SOLVIT-Sverige Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOLVIT-Sverige 2008. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året"

Transkript

1 SOLVIT-Sverige 2008 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

2

3 SOLVIT-Sverige under 2008 Sändlista Sr Björling och ss Wieslander Sr Malmström och ss Åsenius Riksdagen EU-nämndens ordförande Europaparlamentets svenska ledamöter Statsrådsberedningens kansli UD-FIM UD-RS N-MK Justitieombudsmannen, JO Justitiekanslern, JK Arbetsmiljöverket Energimyndigheten Jordbruksverket Konsumentverket Läkemedelsverket Skatteverket Transporstyrelsen Almega EU-kommissionens representation i Stockholm EU-kommissionens SOLVIT-Team Exportrådet Företagarna Konsument Europa Konsumentvägledarnas förening Nordiska Ministerrådet Nordiska SOLVIT-center Näringspunkten Stockholms Handelskammare Svenskt Näringsliv Sveriges EU-representation i Bryssel Sveriges Universitet

4 Inledning SOLVIT är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi med uppgift att lösa hinder mot fri rörlighet inom EU/EES-området, d.v.s. på EU:s inre marknad. Sveriges SOLVIT Center är inordnat i Kommerskollegiums organisation. SOLVIT arbetar med klagomål från företag och enskilda i konkreta ärenden där en nationell myndighet fattat beslut som strider mot EG-rättens regler om fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer/arbetstagare mellan länder på EU:s inre marknad. De nationella SOLVIT-centren arbetar efter en överenskommen modell och har en gemensam databas som huvudsakligt arbetsredskap. Inte alla typer av problem kan tas om hand av SOLVIT-systemet. SOLVIT tillhandahåller inte allmän EU-information och hanterar inte tvister mellan enskilda, mellan konsumenter och företag eller mellan företag. SOLVIT får inte agera då i en fråga som är föremål för domstolsprövning. SOLVIT har heller inga sanktioner till förfogande och kan inte tvinga en myndighet att agera enligt EG-rätten. Under år 2008 anmälde företag och privatpersoner i Sverige totalt 124 problem till SOLVIT- Sverige. Av dessa gällde 49 ärenden förhållanden i Sverige och 75 ärenden hinder i andra EU/EES-länder. Till denna siffra kan också läggas de ca 75 kvalificerade informationsärenden som tagits om hand. SOLVIT-Sverige har i föreliggande rapport lyft fram ett antal principiellt intressanta ärenden som behandlats under För var och en av de s.k. fyra friheterna (friheten för varor, tjänster, personer och kapital) kommenteras inremarknadsaspekterna för de hindertyper vi har valt att ta upp. Av de anmälningar SOLVIT-Sverige behandlat under 2008 har vi för denna rapport valt ut 12 fall. Fri rörlighet för varor Test av byggnadsställningar Ett norskt företag vill i Sverige sälja sina byggnadsställningar av aluminium. Produkterna är godkända i högsta säkerhetsklass för användning bl.a. inom olje- och gasindustrin. De är testade och typgodkända sedan 1995 av behörig myndighet i Norge. Typgodkännandet har förlängts senast år 2005 utan nya tester mot då gällande regler. Produkterna har i åratal exporterats till Danmark och Storbritannien. Nyligen blev de också godkända att säljas i Finland. Företaget möttes i Sverige av krav på svensk typkontroll av produkterna hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) mot Arbetsmiljöverkets föreskrift (AVFS 1990:12) om byggställningar.

5 2 SOLVIT Sverige tog kontakt med SP och Arbetsmiljöverket (AV) och uppmärksammade dem att i samarbete med den norska myndigheten bedöma förutsättningarna för ömsesidigt erkännande i syfte att undvika att dubbla tester skulle krävas. Efter en jämförelse mellan de svenska kraven som helt överensstämmer med ett antal EN-standarder och de norska som låg till grund för den gjorda typkontrollen konstaterades tydliga brister både vad gäller de ställda tekniska kraven och vilka provningar som krävdes exempelvis i fråga om bärförmåga. Mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet bedömde SOLVIT-Sverige att kravet på svensk typkontroll fick anses EG-rättsligt motiverat, varefter ärendet avslutades i SOLVITdatabasen som en s.k. clarification. Under beredningen av ärendet upptäcktes att AV:s föreskrifter i sin klausul om ömsesidigt erkännande innehåller ett krav på att tredjepartsorgan ska vara ackrediterade för uppgiften mot just den svenska föreskriften. Dessutom kräver SP att företagens typkontrollintyg ska innehålla hänvisningar till den svenska föreskriften. Genom SOLVIT uppmärksammades att det kan finnas en risk för att krav ställs på ny typkontroll med hänvisning till brister i dessa två avseenden. Detta betyder enligt AV dock inte att redan utförda tester måste göras om. EGrättsligt sett borde ackrediteringen ske mot viss kravnivå, inte mot en specifik svensk föreskrift. AV kommer att se över den aktuella föreskriften, bl.a. i syfte att förhindra att principen om ömsesidigt erkännande tillämpas felaktigt. Återkommande registrering av kosmetiska produkter Ett holländskt företag handlar med yrkesprodukter för nagelbehandlingar. Varje år måste alla deras återförsäljare i Sverige anmäla de aktuella produkterna till ett produktregister hos Läkemedelsverket och erlägga en årlig avgift för varje produkt. De sammanlagda kostnaderna för dessa återkommande registreringar blir betydande. Det holländska företaget vill inte acceptera att produkterna ska omregistreras varje år och bli föremål för årliga avgifter. Man menar att den svenska proceduren med återkommande registrering av samma produkter kan utgöra ett brott såväl mot kosmetikadirektivet som mot den fria rörligheten för varor i enlighet med EG-fördragets artikel 28. Enligt information från Läkemedelsverket (LV) föreligger ingen årlig informationsplikt för en kosmetisk produkt som redan anmälts till LV:s produktregister. Rapportering krävs endast när tillverkning eller införsel påbörjas, därefter endast när produktinformationen behöver uppdateras. LV menar att kravet på importörer att lämna information vid registrering bl.a. är att olika produktpartier ska kunna spåras. I dess nuvarande utformning lämnar det gällande kosmetikadirektivet stort utrymme för respektive medlemsstat att utforma sitt kontrollsystem för kosmetiska produkter. Arbete pågår med att ta fram en ny förordning för kosmetiska produkter som möjligtvis kan innebära förändringar för framtiden i detta avseende. LV hänvisar till att de bedömt utformningen av deras registreringsförfarande vara godtagbart ur ett skyddsperspektiv och därmed vara i enlighet med gemenskapsrätten. Vad gäller kravet på den årliga avgiften ansåg SOLVIT-Sverige att EG-fördraget inte ger stöd för att påvisa att diskriminering föreligger (vilket är en förutsättning enligt artikel 25 och artikel 90). Frågan borde därför inte prövas av SOLVIT.

