HÄLSA VARJE DAG BÄTTRE CANCERVÅRD PÅ RÄLS MOT FRAMTIDEN NR SMARTA TIPS FÖR KROPP OCH SJÄL SATSNING PÅ KORTARE VÄNTETIDER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSA VARJE DAG BÄTTRE CANCERVÅRD PÅ RÄLS MOT FRAMTIDEN NR 2 2015 SMARTA TIPS FÖR KROPP OCH SJÄL SATSNING PÅ KORTARE VÄNTETIDER"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR HÄLSA VARJE DAG SMARTA TIPS FÖR KROPP OCH SJÄL BÄTTRE CANCERVÅRD SATSNING PÅ KORTARE VÄNTETIDER PÅ RÄLS MOT FRAMTIDEN SNABBA TÅG NYCKELFRÅGA FÖR REGIONEN

2 Glöm öppettider och gör ditt ärende när det passar dig bäst. Att kontakta vården och tandvården via e-tjänster är enkelt. På 1177.se hittar du alla e-tjänster som din vårdcentral eller mottagning erbjuder. Upptäck vårdens alla e-tjänster Kontakta vården när du vill och var du vill Var du en av de 5,4 miljoner som deklarerade elektroniskt i år? Lika enkelt är det att kontakta vården via nätet. Med e-legitimation kan du till exempel förnya dina recept, se dina journalanteckningar, boka tid och byta vårdcentral. Kontakta vården när det passar dig bäst. Läs din journal via nätet enkelt och säkert Har du besökt vården och vill läsa vad läkaren och sjuksköterskan skrivit efter besöket? I journalen via nätet kan du läsa vårdens anteckningar både från dina egna vårdbesök och från dina barns tills de fyller 13 år. Du kan också dela din journal med någon annan om du vill ha hjälp och stöd av en närstående. Håll koll på dina vaccinationer på ett och samma ställe En olycka händer lätt. När fick du din senaste stelkrampsvaccination? I journalen via nätet får du en smidig överblick över de vaccinationer du fått inom sjukvården. På samma ställe kan du också se dina barns vaccinationer. Förnya ditt recept när det passar dig Vår och sommar är här! Och även pollensäsong. Med hjälp av e-tjänsterna kan du snabbt och smidigt kontakta din läkare och förnya ditt recept när det passar dig bäst. Ha koll på recept och högkostnadsskydd Via e-tjänsterna kan du se alla recept du fått utskrivna och vilka läkemedel du hämtat ut på apoteket. Dessutom ser du hur långt du har kvar tills du når högkostnadsskyddet för läkemedel. Gör ärenden för dina barn en inloggning räcker Fram till ditt barns 13-årsdag kan du utföra barnets ärenden via din egen inloggning i e- tjänsterna. Boka och omboka tid välj den tid som passar dig bäst På webben kan du enkelt boka och omboka tid hos vården och tandvården. Välj den tid som passar dig bäst. Gynekologiskt cellprov boka om din tid direkt via nätet Att ta cellprov kan rädda ditt liv. Har du fått en tid som inte passar? På webben kan du enkelt ändra tiden. Har du tidigare i år fått en tid men avbokat eller råkat missa den? Då bokar du en ny tid via e-tjänsterna. Hantera dina läkarintyg snabbt, enkelt och säkert När du är sjuk kan du enkelt skriva ut ditt läkarintyg från e-tjänsterna för att ge till din arbetsgivare. Om du är sjuk i mer än 14 dagar kan du skicka läkarintyget via nätet direkt till Försäkringskassan. Dygnet runt. Snabbt, enkelt och säkert. Beställ test för klamydia och gonorré enkelt och gratis Om du misstänker att du har fått klamydia eller gonorré kan du enkelt beställa ett test via e-tjänsterna. Du gör testet hemma och skickar in det för analys. Om det visar sig att du är smittad får du remiss till snabb behandling helt gratis. Få påminnelser via sms och snabb koll på läget Påminnelser om dina besök i vården och tandvården via sms är ett smidigt sätt att inte missa en bokad tid. Tjänsten aktiverar du via e- tjänsterna eller i receptionen på mottagningen. Det fungerar för alla dina besök i vården både på vårdcentral, sjukhus och i tandvården. Byt vårdcentral direkt på webben Du väljer själv vilken vårdcentral du vill ska ha huvudansvar för din vård. Att byta vårdcentral via e-tjänsterna är smidigt och kräver ingen blankett. Du gör det direkt i datorn, mobilen eller surfplattan. Var du än befinner dig. Bytet sker direkt. Min hälsoplan rapportera och följ upp direkt i mobilen E-tjänsten Min hälsoplan hjälper dig att förbättra dina levnadsvanor och genomföra din rehabilitering eller behandling. Tillsammans med vårdpersonal lägger du upp en aktivitetsplan och kan sedan rapportera dina aktiviteter och följa dina resultat. En motivationshöjare helt klart. ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, Mats Fäldt, Frida Halvardsson, Lisbeth Lejon, Conny Thålin GRAFISK FORM Katarina Sennevik FOTO Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, maj 2015 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS OMSLAGSBILD: Sven-Erik Englund tränar parkour i Rådhusparken i Jönköping. Tidningen på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Beställ eller avbeställ prenumerationen på

3 Med e-tjänster kan du enkelt och säkert göra dina vårdärenden när det passar dig bäst. Nr

4 Den första januari 2015 fick vi en patientlag i Sverige. Främst samlar den ihop och förstärker regler som funnits i andra lagar tidigare. Lagen ska stärka patientens ställning och öka patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. Starkare med ny Lagen handlar framför allt om att vården har en lång rad skyldigheter mot patienterna. För dig som patient innebär den nya lagen bland annat det här: Du kan söka öppenvård var som helst i landet Den som till exempel bor i ett landsting/region och jobbar i ett annat kan lättare välja vårdcentral i valfritt landsting/region. Det här gäller både primärvård, som vårdcentral och öppen specialistvård, som besök hos gynekolog, ögonläkare eller ortoped. I princip gäller det all vård utom tandvård och sluten vård, det vill säga när du läggs in på sjukhus. Om du väljer vård i ett annat landsting/region betalar ditt hemlandsting/region vårdkostnaden men du får själv betala patientavgift, resa och uppehälle. Dessutom gäller vårdgarantin bara i ditt eget landsting, inte om du väljer att söka vård någon annanstans. Du ska få information Det finns mycket du behöver känna till som patient, och den som ger dig vård har skyldighet att informera dig så att du förstår. Informationen ska vara anpassad efter till exempel din ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund. Du ska få information om bland annat ditt hälsotillstånd, vilka undersökningar och behandlingsmetoder som finns, när du kan förvänta dig att få vård, om det finns väsentliga risker för komplikationer eller biverkningar och vilken eftervård du kan få. Men om du inte vill ha information har du också rätt att avstå från att få den. Ibland är det svårt att komma ihåg allt som sägs under ett besök i vården. Enligt patient- 4 Nr

5 patienter lag lagen ska du få skriftlig information om du ber om det. Det kan exempelvis handla om en viss behandling eller ett utdrag ur din journal. Om du har en funktionsnedsättning ska du få veta vilka hjälpmedel som finns för dig. Du kan tacka nej Ett kapitel i lagen handlar om samtycke. Principen är att all vård ska vara frivillig, och du kan alltid tacka nej. Du ska tillfrågas om ditt samtycke, och du kan ändra dig när som helst. Det här gäller förstås inte om man till exempel är medvetslös. Du kan få en ny medicinsk bedömning Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, till exempel cancer, kan du ha rätt att få en ny medicinsk bedömning. Det kallas även second opinion. Om den nya bedömningen visar att du kan behöva en annan behandling än den som du har erbjudits tidigare ska du kunna få den, om behandlingen bedöms vara vetenskapligt säker och relevant i ditt fall, och om kostnaden för behandlingen anses rimlig i förhållande till din sjukdom eller skada. Kostnaderna för den nya medicinska bedömningen betalar ditt hemlandsting/region, även resorna. Barn får starkare ställning Den som ger barn vård ska se till att barnet får veta så mycket som möjligt om sin sjukdom, hur behandlingen går till, hur läkemedel fungerar och om det finns flera sätt att behandla sjukdomen eller skadan på. Informationen ska anpassas så att barnet förstår, och vårdgivaren ska så långt det är möjligt ta reda på barnets inställning till behandlingen. Du kan få en fast vårdkontakt Du kanske har diabetes, går till ögonläkare, har besvär med magen och får ont i ryggen ibland? Om du har många olika kontakter med vården kan du behöva en fast vårdkontakt, en person som hjälper dig att samordna dina vårdbehov och hitta rätt. Lagen stärker dina möjligheter att få en fast vårdkontakt och en individuell vårdplanering. Fråga din läkare om det kan vara aktuellt för dig. Du kan klaga om du är missnöjd Lagen stärker patienten i mötet med vården. Du kan vända dig till verksamhetschefen vid den mottagning du går till om du till exempel anser att du blivit dåligt bemött eller fått för lite information. Du kan också vända dig till patientens direktkanal som ser till att du får prata med den som är ansvarig. Vill du inte själv prata med den ansvarige kan patientens direktkanal göra det åt dig. Ett annat sätt är att ta kontakt med patientnämnden. Patientnämnden är fristående från hälso- och sjukvården och det kostar inget att vända sig dit. Allvarligare klagomål, som missade diagnoser och vårdskador, ska Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ta emot. TEXT: KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER Artikeln är tidigare publicerad i tidningen 1177 Vårdguiden nr Mer information: 1177.se/patientlagen 1177.se/klaga-pa-varden NR

6 Jönköping blir knutpunkt när Sverige bygger sin första höghastighetsjärnväg för att binda samman de tre storstadsregionerna och övriga regioner med storstäderna. Den korta restiden kommer att skapa större arbetsmarknader, ett växande näringsliv och en omfattande bostadsproduktion. Regionen kliver på framtidståget Sverigeförhandlingen (sverigeforhandlingen.se) arbetar för att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighetsjärnväg för hastigheter upp till 320 km/h. Tågen kommer att gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och till Malmö på två och en halv. Satsningen ska leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner och regioner längs den nya järnvägen. Detta är det största samhällsbyggnadsprojektet på 150 år och ett framtidsprojekt för hållbart resande. Satsningen på höghastighetsjärnvägen blir ett stort lyft för vår regions framtida utveckling, säger Rune Backlund (C), ordförande i nämnden för trafik, infrastruktur och miljö, i Region Jönköpings län. Under 2017 kommer Sverigeförhandlingen att skriva avtal med regioner och kommuner om vilka satsningar som ska göras. Det handlar inte minst om bostadsbyggande, en central fråga i detta samhällsbyggnadsprojekt som har som mål att skapa cirka nya bostäder i Sverige. Stor nytta Höghastighetsjärnväg är en satsning i storleksordningen 150 miljarder kronor. Flera olika finansieringsmodeller diskuteras, men helt klart är att regioner och kommuner får bidra ekonomiskt utifrån de fördelar satsningen ger dem. Det är ingen tvekan om att Jönköpings län kommer att få stor nytta av höghastighetsjärnvägen. En viktig faktor är hur många stationslägen det kan bli i regionen utöver Jönköping som redan är utpekad. Det är avgörande för regionens utveckling och tillväxt och vi måste arbeta för att det blir mer än ett stopp, säger Rune Backlund. Viktigt med bra matartrafik Samtidigt betonar han att höghastighetsjärnvägen gynnar betydligt större geografiskt område än det närmast själva banan, om det blir en bra matartrafik med bussar och tåg. Detta måste det planeras för i de regionala planerna. Järnvägen är en viktig satsning för att göra vår arbetsmarknadsregion större. Plötsligt blir det också möjligt för verksamheter som ligger långt ut att snabbt nå sina kontakter i storstadsregionerna. Med E4:an, Södra stambanan och höghastighetsjärnvägen får Jönköpings län ett mycket strategiskt läge i förhållande till Stockholm, Göteborg och Malmö. Det ger möjlighet till dagspendling till de tre storstadsområdena och att ändå hinna hem för att hämta barn på förskolan, säger Emil Hesse, sakkunnig i infrastrukturfrågor i Region Jönköpings län, som exempel. Tillsammans med länets kommuner ska Region Jönköpings län arbeta för en höghastighetsjärnväg, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör, Rune Backlund (C), regionråd, Carina Ödebrink (S), regionråd och medlem i den politiska styrgruppen och Emil Hesse, sakkunnig i infrastrukturfrågor. Ny stadsdel i Jönköping Södra delen av Munksjön blir en helt ny stadsdel i Jönköping, med station för höghastighetsjärnvägen. Hur järnvägen ska dras söderut till Malmö är fortfarande en öppen fråga. Trafikverket har presenterat tre alternativ, två via Värnamo och ett via Växjö. Region Jönköpings läns uppfattning är att banan bör gå via Värnamo, vilket ger möjlighet till knutpunkter med annan tågtrafik, till exempel kust- till kustbanan. 6 Nr

7 Sveriges första höghastighetsjärnväg byggs för hastigheter upp till 320 kilometer i timmen. Avsikten är att köra tio tåg per timme Stockholm-Jönköping, åtta tåg per timme övriga sträckor. Södra delen av Munksjön i Jönköping kommer att bli en ny stadsdel med bostäder, handel, arbetsplatser och en station för höghastighetsjärnvägen, där tågen glider in på tio meter höga pelare. Illustration: White arkitekter Det ger möjlighet till dagspendling till de tre stora storstadsområdena Jag tror att det blir kostnaden för att bygga, restidsvinsten och tillgängligheten, som kommer att avgöra hur sträckningen blir, säger Rune Backlund. Beräkningar för nyttan Region Jönköpings län skapar nu en projektorganisation för att tillsammans med länets kommuner arbeta med järnvägsprojektet. Det handlar framför allt om att räkna på fördelar med höghastighetsjärnväg ur sex aspekter: bostäder, resenärer, miljö, arbetsmarknad, näringsliv och social nytta. Trafikverket ska snart presentera sina beräkningar. Det är ett omfattande material ända ner på kommunnivå som blir en grund för regionens och kommunernas stora arbete med att göra egna beräkningar. De ska levereras till Sverigeförhandlingen senast 1 oktober Vi ska kritiskt granska materialet och se om vi tycker att beräkningarna är rimliga, säger Emil Hesse. Här kommer regionen att få en sammanhållande roll i att leverera in underlag. Stärker de mindre kommunerna Höghastighetsjärnvägen betyder oerhört mycket för en arbetsmarknadsförstoring, vilket är nödvändigt i en tid då urbaniseringen är omfattande, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län. För en region som vi, som har många små kommuner, betyder kommunikationer mellan arbete och attraktivt boende väldigt mycket och det stärker möjligheten för mindre kommuner att utvecklas. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY I början av 2018 ska regering och riksdag fatta beslut om den nya järnvägen. Sedan kan detaljplaneringen starta. Hela systemet beräknas vara i drift Nr

8 Var så aktiv du kan varje dag. Ta alla tillfällen att röra på dig, oavsett om det är kort eller lång tid. Sträva efter att gå minst steg om dagen. Du kommer att märka resultat på din hälsa! Tips för kropp och själ 1 Yoga! Ta pauser och stretcha om du har ett stillasittande jobb. 2 hinner Kvällspromenera! Låt det bli familjetid då ni prata med varandra. 3 eller Lek! Våga vara barnslig. Fotboll kurragömma passar alla. 4 den Klipp gräset! Kratta och plantera. Njut av friska luften i trädgården. 5 tänderna, Stå på ett ben! Balansträna när du borstar få starkare kropp. 6 trappan Ta trappan! Samla steg genom att ta istället för hissen. Vill du ha mer information och stöd kan du få hjälp på din vårdcentral. Där finns ytterligare verktyg som kan ge extra skjuts åt dina motionsambitioner. Där finns också utbildad personal som kan stötta dig och hjälpa dig att hitta lämpliga motionsformer för just dina behov. 8 NR

9 7 låtar Dansa! Lägg upp en spellista med härliga som du bara måste dansa till. NR

10 VARJE DAG RÄKNAS Kortare väntetider i cancervården Varje år får omkring svenskar cancer. En del av dem väntar på sin diagnos, sina provsvar och sin behandling. Väntetiderna varierar beroende på var i landet de bor. Regeringens satsar nästan 450 miljoner kronor under fyra år för att landsting och regioner ska korta väntetiderna i cancervården på samma sätt som man gjort i Danmark. Modellen kallas standardiserat vårdförlopp och innebär att cancerdiagnoser hanteras snabbt och enligt särskilda rutiner. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av oro. Målet för satsningen är att ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Fem diagnoser Under 2015 ska standardiserade vårdförlopp införas för dessa fem cancerdiagnoser: Akut myeloisk leukemi (blodcancer) Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Arbetet med att ta fram standardiserade vårdförlopp för ytterligare minst tio diagnoser pågår parallellt och införs under Hela satsningen pågår till Tuffa krav Överläkare Bruno Larsson, verksamhetschef för länets urologklinik, tycker satsningen är utmärkt: Jag vill påstå att det är den största på cancervården under mina 30 år. Även om vi redan börjat jobba i de här banorna blir det tufft och kräver engagemang av många medarbetare. Inget får dra ut på tiden och det får inte finnas oklarheter kring vad som ska utföras. Remissen får inte bli liggande, den måste skrivas och märkas på rätt sätt. Vi måste samarbeta inom alla led. För prostatacancer ska tiden från första besöket på vårdcentralen till åtgärd kortas till max 60 dagar. För blåscancer är trycket ännu hårdare från symptom till första operationen samt mikroskopisvar ska det bara gå tolv dagar, det är ungefär en fjärdedel av den tid det tar idag. Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Omkring män lever med diagnosen. Varje år tillkommer patienter. TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: ANNA KERN Tema cancer på 1177.se samlar fakta om cancersjukdomar, behandlingar, svar på vanliga frågor och patienters egna erfarenheter. Här finns filmer och även bildspel om hur det går till att få strål- och cytostatikabehandling på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. 10 NR

11 Undersök dig själv Knöl i bröstet? Sträck upp ena armen och lägg den bakom huvudet. Känn igenom bröstet med raka fingrar och lätt tryck. Börja med bröstvårtan och gör små cirklande rörelser i flera varv runt bröstet. Flytta sedan ut fingrarna någon centimeter och känn varv efter varv. Avsluta i armhålan. Var noga med att även undersöka övre delen av bröstet och området under armen. Undersök det andra bröstet på samma sätt. Om du upptäcker en knöl i bröstet eller andra förändringar är de oftast ofarliga. Det kan till exempel vara en godartad cysta, som är ett hålrum fyllt med vätska, eller en förtjockning av bindväven. Men eftersom förändringar i brösten kan vara ett symtom på cancer ska de alltid tas på allvar och undersökas av läkare. Du kan kontakta din vårdcentral. Knöl i pungen? Tvåla först in pungen. Låt pungen vila i ena handen. Använd den andra handens tumme och pekfinger. Ta en testikel åt gången och undersök den med tummen och pekfingret. Avsluta med att undersöka hela pungen genom att känna på den. Förändringar i pungen kan till exempel vara en vätskefylld knöl, en så kallad godartad cysta eller en inflammation i en testikel som gör att pungen svullnar eller gör ont. Men förändringar i pungen kan också, även om det är mycket ovanligt, vara tecken på testikelcancer och bör tas på allvar. Därför ska du alltid kontakta en läkare om du upptäcker en knöl, om den ena testikeln har blivit större än den andra eller om en testikel känns svullen eller gör ont. Prickar på huden? Risken att få hudcancer ökar när man blir äldre. Det vanligaste symtomet är en ny hudfärgad knuta, rodnad fläck eller sår som inte vill läka någonstans på huden, oftast i ansiktet eller på övre delen av bröstet eller ryggen. På 1177.se finns bilder på olika typer av prickar som kan vara tecken på cancer. Kontakta vårdcentralen eller hudmottagningen om du upptäcker nya knutor, hudförändringar som är röda eller sårigheter som inte går över av sig själv. Källa: 1177.se Läs mer om hur du undersöker dig själv på 1177.se Nu kortar landstingen och regionerna väntetiderna i cancervården. Ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Bild från kampanjen Varje dag räknas. Läs mer på nästa sida >> Nr

12 VARJE DAG RÄKNAS Om cellförändringar upptäcks och behandlas tidigt kan man förhindra att de utvecklas till cancer. Bild från kampanjen #tacellprov. Det finns ingen ursäkt! Ta cellprov? Nej det hinner jag inte. Jag jobbar ju. Och när man är ledig vill man göra annat. Cellprov verkar rätt jobbigt. Jag är ju så ung också. Tror inte jag behöver ta det än. Det får bli när jag blir äldre." I den korta filmen Det finns ingen ursäkt på 1177.se får du veta vad gynekologiskt cellprov är för något och varför du bör ta provet. I Jönköpings län kallas kvinnor till cellprovtagning från och med det år de fyller 23 år. Mellan 23 och 49 år kallas de vart tredje år och mellan 50 och 65 år kallas de vart femte år. Det är en barnmorska som tar cellprovet. Kontakta din närmaste kvinnohälsovård om du inte har fått någon kallelse och du är mellan 23 och 65 år. Cellprovtagning räddar liv Genom att regelbundet lämna gynekologiskt cellprov kan man skydda sig mot livmoderhalscancer. Om cellförändringar upptäcks och behandlas tidigt kan man förhindra att de utvecklas till cancer. Även om man vaccinerats mot HPV ska man lämna cellprov Cellprovstagning skyddar inte till 100 procent. I ovanliga fall kan man drabbas av livmoderhalscancer trots att man har deltagit i cellprovskontrollen. Sjukdomen upptäcks då oftast i ett tidigt skede där behandlingsmöjligheterna är goda. Även om man vaccinerats mot HPV (humant papillomvirus) ska man lämna cellprov eftersom vaccinationen inte ger ett fullständigt skydd mot livmoderhalscancer. Välkommen till mammografi Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt diagnoser per år. Vid en mammografiundersökning kan en bröstcancertumör upptäckas innan den hunnit orsaka några symtom, eller innan den ens känns i bröstet. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 40 och 74 år kallas till mammografi vartannat år. Du kan ändra tiden till undersökningen via e-tjänst på 1177.se, och naturligtvis få smspåminnelser inför ditt bokade besök. Källa: 1177.se Läs mer: 1177.se TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: ELIN CARLHOLT 12 Nr

13 Magnet lär föräldrar skydda barn mot solen Varsågod, här får du en väldigt viktig magnet! Under våren delar barnhälsovården i Jönköpings län ut kylskåpmagneter för att lära ut sunda solvanor till föräldrar och barn. Klä barnet i heltäckande tunna kläder och solhatt. Håll barnet i skugga eller stanna inomhus när solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15. Använd solkräm med solskyddsfaktor 30 eller högre för barn som är äldre än sex månader. De är ofta rörligare och svårare att hålla helt i skugga. Smörj deras händer och de delar av huden som inte går att skydda med kläder. Magneterna är pedagogiskt utformade med tecknade bilder och enkel text, för att alla ska förstå. En urtavla visar att solen är starkast mellan klockan 11 och 15. Då är det som viktigast att skydda huden. Här finns bilder på kläder som skyddar allra bäst mot UV-strålning, skuggan under en parasoll och en flaska med solkskyddskräm. Solråd för barn upp till ett år Barn under ett år är mycket känsliga för solen och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Även i skugga finns viss UV-strålning. Skydda därför barnets hud genom att: Solråd för barn äldre än ett år Även barn över ett år behöver skyddas mot UV-strålning: Använd i första hand kläder och solhatt som solskydd. Använd solkräm till de delar av kroppen som inte täcks av kläder. Undvik att vara i direkt solljus mellan klockan 11 och 15, då solen är som starkast. TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: HELENA DOVIER På 1177.se/sundasolvanor kan du läsa fler råd. Kristina Karlsson, Jennie Blom och Maria Stenberg på barnhälsovården i Värnamo sprider viktiga råd om solen. Kan man skydda sig mot cancer? Ingen kan skydda sig helt mot cancer eftersom det inte går att säga exakt varför vissa celler skadas och fortsätter att växa okontrollerat. Men det finns en del du kan göra. Det finns ett starkt samband mellan rökning och cancer. Det finns också ett bevisat samband mellan solstrålar och cancer. Övervikt och för lite fysisk aktivitet ökar risken för flera vanliga cancerformer. Så genom att inte röka, eller sluta om man redan röker, och genom att undvika att vara i starkt solsken samt att röra på sig och hålla en normal vikt minskar man de mest tydliga risker som följer med vår livsstil. Man kan ändå få cancer, men man har gjort vad man kan för att minska risken. Maten är din Bra kost kan minska risken för cancer. kropps bränsle. Vad du väljer att äta, hur mycket och hur ofta du äter påverkar hur du mår. Både på kort och på lång sikt. Korta råd för bra matvanor Grönsaker, frukt och bär är bra att äta gärna ett halvt kilo per dag. Det motsvarar tre rejäla nävar grönsaker av olika sorter och två frukter. Ät gärna fisk tre gånger i veckan. Flytande margarin eller olja är bäst i matlagningen, helst raps- eller olivolja. Välj gärna lättmargarin till brödet. Välj mager och naturell mjölk, fil och yoghurt hellre än sötade varianter. Det är bra att begränsa konsumtionen av läsk och saft. Salta med måtta, men använd gärna andra smaker så att maten inte blir tråkig. Källa: 1177.se Nr

14 Alltid hjälp på vårdcentralen Om du inte mår bra och behöver vård eller råd kring din hälsa vänder du dig till din vårdcentral. Där finns kvalificerad vårdpersonal med bred kompetens som är vana att möta människor i alla åldrar och livssituationer. Du kan alltid vända dig till vårdcentralen om du blir sjuk eller skadar dig, oavsett vad problemet gäller, säger Pelle Malm, distriktsläkare i Region Jönköpings län. På vårdcentralerna arbetar läkare och sjuksköterskor tillsammans med kuratorer, psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De är ofta väldigt erfarna. En del är specialiserade på att exempelvis ta hand om kroniska sjukdomar som KOL och diabetes eller ge råd i hälsofrågor för barn och vuxna. Distriktsläkare är specialister Pelle Malm Bedöms du inte behöva omedelbar vård är det vårdcentralen du ska vända dig till på allmänmedicin och kan ge kvalificerad behandling av allt ifrån smärta, feber och yrsel till ytliga sår och misstänkta benbrott. De gör en bred bedömning av vilken vård som behövs och kan ta hjälp av exempelvis sjukgymnast eller kurator. Kvällsöppna vårdcentraler I stort sett alla som kontaktar en vårdcentral blir uppringda samma dag och drygt 90 procent av dem som behöver det får träffa en läkare på vårdcentralen inom sju dagar. På kvällar och helger, när vårdcentralerna har stängt, finns jourcentralerna i Eksjö, Jönköping och Värnamo som har öppet till Snabbaste vägen Att vända sig till vårdcentralen är i de flesta fall det snabbaste sättet att få vård. Om du misstänker att något är brutet i exempelvis handen eller foten går det fortare att få behandling eller remiss till röntgen via vårdcentralen än om du åker till akutmottagningen. Åker du till akutmottagningen när du inte är allvarligt sjuk kan du få vänta länge eftersom det är de svårast sjuka som prioriteras där. Bedöms du inte behöva omedelbar vård är det till vårdcentralen du ska vända dig, där får du den bästa behandlingen, säger Pelle Malm. Akuten bara när det behövs Sjukhusens akutmottagningar tar hand om patienter som drabbats av svåra sjukdomar och allvarliga skador som behöver omedelbar vård. Vi är specialiserade på kritiska tillstånd som stroke och hjärtinfarkt, stora blödningar eller tarmvred säger Britt-Marie Persson, biträdande verksamhetschef på akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. De som har störst behov får vård först. Är man inte allvarligt sjuk eller skadad ska man ringa 1177 för råd eller kontakta vårdcentralen istället för att vänta länge på akuten. Dessutom kan den långa väntan avslutas med att man ändå hänvisas till vårdcentralen. TEXT: MATS FÄLDT ILLUSTRATION: CHRISTINA JONSSON 14 NR

15 Kan vi undvika att patienter utsätts för onödiga operationer eller skickas hem från akutmottagningar med brusten blindtarm? Kan tiotusentals vårddygn och skiktröntgen av patienter med misstänkt blindtarmsinflammation ersättas av en snabb och strukturerad klinisk undersökning av läkare? Svaret är ja. Kärlkirurgen Manne Andersson har tagit fram ett enkelt beslutsstöd som hjälper läkare att avgöra hur patienter med misstänkt blindtarmsinflammation ska behandlas. Gult kort underlättar rätt beslut Vi vill undvika rutinmässig skiktröntgen, det leder till fler inläggningar och onödiga operationer i fall där blindtarmsinflammation tillåts spontanläka. Övervägande del av patienter med misstänkt blindtarmsinflammation är barn och unga vuxna och varken operation eller skiktröntgen är riskfritt, säger Manne Andersson, kärlkirurg och nydisputerad överläkare på Länssjukhuset Ryhov Jönköping. Beslutsstödet i form av ett inplastat gult kort som får plats i jourläkarens ficka kan alltså bespara patienter med misstänkt blindtarmsinflammation onödiga operationer, inläggningar på sjukhus och exponering för röntgenstrålning. Kortet hjälper läkaren att väga samman patientens symtom och basala blodprov till en poängsumma som speglar risken för blindtarmsinflammation. Kortet är en så kallad klinisk score, Appendicitis inflammatory response score (AIR score) med magont Manne Andersson har utvecklat beslutsstödet tillsammans med kollegor. I sin avhandling har han utvärderat det vid misstänkt blindtarmsinflammation och det visade sig ha bra träffsäkerhet, vilket även har bekräftats i flera internationella studier. Närmare patienter som sökt akutmottagningar runt om i landet med magont har deltagit i studien där läkare använt AIR scoren. Det är som att stoppa en gammal överläkare i fickan, säger Manne Andersson, om det inplastade kortet och syftar på att det tar lång tid att utveckla den kliniska blicken. En läkare med stor erfarenhet kan ställa diagnos genom att känna på patientens buk. Medan den yngre kollegan kan behöva stöd i beslutsunderlaget. Den nya scoren är ett sätt att snabbt föra över erfarenheter till yngre kollegor. Komplikationer i samband med blindtarmsoperation beror inte enbart på blindtarmsinflammationen, utan även på operationen i sig därför är en korrekt diagnos viktigare än snabb operation. Länssjukhuset Ryhov har numera den lägsta andelen blindtarmsopererade i landet per invånare men ändå inte fler brustna blindtarmar. TEXT: ULLA HANSSON GREEN FOTO: JOHAN W AVBY FOTO: VESNA PAPACIKIC REGIONEN ÄR TILL FÖR ALLA Deltagandet i årets Qom Ut-parad i Jönköping var rekordstort och medarbetare från Region Jönköpings län var med för att manifestera för homo-, bi-, transoch queerpersoners rättigheter. Vi är med i paraden för tredje gången och jag tycker det är viktigt att visa att regionen är till för alla, säger regiondirektör Agneta Jansmyr. Regionen fanns också på plats på festivalområdet för att diskutera bemötandefrågor för hbtq-personer i vården. Regionen är en aktiv samarbetspartner och bidragsgivare till Qom ut-festivalen och har ett omfattande arbete för att skapa öppenhet så att alla känner sig välkomna och trygga i vården och andra verksamheter, oavsett sexuell läggning eller köndsidentitet. Som arbetsgivare arbetar regionen också aktivt mot diskriminering på arbetsplatser och för att alla ska känna sig välkomna att arbeta inom organisation. Nr

16 Liselott Dalengren är trainee på intensivvårdsavdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I väntan på sin specialistutbildning får hon en inblick i patientvården med IVA-sjuksköterskan Malin Holm som handledare. 16 Nr

17 Sjuksköterskor ett eftertraktat yrke Behovet av sjuksköterskor är stort både nationellt och regionalt. Region Jönköpings län gör omfattande insatser för att rekrytera, behålla och vidareutbilda sjuksköterskor för att klara konkurrensen med andra landsting och regioner, kommuner, privata vårdgivare, bemanningsföretag och en lockande arbetsmarknad i Norge. De närmaste tio åren behöver medarbetare nyanställas i vården och omsorgen, varav sjuksköterskor. Det förutspår Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin långtidsprognos. Region Jönköpings län har drygt sjuksköterskor. Från 2004 till 2013 ökade antalet med nästan sju procent och under perioden tillsvidareanställdes 100 sjuksköterskor. Stort rekryteringsbehov Specialistutbildningar tillsammans med pensionsavgångar och naturlig omsättning gör att rekryteringsbehovet för Region Jönköpings län är grundutbildade sjuksköterskor per år. Regionen har ett omfattande program för rekrytering, men samtidigt är konkurrensen stor från andra landsting och regioner, kommuner, privata vårdgivare, bemanningsföretag och en lockande arbetsmarknad i Norge. Alla landsting och regioner har under flera år ökat andelen sjuksköterskor. Det har aldrig varit så många sjuksköterskor i hälsooch sjukvårdssystemet som nu, säger Anders Liif, personaldirektör i Region Jönköpings län. Rekryteringen av sjuksköterskor sker genom många kanaler. Det handlar bland annat om yrkesinformation till elever på grund- och gymnasieskola, möten med sjuksköterskestudenter och sms-utskick till snart färdigutbildade sjuksköterskor. Även marknadsföring och annonsering i sociala medier som Facebook och yrkesnätverket LinkedIn blir allt viktigare. Stort intresse för utbildningen Drygt 100 sjuksköterskor examineras från Hälsohögskolan i Jönköping varje år och intresset för utbildningen till sjuksköterska är stort. Hälsohögskolan har 3,5 sökande till varje utbildningsplats. Det är Region Jönköpings läns ansvar att se till att studenterna får totalt 21 veckor så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på regionens sjukhus och vårdcentraler. VFU är den viktigaste nyckeln till att rekrytera VFU är den viktigaste nyckeln till att rekrytera nya medarbetare. Därför har vi som arbetsgivare ett stort ansvar, säger Maria Koldestam, själv sjuksköterska och ansvarig för studenternas VFU-placeringar under grundutbildningen. Vi har jobbat länsövergripande i många år och har nu en bra struktur för detta. Den som knutit kontakter och trivts under VFU-tiden återkommer. Därför är det viktigt att vi gör ett bra arbete gentemot våra studenter. Vi ska ta hand patienterna, men också utbilda morgondagens personal, säger Hans Dahlberg, chef för personalfrågor inom regionens kirurgiska vård. Handlingsplan tar form Sjuksköterskorna Kim Johansson, Emma Kronström och Sara Ferm på medicinkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö tog initiativet till en dialog med verksamhetsledningen sedan 16 platser på en vårdenhet stängdes i februari i år. De känner oro över situationen och anser bland annat att lönefrågan är viktig för att lyckas rekrytera och behålla sjuksköterskor. Deras initiativ har bidragit till att en handlingsplan nu tar form. Vi tittar bland annat på möjligheten till flexibla arbetstider, kompetensutvecklingsplaner för sjuksköterskor och möjligheter att alternera mellan olika arbetsplatser, något som kan vara attraktivt både för nyanställda sjuksköterskor och för mer erfarna som vill bredda sin kompetens. Sjuksköterskor är en prioriterad grupp i löneöversynen, men vi tittar också på exempelvis ersättningen för obekväm arbetstid, säger Agneta Ståhl, tillförordnad sjukvårdsdirektör för regionens medicinska vård. Fler specialistsjuksköterskor behövs Behovet är också stort av specialistsjuksköterskor inom områden som operation och intensivvård. Därför går regionen in med studielön och annan ersättning och köper även utbildningsplatser samtidigt som vissa kliniker har skapat traineeplatser. Det är ett guldläge att få en sådan här möjlighet. Min tanke från början har varit att bli IVA-sjuksköterska. Jag har alltid tyckt om teknik och den avancerade sjukvården, säger Liselott Dalengren som går som trainee under tre månader på intensivvårdsavdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Nr

18 Nu är jag här! Vårdguide 2015 Här är supernallen som hjälper Region Jönköpings län att marknadsföra 1177 Vårdguiden. vårdguide 2015 Nu finns en tryckt upplaga av Vårdguide 2015 i väntrummen och andra vårdlokaler. I vårdguiden finns information till länets invånare om råd, regler och rättigheter i hälso- och sjukvården Vårdguiden är en tjänst från Sveriges landsting och regioner. På 1177.se hittar du information och tjänster för din hälsa, vård och tandvård. Håll utkik efter supernallen runt om i länet. Vi ses! Bäst i Sverige på ungas tänder Sexåringarna i Jönköpings län har Sveriges bästa tandhälsa! Det visar Socialstyrelsens statistik om tandhälsan hos 3-, 6-, 12- och 19-åringarna, som bygger på data från Dessutom har tandhälsan förbättrats jämfört med Information från Folktandvården som börjar redan innan barnet föds, tandborstning i förskolan efter frukost, fluorlackning i årskurs 5, 6 och 7 och plastning av kindtänder tillsammans med engagerad personal är starka faktorer bakom den goda tandhälsan. TÄVLA OCH VINN 1. I journalen via nätet kan du läsa vårdens anteckningar om dina barn tills de fyllt 1) 12 år X) 13 år 2) 14 år 2. Vad heter lagen som ska stärka patientens ställning? 1) Rättighetslagen X) Hälso- och sjukvårdslagen 2) Patientlagen FOTO: SOFIE JARL Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter 1177 Vårdguiden Jönköpings län På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län får du tips, råd och inspiration om hälsa, vård och livsstil Vårdguiden Jönköpings län finns även på Instagram. Region Jönköpings län Region Jönköpings län på Facebook, Instagram och Twitter visar vad som händer inom regionen. Vi lovar intressanta inlägg om bland annat näringsliv, hälsa, vård och tandvård, kultur och infrastruktur. Du får också möta många av oss som jobbar i Region Jönköpings län. #1177vårdguiden #tahandomdig #regionjkpg 3) Modellen för att korta väntetiderna inom cancervården har framgångsrikt använts i 1) Danmark X) Norge 2) Finland Namn Gatuadress Postnummer och ort Telefon eller mejladress Svar: Senast 31 juli 2015 till (Skriv Regiontipset i ämnesraden) eller Regiontipset, Region Jönköpings län, Box 1024, Jönköping. Vinster: Tio vinnare delar på presentkort värda 500 kronor, 300 kronor och 100 kronor. Vinnarna i förra numret har fått sina priser. 18 Nr

19 BILJETTSLÄPP! Den 12 juni släpper vi höstens alla biljetter. 21 aug 10 sep 6 sep Med Jönköpings Sinfonietta Med Jönköpings Sinfonietta sep SENSESCAPES (0 18 månader) 19 sep PREMIÄR 26 sep RYTMEN I BLODET Med Jönköpings Sinfonietta Hela vårt utbud hittar du på Nr

20 Samhällsinformation Sommar, sol och stick Sommaren är härlig och vi vistas gärna mer utomhus, i vatten och på land. Sola säkert, ta hand om stick, bett och skrubbsår och hitta vård där du är. På vår webbplats får du sommartips och information om hur du når oss om du blir sjuk utomlands. Besök 1177.se/sommar eller ring Vårdguiden. Där när du behöver det.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten. Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

1177 Vårdguiden på webben

1177 Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård Marie-Louise Elebring, kommunikationsenheten 20160914 1177 Vårdguiden på webben Region Östergötlands

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

När jag ska på mammografi

När jag ska på mammografi När jag ska på mammografi FÖRE UNDERSÖKNINGEN Kallelse Välkommen till mammografi Vad är mammografi? Mammografi är röntgen av brösten. Röntgen är ett sätt att fotografera brösten. Mammografi görs för att

Läs mer

Hur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig?

Hur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig? Hur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig? ETT UPPDRAG TILLSAMMANS MED Transformator Design Research och innovation i samma process som involverar kunder och medarbetare. VÅRA STYRKOR Sveriges

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR 1 2016 VÅRDGUIDE 2016 DIN GUIDE TILL VÅRD OCH TANDVÅRD REGIONEN SATSAR UTVECKLAR HELA JÖNKÖPINGS LÄN

EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR 1 2016 VÅRDGUIDE 2016 DIN GUIDE TILL VÅRD OCH TANDVÅRD REGIONEN SATSAR UTVECKLAR HELA JÖNKÖPINGS LÄN EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR 1 2016 VÅRDGUIDE 2016 DIN GUIDE TILL VÅRD OCH TANDVÅRD rätt hjälp på rätt plats ronnie FICK råd PÅ VÅRDCENTRALEN REGIONEN SATSAR UTVECKLAR HELA JÖNKÖPINGS LÄN Ryggont

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4 Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLI NJER 1177 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 1_0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLINJER 117 7 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 2.0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral De har öppet på dagen måndag till fredag.

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet:

Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 141210 Närvarande Alexandra Andersson Alfons Forsman Anna-Lena Sunesson Christine Backlund Ewa Jonsson Gunvor Swenning Katja Vuollet Carlsson Leif Näckholm

Läs mer

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämnden ett stöd för dig som är patient Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämndens uppdrag Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Utifrån synpunkter och klagomål

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 1 Februari 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Nyheter från landstinget kan vara så mycket. Det kan vara ett reportage i Tebladet eller en

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

nu kan du läsa din journal via nätet Så här gör du!

nu kan du läsa din journal via nätet Så här gör du! nu kan du läsa din journal via nätet Så här gör du! www.1177.se/halland Hur når jag min journal via nätet? För att kunna läsa uppgifter i din journal via nätet, så ska du gå in på www.1177.se. Där väljer

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

SPF Guide för pensionärer. Vård och omsorg. På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen

SPF Guide för pensionärer. Vård och omsorg. På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen SPF Guide för pensionärer Vård och omsorg På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Innehåll 3. Vård och omsorg på dina villkor! Patientnämnder 4. Dina

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta: Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR 1 2015. riv ur och spara. ökar delaktighet. två huvuduppdrag många verksamheter

EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR 1 2015. riv ur och spara. ökar delaktighet. två huvuduppdrag många verksamheter EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR 1 2015 Vårdguide 2015 riv ur och spara journal via nätet ökar delaktighet region jönköpings län två huvuduppdrag många verksamheter Det här För ett bra liv i en

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

/(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-"4&+5 6(+'78.&+#-,'9('�"01:,#%'042',04:-3%; <&+$%%-':'.8+'("9&+,*#":"=>

/(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-4&+5 6(+'78.&+#-,'9(':,#%'042',04:-3%; <&+$%%-':'.8+'(9&+,*#:=> /(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-"4&+5 6(+'78.&+#-,'9('�"01:,#%'042',04:-3%;

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt? Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt? Berätta i vår undersökning! Enkäten utförs av Tack för att du tar dig tid att besvara detta frågeformulär. Syftet med undersökningen

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Vad är ett standariserat vårdförlopp? Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion

Läs mer

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada

Läs mer

Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra?

Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra? Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra? Sofie Zetterström, vice vd Inera Eva Leach, chef Avdelning Invånartjänster ehälsomyndigheten 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter)

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning?

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? 70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? Maria Brunefjäll, Region Halland Fredrik Sargren, Region Jönköpings

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer