HÄLSA VARJE DAG BÄTTRE CANCERVÅRD PÅ RÄLS MOT FRAMTIDEN NR SMARTA TIPS FÖR KROPP OCH SJÄL SATSNING PÅ KORTARE VÄNTETIDER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSA VARJE DAG BÄTTRE CANCERVÅRD PÅ RÄLS MOT FRAMTIDEN NR 2 2015 SMARTA TIPS FÖR KROPP OCH SJÄL SATSNING PÅ KORTARE VÄNTETIDER"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR HÄLSA VARJE DAG SMARTA TIPS FÖR KROPP OCH SJÄL BÄTTRE CANCERVÅRD SATSNING PÅ KORTARE VÄNTETIDER PÅ RÄLS MOT FRAMTIDEN SNABBA TÅG NYCKELFRÅGA FÖR REGIONEN

2 Glöm öppettider och gör ditt ärende när det passar dig bäst. Att kontakta vården och tandvården via e-tjänster är enkelt. På 1177.se hittar du alla e-tjänster som din vårdcentral eller mottagning erbjuder. Upptäck vårdens alla e-tjänster Kontakta vården när du vill och var du vill Var du en av de 5,4 miljoner som deklarerade elektroniskt i år? Lika enkelt är det att kontakta vården via nätet. Med e-legitimation kan du till exempel förnya dina recept, se dina journalanteckningar, boka tid och byta vårdcentral. Kontakta vården när det passar dig bäst. Läs din journal via nätet enkelt och säkert Har du besökt vården och vill läsa vad läkaren och sjuksköterskan skrivit efter besöket? I journalen via nätet kan du läsa vårdens anteckningar både från dina egna vårdbesök och från dina barns tills de fyller 13 år. Du kan också dela din journal med någon annan om du vill ha hjälp och stöd av en närstående. Håll koll på dina vaccinationer på ett och samma ställe En olycka händer lätt. När fick du din senaste stelkrampsvaccination? I journalen via nätet får du en smidig överblick över de vaccinationer du fått inom sjukvården. På samma ställe kan du också se dina barns vaccinationer. Förnya ditt recept när det passar dig Vår och sommar är här! Och även pollensäsong. Med hjälp av e-tjänsterna kan du snabbt och smidigt kontakta din läkare och förnya ditt recept när det passar dig bäst. Ha koll på recept och högkostnadsskydd Via e-tjänsterna kan du se alla recept du fått utskrivna och vilka läkemedel du hämtat ut på apoteket. Dessutom ser du hur långt du har kvar tills du når högkostnadsskyddet för läkemedel. Gör ärenden för dina barn en inloggning räcker Fram till ditt barns 13-årsdag kan du utföra barnets ärenden via din egen inloggning i e- tjänsterna. Boka och omboka tid välj den tid som passar dig bäst På webben kan du enkelt boka och omboka tid hos vården och tandvården. Välj den tid som passar dig bäst. Gynekologiskt cellprov boka om din tid direkt via nätet Att ta cellprov kan rädda ditt liv. Har du fått en tid som inte passar? På webben kan du enkelt ändra tiden. Har du tidigare i år fått en tid men avbokat eller råkat missa den? Då bokar du en ny tid via e-tjänsterna. Hantera dina läkarintyg snabbt, enkelt och säkert När du är sjuk kan du enkelt skriva ut ditt läkarintyg från e-tjänsterna för att ge till din arbetsgivare. Om du är sjuk i mer än 14 dagar kan du skicka läkarintyget via nätet direkt till Försäkringskassan. Dygnet runt. Snabbt, enkelt och säkert. Beställ test för klamydia och gonorré enkelt och gratis Om du misstänker att du har fått klamydia eller gonorré kan du enkelt beställa ett test via e-tjänsterna. Du gör testet hemma och skickar in det för analys. Om det visar sig att du är smittad får du remiss till snabb behandling helt gratis. Få påminnelser via sms och snabb koll på läget Påminnelser om dina besök i vården och tandvården via sms är ett smidigt sätt att inte missa en bokad tid. Tjänsten aktiverar du via e- tjänsterna eller i receptionen på mottagningen. Det fungerar för alla dina besök i vården både på vårdcentral, sjukhus och i tandvården. Byt vårdcentral direkt på webben Du väljer själv vilken vårdcentral du vill ska ha huvudansvar för din vård. Att byta vårdcentral via e-tjänsterna är smidigt och kräver ingen blankett. Du gör det direkt i datorn, mobilen eller surfplattan. Var du än befinner dig. Bytet sker direkt. Min hälsoplan rapportera och följ upp direkt i mobilen E-tjänsten Min hälsoplan hjälper dig att förbättra dina levnadsvanor och genomföra din rehabilitering eller behandling. Tillsammans med vårdpersonal lägger du upp en aktivitetsplan och kan sedan rapportera dina aktiviteter och följa dina resultat. En motivationshöjare helt klart. ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, Mats Fäldt, Frida Halvardsson, Lisbeth Lejon, Conny Thålin GRAFISK FORM Katarina Sennevik FOTO Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, maj 2015 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS OMSLAGSBILD: Sven-Erik Englund tränar parkour i Rådhusparken i Jönköping. Tidningen på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Beställ eller avbeställ prenumerationen på

