Tid för bättre vatten. En skrift om vattenförvaltningen i Sverige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid för bättre vatten. En skrift om vattenförvaltningen i Sverige."

Transkript

1 TID bättre FÖR vatten

2 Tid för bättre vatten En skrift om vattenförvaltningen i Sverige. Produktion: Vattenmyndigheterna i samarbete med E Gustafsson Information AB Illustrationer: Rebecca Elfast, Sylvia Kinberg Foto: Fotolia.com där inget annat anges Tryck: Danagård Litho, mars

3 Morgon i båten En sådan fin morgon. Dimman har lättat. Måsarna skriar och där borta guppar en ejderfamilj. Den här viken är fantastisk. Rent vatten som är fullt av liv. Doppar man tårna kommer småfisken direkt och krabborna gömmer sig i tången. Det är sådan skillnad, jämfört med åren runt Nu använder ingen giftiga båtbottenfärger. Dessutom går det ju att tömma båttoan i varenda småbåtshamn och större naturhamn numera! Tänker också på kanotturen i insjön i förra veckan. Och de restaurerade våtmarkerna vi passerade. De gör gott för vattnet och för alla växter och djur som lever där. Om en månad är det dags för en fisketur i fjällen. Hoppas få träffa huggvilliga öringar. Sedan hindren nedströms togs bort har de kunnat vandra uppåt igen. Nej, nu är det dags för kaffe. Fram med vattendunken! 3

4 VIKTEN AV VATTEN Vatten till alla och allt VATTEN ÄR LIV Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomisk välfärd. Det är en avgörande resurs i industrin, jordbruket, sjukvården och energiproduktionen, för fisket, transporterna och turismen. OCH IBLAND DÖD Förorenat vatten är en orsak till miljontals dödsfall. Det dödar fler människor än alla former av våld, krig inkluderat. Varje dag dör över barn under fem år på grund av smutsigt vatten. För oss i Sverige är det en självklarhet att få friskt, rinnande vatten direkt ur kranen. Att vårt grundvatten är rent och att vi kan bada och fånga fisk i nästan alla vattendrag. I Sverige har vi gott om vatten, brukar vi säga. Men hur är det på exempelvis Gotland? Där byggs avsaltningsanläggningar för att det ska finnas vatten när turisterna kommer. Tillgång till rent vatten är alltså ingen självklarhet, inte ens i Sverige, även om vi är väldigt lyckligt lottade jämfört med många andra. Mer än 1,2 miljarder människor har inte tillgång till rent vatten. I mer än hälften av Europas städer överutnyttjar man sina grundvattenresurser. Snart kan vi behöva dela med oss. EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) kom till just för att vattnet är en gemensam resurs som inte följer samma gränser som vi människor. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i om fattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara naturens gränser. Därför har Europa delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av vattendragens av rinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. Fem vatten distrikt finns i Sverige. Bottenhavet Bottenviken Norra Östersjön Västerhavet Södra Östersjön 4

5 VIKTEN AV VATTEN En bråkdel färskvatten Vi har det vatten vi har. I ett evigt kretslopp vandrar vattenmolekylerna runt i systemet. Det har räckt till våra förfäder och ska räcka till våra barnbarn. Vattnet är bara till låns, och med det följer ett ansvar att hålla det i gott skick. Visserligen har vi förhållandevis gott om vatten i Sverige, men vad händer med kvaliteten på vattnet när rester av läkemedel och kemikalier förorenar både yt- och grundvatten? Utsläpp av kväve och fosfor får badsjöar och havsvikar att växa igen och i havet bildas stora mängder av alger. Dammbyggen och vägbankar hindrar fisk och andra organismer från att ta sig upp i vattendragen. Många misstag har gjorts genom åren, ofta omedvetet utifrån den kunskap som fanns då. Idag måste vi tillsammans hitta lösningar på de gamla problemen och där vi inte vet tillräckligt om miljöeffekterna behöver vi vara försiktiga. Mer kunskap behövs till exempel om hur människor och miljö påverkas av kemikalier. Vad händer när de kombineras? Den så kallade cocktaileffekten kan vara större än de enskilda ämnenas effekt tillsammans. Om jordklotet vore i storlek med Globen i Stockholm så skulle den mängd sötvatten som finns rymmas i en fotboll. hushåll EUROPA SÅ LITE KAN ANVÄNDAS Av jordens totala mängd vatten är EUROPA cirka 2,5 procent (35 miljoner kubikkilometer) färskvatten. Det mesta är hushåll bundet i is och snö vid polerna eller som markfukt och permafrost. Kvar industri finns endast jordbruk kubik kilometer, som kan användas av människor. Vad vattnet används till varierar stort mellan världsdelar och länder. SV hushåll jordbruk VÄRLDEN hushåll industri jordbruk EUROPA S hushåll hushåll industri jordbruk jordbruk SVERIGE VÄRLDEN hushåll hushåll industri jordbruk industri jordbruk industri jordbruk VÄRLDEN hushåll industri jordbruk 5

