Budget. med utblick Västerås stad. Kommunfullmäktiges beslut 27 november 2014

Transkript

1 Budget 2015 med utblick Västerås stad Kommunfullmäktiges beslut 27 november 2014

2 Innehållsförteckning Budget översikt 2 Styrsystemet i Västerås stad 3 God ekonomisk hushållning och finansiella mål 4 Strategisk plan Budget Förutsättningar 2016 och Positiv ekonomisk utveckling i Sverige 22 Befolkning och demografi 23 Budget 2015 för styrelser och nämnder 24 Investeringsplan för perioden Uppdrag till styrelser och nämnder 42 Sifferbilaga driftbudget Budget 2015 översikt Budgetförutsättningarna för 2015 är i grunden goda förväntningar med förbättrad konjunktur och starkare arbetsmarknadsläge. Skatteintäkts underlaget prognostiseras öka med 4,7 procent. Den största ökningen sedan innan finanskrisen. En bidragande förklaring till de ökade skatteintäkterna är att löne ökningarna beräknas bli högre än de senaste åren. Det innebär dock samtidigt högre lönekostnadsökningar för kommunerna. För Västerås del begränsas budgetutrymmet av högre avgifter i de kommunala utjämningssystemen samt betydande underskott i ekonomin inom äldreomsorgen och vårdkostnader inom individoch familjeomsorgen. Oförändrad skattesats 20,36 procent. Det budgeterade resultatet 2015 är 1 procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag (70 mnkr), vilket är lägre än stadens långsiktiga resultatmål. I budgeten fullföljs de satsningar som startade 2014 genom bland annat nytt äldreboende, driftbidrag till actionbadet Kokpunkten och grupp bostäder för funktionshindrade. Fortsatta satsningar görs också 2015 på exempelvis kollektivtrafik och arbetsmarknadsåtgärder. Full kompensation i budgetramarna för beräknade löne- och pris ökningar och ökat barn-/elevantal i skola och förskola. Generellt rationaliseringskrav 0,7 procent av nämndernas budgetramar. Högsta investeringsnivån någonsin med en investeringsplan på nästan 3 miljarder kronor för de kommande fyra åren.

3 Styrsystemet i Västerås stad Styrningen i Västerås stad utgår från stadens långsiktiga inriktning i visionen samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av de kommunövergripande målen i den strategiska planen och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Västerås stad. Stadens långsiktiga målbild är Vision 2026 staden utan gränser och beskriver ett framtida, önskat, scenario. Strategisk plan fastställs för mandatperioden och anger, i syfte att nå visionen, den önskade utvecklingen inom några prioriterade målområden som den politiska ledningen vill lyfta fram och förbättra och/ eller ha en riktningsförändring på under en fyraårsperiod. I den fastställs ett antal strategiska mål som pekar mot visionen och indikatorer för att mäta att vi är på rätt väg. Den strategiska planen utgör tillsammans med stadens övriga styrdokument, grunden för budgeten. Den strategiska planen ligger till grund för verksamhetsutvecklingen i nämnder och styrelser och det årliga budgetarbetet under mandatperioden. Den strategiska planen ska säkerställa att Västerås stad har en god ekonomisk hushållning och att pengarna används för kommuninvånarnas bästa. Budgeten för drift och investeringar innehåller en statusbeskrivning av måluppfyllelsen, analys av förutsättningar och aktuella direktiv för måluppfyllelse för perioden. Utifrån de kommunövergripande målen och ekonomiska ramarna i budgeten sker en dialog med nämnden/styrelsen som därefter fullgör sina åtaganden och ansvar för att uppnå de kommunövergripande målen. En översyn av styrsystemet pågår. Översynen tar sikte på budget 2016 och är uppdelat i tre delprojekt verksamhetsstyrning, ekonomistyrning och bolagsstyrning. Omvärldsfaktorer Strategisk plan Visionen Budgetinriktning Budgetdialog Budget (KFM) Nämnder och styrelser Ansvarsområde Uppdrag Program Handlingsplaner Utvecklingsprojekt Nämnder/styrelser Budget, verksamhetsplaner, styrkort Lokala arbetsplaner Medarbetare Värderingar Lagstiftning Nationella mål Policydokument och riktlinjer Särskilda direktiv/ägardirektiv utblick

4 God ekonomisk hushållning Det övergripande syftet med stadens verksamhetsstyrning är att uppnå bästa möjliga nytta för kommuninnevånarna med de resurser som står till förfogande. Långsiktighet och uthållighet ska vara ledstjärnor och varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. I lagstiftningen formuleras olika krav som syftar till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Där anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Våra långsiktiga åtaganden Konsumtionen av kommunala tjänster avser främst personer i åldrarna 1-19 år och över 85 år. Fram till år 2030 beräknas att äldreomsorgens kostnader kommer att öka med cirka 45 procent i fasta priser. Förväntad ökning av skatteintäkter motsvarar inte kostnadsökningar för demografi och ökad investeringsnivå. Ett årligt effektiviseringskrav på 0,5 procent per år kommer att krävas även om inga resurser för kvalitetsförbättringar och nya tjänster tillförs under perioden. Målet att klara finansieringen av nya investeringar utan upplåning blir inte möjligt att klara om alla investeringar släpps fram. I så fall skulle det krävas ett betydligt högre resultatmål än nuvarande 2 procent mål. Strategier för långsiktig ekonomisk planering Enligt balanskravet i kommunallagen ska kommunens budgeterade intäkter överstiga budgeterade kostnader. Vid underskott ska kommunen vidta åtgärder och återställa underskottet inom 3 år. Västerås stad har fattat beslut om principer för övergripande resultathantering där vissa delar av det egna kapitalet öronmärks. Staden har sedan många år en balansfond som ska parera svängningar i konjunkturen och långsiktigt klara statens balanskrav. Balansfonden utnyttjas för att undvika krav på återställning i kommande års budgetar om balanskravsresultatet skulle vara negativt. Därutöver har en investeringsbuffert inrättats och från och med 2013 även en social resursfond. Syftet med ovanstående öronmärkningar är att åstadkomma en långsiktig ekonomisk planering och att staden kan tillåta avvikelser från resultatmålet enskilda år. Vid tillfälliga inkomstförstärkningar kan kommunen välja mellan tillfälliga insatser eller att förstärka eget kapital och därmed underlätta finansiering av kommande investeringar. För att klara stadens långsiktiga åtaganden måste verksamheten kontinuerligt arbeta med kvalitetsutveckling och effektiviseringar. Nya ambitioner måste vägas mot underhåll av befintlig verksamhet och stadens långsiktiga åtaganden. Avstämning av finansiella mål för planeri ngsperioden budget Prognos Budget Mål Kommentar 1. Verksamheternas nettokostnader ska I budget 2015 bromsas kostnadsökningarna inte öka snabbare än skatteintäkter och skatteintäkterna stiger mer än Nettokostnader 5,6 % 6,4 % 2,7 % verksamhets nettokostnader Skatteintäkter 2,5 % 2,8 % 3,5 % 2. Stadens nettoinvesteringar ska till 100 % 82 % 84 % 93 % Om investeringarna i 3B och hamnen i vara självfinansierade. Undantag kan medges investeringsutrymmet lånefinansieras till för större investeringar som har en mycket 50 % täcker investeringsutrymmet 93 % långsiktig och strategisk karaktär. av investeringsramen för det enskilda året 2015 och 90 % av investeringsramen för perioden Resultatet ska över tiden uppgå till 2% 0,7 % 0,3 % 1,0 % Utsikterna för är att staden inte av skatteintäkterna. klarar målet på 2 %. 4 Utblick

5 Stadens finansiella mål Västerås stad har en tradition att vårda ekonomin och att inte skjuta över en skuldbörda till kommande generationer. De finansiella målen är långsiktiga och de ska säkerställa en fortsatt god ekonomi. Genom detta kan staden fokusera på långsiktiga strategier reducera behovet av kortsiktiga besparingar. 1. Det övergripande finansiella målet är att verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster, inte ska öka snabbare än intäkterna från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 2. Stadens investeringar finansieras genom avskrivningar enligt plan, försäljningar och årets resultat. Stadens mål är att nettoinvesteringarna till 100 procent ska vara självfinansierade. Undantag kan medges för större investeringar som har en mycket långsiktig och strategisk karaktär. 3. För att uppnå detta ska stadens resultatmål i driftbudgeten över tiden, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kostnadstrycket är hårt på verksamheterna under 2014 bland annat beroende på flertalet tillfälliga satsningar och budgetunderskott inom framförallt hemtjänsten och vårdkostnader inom individ- och familjeverksamheten. En stor del av utrymmet i budget 2015 utnyttjas för att täcka de obalanser och budgetunderskott som uppkommer i ekonomin under De tillfälliga satsningarna är betydligt färre 2015 och ett rationaliseringskrav på 0,7 procent har lagts ut på verksamheterna. Nettokostnadsökningarna bromsas därmed upp under 2015 från en ökningstakt på 6,4 procent till 2,7 procent. Det långsikta resultatmålet på 2 procent av skatteintäkter, utjämning och generella klaras dock inte i budget 2015, utan det budgeterade resultat utgör 1 procent av skatteintäkter med mera. Den goda processen beskriver Västerås stads budget- och uppföljningsprocess i kronologisk ordning, när i tiden budget- och uppföljningsarbetet sker. December KF-beslut budget KF-information bolagens budgetar Januari KS-beslut budgetinriktning Budgetseminarium för nästkommande budgetår November KS-beslut budgetavstämning Februari Oktober KF-beslut delårsrapport 2 Den goda processen Mars KS-beslut årsredovisning Nämnders/styrelsers budgetunderlag inkl. åtaganden September KS-beslut delårsrapport 2 April KF-beslut årsredovisning KS-beslut resultathantering Budgetdialog med nämnder/ styrelser Augusti Juli Maj KS-beslut delårsrapport 1 KS-beslut budget Juni KF-beslut budget utblick

6 Strategisk plan I Västerås stads styrmodell anges de politiskt prioriterade verksamhetsmålen för mandatperioden i den strategiska planen. Den strategiska planen har tre målområden och nio mål som mäts med hjälp av 52 indikatorer. Genom åtaganden förpliktigar sig nämnder och styrelser att utifrån angivna förutsättningar uppnå uppsatta mål. Målen följs systematiskt upp i årsredovisning och delårsrapporter. Planen utgör grunden för stadens verksamhetsuppföljning och för att god ekonomisk hushållning ska uppnås ur ett verksamhetsperspektiv. Strategisk plan i sin helhet finns på stadens hemsida under Politik & demokrati, Övergripande styrdokument. I budgetavstämning ges en bild av nämndernas och styrelsernas åtaganden i strategisk plan med fokus på vad som ska åstadkommas under planens sista år och åtagandenas förväntade effekt på målen och indikatorerna. De flesta åtagandena som nämnder och styrelser har avser ett långsiktigt arbete som redan är påbörjat och fortgår. Därför är det inte så många nya åtaganden att rapporteras. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? Flera av de åtaganden som nämnder och styrelser redovisar hör samman med övergripande arbeten och projekt inom Västerås stad, exempelvis stadens kvalitetsarbete med sikte på årets kvalitetskommun och översyn av styrsystemet i koncernen, och det finns korsvisa förhållanden de emellan. Samma åtaganden kan kopplas till flera arbeten eller projekt. Det är inte helt enkelt att se trender och dra slutsatser av utfallet och inom vissa mål har vi sämre rådighet över utfallet på de indikatorer som mäter måluppfyllelsen, vilket gör det svårt att säga något om huruvida vi kommer att nå målen eller inte. Tabellen nedan visar en uppskattning om vart vi befinner oss idag och i vilken riktning vi rör oss till 2015 utifrån nämnder och styrelsers redovisningar. Bilden som ges är att vi inom de flesta strategiska målen är på god väg att nå måluppfyllelse. Mål illa OK Super Västerås ska ha Sveriges bästa skola Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet I Västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktig Kreativitet, öppenhet och tolerans ska prägla Västerås stads verksamheter I Västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor framåt bakåt ingen rörelse 6 Utblick

7 Västerås ska ha sveriges bästa skola VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN 2013 övertog Barn- och utbildningsförvaltningen driftansvaret för den kommunala skolan och förskolan och de har ett övergripande åtagande kopplat till målet att förverkliga den nya organisationen. I samband med den nya skolorganisationen beslutades även att genomföra en oberoende utvärdering ett år efter genomförande. Den utvärderingen är nu gjord och den visar att önskad utveckling har skett när det gäller den politiska styrningen och en stärkt dialog mellan politik och verksamhet. I rapporten konstateras att det är svårt att mäta om eventuell ökad utvecklingskraft är en effekt av organisationsförändringen eller inte då så många olika faktorer påverkar en enhets utvecklingskraft. Utredarna konstaterar att de inte ser stora behov av strukturella förändringar för att få organisationen att fungera ändamålsenligt i förhållande till förändringsidén. Rapporten påtalar ett antal förändringsbehov, dessa rör bland annat förtydligande av roller och uppdrag. Vissa justeringar har redan skett och resten kommer att genomföras under hösten utifrån en handlingsplan framtagen av direktören. Ett annat åtagande handlar om att höja kvaliteten i undervisningen för att nå bättre skolresultat. Här nämns aktiviteter såsom att stärka teknik i förskolan i samarbete med Mälardalens högskola, deltagande i mattelyft för förskolan, digitalt utvecklingsarbete inom förskolan, grundskolornas deltagande i någon av satsningarna Räkna med Västerås, SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och/eller Skolverkets Matematiklyftet. Även utbildning i kollegialt lärande, stor satsning på förstelärare och mentorssatsningar för att stödja den grundläggande läs- och skrivundervisningen är aktiviteter kopplade till att höja kvaliteten i undervisningen. Alla satsningar är långsiktiga och påbörjade. Att stärka det pedagogiska ledarskapet och att utveckla samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1, tillsammans med Mälardalens högskola är andra åtaganden kopplade till det strategiska målet. Biblioteken fortsätter med verksamhet för att främja barns läs- och skrivlust och det finns åtagande kopplade till att barn- och unga ges möjlighet till att utöva idrott och kultur. Flera nämnder, förutom det som nämnts ovan, har åtaganden för att stärka samarbetet med Mälardalens högskola som exempelvis att erbjuda praktikplatser och examensarbete. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att andelen elever i grundskolan som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng ökar De strukturella åtagandena som rör organisation och ledarskap är fundamentala och nödvändiga för att på sikt förbättra all utbildningsverksamhet. De åtaganden som är direkt knutna till undervisningssituationen har goda förutsättningar att ge snabba effekter på elevernas inlärning och studieresultat. Det nya betygssystemet resulterade i en lägre andel höga respektive låga betyg, varför utfallet på indikatorn har minskat istället för ökat. Det genomsnittliga meritvärdet, som tar hänsyn till alla elevers studie resultat, har tvärtom ökat. Att andelen elever som på gymnasiet når ett genomsnittligt betygspoäng om 15,5 ökar Samma resonemang som ovan. Att andelen elever som fullföljer påbörjad kommunal vuxenutbildning och SFI-utbildning ökar Samma resonemang som ovan. Andelen elever som fullföljer utbildningarna varierar över åren och det saknas statistik över orsak till avhoppen för att kunna göra en analys. Om avhoppen sker på grund av övergång i arbete eller byta av studieinriktning blir andelen avhopp högre. Vår rådighet över att uppnå målet kan därför ifrågasättas. Att den upplevda nöjdheten bland eleverna gällande skolan ökar Elevernas upplevda nöjdhet beror på en rad faktorer. De åtaganden som finns för målet bör leda till att eleverna upplever att undervisningen ger dem lust att lära sig mer, vilket påverkar nöjdheten. Den senaste undersökningen visade att nöjdheten har ökat i såväl grundskolan som gymnasiekolan, både när det gäller bemötande och verksamhet. Att andelen behöriga lärare i grund och gymnasieskolan ökar Frågan om behörighet är intimt förbunden med reformen om lärarlegitimation. Skolverket har ännu inte hunnit utfärda alla lärarlegitimationer vilket försvårar Västerås möjlighet att följa upp denna indikator och säga något om vi kommer att nå målet eller inte. Västerås har införskaffat ett nytt system för frågor som rör medarbetarnas kompetens. Detta system möjliggör hantering av lärarnas behörigheter och för närvarande pågår det ett arbete att registrera dessa. Systemet kommer att underlätta uppföljning av denna indikator. Att andelen elever som deltar i uf-företag ökar När det gäller UF-företagen finns det inga förvaltningsövergripande åtaganden utan respektive skola har egna åtaganden. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super utblick

8 Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Som inom flera andra mål presenteras inte så många nya åtagande utan de åtaganden nämnder och styrelser har är långsiktiga. Arbetet fortgår för att skapa bästa förutsättningar för etableringar av nya och utveckling av befintliga företag inom olika branscher. Näringslivets behov av planlagd mark tillgodosett, även i centrala lägen och vid viktiga knutpunkter. Bostadsbyggandet stödjs och stimuleras för att hantera den ökande befolkningen. Vi har åtaganden som syftar till att skapa förutsättningar för kreativa näringar och enskilda kulturaktörer att bedriva verksamhet inom kulturområdet. Att arbeta för fler arrangemang och event bör bidra till ökad besöksnäring. Det arbete som pågår utifrån den övergripande handlingsplanen, som tagits fram för att bryta de negativa rankingresultaten fortgår och vi klättrade från placering 76 till 39 i årets undersökning Företagsklimat som utförs av Svenskt Näringsliv. Genom ett fortsatt arbete som syftar till samverkan mellan näringslivet, förvaltningar och bolagen och en större kunskap om andra förvaltningars och bolags verksamheter kommer förutsättningarna för bättre placering ytterligare att förbättras. Det finns åtaganden för att identifiera kompetensbrister och stödja olika aktörer som agerar för att motverka de. Det finns ett organiserat samarbete med näringslivet som syftar till att bereda elever inom ramen för utbildning ett relevant arbetsplatsförlagt lärande. Att erbjuda praktikplatser till personer som är i behov av att utveckla sitt svenska språk eller yrkesfärdigheter, olika åtgärder för att försörjningsstödstagare och flyktingar ska komma ut i arbete är ytterligare åtaganden. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att antalet nya företag ökar Nämnder och styrelser har åtaganden som möjliggör för nyetableringar. Att företagsrankingen är hög Ranking av kommuner ur ett företagarperspektiv genomförs av flera aktörer. Vi har valt att följa Företagsklimat (Svenskt Näringsliv) varje år och Insikt (SKL) som utförs vartannat år. I Företagsklimat förbättrade vi placeringen efter att under ett par års tid backat. Även Insikt visar på en förbättring. De åtaganden som finns hos våra nämnder och styrelser i kombination men handlingsplanen för näringsliv och fokus på bemötandefrågorna bör ge positiv effekt på rankingen på sikt. Att förvärvsfrekvensen ökar Det finns åtaganden som på sikt bör ha positiv påverkan på indikatorn. Andelen av den arbetsföra befolkningen i åldern år som befinner sig i arbete har ökat för varje år och forsätter den här utvecklingen kommer vi att nå målet. Att antalet gästnätter ökar Åtagande finns för att arbeta för fler arrangemang och event vilket bör bidra till ökad besöksnäring. Att andelen hushåll och företag som har tillgång till bredband ökar Det finns en bredbandsstrategisk handlingsplan och det görs ett arbete inom området. Dock har vi ingen statistik sedan Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super 8 Utblick

9 Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Västerås stad har två pågående projekt som alla verksamheter är eller kommer att bli involverade i. Det ena avser kvalitetsarbetet där målet är utmärkelsen kvalitetskommun. En utvärdering, Kommunkompassen, utförs i december i år och utfallet av den utgör underlag för eventuell nominering till utmärkelsen Det andra projektet är en översyn av styrsystemet i koncernen. De flesta av våra nämnder och styrelser har av den anledningen åtaganden kopplade till dessa två projekt. Översynen av styrsystemet delas upp i tre delprojekt. Översyn av verksamhetsstyrningen ska resultera i ett tydligare styr system för att prioriterade mål och uppdrag ska få genomslag och bli effektuerade i verksamheten och är till stor del kopplad till budget- och uppföljningsprocessen. Översyn av ekonomistyrningen handlar om principer för resultathantering, interna debiteringar, resursfördelning och ramstyrning. Behovet av översyn av bolagsstyrningen är till stor del betingad av förändringar i lagstiftningen men har även koppling till översyn av styrsystemet. Implementering kommer att ske under En stor andel av de åtaganden som nämnder och styrelser har handlar om att erhålla effektivitetsvinster genom att förbättra processer och se över rutiner vid sidan av detta projekt. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter implementeringen av IT-stödet för planering och uppföljning av barns och elevers lärande. Flera förvaltningar ser över och förbättrar rapporteringen till chefer för att ge ett bättre underlag för uppföljning, planering och analys. Kopplat till kvalitetsarbete finns åtaganden för ökad kund- och invånarnöjdhet. Frågor som bemötande och tillgänglighet för de vi är till för har stort fokus. Servicegarantier finns för några verksam heter och fler kommer att beslutas under hösten. En ny policy för synpunktshantering är väg till politiken för beslut under hösten. Inom detta område återfinns åtaganden även inom det strategiska målet att västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att medborgarnas upplevda nöjdhet gällande bemötande och tillgänglighet ökar Det fokus som frågorna har i organisationen och de åtagande som nämnder och styrelser har kommer troligen att ha positiv effekt på indikatorn. Ny medborgarundersökning görs under hösten och resultatet ser vi vid uppföljning av strategisk plan i samband med årsredovisningen. Att lokaleffektiviteten ökar Flera nämnder och styrelser, framför allt de mest lokalintensiva, har åtaganden kopplade till indikatorn. Det krävs ett fortsatt aktivt arbete med frågan för att uppnå målet. Att nöjdheten gällande maten som serveras inom kommunalt finansierade verksamheter ökar Även här finns åtaganden som bör påverka till ett positivt utfall. Att antalet servicegarantier ökar Antalet servicegarantier fortsätter att öka. Att andelen inköp över avtal ökar En översyn av inköpsorganisationen och inköpsprocessen i staden pågår och den är direkt kopplad till denna indikator. Några förvaltningar har redan utfört en sådan översyn för den egna förvaltningen. Det pågår även ett arbete att förenkla framtagning av statistik som underlag för uppföljning. Det ökade fokus som frågan har bör leda till positiv utveckling av indikatorn. Att mångfalden bland medarbetarna i Västerås stad ökar Få åtagande men uppföljning visar ett litet positivt utfall på indikatorn. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super utblick

10 I västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv Det finns många åtaganden kopplade till detta strategiska mål. Det är dock ett brett mål vilket märks i nämndernas och styrelsernas redovisning och huruvida åtagandena påverkar indikatorerna i positiv riktning är beroende av i vilken utsträckning vi har rådighet i frågan. Flertalet av åtagandena handlar om en trygg, attraktiv och tillgänglig stad. Här nämns åtagande som att utveckla verksamheten vid Bäckbyhuset, upprustning av parkanläggningar, bygga för trygghet och trafiksäkerhet, grannsamverkan och stadsdelsutveckling samt skapa förutsättningar för hållbart resande genom planering av bebyggelsen. Andra åtaganden handlar om att utveckla ett attraktivt kultur-, idrottsoch fritidsutbud, exempelvis att utveckla förutsättningarna för båtlivet i Västerås och utveckla biblioteksverksamheten. Sociala nämndernas förvaltning fortsätter att arbeta enligt den handlingsplan gällande våld i nära relationer som de tre sociala nämnderna arbetade fram under 2013 och har åtaganden kopplade till den. Sedan årsskiftet finns det en jämställdhetspolicy i Västerås stad och vi ser att fler nämnder och styrelser än tidigare rapporterar om åtaganden eller aktiviteter kopplade till jämställdhet. I den framkommer bland annat att statistik i möjligaste mån ska vara könsuppdelad och analyser ska göras ur ett genusperspektiv. Inför detta budgetarbete beslutade kommunfullmäktige att budget 2015 ska presenteras utifrån ett genusperspektiv, en så kallad jämställdhetsintegrerad budget. Arbete är påbörjat men ännu inte fullt ut genomfört. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att antalet besökare på våra mötesplatser, idrottsanläggningar, kulturarenor och bibliotek ökar Flera nämnder har åtagande kopplade till indikatorn vilket bör leda till ett positivt utfall inom det vi har rådighet. Att hushållens behov av försörjningsstöd minskar Det saknas fortfarande åtaganden kopplade till indikatorn och det är svårt att säga något om kommande utfall. Inte heller här har staden full rådighet. Att vårdkostnaderna minskar men kvaliteten bibehålls Indikatorn är svår att mäta och det finns inga åtaganden kopplade till den. Vi saknar nyckeltal för uppföljning av kvalitet inom vården. Att fördelningen av upplåtelseformer i stadsdelar och serviceorter är jämn Vi har inte full rådighet över byggandet men byggnadsnämnden fortsätter att arbeta för att skapa förutsättningar för en jämnare fördelning av upplåtelseformer. Att antalet uteliggare minskar Den senaste mätningen, som gjordes förra hösten, visar att antalet uteliggare har ökat och inte minskat. Några åtaganden kopplade till indikatorn finns inte redovisade. Att placeringen i Tillgänglighetsbarometern förbättras Flera nämnder och styrelser arbetar med tillgänglighetsfrågan och har åtaganden för detta. Placeringen har förbättrats för varje år och vi hoppas att trenden håller i sig. Vi har gått från placering 66 (2010) till 11 (2013). Att antalet brott, hot om våld och skadegörelse minskar Flera nämnder har åtaganden som i vissa delar korrelerar till att den polisanmälda brottsligheten över tid minskar. Vi kan bara mäta den polisanmälda brottsligheten. Den positiva trenden består troligen av att verksamheterna enskilt och i samverkan fungerar väl. Att antalet aktiviteter för ökad jämställdhet i enlighet med den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR) ökar Det saknas åtaganden i den strategiska planen kopplade till indikatorn men inom Västerås stad pågår ett arbete och jämställdhetsfrågorna har det senaste året tagit ett starkt steg framåt. Den jämställdhetspolicy som antogs av kommunfullmäktige för snart ett år sen bidrar till detta. Att inkomstklyftan mellan invånare i olika stadsdelar ska minska Det saknas fortfarande åtaganden och stadens rådighet i frågan kan ifrågasättas. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super 10 Utblick

11 Västerås ska vara sveriges bästa miljökommun VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Åtaganden inom det strategiska målet är många och ett fortsatt brett miljöarbete pågår med goda resultat vilket inte minst märks genom att Västerås hamnar högt i tidningen MiljöAktuellts ranking av kommunernas miljöarbete. Vi är med vår 4:e plats med i toppen av Sveriges miljöbästa kommuner. Konkurrensen i toppen är hård och marginalerna små och det var endast 0,3 poäng som skiljde oss från första platsen. Placeringen visar på att stadens miljöarbete har gett avsedd effekt. Projektet Framtidens mat, som nu är inne på sitt fjärde år, fortsätter under hösten med 11 nya enheter. Totalt cirka 35 enheter deltagit i projektet vars huvudmål är att få fler nöjda matgäster, öka andelen ekologiska livsmedel, minska matsvinnet och att minska klimatpåverkan från maten. Arbetet med att certifiera skolor och förskolor för Grönt Flagg alternativt Skola för hållbar utveckling fortsätter. Miljö- och kostnadseffektiva transportlösningar för barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter ses över, exempelvis att effektivisera särskild skolskjuts. Teknik- och idrottsförvaltningen håller på att införa ett certifierbart ledningssystem för miljö och kvalitet. Flera åtaganden finns för bland annat fortsatta satsningar för ökat cykelåkande och fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom stadens verksamheter. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att resandet med kollektivtrafiken ökar En kundnöjdhetsmätning visade att Västerås förbättrade sig från 28:e till 3:e bästa kommun när kollektivtrafikresenärer tillfrågades. Återstår att se om resandet ökat efter de satsningar som gjorts. Uppföljning sker i samband med årsbokslutet. Att cykelåkandet ökar Stora satsningar har gjorts på gång- och cykelvägar och forsätter under Ingen mätning av cykelåkandet kunde göras 2013 på grund av tekniska problem. Nästa uppföljning sker i samband med årsbokslutet och det svårt att säga något om måluppfyllelsen. Att energianvändningen i kommunens verksamheter minskar Fortsatt minskning och vi bedöms nå målet. Att andelen ekologiska livsmedel ökar Åtaganden finns och projektet Framtidens mat i Västerås fortsätter med nya enheter. Den riktlinje för upphandling och inköps av livsmedel som beslutades 2013 kommer att ge effekt på indikatorn. Att andelen förnybar energi ökar Fortsatt positiv utveckling på grund av de åtaganden som finns och det arbete som pågår, bland annat Mälarenergis nya förbränningspanna. Att placeringen i miljörankningen förbättras Miljörankningen har förbättrats från plats 74 till plats 4 på 5 år vilket är en effekt av det miljöarbete som pågår brett i organisationen. Det är ytterst små marginaler mellan de topplacerade kommunerna. Att mer än 75 procent av ny- och ombyggnationer ska ha max 300 meter till grön-/strövområden Byggnadsnämnden arbetar aktivt för att nå målet och redovisar ett resultat på 86 procent hittills i år. Att areal produktiv jordbruks- och skogsmark ska bevaras Byggnadsnämnden arbetar aktivt med frågan. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super utblick

12 Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Detta strategiska mål är långsiktigt och effekterna kanske inte kan mätas förrän om många år. De nämnder och styrelser som har verksamhet direkt inom målets område har åtaganden och visar att vi är på väg åt rätt håll. Arbeten pågår för att förbättra våra stränder och vårt natur- och friluftsliv. Fortsatta insatser sker för att minska spridningen av föroreningar till mark och vatten. Fler insatser krävs dock, förutom de åtaganden som är kopplade till strategisk plan, för att på sikt nå målen. Dessa redovisas i andra planer som samspelar och integrerar med strategisk plan. Under perioden har flera styrdokument antagits inom området: vattenplan, handlingsplan för VA-utveckling, policy och handlingsplan för dagvatten. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att andelen inslag av våtmarker och dammar för dagvatten ökar Arbetet med att skapa/återskapa större våtmarker går trögt pga att det är svårt att hitta markägare villiga att avsätta mark. Några fosfordammar har dock skapats och utredning om ytterligare lämpliga lägen pågår. I och med att policy och handlingsplan för dagvatten har antagits, spås andelen dagvattendammar öka. En förstudie för vattenpark med rening av dagvatten i Kapellbäcken pågår. Att antalet fria vandringsvägar i vattendragen till och från sjöarna ökar Ett förslag till tidplan för att skapa fria vandringsvägar håller på att tas fram, åtgärderna kommer enligt förslaget inte att genomföras under denna strategiska plans period men innan slutet av Att övergödningen i kommunens sjöar och vattendrag minskar De åtgärder som staden har åtagit sig genom vattenplanen, pågår i stor utsträckning. Det är dock tveksamt om effekten av dessa ännu är mätbar i våra vatten. Staden har inte full rådighet över indikatorn eller verksamheterna som orsakar problemen. Att badbarheten längs Mälarens stränder ökar Badbarhet kan mätas dels genom möjligheten till bad och genom att mäta vattenkvaliteten. När det gäller möjligheten till bad finns åtaganden som att förbättra och utveckla våra badplatser och nya badplatser ha skapats. Vattenkvaliteten mäts i andel tjänliga vattenprover och där krävs en längre tidsperiod än den vi har i den strategiska planen för att kunna se någon tydlig trend och säga något om måluppfyllnad på sikt. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super 12 Utblick

13 Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktig VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Det strategiska målet att västeråsarna ska närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga hänger starkt ihop med stadens kvalitetsarbete och även ett par av indikatorerna inom ett annat strategiskt mål: att stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Många nämnder och styrelser har åtaganden kopplade till stadens handlingsplan för kvalitetsarbetet, exempelvis när det gäller dialog och stadens webb. Kommunfullmäktige har antagit en policy för invånardialog och flera nämnder och styrelser har åtaganden som visar att ett arbete pågår för att involvera våra invånare i beslutsprocessen. Ett par exempel är ungdomsdialoger som genomförs inom fritid och förebyggande och bomöten som Mimers kvartersvärdar håller med hyresgästerna vid minst två tillfällen per år och kvartersvärd för att nämna några. Att utveckla stadens webb har ett stort fokus i år och nästa år då det pågår ett projekt för en ny och förbättrad webbportal för Västerås stad. Flertalet förvaltningar deltar i det arbetet. Vissa nämnder och styrelser har, förutom det övergripande projektet, egna åtagande om att se över innehållet på webben och att öka transpa rensen mot invånarna. Det gäller såväl att presentera resultat och information som att presentera den på andra språk än bara svenska för ökad tillgänglighet av informationen. Tillgängligheten via kontaktcenter fortsätter ständigt att utvärderas och utvecklas. Arbetet med synpunkter och klagomål är ett åtagande som återfinns både inom detta strategiska mål, såväl inom våra förvaltningar som bolag, och det som handlar om ökad kvalitet och kostnadseffektivitet och en ny policy kommer att antas innan årets slut. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att stadens webb upplevs som en av de bästa i Sverige Mätningar och utvärderingar görs årligen och visar på en positiv utveckling. Projektet med en ny webb bör förbättra stadens placering ytterligare. Att stadens e-tjänster blir fler Stadens e-tjänster ökar för varje år och flera åtaganden finns för en fortsatt positiv utveckling. Att andelen invånare som upplever god tillgänglighet vid kontakt med stadens verksamheter ökar De senaste årens undersökningar visar en negativ eller stillastående trend men med de åtaganden som redovisas bör vi nå målet. Att andelen invånare som tycker att de kan vara med och påverka i kommunala frågor ökar De senaste årens undersökningar visar en negativ eller stillastående trend men med de åtaganden som redovisas bör vi nå målet. Att antalet kontakter med västeråsarna via Kontaktcenter ökar Arbetet med att utveckla arbetet med Kontaktcenter fortsätter och borde visa på ett positivt utfall vid kommande mätningar. Att alla förvaltningar är tillgängliga via Kontaktcenter Arbetet med att utveckla arbetet med Kontaktcenter fortsätter och borde visa på ett positivt utfall vid kommande mätningar. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super utblick

14 Kreativitet, öppenhet och tolerans ska prägla västerås stads verksamheter VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN De flesta åtagandena inom detta strategiska mål har koppling till den medarbetarundersökning som utförs varje år. Handlingsplaner upprättas i syfte att förbättra de områden som i undersökningen visar på ett behov av förbättringar. Det finns nämnder som inte har några åtaganden kopplade till det strategiska målet. Istället beskriver de det arbete som pågår, vilket kan tolkas som att arbetet inte ses som strategiskt utan att det ingår i den löpande planeringen och uppföljningen. Det viktiga är att dock att medarbetarfrågorna ses som viktiga och att aktiviteter kopplade till medarbetarundersökningens resultat genomförs. Senaste medarbetarundersökningen genomfördes under hösten och resultat från den, kopplade till indikatorerna, ser vi i uppföljning av strategisk plan i samband med årsredovisningen. Flera nämnder och styrelser har åtaganden kopplade till kompetensutveckling och då främst inom ledarskap och ett gott ledar skap är en förutsättning för att nå detta strategiska mål. Andra åtaganden handlar om att kartlägga processer i syfte att se över arbetsrutiner och arbetsfördelning. Verksamheter med många deltidanställda, exempelvis proaros har åtaganden kopplade till önskad tjänstgöringsgrad, vilket är ett övergripande projekt för staden. Ett övergripande värdegrundsarbete pågår. Några nämnder redovisar även egna värdegrundsarbeten vilket tillsammans med gott ledarskap är grundläggande för ett ökat engagemang och ökad stolthet. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att andelen nöjda medarbetare ökar De åtaganden som finns och det arbete som görs bör ge fortsatt positiv påverkan på indikatorn. Att andelen medarbetare som har önskad arbetstid ökar De åtaganden som finns och det arbete som görs bör ge fortsatt positiv påverkan på indikatorn. Att andel medarbetare som får relevant kompetensutveckling för vidareutveckling i sitt arbete ökar De åtaganden som finns och det arbete som görs bör ge fortsatt positiv påverkan på indikatorn. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super 14 Utblick

15 I västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor VÄSENTLIGA ÅTAGANDEN Att detta strategiska mål rör flera nämnder och styrelser syns i redovisningen av åtaganden kopplade till målet och ett långsiktigt arbete pågår. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett åtagande om att arbeta för en likvärdig och inkluderande skola och har tagit fram en handlingsplan som de nu arbetar utifrån. De har tagit hjälp av Mälardalens högskola som sammanställt en forskningsöversikt om barns behov av särskilt stöd. De har även genomlyst och sammanställt exempel från andra kommuner. Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden har ett åtagande om att ge alla barn och unga i hela kommunen goda möjligheter att utveckla sina intressen inom nämndens verksamheter. Barns- och ungdomars behov och intressen uppmärksammans även vid planering, bygglovsgivande och byggande. Tekniska nämnden fortsätter att rusta upp lekplatser och aktivitetsplaner vilket kopplas till nämndens åtagande om att barnperspektivet ska prägla utvecklingen av staden. Den nya badstranden med tillhörande ytor vid Lögarängen och den kommande betongparken för bland annat skateboardåkning är exempel på anläggningar som ska främja ungdomars hälsa. Även Mimer medverkar på olika sätt för att förbättra och utveckla bostadsområdena, exempelvis genom bra och attraktiva lekplatser. Individ- och familjenämndens verksamheter ska genom samverkan med andra myndigheter och organisationer verka för tidig upptäckt och åtgärder för att främja fysisk och psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Det finns en skriftlig överenskommelse mellan aktörerna, en handlingsplan är framtagen och aktiviteter pågår enligt planen. Nämnden för funktionshindrade har tillsammans med individ- och familjenämnden ett projektuppdrag för stöd till familjer med barn- och ungdomar med funktionsnedsättning och samtidig social problematik. Projektet ska pågå under två år, FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER PÅ INDIKATORERNA Att resurserna för fritidsaktiviteter fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv Jämställdshetsperspektivet beaktas vid fördelning av resurser inom kultur- idrottsoch fritidsnämndens verksamheter och målet kommer att uppnås. Uppföljning av målet är väldigt omfattande och kommer endast att göras vid planens periodslut, det vill säga efter Att andelen barn som lever under ekonomiskt utsatta förhållanden minskar Det är många faktorer som påverkar indikatorn då vi inte har full rådighet över resultatet. Aktiviteter pågår dock i rätt riktning. Att andelen unga med god hälsa och psykiskt välmående ökar Frågan uppmärksammas och ny undersökning har gjorts under Resultat från den ser vi i uppföljningen i samband med årsredovisningen. De åtaganden och aktiviteter som görs bör leda till en positiv utveckling av indikatorn men även inom detta område är det många faktorer som påverkar, vilka vi inte har full rådighet över. Att användandet av alkohol, narkotika och rökning hos unga minskar En handlingsplan för alkohol, narkotika, tobak och doping ska tas fram. Svårt att säga om vi når målet eller inte. Att antalet elever som är utsatta för mobbing minskar Barn- och ungdomsnämnden har tagit fram en handlingsplan för ökad inkludering vilket påverkar eller kommer att påverka deras verksamheters arbete med frågan. Resultat av det arbetet kan tidigast ses i Liv- och hälsaundersökningen 2016 men årets undersökning kommer att ge en indikation om läget. Att andelen ungdomar som är aktiva på sin fritid ökar Flera åtagande finns kopplade till indikatorn vilket ger möjlighet till positiv utveckling av indikatorn. Var befinner vi oss idag och i vilken riktning rör vi oss? illa ok super utblick

16 Budget 2015 Budgetförutsättningar 2015 Prognosen för skatteintäkterna är goda inför Skatteunderlaget beräknas öka med 4,7 procent vilket är det högsta ökningen på flera år. För Västerås bromsas dock budgetförutsättningar av höjda avgifter i de kommunala utjämningssystemen. Från 2014 infördes förändringar i kostnads-utjämningssystemet som innebar att Västerås stads kostnadsutjämningsavgift ökade markant. Genom in föranderegler kommer höjningen i två steg 2014 och Dessutom ökar av giften kraftigt 2015 i det särskilda utjämningssystemet för LSS-kostnader. För 2015 prognostiseras betydligt högre löne- och prisökningar än den löneutveckling som varit aktuell de senaste åren. Ökade löner bidrar till ökade skatteintäkter men det sätter samtidigt press på kostnadssidan i de kommunala budgetarna. Löne- och prisökningarna tar därmed en större andel av det utrymme som skapas genom ökade skatteintäkter. Den ekonomiska prognosen för 2014 i Västerås stad visar på betydande obalanser mot budget inom främst två verksamhetsområden, hemtjänsten och vårdkostnader inom individ- och familjeomsorgen. Underskotten bedöms inte kunna balanseras under 2015 genom åtgärder eller besparingar utan medel måste avsättas i budgeten för att undvika underskott i stadens samlade ekonomi. Att en stor del av de ökade skatteintäkterna måste utnyttjas för att möta löne- och prisökningar samt obalanser i ekonomin innevarande år gör att utrymmet för nya satsningar i budgeten är mycket begränsat. Största delen av de medel som återstår sätts av för att fullfölja satsningar som startar 2014 och till att finansiera det ökade barn- och elevantalet i skola och förskola. Budgetförutsättningarna försvåras också av att det budgeterade resultatet 2014 ligger betydligt under stadens finansiella resultatmål på 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalutjämning. I budget 2015 måste därför ett generellt rationaliseringskrav på 0,7 procent av budgetramar ställas på samtliga nämnder. Trots rationaliseringskravet når det bud- geterade resultatet 2015 endast upp till 1 procent skatteintäkter mm. Det långsiktiga finansiella målet uppnås därmed inte i budgeten. Oförändrad skattesats Budgetförslaget bygger på oförändrad skattesats 2015 på 20,36 procent. Västerås skattesats är lägre än snittet i riket och lägst i länet. Goda skatteintäktsprognoser Skatteunderlaget för 2015 beräknas öka med 4,7 procent vilket är den högsta ökningen sedan finanskrisen slog till. För Västerås del innebär det 314 mnkr i ökade skatteintäkter. BNP-tillväxten i Sverige förutses bli bättre nästa år. Konjunkturåterhämtningen leder till en bättre utveckling av arbetade timmar och högre löneökningar vilket ger positiva effekter på skatteunderlaget. Ökade avgifter i kostnadsutjämningssystemen För Västerås del får emellertid inte de ökade skatteintäkterna full effekt när man tittar på den samlade ökningen skatte intäkter, generella statsbidrag och kommunalutjämning som ska skapa det utrymme som krävs för att möta de budgeterade kostnadsökningarna. Det beror på att Västerås avgift 2015 i de kommunala utjämningssystemen ökar med 72 mnkr jämfört med 2014, varav 41 mnkr i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet och 31 mnkr i det särskilda utjämningssystemet för LSS-kostnader. Ett nytt kostnadsutjämningssystem infördes I det nya systemet ska Västerås betala 76 mnkr mer i avgift än i det tidigare utjämningssystemet. Beroende på införanderegler kommer höjningen med 35 mnkr 2014 och ytterligare 41 mnkr Det är främst för delverksamheterna förskola och individ- och familjeomsorg som Västerås avgift ökar. I LSS-utjämningen ökar Västerås avgift dramatiskt 2015 från 65 mnkr till 96 mnkr. Ökningen av antalet personer som får hjälp genom LSS-insatser är betydligt mindre i Västerås än genomsnittet i riket. Avgiften för 2015 bygger på de antal insatser som redovisats i verksamhetsstatistiken till socialstyrelsen i oktober 2013 och kostnadsredovisningen i bokslutet Högre löne- och prisökningar I samband med att konjunkturen förbättras förväntas också löner och priser stiga de kommande åren från dagens relativt låga nivåer. För 2015 beräknas löneökningarna bli 3,0 procent och prisökningarna 1,6 procent. Internhyrorna antas bli oförändrade. Framme i 2017 prognostiseras löneökningstakten till 3,8 procent. Hur löneökningarna utvecklas är dock osäkert. Flera av de stora förbunden inom kommunens avtalsområden har sifferlösa avtal för På intäktssidan bygger skatteintäktsprognoserna också på att timlönerna ska öka med cirka 3 procent. Löne- och priskompensation samt medel för riktade lönesatsningar De beräknade löne- och prisökningarna kompenseras fullt ut i nämndernas budgetramar. Totalt tillförs budgetramarna 157 mnkr i löne- och priskompensation. Av lönekompensationen fördelas 2,8 procent direkt till nämndernas budgetramar och 0,2 procent (9 mnkr) sätts av till en central lönepott för riktade lönesatsningar på prioriterade yrkesgrupper. Ekonomisk obalans för hemtjänst och vårdkostnader Den ekonomiska prognosen för 2014 visar på stora budgetunderskott för hemtjänsten ( cirka 70 mnkr) och vårdkostnader för institutions- och familjehemplaceringar mm inom individ- och familjeverksamheten (- 38 mnkr). Av hemtjänstens underskott beror 46 mnkr på att behovet av hemtjänst ökar och 23 mnkr på att de kommunala utförarna inte klarar ekonomin med de timpriser de erhåller som ersättning från äldrenämnden. Budgetunderskotten för dessa verksamheter kommer med största 16 Utblick

17 sannolikhet att fortsätta under 2015 om inte budgetramarna justeras. Möjligen kan trycket på hemtjänsten minska något när det nya äldreboendet på Bäckby, Hälleborg, startar etappvis under perioden december 2014 februari För att säkerhetsställa god vård och omsorg för de äldre och de mest utsatta samt att ge de nytillträdda nämnderna förutsättningar att klara en budget i balans föreslår kommunstyrelsen att äldrenämndens och individ- och familjenämndens budgetramar utökas motsvarande det prognostiserade underskotten Kommunstyrelsen förutsätter att nämndernas beslutade åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen får effekt och kostnaderna måste rymmas inom tilldelade budgetramar Det underskott som uppkommer 2014 för styrelsen för proaros och Skultuna kommundelsnämnden beroende på att timpriserna i hemtjänsten inte räcker för att täcka kostnaderna bedöms i nuläget inte kunna kompenseras med ökad budget ram för den beställande äldrenämnden. Orsakerna bakom att timpriserna inte täcker kostnaderna för de kommunala utförarna måste ytterligare analysera samt konsekvenserna för de privata utförarnas resultat om timpriserna skulle höjas. Budgetreserv Stadens kommungemensamma budgetreserv är 24,2 mnkr. En betydande del av budgetreserven måste under 2015 finnas som en buffert mot de befarade underskotten i hemtjänsten för de kommunala utförarna. Förutom buffert mot obalanser ska medlen också utgöra reserver för att bland annat möta kostnader för utnyttjande av social resursfond och resultatöverföring från förgående år. Andra riskfaktorer som kan försämra stadens resultat är skatteintäkternas utveckling, utfallet i löneavtalen och nya myndighetskrav som exempelvis krav på bemanningen i äldreomsorgens särskilda boenden och krav på åtgärder av förorenade områden. Förändringar jämfört budget 2014 Finansiering mnkr Kostnadsökningar mnkr Ökade skatteintäkter Ökade avgifter i kostnadsutjämningsystemen -73 Tillfälliga satsningar Täckande av obalanser i befintlig verksamhet -88 Rationaliseringskrav 0,7 % 44 Löne- och prisökningar 2015 inkl Underhåll klassas som investering 7 arbetsgivaravg -176 Fullfölja satsningar från Ökade budgetramar övrigt -41 Förbättrat budgeterat resultat -24 Totalt 436 Totalt -436 Ekonomiska förutsättningar - resultaträkning Ökade skatteintäkter mm i förhållande till pris- och löneökningar Inkl höjd kostnadsutjämningsavgift Endast ökning av skatteintäkter Ökade skatteintäkter mm i budgeten Pris- och löneökningar mnkr Skatteintäkter och utjämning budget Ökade skatteintäkter Nytt kostnadsutjämningsystem och ökad avgift LSS-utjämning - 73 Finansnetto budget Summa finansiering Verksamhetens nettokostnader budget Avgår tillfälliga satsningar Löne- och prisökningar Ökade nämndramar Minskad budgetreserv + 6 Rationaliseringskrav 0,7 % + 44 Verksamhetens nettokostnader Årets budgeterade resultat 70 Procent av skatteintäkter mm 1,0 % Skatteintäkterna ökar de kommande budgetåren men samtidigt tar ökade löner- och priser en större andel av det utrymme som skapas. För 2015 är utrymmet relativt stort om man endast ser till ökade skatteintäkter, men när hänsyn tas till ökade avgifter i kostnadsutjämningssystem blir det betydligt mindre. utblick