Tid för bättre vatten. En skrift om vattenförvaltningen i Sverige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid för bättre vatten. En skrift om vattenförvaltningen i Sverige."

Transkript

1 TID bättre FÖR vatten

2 Tid för bättre vatten En skrift om vattenförvaltningen i Sverige. Produktion: Vattenmyndigheterna i samarbete med E Gustafsson Information AB Illustrationer: Rebecca Elfast, Sylvia Kinberg Foto: Fotolia.com där inget annat anges Tryck: Danagård Litho, mars

3 Morgon i båten En sådan fin morgon. Dimman har lättat. Måsarna skriar och där borta guppar en ejderfamilj. Den här viken är fantastisk. Rent vatten som är fullt av liv. Doppar man tårna kommer småfisken direkt och krabborna gömmer sig i tången. Det är sådan skillnad, jämfört med åren runt Nu använder ingen giftiga båtbottenfärger. Dessutom går det ju att tömma båttoan i varenda småbåtshamn och större naturhamn numera! Tänker också på kanotturen i insjön i förra veckan. Och de restaurerade våtmarkerna vi passerade. De gör gott för vattnet och för alla växter och djur som lever där. Om en månad är det dags för en fisketur i fjällen. Hoppas få träffa huggvilliga öringar. Sedan hindren nedströms togs bort har de kunnat vandra uppåt igen. Nej, nu är det dags för kaffe. Fram med vattendunken! 3

4 VIKTEN AV VATTEN Vatten till alla och allt VATTEN ÄR LIV Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomisk välfärd. Det är en avgörande resurs i industrin, jordbruket, sjukvården och energiproduktionen, för fisket, transporterna och turismen. OCH IBLAND DÖD Förorenat vatten är en orsak till miljontals dödsfall. Det dödar fler människor än alla former av våld, krig inkluderat. Varje dag dör över barn under fem år på grund av smutsigt vatten. För oss i Sverige är det en självklarhet att få friskt, rinnande vatten direkt ur kranen. Att vårt grundvatten är rent och att vi kan bada och fånga fisk i nästan alla vattendrag. I Sverige har vi gott om vatten, brukar vi säga. Men hur är det på exempelvis Gotland? Där byggs avsaltningsanläggningar för att det ska finnas vatten när turisterna kommer. Tillgång till rent vatten är alltså ingen självklarhet, inte ens i Sverige, även om vi är väldigt lyckligt lottade jämfört med många andra. Mer än 1,2 miljarder människor har inte tillgång till rent vatten. I mer än hälften av Europas städer överutnyttjar man sina grundvattenresurser. Snart kan vi behöva dela med oss. EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) kom till just för att vattnet är en gemensam resurs som inte följer samma gränser som vi människor. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i om fattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara naturens gränser. Därför har Europa delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av vattendragens av rinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. Fem vatten distrikt finns i Sverige. Bottenhavet Bottenviken Norra Östersjön Västerhavet Södra Östersjön 4

5 VIKTEN AV VATTEN En bråkdel färskvatten Vi har det vatten vi har. I ett evigt kretslopp vandrar vattenmolekylerna runt i systemet. Det har räckt till våra förfäder och ska räcka till våra barnbarn. Vattnet är bara till låns, och med det följer ett ansvar att hålla det i gott skick. Visserligen har vi förhållandevis gott om vatten i Sverige, men vad händer med kvaliteten på vattnet när rester av läkemedel och kemikalier förorenar både yt- och grundvatten? Utsläpp av kväve och fosfor får badsjöar och havsvikar att växa igen och i havet bildas stora mängder av alger. Dammbyggen och vägbankar hindrar fisk och andra organismer från att ta sig upp i vattendragen. Många misstag har gjorts genom åren, ofta omedvetet utifrån den kunskap som fanns då. Idag måste vi tillsammans hitta lösningar på de gamla problemen och där vi inte vet tillräckligt om miljöeffekterna behöver vi vara försiktiga. Mer kunskap behövs till exempel om hur människor och miljö påverkas av kemikalier. Vad händer när de kombineras? Den så kallade cocktaileffekten kan vara större än de enskilda ämnenas effekt tillsammans. Om jordklotet vore i storlek med Globen i Stockholm så skulle den mängd sötvatten som finns rymmas i en fotboll. hushåll EUROPA SÅ LITE KAN ANVÄNDAS Av jordens totala mängd vatten är EUROPA cirka 2,5 procent (35 miljoner kubikkilometer) färskvatten. Det mesta är hushåll bundet i is och snö vid polerna eller som markfukt och permafrost. Kvar industri finns endast jordbruk kubik kilometer, som kan användas av människor. Vad vattnet används till varierar stort mellan världsdelar och länder. SV hushåll jordbruk VÄRLDEN hushåll industri jordbruk EUROPA S hushåll hushåll industri jordbruk jordbruk SVERIGE VÄRLDEN hushåll hushåll industri jordbruk industri jordbruk industri jordbruk VÄRLDEN hushåll industri jordbruk 5

6 VIKTEN AV VATTEN Priset på vatten Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för. Vårt vatten är en tillgång som många av oss verkligen njuter av. En simtur på sommaren. Pimpelfiske i bitande iskyla. Eller bara sitta vid en sjö och njuta av tystnaden. Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för, både när det är dags att köpa hus och åka på semester. För att framställa bra mat krävs rent vatten i tillräcklig mängd. Vattenkraften är en viktig källa till elektricitet, men behöver anpassas så att fiskar och andra vattenlevande djur kan leva och föröka sig i vattendragen. Rent vatten är också en förutsättning för stora delar av industrin. I och nära vatten lever växter och djur som på olika sätt bidrar till vår välfärd. Kräftor, till exempel, är en tillgång både ekonomiskt och på festen. Alger kan bli en del av framtidens matproduktion. Kanske finns det ännu oupptäckta medicinska framgångar som döljer sig i andra organismer. Förstör vi förutsättningarna för livet i sjöar, vattendrag och längs kusterna, förstörs också möjligheterna att utveckla det som kan ge barn och barnbarn ett fortsatt gott liv. Allt detta är ekosystemtjänster som vattnet bidrar med. Ekosystemtjänster är i princip allt som vi människor får av naturen och som upprätthåller eller förbättrar vårt välmående och våra livsvillkor, både ekonomiskt och socialt. Vatten är ingen vanlig kommersiell produkt, utan en gemensam tillgång. Det gör att vi har svårt att sätta ett pris på vatten, om det inte passerar vattenmätaren eller tappas upp på flaska och säljs i affären. Men fundera en stund på vad det skulle kosta om den naturliga reningen och näringsupptaget i våtmarkerna slutar fungera och vi tvingas ersätta det med reningsverk? Och hur mycket jobb och inkomster går förlorade när giftalgerna blommar och turisterna flyr? Vi tar ofta vatten för givet (och det är nästan gratis i kranen) när det egentligen är värt så mycket mer. Undersökningar visar att människor är beredda att betala mycket för att hålla vattnet rent och friskt. 6

7 VÄRDEFULLA DROPPAR Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 2,5 öre. Förutom produktion och distribution av dricksvatten ingår skydd av vattentäkter, avledning och rening av avloppsvatten och hantering av dagvatten. Priset på förpackat vatten inkluderar enbart produktion och distribution och kan vara uppemot tusen gånger dyrare, 25 kronor för en liter. Utsikt över vatten betalar vi gärna för. En dansk studie visar att sjöutsikt ökar fastighetsvärdena med procent jämfört med motsvarande fastigheter utan sjöutsikt. Mäklare i Värmdö och Nacka uppskattar att havs- eller sjöutsikt kan dra upp priset 20 till 60 procent, beroende på hur mycket vatten man ser. En studie som vattenmyndigheterna låtit göra, analyserar betalningsviljan för att förbättra vatten som är påverkade av övergödning. Studien visar att högst betalningsvilja finns i befolkningsrika områden. Detta är delvis en följd av värderingstekniken (värdeöverföring) men en viktig slutsats är att det är viktigare att prioritera åtgärder i vatten som människor utnyttjar, än vatten som ingen någonsin besöker. Forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen i Östersjön enligt Helsingforskommissionens aktionsplan. Beräkningen visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar. Invånarna i Östersjöländerna är villiga att betala 35 miljarder kronor per år för ett friskare hav. Den totala kostnaden för att klara aktionsplanens mål är miljarder kronor årligen. STORA KOSTNADER NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME I Östersund smittades dricksvattnet av parasiten Cryptosporidium vintern 2010/2011. Senare gjordes en uppskattning av kostnaderna: 219,5 miljoner kronor i samhällskostnader för Östersund. 1,7 miljoner kronor i extra driftskostnader för Vatten Östersund (provtagning, vattendistribution med mera). 4,5 miljoner kronor till investering i UV-anläggning (för att eliminera parasiterna). 15,6 miljoner kronor i merkostnader för restaurangbranschen i Östersund. Tiotals miljoner kronor i inkomstbortfall från minskad gräns- och turisthandel. VIRTUELLT VATTEN Begreppet virtuellt vatten myntades 1993 av forskaren John Anthony Allan från King s College i London. Det innefattar allt vatten som använts under produktionsprocessen, även i förpackning och transport. Vattenfotavtryck är ett mått på den totala vattenmängd som används vid framställningen av de varor vi konsumerar. VATTENFOTAVTRYCK Så mycket vatten behövs för att producera: En kopp kaffe liter En stor öl liter 1 kg potatis liter 1 liter mjölk liter En pizza liter 1 kg bröd liter En t-shirt av bomull liter 1 kg nötkött liter 7

8 GEMENSAMT ANSVAR Samarbete på bredden All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. Eftersom vattnet inte följer några administrativa gränser, måste självklart insatserna för bättre vatten bygga på samarbete inom och mellan länder. Vissa miljöproblem i vårt land, som försurning, utsläpp av gifter, övergödning och förändrat klimat, kräver åtgärder även utanför Sverige. Samarbete inom EU och med andra internationella organisationer pågår kontinuerligt. Ramdirektivet för vatten innebär att samma regler gäller i alla EU-länder. Arbetet ska dessutom integreras med utvecklingen av jordbruk och fiske, energi, transport, turism det vill säga samhällsutvecklingen i stort. Ingen klarar sig ju utan vatten. I Sverige är det riksdag och regering som drar upp riktlinjerna för miljöpolitiken. De nationella miljökvalitets målen är en plattform för miljöarbetet. Vattenfrågor hanteras inom många olika lagar och författningar. Miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster är de viktigaste. All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. För att nå dit är helhetstänkande, målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Detta kräver en bredd i kompetenser och kunskap där myndigheter, intresseorganisationer, näringsliv och andra intressenter samverkar och tar ansvar för de uppdrag de har. Vattenmyndighetens roll är att samordna vattenförvaltningen i respektive distrikt. Att det finns en samlande myndighet som har helhetsbilden ökar chansen för att åtgärder görs i rätt ordning och på rätt plats. 8

9 STYRNING VÄGLEDNING TILLSYN VERKSAMHETS- UTÖVNING EU Regeringen Centrala myndigheter Länsstyrelser Kommuner Branschorganisationer Verksamhetsutövare Allmänhet VÄGEN TILL VATTENDIREKTIVET Arbetet för att skydda vatten har pågått länge, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan i det antika Rom var det en självklarhet att myndigheterna bar ansvaret för vattenförsörjningen. I Sverige kom 1969 miljöskyddslagen som kunde ställa krav på verksamheter med utsläpp till vatten. De första EG-direktiven om vattenvård kom i slutet av 1970-talet. En långsiktigt hållbar vattenförvaltning har varit en del av de svenska miljökvalitetsmålen sedan 1999 och samma år trädde miljöbalken i kraft. VATTEN- ANVÄNDNING VATTENVÅRD Vattenråd Med EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) från 2000 har vi ett gemensamt regelverk som ska säkra en god vattenkvalitet för alla som bor i Europa. Direktivet är en del av svensk lag sedan 2004, då målet sattes att alla stora problem i de svenska vattnen skulle vara lösta till Vattenförvaltning bygger på brett samarbete. Många aktörer är involverade och tar ansvar för olika delar av arbetet i sina uppdrag. Kommunerna har här en särställning, eftersom deras uppdrag spänner över samtliga delar i kedjan. EU har kompletterat vattendirektivet med ett direktiv om grundvatten och ett om miljögifter. Dessutom finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat avloppsvatten, badvatten, översvämning och havsmiljö. 9

10 GEMENSAMT ANSVAR Foto: Sara Elfvendahl ALLA KAN VARA MED Vill du engagera dig för bättre vattenmiljöer? Ett sätt är att kontakta vattenorganisationen i området där du bor eller verkar. I Sverige finns mer än 125 lokala och regionala vattenråd, vattenvårdsförbund och andra vattenorganisationer. Medlemmar är till exempel kommuner, företagare, organisationer, markägare och privatpersoner. Tack vare god kunskap om lokala förhållanden kan man diskutera sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågorna och påverka utvecklingen i organisationens avrinningsområde. På hittar du organisationen för ditt vatten. Vad tycker du? För att besluten om åtgärderna för våra vatten ska bli så bra som möjligt behövs allmänhetens engagemang och kunskap. Besluten ska också fattas så nära medborgarna som möjligt. När vattendirektivet antogs valde Sverige att dela in landet i fem vattendistrikt, i stället för att lägga arbetet hos en central myndighet. Skälet var just att vattenförvaltningen också behöver ha ett lokalt och regionalt perspektiv. Dessutom skiljer sig de olika distrikten åt. Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt har sina speciella förutsättningar med reglerade älvar och stora ytor med skogsbruk som påverkar vattnet. I de sydligare distrikten, med storstadsregionerna, stora jordbruksbygder och industrier, finns det annat att ta itu med. För att hitta de bästa lösningarna över kommun- och länsgränser arbetar vattenmyndigheterna nära ihop. 10

11 DIALOG ÖVER GRÄNSER Vi söker också aktivt dialog med intressenter av alla slag. Att skapa delaktighet på lokal nivå är en av hörnstenarna i den svenska vattenförvaltningen. Kommunerna är centrala aktörer, men också näringsliv, markägare, intresseorganisationer och privatpersoner deltar. Det innebär att tusentals människor i landet är involverade och engagerade i arbetet. De är allt från enskilda lantbrukare och sportfiskare i vattenråden till forskare och tjänstemän på universitet och myndigheter. Alla bidrar med kunskap och information, på både lokal och en mer övergripande nivå. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler. Den första avslutades i december Den andra sträcker sig fram till slutet av Nästa förvaltningscykel, , inleddes med samråd första halvåret Östersjöländerna har sedan länge ett samarbete, framför allt när det gäller havsmiljöfrågor. Helsingforskonventionen är en regional miljö konvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet, och behandlar frågor om övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och föroreningar, men även skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i havet. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN För det övergripande nationella ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågorna bildades Havs- och vattenmyndigheten, HaV,

12 LÅNGSIKTIGT ARBETE En blå tråd Ny kunskap, erfarenheter av åtgärder och beredskap för att möta förändringar går som en blå tråd genom vattenförvaltningen. Den löper också genom de verktyg som arbetet med att förvalta och förbättra våra vatten baseras på, nämligen förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Dessa tre hänger ihop och revideras inför varje ny förvaltningscykel. Förvaltningsplanen är som en uppslagsbok. Den ska tillsammans med åtgärdsprogrammet ge en överblick och inriktning för det fortsatta arbetet och vara underlag för planering i kommuner, myndigheter och organisationer. Här beskrivs bland annat hur det står till med vattenmiljön, baserat på de kartläggningar som har gjorts. Miljökvalitetsnormerna är styrinstrument. De uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Det handlar alltså inte om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen. Det är vattendelegationerna som beslutar om vilka miljö kvalitetsnormer som ska gälla för respektive vatten. Vattendelegationerna I varje vattendistrikt finns en vattendelegation. Den utses av regeringen. Ledamöterna är sakkunniga från länsstyrelser, kommuner och andra instanser men även representanter från näringslivet och de politiska partierna. Delegationens ordförande är landshövdingen i det län som är vattenmyndighet. Åtgärdsprogrammet redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Vilka åtgärder behöver vidtas? Vem ska göra det och när behöver det vara klart? Syftet är att visa vad som är mest kostnadseffektivt att göra. Innan förslagen till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram beslutas pågår ett samråd under ett halvår. Då är alla, såväl privatpersoner som organisationer och myndig heter, välkomna med synpunkter. 12

13 Körtingsbergs våtmark. Foto: Jonas Andersson, WRS Rätt åtgärd på rätt plats Många åtgärder för att skydda vattnet är ganska självklara. Industrier har egna reningsverk, lantbrukare brukar inte marken allra närmast vattendragen, kommuner anlägger våtmarker för att ta hand om dagvatten och minimera risken för översvämning. Vandringshinder för fisk tas bort, vägtrummor grävs om och läggs rätt, gödsel myllas ner i stället för att bara spridas på markytan. Listan är lång på allt som kan göras och görs för att minska effekten av mänsklig påverkan på vatten. Men ibland är det svårt att se källan till problemen och då är åtgärderna inte lika lätta att sätta in. Vi vet att utsläppen finns, men inte hur stora de är eller när de sker. Dessa så kalllade diffusa utsläpp kan komma från bland annat jord- och skogsbruk, dagvattenhantering eller avgaser från internationell sjöfart som ger upphov till surt nedfall. De kan också bero på något som har hänt för länge sedan, till exempel att sjöar sänktes på 1800-talet och början av 1900-talet för att skapa mer jordbruksmark. Det finns även gamla nedlagda industrier vars utsläpp fortfarande påverkar vatten. Ibland kan dricksvattentäkter och grundvatten vara hotade. Åtgärdsprogrammet inriktas på vatten med problem eller där kvaliteten riskerar att försämras, och vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Det är kommuner och myndigheter som svarar för att något händer. Vad som exakt ska göras och hur planeras i samarbete med länsstyrelserna, andra naturvårdande myndigheter, vattenråden och liknande samarbetsorgan, näringslivet och allmänheten. I det här arbetet måste vi hjälpas åt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. FÖRORENAREN BETALAR En viktig princip i EU:s miljöpolitik är att förorenaren betalar. Den som bidragit till föroreningarna ska också vara med och betala för att ställa till rätta. Detta kallas ibland PPP, Polluter Pays Principle, och antogs på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Med VA-avgifterna är alla användare med och betalar en del av kostnaderna. Men effekterna av annan verksamhet, till exempel skogsbruk, jordbruk och vattenkraft som kan medföra att vattenmiljöer försämras, betalas oftast via skattsedeln. Ett exempel är utsläppen från de äldsta industrierna, som textilfabriker och garverier. Länsstyrelserna och många kommuner har inventerat tiotusentals förorenade områden och saneringsarbetet görs i prioritetsordning. Ungefär områden hör till den högsta riskklassen och behöver åtgärdas först. Numera avsätter staten årligen hundratals miljoner för att sanera dessa gamla förorenade områden. Till detta kommer kanske lika mycket pengar från kommuner och verksamhetsutövare. 13

14 VARFÖR TAR DET SÅ LÅNG TID? Vi vet och förstår allt mer vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. VATTNETS STATUS I ett vatten med hög status fungerar alla delar i ekosystemet. Vattnet är så gott som opåverkat av människan. God status innebär att vattnet och dess närmaste omgivning (till exempel stränder och bottnar) har så god kvalitet att ekosystemen fungerar på ett livskraftigt sätt och att ekosystemtjänsterna bibehålls. Övervakningen av våra vatten pågår hela tiden. Kommuner och företagare har länge analyserat vattenprover för att hålla koll på kvaliteten på process- eller dricksvatten, avloppsrening eller utsläppsmängder. Myndigheter, vattenvårdsförbund och kommuner analyserar vattenprover från grundvatten, sjöar, vattendrag och kust för att se hur vattnen mår. Idag samordnas dessa provtagningar och analyser för att löpande öka kunskapen om våra vatten. När vattendirektivet infördes startade en omfattande kartläggning av hur Sveriges vatten mår. Kartläggningen har fortsatt i samverkan med kommuner, myndigheter och organisationer. Övervakningen och rapporteringen av tillståndet i våra vatten är en grundförutsättning för att rätt åtgärder ska kunna sättas in på rätt plats. Därför krävs en ständig dialog med vattenråden och andra som har lokal kunskap och erfarenhet av vattnet. Det pågående arbetet med att öka kunskapen gör att vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. Forskare har till exempel sett att plast som slängs i havet bryts ner till mikroskopiska partiklar som får effekter långt upp i näringskedjan. Läkemedelsrester i vatten har visat sig påverka bland annat beteende och fortplantningsförmåga hos fiskar. Därför kan vatten som i en första bedömning klarat sig ganska bra, få en lägre klassning vid nästa kontroll, trots att åtgärder har satts in. Inte för att vattnet faktiskt har blivit sämre, utan för att nya effekter har upptäckts. Men de upptäckterna innebär också mer kunskap för att göra rätt insatser. I de uppföljningar som görs kontinuerligt ser vi att det oftast tar mycket lång tid att förbättra ett vatten. Stora miljö problem som miljö gifter och försurning tar tid att rätta till. Det finns även en inbyggd tröghet i naturen. Förutom när det handlat om att ta bort vandringshinder för fisk där ser vi förändringar till det bättre nästan på en gång. 14

15 KUNSKAPSNAVET VISS De data som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har sammanställt och beslutat om finns samlade via Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Kommuner, företag, myndigheter, vattenråd och allmänhet kan använda information och data från VISS. I VISS finns numera även information om åtgärder effekt och kostnader för genomförda, planerade och potentiella åtgärder per miljöproblem och vatten. Kartor visar var behoven av åtgärder är som störst, vad som hittills gjorts och vad som planeras. Tanken är att VISS ska ge den överblick och inspiration som behövs för att åtgärder ska kunna sättas in där de har störst betydelse och är som mest kostnadseffektiva. Åtgärder i hela landet i kategorin Efterbehandling av miljögifter. Vattenmyndigheterna arbetar för att koppla fler och fler datakällor idag utspridda på myndigheter, länsstyrelser, kommuner, universitet, näringsliv och intresseföreningar till VISS, så att användarna bara behöver leta på ett ställe. Det finns redan flera sådana kopplingar, exempelvis modellerade vattenflöden från SMHI, kalkningsåtgärder från Kalkningsdatabasen samt information om Natura 2000-områden från Naturvårdsverkets databas VicNatur. Denna underlagsdata är en viktig grund och behöver därför vara lättillgänglig, kvalitetsdeklarerad och hållas uppdaterad. Ett exempel är information om råvattendata som i dagsläget finns spridd hos kommunerna. Åtgärden Restaurering av rensade eller rätade vattendrag i Grisbäcken. Med den löpande kartläggningen av våra vatten förbättras hela tiden kunskapen om status och påverkan på vattenmiljöerna och mer information kan presenteras per avrinningsområde eller vatten. Det här ökar möjligheterna att anpassa informationen med en mer konkret bild av situationen för exempelvis en kommun eller lokala vattenorganisationer. VISS är på så sätt kunskapsnavet i dialogen. 15

16 Ju mer vi skjuter åtgärderna framför oss, desto dyrare riskerar de att bli. Åtgärder för framtiden Det övergripande målet för vattenförvaltningen var att alla vatten skulle ha god status Vatten med stora och svårlösta problem fick en frist med en eller två sexårscyk ler. Målet god status 2015 kommer vi inte att klara för alla vatten. Det finns flera förklaringar till att alla problem inte är lösta än. Bristen på resurser pengar är en. Idag är det kommuner och myndigheter som tar de största kostnaderna för att förvalta och förbättra våra vatten. Börjar principen förorenaren betalar användas i större utsträckning kan åtgärdsarbetet ta fart på allvar. Företag och organisationer har redan sett värdet av att ta miljöansvar det ökar förtroendet för varumärket. Andra orsaker till att så få vatten uppnått god status är att situationen var värre än vi trodde. Och det tar väldigt lång tid att ställa till rätta gamla och långvariga miljösynder. Dessutom är det ofta svårt att motivera kostnader idag för något som ska bli bättre någon gång i framtiden om fem, femton eller femtio år. Men det är de perspektiven som vi måste ha när det gäller vattnet och miljön. Vi vet också att ju mer vi skjuter åtgärderna framför oss, 16

17 Här måste vi även ta hänsyn till de förändringar som väntas i klimatet, med antingen intensivare regnperioder eller torka samt stigande havsvattennivåer. AGERA I TID desto dyrare riskerar de att bli. För även om det har gjorts många misstag genom åren har vi lärt oss en sak det är enklare och billigare att göra rätt från början. Det är alltid dyrare att återskapa ett livskraftigt fiskbestånd eller hitta en ny dricksvattentäkt än att ta hand om det vi har. Ett sätt att bidra till god status i våra vatten i framtiden är förstås att se till att nya bostäder eller verksamheter som etableras inte får någon negativ påverkan. Här måste vi även ta hänsyn till de förändringar som väntas i klimatet, med antingen intensivare regnperioder eller torka, samt stigande havsvattennivåer. Då gäller det att i översiktsplaner och detaljplaner tänka långsiktigt kring vatten översvämningsrisk, dricksvattenförsörjning, avlopp, dagvatten, strandskydd. På landsbygden behövs lösningar för ett bärkraftigt jordbruk, samtidigt som rinnande vatten kräver mer plats i landskapet till följd av klimatförändringarna. Det kan dröja innan det syns några resultat av det som behöver göras. Förhoppningsvis kommer barnbarnen att märka skillnaden. Därför behöver vi göra allt vi kan. Nu. Problemet med invasiva och främmande arter visar att det blir besvärligare och dyrare att åtgärda ju längre man väntar. Vattenväxten sjögull, till exempel, kan på bara några månader skjuta fem meter långa revor. Lösa växtdelar sprids lätt och kan bilda nya kolonier. Stora delar av sjöar kan växa igen helt, med konsekvenser för både ekologi och friluftsliv. Att hålla utkik efter små bestånd och åtgärda snabbt på rätt sätt är enda chansen att hålla sjögull borta. Sjögull i Brändeborgsfjorden. Foto: Peter Nolbrant/Biodivers Naturvårdskonsult 17

18 Biotopvård i Grisbäcken, en enkel åtgärd som gör stor nytta. Foto: Sven Andersson En bit på vägen MÅNGA STENAR SMÅ I södra delen av Kalmarsund mynnar Grisbäcken, där övergödning och markavvattning satt sina spår. För att få öringarna att trivas igen behövde dyiga, igenslammade bottnar åtgärdas. Markägaren och vattenrådet tog då hjälp av en skolklass. Eleverna i åttan bar ut hela fem kubikmeter naturgrus i bäckfåran under en dag. Nu strömmar vattnet bland små och stora stenar och det finns gott om ställen för stora fiskar att leka på och yngel att gömma sig i. Successivt har arbetssätt, tänkande och kunskap om vad som behöver göras för att bevara och förbättra vattenkvaliteten formats inom vattenmyndigheterna. I några fall märks konkreta effekter på miljön. Vandringshinder har tagits bort och fisken har återkommit i vattendragen. Våtmarker har restaurerats och övergödningen har minskat lokalt. Men det märks ännu inte så mycket i havsvikarna där det fortfarande är igenvuxet och syrefattigt. Arbetet har även gett en helhetsbild av vattnet i Sverige. Vi vet vad som behöver göras. Genom kartläggningen har vi en bra bild av hur vattnet mår. Vi har samlat information om hela vattensystem som tidigare varit spridd på olika ställen. Via databasen VISS kan vem som helst söka information om sina vatten. Och den information åtgärderna baseras på blir allt mer innehållsrik och ändamålsenlig. Vattenråd och andra lokala vattenorganisationer har bildats där det tidigare inte fanns något organiserat samarbete. Runt om i landet har det skapats mötesplatser och startat diskussioner om vatten. Så även om vi inte når målet om god status i alla vatten 2015, så har vi tagit många steg framåt. I nästa skede hoppas vi att ännu mer av det som görs också syns som konkreta effekter i våra vatten. 18

19 KÄLLOR Utöver material från vattenmyndigheterna och EU samt intervjuer med medarbetare har följande källor använts i broschyren: Artikel nvp.se, 17 april 2014 Miljöaktuellt, , miljoaktuellt.idg.se Sveriges Radio, Vetenskapens värld, Kossornas planet, 30 augusti

20 Rent vatten är en vardagsvara vi inte klarar oss utan. Det är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomisk välfärd. Första halvåret 2015 pågick ett brett samråd om vad som behöver göras inom vattenförvaltningen fram till Nu fortsätter vi att arbeta för bättre vatten i Sverige det är vårt gemensamma ansvar. Här finns mer information Bottenhavet Bottenviken Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Norrbottens län Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västernorrlands län Västerhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västmanlands län Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Kalmar län Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västra Götalands län

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattendragsorganisationer vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenfrågorna är viktiga! Ramdirektivet för vatten Inland waters Coastal water Ground water

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015 Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

LUND REMISSVAR

LUND REMISSVAR LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Malmö Stad, miljöförvaltningen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Miljö- och klimatdialog

Miljö- och klimatdialog Miljö- och klimatdialog Arbetsmaterial kommunträffar 2015 Kommunen har en viktig roll i åtgärdsarbetet För att främja arbetet inom miljö och klimat har flera åtgärdsprogram och handlingsplaner arbetats

Läs mer

7. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från 97/2015. avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:80 till Ålsätter 1:5

7. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från 97/2015. avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:80 till Ålsätter 1:5 VK300S v1.0 040416, Kallelse 150324 Datum 2015-03-17 1 (2) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Tisdagen den 24 mars 2015 kl. 17.00 Plats: Hjälmaren Kommunhuset, Vingåker Leif Skeppstedt

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

HANDLEDNING OM VATTENRÅD Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING OM VATTENRÅD Foto: Oskar Norrgrann Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45 ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Ramdirektivet för vatten

Ramdirektivet för vatten Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Ett verktyg i kommunernas dricksvattenarbete Malin Pettersson, Vattenmyndigheten Dricksvattenseminarium, Garnisonen, 31 maj 2016 Rent vatten börjar bli en bristvara

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor Kombinerat samråd: 1 dec 2012 1 juni 2013 Skellefteå 30/11 2012 Peter Wihlborg Varför tar vi fram AP/ÖVF? Enligt vattenförvaltningsförordningen: tre år innan

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm

Läs mer

Dagvattenhantering problem och möjligheter

Dagvattenhantering problem och möjligheter Dagvattenhantering problem och möjligheter Underrubrik Herman Andersson 151127 1 Agenda Norconsult vilka är vi? Definition av dagvatten Svenskt Vatten P104, P105, P110 Dagvattenlösningar Länsstyrelsen

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Samverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia

Samverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia Gör om med bilder i stället Krister Skoog Samverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia Staffan Arvegård /N Detta är samverkan ett fortlöpande samarbete med andra aktörer utanför den egna organisationen

Läs mer