Upprättelse inte självklart när Pressens Opinionsnämnd (PON) fäller. Juni 2014 Daniel Löfstedt

Transkript

1 Upprättelse inte självklart när Pressens Opinionsnämnd (PON) fäller Juni 2014 Daniel Löfstedt

2 Innehåll 1. Inledning sid Syfte sid Metod sid Avgränsningar sid 3 2. Sammanfattande slutsats och analys sid 4 3. Sju fällningar i praktiken sid Mäklare om PON:s fällning: Ger mig ingen upprättelse sid Konsult fick rätt mot tidning: Stärker legitimiteten för PON sid Före detta politiker: Fällningen var viktig för mig sid Ansvarig utgivare om att be om ursäkt efter PON- fällningar: En fråga vi bör fundera över sid Före detta politiker: Expressen borde ha bett om ursäkt sid Kommunalråd: Viktigt att visa var gränsen för vad man får publicera går sid Leksands IF: PON- fällning tog för lång tid för att ge upprättelse sid Publicitetsskadan kan vara mycket långtgående sid Upprättelsen inte självklar sid Tidningarna borde hör av sig till anmälarna sid Fällningarna borde publiceras så att de lockar till läsning sid Processen upplevs som utdragen sid Tidningarna påverkas av fällningarna sid 20

3 1. Inledning Det pressetiska systemet försvaras som att det är ett fungerande och effektivt system: Fällda tidningar påverkas påtagligt av att bli klandrade, de tycker det är skamfullt och respekterar Pressens Opinionsnämnds (PON) beslut, anmälarna å sin sida får upprättelse genom fällningen och den tvingande publiceringen av den i tidningen. Men är det verkligen så här det förhåller sig? 1.1 Syfte Syftet med den här rapporten är att belysa vilken betydelse PON:s fällande beslut har för framför allt anmälaren, men också för tidningen. 1.2 Metod TMI har valt att studera sju fällningar i Pressens Opinionsnämnd. Urvalet bygger inte på någon systematik utan i de fall där vi har lyckats identifiera vem som har anmält och att den här personen har ställt upp på att berätta om sina upplevelser har vi valt att skriva. Att antalet blev just sju beror på att då ansåg vi att vi uppnått en kvantitet där vissa mönster framträder. För samtliga sju fällningar har anmälaren och den ansvarige utgivaren, exkluderat Expressen som inte ställde upp, intervjuats utifrån frågeställningen vad fällningen har fått för reell betydelse. Resultatet av dessa intervjuer har presenterats i sju olika artiklar, som har publicerats på Timbro Medieinstituts webbsida det senaste året. Anmälare som deltar: Mäklaren Peter Olvsborn, konsulten Krister Jönsson, före detta politikern Nina Dahlberg, före detta politikern Mats Werner, kommunalrådet Leif Nilsson, Leksands IF:s ordförande Sten Rosén och flygklubbskassören Mats Martinsson. Ansvariga utgivare som deltar: Jörgen Svensson Kristianstadsbladet, PeO Wärring E- Kuriren, Eva Wirén Dalaranas Tidningar och Johan Hedberg Smålands- Tidningen. 1.3 Avgränsningar Den här rapporten gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av hur det pressetiska systemet fungerar i praktiken, men däremot genom att djupstudera sju fall peka på dessa specifika uppfattningar om vad en PON- fällning betyder. Vi har inte kunnat hitta en liknande genomgång sedan tidigare och ser därför att resultatet i den här rapporten bär en unik prägel. Därför är TMI:s förhoppning att rapportens resultat blir en pusselbit i arbetet med att utveckla det pressetiska systemet.

4 2. Sammanfattande slutsats och analys Utgivarna fattade i april 2014 beslut om att gå vidare i arbetet mot att det pressetiska systemet ska utvecklas till ett system med en medieombudsman (MO) och en medieetisk nämnd (MEN), som får till uppgift att etiskt granska publiceringar i alla medier. Arbetet med att ta fram hur systemet ska utformas har påbörjats på initiativ av Utgivarna och bygger på den utredning som organisationen låtit Nils Funcke göra. I det här förändringsarbetet av det medieetiska systemet är det viktigt att se det som inte fungerar i dag. Den här rapporten visar att genom några enkla förändringar där medieföretag bör agera så skulle man kunna stärka upprättelsen. För det första handlar det om att fällt medieföretag hör av sig till den person som har lidit publicitetsskada och säger att man har accepterat fällningen och beklagar kanske till och med ber om ursäkt. Detta agerande skulle sannolikt stärka upprättelsen för anmälarna. Och det här handlar inte om ett orimligt krav på ett mediehus snarare ganska logiskt och självklart. I all enkelhet handlar det om vett och etikett att ta kontakt med den person som man felaktigt har gett oförsvarlig publicitetsskada. Som Leksands IF:s ordförande uttrycker det när DT blir fällda: Får man på nöten av en aktör på det här sättet som tidningen har fått borde man sätta sig ner och reda ut det mellan fyra ögon. Jag hade trott att man från tidningens håll skulle höra av sig på något sätt, men det gjorde man inte. Fler än Sven Rosén hade de här förväntningarna. För att detta skulle få önskat värde skulle det dock krävas stor prestigelöshet av de ansvariga utgivarna för att vid en sådan kontakt inte fastna i argumentationen kring rätt och fel i publiceringen igen. Deras uppgift blir att visa att man har accepterat fällningen och beklagar det lidande som anmälaren har fått utstå. En utgivare som tar kontakt och som ännu en gång ger sig in i argumentation kring sakfrågan skulle bara göra mer skada än nytta. Det här kräver en hundraprocentig acceptans av det pressetiska systemet från de ansvariga utgivarna. Frågan är om det finns. Expressen visar i ett av de fall som den här rapporten tar upp att de är beredda att sätta sig över systemet. En annan faktor som den här rapporten visar skulle vara betydelsefullt för dem som lidit publicitetsskada är att fällningarna får ett mycket större genomslag. Det handlar om att tidningarna ska bli mycket tydligare i att presentera att man har gjort fel. Att man helt enkelt genom intressant rubriksättning och lockande layout höjer läsvärdet och ger fällningen en framträdande plats och arbetar med den precis som med vilken publicering som helst. Så ser det inte ut i dag, vilket enligt logiska nyhetsvärderingsresonemang kan verka lite besynnerligt. För mediehusen är antingen lokala eller nationella makthavare. När dessa blir fällda borde det därför ha stort nyhetsvärde och vara värt att berätta för läsarna. Det borde vara självklart för ett medieföretag att se nyhetsvärdet i detta i stället för att försöka ge den intressanta nyheten en undanskymd plats. Det är inte bara en fråga om rubriker och layout även innehållet spelar roll. Leif Nilsson i Dalarna föreslår att fällningen ska följas upp i tidningen med en medieetisk diskussion så att det blir tydligt att tidningen har gjort fel. Mats Werner i Strängnäs tycker att man förutom mer framträdande utformning också förklarar påföljden lite mer för att det ska bli tydligt att tidningen har gjort fel. En tredje faktor som skulle kunna ha betydelse för upprättelsen, men som i den här rapporten inte lyfts fram som centralt av de intervjuade mer än i något fall, är ekonomisk ersättning. Nils Funcke resonerar i sin utredning om ett nytt medieetiskt system att en väg i den här riktningen skulle kunna vara att dubblera expeditionsavgiften som i dag dömda mediehus betalar. Då skulle tillskottet, det vill säga hälften av den totala summan, tillfalla

5 den som drabbats av publicitetsskada. Detta är inget som Nils Funcke förordar utan han lyfter fram det som ett perspektiv bland andra. Men tanken är inte en orimlig väg att gå. De som har drabbats av den klandrade journalistiken får till att börja med lägga ner tid för att få sin sak prövad. Bara det är ett skäl till att ge ekonomisk ersättning. I flera fall blir också de drabbade påverkade ekonomiskt av en felaktig publicering. I den här rapporten är en mäklare i Kristianstad det tydligaste exemplet på det efter att felaktigt blivit uthängd i Kristianstadsbladet. Viktigt att lyfta fram i det här sammanhanget är dock att faktumet att det inte kostar att anmäla en tidning är en viktig del av det pressetiska systemet. Det gör att det inte finns några som helst ekonomiska risker att anmäla en tidning, vilket ska ses som en stor styrka ur upprättelseperspektivet. Den här rapporten visar att flera av dem som har drabbats av publicitetsskada tycker att längden på processen från anmälan till beslut tar för lång tid. Längden i sig påverkar både värdet i upprättelsen som en fällning innebär och upplevelsen av tidningens oschyssta behandling av anmälaren. Det här är värt att beakta och titta på realistiska lösningar för att korta processen. I dag är det beslutsunderlag som PO jobbar fram gediget och väl genomarbetat, ska det få fortsätta se ut så måste medierna säkra upp finansieringen så att PO tillåts arbeta snabbare i sina bedömningar. Det är viktigt att bedömningarna görs grundligt för att förtroende för systemet ska vara grundmurat, men om det tar så lång tid att det påverkar värdet i beslutet går utvecklingen åt fel håll. Men PO:s arbete är bara en del av processen, det tillkommer flera moment, framför allt ordväxlingen mellan tidningen och anmälaren, som också måste tas med i helhetsbilden. Hur processen eventuellt ska förkortas blir en utmaning för utformningen av det nya medieetiska systemet.

6 3. Sju fällningar i praktiken 3.1 Mäklare om PON:s fällning: Ger mig ingen upprättelse Anmälare: Mäklare Fälld tidning: Kristianstadsbladet Pressens Opinionsnämnd (PON) fällde Kristianstadsbladet för två artiklar som publicerades våren I januari i år presenterades beslutet där tidningen i det ena fallet bedöms ha åsidosatt god publicistisk sed och i det andra brutit mot den. Pressombudsmannen (PO) skriver i sin bedömning som ligger till grund för beslutet: Ur ett pressetiskt perspektiv ligger fokus på den andra publiceringen, Kristianstadsmäklare toppar värstalistor. I den artikeln är anmälaren än en gång namngiven. Namngivning i detta negativa sammanhang ställer extra höga krav på tidningen att rapporteringen är korrekt i sina detaljer och att den utpekade bereds tillfälle att ge sin syn på saken. Ur båda dessa aspekter brister tidningen. Mäklaren Peter Olvsbron anmälde artiklarna och har alltså fått rätt i PON, men han tycker inte att fällningen har någon reell betydelse. Och på frågan om han genom fällningen tycker att han har fått upprättelse svarar han: - Nej, absolut inte. Det enda är att man kan hoppas att journalisten kanske känner att han passar sig innan han skriver nästa gång. Han har fått en knäpp på näsan, vilket man i och för sig inte vet vad det kan trigga igång för något, men då får man hoppas att chefredaktören bromsar. Vad skulle krävas för att du skulle känna att du fått upprättelse? - Att det skulle få samma utrymme och placering som de fällda artiklarna fått, inte som nu när fällningen ligger undangömd. Det skulle stå på löpsedeln att mäklare är friad från anklagelser. Sedan skulle den artikel som de skriver kring det här godkännas av de inblandade så att den inte kan vinklas igen, säger han och fortsätter: - Det skulle också i artikeln tydligt framgått att den specifike journalisten har begått ett allvarligt fel genom skapandet av artikeln och att chefredaktören gjort fel genom publiceringen. Tidningen skulle också beklaga den skada som publiceringen föranlett mig. Om detta hade skrivits hade en viss upprättelse uppnåtts. Varför skulle inte en tidning kunna få krypa till korset när man själv lekt med sanningen och dessutom publicerat namn? Peter Olvsborn berättar om hur stor skada de negativa publiceringarna om honom har orsakat: både socialt och affärsmässigt. - Det har personligen varit oerhört jobbigt. I mitt fall blev mina kontakter som privatperson med myndigheter och liknande svårare. Sociala nätverket krympte och det tillkom svårigheter i familjerelationen. Och även mitt företag har påverkats, eftersom jag är verksam som fastighetsmäklare bygger min verksamhet på att jag har ett stort förtroende bland mina kunder, Kristianstadsbladets artiklar gjorde att det var helt tyst en period, ingen ringde och anlitade mig. Min omsättning över halverades av det här, säger han. Kristianstadsbladets chefredaktör och ansvarige utgivare, Jörgen Svensson, säger att fällningen har betydelse för tidningen. - En fällning är alltid en fällning och betyder självfallet att vi har anledning att fundera på hur vi agerar. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att vi alltid delar nämndens uppfattning till alla delar,

7 men vi har respekt för deras uppfattning. I det senaste fallet hade vi ett rent sakfel och en hårt formulerad rubrik till en artikel. Har fällningen inneburit att ni vidtagit några åtgärder? - Rent principiellt föranleder just denna fällning inte någon förändring av hur vi jobbar. Det har däremot en tidigare fällning gjort. Då handlade det om hur lång tid som förflutit från det att en person getts möjlighet att kommentera innehållet i en artikel tills att vi publicerat, svarar Jörgen Svensson. Det är flera aspekter i det pressetiska systemet som mäklaren anser var en brist för honom i hans specifika fall. Bland annat är han kritisk till att perioden som man kan anmäla en publicering är för kort, normalt tar PO bara upp anmälningar som kommer in inom tre månader efter publiceringstillfället. I mäklarens fall påverkar det eftersom han menar att det finns fler äldre artiklar som är felaktiga, men som han inte kan anmäla och som därför fortfarande finns att läsa på internet. Han tycker också att avgiften tidningen ska betala är för låg, kronor plus moms för tidningar som har en upplaga över exemplar. Och sedan tycker han att hanteringstiden är för lång och att han borde ha namngetts när fällningen publicerades precis som i de fällda artiklarna. - När chefredaktören publicerar Pressens Opinionsnämnds beslut finns ingen som helst koppling till mig. Ingen personlig upprättelse alls, det är bara en mäklare NN som blivit utsatt för tvivelaktig publicering, inte jag. Endast de som har ett oerhört skarpt minne eller de närmast initierade vännerna, kan dra kopplingen till mig. Man bör betänka att det gått ett år mellan den fällda publiceringen och publiceringen av fällningen. Vid publiceringstillfället så framkallade artikeln oerhört dålig goodwill för mig, det snackades och kommenterades. Folk spydde galla över mig och avrådde vänner och bekanta att anlita mig. Konkurrenter utnyttjade situationen och frågade om säljare verkligen skulle anlita mig efter alla skriverier, säger Peter Olvsbron. 3.2 Konsult fick rätt mot tidning: Stärker legitimiteten för PON Anmälare: Konsult Fälld tidning: E- kuriren Krister Jönsson är konsult. I samband med att han genomförde ett arbete för Strängnäs kommun blev han i november för snart två år sedan föremål för Strengnäs Tidnings rapportering om kommunens sätt att upphandla tjänster. Hans namn publicerades såväl i en stort uppslagen nyhetsartikel och i en ledare några dagar senare, utan att ha fått en rimlig möjlighet att bemöta påståendena. Sättet som han hanterades var inte i linje med pressetikens regler och PON fällde tidningen. Så här skriver nämnden i sitt beslut: Pressens Opinionsnämnd delar PO:s bedömning att tidningen bör klandras för att anmälaren inte har fått möjlighet att komma till tals i fråga om de granskande artiklarna. Strängnäs Tidning ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed. Krister Jönsson säger att han varken affärsmässigt eller privat har tagit skada av publiceringen, en del av förklaringen kan vara att han inte bor i Strängnäs och att hans avtal med kommunen var fullgjort. Men hans spontana reaktion när tidningen vid flera tillfällen publicerade hans namn och att han då blev blottlagd och att man inte sökte hans del av berättelsen var ändå att det inte kan vara okej. Han valde därför att anmäla. - När de vid upprepade tillfällen skrev om mig som person och inte företaget tänkte jag att det här kan inte stämma, så här får det inte gå till. Hade det stannat vid den första artikeln hade jag nog inte

8 reagerat utan mer tänkt att shit happens. Men sen gick de över gränsen och jag upplevde det som att de använde mitt namn för att uppnå den tes som tidningen drev. Vilka var dina motiv att anmäla? - Jag visste att det fanns ett pressetiskt system och i och med att jag inte tyckte att behandlingen av mig var schysst ville jag se om systemet fungerade. Det handlade inte om att få upprättelse eller något sådant. Jag hade inte blivit ledsen om det inte blivit fällt, utan det var ett försök att testa systemet och för mig främst se vilka gränser ska gälla för publicister och därmed att som enskild kunna känna sig trygg och inte behöva bli helt blottlagd i media. Vad betyder det för dig att tidningen ändå blev fälld? - Min tillit till PON ökade avsevärt och legitimiteten för dem stärktes: de tog tag i frågan seriöst och tog den i mål. Att en enskild person som jag så här kan få hjälp och driva mitt ärende så långt var den största känslomässiga upplevelsen, det är mycket positivt. PeO Wärring är vd och ansvarig utgivare för Ekuriren som ger ut Strengnäs Tidning. Han säger att det påverkar tidningen att de har blivit fällda. - Det är framför allt den dåliga bild av tidningen som ges när vi publicerar beslutet om fällningen som är straffet. Och det är uppenbart så att läsarna ser det här för i kontakter vi har med folk så åberopar de detta. Avgiften vi får betala är inte lika kännbar som publiceringen, även om den också känns eftersom det är pengar som tas från den journalistiska verksamheten, säger PeO Wärring. Fällningen har påverkat redaktionens sätt att arbeta. Varje gång tidningen anmäls har man bestämda rutiner för hur frågan ska hanteras. Först diskuteras frågan i redaktionsledningen, sedan i nyhetsdesken och sedan med inblandade journalister. Utifrån dessa diskussioner svarar tidningen anmälaren i den gängse korrespondensen som sköts av Pressombudsmannen. Om de blir friade berättas det i samband med ett stormöte. Om de blir fällda har de något de kallar en briefing där man går igenom vad man kan lära sig av att det blev fel. - I det här fallet blev svaret att vi måste vara försiktigare med namnpubliceringar och noggrannare med att ta in kommentarer och starkare ifrågasätta om vi kan publicera de här uppgifterna eller inte. Vi vill kunna skriva om kommunens sätt att använda entreprenörer och också publicera namn, men nu har vi förstått att vi inte kan göra det på det här sättet. Och när vi kom fram till det här så har vi gått igenom vad vi kommit fram till med alla redaktionella medarbetare, säger PeO Wärring. Har ni varit i kontakt med personen som anmälde er? - Nej, det har vi inte och hur vi gör skiljer sig från fall till fall. I regel tar vi inte den kontakten med beslutsfattare, makthavare eller företagare. Men i princip har vi inga problem med att ringa upp och be om ursäkt, men då gäller det i fall där människor i sitt privatliv har lidit av vår publicering. Att tidningen inte har kontaktat Krister Jönsson tycker han är en brist, han tycker att Strengnäs Tidning borde hört av sig till honom. - Framförallt för att man som tidning är den normgivande parten och har makten. Man påverkar och använder en enskild för sina syften. Dock är nog en ursäkt svår att få, men ett reflekterande samtal för att som tidning visa viljan till att förstå vad som skett och hur det påverkar den enskilde. Dagens sätt, i samhället, att betrakta maktförhållanden kräver nog den typen av agerande, säger han.

9 3.3 Före detta politiker: Fällningen var viktig för mig Anmälare: Före detta politiker Fälld tidning: E- kuriren Mats Werner är före detta politiker i Strängnäs. Han blev vid två tillfällen våren och sommaren 2011 omskriven på Eskilstuna- Kurirens insändarsida med personligt nedlåtande omdömen. Det var samma person som skrev de båda insändarna. Mats Werner anmälde den första publiceringen, men PO valde att inte ta ärendet vidare. Vid den andra publiceringen anmälde han tidningen igen. Den här gången fick han rätt. Pressombudsmannen skriver: På en åsiktssida bör det vara högt i tak. Det måste finnas utrymme för debatt och även tillspetsade omdömen. Att tillhandahålla denna offentliga arena för samtal är en viktig uppgift för en tidning. Men liksom på nyhetsplats finns här en gräns för vad en omskriven person ska behöva stå ut med. Påståendet att anmälaren mår psykiskt dåligt passerar denna gräns. Eftersom Mats Werner har slutat som politiker, han var verksam för Kristdemokraterna, kan han inte säga att publiceringen har skadat honom yrkesmässigt, men han vill ändå slänga in en brasklapp. - Däremot kan man ju aldrig uttala sig om vilka uppfattningar som människor som läst artiklarna och sedan utslaget från PON i tidningen, och som inte känner mig, tänker om mig. Inte heller om detta kan ge någon indirekt följd då någon av dessa personers väg korsar min i framtiden. Hur ser de då på mig, säger han. PeO Wärring är vd och ansvarig utgivare för Ekuriren som ger ut Strengnäs Tidning. Han har i anslutning till en annan fällning som TMI skrivit om berättat att fällningarna påverkar tidningen. - Det är framför allt den dåliga bild av tidningen som ges när vi publicerar beslutet om fällningen som är straffet. Och det är uppenbart så att läsarna ser det här för i kontakter vi har med folk så åberopar de detta. Avgiften vi får betala är inte lika kännbar som publiceringen, även om den också känns eftersom det är pengar som tas från den journalistiska verksamheten, sade PeO Wärring då. Eskilstuna- Kuriren har varje gång tidningen anmäls bestämda rutiner för hur frågan ska hanteras. Först diskuteras frågan i redaktionsledningen, sedan i nyhetsdesken och sedan med inblandade journalister. Utifrån dessa diskussioner svarar tidningen anmälaren i den gängse korrespondensen som sköts av Pressombudsmannen. Om de blir friade berättas det i samband med ett stormöte. Om de blir fällda har de något de kallar en briefing där man går igenom vad man kan lära sig av att det blev fel. Att Eskilstuna- Kuriren blev fälld betyder mycket för Mats Werner. Han berättar att han sedan några år tillbaka reagerade på hur tidningen då vid några tillfällen hanterade insändarmaterial med hätska uttalanden mot honom och en politikerkollega. Då anmälde han inte tidningen men det som hände gjorde honom besviken. Och trots att det som hände då inte har med den här fällningen att göra tycker han att fällningen spelar roll för det också. - Fällningen var viktig för mig eftersom PON i sista omgången helt godtog mina argument. Tycker du att du har fått upprättelse? - Absolut! Jag blev väldigt nöjd av att få rätt mot tidningen. Mats Werner fick ingen reaktion alls från omgivningen när fällningen publicerades i Eskilstuna- Kuriren och här tycker han att PON skulle kunna ställa annorlunda krav.

10 - Jag önskar att deras fällningar hade fått lite mer genomslag, i dag sker publiceringarna av fällningarna på ett tråkigt sätt, jag skulle vilja se att de utformades på ett sätt så att de lockar mer till läsning där man också förklarar påföljden lite mer. Man vill ju att det ska bli tydligt att tidningen har begått ett misstag. 3.4 Ansvarig utgivare om att be om ursäkt efter PON- fällningar: "En fråga vi bör fundera över" Anmälare: Medlem i flygklubb Fälld tidning: Smålands- Tidningen Smålands- Tidningen berättade i en artikel i mars förra året om hur en flygklubb hade gett några medlemmar ekonomisk ersättning. Tidningen använde uttryck som togs ut och plockat ut vilket gav bilden att medlemmarna på eget bevåg hade styrt upp ersättningsfrågan, när det i själva verket låg ett styrelsebeslut bakom. Medlemmarna namngavs och de tog mycket illa vid sig. - Det var ett stort påhopp där de skrev ut våra namn och i princip påstod att vi stulit pengar. Jag kände mig väldigt kränkt, det är det värsta jag har varit med om i mitt liv, säger Mats Martinsson, en av de personer som Smålands- Tidningen skrev om. Pressens Opinionsnämnd såg på publiceringen på samma sätt och i Pressombudsmannens genomgång av ärendet skriver han: Den pressetiskt avgörande frågan är emellertid hur tidningen valt att formulera den omständighet att tre av flygklubbens medlemmar fick ersättning för sina insatser för flygdagen. Här använder tidningen genomgående begrepp som togs ut och plockat ut. Att använda dessa uttryck har inget att göra med om ersättningen beslutades före eller efter flygdagen. De antyder istället att de tre medlemmarna själva fattat beslut om den ersättning de fått. I själva verket har ersättningen beslutats av flygklubbens styrelse en uppgift som tidningen inte ger läsarna. Trots att Mats Martinsson bor i ett litet samhälle har han offentligt inte behövt utstå kommentarer och liknande för det som stod i tidningen. Men han är ändå orolig för vad folk egentligen tycker och tänker. Och en observation han har gjort är att reaktionerna mellan när ursprungsartikeln publicerades och när PON:s beslut publicerades i Smålands- Tidningen skiljer sig väldigt mycket åt. - Jag har inte träffat en enda person som har sett PON:s beslut i tidningen och sagt så du fick rätt, men däremot har de sett ursprungsartikeln. Jag tycker att PON:s beslut borde publiceras i samma avdelning i tidningen som artikeln gjorde, i den lokala nyhetsdelen med samma storlek på rubriken och så vidare, men i stället gömmer de beslutet långt bak, säger Mats Martinsson, som också tycker att rubriken som Smålands- Tidningen använde Uttalande av Pressens Opinionsnämnd är vag, det borde stå att tidningen har klandrats och hade fel. Johan Hedberg är ansvarig utgivare för Smålands- Tidningen, han tycker att publiceringen av fällningen är rimlig. - Utrymmet tog nästan halva sidan i tidningen. Fällningen kan inte undgå någon, men rubriken hade vi kunnat formulera annorlunda, säger han. Johan Hedberg säger att fällningen har betydelse och innebär att tidningen blir om möjligt ännu mer försiktiga om vad som ska publiceras. Han säger att just den här fällningen inte har fått tidningen att ändra sitt sätt att arbeta kring de här frågorna.

11 - Ju färre invånare på orter ju större är risken för ett utpekande. Vi verkar på småländska Höglandet, bevakar åtta kommuner där ingen kommun har över invånare. Därför är vår policy att alltid vara försiktiga med detaljer i samband med publiceringar. Många av våra läsare vet var våra reportrar är hemmahörande och därför väljer vi ibland att gå så långt att vi till och med inte undertecknar artikeln med namn, allt för att minska risken att peka ut någon. Så gjorde vi exempelvis när en präst för ett antal år sedan var misstänkt för våldtäkt, säger Johan Hedberg. Smålands- Tidningen har inte kontaktat Mats Martinsson efter fällningen och beklagat publiceringen, i regel gör man inte det, men Johan Hedberg säger att han är öppen för en förändring: - Vi brukar inte kontakta personer i samband med PO- fällningar, men det är en fråga som vi bör fundera över. Hur många tidningsredaktioner gör detta, frågar han sig. En sådan här förändring skulle Mats Martinsson välkomna. Han är starkt kritisk till att någon från tidningen inte har hört av sig till honom, han tycker att det hör till god ton att be om ursäkt. Tycker du att fällningen har gett dig upprättelse? - Jag känner det som en seger att jag har fått rätt och tidningen hade fel, men det har inte gett mig någon upprättelse, för det är ju inte så många som har sett att jag har fått rätt. Det hade blivit mycket bättre om de placerat PON- beslutet tydligare på de lokala nyhetssidorna och inte långt bak som nu, säger Mats Martinsson. Han tycker också att behandlingstiden av ärendet har varit väldigt lång, vilket innebär att frågan glöms bort av dem som läst om det och att han och hans klubbkompisar har fått vänta länge på ett beslut. Han anser också att de är olyckligt att det i anmälan inte skrivs ut namn när det i ursprungsartikeln var så, det gör det ännu svårare att koppla PON:s beslut till rätt artikel. Mats Martinsson berättar också att PON:s beslut meddelades på fredagen och på lördagen hade tidningen publicerat fällningen. Han hade alltså väldigt kort tid på sig att säga nej till att fällningen publicerades och det tycker han är en brist. 3.5 Före detta politiker: "Expressen borde ha bett om ursäkt" Anmälare: Före detta politiker Fälld tidning: Expressen Nina Dahlberg är före detta socialdemokratisk kommunpolitiker i Piteå kommun. I mars 2011 blev hon, tillsammans med flera andra politiker, utpekad i Expressen för att ha brutit mot lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Tidningen menade att hon som ledamot av socialnämnden var ansvarig för att en kommunmedborgare inte medgavs stöd enligt LSS. Men Nina Dahlberg reagerade kraftfullt mot anklagelserna. - Jag tyckte det var fel att Expressen skrev så här, för jag var ny i socialnämnden och var aldrig med och fattade det här beslutet. Någon politikerkollega sade att lite får man tåla när jag berättade att jag skulle anmäla. Men jag tänkte, nej det här ska man inte tåla och det var flera som tyckte att jag var tuff och modig som anmälde, säger hon. Pressens opinionsnämnd (PON) gick på Nina Dahlbergs linje och klandrade Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed och i fällningen står det: Att påstå att A har anledning att skämmas och att hon bryter mot lagen är knappast rimligt. Hon tillträdde som politiker efter att ärendet angående David var avgjort av kammarrätten och hade

12 ingen kännedom det. I sina svar till PO menar Expressen att tidningen inte syftat på kommunens tidigare beslut om att dra in ersättningen till Davids kontaktperson, utan på att A har ett ansvar för hans situation idag. Det framgår emellertid inte av den anmälda artikeln. Även om det hade framgått, kan inte lagen tolkas så att den enskilda nämndledamoten bär ett personligt ansvar för att följa upp det enskilda fallet. Att påstå att A (Nina Dahlberg, red anm) har anledning att skämmas och att hon brutit mot lagen var inte korrekt. Därigenom har Expressen åsamkat henne en oförsvarlig publicitetsskada. Publiceringen tillsammans med processen i PON bidrog till att Nina Dahlberg i dag inte är aktiv politiker längre. - Jag blev knäckt av det här och processen i Pressens opinionsnämnd var värre än själva publiceringen. Den var seg, utdragen och väldigt byråkratisk. Den blev en förlängning av publiceringen och innehöll bara en massa pajkastning, det hade räckt med att Expressen svarade på min anmälan en gång och möjligtvis någon liten komplettering till detta. Men nu var det många brevväxlingar, det blev långdraget när jag bara ville få ett avslut på det. Vad betyder fällningen i PON för dig? - Den betyder en del ändå. Det känns bra att jag gjorde rätt och anmälde och hoppas att inte fler får utstå samma behandling. Jag tycker det är tråkigt att man som politiker ska behöva ha inställningen att lite får man tåla, fällningen visar att det inte är så. Att fler skulle slippa den här formen av publiceringar var en av anledningarna till att jag anmälde Expressen, säger hon. Tycker du att du har fått upprättelse? - Lite grann, men jag tycker att Expressen borde ha hört av sig och bett om ursäkt, det hade känts som en större upprättelse. Jag har inte hört ett ord från dem, jag tycker att de borde ha mejlat eller ringt mig. Jag tycker att man är lite för snäll mot tidningarna som blir fällda. Det verkar ju egentligen inte ha så stor betydelse för media om man kränker någon eller gör fel, eftersom det räcker att de skriver något om det som knappt någon ändå ser. Jag tror det skulle kännas mer för dem och betyda lite mer för den enskilde om de också kunde skicka en blomma eller någon annan uppmuntran, betala en mindre summa som skadestånd eller åtminstone skicka en ursäkt där de tar på sig att de har gjort fel, säger Nina Dahlberg. Expressen publicerade fällningen och berättade även om den på sin löpsedel i Piteå. Expressens chefredaktör och ansvarige utgivare, Thomas Mattsson, sade dock efter fällningen att man inte kommer att plocka bort artikeln som är fälld. Ett ovanligt och anmärkningsvärt uttalande från en ansvarig utgivare. - Det visar bara att man är en dålig förlorare, jag tycker det är lite fånigt att göra så. Expressen borde ta till sig fällningen. De tillsammans med de andra stora tidningarna har det största ansvaret för att sköta sådant här på ett bra sätt. Att inte erkänna att de har gjort fel kränker bara ännu mer. I dag verkar det dock som om artikeln är borttagen från expressen.se, men hur resonemanget har gått och om Thomas Mattsson har ändrat sin inställning till fällningen har tyvärr inte vi kunnat få svar på. TMI har sökt Thomas Mattsson men han har inte kunnat ställa upp för att svara på våra frågor, trots att han vanligtvis gärna debatterar pressetik, inte minst på sin blogg. Nina Dahlberg anmälde Expressen till JK, som dock inte tog upp fallet.

13 3.6 Kommunalråd: Viktigt att visa var gränsen för vad man får publicera går Anmälare: Politiker Fälld tidning: Falu Kuriren Falu Kuriren publicerade i april förra året en artikel som handlade om Smedjebackens kommunalråd Leif Nilsson (S). I artikeln berättade man om kommunalrådets val av vårdgivare och avslöjade också uppgifter om Leif Nilssons hälsa. Att skriva om hans hälsa på det här sättet bedömde PON inte som pressetiskt försvarbart och fällde tidningen. PO skriver i sin bedömning: Den pressetiskt avgörande frågan är tidningens beskrivning av hans hälsotillstånd. Tidningen berättar för allmänheten att anmälaren har ett hjärtfel, att det är ganska allvarligt, att det har blivit värre och att han vid flera tillfällen varit inlagd på sjukhus. Frågor om hälsa är integritetskänsliga och uppgifter om sjukdom hör i allmänhet till privatlivets helgd, vilket tidigare bekräftats av beslut i Pressens Opinionsnämnd. Leif Nilsson anmälde artikeln för han ville testa var gränsen för vad som är okej att publicera går och han var påläst inom pressetiken innan och visste mer eller mindre att han skulle få rätt. Han ville få journalisten bakom artikeln att förstå att han gjort sig skyldig till ett övertramp. - Förtroendet mellan mig och den här journalisten bröts när han skrev om mitt hälsotillstånd och vårt långsiktiga ömsesidiga förtroende har tagit skada. Det vore lögn att säga att jag är opåverkad av det här, säger Leif Nilsson. Vad betyder PON:s fällning för dig? - Det är en bekräftelse på att jag hade rätt och det känns viktigt. Sedan hoppas jag att tidningen anser att det är dåligt att bli fälld och att journalisten inte gör så här igen. Fällningen visar att man som kommunpolitiker inte är allmängods hur mycket som helst, säger Leif Nilsson. Har tidningen hört av sig till dig efter fällningen? - Nej, inte på något vis, det har varit alldeles tyst. Jag tycker att de borde höra av sig och säga att de har fel och berätta att de fortsättningsvis inte ska publicera liknande uppgifter. Ewa Wirén är ansvarig utgivare för DT, som ger ut Falu- Kuriren, och varför hon inte har hört av sig till Leif Nilsson beror på att hon inte förstår på vilka grunder tidningen är fälld. - När man blivit fälld vill man alltid förstå varför och få en pedagogisk förklaring, man vill lära sig något. Men av den här fällningen får jag myror i huvudet, jag förstår inte hur vi hade kunnat skriva om det här på något annat sätt. Det är en gåtfull fällning. Anmälaren var angelägen om att få förklara varför han listat sig på en privat vårdcentral. Vi lät honom självklart få komma till tals med förklaringen och det är just det vi fälls för, säger hon och fortsätter: - Nej jag har inte hört av mig till honom, jag har inget att säga honom om den här fällningen, den är väldigt komplicerad. Däremot har ju våra reportrar som jobbar nära Leif Nilsson kommenterat saken med honom. Så fällningen har inte inneburit några förändringar i ert sätt att arbeta eller liknande? - Nej, vi har diskuterat fällningen väldigt grundläggande och förstår den inte. Däremot har fällningen inte gått någon förbi på redaktionen, informationen om detta når alla genom Ewa Wiréns veckobrev från henne till redaktionen.

14 - När vi blir anmälda så berättar jag detta i mitt veckobrev, jag berättar då också vad anmälaren har anfört. Sedan håller jag genom veckobrevet redaktionen informerad om vad som händer i processen och vad utfallet blir. De medarbetare som anmälan gäller är mer involverade i processen för att hjälpa till med detaljkunskaperna som jag kanske inte har koll på när jag ska svara PO, säger hon. Att många har tagit del av tidningarnas uppgifter om Leif Nilssons hälsa har han märkt mer eller mindre dagligen sedan publiceringen, men han är som erfaren politiker luttrad. - Vart jag än kommer får jag frågan om hur det är med min hälsa, men det kan jag leva med. På sociala medier var det flera som drog igång med påhopp och hätska kommentarer, det är tråkigt, men så är det alltid med sociala medier, säger Leif Nilsson, som också har konstaterat att reaktionen på att han fick rätt och att tidningen gjorde fel har passerat relativt osett förbi: - De som står mig närmast gratulerade mig, men generellt var det en väldigt liten reaktion när fällningen publicerades, det här bara försvann. Jag frågar mig om den här publiceringen har någon effekt alls. Jag tycker fällningen borde följas av en mer utförlig diskussion i tidningen om etik, så att det blir tydligt att tidningen har gjort fel. DT har ett samarbete med Dala- Demokraten som, bland annat, innebär att DT överlåter ett antal lokala nyhetssidor till Dala- Demokraten. Så var fallet med den här artikeln, som också Dala- Demokraten fälldes för. 3.7 Leksands IF: PON- fällning tog för lång tid för att ge upprättelse Anmälare: Leksands IF AB Fälld tidning: Falu Kuriren När ishockeylaget Leksands IF ansökte om statlig lönegaranti och spelarnas löner blev offentliga publicerade Falu Kuriren spelarlönerna som fick snabb spridning bland andra medier i hela landet. På första sidan blev rubriken Lönerna du får betala och i tidningen Nu ska staten betala Leksands IF:s löner. Sven Rosén är ordförande i Leksands IF Ishockey AB, han reagerade inte mot att lönerna blev offentliga utan mot osakligheten. Han säger att den statliga inkomstgarantin är främst avgiftsfinansierad, och inte finansierad med skattemedel. Han hörde av sig till ansvarig utgivare för ett genmäle, men tidningen ville inte publicera något sådant. - Då tänkte jag att någon annan får väl avgöra frågan, säger Sven Rosén och anmälde till Pressombudsmannen (PO). Anmälan bedömdes av PO som en företagsanmälan och värt att notera är att företag har mindre skydd av pressetiken än enskilda personer, men just när det gäller rättelse och genmäle kan företag klaga hos PO. Och i det här fallet kom PO fram till att publiceringen skulle klandras, Pressens Opinionsnämnd (PON) gick på samma linje. PO skriver: När det gäller frågan om rättelse eller genmäle hade det emellertid varit rimligt att anmälaren fått komma till tals i en uppföljande publicering om finansieringen av lönegarantin. Framför allt med tanke på att tidningen valt att göra finansieringsfrågan till anslag för hela reportaget genom förstasidesrubriken Lönerna du får betala. Tidningen bör klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

15 - Lagets spelare och även deras familjer fick mycket kommentarer efter den här publiceringen. I något fall fick till och med en spelares barn utstå kommentarer i skolan som handlade om att det är mamma och pappa som betalar din pappas lön, berättar Sven Rosén. Om Falu Kuriren gått med på att införa en rättelse i första läget, hade du då ändå anmält till PON? - Det tror jag inte. Falu Kuriren ges ut av DT och enligt DT:s ansvarige utgivare Ewa Wirén var det inte aktuellt med någon rättelse. - Vi ansåg att han hade en felaktig tolkning av den statliga lönegarantin och ansåg att vi hade redogjort för den i vår faktaruta, säger hon men säger att efter fällningen har de i liknande fall blivit noggrannare med att ta reda på hur det förhåller sig faktamässigt: - Jag förstår logiken i fällningen och vi har verkligen fördjupat oss i sakfrågan, den om innebörden av en statlig lönegaranti som inte ens expertera är enig om hur den ska tolkas. Vi har lärt oss att i sådana här fall ska vi i större utsträckning skaffa oss sakkunskap genom källor utanför redaktionen som är insatta i frågan. Och tack vare sina veckobrev till redaktionen, som hon har berättat om i en tidigare artikel här på TMI, så blir hela redaktionen upplyst om hur tidningen i fortsättningen ska agera i liknande fall. Leksands Sven Rosén pratar inte i termer om upprättelse, han tycker att beslutet tog för lång tid för att det skulle kunna ha den effekten: Falu Kurirens artikel publicerades i december 2012 och november 2013 kom fällningen. När beslutet väl meddelades tyckte klubben att frågan var över och man publicerade inte något på till exempel sin webbsida. Däremot tycker han att det är viktigt att det blir en knäpp på näsan för tidningen, att de har gjort fel, det har betydelse för honom och klubben. Det som Sven Rosén dock reagerar starkast mot i hela den här processen är att tidningen efter fällningen inte har hört av sig till honom eller klubben på något sätt. Han tycker det är ett svagt agerande. - Får man på nöten av en aktör på det här sättet som tidningen har fått borde man sätta sig ner och reda ut det mellan fyra ögon. Jag hade trott att man från tidningens håll skulle höra av sig på något sätt, men det gjorde man inte. Så jag ringde upp sportchefen för att stämma av situationen mellan sportredaktionen och oss som klubb och säga att det inte är någon dramatik i det här som påverkar vår goda relation, säger Sven Rosén. Ewa Wirén har inte personligen tagit kontakt med Leksands IF och beklagat fällningen, men säger att tidningen efter PON:s utslag har en fortsatt professionell relation till klubben.

16 4. Publicitetsskadan kan vara mycket långtgående De sju fallen som den här rapporten har studerat visar att följderna av en gränsöverskridande publicering kan bli mycket långtgående. I flera av fallen beskriver de utsatta resultatet av den felaktiga publiceringen som väldigt dramatisk och att de har blivit sargade av det inträffade. Här följer några exempel: Mats Martinsson: Peter Olvsborn: Nina Dahlberg: Sven Rosén: Det var ett stort påhopp där de skrev ut våra namn och i princip påstod att vi stulit pengar. Jag kände mig väldigt kränkt, det är det värsta jag har varit med om i mitt liv. Det har personligen varit oerhört jobbigt. I mitt fall blev mina kontakter som privatperson med myndigheter och liknande svårare. Sociala nätverket krympte och det tillkom svårigheter i familjerelationen. Och även mitt företag har påverkats, eftersom jag är verksam som fastighetsmäklare bygger min verksamhet på att jag har ett stort förtroende bland mina kunder, Kristianstadsbladets artiklar gjorde att det var helt tyst en period, ingen ringde och anlitade mig. Min omsättning över halverades av det här. Jag blev knäckt av det här och processen i Pressens opinionsnämnd var värre än själva publiceringen. Den var seg, utdragen och väldigt byråkratisk. Den blev en förlängning av publiceringen och innehöll bara en massa pajkastning Lagets spelare och även deras familjer fick mycket kommentarer efter den här publiceringen. I något fall fick till och med en spelares barn utstå kommentarer i skolan som handlade om att det är mamma och pappa som betalar din pappas lön.

17 5. Upprättelsen inte självklar Ett tungt argument för det pressetiska systemet är att fällningarna för dem som har blivit oschysst behandlade i tidningarna får upprättelse. I de här sju fallen är det två anmälare som uttryckligen säger att de har fått upprättelse genom fällningen, resten talar inte om upprättelse och två säger till och med uttryckligen att de inte har fått upprättelse. Mäklaren i Kristianstad säger att det inte på något sätt är en upprättelse: Nej, absolut inte. Mats Martinsson i Småland tycker inte heller att han har fått någon upprättelse. 5.1 Tidningarna borde höra av sig till anmälarna Nina Dahlberg, kommunpolitikern i Piteå som blev felaktigt utpekad av Expressen, tycker att PON- beslutet gett henne en liten upprättelse, men om tidningen hörde av sig skulle det här förändras radikalt, menar hon: Jag har inte hört ett ord från dem, jag tycker att de borde ha mejlat eller ringt mig. Jag tycker att man är lite för snäll mot tidningarna som blir fällda. Det verkar ju egentligen inte ha så stor betydelse för media om man kränker någon eller gör fel, eftersom det räcker att de skriver något om det som knappt någon ändå ser. Jag tror det skulle kännas mer för dem och betyda lite mer för den enskilde om de också kunde skicka en blomma eller någon annan uppmuntran, betala en mindre summa som skadestånd eller åtminstone skicka en ursäkt där de tar på sig att de har gjort fel. Just den här synpunkten är i stort sett genomgående för de intervjuer som är underlag för den här rapporten: de som har anmält och vunnit i PON tycker att det är dåligt av tidningen att den inte hört av sig och bett om ursäkt. Leksands IF AB:s ordförande Sven Rosén säger: Får man på nöten av en aktör på det här sättet som tidningen har fått borde man sätta sig ner och reda ut det mellan fyra ögon. Jag hade trott att man från tidningens håll skulle höra av sig på något sätt, men det gjorde man inte. Konsulten Krister Jönsson är också förvånad över tystnaden från E- Kuriren och menar att tidningarna borde höra av sig för att visa på reflektion mer än att konkret be om ursäkt. Framförallt för att man som tidning är den normgivande parten och har makten. Man påverkar och använder en enskild för sina syften. Dock är nog en ursäkt svår att få, men ett reflekterande samtal för att som tidning visa viljan till att förstå vad som skett och hur det påverkar den enskilde. Dagens sätt, i samhället, att betrakta maktförhållanden kräver nog den typen av agerande. Ingen av de ansvariga utgivare som har intervjuats har tagit en personlig kontakt med dem som har anmält och anger olika skäl till detta. I Dalaranas Tidningars fall handlar det om att man inte förstått PON:s fällning och i E- kuriren PeO Wärrings fall handlar det om att man inte ansåg det nödvändigt, men han menar att han ibland hör av sig till dem som har fått utstå publicitetsskada. Och Smålands- Tidningens Johan Hedberg öppnar dörren för att i framtiden höra av sig till dem som vinner i PON. Vi brukar inte kontakta personer i samband med PO- fällningar, men det är en fråga som vi bör fundera över. Hur många tidningsredaktioner gör detta? Att tidningarna ska höra av sig till anmälarna efter en fällning är helt klart efterfrågat och skulle vara en positiv aspekt för dem i deras bearbetning av den publicitetsskada som de har fått utstå.

18 5.2 Fällningarna borde publiceras så att de lockar till läsning En aspekt som flera av anmälarna återkommer till är hur fällningarna presenteras. De tycker att de publiceras på ett sätt som inte lockar till läsning. Mats Werner, före detta politiker i Strängnäs, säger: Jag önskar att deras fällningar hade fått lite mer genomslag, i dag sker publiceringarna av fällningarna på ett tråkigt sätt, jag skulle vilja se att de utformades på ett sätt så att de lockar mer till läsning där man också förklarar påföljden lite mer. Man vill ju att det ska bli tydligt att tidningen har begått ett misstag. Leif Nilsson, kommunalråd i Smedjebacken, vill att publiceringen i sig ska tvinga tidningen att diskutera sitt tillkortakomande: generellt var det en väldigt liten reaktion när fällningen publicerades, det här bara försvann. Jag frågar mig om den här publiceringen har någon effekt alls. Jag tycker fällningen borde följas av en mer utförlig diskussion i tidningen om etik, så att det blir tydligt att tidningen har gjort fel. Mats Martinsson som blev utpekad av Smålands- Tidningen tycker att fällningen borde få en betydligt mer framträdande plats i tidningen: Jag känner det som en seger att jag har fått rätt och tidningen hade fel, men det har inte gett mig någon upprättelse, för det är ju inte så många som har sett att jag har fått rätt. Det hade blivit mycket bättre om de placerat PON- beslutet tydligare på de lokala nyhetssidorna och inte långt bak som nu.

19 6. Processen upplevs som utdragen Att processen tar för lång tid tycker flera anmälare. Leksands IF:s ordförande menar till och med att den för hans del tog så lång tid att saken blev utagerad och att fällningen tappade sitt värde som upprättelse just på grund av detta. Nina Dahlberg i Piteå tycker att processen i sig är jobbig därför att den i hennes fall förutom att vara lång också innehöll pajkastning, som hon uttrycker det, och bara blev en förlängning och ett förvärrande av den publicitetsskada som Expressen redan gett henne. Att det tar så lång tid mellan de ursprungliga publiceringarna och fällningen gör beslutet värdelöst ur ett annat perspektiv menar mäklaren i Kristianstad: När chefredaktören publicerar Pressens Opinionsnämnds beslut finns ingen som helst koppling till mig. Ingen personlig upprättelse alls, det är bara en mäklare NN som blivit utsatt för tvivelaktig publicering, inte jag. Endast de som har ett oerhört skarpt minne eller de närmast initierade vännerna, kan dra kopplingen till mig. Man bör betänka att det gått ett år mellan den fällda publiceringen och publiceringen av fällningen. Vid publiceringstillfället så framkallade artikeln oerhört dålig goodwill för mig, det snackades och kommenterades. Mats Martinsson och Sven Rosén har också synpunkter på att processen tar lång tid och att det har betydelse för upprättelsen. I förhållande till andra liknande processer i samhället, exempelvis utredningar av myndigheter eller för den delen domstolsväsendet, så kan man inte säga att processen i det pressetiska systemet tar orimligt lång tid. Men ur flera anmälares perspektiv ses det alltså som en långdragen process, det är en viktig aspekt att beakta.

20 7. Tidningarna påverkas av fällningarna Samtliga ansvariga utgivare säger att de ser allvarligt på fällningarna, samtidigt är det ingen i just de här fallen som tycker att fällningen är så allvarlig att tidningen behöver ändra några rutiner. Johan Hedberg på Smålands- Tidningen säger att fällningen bidragit till att de om möjligt blir ännu mer försiktiga om vad som ska publiceras. Jörgen Svensson på Kristianstadsbladet säger: Rent principiellt föranleder just denna fällning inte någon förändring av hur vi jobbar. Det har däremot en tidigare fällning gjort. Då handlade det om hur lång tid som förflutit från det att en person getts möjlighet att kommentera innehållet i en artikel tills att vi publicerat. Flera utgivare berättar om att när de blir anmälda finns det rutiner, som gör att redaktionens journalister får information om vad anmälningen innehåller och om de blir fällda på vilka grunder det har skett. DT:s Ewa Wirén säger: När vi blir anmälda så berättar jag detta i mitt veckobrev, jag berättar då också vad anmälaren har anfört. Sedan håller jag genom veckobrevet redaktionen informerad om vad som händer i processen och vad utfallet blir. De medarbetare som anmälan gäller är mer involverade i processen för att hjälpa till med detaljkunskaperna som jag kanske inte har koll på när jag ska svara PO. E- Kurirens PeO Wärring understryker att en fällning påverkar bilden av tidningen negativt: Det är framför allt den dåliga bild av tidningen som ges när vi publicerar beslutet om fällningen som är straffet. Och det är uppenbart så att läsarna ser det här för i kontakter vi har med folk så åberopar de detta. Avgiften vi får betala är inte lika kännbar som publiceringen, även om den också känns eftersom det är pengar som tas från den journalistiska verksamheten.