3 Med e-tjänster kan du enkelt och säkert göra dina vårdärenden när det passar dig bäst. Nr

4 Den första januari 2015 fick vi en patientlag i Sverige. Främst samlar den ihop och förstärker regler som funnits i andra lagar tidigare. Lagen ska stärka patientens ställning och öka patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. Starkare med ny Lagen handlar framför allt om att vården har en lång rad skyldigheter mot patienterna. För dig som patient innebär den nya lagen bland annat det här: Du kan söka öppenvård var som helst i landet Den som till exempel bor i ett landsting/region och jobbar i ett annat kan lättare välja vårdcentral i valfritt landsting/region. Det här gäller både primärvård, som vårdcentral och öppen specialistvård, som besök hos gynekolog, ögonläkare eller ortoped. I princip gäller det all vård utom tandvård och sluten vård, det vill säga när du läggs in på sjukhus. Om du väljer vård i ett annat landsting/region betalar ditt hemlandsting/region vårdkostnaden men du får själv betala patientavgift, resa och uppehälle. Dessutom gäller vårdgarantin bara i ditt eget landsting, inte om du väljer att söka vård någon annanstans. Du ska få information Det finns mycket du behöver känna till som patient, och den som ger dig vård har skyldighet att informera dig så att du förstår. Informationen ska vara anpassad efter till exempel din ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund. Du ska få information om bland annat ditt hälsotillstånd, vilka undersökningar och behandlingsmetoder som finns, när du kan förvänta dig att få vård, om det finns väsentliga risker för komplikationer eller biverkningar och vilken eftervård du kan få. Men om du inte vill ha information har du också rätt att avstå från att få den. Ibland är det svårt att komma ihåg allt som sägs under ett besök i vården. Enligt patient- 4 Nr

5 patienter lag lagen ska du få skriftlig information om du ber om det. Det kan exempelvis handla om en viss behandling eller ett utdrag ur din journal. Om du har en funktionsnedsättning ska du få veta vilka hjälpmedel som finns för dig. Du kan tacka nej Ett kapitel i lagen handlar om samtycke. Principen är att all vård ska vara frivillig, och du kan alltid tacka nej. Du ska tillfrågas om ditt samtycke, och du kan ändra dig när som helst. Det här gäller förstås inte om man till exempel är medvetslös. Du kan få en ny medicinsk bedömning Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, till exempel cancer, kan du ha rätt att få en ny medicinsk bedömning. Det kallas även second opinion. Om den nya bedömningen visar att du kan behöva en annan behandling än den som du har erbjudits tidigare ska du kunna få den, om behandlingen bedöms vara vetenskapligt säker och relevant i ditt fall, och om kostnaden för behandlingen anses rimlig i förhållande till din sjukdom eller skada. Kostnaderna för den nya medicinska bedömningen betalar ditt hemlandsting/region, även resorna. Barn får starkare ställning Den som ger barn vård ska se till att barnet får veta så mycket som möjligt om sin sjukdom, hur behandlingen går till, hur läkemedel fungerar och om det finns flera sätt att behandla sjukdomen eller skadan på. Informationen ska anpassas så att barnet förstår, och vårdgivaren ska så långt det är möjligt ta reda på barnets inställning till behandlingen. Du kan få en fast vårdkontakt Du kanske har diabetes, går till ögonläkare, har besvär med magen och får ont i ryggen ibland? Om du har många olika kontakter med vården kan du behöva en fast vårdkontakt, en person som hjälper dig att samordna dina vårdbehov och hitta rätt. Lagen stärker dina möjligheter att få en fast vårdkontakt och en individuell vårdplanering. Fråga din läkare om det kan vara aktuellt för dig. Du kan klaga om du är missnöjd Lagen stärker patienten i mötet med vården. Du kan vända dig till verksamhetschefen vid den mottagning du går till om du till exempel anser att du blivit dåligt bemött eller fått för lite information. Du kan också vända dig till patientens direktkanal som ser till att du får prata med den som är ansvarig. Vill du inte själv prata med den ansvarige kan patientens direktkanal göra det åt dig. Ett annat sätt är att ta kontakt med patientnämnden. Patientnämnden är fristående från hälso- och sjukvården och det kostar inget att vända sig dit. Allvarligare klagomål, som missade diagnoser och vårdskador, ska Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ta emot. TEXT: KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER Artikeln är tidigare publicerad i tidningen 1177 Vårdguiden nr Mer information: 1177.se/patientlagen 1177.se/klaga-pa-varden NR

