Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa II, 30 hp

Transkript

1 Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa II, 30 hp VT 17 version

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmän information... 1 Undervisningsformer och examinationer... 3 Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i Hälsa och förebyggande av ohälsa II... 6 Omvårdnadsprocessen... 9 Lungsjukdomar Cancer Smärta och smärtbehandling Palliativ vård - workshop Nutrition 2: gerontologi och geriatrik Nutrition 2: Metabola syndromet Diabetes Geriatrik Farmakologi Mikrobiologi klinisk mikrobiologi Professionsutveckling Interprofessionellt lärande, IPL - Patient- och anhörigbemötande kommunikation Motiverande samtal Etik Vetenskaplig metod Portfolio med självvärdering Medicinsk rätt Våld i nära relation Medicinsk teknik- allmän information Allmän omvårdnad Blodtrycksmätning och benlindning Förflyttningsteknik och belastningsergonomi Kateterisering Kapillärprovtagning Perifer venkateter Examination kad/pvk Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Allmän information VFU uppgifter Samtalsuppgift, VFU Seminarium med inriktning Yrkesmässig handledning... 51

3 3. Nutritionsuppgift - Nutrion 2: Gerontologi och geriatrik VFU-observationer Praktiskt genomförande, VFU Bilaga 1 Förtydligande i AssCe, anpassat till termin

4 ALLMÄN INFORMATION Uppsala universitet Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm. Kursplan och utbildningsplan I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i Studentportalen (SP). Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet. Programsida för sjuksköterskeprogrammet Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och annan information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla regelbundet. Ett viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student. Via programsidan hittar du även blanketter för t.ex. tillgodoräknande, reseersättning mm Kursadministration I Uppsala finns kursadministrationen på BMC, i korridor A10:1 och i Visby i receptionen, campus Gotland. Här hämtar du bl.a. skrivna tentor, busskort för VFU m.m. Kursadministratören är den du i första hand kontaktar om du har frågor om kursen. Utanför kursadministrationen på BMC finns en brevlåda där post till lärarna kan läggas. Via receptionen på campus Gotland kan studenter skicka internpost till lärare i Uppsala. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt dokument. Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive kurssida i SP under rubriken Kontakt. På kurssidan i SP finns också diskussionsforum där frågor om kursen kan ställas. Dessa forum kan ses av alla studenter och bevakas/besvaras av kursledningen. Information från kursledningen Meddelas framförallt på SPs anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post. Schema Aktuellt schema finns länkat i SP på respektive kurssida, samt under rubriken Mitt schema i SP. Observera att universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud. Arbetsformer Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva 1

5 färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen Icke godkända kurser/spärregler/fortsätta på nästkommande termin Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på SPs programsida för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på sjuksköterskeprogrammet. Internationalisering Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar, välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På Sjuksköterskeprogrammets sida i SP under rubriken Internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet. 2

6 UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER Under termin 2 kommer du att ha sammanlagt sex veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) varav fem veckors klinisk VFU-tid, 40 timmar/vecka. Kursen består av ett antal "provkoder som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på SP kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i SP. Värt att notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och inkluderar merparten av kursens moment. Basgrupp I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare (ibland kan läraren gå emellan två grupper) som även har en examinerande roll vid flertalet inlämningsuppgifter. Problembaserat lärande (PBL)-seminarium i basgrupp Vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället. Det finns en webbföreläsning om PBL som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se SP under Länksamling/Vårdvetenskap. Vid den första basgruppsträffen skall studenterna upprätta ett kontrakt för basgruppens arbete. I kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall helst stå på kontraktet. Kontraktet skickas sedan via e-post till alla i basgruppen, inklusive basgruppsläraren. Basgrupper byts varje termin, och basgruppskontrakt skrivs varje gång. Obligatorisk närvaro Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Omvårdnadsprocessen; Lungsjukdomar; Cancer. För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen. Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma frågeställningar skriftligt (om inget annat anges). Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet. Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna kan du inte komplettera skriftligt utan måste delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. 3

7 Obligatoriska moment i kursen Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller individuellt, dugga, skriftlig tentamen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment eller VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra examinationsformer. Obligatoriska moment i denna kurs presenteras i Tabell 1. Icke obligatoriska moment i kursen som är inplanerade finns för att underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer. Frånvaro vid obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment Är du frånvarande vid ett obligatoriskt seminarium (som inte är PBL-seminarium) eller undervisning på KTC måste du delta i motsvarande undervisning vid senare tillfälle under terminen eller i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter bedömning av ansvarig lärare. Vid frånvaro: kontakta kursadministrationen för information om hur du ska ta igen momentet. Tentamina Skriftlig individuell salstentamen i farmakologi: läkemedelsräkning Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 100% rätt krävs för godkänt Tre timmars tentamenstid Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt. Skriftlig individuell salstentamen i mikrobiologi Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen (klinisk mikrobiologi) 70% rätt krävs för godkänt Tre timmars tentamenstid Skriftlig individuell salstentamen i statistik* Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 70% rätt krävs för godkänt Två timmars tentamenstid Grupptentamen Skriftlig, obligatorisk grupptentamen. Godkänt på utgångspunkterna (Omvårdnadsprocessen, Lungsjukdomar, Cancer) krävs innan grupptentamen. För godkänt krävs 70% rätt och att varje student deltar i gruppens diskussion och bidrar med kunskap. Om du inte deltar eller bidrar och därmed inte uppnår godkänt görs individuell skriftlig tentamen vid annat tillfälle. Om gruppen inte uppnår godkänt görs grupptentamen om. Tentamen omfattar hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, cancer, diabetes, osteoporos samt nutrition, farmakologi, smärta, medicinsk teknik och medicinsk rätt.. Fyra timmars tentamentid. 4

8 * De tentamina som sker under perioder med delad klass ska ordinarie tentamen skrivas under studentens teoriperiod. Samtliga studenter har ETT ordinarie tentamenstillfälle samt ETT omtentamenstillfälle per termin. Det vill säga: Student kan inte välja tentamenstillfälle, utan ska skriva sin ordinarie tentamen det datum då student har tentamen på schemat. Tentamensanmälan - för salstentamina Du ska själv anmäla dig till individuell tentamen via SP. Tänk på att göra det minst 12 dagar före tentamensdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. Anmälan till tentamen är obligatorisk. Studenter som inte är anmälda släpps inte in i tentamenslokalen. I samband med anmälan får du en kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället, tillsammans med giltig legitimation. Läs noga de ordningsregler som gäller vid tentamen (finns på: Läs även Övriga föreskrifter i kursplanen om vad som gäller avseende tentamen. Vid frågor kontaktas kursadministratören. Se även föregående sida* avseende de tentamina som sker i delad klass/halvklass. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter såsom promemoria (PM) ges möjlighet till komplettering om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas ytterliggare komplettering påföljande termin. 5

9 TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I HÄLSA OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA II Provkoder (gult fält); Områden och - Moment Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline fyll i 1101 Farmakologi 2 Seminarium (0,5 hp) Seminarium Grupp 7001 Farmakologi 2 Skriftlig individuell tentamen (1,5 hp) Läkemedelsräkning i skrivsal Individuell 1301 Hälsa och folksjukdomar 2 (2,5 hp) Utgångspunkter med patientfall PBL-seminarier: - Omvårdnadsprocessen Introduktion Grupp Uppföljning - Lungsjukdomar Introduktion Grupp Uppföljning - Cancer Introduktion Uppföljning Grupp Smärta Smärta, e-posta frågor inför föreläsning Grupp Palliativ vård Workshop, medtag dator/läsplatta Grupp 1402 Gerontologi och geriatrik Seminarium (1,5 hp) Gerontologi och geriatrik Examinerande seminarium Grupp 6002 Skriftlig grupptentamen (3,5 hp) Samtliga områden Tentamen i skrivsal, innehåll se Tentamina i Studiehandledningen 1202 Mikrobiologi 2 - Demonstration (0,5hp) Mikrobiologi 2 Laboratoriedemonstration Grupp 8002 Mikrobiologi 2 Skriftlig individuell tentamen (3,5 hp) Mikrobiologi 2 Tentamen i skrivsal; klinisk mikrobiologi Individuell 4001 Vårdvetenskap 2 (4,5 hp) Etik 2 -Etik Examinerande seminarium Grupp Grupp 6

10 Provkoder (gult fält); Områden och - Moment Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline fyll i Kommunikation 1 -Motiverande samtal (MI) Inlämningsuppgift Individuell Metodövning Grupp Professionsutveckling 2: -IPL: Patient- och anhörigbemötande Inlämningsuppgift IPL-grupp Seminarium Grupp Vetenskaplig metod 2 -Bibliotekskunskap Sökteknik och sökning av artiklar inför PM Grupp -PM omvårdnad/teori Inlämningsuppgift Grupp -PM självvärdering/portfolio Självvärdering/portfolio Individuell -PM-seminarium Seminarium (presentation och diskussion) Grupp Våld i nära relation 2 Obligatorisk föreläsning Våld mot äldre samt deltagande i diskussion Grupp Medicinsk rätt 2 Obligatorisk föreläsning Medicinsk rätt se schema 3001 Statistik skriftlig individuell tentamen (1,5 hp) Vetenskaplig metod 2 Tentamen i skrivsal Individuell 2001 Medicinsk teknik 2 (1,5 hp) Medicinsk teknik: Läs på innan färdighetsträning -Färdighetsträning Kapillärprovtagning Grupp Allmän omvårdnad Grupp Kateterisering (KAD/RIK) Grupp Förflyttningsteknik Grupp Perifer venkateter (PVK) Grupp -Examination Examination KAD/PVK Individuell 5001 VFU praktiskt genomförande (7,5 hp) Bedömning, AssCe Individuell 7

11 Provkoder (gult fält); Områden och - Moment Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline fyll i Klinisk övning Individuell 9001 VFU teoretiskt genomförande (1,5 hp) -Geriatrik och gerontologi, nutrition Seminarium datainsamling VFU Individuell -Samtalsuppgift Inlämningsuppgift Individuell -VFU-observationer (1-5) Inlämningsuppgift Individuell -VFU-seminarium med inriktning yrkesmässig handledning Seminarium Grupp Spärregler till T3 innefattar slutförd kurs i T1 samt 12,5 hp från T2 inklusive godkänd VFU-placering = praktiskt genomförande 8

12 OMVÅRDNADSPROCESSEN Introduktion Omvårdnadsprocessen är en metod som används för att kartlägga och åtgärda omvårdnadsbehov hos en patient. Syfte Syftet är att du ska kunna tillämpa omvårdnadsprocessens delar och dokumentera dessa, så att patientens olika omvårdnadsbehov kan tillgodoses. Du ska kunna: - omvårdnadsprocessens delar och specifikt kunna skilja mellan omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus samt applicera omvårdnadsprocessen utefter VIPS-sökord. Undervisningsform Basgruppsarbete och egna studier, se även under Undervisningsformer och examinationer kring PBL på sidan 6. Uppgift I omvårdnadsprocessen ligger fokus på vilka omvårdnadsproblem du ser och vilka omvårdnadsåtgärder som kan vara tänkbara, oberoende av vilken eller vilka medicinska förklaringar som kan finnas. Inför Seminariet omvårdnadsprocessen Du ska, utifrån patientfallet - dokumentera omvårdnadsstatus med hjälp av VIPS-sökord: Kommunikation Andning/cirkulation Nutrition Elimination Hud/vävnad Aktivitet Sömn Smärta/sinnesintryck Psykosocial Andligt/kulturellt - identifiera omvårdnadsproblem utifrån anamnes och status - beskriva omvårdnadsåtgärder och omvårdnadsmål Gruppens frågor besvaras av varje enskild student och basgruppen ska gemensamt före seminariet träffas och diskutera igenom svaren. Examination Under seminariet delas ni in i tvärgrupper (studenter från båda basgrupperna blandas) där ni gemensamt diskuterar det ni kommit fram till angående patientens anamnes, status, omvårdnadsproblem, mål- och omvårdnadsåtgärder. 9

13 Tvärgrupperna presenterar patientfallet för hela gruppen, utifrån sökord som tilldelas. Alla bidrar sedan aktivt till varandras fortsatta lärande genom reflektioner om patientfallet i efterföljande gruppdiskussion. Alla i gruppen måste bidra med kunskap i gruppdiskussionen för godkänd närvaro. Om basgruppshandledaren bedömer att du inte medverkar tillfredställande får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. Ingår i skriftlig grupptentamen provkod 6002 samt VFU provkod Patientfall för Omvårdnadsprocessen Du arbetar eftermiddagspass på ett äldreboende och är omvårdnadsansvarig för Agnes, 89 år. Hennes man dog för många år sedan och hon har efter hans död bott tillsammans med sin hund Hubert i huset som hon och hennes man byggde själva på 40-talet. Agnes har länge varit aktiv och haft många vänner i kyrkans syförening, hon har också tyckt om att pyssla i sin trädgård och tagit hand om frukt och bär till saft, sylt och bakning. Hon har god kontakt med sina två barn och barnbarnen trots att de bor långt bort. Avståndet gör att de inte kan hälsa på så ofta. Agnes har alltid tyckt om att läsa, både tidningar och böcker, men under sista tiden har det blivit allt svårare för henne att se. Hon har glaukom sedan många år. Hörseln har börjat bli sämre. Agnes flyttade in på äldreboendet då det blev för svårt att klara sig själv och barnen inte hade möjlighet att hjälpa till. Agnes har svårt att hinna till toaletten i tid, vilket resulterar i att kläderna blir blöta. Agnes har inte haft avföring på en vecka. De sista dagarna har hennes aptit blivit sämre och hon dricker dåligt. Hon sätter lätt i halsen. Agnes har en löstagbar tandprotes i överkäken. På dagarna ligger Agnes mest på sängen. Hon har ont i ryggen och i benen. Benen är svullna, och hon har fått ett sår på underbenet, där huden även är något missfärgad. Hon vill inte gå ut i dagrummet och äta med de andra längre. Nattpersonalen har rapporterat att hon har svårt att sova. Vid ett tillfälle har hon ramlat ur sängen. 10

14 LUNGSJUKDOMAR Introduktion Sjukdom i lungorna kan uppstå akut och botas med behandling, men lungsjukdomar kan även vara kroniska. Den drabbade måste leva med och ta hänsyn till sin sjukdom resten av sitt liv. Svårighetsgraden varierar från obetydlig kronisk hosta till livshotande tillstånd. Människor med kroniska lungsjukdomar utgör en mycket stor patientgrupp och har omfattande omvårdnadsbehov. Syfte Syftet är att kunna redogöra för obstruktiva lungsjukdomar och ha översiktlig kännedom om andra lungsjukdomar. Särskilt fokus ligger på KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Du ska känna till och redogöra för: - relevant anatomi och fysiologi - patofysiologi, symtom och diagnostik - vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling - smärta, oro och ångest vid obstruktiva lungsjukdomar - den principiella behandlingen vid KOL (relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar) - klinisk kemi - syrabasrubbning: respiratorisk acidos, kompensation - SBAR Undervisningsform Basgruppsarbete och egna studier, se även under Undervisningsformer och examinationer kring PBL på sidan 6. Examination Patientfallen följs upp i seminarium i PBL- form med din basgrupp. Alla i gruppen måste bidra med kunskap i gruppdiskussionen för godkänd närvaro. Om du inte medverkar tillfredställande får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. Ingår i skriftlig grupptentamen provkod

15 Patientfall för Utgångspunkt Lungsjukdomar Du får följande rapport från akuten enligt SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation) Situation Kim Svart, 58år, söker akuten på grund av dyspné till följd av en exacerbation av KOL. Bakgrund Fick diagnosen KOL för fem år sedan, röker 10 cigaretter om dagen och är nu motiverad till att sluta röka. Kim är sambo och bor i lägenhet 2 trappor upp utan hiss. Har tidigare klarat av att gå upp för trapporna och tagit dagliga promenader samt sprungit korta sträckor. Arbetar heltid på reklambyrå och har ett bra nätverk av vänner som hen träffar ofta. Har vid tidigare vårdtillfällen upplevt Bi-PAP behandlingen ångestfull. Aktuella uppgifter Kim är helt slut, har andnöd, läppcyanos och upplever att hen långsamt håller på att kvävas. Har rosslande- och pipande andning och syrgas 1 l/min. Sitter upp med uppskjutna axlar, spända hals- och nackmuskler, är orolig. Är förstoppad sedan tre dagar. Lungröntgensvaret visar utveckling av emfysem och atelektaser basalt bilaterat. Prover som tagits på akuten: Kontroller som tagits på akuten: Blodgas (1l/min O2): ph 7,38 SAT 92 % pco2 7,1 kpa AF 23/min po2 8,6 kpa, Puls 103/min BE 5,9 mmol/l BT 175/80 mmhg HCO3 31 mmol/l Temp 38,3 C S-Kalium 4,0 mmol/l MEWS 4 S-Na 130 mmol/l Vikt 46 kg B-Hb 140 g/l Längd 162 cm Laktat 2,0 mmol/l BMI 18 Ca 2+ 1,15 mmol/l S-CRP S-Kreatinin 20mg/l 56μmol/l Rekommendation Kontakt med KOL-team och slutarökagrupp. Förbered för relevanta kontroller, prover, odlingar, undersökningar, röntgen och läkemedel. Bi-PAP behandling inspiratoriskt tryck på 8 cm H 2 O och exspiratoriskt på 4 cm H 2 O Gör individuella vårdplaner (IVP) Andning Elimination Nutrition Aktivitet 12

16 CANCER Introduktion Inom området studeras onkologiska sjukdomar. Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt principiell behandling vid onkologiska sjukdomar. Vidare studeras den specifika omvårdnaden av dessa patienter. Syfte Syftet är att du ska redogöra för omvårdnad inom området onkologiska/hematologiska sjukdomar som bröstcancer, prostatacancer, malignt melanom och leukemi. Du ska känna till och redogöra för: - anatomi och fysiologi - patofysiologi - symtom - diagnostik - behandling inklusive relevanta läkemedels verkningsmekanismer och biverkningar - vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling - autonomi och integritet - aktuella omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder - krisens olika faser - osteoporos Undervisningsform Basgruppsarbete och egna studier, se även under Undervisningsformer och examinationer kring PBL på sidan 6. Uppgift I halva basgrupper (se nedan) förbereder ni en information om det viktigaste med fallet, för att vid seminariet undervisa resten av gruppen med hjälp av powerpointpresentation på 20 minuter. Tillägg 1 basgrupperna D1, N1, A1, C1, E1, H1, L1 Bröstcancer Tillägg 2 basgrupperna D2, N2, A2, C2, E2, H2, L2 - Prostatacancer Tillägg 3 basgrupperna F1, G1, B1, J1, I1, K1, M1 Malignt melanom Tillägg 4 basgrupperna F2, G2, B2, J2, I2, K2, M2 Leukemi Examination Patientfallen i cancer följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen och bidra med kunskap i efterföljande gruppdiskussion för godkänd närvaro. Om du inte medverkar tillfredställande får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. Ingår i skriftlig grupptentamen provkod

17 Patientfall för utgångspunkt - Cancer Du arbetar dagpass och har hand om Alex Andersson, 45 år. Hen insjuknade i cancer för tre år sedan. Det fanns då en spridning i kroppen. Hen opererades och i samband med operationen fick Alex strålbehandling samt cytostatikakurer. Inför cytostatikabehandling fick hen också en subcutan venport. Hen drabbades av ett flertal biverkningar av cytostatika och strålning. I efterförloppet har hen haft en lång period av fatigue, matleda och smärta. Vid ett återbesök för sex månader sedan upptäcktes ett recidiv och då konstaterades att sjukdomen hade spridit sig. Därefter har Alex nu behandlas med cytostatika igen, men tyvärr har inte önskad effekt av behandlingen uppnåtts. Hen har nu nytillkommen pleuravätska som gör att hen andas tungt och det gör ont vid djupandning. Alex besväras fortfarande av illamående efter senaste cytostatikabehandlingen. Hen är djupt oroad över sitt återfall samt hur familjen ska klara sig. 14

18 SMÄRTA OCH SMÄRTBEHANDLING Introduktion Smärta är vanligt förekommande vid de flesta sjukdomstillstånd. Smärta är ett obehagligt, subjektivt sinnesintryck som innehåller både kroppsliga och själsliga komponenter. Det grundläggande målet med all smärtbehandling är att minska lidandet. Inom området studeras smärttillståndens: tidsförlopp (övergående-, akut-, långvarig smärta), sjukdomsbakgrund (postoperativ/posttraumatisk, cancerrelaterad, långvarig icke-malign smärta) uppkomstmekanism (nociceptiv, neurogen, psykogen, idiopatisk smärta). För att tillgodose patientens behov av smärtlindring behöver sjuksköterskan insikt i smärtupplevelsens natur med det psykiska, sociala, existentiella och kulturella aspekter (Berntzen, Danielsen & Almås, 2011; Bergh, 2014). Syfte Studierna skall ge kunskap om smärtfysiologi, olika metoder att bedöma smärta samt den principiella behandlingen vid olika smärttillstånd. Du skall kunna redogöra för: - den farmakologiska behandlingen vid olika typer av smärta - den verkningsmekanism och eventuella biverkningar av analgetikan, liksom upptagnings-fördelnings- och utsöndringsmekanismen - omvårdnadåtgärder av patienter med olika smärttillstånd - vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal omvårdnad Undervisningsform För att tillgodogöra dig kursens undervisning bör du repetera smärtfysiologi. Litteraturstudier samt webbföreläsning med uppföljande föreläsning i föreläsningssal. Uppgift - Repetera smärtfysiologin - Se webbföreläsning grundläggande smärta - Formulera max 5 frågor/basgrupp om smärta inför uppföljningsföreläsning - Frågorna lämnas in via SP basgruppsvis - Uppföljningsföreläsning baseras på inskickade frågor Examination Skriftlig grupptentamen provkod Kurslitteratur Bergh, I. (2014). Smärta. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss ). Lund: Studentlitteratur Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss ). Stockholm: Liber Grefberg, N. (red.) (2013). Medicinboken. (5 uppl.) Stockholm: Liber. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Resursmaterial: Länksamling/medicinsk vetenskap 15

19 PALLIATIV VÅRD - WORKSHOP Introduktion Du behöver som sjuksköterska kunna bedriva professionell omvårdnad i livets slutskede och du kommer att möta både väntade och oväntade dödsfall där du ska kunna hjälpa både patienten och dess anhöriga. För att kunna vara ett stöd för de människor du möter behöver du tänka över din egen syn på döden. Syfte Syftet med uppgiften är att studenten ska reflektera över omvårdnad vid vård i livets slut. Detta genom att arbeta basgruppsvis med ett patientfall och frågeställningar som sedan redovisas i seminarium utifrån de fyra hörnstenarna i den palliativa vårdfilosofin. Undervisningsform Seminarium med redovisning av uppgift. Uppgift En kort introduktion av uppgiften presenteras av lärare. I basgrupp besvaras frågeställningar utifrån ett patientfall, se nedan, i 90 minuter. Ni behöver ha med egen dator/läsplatta för inläsning av kurslitteratur via webben. Redovisning och reflektion om frågeställningar sker i seminarium med lärare i 45 minuter, se schema i SP Kursmaterial/ Kursdokument/ Palliativ vård workshop för tid o lokal. Patientfall och frågeställningar Astrid 80 år är pigg och vital för sin ålder, hon är gift med Nils 85 år som sedan 10 år tillbaka har en diagnostiserad Alzheimers sjukdom. Han bor på demensboendet där du arbetar som sjuksköterska. Nils är i slutstadiet av sin sjukdom och behöver hjälp med all ADL. Vårdpersonalen hjälper honom med hygien, av- påklädning, matning mm. Kosten består av trögflytande dryck. Hustrun besöker honom varje lunch och matar honom då. Hon märker nu att Nils inte kan svälja längre, den trögflytande kosten rinner bara ut ur munnen. Läkaren har en vårdplanering med hustrun där du är med och ni kommer fram till att detta är en brytpunkt för att Nils är i slutet av sitt liv. Astrid är inställd på att maken är döende och vill att han ska få dö på demensboende bland van personal. 1. Beskriv vad ett brytpunktssamtal är och vilka som ska/bör finnas med vid och i samtalet (syftet, vilka som deltar, vad som tas upp) 2. Vilka fysiologiska förändringar sker med Nils, dvs. vilka symtom och besvär är vanliga i livets slut, de sista 1-2 veckorna? 3. Vilka oberoende respektive beroende omvårdnadsåtgärder vidtar du vid de symtom och besvär du beskrivit i fråga 2? 4. Vilka stöd ger du till Astrid (närstående)? 5. Samverkan är en förutsättning för god palliativ vård. Beskriv innebörden i det. 6. Beskriv vilka personalkategorier och vilka arbetsuppgifter som ingår i ett multiprofessionellt team i den palliativa vården. 16

20 7. Diskutera vilka etiska principer som kan vara aktuella vid palliativ vård. 8. Diskutera professionellt förhållningssätt, är det tillåtet att bli tårögd/gråta inför familj/patient (Astrid och Nils)? Ovan patientfall besvaras basgruppsvis med utgångspunkt från Socialstyrelsens Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning. På seminarium ska alla studenter delta aktivt och vara beredda på att svara på frågeställningarna. Examination Obligatoriskt deltagande i seminariet enligt instruktion ovan. Kurslitteratur Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber. Edberg A-K. & Wijk H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur (kapitel 26) Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning. Se kursplanen för ytterligare litteratur av relevans Resurslitteratur Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) (2012). Palliativ medicin och vård. (4., rev. uppl.) Stockholm: Liber. 17

21 NUTRITION 2: GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Syfte Syfte med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå komplexiteten runt mat och måltider för äldre och skilja på rekommendationer för den friska, den sköra och den multisjuka äldre och kunna ge adekvat förslag på åtgärder på individnivå. Detta moment är en teoretisk uppgift där datainsamling sker under VFU. För specifik information om momentet, se under VFU. För flödesschema, se Figur 1 nedan. Figur 1. Flödesschema för Nutritionsuppgift under både teori och VFU. 18

22 NUTRITION 2: METABOLA SYNDROMET Introduktion Kosten har betydelse för fetmarelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt kärlsjukdom och metabola rubbningar. Dessa s.k. kardiometabola sjukdomarna är starkt livsstilsrelaterade, och kosten kan ha stora effekter på hälsostatus, om kosten följs. En»osund«kost har beräknats kunna förklara ca 30 procent av alla hjärtinfarkter. Kostförändringar kan minska den totala dödligheten. De rekommenderade kostmönstren baseras på Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) Momentet ger en fördjupning och en progression av nutrition och folkhälsoarbete, termin 1. Syfte Syftet med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå och börja tillämpa evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för metabola syndromet på grupp-och individnivå. Undervisningsform Introducerande föreläsning, Webbföreläsningar, självstudier med instuderingsfrågor och patientfall. Frågorna ligger under länksamling under Nutrition/ Nutrition och metabola syndromet. Möjlighet till självrättning av instuderingsfrågorna kommer att ges. Examination Skriftlig grupptentamen provkod Kurslitteratur Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik (1. uppl.) Stockholm: Norstedt. Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I B. A-K. Edberg & H. Wijk (Red.) Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (s xx-xx)(2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Artiklar/text, se Länksamling -Nutrition Resurslitteratur Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber. 19

23 DIABETES Introduktion Inom området studeras diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Studierna ger kunskap om omvårdnaden av patienter med diabetes. Vidare ger studierna kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid diabetes. Syfte Syftet med uppgiften är att du ska få en vidare kunskap om omvårdnaden av patienter diabetes, samt om vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Undervisningsformer Föreläsningar samt eget instuderingsarbete med patientfall. Examination Skriftlig grupptentamen provkod Litteratur Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber Edberg A-K. & Wijk H. (Red.).(2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 2 samt andra passande kapitel) Grefberg, N. (red.) (2013). Medicinboken. (5 uppl.) Stockholm: Liber. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss ) Lund: Studentlitteratur Webbföreläsningar (se Länksamling i SP/Medicinsk vetenskap) Patientfall Diabetes typ 1. Lovisa, 18 år, har under våren känt sig allt tröttare och gått ned åtta kg i vikt under två veckor. Hon har svårare att hänga med i skolan och upplever stark törst och har stora urinmängder. Hon tycker att hon ser suddigt också. Hon är dessutom väldigt muskelsvag. Innan sommarlovet beställer Lovisas mamma en läkartid på vårdcentralen dit hon får komma inom några dagar. På vårdcentralen tog läkaren en ordentlig anamnes och blodprover. Eftersom Lovisa hade den anamnesen och luktade aceton misstänkte läkaren diabetes typ 1. Prover som togs visade: Blodsocker: 26 mmol/l, HbA1c: 68 mmol/mol Natrium 134 mmol/l, kalium 5,1 mmol/l, kreatinin 110 mikromol/l Urinsticka visar +++ för glukos, Keton i urin +++ Lovisa remitterades genast in till närmsta sjukhus för inläggning. Där togs även en artärgas som visade en metabolisk acidos. Hon blev inlagd på en vårdavdelning. På grund av sitt höga blodsocker sattes ett NaCl dropp. När blodsockret normaliserats gavs glukosdropp med insulin för att minska vätskeförlusten. Blodsockret mättes flera gånger per dag under vårdtiden. Både diabetesläkare och diabetessköterska besökte Lovisa på vårdavdelningen och informerade om hur insulinet skulle tas, blodsockerkontroller med mätare samt symtom vid hypoglykemi. De flesta nyupptäckta diabetiker är i chock och därför ges enbart den viktigaste informationen vid vårdtillfället. Blodsockret blev stabilt och Lovisa fick åka hem för att följas upp på diabetesdagvården. Där får hon under en vecka mer ingående information om sin sjukdom, behandling och egenvård och träffar flera ur teamet. 20

24 1. Vad är diabetes typ 1? 2. Vilka av Lovisas symtom talar för diabetes? 3. Vad tror vetenskapen i dagsläget kan bidra till att utlösa diabetes typ 1? 4. Vilka prover tas för att försöka utreda orsaken till sjukdomen? 5. Vilka olika insulinsorter har dessa patienter oftast och var administreras de (subcutant)? 6. Du ska som sjuksköterska berätta för Lovisa a) symtom på hypoglykemi, b) varför det är farligt och c) hur hon och närstående ska handla vid detta tillstånd. 7. Vad behöver Lovisa veta om insulinbehandling och alkoholintag? 8. Varför har hon ett högt kreatinin? 9. Vad händer med elektrolyterna när blodsockret sänks med insulin? 10. Hur påverkas synen av högt blodsocker? 11. Hur ska du informera henne om insulinbehandlingen och fysisk aktivitet? 12. Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Vilka ingår i diabetesteamet som kan stödja Lovisa? Patientfall Diabetes typ 2. Gunnar, 64 år, arbetar 3-skift på en industri och har ett stillasittande arbete. Han har oregelbundna måltider och svårt att aktivera sig på fritiden eftersom han är trött när han kommer hem och det har förvärrats sista tiden. Dessutom har han gått upp i vikt vilket också försvårar för honom att aktivera sig. Han äter mycket snabba kolhydrater och tycker mycket om gräddiga såser och pommes frites. Trots flera försök har Gunnar inte lyckats sluta röka. Den senaste tiden har han varit väldigt törstig och haft stora urinmängder. En calciumhämmare, Amlodipin, sattes in förra året på grund av högt blodtryck och sen dess har blodtrycket legat under 130/80. Vid senaste blodtryckskontrollen på vårdcentralen berättade Gunnar om sina problem och ett fasteblodocker och HbA1c tas. Blodsockret är 9,0 mmol/l och HbA1c 80 mmol/mol. Dessutom har hans blodfetter ökat och han har nu ett totalkolesterol på 7,8 mmol/l. Blodtrycket ligger dock bra. Läkaren frågar om det finns någon diabetes i släkten och både Gunnars far och mor hade diabetes typ 2. Han får nu läkemedelsbehandling för sin diabetes och tid hos en diabetessköterska för uppföljning. 1. Vad är diabetes typ 2? 2. Vilka definitioner finns? 3. Vilka livsstilsförändringar bör Gunnar göra? 4. Vilka kostråd ger du honom? 5. Hur lång tid (ungefär) tar det att utveckla diabetes typ 2? 6. Vad händer med insulinproduktionen över tid? 7. Vilken läkemedelsgrupp är oftast förstaval vid diabetes typ 2? Hur verkar den? 8. Vilka andra verkningsmekanismer finns för diabetesläkemedel? 9. Neuropati är en senkomplikation till diabetes. Beskriv hur det kan yttra sig. 10. Diabetespatienter går på kontroller hos en diabetesköterska och läkare. Vilka blodprover tas och vilka kontroller är viktiga att följa? 11. Vad är glukosbelastning och vilka blodsockervärden är gränsen för prediabetes och diabetes efter denna belastning? 12. Varför är blodsockergränsvärdet olika för kapillärt och venöst taget prov? 13. Vad är prediabetes? Behandling av dessa? 14. Vilka senkomplikationer finns vid diabetes? 15. Vid kontraströntgen sätts Metformin ut. Hur länge och varför? 21

25 GERIATRIK Introduktion Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling samt den specifika omvårdnaden vid vanliga sjukdomar inom geriatrisk vård. Syfte Syftet är att du ska kunna särskilja och redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling samt den specifika omvårdnaden vid stroke och epilepsi, Parkinsons sjukdom, demenssjukdomar samt vid depression hos äldre. Undervisningsform Föreläsningar, webbföreläsningar, och litteraturstudier samt seminarium. Medtag egna anteckningar till seminarium. Uppgift Ni kommer att arbeta med ovanstående ohälsotillstånd/sjukdomar med tillhörande omvårdnadsaspekter under en temavecka geriatrik : 1. Individuellt ser du webbföreläsningar och andra rekommenderade länkar (Länksamlingar Medicinska vetenskaper Neurologiska sjukdomar/gerontologi/geriatrik) och läser i kurslitteraturen om Stroke och Epilepsi, Parkinsons sjukdom, Demenssjukdomar samt Depression hos äldre. 2. Individuellt förbereder du en frågeställning utifrån vad du läst i kurslitteraturer om den sjukdom/tillstånd som du inte undervisar om. Om du ska ha undervisning om Stroke och Epilepsi förbereder du en fråga om Parkinsons sjukdom, Demenssjukdomar och om Depression hos äldre. Du ska vara beredd att ställa dessa frågor till den basgrupp som har haft undervisningen. 3. Basgruppsvis förbereder ni ett undervisningstillfälle, gärna med en PowerPoint presentation, på max 30 minuter per sjukdom. Varje basgrupp har två - tre sjukdomar/tillstånd. Se nedan vilka sjukdomar ni har. Ni delar själva upp er i basgruppen så att halva basgruppen undervisar om en sjukdom/tillstånd och halva basgruppen undervisar om den andra sjukdomen. Alla måste vara delaktiga i undervisningen dvs alla måste bidra muntligt. Innehållet i undervisningen ska omfatta följande punkter om varje sjukdom/tillstånd: Patofysiologi, symtom, diagnostik och behandling Specifika omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder som kan förekomma Se schema för lokal och tid. Basgrupp G: Stroke och Epilepsi samt Parkinsons sjukdom 22

26 Basgrupp N: Demenssjukdomar samt Depression hos äldre Basgrupp A: Stroke och Epilepsi samt Parkinsons sjukdom Basgrupp B: Demenssjukdomar samt Depression hos äldre Basgrupp C: Stroke och Epilepsi samt Parkinsons sjukdom Basgrupp D: Demenssjukdomar samt Depression hos äldre Basgrupp E: Stroke och Epilepsi samt Parkinsons sjukdom Basgrupp F: Demenssjukdomar samt Depression hos äldre Basgrupp H: Stroke och Epilepsi samt Parkinsons sjukdom Basgrupp I: Demenssjukdomar samt Depression hos äldre Basgrupp J: Stroke och Epilepsi samt Parkinsons sjukdom Basgrupp K: Demenssjukdomar samt Depression hos äldre Basgrupp L: Stroke och Epilepsi samt Parkinsons sjukdom Basgrupp M: Demenssjukdomar samt Depression hos äldre Examination Seminarium där två basgrupper håller i undervisning för varandra om olika sjukdomsfall. För godkänt ska ovanstående uppgift utföras enligt instruktioner. För godkänt krävs att du bidrar med kunskap och aktivt bidrar i presentationen. Litteratur Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. Del 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Ex. Kapitel 26. Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar; 27. Omvårdnad vid stroke) Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B. (red.) (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (passande avsnitt) Edberg A-K. & Wijk H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 15. Kommunikationssvårigheter; 21. Psykisk ohälsa; 22. Kognitiv svikt; samt ev. andra relevanta kapitel, se register) Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 5. Åldrande och att vara gammal; samt ev. andra relevanta kapitel, se register) Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och Vård till den äldre. Stockholm: Liber. (Ex. Kapitel 29. Kognitiv svikt och demenssjukdomar, 29. Ångest och depression, 31. Stroke, 32. Parkinsons sjukdom) Se även länksamlingar i SP: Webbföreläsningar och länkar till vårdprogram/kunskapsunderlag 23

27 FARMAKOLOGI 2 Introduktion Farmakologin går som en strimma genom hela utbildningen och olika kunskapsbitar byggs på efter hand. På termin 2 bygger vi vidare på de basala kunskaper om hur läkemedel utövar sina effekter som gavs termin 1 och utökar även kunskapen om hur man använder FASS. En stor del av farmakologin under T2 är att lära sig de vanligaste läkemedlen som används vid behandling av våra folksjukdomar. På terminens föreläsningar, utgångspunkter och seminarier tas följande sjukdomar upp: Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, epilepsi, ångest och depression, smärta, hjärt-kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), diabetes, osteoporos, och cancer. Till dessa sjukdomar ges läshänvisningar i Farmakologiboken (se dokumentet T2 Läshänvisningar till läroboken Norlén & Lindström Farmakologi, 3:e upplagan). Ryggraden i farmakologin under hela utbildningen är Läkemedelshäftet, som kan sägas vara en kort sammanfattning av det som står om de vanligaste läkemedelsgrupperna i läroboken i Farmakologi. Innehållet i Läkemedelhäftet kommer således att byggas på allt eftersom, men det ökar allra mest på termin 2 (från 6 läkemedelsgrupper på T1 till 27 st på T2). I det kliniska arbetet är FASS den viktigaste kunskapskällan inom farmakologi. Det är därför viktigt att lära sig hitta i FASS och förstå vad som står där. Syfte Syftet är att du ska kunna: Läkemedelshäftet: 27 vanliga läkemedelsgruppers indikationer, verkningsmekanismer och biverkningar, första bokstaven för varje ATC-grupp, vanliga substanser i varje grupp samt gemensamma orddelar i läkemedelsgruppernas substansnamn. Utifrån kursboken förstå och redogöra för de termer och begrepp som tas upp på det sammanfattande dokument Basala termer och begrepp i farmakologi som läggs ut i SP. Förstå och kunna förklara de termer och begrepp som tas upp på Per Hellströms föreläsning Farmakologi, som ingår i FASS webbkurser Kort om läkemedel. Utifrån en patients läkemedelslista och med hjälp av FASS-rubrikerna Indikationer, Kontraindikationer, Biverkningar, Farmakodynamik och Farmakokinetik kunna ge patienten relevant läkemedelsinformation. Utifrån Farmakologiboken och det som tas upp på farmakologiseminariet kunna förklara irreversibel COX-hämning, COX-hämningens effekter på magsäcken samt varför statiner i regel tas till kvällen (sid 219, 227 och 254). Undervisningsformer Föreläsningar i realtid och webb (se Länksamlingar Medicinska vetenskaper/farmakologi), frågestund, litteraturstudier. Uppgifter Seminarieuppgifter. Eventuellt kompletterande material/instruktioner, se Kursmaterial i SP. Examination Individuell skriftlig tentamen i läkemedelsräkning provkod För godkänt krävs 100% rätt. Farmakologin ingår i skriftlig grupptentamen provkod

28 Kurslitteratur FASS: Vårdpersonal. Stockholm: FASS-verksamheten, uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Läkemedelshäfte 27 vanliga läkemedelsgrupper, se SP Läkemedelsverket. Läkemedelsboken; webbmaterialet uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Sammanfattande dokumentet Basala termer och begrepp i farmakologi Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss ) Lund: Studentlitteratur Se Länksamling Medicinsk vetenskap/farmakologi 25

29 MIKROBIOLOGI KLINISK MIKROBIOLOGI Syfte Syftet med uppgiften är att du ska fördjupa dig i ämnet klinisk mikrobiologi, hur olika mikroorganismer sprids och orsakar sjukdomar i samhället och på våra sjukhus samt hur infektioner kan förebyggas och behandlas. Detta för att du på ett säkert sätt ska kunna vårda patienter med infektioner eller fynd av mikroorganismer som går under smittskyddslagen utan att bli smittad eller smitta andra. Du ska också ha tillräckligt med kunskaper för att kunna ge infektionsförebyggande råd och instruktioner till medarbetare på vårdavdelningen och till allmänheten vid behov. Du ska kunna: redogöra för: förekomst, smittvägar samt sjukdomsbilder av kliniskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter begrepp som normalflora, kontamination och kolonisation uppbyggnaden av bakterier och virus samt begrepp som kapsel, hölje, grampositiv, gramnegativ, sporer och toxiner vad virulens är och hur samarbetet mellan mikroorganismer och infektionsförsvar leder fram till organpåverkan och klinisk bild livshotande infektioner som meningit och sepsis samt de vanligaste orsakande mikroorganismerna biofilmer och deras betydelse inom sjukvården hur man kan förebygga infektioner genom vårdhygieniskt arbete och vaccinationer begrepp som basala hygienrutiner, höggradigt rent, desinfektion och sterilitet hur antimikrobiella substanser (antibiotika och biocider) verkar och hur mikroorganismer utvecklar resistens mot dessa substanser känna till: diagnostiska strategier och vanliga metoder som används vid mikrobiologiska laboratorier vid de vanligaste infektionssjukdomarna smittskyddslagen och dess omfattning, anmälningsplikten samt individens skyldigheter och rättigheter immunsystemets uppbyggnad och funktion vid infektion och vaccination tillämpa: de basala hygienrutinerna i den dagliga omvårdnadssituationen samt vid såromläggningar, katetersättning, olika typer av provtagningar, blodsmittor, gastroenteriter och luftvägsinfektioner Undervisningsformer Föreläsningar, frågestunder/seminarier, obligatorisk laboratoriedemonstration. Examination Aktivt deltagande i laboratoriedemonstration och Individuell skriftlig tentamen i mikrobiologi provkod Kurslitteratur Melhus, Å. (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Resursmaterial: Länksamling Medicinsk vetenskap 26

30 PROFESSIONSUTVECKLING 2 INTERPROFESSIONELLT LÄRANDE, IPL - PATIENT- OCH ANHÖRIGBEMÖTANDE Introduktion För att öka säkerheten och kvalitén på vården är det viktigt att vi inom alla professioner som har kontakt med patienter och anhöriga lär oss av, med och om varandras kunskap och kompetens. Denna uppgift ger möjlighet att träna på att planera och samarbeta med andra professioner inom vård och omsorg samtidigt som det gör dig mer rustad för att möta bl.a. anhöriga. Syfte Syftet med detta moment är att du ska känna dig bättre förberedd ute i den kliniska verksamheten inför mötet med både patienter och anhöriga. Uppgift Egen förberedelse, grupparbete med studenter från andra vårdutbildningar och seminarium. Förberedelse inför grupparbetet 1) Börja med att läsa igenom materialet, fallbeskrivningar inklusive frågor, som ligger på SP i mappen Patient- och anhörigbemötande under Kursmaterial/ Kursdokument/ IPL. 2) Du ska även titta på det inspelade materialet, se Länksamling/Vårdvetenskap/IPL. Det är fyra filmer. 3) Läs kapitel 1-4 i kursbokens del 1 Att möta familjer inom vård och omsorg samt de för fallbeskrivningen relevanta kapitel i bokens del 2 som ni ska diskutera i grupperna. Förberedelse inför seminariet 4) Du anmäler dig till en av fyra tider via SP. Se till att de synkroniseras med ditt övriga schema. Studenter på Gotland har en dag i Uppsala för detta moment, se schema. Är du på VFU räknas detta seminarium in i VFU tiden. Grupparbete Varje grupp har representanter från de olika professionsutbildningarna för att ni ska kunna få se de olika professionernas infallsvinklar. Titta på gruppindelningen som kommer att finnas på SP i mappen Kursmaterial/ Kursdokument/ IPL och ta kontakt med övriga gruppdeltagare som du ska samarbeta med. Student som inte har synlig e-postadress måste kontakta övriga i gruppen. 1) Ni kommer i gruppen att bearbeta 4 fall med tillhörande frågor. Diskutera dessa frågor och skriv ner era svar och funderingar. Fallen ska besvaras med minst 250 ord/fall exklusive rubriker och frågeställningar 2) Ni ska även tillsammans formulera en fråga eller ett problem som ni mött under diskussionen eller under er verksamhetsförlagda utbildning. Har ni olika åsikter inom gruppen beroende på yrkeskategori belys gärna detta. 3) Förutom att lösa uppgiften tillsammans ska ni även utvärdera hur arbetet i gruppen har fungerat. Bifoga en kort sammanfattning av hur samarbetet gått. Gruppens svar skickas in till lärare eva.hagforsen.uu@analys.urkund.se. Svaren och de problem ni formulerar kommer att ligga till grund för det avslutande seminarie- se nedan. 27

31 Observera att endast de som bidragit i gruppdiskussionen ska rapporteras på det inskickade dokumentet genom att deltagarnas initialer och gruppens nummer skrivs i det inlämnade dokumentet och i mailets ämnesrad. Seminarium Interprofessionellt seminarium med Läkarprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Fysioterapeutprogrammet samt Biomedicinska analytikerprogrammet Syftet med detta seminarium är att du tillsammans med studenter i de andra professionsprogrammen ska förbereda dig på möten med både patienter och anhöriga. Det rustar dig inför möten med patienter och anhöriga som kan innehålla både underlättande och försvårande faktorer som du behöver kunna ta hänsyn till för att hålla god säkerhet och kvalitet i ditt professionella yrkesutövande. Seminariet bygger på grupparbetet enligt tidigare instruktioner. 1) Kort introduktion 2) Vi lyssnar till en berättelse om erfarenheter vid en anhörigs sjukdom. 3) Genomgång av de frågor/problem som bifogats inlämningsuppgifterna. Studenter och lärare diskuterar tillsammans svar på frågor och förhållningssätt. 4) Öppet för frågor och kommentarer under hela seminariet. Seminariet avslutas med en summering av lärarna från de olika programmen. Examination Genomförande av specificerade moment. Observera att ni själva som studenter har stort ansvar att både planera och genomföra detta undervisningsmoment. Kurslitteratur Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red.). (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur (kapitel 1-4) Carlsson, C. & Wennmann-Larsen, A. (2014). Ideellt engagemang och närståendes insatser. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.). Omvårdnadens grunder:ansvar och utveckling. (ss ) Lund: Studentlitteratur Resurslitteratur: Länksamling Vårdvetenskap 28

32 KOMMUNIKATION 1 Introduktion Verbal och icke-verbal kommunikation kan ses som en förutsättning för god omvårdnad. I detta moment ingår teoretisk kurs (Motiverande samtal) och ett moment i VFU avsnittet (Samtalsuppgift). Kommunikation ingår även som del i all VFU. Kunskapen i detta avsnitt är även intressant vid diskussionen av vissa aspekter i kursens övriga moment, bland annat IPL- Patient och anhörigbemötande samt utgångspunkternas patientfall. Syfte, uppgifter och examination, se respektive uppgift. Kurslitteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 15) Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2, 7, 9) Fossum, B. (red.) (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel: Kommunikation och bemötande; Kapitel: Mötet och samtalet) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 12, 19) Resursmaterial: Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation för webbföreläsningar; Föreläsningar om kommunikation, se Schema 29

33 MOTIVERANDE SAMTAL Introduktion Målet för omvårdnadsprocessen är hälsa. Sjuksköterskans förmåga att se patientens möjligheter att påverka hälsan samt sjuksköterskans handlingsberedskap för att aktivt stödja patienten att påverka hälsan utgör kärnan i omvårdnadsprocessen. Motiverande samtal eller Motivational Interviewing (MI) är en evidensbaserad samtalsmetod som stärker sjuksköterskans handlingsberedskap att se och stödja patientens egen förmåga. Metoden används bland annat vid rådgivning kring livsstilsförändringar, följsamhet vid behandling och rehabilitering. Samtalsmetodens viktigaste byggsten utgörs av aktivt lyssnande, ett så kallat patientcentrerat förhållningssätt. Samtalet har en given struktur och syftar till beteendeförändring. Utgångspunkten i beteendeförändring är patientens egen motivation till förändring. Motivationsbedömning hjälper dig som sjuksköterska att bedöma var i förändringsprocessen patienten befinner sig och det kan ge svar på vilket stöd patienten behöver för att komma vidare till nästa steg i processen. Syfte Syftet är att du skall kunna redogöra för samt tillämpa ett kort motiverande samtal som syftar till att starta förändringsprocess hos patienten och stärka patientens motivation till förändring. Du skall kunna redogöra för förändringsprocessens olika faser samt tillämpa lämpligt stöd/handlingsberedskap i denna process. Undervisningsformer Webbföreläsning om metoden, se länksamling-vårdvetenskap: kommunikation. Litteraturstudier. Skriftlig individuell uppgift samt deltagande i metodövning i dubbel basgrupp. Uppgifter A. Skriftlig individuell inlämningsuppgift Inlämningsuppgiften skall omfatta minst 3 sidor, 1,5 radavstånd plus försättsblad och referenslista och lämnas in via SP. 1. Redogör vad som utmärker ett motiverande samtal, genom att presentera: MI andan Centrala processerna Kommunikationsfärdigheterna 2. Vilka personliga reflektioner har du kring motiverande samtal? 3. Redogör vad som utmärker de olika stadierna i förändringsprocessen (t ex. enligt Stages of Change), samt hur du som sjuksköterska med utgångspunkt från motiverande samtal bör samtala med klienten/patienten kring de olika stadierna i förändringsprocessen. B. Metodövning Sker i metodgrupp, se schema. 30

34 Övningarna utgår från fallbeskrivningar där du som student får möjlighet att träna grunderna för ett motiverande samtal. Examination För godkänt krävs att skriftlig individuell inlämningsuppgift är utförd enligt instruktioner samt aktivt deltagande vid metodövning. Vid frånvaro under metodövning måste deltagande ske vid annat MI-tillfälle. Kurslitteratur Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. (3., rev. och utök. utg. [dvs 4 svenska utg.]). Stockholm: Natur & kultur. Alternativ litteratur Folkhälsomyndigheten/SOMRA, se Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation Folkhälsomyndigheten/Hiv portalen/motiverande samtal, se Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation 31

35 ETIK 2 Syfte Syftet med undervisningen i etik är att fördjupa kunskapen om etiska begrepp och teorier som introducerats i termin 1 samt att ytterligare träna upp förmågan att resonera omkring etiska dilemman i vården, med fokus på autonomi och lika villkor. Undervisningsform Litteraturstudier Webbfilmer (visas vid seminariet) Uppgift Vid seminariet visas filmerna en i taget och diskuteras ur etiska perspektiv. Tydliggör den etiska problematiken i filmen genom att identifiera vilka värde- och intressekonflikter som finns för de inblandade aktörerna. Ta hjälp av inläst litteratur. Diskutera hur vårdpersonalen skulle kunna arbeta för att optimera omvårdnaden i dessa patientfall. Diskutera olika handlingsalternativ utifrån olika etiska principer och teorier. Ta även här hjälp av inläst litteratur. Examination Närvarande och aktivt deltagande i seminariet. Kurslitteratur Sandman, L & Kjellström S. (2013). Etikboken Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2, 6, 7, 8) Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Resursmaterial: Länksamling Vårdvetenskap/Etik 32

36 VETENSKAPLIG METOD 2 Introduktion Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonal utföra arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, som så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Evidensbaserad vård syftar till att tillförsäkra patienten vård enligt bästa tillgängliga kunskap och att garantera att hälso- och sjukvårdens resurser används så effektivt som möjligt. Sjuksköterskor har ansvar att tillämpa evidensbaserad vård för att kunna garantera att patienterna får omvårdnad i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vetenskap kännetecknas av ett sökande efter sanning genom systematik och kritiskt tänkande. Man arbetar utifrån metoder där data inhämtas, organiseras och bearbetas systematiskt. Frågeställningar om människors upplevelser av hälsa och sjukdom och deras möten med hälso- och sjukvården besvaras vanligen med kvalitativa forskningsmetoder. För att besvara frågeställningar om mätbara fenomen används kvantitativa metoder där datainsamlingen genererar siffror som behandlas med deskriptiv eller analyserande statistik. För att kunskaperna från empiriska undersökningar ska kunna bidra till både en mer generell och fördjupad kunskapsutveckling inom det vetenskapliga ämnet kopplas forskning ofta till en teori. Teorianknytning innebär att anknyta den egna undersökningen till en mer principiell frågeställning. Inom vårdvetenskap används omvårdnadsteorier, men också delade och lånade teorier från psykologi, sociologi etc. För mer, generell information om teorier läses kapitel ett i boken av Jörgensen och Steenfeldt (2012) och kapitel åtta i boken av Polit och Beck (2013). Syfte Det övergripande syftet är att du ska förstå och träna på att värdera vetenskapliga resultat, något du behöver kunna göra både under din utbildning och i arbetet som sjuksköterska. Du ska: kunna beskriva vad kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder är och vilken typ av kunskap som kan genereras utifrån de olika ansatserna fördjupa din kunskap i ett vetenskapligt strukturerat arbetssätt genom att söka, läsa, granska och dra slutsatser av vetenskapliga artiklar samt skriva PM kunna förklara och ge exempel på grundläggande statistiska begrepp och bivariata analyser kunna identifiera och tolka grundläggande statistisk information i vetenskapliga artiklar känna till olika typer av litteraturstudier kunna beskriva begreppet evidensbaserad omvårdnad reflektera över hur man kan dra nytta av resultat från vetenskaplig litteratur i omvårdnadsarbetet, få kunskap om omvårdnadsteorier och analysera dessa i relation till omvårdnad som profession och vetenskap Undervisningsformer Föreläsningar, webbmaterial samt litteraturstudier och undervisning i sökteknik. Inlämningsuppgift i grupp (PM) med handledning samt efterföljande examination med feedback. Processen liknar den vid publicering av vetenskapliga artiklar, sk. peer review. Seminarium (PM) samt salstentamen i statistik. 33

37 Uppgifter Statistik I momentet ingår två föreläsningar om statistik samt självstudier inför salstentamen. Se instuderingsmaterial under Kursmaterial/Vetenskaplig metod samt under Länksamling - Vetenskaplig metod. PM i omvårdnad PM skrivs i grupp, se Figur 2 för flödesschema. Det ska vara två-tre deltagare i varje PMgrupp från samma basgrupp. Basgrupp om 10 personer delar sig , basgrupp om nio personer delar sig Ni delar in er gruppvis och kommer överens om gruppnummer ex A1, A2, A3, A4. När gruppen är bestämd skapas en Inlämning för respektive grupp i SP. I efterföljande seminarium kommer fokus att ligga på omvårdnadsteorier. Därför ska olika omvårdnadsteorier väljas av de olika PM-grupperna inom en basgrupp. 1. Välj ett omvårdnadsproblem med inriktning mot allmän omvårdnad, dvs. INTE ett medicinskt problem. Omvårdnadsproblemet kan exempelvis utgå från de sökord som återfinns under status: kommunikation, nutrition, elimination, sömn eller aktivitet, eller från sänglägeskomplikationerna. Välj gärna en avgränsad, konkret omvårdnadssituation som någon av er varit med om under VFU. 2. Påbörja bakgrund och inkludera en passande omvårdnadsteori till ert valda problem. Beskriv de centrala begreppen i den omvårdnadsteoretikers teori/modell ni valt samt huvudbudskapet i relation till metaparadigmbegreppen människa, miljö, hälsa och omvårdnad. 3. Formulera ett specifikt, avgränsat syfte i relation till er bakgrund, som styr er sökstrategi. Sökningen påbörjas/genomförs vid undervisningen i sökteknik (se schema) och ska resultera i tre vetenskapliga originalartiklar. Sökprocess och resultatbearbetning beskrivs i metodavsnittet. Resultatet i PM ska svara på ert formulerade syfte och endast grunda sig på de utvalda originalartiklarna. 4. Skriv klart bakgrund, metodavsnitt, sammanställ ert resultat och diskutera/analysera detta mot er bakgrundslitteratur, inklusive vald omvårdnadsteori. PM ska omfatta ca 7-9 sidor inklusive försättssida och referenslista. Det struktureras enligt riktlinjerna för PM på sjuksköterskeprogrammet. Referera korrekt både i löpande text och i referenslista, enligt APA i arbetets samtliga delar. Utgå från Uppsala sjuksköterskeutbildnings APA-manual. Referenslistan behöver inte stå på enskild sida i arbetet. Specifika instruktioner för detta PM, se Kursmaterial/ Kursdokument/ Statistik och vetenskaplig metod samt Länksamling Vetenskaplig metod i SP. Inlämning av PM Se tidsplan för gruppens inlämningar i SP: PM-utkast (till handledare); slutversion PM (till examinator), se även Figur 2 nedan. I dokumentets namn ska basgrupp och nummer framgå. Inför er inlämning av utkast och slutversion av PM: granska er egen uppgift med hjälp av granskningsmallen. Granskningsmallen ska lämnas in ifylld tillsammans med slutversion av PM. 34

38 Seminarium PM Seminariet är obligatoriskt. Du ska delta aktivt på seminariet vid presentationen och i efterföljande diskussion. Presentation: Varje studiegrupp inleder seminariet med en beskrivning av sin teori, på valfritt sätt under ca 10 min/grupp. Olika pedagogiska hjälpmedel är tillgängliga: whiteboard alt. dator med projektor. Behövs annan utrustning, kontakta seminarieansvarig lärare. Diskussion: Efter presentationerna diskuteras valda omvårdnadsproblem/behov utifrån de olika teoriernas perspektiv. Utgå ifrån metaparadigmen människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandling. Examination Momentet statistik examineras med individuell skriftlig tentamen provkod PM i omvårdnad examineras med godkänt PM enligt instruktion samt godkänt deltagande vid seminarium. Kurslitteratur Bahtsevani, C., Stoltz, P. & Willman, A. (2011). Evidensbaserad omvårdnad (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1-9, 11; utbytbart till: Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna; Kapitel 1-10). Jörgensen, B. B. & Steenfeldt, V.B. (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. Stockholm: Liber. Leksell, J. & Lepp M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. (Kapitel 2 och 10) Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013) Essentials of Nursing Research Appraising Evidence for Nursing Practice (8:e uppl) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. alternativt Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Rekommenderad resurslitteratur till den omvårdnadsteoretiska förankringen i PM Alligood, M. R. & Tomey, A. M. (2009). Nursing theorists and their work. (7: uppl) Mosby Kristoffersen, N. J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. J. Kristoffersen, F. Nordvedt & E- A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 4. Stockholm: Liber. Resursmaterial Länksamling Vetenskaplig metod 35

39 Figur 2. Flödesschema för PM i omvårdnad. 36