6 3 Märkning av kläder i Frankrike Ett franskt dekret uppställer krav på obligatorisk märkning på det franska språket innan kläder kan sättas på marknaden i Frankrike. Nyligen har ett svenskt företags återförsäljare i Frankrike vägrat ta emot varor som är märkta på engelska och hänvisar till krav på höga böter om plaggen inte är märkta enligt franska bestämmelser. För den svenska exportören är det givetvis fördyrande att både behöva utforma en fransk text att användas vid märkningen och att förse endast en viss del av produktionen med denna märkning. De franska återförsäljarna är knappast beredda att betala höga böter för att kunna sälja varor som inte följer märkningskraven. Klädvarornas fria rörlighet störs både av merkostnaden för att följa märkningskravet och av de höga böter som väntar om produkterna saluförs i Frankrike utan märkning på franska. EG-rättsligt sett anser SOLVIT-Sverige att det relevanta direktivet 96/74/EG inte är totalharmoniserande, även om det ger en möjlighet att uppställa språkkrav vid märkning. Vi ifrågasätter om ett generellt krav på märkning av alla typer av klädesplagg på franska går att motivera enligt EG-fördraget med hänsyn till nödvändighet och proportionalitet. Enligt SOLVIT-Sverige bör det inte krävas märkning på franska om konsumenten vägleds genom internationellt etablerade symboler för skötselråd. Om en text inte ger mer information än vad symbolerna representerar, då anser vi att textkravet är oproportionerligt. Ärendet är under diskussion med SOLVIT Frankrike. SOLVIT-Sverige har tidigare haft ärenden mot Frankrike på andra produktområden med liknande problem beträffande speciella märkningskrav. Införsel av gasdrivna bilar En tysk och en svensk bilhandlare samarbetade kring att föra in gasdrivna bilar till Sverige. Bilarna visade sig dock inte klara registreringsbesiktningen på grund av att Sverige hade specialregler för gastankens och gasledningarnas köldbeständighet. I Bilprovningens besiktning testades utrustningen för att klara -40 C i stället för -20 C som tillämpas i andra EU-länder. Problemet anmäldes till SOLVIT som kontaktade berörda myndigheter. Samtalen ledde till att praxis ändrades så att nya fordon som var EG-typgodkända också blev godkända vid registreringsbesiktningen, medan begagnade (i många fall exakt likadana) fordon inte fick godkännande vid motsvarande kontroll. SOLVIT påtalade det orimliga i denna ordning. De kritiserade bestämmelserna har arbetats om. En ändring av den aktuella föreskriften från Vägverket (VVFS 2003:22) träder i kraft Därefter kommer samma krav att gälla för nya och begagnade fordon i detta avseende.

7 4 Krav på svensk avelsvärdering av hingstar Kunden flyttade till Sverige 2005 och medförde en avelshingst av den varmblodiga tyska rasen Hannoveraner som hade verkat i aveln sedan 1993 registrerad i Klass 1 i den tyska rasens stambok. Kundens krävde att hingsten skulle registreras i Sverige i stamboken för rasen Den Svenska Varmblodiga Hästen utan att genomgå svensk avelsvärdering hos avelsföreningen för denna ras (ASVH) och att hingsten skulle inplaceras i ASVH:s högsta klass, d.v.s. motsvarande värdering som i Tyskland. Kraven avvisades av ASVH med hänvisning till hingstens svaga egenskaper och avelsresultat i Tyskland. I stället för den ansökta betäckningslicensen för hingsten erbjöds kunden att ansöka om betäckningbevis, vilket inte godtogs eftersom en sådan lösning inte skulle ge tillräcklig möjlighet till lönsamt avelsarbete. Kundens ansökan hos ASVH drogs tillbaka. Kravet på avelsvärdering i Sverige för att få verka inom svensk avel har tidigare fällts i EGdomstolen (mål C ). Kravet ansågs innebära en merkostnad och hinder för handeln inom EU och för import av hästar till Sverige. Kravet har numera utgått ur den aktuella föreskriften från Jordbruksverket. ASVH:s plan och riktlinjer som godkänts av Jordbruksverket anger att en importerad hingst kan inplaceras i rasens svenska stambok efter en bedömning av den utländska registreringshandlingen och eventuellt efter ett utländskt avelsvärderingsbevis. ASVH och Jordbruksverket har dock hävdat att Hannoveraner och Svenska Varmblodiga Hästen är två olika raser med olika moderstamböcker och skilda avelsmål, vilket gör att ASVH:s krav på avelsvärdering inte står i strid med EG-direktivet 90/427/EEG. Vidare har man menat att det tyska Hannoveranerförbundet även om den rasen ingår i ASVH:s program för korsningsavel - inte har en klassindelning som motsvarar ASVH:s och att en hingst därmed inte automatiskt behöver överföras till ASVH:s stambok utan att genomgå värdering. I praktiken innebär detta synsätt att ett krav på svensk avelsvärdering kan bibehållas under angivna förhållanden. Enligt SOLVIT-Sverige finns det en risk att den fria rörligheten för handel med hästdjur på Europas inre marknad begränsas av en uppsplittring till nationella raser med endast mindre skillnader på raskrav i olika länder och av att krav på nationella värderingar införs i stället för att principen om ömsesidigt erkännande av gemensamma raskrav tillämpas. Det kan också noteras att Europeiska kommissionen nyligen formellt undersökt en näraliggande rättsfråga mot Sverige beträffande stambokföring m.m. av travhästar. Kommissionen hade redan långt tidigare ställt frågor till den svenska regeringen angående Svenska Travsportens Centralförbunds (STC) bestämmelser om stambokföring för Den Svenska Travarrasen och hur bestämmelserna är anpassade till EG-rätten. Kommissionens krav i sammanhanget har ännu inte tillgodosetts genom ändringar i STC:s plan och riktlinjer. Det aktuella SOLVIT-ärendet beträffande ASVH och avelsvärdering avslutades inom SOLVIT-systemet som olöst. Ärendet väckte dock åter den principiella frågan om statens ansvar för EG-rättens tillämpning när en myndighet överlåter uppgifter av myndighetskaraktär till privaträttsliga organ som STC och ASVH, särskilt i de fall då myndigheten har kvar uppgiften att godkänna plan och riktlinjer för de privaträttsliga organens verksamhet. Justitieombudsmannen (JO) har nyligen berört detta problem i ett beslut angående anmälan mot Jordbruksverket angående vägran att ingripa mot organisationer som

8 5 tillämpar en av EG-domstolen underkänd ordning för avelsvärdering av hästar. JO tar dock inte ställning till den rent EG-rättsliga frågan. Krav på svenskt mätintyg vid ponnytävlingar En svensk medborgare har köpt en ponny i Danmark. Ponnyn är registrerad i Danmark och har genomgått godkänd slutmätning där och har således danskt mätintyg. För att få tävla i Sverige med svensk ryttare kräver Svenska Ridsportförbundet att ägaren kan uppvisa svenskt mätintyg för ponnyn trots att den redan är godkänd och mätt i Danmark. En i Sverige företagen kontrollmätning av ponnyn gav som resultat en mankhöjd av 148,5 cm, vilket enligt bestämmelserna är 0,5 cm för mycket. Ägaren menar dock att felmarginalerna vid svenska mätningar är avsevärt större än det uppmätta felet, varför ponnyn borde ha godkänts. Dessutom förekommer i utlandet inga decimaler vid mätningar trots att mätningarna - enligt uppgift från anmälaren som besitter stor kunskap i mätteknik - i regel genomförs under säkrare förhållanden där. Tvisten kring kravet på svenskt mätintyg och själva mätningen startade redan innan det s.k. tävlingsdirektivet 90/428/EEG hade införlivats i svensk rätt, vilket gjordes först under 2007 efter påstötningar från Europeiska kommissionen. Länsrätten har slagit fast (Mål nr E) att det då inte fanns några nationella bestämmelser om tillsyn över det som reglerats i direktivet. Fr.o.m. den 1 augusti 2007 utövar Jordbruksverket dock tillsyn över efterlevnaden av direktivet och den svenska lagen (2007:629) om tävling med hästdjur. Verket har nyligen meddelat att man för tiden efter nämnda datum inte finner att någon diskriminering har skett som faller inom ramen för tillsynsansvaret. Ägaren har nyligen JO-anmält Jordbruksverket för handläggningen av ärendet. Det kan inte uteslutas att ekonomiska ersättningskrav kan komma att resas mot svenska staten med anledning av att familjen under flera år inte kunnat tävla med hästen i Sverige trots att ett godkänt intyg på slutmätning från ett annat EU-land finns. Även i detta fall på hästområdet finns den bakomliggande principiella frågan om vilket ansvar Jordbruksverket har haft och nu har att tillse att svenska hästorganisationer i sin verksamhet tillämpar EG-rätten korrekt. Det bör också noteras att det redan innan tävlingsdirektivet genomfördes i Sverige 2007 fanns en skyldighet att till Europeiska kommissionen rapportera om uppkomna problem på området. Energimärkning av fönster Ett svenskt företag säljer i Sverige fönster som tillverkats i Polen. Produkterna provas och kontrolleras mot bestyrkandekrav i en harmoniserad standard under byggproduktdirektivet och tillhörande hjälpstandarder. Provning och kontroll utförs av ett s.k. anmält organ i Tyskland innan de CE-märks och säljs på den svenska marknaden. I Sverige finns en frivillig energimärkning av fönster vid sidan av CE-märkningen under byggproduktdirektivet. I en broschyr från Energimyndigheten varnades konsumenter för att välja fönster som är energimärkta i andra länder än Sverige. Dessutom rekommenderades

9 6 konsumenter att ta kontakt med ett antal svenska företag som marknadsför fönster som är energimärkta i Sverige. Det anmälande företaget anser att deras CE-märkta fönster de facto hindras på den svenska marknaden till följd av att tongivande svenska tillverkare och Energimyndigheten står bakom den formellt sett frivilliga energimärkningen. Detta förstärks ytterligare genom den information som fanns på Energimyndighetens hemsida. SOLVIT-Sverige yttrade sig till Energimyndigheten och gjorde gällande att i den mån energimärkningen har effekten av de facto tvingande krav på fönster, så kan detta stå i konflikt med EU:s byggproduktdirektiv. Informationen på Energimyndighetens hemsida kan stå i strid med artikel 28 i EG-fördraget om fri rörlighet för varor utifrån EG-domstolens rättspraxis och Europeiska kommissionens riktlinjer för tolkning av denna rättspraxis. Hittills har diskussionerna med Energimyndigheten lett till att myndigheten tagit bort den kritiserade informationen på hemsidan. Härutöver samarbetar SOLVIT-Sverige med Boverket i fortsatta diskussioner med Energimyndigheten kring frågan om den svenska energimärkningens förenlighet med byggproduktdirektivet. SOLVIT-Sverige har tidigare varit i kontakt med likartade situationer för byggprodukter som solfångare och pelletskaminer där provning i Sverige gett marknadsmässiga fördelar, bl.a. i form av statsbidrag till köpare av produkter med viss inhemsk märkning. Kommentarer kring hinder på varuområdet Våra exempel på hinder mot fri rörlighet för varor under 2008 visar i flera fall på problem som rör tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande, antingen genom att denna princip kommer till uttryck i bestämmelser i en enskild EG-rättsakt (t.ex. ett direktiv) eller vid tillämpning av EG-fördraget och EG-domstolens praxis. I exemplet om byggställningar gjorde den ansvariga myndigheten en tolkning av principen efter att först ha tagit reda på vilka krav och tester som låg till grund för godkännande av den utländska produkten. Först efter en jämförelse mellan svenska krav och norska samt efter samråd med ansvarig norsk myndighet kunde SOLVIT och Arbetsmiljöverket komma fram till en gemensam tolkning att de svenska kraven var EG-rättsligt motiverade. Bland de problem vi uppmärksammat i våra exempel ovan märks frågan om hur EG-rätten hanteras då ansvaret för tillsyn överlämnas från en statlig myndighet till privaträttsliga aktörer. Som en principiellt viktig fråga i samband med detta har SOLVIT-Sverige även tagit upp frågan om att den delegerande myndigheten trots detta bör ha ett ansvar för att EG-rätten tillämpas korrekt i sådana fall av delegering. Detta gäller särskilt om myndigheten behåller ansvaret för att godkänna plan och riktlinjer för den privata aktörens verksamhet. De hinder på varuområdet som aktualiserats gäller även problem med frivillig märkning som kan få de facto tvingande effekter på produktområden med harmoniserad EU-lagstiftning och vilka risker för hinder mot den fria rörligheten som uppkommer i dessa situationer. I lägen då vissa krav enligt ett direktiv om märkning får ställas (t.ex. krav på märkning på ett visst språk) måste det förväntas att ansvarig myndighet/ett medlemsland bedömer kravens proportionalitet för att inga oberättigade hinder mot fri rörlighet ska uppstå.

10 7 SOLVIT-Sverige har i samband med kosmetikaärendet och även i tidigare ärenden tagit emot klagomål rörande skyldighet att betala avgifter till ett produktregister. Klagomålen har gjort gällande att såväl själva skyldigheten som storleken på avgiften kan ifrågasättas med hänsyn till artikel 28 i EG-fördraget om fri rörlighet för varor. SOLVIT-Sverige har i dessa fall bedömt att artikel 28 inte är tillämplig på avgifter enligt EG-domstolens praxis. I stället ska sådana avgifter bedömas utifrån EG-fördragets artikel 25 (om importtullar) eller artikel 90 (om diskriminerande skatter eller avgifter). I de fall SOLVIT-Sverige haft anledning att undersöka villkoren för avgifterna har slutsatsen blivit att avgifterna visserligen har effekten av ett hinder mot fri rörlighet, men att de trots detta inte stridit mot EG-rätten. Fri rörlighet för tjänster Ny överenskommelse går runt problem med långa handläggningstider för F-skattsedel Det finns inget formellt rättsligt krav på F-skattsedel i Sverige. Däremot kräver marknaden ett sådant intyg för att ett företag ska uppfattas som seriöst. Dessutom är F-skattsedeln en säkerhet för kunderna då de vet att de inte behöver innehålla en del av arvodet för skatteändamål. Ett polskt småföretagarkonsortium anmälde till SOLVIT att en ansökan om F-skattsedel i Sverige kunde ta upp till en månad eller mer att få behandlad eftersom Skatteverket måste få in skuldfrihetsintyg och andra erforderliga handlingar från polska myndigheter. Under handläggningstiden kunde företagen i praktiken inte ta uppdrag, vilket ansågs utgöra ett handelshinder. Skatteverket har sedan augusti 2007 i samråd med SOLVIT-Sverige utvecklat nya rutiner för att utländska tjänsteföretag som är tillfälligt verksamma i Sverige enklare ska kunna utföra uppdrag i avvaktan på att deras ansökan om F-skattsedel behandlas. Dessa rutiner har nu genomförts på alla lokala skattekontor i landet. När tjänsteföretag från andra medlemsländer lämnar in sin ansökan får de genom de nya rutinerna samtidigt ett beslut från Skatteverket som de kan visa upp för kunderna om att inget skatteavdrag ska göras. Detta beslut i kombination med en s.k. 301-blankett från den polska försäkringskassan (som visar att sociala avgifter betalas i Polen) får samma effekt som en F-skattsedel i väntan på att sådan färdigställs. Den nya rutinen med Skatteverkets beslut i samband med ansökan om F-skattsedel har enligt uppgift underlättat företagens verksamhet väsentligt. Behandlingen av utländska betal- och kreditkort i Danmark Flera fall har anmälts till SOLVIT-Sverige beträffande användning av betalkort/kreditkort i Danmark. Problemen har gällt både att internationella kort (t.ex. MasterCard och Visa) som inte är utställda i Danmark inte heller har godtagits vid inköp där och att särskilda avgifter tas ut i de fall då sådana kort ändå har tillåtits att användas. Motsvarande avgifter har inte tagits ut när det danska Dankortet eller ett i Danmark utställt internationellt kort använts. Hindret vid köp med betal- och kreditkort har sitt ursprung i den danska lagen Lov om ändring av lov om visse betalingsmidler som innehåller ett förbud mot avgifter vid betalning

11 8 med Dankortet eller ett i Danmark utställt internationellt betal- eller kreditkort. Före lagändringen kunde avgift tas ut när Dankortet användes, men den möjligheten avskaffades för att undvika att Dankortet diskriminerades i förhållande till andra i Danmark utfärdade betal- eller kreditkort. SOLVIT-Sverige har under året gjort det danska SOLVIT-centret uppmärksamt på att den danska lagen kan strida mot artikel 49 i EG-fördraget om förbud mot inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster. Frågan var politiskt känslig i Danmark och kunde inte lösas av SOLVIT-nätverket. Anmälan vid utstationering av arbetskraft Sedan den första maj 2008 föreligger ett danskt krav på att utstationering av arbetskraft skall föregås av en anmälan till Erhvervs- og Selskabstyrelsen. Anmälan kan ske senast samma dag tjänsterna ska utföras i Danmark. Eventuella ändringar vad gäller utstationeringen eller den utstationerade personalen ska anmälas senast 8 dagar efter det att ändringen ägde rum. Utebliven, försenad, inkomplett eller felaktig information kan leda till att företaget tvingas betala böter. Ett litet svenskt företag som arbetar med remaljering av badrum (badkar, handfat etc.) vände sig till SOLVIT-Sverige och framhöll att de danska kraven är handelshindrande. De anförde att kraven innebär en påtaglig administrativ börda för dem och har övervägt om det är nödvändigt att anställa extra personal bara för att hantera den danska anmälningsplikten. Att rapporteringskyldigheten dessutom är återkommande varje gång en utstationering äger rum är extra betungande för ett litet företag. EG-rätten i vart fall som den kommit till uttryck i ett tolkningsmeddelande från kommissionen tillåter nationella system om förhandsanmälan inför utstationering. Kommissionen betonar dock i sitt meddelande att ett sådant system måste utformas på ett sätt som inte får oproportionerligt handelshindrande effekter. SOLVIT-Sverige anser att de danska kraven kan stå i konflikt med artikel 49 i EG-fördraget eftersom det innehåller komponenter som förbiser att det redan finns ett system för administrativt samarbete på vissa områden som berörs av anmälningsplikten. De danska reglerna utgör i dessa delar en nationell särlösning som försvårar för EU-medborgare att nyttja rätten att fritt tillhandahålla tjänster i annan medlemsstat än den där man är etablerad och har därför ifrågasatts av SOLVIT-Sverige. För den integrerade tjänstemarknaden i Öresundsregionen med åtskilliga små och medelstora företag blir det danska kravet särskilt kännbart. Från dansk sida avser man dock att behålla anmälningskravet, vilket lett till att ärendet stängts som olöst inom SOLVIT-systemet. Mervaerdiavgift (moms) i Norge Enligt norska skatteregler måste ett företag som bedriver näringsverksamhet i Norge med varor eller tjänster och omsätter mer än NKR per år betala moms antingen genom en fast bosatt representant i Norge eller ett etablerat fast driftställe där.

12 9 Ett svenskt företag har, utan fast representant eller fast driftställe, under flera år tillhandhållit varor och tjänster i Norge och har i efterhand fått omfattande momskrav och även ålagts att betala straffavgifter på över 7 MNKR. Eftersom företaget hävdar att man betalat moms har kontakt tagits med norska skattemyndigheter i denna del. SOLVIT-Sverige har vänt sig till SOLVIT-Norge med anledning av hindret. SOLVIT-Sverige anser att de norska reglerna kan strida mot EES-avtalets regler om fri rörlighet för varor och tjänster i det att man från norsk sida förbisett att det åberopade skyddssyftet redan tillgodoses genom ett nordiskt avtal om handräckning mellan berörda stater för att driva in skattepengar. Enligt det norska finansdepartementet kan den åberopade lagregeln stå i konflikt med EESavtalet. Bestämmelsen kommer därför att bli föremål för översyn samtidigt med andra möjliga ändringar i skattelagstiftningen. Tills dess att formella ändringar har genomförts kommer den aktuella regeln inte att ändras. Ärendet har avslutats som olöst inom ramen för SOLVIT. Kommentarer kring hinder på tjänsteområdet Två av våra hinderexempel på tjänsteområdet (byggställningar och momsfallet med Norge) visar på vikten av administrativt samarbete. Här är det viktigt att varje nationell myndighet agerar utifrån ett eget ansvar att på sitt område samarbeta i syfte att få den inre marknaden att fungera samtidigt som att vissa berättigade skyddsintressen tillgodoses. Vårt exempel med F-skattsedlar visar på att svenska myndigheter på ett kreativt sätt, genom att anpassa sina rutiner utan att ändra sina regler, kan minska den administrativa bördan för utländska företag och därigenom underlätta handeln mellan medlemsstater. I frågan om betalkort i Danmark har SOLVIT-Sverige, utöver den anmälan som vi behandlade i SOLVIT-databasen, tagit emot flera klagomål i samma fråga. Detta visar att de danska reglerna i högsta grad påverkar företag och privatpersoner, inte minst i Öresundsregionen. Fri rörlighet för personer/arbetstagare Erkännande av utländska yrkesbevis I tre ärenden har SOLVIT-Sverige hjälpt ett svenskt bemanningsföretag som anmälde att deras anställda, polska hantverkare med polska yrkesbevis och flera års arbetserfarenhet inom yrket, inte kunde få motsvarande lön som deras "svenska" kollegor när de utför sådant arbete på svenska byggarbetsplatser. För rätt till motsvarande lön som en svenskutbildad yrkesarbetare krävs enligt gällande kollektivavtal att en utländsk yrkesarbetare innehar ett svenskt yrkesbevis. Fackförbundet och branschorganisationen erbjuder möjlighet till kompensatoriska åtgärder för yrkesarbetare från annan medlemsstat (dvs. att få sitt utländska bevis omvandlat till ett svenskt), men detta förutsätter att yrkesutövaren behärskar det svenska språket eftersom det obligatoriska yrkesteoretiska provet enbart finns på svenska. Konsekvensen blir att yrkesarbetare från andra EU-länder som saknar det svenska yrkesbeviset (och som saknar förutsättningar för att skriva

13 10 provet) bara får ca 80% av den lön som motsvarande svenska hantverkare inom samma yrke får. SOLVIT-Sverige uppmärksammade ansvariga parter på att detta system var problematiskt från EG-rättslig synpunkt. EG-rätten förbjuder inte krav på nationella yrkesbevis för rätten att utöva ett yrke (Bobadilla-målet). Däremot krävs det enligt EG-domstolens praxis att en bedömning görs om andra medlemsländers krav på kvalifikationer inom ett visst yrke är likvärdiga med de krav som ställs i värdlandet (i detta fall Sverige). Endast efter en sådan prövning har man rätt att ställa krav på kompensationsåtgärder i form av teoretiskt prov eller praktikperiod som en förutsättning för att utöva yrket i värdlandet. Enligt Bobadilla-fallet gäller detta inte bara frågan om själva rätten att utöva yrket i värdlandet, utan även frågan om vilka lönevillkor och andra villkor som ska gälla för den utländske yrkesarbetaren. Det var på denna punkt kollektivavtalets parter, den regionala yrkeskommitté (RYK) som ansvarade för utställande av yrkesbevis samt den rikstäckande Byggnadsyrkesnämnden (BYN) hade gjort fel. Efter diskussioner med SOLVIT-Sverige har RYK och BYN ändrat förutsättningarna för att yrkesbevis utställda i annan medlemsstat ska erkännas. Man kommer nu inte slentrianmässigt att ge innehavare av utländska yrkesdiplom lägre lön, utan först göra en bedömning av deras yrkeskompetens i samarbete med de organ som ansvarar för utställande av yrkesbevis i deras hemländer. De fall som anmälts till SOLVIT-Sverige löstes genom att ansvarig RYK ställde ut svenska yrkesbevis efter att de utländska yrkesbevisen presenterats och yrkesarbetarna kunnat styrka två års yrkeserfarenhet. Därefter behövde inte kompensationsåtgärder som yrkesteoretiskt test eller praktikperiod krävas. SOLVIT-ärendena på detta område kan få stor betydelse för yrkesarbetare i liknande situation i framtiden. SOLVIT har redan fått information om att ett antal liknande fall för tillfället prövas av RYK i Stockholm utifrån den nya bedömningsmodell som tillämpades i exempelfallet ovan. Vidare förs en diskussion inom BYN om att tillsammans med Sveriges RYK:er skapa enhetliga normer för handläggning. Språkkrav för C-körkort i Sverige En engelsk medborgare gift och bosatt i Sverige har ett C-körkort med viktbegränsning utfärdat i UK. Han vill nu få full C-behörighet för att komma i fråga för mer kvalificerade och bättre avlönade anställningar här, men har ännu bristande kunskaper i svenska. Vägverkets krav är att förarprov för C-behörighet och prov för yrkesförarkompetens på samma nivå ska genomföras på svenska. För vanligt B-körkort får prov avläggas på andra språk eller med tolk vid behov. Enligt Vägverkets bestämmelser får tolk dock inte användas i samband med prov för C-körkort. SOLVIT-Sverige har begärt kommentarer från Vägverket beträffande skälen till varför provet för C-behörighet ska genomföras på svenska och även beträffande förbudet mot att använda tolk sett i relation till förvaltningslagens 8 om att en myndighet vid behov bör anlita tolk bl.a. om man har att göra med någon som inte behärskar svenska. Som svar har Vägverket meddelat att man anser svenska språkkunskaper i ett säkerhetsperspektiv vara mer relevanta för behörigheter som innefattar yrkesmässiga

14 11 persontransporter, d.v.s. kategori D. Vad gäller tolkförbudet menar Vägverket att förvaltningslagens tolkbestämmelse är att betrakta som en rekommendation och att bestämmelsen inte kan ha varit tänkt att komma i fråga i samband med författningsreglerade specifika krav på att exempelvis ett visst prov ska genomföras på svenska. Vägverket har förklarat sig berett att genom föreskriftsändring ta bort kravet på att prov för förarbehörighet C ska genomföras på svenska, men anser att frågan om motsvarande krav vid provet för yrkesförarkompetens behöver utredas ytterligare. Beträffande språkkravet vid förarprov har verket underhand meddelat att det redan nu är möjligt att begära undantag. I och med kopplingen till provet för yrkesförarkompetens har verket också ansett att det finns anledning att begära undantag från språkkravet även där. Samtidigt har man nämnt att endast ett fåtal länder tillåter tolk vid prov för yrkesförarkompetens. Kommentarer kring hinder mot fri rörlighet för personer/arbetstagare Exemplen på hinder mot personers fria rörlighet pekar i hög grad på problem som är särskilt kännbara för små och mindre företag som vill tillhandhålla sina tjänster i andra länder än där de är etablerade. Tillskapandet av EU:s nya tjänstedirektiv har skapat förutsättningar och förväntningar som inte får grusas av nationella bestämmelser som försvårar för företag att genom sina medarbetare leverera tjänster på hela den inre marknaden. Detta är ett särskilt starkt intresse för exportberoende mindre länder. Regler som negativt påverkar möjligheterna för privatpersoner/arbetstagare att röra sig fritt på EU:s inre marknad har utan tvekan betydelse för integrationen och utvecklingen i stort. Erkännande av utländska yrkesbevis är ett problemområde som SOLVIT-nätverket ofta kommer i kontakt med. Det handlar vanligen om att myndigheter inte tar hänsyn till förvärvade kvalifikationer eller att man utformar yrkesteoretiska prov på ett sätt som gör att man testar språkkunskaper i samma utsträckning som eller mer än just yrkeskunskaper.

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Rätten till årskort för jakt m.m.

Rätten till årskort för jakt m.m. UTREDNING SOLVIT Dnr 313-0184-2007 Dnr 313-0214-2007 För kännedom Chefen, UD-EIM G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo Finansdepartementet Statens Jordbruksverk DO E Gustavsson, Naturresurs- och rennäringsenheten,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 20.3.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0633/2006, ingiven av Christiane Becker (tysk medborgare), om hennes krav på att

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning Marknadskontroll och kontaktpunkt Europaparlamentets

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot

Läs mer

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721

Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721 Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721 Enkät om ett europeiskt yrkeskort för sjuksköterskor, läkare, farmaceuter, sjukgymnaster, ingenjörer, bergsguider och fastighetsmäklare (för behöriga och andra

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Vad innebär tjänstedirektivet? Markos Montmar Stavroulakis, LL.M.

Vad innebär tjänstedirektivet? Markos Montmar Stavroulakis, LL.M. Vad innebär tjänstedirektivet? Markos Montmar Stavroulakis, LL.M. Vilka tjänster omfattar TD? Företagsrelaterade tjänster t ex: Konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning Certifiering och testning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter PM till riksdagen 2005-10-21 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ekofinrådets möte den 8 november 2005 Dagordningspunkt: MOMS: En enda kontaktpunkt. Lägesrapport Dokument: Tidigare dokument

Läs mer

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till:

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till: konsekvensutredning 1 (6) konsekvensutredning avseende förslag till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om produktkrav på explosiva varor för civilt bruk och plastiska sprängämnen

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving Marknadskontroll 2014-03-13 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska de byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av

Läs mer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Rättsenheten Lisa Svensson 010-240 5187 lisa.svensson@msb.se Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3)

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska byggprodukter vara märkta för

Läs mer

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften. RP 79/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om farledsavgift

Läs mer

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Till dig som använder byggprodukter Vilka byggprodukter kan jag välja? Hur kan jag få reda på vad produkten har för egenskaper? Varför CEmärks byggprodukter?

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0252(COD) 5 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2011 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-30 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. Det föreslås att 3 rennäringsförordningen ska ha följande lydelse.

3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. Det föreslås att 3 rennäringsförordningen ska ha följande lydelse. Promemoria 2015-12-04 N2015/08441/RS Näringsdepartementet Rättssekretariatet Ändring i rennäringsförordningen Förslag 3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. 3 Rätt till sådan småviltsjakt

Läs mer

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika Import och exportföreskrifter/läkemedel, narkotika m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [4951] Med narkotika avses i denna lag detsamma som i 8 narkotikastrafflagen (1968:64) (Smugglingslagen m.m. [1710]).

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2012:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2012:347 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Förbud att sälja radioutrustning m.m. enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning

Förbud att sälja radioutrustning m.m. enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2008-07-01 Dnr: 08-8152 2 Spektrummarknadsavdelningen Carina Horvath 08-678 56 85 carina.horvath@pts.se Axcom AB Box 50 164 94 KISTA Saken Förbud att sälja radioutrustning

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny förordning om spritdrycker Näringsdepartementet 2017-01-03 Dokumentbeteckning KOM(2016) 750 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Förordning (1994:1830) om införsel av levande djur m.m.

Förordning (1994:1830) om införsel av levande djur m.m. Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [8121] Denna förordning har till syfte att 1. förebygga att smittsamma eller ärftliga djursjukdomar kommer in i landet och

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 16 mars 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 1152/95, ingiven av W.B.C. Vriens, om diskriminering som rör hennes yrke som låg- och mellanstadielärare

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Marknadskontroll av solglasögon

Marknadskontroll av solglasögon RAPPORT 1999:4 Marknadskontroll av solglasögon Innehåll Sida Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Säkerhetskrav för solglasögon 7 Lagen om personlig skyddsutrustning, PSU och CE-märket ( ) 7 Produktsäkerhetslagen

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:5 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen - Vad är CPR? - Vilka byggprodukter omfattas? - Prestandadeklaration och CE-märkning - Boverkets roll 120504 Sida 2 Europaparlamentets

Läs mer

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71)

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71) 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71) Ärendet Utrikesdepartementet har berett Stockholms läns landsting möjlighet att yttra sig

Läs mer

CE-märkning och produktsäkerhet

CE-märkning och produktsäkerhet CE-märkning och produktsäkerhet Vad står CE-märket för? Att tillverkaren / importören försäkrar att varan överensstämmer med alla säkerhetskrav enligt direktiv med krav på CE-märkning. CE-märkningen står

Läs mer

Marknadskontrollplan för Swedac Avdelningen för reglerad mätteknik 2016

Marknadskontrollplan för Swedac Avdelningen för reglerad mätteknik 2016 Datum Beteckning 2016-01-25 2016/256 Marknadskontrollplan för Swedac Avdelningen för reglerad mätteknik 2016 Innehållsförteckning 1.Inledning... 3 2. Rättslig grund... 3 2.1 EU-lagstiftning samt nationella

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om yrkesförarkompetens; SFS 2007:1157 Utkom från trycket den 7 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 14 februari 2011 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare

Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare Promemoria 2013-06-27 Miljödepartementet Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare 1. Problem och målsättning Under de senaste åren

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Konsekvensutredning om språkkrav för prestandadeklarationer och vissa andra handlingar om byggprodukter

Konsekvensutredning om språkkrav för prestandadeklarationer och vissa andra handlingar om byggprodukter Konsekvensutredning om språkkrav för prestandadeklarationer och vissa andra handlingar om byggprodukter Boverket juni 2013 Titel: Konsekvensutredning om språkkrav för prestandadeklarationer och vissa andra

Läs mer

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:1 Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2011/876 Vilka personer

Läs mer

Marknadskontroll solglasögon 2010

Marknadskontroll solglasögon 2010 Rapport 2010:17 Marknadskontroll solglasögon 2010 Marknadskontroll solglasögon 2010 Konsumentverket 2010 2 (9) 3 (9) Sammanfattning Under våren 2010 har Konsumentverket genomfört en marknadskontroll av

Läs mer

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40 Datum BESLUT Dnr 2008-01-15 5003-07-40 SKADESTÅNDSANSPRÅK MOT STATEN Justitiekanslerns beslut Arctic Air Aktiebolag, 556284-3887, tillerkänns ersättning av staten med 587 312 kr jämte ränta på beloppet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter; SFS 2016:834 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Regeringen föreskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2015:184 Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D Till Justitieministeriet

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D Till Justitieministeriet ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 17 01 2 D 10 17 01 3 Helsingfors/Mariehamn 8.2.2017 Nr 11/17 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.1.2017, nris 11 och 14/2017. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande

Läs mer

Produktsäkerhet och CE-märkning

Produktsäkerhet och CE-märkning Produktsäkerhet och CE-märkning En introduktion om CE-märkning och försäkran om överensstämmelse EG:s maskindirektiv i Arbetsmiljöverkets regler Regler för personlig skyddsutrustning Krav på tillverkare

Läs mer