mänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter

Transkript

1 LAXBÄCKEN GRÅTANÅN skogligt demonstrationsområde mänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter

2 Fornlämningsområdet Gråtanåns fornminnen Gråtanåområdet med sina boplatslämningar och fångstgropsystem ger en bild av den forntida fångstkulturens levnadsvillkor i Norrlands inland under många årtusenden. I Gråtanån har bosättningar förekommit från den allra tidigaste stenåldern fram till våra dagar. Här låg en av de 10 forntida byar vi känner till i länet och ett av länets längsta fångstgropssystem. Bland lämningar klart sammanhängande med samisk kultur kan nämnas en av de märkligaste, en björngrav. En av de äldsta arkeologiska dateringarna i Norrland kommer från en kokgrop i närheten av Gråtanån, den visar på en ålder av ca år. Lämningarna efter hyddorna vid Gråtanån är de mest synbara bevisen för att platsen varit av stor betydelse för forntidens fångstfolk. Dessutom finns rikligt med fynd från perioden efter att man övergivit de nedgrävda hyddorna, exempelvis en bronsgjutningsplats från slutet av bronsåldern, härdar och jordugnar samt föremål från järnåldern.

3 Fångstgropssystemen öster och väster om vägen löper parallellt med Gråtanån. Det på den östra sidan är 2150 m långt och består av 60 fångstgropar. Flertal gropar har vall runt kanten och en rektangulärt bottenplan. Några av groparna undersöktes 1979 och p g a den spridda dateringen, från ca 5000 f. Kr till ca 500 e. Kr, kan man anta att systemet utökats vid olika tillfällen under en lång tidsperiod. Hyddorna vid Gråtanån användes mellan 4500 och 2500 f Kr. Golven i hyddorna är nedgrävt och runt om ligger en vall med eldsprängd sten från härdarna, matavfall och avfall ifrån redskapstillverkning. Björngrav: Björngraven är ifrån talet, vilket man har kommit fram till med hjälp av fyra runda blykulor som kom fram vid utgrävningen. En av samernas uppehållsplatser var just denna plats invid den fiskrika Svarttjärnen. Kring björnjakten förekom en mängd ceremonier. Man tillät sig till exempel aldrig att kasta de avgnagda benen ur en björn på marken utan man samlade ihop alla benen med största noggrannhet och la dem under sommaren i berghålor, under stenrösen eller allra helst under djupa runda gropar i marken. Stenåldersboplats

4 Demonstrationsområde

5

6 Sjulsbacken 1830 byggde Sjul Anundsson en kåta här på Sjulsbacken. Här levde han tillsammans med sin andra hustru Sigrid Ersdotter och fick sammanlagt tolv barn varav endast två uppnådde vuxen ålder. I ett tillstånd av troligtvis sinnesförvirring dödar Sjul sin svåger och en av sina döttrar. Efter ett kort straff återvände han till hustru och barn. På 1880-talet flyttade Erik Gideonsson och Stina Lisa Kåtahärd troligen efter Sjul Anundsson Mattsdotter en liten timmerstuga över Gråtanselets is med häst till Sjulsbacken. Sjulsbacken blev Erik och Stinas hem och där började deras nybyggarliv. Enligt gammal hantvetksteknik har kåtan och nybygget uppförts på nytt och vill man pröva på hur det var att leva som nybyggare på Sjulsbacken erbjuds nu möjligheten att övernatta i nybygget. Sällsynta växter Klådris, en upp till 2 m hög buske som kräver att växtlokalerna hålls öppna genom ständig störning. I naturen utgörs denna störning av vattenflödet vid älvarna. Allteftersom älvarna byggts ut har många växtlokaler dämts över och växten har blivit sällsynt. Här i Gråtanån vid sammanflödet med Vojmån har dock Klådris påträffats, ett stort och åldrigt bestånd, länets tredje och första riktiga lokal med ett hundratal buskar. I övrigt finns en intressant norrländsk flora bland annat Sveriges nordligaste almlokal på Skikkisjöbergets sydsluttning.

7 Sportfiske I området kring vattendragen i Gråtanån finns goda möjligheter till ett varierat fiske. Det är enkelt och tillgängligt med fiske från bryggor, båtar och strand. Utbudet är varierat så att man kan fiska i olika typer av vatten t ex i sjö; Vojmsjön och Bredselet, i strömmande vatten; Gråtanån samt i tjärnar och småbäckar. Efter hela Gråtanåns sträckning upp till Dammvallen vid Bletiken är fiskestigar markerade med skyltar från Gråtansjövägen ner till ån. Längs ån går en fiskestig med fiskeplatser som passar för flugfiske och haspelfiske. Fiske anpassat för rörelsehindrade finns i anslutning till Lappuddens Vildmarkscamp samt strax innan Gråtanåns utlopp med fiske i strömmande vatten. Båtar för uthyrning finns på Lappuddens Vildmarkscamp. Fiske i Bredselet TEXT: Karin Johansson, Skogligt kompetenscentrum FOTO: Max Åke Brantholm BILD: Ingela Brosche FORMGIVNING: Inger Bodin Adamsson, UPPER CASE TRYCK: Grafiska verkstan/ VariTryck, 2003, Vilhelmina

8 Vilhelmina kommun Välkommen till Gråtanån! Grafiska verkstan -03 Från Vilhelmina Gråtanån ett kulturområde där människor levat i år och lever än Vill Du veta mera eller beställa en guidad rundtur kontakta: Kommuningenjören, Vilhelmina kommun 0940/ vx. Kontaktpersoner för guidning i Gråtanån: Sven Olof Nyberg, Lappudden 0940/ Ingela Brosche, Storsele 0940/480049, 070/ Gunder Lindgren, Storsele 070/ Fiske: Håkan Gustavsson, 0940/ Skogligt Kompetenscentrum Föreningen Järja Länsstyrelsen Siku Nedre Vojmsjöns Fiskevårdsområde