6 VIKTEN AV VATTEN Priset på vatten Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för. Vårt vatten är en tillgång som många av oss verkligen njuter av. En simtur på sommaren. Pimpelfiske i bitande iskyla. Eller bara sitta vid en sjö och njuta av tystnaden. Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för, både när det är dags att köpa hus och åka på semester. För att framställa bra mat krävs rent vatten i tillräcklig mängd. Vattenkraften är en viktig källa till elektricitet, men behöver anpassas så att fiskar och andra vattenlevande djur kan leva och föröka sig i vattendragen. Rent vatten är också en förutsättning för stora delar av industrin. I och nära vatten lever växter och djur som på olika sätt bidrar till vår välfärd. Kräftor, till exempel, är en tillgång både ekonomiskt och på festen. Alger kan bli en del av framtidens matproduktion. Kanske finns det ännu oupptäckta medicinska framgångar som döljer sig i andra organismer. Förstör vi förutsättningarna för livet i sjöar, vattendrag och längs kusterna, förstörs också möjligheterna att utveckla det som kan ge barn och barnbarn ett fortsatt gott liv. Allt detta är ekosystemtjänster som vattnet bidrar med. Ekosystemtjänster är i princip allt som vi människor får av naturen och som upprätthåller eller förbättrar vårt välmående och våra livsvillkor, både ekonomiskt och socialt. Vatten är ingen vanlig kommersiell produkt, utan en gemensam tillgång. Det gör att vi har svårt att sätta ett pris på vatten, om det inte passerar vattenmätaren eller tappas upp på flaska och säljs i affären. Men fundera en stund på vad det skulle kosta om den naturliga reningen och näringsupptaget i våtmarkerna slutar fungera och vi tvingas ersätta det med reningsverk? Och hur mycket jobb och inkomster går förlorade när giftalgerna blommar och turisterna flyr? Vi tar ofta vatten för givet (och det är nästan gratis i kranen) när det egentligen är värt så mycket mer. Undersökningar visar att människor är beredda att betala mycket för att hålla vattnet rent och friskt. 6

7 VÄRDEFULLA DROPPAR Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 2,5 öre. Förutom produktion och distribution av dricksvatten ingår skydd av vattentäkter, avledning och rening av avloppsvatten och hantering av dagvatten. Priset på förpackat vatten inkluderar enbart produktion och distribution och kan vara uppemot tusen gånger dyrare, 25 kronor för en liter. Utsikt över vatten betalar vi gärna för. En dansk studie visar att sjöutsikt ökar fastighetsvärdena med procent jämfört med motsvarande fastigheter utan sjöutsikt. Mäklare i Värmdö och Nacka uppskattar att havs- eller sjöutsikt kan dra upp priset 20 till 60 procent, beroende på hur mycket vatten man ser. En studie som vattenmyndigheterna låtit göra, analyserar betalningsviljan för att förbättra vatten som är påverkade av övergödning. Studien visar att högst betalningsvilja finns i befolkningsrika områden. Detta är delvis en följd av värderingstekniken (värdeöverföring) men en viktig slutsats är att det är viktigare att prioritera åtgärder i vatten som människor utnyttjar, än vatten som ingen någonsin besöker. Forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen i Östersjön enligt Helsingforskommissionens aktionsplan. Beräkningen visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar. Invånarna i Östersjöländerna är villiga att betala 35 miljarder kronor per år för ett friskare hav. Den totala kostnaden för att klara aktionsplanens mål är miljarder kronor årligen. STORA KOSTNADER NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME I Östersund smittades dricksvattnet av parasiten Cryptosporidium vintern 2010/2011. Senare gjordes en uppskattning av kostnaderna: 219,5 miljoner kronor i samhällskostnader för Östersund. 1,7 miljoner kronor i extra driftskostnader för Vatten Östersund (provtagning, vattendistribution med mera). 4,5 miljoner kronor till investering i UV-anläggning (för att eliminera parasiterna). 15,6 miljoner kronor i merkostnader för restaurangbranschen i Östersund. Tiotals miljoner kronor i inkomstbortfall från minskad gräns- och turisthandel. VIRTUELLT VATTEN Begreppet virtuellt vatten myntades 1993 av forskaren John Anthony Allan från King s College i London. Det innefattar allt vatten som använts under produktionsprocessen, även i förpackning och transport. Vattenfotavtryck är ett mått på den totala vattenmängd som används vid framställningen av de varor vi konsumerar. VATTENFOTAVTRYCK Så mycket vatten behövs för att producera: En kopp kaffe liter En stor öl liter 1 kg potatis liter 1 liter mjölk liter En pizza liter 1 kg bröd liter En t-shirt av bomull liter 1 kg nötkött liter 7

8 GEMENSAMT ANSVAR Samarbete på bredden All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. Eftersom vattnet inte följer några administrativa gränser, måste självklart insatserna för bättre vatten bygga på samarbete inom och mellan länder. Vissa miljöproblem i vårt land, som försurning, utsläpp av gifter, övergödning och förändrat klimat, kräver åtgärder även utanför Sverige. Samarbete inom EU och med andra internationella organisationer pågår kontinuerligt. Ramdirektivet för vatten innebär att samma regler gäller i alla EU-länder. Arbetet ska dessutom integreras med utvecklingen av jordbruk och fiske, energi, transport, turism det vill säga samhällsutvecklingen i stort. Ingen klarar sig ju utan vatten. I Sverige är det riksdag och regering som drar upp riktlinjerna för miljöpolitiken. De nationella miljökvalitets målen är en plattform för miljöarbetet. Vattenfrågor hanteras inom många olika lagar och författningar. Miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster är de viktigaste. All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. För att nå dit är helhetstänkande, målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Detta kräver en bredd i kompetenser och kunskap där myndigheter, intresseorganisationer, näringsliv och andra intressenter samverkar och tar ansvar för de uppdrag de har. Vattenmyndighetens roll är att samordna vattenförvaltningen i respektive distrikt. Att det finns en samlande myndighet som har helhetsbilden ökar chansen för att åtgärder görs i rätt ordning och på rätt plats. 8

9 STYRNING VÄGLEDNING TILLSYN VERKSAMHETS- UTÖVNING EU Regeringen Centrala myndigheter Länsstyrelser Kommuner Branschorganisationer Verksamhetsutövare Allmänhet VÄGEN TILL VATTENDIREKTIVET Arbetet för att skydda vatten har pågått länge, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan i det antika Rom var det en självklarhet att myndigheterna bar ansvaret för vattenförsörjningen. I Sverige kom 1969 miljöskyddslagen som kunde ställa krav på verksamheter med utsläpp till vatten. De första EG-direktiven om vattenvård kom i slutet av 1970-talet. En långsiktigt hållbar vattenförvaltning har varit en del av de svenska miljökvalitetsmålen sedan 1999 och samma år trädde miljöbalken i kraft. VATTEN- ANVÄNDNING VATTENVÅRD Vattenråd Med EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) från 2000 har vi ett gemensamt regelverk som ska säkra en god vattenkvalitet för alla som bor i Europa. Direktivet är en del av svensk lag sedan 2004, då målet sattes att alla stora problem i de svenska vattnen skulle vara lösta till Vattenförvaltning bygger på brett samarbete. Många aktörer är involverade och tar ansvar för olika delar av arbetet i sina uppdrag. Kommunerna har här en särställning, eftersom deras uppdrag spänner över samtliga delar i kedjan. EU har kompletterat vattendirektivet med ett direktiv om grundvatten och ett om miljögifter. Dessutom finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat avloppsvatten, badvatten, översvämning och havsmiljö. 9

10 GEMENSAMT ANSVAR Foto: Sara Elfvendahl ALLA KAN VARA MED Vill du engagera dig för bättre vattenmiljöer? Ett sätt är att kontakta vattenorganisationen i området där du bor eller verkar. I Sverige finns mer än 125 lokala och regionala vattenråd, vattenvårdsförbund och andra vattenorganisationer. Medlemmar är till exempel kommuner, företagare, organisationer, markägare och privatpersoner. Tack vare god kunskap om lokala förhållanden kan man diskutera sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågorna och påverka utvecklingen i organisationens avrinningsområde. På hittar du organisationen för ditt vatten. Vad tycker du? För att besluten om åtgärderna för våra vatten ska bli så bra som möjligt behövs allmänhetens engagemang och kunskap. Besluten ska också fattas så nära medborgarna som möjligt. När vattendirektivet antogs valde Sverige att dela in landet i fem vattendistrikt, i stället för att lägga arbetet hos en central myndighet. Skälet var just att vattenförvaltningen också behöver ha ett lokalt och regionalt perspektiv. Dessutom skiljer sig de olika distrikten åt. Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt har sina speciella förutsättningar med reglerade älvar och stora ytor med skogsbruk som påverkar vattnet. I de sydligare distrikten, med storstadsregionerna, stora jordbruksbygder och industrier, finns det annat att ta itu med. För att hitta de bästa lösningarna över kommun- och länsgränser arbetar vattenmyndigheterna nära ihop. 10

11 DIALOG ÖVER GRÄNSER Vi söker också aktivt dialog med intressenter av alla slag. Att skapa delaktighet på lokal nivå är en av hörnstenarna i den svenska vattenförvaltningen. Kommunerna är centrala aktörer, men också näringsliv, markägare, intresseorganisationer och privatpersoner deltar. Det innebär att tusentals människor i landet är involverade och engagerade i arbetet. De är allt från enskilda lantbrukare och sportfiskare i vattenråden till forskare och tjänstemän på universitet och myndigheter. Alla bidrar med kunskap och information, på både lokal och en mer övergripande nivå. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler. Den första avslutades i december Den andra sträcker sig fram till slutet av Nästa förvaltningscykel, , inleddes med samråd första halvåret Östersjöländerna har sedan länge ett samarbete, framför allt när det gäller havsmiljöfrågor. Helsingforskonventionen är en regional miljö konvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet, och behandlar frågor om övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och föroreningar, men även skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i havet. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN För det övergripande nationella ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågorna bildades Havs- och vattenmyndigheten, HaV,

12 LÅNGSIKTIGT ARBETE En blå tråd Ny kunskap, erfarenheter av åtgärder och beredskap för att möta förändringar går som en blå tråd genom vattenförvaltningen. Den löper också genom de verktyg som arbetet med att förvalta och förbättra våra vatten baseras på, nämligen förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Dessa tre hänger ihop och revideras inför varje ny förvaltningscykel. Förvaltningsplanen är som en uppslagsbok. Den ska tillsammans med åtgärdsprogrammet ge en överblick och inriktning för det fortsatta arbetet och vara underlag för planering i kommuner, myndigheter och organisationer. Här beskrivs bland annat hur det står till med vattenmiljön, baserat på de kartläggningar som har gjorts. Miljökvalitetsnormerna är styrinstrument. De uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Det handlar alltså inte om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen. Det är vattendelegationerna som beslutar om vilka miljö kvalitetsnormer som ska gälla för respektive vatten. Vattendelegationerna I varje vattendistrikt finns en vattendelegation. Den utses av regeringen. Ledamöterna är sakkunniga från länsstyrelser, kommuner och andra instanser men även representanter från näringslivet och de politiska partierna. Delegationens ordförande är landshövdingen i det län som är vattenmyndighet. Åtgärdsprogrammet redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Vilka åtgärder behöver vidtas? Vem ska göra det och när behöver det vara klart? Syftet är att visa vad som är mest kostnadseffektivt att göra. Innan förslagen till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram beslutas pågår ett samråd under ett halvår. Då är alla, såväl privatpersoner som organisationer och myndig heter, välkomna med synpunkter. 12

13 Körtingsbergs våtmark. Foto: Jonas Andersson, WRS Rätt åtgärd på rätt plats Många åtgärder för att skydda vattnet är ganska självklara. Industrier har egna reningsverk, lantbrukare brukar inte marken allra närmast vattendragen, kommuner anlägger våtmarker för att ta hand om dagvatten och minimera risken för översvämning. Vandringshinder för fisk tas bort, vägtrummor grävs om och läggs rätt, gödsel myllas ner i stället för att bara spridas på markytan. Listan är lång på allt som kan göras och görs för att minska effekten av mänsklig påverkan på vatten. Men ibland är det svårt att se källan till problemen och då är åtgärderna inte lika lätta att sätta in. Vi vet att utsläppen finns, men inte hur stora de är eller när de sker. Dessa så kalllade diffusa utsläpp kan komma från bland annat jord- och skogsbruk, dagvattenhantering eller avgaser från internationell sjöfart som ger upphov till surt nedfall. De kan också bero på något som har hänt för länge sedan, till exempel att sjöar sänktes på 1800-talet och början av 1900-talet för att skapa mer jordbruksmark. Det finns även gamla nedlagda industrier vars utsläpp fortfarande påverkar vatten. Ibland kan dricksvattentäkter och grundvatten vara hotade. Åtgärdsprogrammet inriktas på vatten med problem eller där kvaliteten riskerar att försämras, och vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Det är kommuner och myndigheter som svarar för att något händer. Vad som exakt ska göras och hur planeras i samarbete med länsstyrelserna, andra naturvårdande myndigheter, vattenråden och liknande samarbetsorgan, näringslivet och allmänheten. I det här arbetet måste vi hjälpas åt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. FÖRORENAREN BETALAR En viktig princip i EU:s miljöpolitik är att förorenaren betalar. Den som bidragit till föroreningarna ska också vara med och betala för att ställa till rätta. Detta kallas ibland PPP, Polluter Pays Principle, och antogs på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Med VA-avgifterna är alla användare med och betalar en del av kostnaderna. Men effekterna av annan verksamhet, till exempel skogsbruk, jordbruk och vattenkraft som kan medföra att vattenmiljöer försämras, betalas oftast via skattsedeln. Ett exempel är utsläppen från de äldsta industrierna, som textilfabriker och garverier. Länsstyrelserna och många kommuner har inventerat tiotusentals förorenade områden och saneringsarbetet görs i prioritetsordning. Ungefär områden hör till den högsta riskklassen och behöver åtgärdas först. Numera avsätter staten årligen hundratals miljoner för att sanera dessa gamla förorenade områden. Till detta kommer kanske lika mycket pengar från kommuner och verksamhetsutövare. 13

14 VARFÖR TAR DET SÅ LÅNG TID? Vi vet och förstår allt mer vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. VATTNETS STATUS I ett vatten med hög status fungerar alla delar i ekosystemet. Vattnet är så gott som opåverkat av människan. God status innebär att vattnet och dess närmaste omgivning (till exempel stränder och bottnar) har så god kvalitet att ekosystemen fungerar på ett livskraftigt sätt och att ekosystemtjänsterna bibehålls. Övervakningen av våra vatten pågår hela tiden. Kommuner och företagare har länge analyserat vattenprover för att hålla koll på kvaliteten på process- eller dricksvatten, avloppsrening eller utsläppsmängder. Myndigheter, vattenvårdsförbund och kommuner analyserar vattenprover från grundvatten, sjöar, vattendrag och kust för att se hur vattnen mår. Idag samordnas dessa provtagningar och analyser för att löpande öka kunskapen om våra vatten. När vattendirektivet infördes startade en omfattande kartläggning av hur Sveriges vatten mår. Kartläggningen har fortsatt i samverkan med kommuner, myndigheter och organisationer. Övervakningen och rapporteringen av tillståndet i våra vatten är en grundförutsättning för att rätt åtgärder ska kunna sättas in på rätt plats. Därför krävs en ständig dialog med vattenråden och andra som har lokal kunskap och erfarenhet av vattnet. Det pågående arbetet med att öka kunskapen gör att vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. Forskare har till exempel sett att plast som slängs i havet bryts ner till mikroskopiska partiklar som får effekter långt upp i näringskedjan. Läkemedelsrester i vatten har visat sig påverka bland annat beteende och fortplantningsförmåga hos fiskar. Därför kan vatten som i en första bedömning klarat sig ganska bra, få en lägre klassning vid nästa kontroll, trots att åtgärder har satts in. Inte för att vattnet faktiskt har blivit sämre, utan för att nya effekter har upptäckts. Men de upptäckterna innebär också mer kunskap för att göra rätt insatser. I de uppföljningar som görs kontinuerligt ser vi att det oftast tar mycket lång tid att förbättra ett vatten. Stora miljö problem som miljö gifter och försurning tar tid att rätta till. Det finns även en inbyggd tröghet i naturen. Förutom när det handlat om att ta bort vandringshinder för fisk där ser vi förändringar till det bättre nästan på en gång. 14

15 KUNSKAPSNAVET VISS De data som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har sammanställt och beslutat om finns samlade via Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Kommuner, företag, myndigheter, vattenråd och allmänhet kan använda information och data från VISS. I VISS finns numera även information om åtgärder effekt och kostnader för genomförda, planerade och potentiella åtgärder per miljöproblem och vatten. Kartor visar var behoven av åtgärder är som störst, vad som hittills gjorts och vad som planeras. Tanken är att VISS ska ge den överblick och inspiration som behövs för att åtgärder ska kunna sättas in där de har störst betydelse och är som mest kostnadseffektiva. Åtgärder i hela landet i kategorin Efterbehandling av miljögifter. Vattenmyndigheterna arbetar för att koppla fler och fler datakällor idag utspridda på myndigheter, länsstyrelser, kommuner, universitet, näringsliv och intresseföreningar till VISS, så att användarna bara behöver leta på ett ställe. Det finns redan flera sådana kopplingar, exempelvis modellerade vattenflöden från SMHI, kalkningsåtgärder från Kalkningsdatabasen samt information om Natura 2000-områden från Naturvårdsverkets databas VicNatur. Denna underlagsdata är en viktig grund och behöver därför vara lättillgänglig, kvalitetsdeklarerad och hållas uppdaterad. Ett exempel är information om råvattendata som i dagsläget finns spridd hos kommunerna. Åtgärden Restaurering av rensade eller rätade vattendrag i Grisbäcken. Med den löpande kartläggningen av våra vatten förbättras hela tiden kunskapen om status och påverkan på vattenmiljöerna och mer information kan presenteras per avrinningsområde eller vatten. Det här ökar möjligheterna att anpassa informationen med en mer konkret bild av situationen för exempelvis en kommun eller lokala vattenorganisationer. VISS är på så sätt kunskapsnavet i dialogen. 15

16 Ju mer vi skjuter åtgärderna framför oss, desto dyrare riskerar de att bli. Åtgärder för framtiden Det övergripande målet för vattenförvaltningen var att alla vatten skulle ha god status Vatten med stora och svårlösta problem fick en frist med en eller två sexårscyk ler. Målet god status 2015 kommer vi inte att klara för alla vatten. Det finns flera förklaringar till att alla problem inte är lösta än. Bristen på resurser pengar är en. Idag är det kommuner och myndigheter som tar de största kostnaderna för att förvalta och förbättra våra vatten. Börjar principen förorenaren betalar användas i större utsträckning kan åtgärdsarbetet ta fart på allvar. Företag och organisationer har redan sett värdet av att ta miljöansvar det ökar förtroendet för varumärket. Andra orsaker till att så få vatten uppnått god status är att situationen var värre än vi trodde. Och det tar väldigt lång tid att ställa till rätta gamla och långvariga miljösynder. Dessutom är det ofta svårt att motivera kostnader idag för något som ska bli bättre någon gång i framtiden om fem, femton eller femtio år. Men det är de perspektiven som vi måste ha när det gäller vattnet och miljön. Vi vet också att ju mer vi skjuter åtgärderna framför oss, 16

17 Här måste vi även ta hänsyn till de förändringar som väntas i klimatet, med antingen intensivare regnperioder eller torka samt stigande havsvattennivåer. AGERA I TID desto dyrare riskerar de att bli. För även om det har gjorts många misstag genom åren har vi lärt oss en sak det är enklare och billigare att göra rätt från början. Det är alltid dyrare att återskapa ett livskraftigt fiskbestånd eller hitta en ny dricksvattentäkt än att ta hand om det vi har. Ett sätt att bidra till god status i våra vatten i framtiden är förstås att se till att nya bostäder eller verksamheter som etableras inte får någon negativ påverkan. Här måste vi även ta hänsyn till de förändringar som väntas i klimatet, med antingen intensivare regnperioder eller torka, samt stigande havsvattennivåer. Då gäller det att i översiktsplaner och detaljplaner tänka långsiktigt kring vatten översvämningsrisk, dricksvattenförsörjning, avlopp, dagvatten, strandskydd. På landsbygden behövs lösningar för ett bärkraftigt jordbruk, samtidigt som rinnande vatten kräver mer plats i landskapet till följd av klimatförändringarna. Det kan dröja innan det syns några resultat av det som behöver göras. Förhoppningsvis kommer barnbarnen att märka skillnaden. Därför behöver vi göra allt vi kan. Nu. Problemet med invasiva och främmande arter visar att det blir besvärligare och dyrare att åtgärda ju längre man väntar. Vattenväxten sjögull, till exempel, kan på bara några månader skjuta fem meter långa revor. Lösa växtdelar sprids lätt och kan bilda nya kolonier. Stora delar av sjöar kan växa igen helt, med konsekvenser för både ekologi och friluftsliv. Att hålla utkik efter små bestånd och åtgärda snabbt på rätt sätt är enda chansen att hålla sjögull borta. Sjögull i Brändeborgsfjorden. Foto: Peter Nolbrant/Biodivers Naturvårdskonsult 17

18 Biotopvård i Grisbäcken, en enkel åtgärd som gör stor nytta. Foto: Sven Andersson En bit på vägen MÅNGA STENAR SMÅ I södra delen av Kalmarsund mynnar Grisbäcken, där övergödning och markavvattning satt sina spår. För att få öringarna att trivas igen behövde dyiga, igenslammade bottnar åtgärdas. Markägaren och vattenrådet tog då hjälp av en skolklass. Eleverna i åttan bar ut hela fem kubikmeter naturgrus i bäckfåran under en dag. Nu strömmar vattnet bland små och stora stenar och det finns gott om ställen för stora fiskar att leka på och yngel att gömma sig i. Successivt har arbetssätt, tänkande och kunskap om vad som behöver göras för att bevara och förbättra vattenkvaliteten formats inom vattenmyndigheterna. I några fall märks konkreta effekter på miljön. Vandringshinder har tagits bort och fisken har återkommit i vattendragen. Våtmarker har restaurerats och övergödningen har minskat lokalt. Men det märks ännu inte så mycket i havsvikarna där det fortfarande är igenvuxet och syrefattigt. Arbetet har även gett en helhetsbild av vattnet i Sverige. Vi vet vad som behöver göras. Genom kartläggningen har vi en bra bild av hur vattnet mår. Vi har samlat information om hela vattensystem som tidigare varit spridd på olika ställen. Via databasen VISS kan vem som helst söka information om sina vatten. Och den information åtgärderna baseras på blir allt mer innehållsrik och ändamålsenlig. Vattenråd och andra lokala vattenorganisationer har bildats där det tidigare inte fanns något organiserat samarbete. Runt om i landet har det skapats mötesplatser och startat diskussioner om vatten. Så även om vi inte når målet om god status i alla vatten 2015, så har vi tagit många steg framåt. I nästa skede hoppas vi att ännu mer av det som görs också syns som konkreta effekter i våra vatten. 18

19 KÄLLOR Utöver material från vattenmyndigheterna och EU samt intervjuer med medarbetare har följande källor använts i broschyren: Artikel nvp.se, 17 april 2014 Miljöaktuellt, , miljoaktuellt.idg.se Sveriges Radio, Vetenskapens värld, Kossornas planet, 30 augusti

20 Rent vatten är en vardagsvara vi inte klarar oss utan. Det är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomisk välfärd. Första halvåret 2015 pågick ett brett samråd om vad som behöver göras inom vattenförvaltningen fram till Nu fortsätter vi att arbeta för bättre vatten i Sverige det är vårt gemensamma ansvar. Här finns mer information Bottenhavet Bottenviken Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Norrbottens län Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västernorrlands län Västerhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västmanlands län Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Kalmar län Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västra Götalands län

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

7. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från 97/2015. avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:80 till Ålsätter 1:5

7. Förbud förenat med vite att släppa ut avloppsvatten från 97/2015. avloppsanordning på fastigheten Ålsätter 1:80 till Ålsätter 1:5 VK300S v1.0 040416, Kallelse 150324 Datum 2015-03-17 1 (2) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Tisdagen den 24 mars 2015 kl. 17.00 Plats: Hjälmaren Kommunhuset, Vingåker Leif Skeppstedt

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön LJUNGBY KOMMUN Kommunstyrelsen Saminnnir-Moaku,sEN 2015-C-4-14KALMAF1 LAN Iiik. 2015-05 0 1111111111111111 Ks 52 2015/0115 340 Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön Svar på remiss Beslut

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

vårt gemensamma ansvar

vårt gemensamma ansvar vårt gemensamma ansvar Vattenförvaltningen 29 215 1 Innehåll Vårt gemensamma ansvar 3 Liv och livskvalitet 4 Miljöproblem som rör vatten 6 En vattenförvaltning för hela Europa 8 Vem ansvarar för vattnet?

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt.

Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås 2013-05-24 Vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Västmanlands län Västra Ringvägen 1 Västerås e-post: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD

Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD tta(?) kloka kommuner VAhuvudman Uppdrag Ekerö Stockholm Kick Off 2013-08-21 Ekonomi Kundservice Kommunikation Upphandling Va- Rådgivning Projekthantering Krishantering

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Tid: 13.30 16.00 Plats: Piperska muren, Stockholm Antal externa deltagare: 58 Deltagare från Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Jenny Caruso, Martin

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

INTERSPOL SYSTEMS AB

INTERSPOL SYSTEMS AB INTERSPOL SYSTEMS AB INTERSPOL SYSTEMS AB är ett kvalitets- och miljöcertifierat företag enligt ISO standard 9001 och 14001 inom försäljning projektering installation service underhållsavtal av hetvatten-

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur Länsstyrelsens prioriteringar 2014 Det bästa för Skånes människor, djur och natur 2 Foto: ANDERS HALLENGREN Länsstyrelsens prioriteringar 2014 3 Vi arbetar för Skånes bästa Att vara landshövding i en av

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer