det ryska I förhållande till Ryssland finns en kulturell distans som skapar motvilja. hotet aktiveras därmed på nytt. Trots att det i praktiken, som Gunnar Åselius skriver, i själva verket saknas belägg för att någon stormakt under de senaste tvåhundra åren varken Ryssland, Sovjetunionen eller det kejserliga eller nazistiska Tyskland skulle ha hyst allvarliga planer på att angripa och besätta svenskt territorium. Kristian Gerner menar att den upphetsade debatt som förs våren 2014, med anledning av den ryska aggressionen i Ukraina, också till viss del kan sägas bottna i krossade förväntningar. När Sovjetunionen upplöstes var det många som hoppades på att något i grunden nytt hade hänt, säger Gerner. Om Ryssland då hade blivit en fungerande demokrati, en fungerande rättsstat, som hade fortsatt att nedrusta, då hade vi i Sverige i praktiken inte behövt något försvar. Det vi ser nu är ett uttryck för en enorm besvikelse, frustration och förtvivlan inför Rysslands utveckling. PH Magnus Västerbro är frilansjournalist. ATT LÄSA Ryssland en europeisk civilisationshistoria (2011) av Kristian Gerner Ryssland och Europa en kulturhistorisk studie (2006) av Per-Arne Bodin. 28 Populär Historia

12 Ingen svenskskräck i Ryssland Sedan erövringen av Finland 1809 har Sverige inte setts som något större hot i Ryssland. I Ryssland finns ingen motsvarighet till den svenska rysskräcken. Där-emot har det inom landets elit länge funnits en viss misstänksamhet mot hur Sverige agerar säkerhetspolitiskt, konstaterar Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Under 1900-talet har man nog i allmänhet gjort en bedömning av Sverige som man får säga är korrekt. Man ser oss som en lagom opportunistisk randstat, inte särskilt krigisk utan tvärtom mycket försiktig. Att Sverige under kalla kriget inofficiellt lutade sig tungt mot Nato och västmakterna bidrog förstås till detta. Sverige sågs då allmänt som en del av den i huvudsak fientligt inställda västvärlden. Samtidigt har det i Sverige funnits en tendens att överdriva hur stort intresse man i Ryssland har ägnat oss. Jag hör till dem som tror att det förekom en del ubåtskränkningar i Sverige under 1980-talet. Men jag tror inte att det alls var i den omfattning som vissa hävdar, säger Åselius. Det kanske kan svida lite, men vi har helt enkelt inte varit särskilt viktiga för Ryssland. Vi är den besegrade fienden, som de har ägnat begränsat intresse. På det sättet har det varit mer eller mindre sedan 1809, menar Åselius. Sedan Sverige i grunden besegrades och Finland annekterades, har Rysslands maktelit inte haft någon större anledning att vara nervösa över Sverige. I de historiska källorna har man kunnat se att den ryska militären faktiskt planerat operationer mot Sverige vid olika tillfällen. Vid första världskrigets utbrott fruktade man att Sverige skulle gå i krig på Tysklands En speciell plats i historieskrivningen har minnet av Karl XII:s blodiga försök att erövra Ryssland NATIONALMUSEUM Ryttarporträtt av Karl XII från Utfört av Stanislaw Leszcynski som 1704 valdes till polsk kung med stöd av den svenske kungen. sida. Den ryska Östersjöflottan var på väg mot Gotland när kontraorder gavs. I ett liknande läge, 1940, förberedde den sovjetiska staben anfallsmål i Sverige; återigen var farhågan att Sverige skulle gå med i kriget som tysk allierad. Sådana planer gör å andra sidan militära byråkratier hela tiden. Det är ju deras jobb. Men de har aldrig satts i verket, säger Åselius. INTE HELLER KRISTIAN Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, tycker sig se någon utbredd svenskfientlighet i Ryssland. Snarare finns det, åtminstone hos den vanlige medborgaren, en beundran för svensk kultur, inte minst svensk litteratur, menar han. Samtidigt ska man inte glömma bort att alla som är historiskt kunniga också är medvetna om vår långa gemensamma historia. På 1990-talet, när svenska ekonomer användes som experter i Moskva och föreslog drastiska ekonomiska reformer, kunde man läsa i tidningarna om vikingarnas återkomst, att svenskar kom tillbaka till Ryssland för att plundra, precis som tusen år tidigare, säger Gerner. Hos många ryssar finns också en tydlig medvetenhet om att Ryssland tog över efter Sverige som stormakt kring Östersjön, vilket innebar att Sverige länge sågs med respekt, som den (före detta) stora fienden. En speciell plats i historieskrivningen har också minnet av Karl XII:s blodiga försök att erövra Ryssland år I rysk historia finns den där ständiga känslan av att vara inringad, och rädslan för att bli angripen av väst. Tre gånger har ju också stora arméer gått till anfall under Karl XII, Napoleon och Hitler. Och den första i den där triaden av angripare var en svensk, konstaterar Kristian Gerner. PH magnus västerbro Populär Historia 29

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Övriga städer: Tartu (102 300), Narva (66 000), Kohtla-Järve (44 700), Pärnu (43 400)

Övriga städer: Tartu (102 300), Narva (66 000), Kohtla-Järve (44 700), Pärnu (43 400) Estland Invånarantal: 1 282 963 Yta: 45 228 km² Huvudstad: Tallinn (394 000 invånare) Övriga städer: Tartu (102 300), Narva (66 000), Kohtla-Järve (44 700), Pärnu (43 400) Språk: estniska 67,3 % (officiella

Läs mer

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget Bakgrund Hitler ville ha krig. Det skrev han redan år 1925 i sin bok Mein Kampf (min kamp). Men varför? Hitler brukade tala om Stortyskland. Där skulle alla Europas tyskar bo i ett land. Österrike och

Läs mer

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42)

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) Titel: nov 8-20:06 (Sida 2 av 42) Titel: nov 8-20:07 (Sida 3 av 42) UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET 1933; Japan angriper Manchuriet.

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Andra världskriget: en sammanfattning

Andra världskriget: en sammanfattning Andra världskriget: en sammanfattning Basfakta andra världskriget År: 1939-1945 Allianser: De allierade (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike m. fl.) mot Axelmakterna (Tyskland, Japan, Italien m.fl.).

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern Segern genom nära och käras öden Andra världskriget 65 år sedan den Stora Segern Det har gått många år sedan den hemska tiden då det mullrade explosioner, bombades städer, och så många människor offrade

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Den ryska självbilden

Den ryska självbilden Ryssland Den ryska självbilden Dagens Nyheters förre chefredaktör Herbert Tingsten påvisade för många år sedan att några genetiskt grundade nationalkaraktärer inte finns. Det är riktigt. Däremot kan man

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 HOLGER CARLSSON Nazismen i Sverige Ett varningsord Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord I. NAZISMENS HISTORIA I SVERIGE. o Nazismens förelöpare

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga.

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga. 1 REVOLUTIONER Den franska revolutionen 1789-1799 Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 38-39: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien?

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Du arbetar som utrikespolitisk rådgivare och har fått i uppdrag att hålla ett anförande vid en konferens dit många av världens ledare är inbjudna. Anförandet

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS 14538i06 2/18/00 5:05 PM Page 1 SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. FÖRSTÄRKNINGSFAS - en tredjedel av områdena ska behärskas - extra

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Citat ur förorden till Viktor Rydbergs "Den siste atenaren".

Citat ur förorden till Viktor Rydbergs Den siste atenaren. "Jag förutspår, att du icke skall skörda guld på detta företag - lika lite som jag författarrykte. Mitt opus är icke av den art, att det kan vinna många läsare. Och bland dem, som det lyckas erhålla, skall

Läs mer

TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009. Mina damer och herrar! Ärade märkespublik!

TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009. Mina damer och herrar! Ärade märkespublik! TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009 Mina damer och herrar! Ärade märkespublik! Ni hade nog inte gärna varit här i Stockholm i dag för exakt 200 år sedan. Då var nämligen det gamla svenska riket i allvarlig

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander

Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik Ukraina Euromajdan Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander Konflikten i Ukraina Inledning Vi har valt att analysera de pågående

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

DEN STRATEGISKA UTVECKLINGEN I ÖSTERSJÖN EFTER 1945

DEN STRATEGISKA UTVECKLINGEN I ÖSTERSJÖN EFTER 1945 . ' ( '. DEN STRATEGISKA UTVECKLINGEN I ÖSTERSJÖN EFTER 1945 Av kapten T. WULFF ÅNDRA världskriget medförde genom det ryska framträngarrdet vid Östersjöns östra och södra strand en betydelsefull förskjutning

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Normandie platsen för krigshistoriens största militära invasion den 6 juni 1944

Normandie platsen för krigshistoriens största militära invasion den 6 juni 1944 Normandie platsen för krigshistoriens största militära invasion den 6 juni 1944 Kommer du ihåg de ödesmättade kodnamnen: UTAH, OMAHA, GOLD, JUNO och SWORD? Eller är du född långt efter andra världskrigets

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vad en tavla kan berätta

Vad en tavla kan berätta Vad en tavla kan berätta För att förstå den roll Magnus Stenbock senare fick i historien, måste vi gå lite tillbaka i historien. Magnus Stenbocks pappa var generalguvernör för Skåne, Blekinge och Halland.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

TALLINN. staden med många ansikten

TALLINN. staden med många ansikten TALLINN staden med många ansikten Text & foto Carl-Henrik Larsson Estlands huvudstad Tallinn, som varit i både dansk och svensk ägo genom historiens lopp, är verkligen värd ett besök. Få europeiska huvudstäder

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Vinterkriget 75 År. Reflektioner vid seminarium 2 februari 2015 Carl Bildt. Först ett stort tack för initiativet till denna dag och denna diskussion.

Vinterkriget 75 År. Reflektioner vid seminarium 2 februari 2015 Carl Bildt. Först ett stort tack för initiativet till denna dag och denna diskussion. Vinterkriget 75 År Reflektioner vid seminarium 2 februari 2015 Carl Bildt Först ett stort tack för initiativet till denna dag och denna diskussion. Att reflektera över historiens lärdomar är alltid viktigt.och

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT KRÖNIKA RÖSTÅNGEST VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT Det är inte lätt att vara väljare. Det finns ett tiotal partier att välja på av någorlunda rimlig karaktär. Samtidigt är de relativt lika. Det är ungefär som

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Livet i skyttegra va rna oc h livet därefter

Livet i skyttegra va rna oc h livet därefter Livet i skyttegra va rna oc h livet därefter Utvecklingen till skyttegravskriget Under hösten 1914 trodde många att första världskriget skulle vara ett snabbt krig med traditionella slag vid några slagfält,

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Världsstrategispelet. www.hasbro.co.uk

Världsstrategispelet. www.hasbro.co.uk Världsstrategispelet 2004 Hasbro. Med ensamrätt. Distributed in the Nordic region by Hasbro Nordic, Ejby Industrivej 40, DK-2600 Glostrup, Denmark. www.hasbro.co.uk 020414538102 S T R I D S H A N D B O

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:4 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:4 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:4 2009 debatt Konspiration eller panikreaktion? Sverige och ubåtskränkningarna under 1980-talet Av Gunnar Åselius I boken I mörka vatten (2009) för ambassadör Mathias Mossberg

Läs mer