6 Jönköping blir knutpunkt när Sverige bygger sin första höghastighetsjärnväg för att binda samman de tre storstadsregionerna och övriga regioner med storstäderna. Den korta restiden kommer att skapa större arbetsmarknader, ett växande näringsliv och en omfattande bostadsproduktion. Regionen kliver på framtidståget Sverigeförhandlingen (sverigeforhandlingen.se) arbetar för att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighetsjärnväg för hastigheter upp till 320 km/h. Tågen kommer att gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och till Malmö på två och en halv. Satsningen ska leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner och regioner längs den nya järnvägen. Detta är det största samhällsbyggnadsprojektet på 150 år och ett framtidsprojekt för hållbart resande. Satsningen på höghastighetsjärnvägen blir ett stort lyft för vår regions framtida utveckling, säger Rune Backlund (C), ordförande i nämnden för trafik, infrastruktur och miljö, i Region Jönköpings län. Under 2017 kommer Sverigeförhandlingen att skriva avtal med regioner och kommuner om vilka satsningar som ska göras. Det handlar inte minst om bostadsbyggande, en central fråga i detta samhällsbyggnadsprojekt som har som mål att skapa cirka nya bostäder i Sverige. Stor nytta Höghastighetsjärnväg är en satsning i storleksordningen 150 miljarder kronor. Flera olika finansieringsmodeller diskuteras, men helt klart är att regioner och kommuner får bidra ekonomiskt utifrån de fördelar satsningen ger dem. Det är ingen tvekan om att Jönköpings län kommer att få stor nytta av höghastighetsjärnvägen. En viktig faktor är hur många stationslägen det kan bli i regionen utöver Jönköping som redan är utpekad. Det är avgörande för regionens utveckling och tillväxt och vi måste arbeta för att det blir mer än ett stopp, säger Rune Backlund. Viktigt med bra matartrafik Samtidigt betonar han att höghastighetsjärnvägen gynnar betydligt större geografiskt område än det närmast själva banan, om det blir en bra matartrafik med bussar och tåg. Detta måste det planeras för i de regionala planerna. Järnvägen är en viktig satsning för att göra vår arbetsmarknadsregion större. Plötsligt blir det också möjligt för verksamheter som ligger långt ut att snabbt nå sina kontakter i storstadsregionerna. Med E4:an, Södra stambanan och höghastighetsjärnvägen får Jönköpings län ett mycket strategiskt läge i förhållande till Stockholm, Göteborg och Malmö. Det ger möjlighet till dagspendling till de tre storstadsområdena och att ändå hinna hem för att hämta barn på förskolan, säger Emil Hesse, sakkunnig i infrastrukturfrågor i Region Jönköpings län, som exempel. Tillsammans med länets kommuner ska Region Jönköpings län arbeta för en höghastighetsjärnväg, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör, Rune Backlund (C), regionråd, Carina Ödebrink (S), regionråd och medlem i den politiska styrgruppen och Emil Hesse, sakkunnig i infrastrukturfrågor. Ny stadsdel i Jönköping Södra delen av Munksjön blir en helt ny stadsdel i Jönköping, med station för höghastighetsjärnvägen. Hur järnvägen ska dras söderut till Malmö är fortfarande en öppen fråga. Trafikverket har presenterat tre alternativ, två via Värnamo och ett via Växjö. Region Jönköpings läns uppfattning är att banan bör gå via Värnamo, vilket ger möjlighet till knutpunkter med annan tågtrafik, till exempel kust- till kustbanan. 6 Nr

7 Sveriges första höghastighetsjärnväg byggs för hastigheter upp till 320 kilometer i timmen. Avsikten är att köra tio tåg per timme Stockholm-Jönköping, åtta tåg per timme övriga sträckor. Södra delen av Munksjön i Jönköping kommer att bli en ny stadsdel med bostäder, handel, arbetsplatser och en station för höghastighetsjärnvägen, där tågen glider in på tio meter höga pelare. Illustration: White arkitekter Det ger möjlighet till dagspendling till de tre stora storstadsområdena Jag tror att det blir kostnaden för att bygga, restidsvinsten och tillgängligheten, som kommer att avgöra hur sträckningen blir, säger Rune Backlund. Beräkningar för nyttan Region Jönköpings län skapar nu en projektorganisation för att tillsammans med länets kommuner arbeta med järnvägsprojektet. Det handlar framför allt om att räkna på fördelar med höghastighetsjärnväg ur sex aspekter: bostäder, resenärer, miljö, arbetsmarknad, näringsliv och social nytta. Trafikverket ska snart presentera sina beräkningar. Det är ett omfattande material ända ner på kommunnivå som blir en grund för regionens och kommunernas stora arbete med att göra egna beräkningar. De ska levereras till Sverigeförhandlingen senast 1 oktober Vi ska kritiskt granska materialet och se om vi tycker att beräkningarna är rimliga, säger Emil Hesse. Här kommer regionen att få en sammanhållande roll i att leverera in underlag. Stärker de mindre kommunerna Höghastighetsjärnvägen betyder oerhört mycket för en arbetsmarknadsförstoring, vilket är nödvändigt i en tid då urbaniseringen är omfattande, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län. För en region som vi, som har många små kommuner, betyder kommunikationer mellan arbete och attraktivt boende väldigt mycket och det stärker möjligheten för mindre kommuner att utvecklas. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY I början av 2018 ska regering och riksdag fatta beslut om den nya järnvägen. Sedan kan detaljplaneringen starta. Hela systemet beräknas vara i drift Nr

8 Var så aktiv du kan varje dag. Ta alla tillfällen att röra på dig, oavsett om det är kort eller lång tid. Sträva efter att gå minst steg om dagen. Du kommer att märka resultat på din hälsa! Tips för kropp och själ 1 Yoga! Ta pauser och stretcha om du har ett stillasittande jobb. 2 hinner Kvällspromenera! Låt det bli familjetid då ni prata med varandra. 3 eller Lek! Våga vara barnslig. Fotboll kurragömma passar alla. 4 den Klipp gräset! Kratta och plantera. Njut av friska luften i trädgården. 5 tänderna, Stå på ett ben! Balansträna när du borstar få starkare kropp. 6 trappan Ta trappan! Samla steg genom att ta istället för hissen. Vill du ha mer information och stöd kan du få hjälp på din vårdcentral. Där finns ytterligare verktyg som kan ge extra skjuts åt dina motionsambitioner. Där finns också utbildad personal som kan stötta dig och hjälpa dig att hitta lämpliga motionsformer för just dina behov. 8 NR

9 7 låtar Dansa! Lägg upp en spellista med härliga som du bara måste dansa till. NR

10 VARJE DAG RÄKNAS Kortare väntetider i cancervården Varje år får omkring svenskar cancer. En del av dem väntar på sin diagnos, sina provsvar och sin behandling. Väntetiderna varierar beroende på var i landet de bor. Regeringens satsar nästan 450 miljoner kronor under fyra år för att landsting och regioner ska korta väntetiderna i cancervården på samma sätt som man gjort i Danmark. Modellen kallas standardiserat vårdförlopp och innebär att cancerdiagnoser hanteras snabbt och enligt särskilda rutiner. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av oro. Målet för satsningen är att ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Fem diagnoser Under 2015 ska standardiserade vårdförlopp införas för dessa fem cancerdiagnoser: Akut myeloisk leukemi (blodcancer) Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Arbetet med att ta fram standardiserade vårdförlopp för ytterligare minst tio diagnoser pågår parallellt och införs under Hela satsningen pågår till Tuffa krav Överläkare Bruno Larsson, verksamhetschef för länets urologklinik, tycker satsningen är utmärkt: Jag vill påstå att det är den största på cancervården under mina 30 år. Även om vi redan börjat jobba i de här banorna blir det tufft och kräver engagemang av många medarbetare. Inget får dra ut på tiden och det får inte finnas oklarheter kring vad som ska utföras. Remissen får inte bli liggande, den måste skrivas och märkas på rätt sätt. Vi måste samarbeta inom alla led. För prostatacancer ska tiden från första besöket på vårdcentralen till åtgärd kortas till max 60 dagar. För blåscancer är trycket ännu hårdare från symptom till första operationen samt mikroskopisvar ska det bara gå tolv dagar, det är ungefär en fjärdedel av den tid det tar idag. Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Omkring män lever med diagnosen. Varje år tillkommer patienter. TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: ANNA KERN Tema cancer på 1177.se samlar fakta om cancersjukdomar, behandlingar, svar på vanliga frågor och patienters egna erfarenheter. Här finns filmer och även bildspel om hur det går till att få strål- och cytostatikabehandling på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. 10 NR

11 Undersök dig själv Knöl i bröstet? Sträck upp ena armen och lägg den bakom huvudet. Känn igenom bröstet med raka fingrar och lätt tryck. Börja med bröstvårtan och gör små cirklande rörelser i flera varv runt bröstet. Flytta sedan ut fingrarna någon centimeter och känn varv efter varv. Avsluta i armhålan. Var noga med att även undersöka övre delen av bröstet och området under armen. Undersök det andra bröstet på samma sätt. Om du upptäcker en knöl i bröstet eller andra förändringar är de oftast ofarliga. Det kan till exempel vara en godartad cysta, som är ett hålrum fyllt med vätska, eller en förtjockning av bindväven. Men eftersom förändringar i brösten kan vara ett symtom på cancer ska de alltid tas på allvar och undersökas av läkare. Du kan kontakta din vårdcentral. Knöl i pungen? Tvåla först in pungen. Låt pungen vila i ena handen. Använd den andra handens tumme och pekfinger. Ta en testikel åt gången och undersök den med tummen och pekfingret. Avsluta med att undersöka hela pungen genom att känna på den. Förändringar i pungen kan till exempel vara en vätskefylld knöl, en så kallad godartad cysta eller en inflammation i en testikel som gör att pungen svullnar eller gör ont. Men förändringar i pungen kan också, även om det är mycket ovanligt, vara tecken på testikelcancer och bör tas på allvar. Därför ska du alltid kontakta en läkare om du upptäcker en knöl, om den ena testikeln har blivit större än den andra eller om en testikel känns svullen eller gör ont. Prickar på huden? Risken att få hudcancer ökar när man blir äldre. Det vanligaste symtomet är en ny hudfärgad knuta, rodnad fläck eller sår som inte vill läka någonstans på huden, oftast i ansiktet eller på övre delen av bröstet eller ryggen. På 1177.se finns bilder på olika typer av prickar som kan vara tecken på cancer. Kontakta vårdcentralen eller hudmottagningen om du upptäcker nya knutor, hudförändringar som är röda eller sårigheter som inte går över av sig själv. Källa: 1177.se Läs mer om hur du undersöker dig själv på 1177.se Nu kortar landstingen och regionerna väntetiderna i cancervården. Ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Bild från kampanjen Varje dag räknas. Läs mer på nästa sida >> Nr

12 VARJE DAG RÄKNAS Om cellförändringar upptäcks och behandlas tidigt kan man förhindra att de utvecklas till cancer. Bild från kampanjen #tacellprov. Det finns ingen ursäkt! Ta cellprov? Nej det hinner jag inte. Jag jobbar ju. Och när man är ledig vill man göra annat. Cellprov verkar rätt jobbigt. Jag är ju så ung också. Tror inte jag behöver ta det än. Det får bli när jag blir äldre." I den korta filmen Det finns ingen ursäkt på 1177.se får du veta vad gynekologiskt cellprov är för något och varför du bör ta provet. I Jönköpings län kallas kvinnor till cellprovtagning från och med det år de fyller 23 år. Mellan 23 och 49 år kallas de vart tredje år och mellan 50 och 65 år kallas de vart femte år. Det är en barnmorska som tar cellprovet. Kontakta din närmaste kvinnohälsovård om du inte har fått någon kallelse och du är mellan 23 och 65 år. Cellprovtagning räddar liv Genom att regelbundet lämna gynekologiskt cellprov kan man skydda sig mot livmoderhalscancer. Om cellförändringar upptäcks och behandlas tidigt kan man förhindra att de utvecklas till cancer. Även om man vaccinerats mot HPV ska man lämna cellprov Cellprovstagning skyddar inte till 100 procent. I ovanliga fall kan man drabbas av livmoderhalscancer trots att man har deltagit i cellprovskontrollen. Sjukdomen upptäcks då oftast i ett tidigt skede där behandlingsmöjligheterna är goda. Även om man vaccinerats mot HPV (humant papillomvirus) ska man lämna cellprov eftersom vaccinationen inte ger ett fullständigt skydd mot livmoderhalscancer. Välkommen till mammografi Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt diagnoser per år. Vid en mammografiundersökning kan en bröstcancertumör upptäckas innan den hunnit orsaka några symtom, eller innan den ens känns i bröstet. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 40 och 74 år kallas till mammografi vartannat år. Du kan ändra tiden till undersökningen via e-tjänst på 1177.se, och naturligtvis få smspåminnelser inför ditt bokade besök. Källa: 1177.se Läs mer: 1177.se TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: ELIN CARLHOLT 12 Nr

13 Magnet lär föräldrar skydda barn mot solen Varsågod, här får du en väldigt viktig magnet! Under våren delar barnhälsovården i Jönköpings län ut kylskåpmagneter för att lära ut sunda solvanor till föräldrar och barn. Klä barnet i heltäckande tunna kläder och solhatt. Håll barnet i skugga eller stanna inomhus när solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15. Använd solkräm med solskyddsfaktor 30 eller högre för barn som är äldre än sex månader. De är ofta rörligare och svårare att hålla helt i skugga. Smörj deras händer och de delar av huden som inte går att skydda med kläder. Magneterna är pedagogiskt utformade med tecknade bilder och enkel text, för att alla ska förstå. En urtavla visar att solen är starkast mellan klockan 11 och 15. Då är det som viktigast att skydda huden. Här finns bilder på kläder som skyddar allra bäst mot UV-strålning, skuggan under en parasoll och en flaska med solkskyddskräm. Solråd för barn upp till ett år Barn under ett år är mycket känsliga för solen och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Även i skugga finns viss UV-strålning. Skydda därför barnets hud genom att: Solråd för barn äldre än ett år Även barn över ett år behöver skyddas mot UV-strålning: Använd i första hand kläder och solhatt som solskydd. Använd solkräm till de delar av kroppen som inte täcks av kläder. Undvik att vara i direkt solljus mellan klockan 11 och 15, då solen är som starkast. TEXT: CONNY THÅLIN FOTO: HELENA DOVIER På 1177.se/sundasolvanor kan du läsa fler råd. Kristina Karlsson, Jennie Blom och Maria Stenberg på barnhälsovården i Värnamo sprider viktiga råd om solen. Kan man skydda sig mot cancer? Ingen kan skydda sig helt mot cancer eftersom det inte går att säga exakt varför vissa celler skadas och fortsätter att växa okontrollerat. Men det finns en del du kan göra. Det finns ett starkt samband mellan rökning och cancer. Det finns också ett bevisat samband mellan solstrålar och cancer. Övervikt och för lite fysisk aktivitet ökar risken för flera vanliga cancerformer. Så genom att inte röka, eller sluta om man redan röker, och genom att undvika att vara i starkt solsken samt att röra på sig och hålla en normal vikt minskar man de mest tydliga risker som följer med vår livsstil. Man kan ändå få cancer, men man har gjort vad man kan för att minska risken. Maten är din Bra kost kan minska risken för cancer. kropps bränsle. Vad du väljer att äta, hur mycket och hur ofta du äter påverkar hur du mår. Både på kort och på lång sikt. Korta råd för bra matvanor Grönsaker, frukt och bär är bra att äta gärna ett halvt kilo per dag. Det motsvarar tre rejäla nävar grönsaker av olika sorter och två frukter. Ät gärna fisk tre gånger i veckan. Flytande margarin eller olja är bäst i matlagningen, helst raps- eller olivolja. Välj gärna lättmargarin till brödet. Välj mager och naturell mjölk, fil och yoghurt hellre än sötade varianter. Det är bra att begränsa konsumtionen av läsk och saft. Salta med måtta, men använd gärna andra smaker så att maten inte blir tråkig. Källa: 1177.se Nr

14 Alltid hjälp på vårdcentralen Om du inte mår bra och behöver vård eller råd kring din hälsa vänder du dig till din vårdcentral. Där finns kvalificerad vårdpersonal med bred kompetens som är vana att möta människor i alla åldrar och livssituationer. Du kan alltid vända dig till vårdcentralen om du blir sjuk eller skadar dig, oavsett vad problemet gäller, säger Pelle Malm, distriktsläkare i Region Jönköpings län. På vårdcentralerna arbetar läkare och sjuksköterskor tillsammans med kuratorer, psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De är ofta väldigt erfarna. En del är specialiserade på att exempelvis ta hand om kroniska sjukdomar som KOL och diabetes eller ge råd i hälsofrågor för barn och vuxna. Distriktsläkare är specialister Pelle Malm Bedöms du inte behöva omedelbar vård är det vårdcentralen du ska vända dig till på allmänmedicin och kan ge kvalificerad behandling av allt ifrån smärta, feber och yrsel till ytliga sår och misstänkta benbrott. De gör en bred bedömning av vilken vård som behövs och kan ta hjälp av exempelvis sjukgymnast eller kurator. Kvällsöppna vårdcentraler I stort sett alla som kontaktar en vårdcentral blir uppringda samma dag och drygt 90 procent av dem som behöver det får träffa en läkare på vårdcentralen inom sju dagar. På kvällar och helger, när vårdcentralerna har stängt, finns jourcentralerna i Eksjö, Jönköping och Värnamo som har öppet till Snabbaste vägen Att vända sig till vårdcentralen är i de flesta fall det snabbaste sättet att få vård. Om du misstänker att något är brutet i exempelvis handen eller foten går det fortare att få behandling eller remiss till röntgen via vårdcentralen än om du åker till akutmottagningen. Åker du till akutmottagningen när du inte är allvarligt sjuk kan du få vänta länge eftersom det är de svårast sjuka som prioriteras där. Bedöms du inte behöva omedelbar vård är det till vårdcentralen du ska vända dig, där får du den bästa behandlingen, säger Pelle Malm. Akuten bara när det behövs Sjukhusens akutmottagningar tar hand om patienter som drabbats av svåra sjukdomar och allvarliga skador som behöver omedelbar vård. Vi är specialiserade på kritiska tillstånd som stroke och hjärtinfarkt, stora blödningar eller tarmvred säger Britt-Marie Persson, biträdande verksamhetschef på akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. De som har störst behov får vård först. Är man inte allvarligt sjuk eller skadad ska man ringa 1177 för råd eller kontakta vårdcentralen istället för att vänta länge på akuten. Dessutom kan den långa väntan avslutas med att man ändå hänvisas till vårdcentralen. TEXT: MATS FÄLDT ILLUSTRATION: CHRISTINA JONSSON 14 NR

15 Kan vi undvika att patienter utsätts för onödiga operationer eller skickas hem från akutmottagningar med brusten blindtarm? Kan tiotusentals vårddygn och skiktröntgen av patienter med misstänkt blindtarmsinflammation ersättas av en snabb och strukturerad klinisk undersökning av läkare? Svaret är ja. Kärlkirurgen Manne Andersson har tagit fram ett enkelt beslutsstöd som hjälper läkare att avgöra hur patienter med misstänkt blindtarmsinflammation ska behandlas. Gult kort underlättar rätt beslut Vi vill undvika rutinmässig skiktröntgen, det leder till fler inläggningar och onödiga operationer i fall där blindtarmsinflammation tillåts spontanläka. Övervägande del av patienter med misstänkt blindtarmsinflammation är barn och unga vuxna och varken operation eller skiktröntgen är riskfritt, säger Manne Andersson, kärlkirurg och nydisputerad överläkare på Länssjukhuset Ryhov Jönköping. Beslutsstödet i form av ett inplastat gult kort som får plats i jourläkarens ficka kan alltså bespara patienter med misstänkt blindtarmsinflammation onödiga operationer, inläggningar på sjukhus och exponering för röntgenstrålning. Kortet hjälper läkaren att väga samman patientens symtom och basala blodprov till en poängsumma som speglar risken för blindtarmsinflammation. Kortet är en så kallad klinisk score, Appendicitis inflammatory response score (AIR score) med magont Manne Andersson har utvecklat beslutsstödet tillsammans med kollegor. I sin avhandling har han utvärderat det vid misstänkt blindtarmsinflammation och det visade sig ha bra träffsäkerhet, vilket även har bekräftats i flera internationella studier. Närmare patienter som sökt akutmottagningar runt om i landet med magont har deltagit i studien där läkare använt AIR scoren. Det är som att stoppa en gammal överläkare i fickan, säger Manne Andersson, om det inplastade kortet och syftar på att det tar lång tid att utveckla den kliniska blicken. En läkare med stor erfarenhet kan ställa diagnos genom att känna på patientens buk. Medan den yngre kollegan kan behöva stöd i beslutsunderlaget. Den nya scoren är ett sätt att snabbt föra över erfarenheter till yngre kollegor. Komplikationer i samband med blindtarmsoperation beror inte enbart på blindtarmsinflammationen, utan även på operationen i sig därför är en korrekt diagnos viktigare än snabb operation. Länssjukhuset Ryhov har numera den lägsta andelen blindtarmsopererade i landet per invånare men ändå inte fler brustna blindtarmar. TEXT: ULLA HANSSON GREEN FOTO: JOHAN W AVBY FOTO: VESNA PAPACIKIC REGIONEN ÄR TILL FÖR ALLA Deltagandet i årets Qom Ut-parad i Jönköping var rekordstort och medarbetare från Region Jönköpings län var med för att manifestera för homo-, bi-, transoch queerpersoners rättigheter. Vi är med i paraden för tredje gången och jag tycker det är viktigt att visa att regionen är till för alla, säger regiondirektör Agneta Jansmyr. Regionen fanns också på plats på festivalområdet för att diskutera bemötandefrågor för hbtq-personer i vården. Regionen är en aktiv samarbetspartner och bidragsgivare till Qom ut-festivalen och har ett omfattande arbete för att skapa öppenhet så att alla känner sig välkomna och trygga i vården och andra verksamheter, oavsett sexuell läggning eller köndsidentitet. Som arbetsgivare arbetar regionen också aktivt mot diskriminering på arbetsplatser och för att alla ska känna sig välkomna att arbeta inom organisation. Nr

16 Liselott Dalengren är trainee på intensivvårdsavdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I väntan på sin specialistutbildning får hon en inblick i patientvården med IVA-sjuksköterskan Malin Holm som handledare. 16 Nr

17 Sjuksköterskor ett eftertraktat yrke Behovet av sjuksköterskor är stort både nationellt och regionalt. Region Jönköpings län gör omfattande insatser för att rekrytera, behålla och vidareutbilda sjuksköterskor för att klara konkurrensen med andra landsting och regioner, kommuner, privata vårdgivare, bemanningsföretag och en lockande arbetsmarknad i Norge. De närmaste tio åren behöver medarbetare nyanställas i vården och omsorgen, varav sjuksköterskor. Det förutspår Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin långtidsprognos. Region Jönköpings län har drygt sjuksköterskor. Från 2004 till 2013 ökade antalet med nästan sju procent och under perioden tillsvidareanställdes 100 sjuksköterskor. Stort rekryteringsbehov Specialistutbildningar tillsammans med pensionsavgångar och naturlig omsättning gör att rekryteringsbehovet för Region Jönköpings län är grundutbildade sjuksköterskor per år. Regionen har ett omfattande program för rekrytering, men samtidigt är konkurrensen stor från andra landsting och regioner, kommuner, privata vårdgivare, bemanningsföretag och en lockande arbetsmarknad i Norge. Alla landsting och regioner har under flera år ökat andelen sjuksköterskor. Det har aldrig varit så många sjuksköterskor i hälsooch sjukvårdssystemet som nu, säger Anders Liif, personaldirektör i Region Jönköpings län. Rekryteringen av sjuksköterskor sker genom många kanaler. Det handlar bland annat om yrkesinformation till elever på grund- och gymnasieskola, möten med sjuksköterskestudenter och sms-utskick till snart färdigutbildade sjuksköterskor. Även marknadsföring och annonsering i sociala medier som Facebook och yrkesnätverket LinkedIn blir allt viktigare. Stort intresse för utbildningen Drygt 100 sjuksköterskor examineras från Hälsohögskolan i Jönköping varje år och intresset för utbildningen till sjuksköterska är stort. Hälsohögskolan har 3,5 sökande till varje utbildningsplats. Det är Region Jönköpings läns ansvar att se till att studenterna får totalt 21 veckor så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på regionens sjukhus och vårdcentraler. VFU är den viktigaste nyckeln till att rekrytera VFU är den viktigaste nyckeln till att rekrytera nya medarbetare. Därför har vi som arbetsgivare ett stort ansvar, säger Maria Koldestam, själv sjuksköterska och ansvarig för studenternas VFU-placeringar under grundutbildningen. Vi har jobbat länsövergripande i många år och har nu en bra struktur för detta. Den som knutit kontakter och trivts under VFU-tiden återkommer. Därför är det viktigt att vi gör ett bra arbete gentemot våra studenter. Vi ska ta hand patienterna, men också utbilda morgondagens personal, säger Hans Dahlberg, chef för personalfrågor inom regionens kirurgiska vård. Handlingsplan tar form Sjuksköterskorna Kim Johansson, Emma Kronström och Sara Ferm på medicinkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö tog initiativet till en dialog med verksamhetsledningen sedan 16 platser på en vårdenhet stängdes i februari i år. De känner oro över situationen och anser bland annat att lönefrågan är viktig för att lyckas rekrytera och behålla sjuksköterskor. Deras initiativ har bidragit till att en handlingsplan nu tar form. Vi tittar bland annat på möjligheten till flexibla arbetstider, kompetensutvecklingsplaner för sjuksköterskor och möjligheter att alternera mellan olika arbetsplatser, något som kan vara attraktivt både för nyanställda sjuksköterskor och för mer erfarna som vill bredda sin kompetens. Sjuksköterskor är en prioriterad grupp i löneöversynen, men vi tittar också på exempelvis ersättningen för obekväm arbetstid, säger Agneta Ståhl, tillförordnad sjukvårdsdirektör för regionens medicinska vård. Fler specialistsjuksköterskor behövs Behovet är också stort av specialistsjuksköterskor inom områden som operation och intensivvård. Därför går regionen in med studielön och annan ersättning och köper även utbildningsplatser samtidigt som vissa kliniker har skapat traineeplatser. Det är ett guldläge att få en sådan här möjlighet. Min tanke från början har varit att bli IVA-sjuksköterska. Jag har alltid tyckt om teknik och den avancerade sjukvården, säger Liselott Dalengren som går som trainee under tre månader på intensivvårdsavdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Nr

18 Nu är jag här! Vårdguide 2015 Här är supernallen som hjälper Region Jönköpings län att marknadsföra 1177 Vårdguiden. vårdguide 2015 Nu finns en tryckt upplaga av Vårdguide 2015 i väntrummen och andra vårdlokaler. I vårdguiden finns information till länets invånare om råd, regler och rättigheter i hälso- och sjukvården Vårdguiden är en tjänst från Sveriges landsting och regioner. På 1177.se hittar du information och tjänster för din hälsa, vård och tandvård. Håll utkik efter supernallen runt om i länet. Vi ses! Bäst i Sverige på ungas tänder Sexåringarna i Jönköpings län har Sveriges bästa tandhälsa! Det visar Socialstyrelsens statistik om tandhälsan hos 3-, 6-, 12- och 19-åringarna, som bygger på data från Dessutom har tandhälsan förbättrats jämfört med Information från Folktandvården som börjar redan innan barnet föds, tandborstning i förskolan efter frukost, fluorlackning i årskurs 5, 6 och 7 och plastning av kindtänder tillsammans med engagerad personal är starka faktorer bakom den goda tandhälsan. TÄVLA OCH VINN 1. I journalen via nätet kan du läsa vårdens anteckningar om dina barn tills de fyllt 1) 12 år X) 13 år 2) 14 år 2. Vad heter lagen som ska stärka patientens ställning? 1) Rättighetslagen X) Hälso- och sjukvårdslagen 2) Patientlagen FOTO: SOFIE JARL Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter 1177 Vårdguiden Jönköpings län På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län får du tips, råd och inspiration om hälsa, vård och livsstil Vårdguiden Jönköpings län finns även på Instagram. Region Jönköpings län Region Jönköpings län på Facebook, Instagram och Twitter visar vad som händer inom regionen. Vi lovar intressanta inlägg om bland annat näringsliv, hälsa, vård och tandvård, kultur och infrastruktur. Du får också möta många av oss som jobbar i Region Jönköpings län. #1177vårdguiden #tahandomdig #regionjkpg 3) Modellen för att korta väntetiderna inom cancervården har framgångsrikt använts i 1) Danmark X) Norge 2) Finland Namn Gatuadress Postnummer och ort Telefon eller mejladress Svar: Senast 31 juli 2015 till (Skriv Regiontipset i ämnesraden) eller Regiontipset, Region Jönköpings län, Box 1024, Jönköping. Vinster: Tio vinnare delar på presentkort värda 500 kronor, 300 kronor och 100 kronor. Vinnarna i förra numret har fått sina priser. 18 Nr

19 BILJETTSLÄPP! Den 12 juni släpper vi höstens alla biljetter. 21 aug 10 sep 6 sep Med Jönköpings Sinfonietta Med Jönköpings Sinfonietta sep SENSESCAPES (0 18 månader) 19 sep PREMIÄR 26 sep RYTMEN I BLODET Med Jönköpings Sinfonietta Hela vårt utbud hittar du på Nr

20 Samhällsinformation Sommar, sol och stick Sommaren är härlig och vi vistas gärna mer utomhus, i vatten och på land. Sola säkert, ta hand om stick, bett och skrubbsår och hitta vård där du är. På vår webbplats får du sommartips och information om hur du når oss om du blir sjuk utomlands. Besök 1177.se/sommar eller ring Vårdguiden. Där när du behöver det.

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Hur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig?

Hur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig? Hur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig? ETT UPPDRAG TILLSAMMANS MED Transformator Design Research och innovation i samma process som involverar kunder och medarbetare. VÅRA STYRKOR Sveriges

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLI NJER 1177 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 1_0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Vad du kan göra själv

Vad du kan göra själv Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton Kvalitet och patientsäkerhet Ylva Gorton Västervik topprankas av AT-läkarna Västervik sjukhus rankas som näst bästa AT- ort i hela landet. Psykiatri- och kirurgdelarna i Västervik rankas för andra året

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning?

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? 70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? Maria Brunefjäll, Region Halland Fredrik Sargren, Region Jönköpings

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren.

En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren. Trygghet för livet En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren. Gina och hennes familj kanske verkar ovanligt otursförföljda, men egentligen är det ovanligt vanliga händelser som

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Jag är mer än bara cancer.

Jag är mer än bara cancer. Jag är mer än bara cancer. Arbetsmaterial för verksamheter som vill bli bättre på att möta cancerberörda. Det här materialet riktar sig till dig som möter personer med cancer och närstående i ditt yrke.

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Till dig som fått Cerazette förskrivet

Till dig som fått Cerazette förskrivet Till dig som fått Cerazette förskrivet 1 2 Cerazette är ett preventivmedel som bl a kan användas av dig som inte vill eller bör använda p-piller som innehåller östrogen. Cerazette ger ett bra skydd mot

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Protokoll 1 (6) Patientnämnden Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Konferensrum E1, Landstingshuset, Karlstad Erik Eriksson (C), ordförande Agneta

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Guld, silver eller brons? Bestäm hur bra du vill ha det!

Guld, silver eller brons? Bestäm hur bra du vill ha det! Guld, silver eller brons? Bestäm hur bra du vill ha det! GULD Sjukvårdsrådgivning Vaccinationsråd Läkar- & sjukhusvård** Sjukgymnast, naprapat** Hjälpmedel Utökad sjukvårdstjänst Hälsoundersökning Second

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer