ANGÅENDE REMISSEN OM RIKTLINJER FÖR KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM STOCKHOLMS STADS SÄRSKILDA BOENDEN OCH DAGVERKSAMHETER FÖR ÄLDRE

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN ÄLDREROTELN DNR: /2007 DATUM: Till berörd remiintan ANGÅENDE REMISSEN OM RIKTLINJER FÖR KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM STOCKHOLMS STADS SÄRSKILDA BOENDEN OCH DAGVERKSAMHETER FÖR ÄLDRE Detta gäller remivar på Riktlinjer för kommunal hälo- och jukvård inom Stockholm tad ärkilda boenden och dagverkamheter för äldre Dnr: /2007 Remitiden träcker ig till den 5 mar 2008, vilket vi ber er repektera. Om det av några käl inte är möjligt för er att inkomma med var inom utatt tid måte en kontakt ta med den för ärendet anvariga peronen på roteln. Anvarig handläggare/borgarrådekreterare på Äldreroteln Patric Rylander, tfn Remivar ka kicka, endat i digital form (word/excel), till Äldreroteln (RVI-remivar, GroupWie). Ange KS: diarienummer om namn på ärenderubrik. Ex: KS Remivaren ka även kicka till KF/KS kanli i papperform. Adreerna är följande: Roteln e-pot: RVI-remivar (GroupWie) eller RVI-remivar@tadhuet.tockholm.e KF/KS kanli, Stadhuet, STOCKHOLM Med vänliga hälningar Äldreroteln

2 KOMMUNSTYRELSEN ÄLDREROTELN DNR: /2007 DATUM: Remitteringmapp Ärende: Riktlinjer för kommunal hälo- och jukvård inom Stockholm tad ärkilda boenden och dagverkamheter för äldre Inkom till KF/KS kanli den 22 november 2007 För yttrande enat: 5 mar 2008 Staddelnämnderna Facknämnderna Övriga Bromma Hägerten-Liljeholmen Kungholmen SLK

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 ÄLDREFÖRVALTNINGEN DNR /2007 SID 1 (24) Handläggare: Börje Ferlander Telefon: Riktlinjer för hälo- och jukvård inom Stockholm tad ärkilda boenden och dagverkamheter för äldre Stockholm, Beökadre: Swedenborgbatan 20 A Tfn , Fax:

13 SID 2 (24) Innehållförteckning STADENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...3 ALLMÄNNA VILLKOR...3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN (1982:763), HSL...3 Vårdgivarna anvar... 3 Mål för hälo- och jukvården... 3 Krav på en god hälo- och jukvård... 4 Kommunen hälo- och jukvårdanvar... 4 Hälo- och jukvårdperonal... 5 Medicinkt anvarig jukköterka... 5 Verkamhetchef... 7 SEKRETESS...8 Begäran om att få ta del av uppgifter... 9 PATIENTENS RÄTT...10 Stockholm tad äldreombudman Patientnämnden Socialtyrelen Hälo- och jukvården anvarnämnd (HSAN) Frivillighet och tvång OMVÅRDNAD...12 REHABILITERING...13 MEDICINTEKNISKA PRODUKTER...14 Tillämpningområde och definition Hjälpmedel Kotnadfria förbrukningartiklar LÄKEMEDELSHANTERING...16 DELEGERING...16 DOKUMENTATION JOURNALFÖRING...17 VÅRDHYGIEN...17 KOST OCH NUTRITION...18 SAMVERKAN...18 Rutiner för amverkan vid in- och utkrivning av patienter i luten vård Överenkommele om logopedinater och medicink fotvård Läkarmedverkan OMVÅRDNAD I LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD...20 OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA...20 Förvaring och tranport av avlidna När närtående akna GOD KVALITET LEDNINGSSYSTEM...22 RISK- OCH AVVIKELSEHANTERING...23 Rikhantering Avvikelehantering... 23

14 SID 3 (24) STADENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Allmänna villkor Hälo- och jukvården ka vara av god kvalitet och med god hygienik tandard amt tillgodoe äldre kiftande behov av vård och behandling. Staden ka erbjuda hälo- och jukvård inkluive rehabilitering av god kvalitet till de peroner om bor i ärkilt boende, vita på dagverkamheter och/eller erhåller korttidvård. Staden anvar omfattar ådan hälo- och jukvård om ligger inom jukköterkan, arbetterapeuten och jukgymnaten yrkeanvar. Det övergripande målet för hälo- och jukvården är att en å god häla om möjligt ka uppnå för amtliga äldre inom taden vård- och omorgboenden, ervicehu, dagverkamheter och korttidvården. Vården ka bedriva i enlighet med vetenkap och beprövade erfarenhet och ge med repekt för alla männikor lika värde. Vårdgivaren ka bedriva ett aktivt rikförebyggande arbete för att förhindra vårdkador. Med kommun och/eller vårdgivare åyfta i detta dokument taddelnämnden. Målet med riktlinjerna är att utifrån lagtiftningen tydligöra vårdgivaren, verkamhetchefen, medicinkt anvarig jukköterkan (MAS) och hälo- och jukvårdperonalen anvar. Dea riktlinjer erätter tidigare utarbetade Riktlinjer för kommunal hälo- och jukvård inom äldre- och handikappomorg (dnr /00). Hälo- och jukvårdlagen (1982:763), HSL Vårdgivarna anvar I HSL 1 reglera vårdgivarna - landting och kommun - anvar för hälo- och jukvård. Med hälo- och jukvård ave åtgärder för att medicinkt förebygga, utreda och behandla jukdomar och kador. Mål för hälo- och jukvården Enligt 2 HSL är målet för hälo- och jukvården en god häla och vård på lika villkor för befolkningen. Detta mål innebär att den hälo- och jukvård om med- 1 3, 3 b-d och 18, 18 b-c HSL

15 SID 4 (24) dela ka befäta, kapa eller återtälla ett å gott hälotilltånd om möjligt för den enkilde individen. Vården ka ge med repekt för alla männikor lika värde och för den enkilda männikan värdighet. Krav på en god hälo- och jukvård Hälo- och jukvård ka bedriva å att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ärkilt ka vara av god kvalitet och med en god hygienik tandard, lätt tillgänglig, bygga på repekt för patienten jälvbetämmande och integritet amt främja goda kontakter mellan patienten och hälo- och jukvårdperonalen. Kommunen hälo- och jukvårdanvar I 22 HSL ange att den av kommunfullmäktige enligt 2 kap. 4 ocialtjäntlagen (SoL) belutande nämnden har ledninganvaret för den hälo- och jukvård om ligger inom kommunen anvar. Ledningen av kommunen hälo- och jukvård utöva därigenom av den nämnd om kommunfullmäktige belutat ka anvara för ocialtjänten. I Stockholm tad har kommunfullmäktige belutat att ledningen av kommunen hälo- och jukvård ka utöva av taddelnämnderna. Vårdgivaren ka inrätta ett ledningytem för kvalitet och patientäkerhet i enlighet med Socialtyrelen förekrifter 2. Kommunen anvarar enligt 18 HSL för att en god hälo- och jukvård erbjud de peroner om bor i en ådan boendeform eller botad om ave i 5 kap. 5 andra tycket eller 5 kap. 7 tredje tycket ocialtjäntlagen (2001:453), SoL eller om efter belut av kommunen bor i ådan ärkild boendeform om ave i 7 kap. 1 förta tycket 2 amma lag amt vid de kommunala dagverkamheterna om omfatta av 3 kap. 6 SoL. När det finn flera behandlingalternativ om tår i överentämmande med vetenkap och beprövad erfarenhet ka kommunen enligt 18 a HSL ge patienten valmöjlighet inom ådan hälo- och jukvård om kommunen anvarar för. Enligt 18 b HSL ka kommunen i amband med ådan hälo- och jukvård om ave i 18 förta-tredje tycket erbjuda även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionhindrade. Kommunen ka i amband med hälo- och jukvård enligt 18 HSL förta tycket även tillhandahålla förbrukningartiklar. 2 Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:12) om ledningytem för kvalitet och patientäkerhet i hälo- och jukvården amt Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningytem för kvalitet i verkamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS;

16 SID 5 (24) Den hälo- och jukvård om kommunen anvarar för kiljer ig inte från annan hälo- och jukvård om meddela av jukköterkor, jukgymnater och arbetterapeuter inom den öppna hälo- och jukvården. Kvalitetkraven för all hälooch jukvård är denamma oavett huvudman. Kommunen hälo- och jukvårdanvar omfattar inte läkarinaterna. Vilka hälo- och jukvårdbehov taden ka tillgodoe får pröva vid varje enkilt fall. Hälo- och jukvårdperonal Enlig 2 e HSL ka det i kommunen finna den peronal om behöv för att meddela god vård. Med hälo- och jukvårdperonal ave enligt betämmelerna i lagen (1998:531) om yrkeverkamhet på hälo- och jukvården område (LYHS) de om har legitimation eller behörighet för yrke inom hälo- och jukvården. Icke legitimerad peronal inom kommunen är inte hälo- och jukvårdperonal annat än när de efter delegering utför en hälo- och jukvårduppgift. Staden vård- och omorgboenden och evicehu är inte att betrakta om vårdinrättningar utan ärkilt boende. Enligt allmänna kyldigheter i 2 kap. LYHS ka den om tillhör hälo- och jukvårdperonal utföra itt arbete i överentämmele med vetenkap och beprövad erfarenhet. Vården ka å långt om möjligt utforma och genomföra i amråd med patienten, om ka via omtanke och repekt. Den om tillhör hälo- och jukvårdperonalen bär jälv anvar för hur han/hon fullgör ina arbetuppgifter. Arbetuppgifterna får överlåta 3 (delegera) till någon annan endat när detta är förenligt med god och äker vård. Den om överlåter en arbetuppgift till någon annan varar för att denne har förutättningar att fullgöra uppgiften. Den om tillhör hälo- och jukvårdperonalen ka rapportera till vårdgivaren om en patient i amband med hälo- och jukvård drabbat av eller utatt för rik att drabba av allvarlig kada eller jukdom (Lex Maria). Det är därför ett krav att det ka finna rutiner för avvikelehantering inom ramen för verkamheten ledningytem. Medicinkt anvarig jukköterka Enligt 24 HSL ka det inom kommunen verkamhetområde finna en medicinkt anvarig jukköterka (MAS). En av uppgifterna för MAS är att äkertälla hög patientäkerhet och ka enligt lagen förarbeten inte anförtro annan än jukköterka om har kvalificerad medicinkt kompeten. MAS anvar reglera förutom i HSL även i förordningen (1998:1513) om yrkeverkamhet på hälo- och jukvården område (FYHS), amt i Socialtyrelen 3 2 kap. 6 LYHS

17 SID 6 (24) allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinkt anvarig jukköterka i kommunerna hälo- och jukvård. Enligt 24 HSL ka denna befattninghavare inom itt verkamhetområde vara för 1. att det finn ådana rutiner att kontakt ta med läkare eller annan hälo- och jukvårdperonal när en patient tilltånd fordrar det, 2. att belut om att delegera anvar för vårduppgifter är förenliga med äkerhet för patienterna, 3. att anmälan gör till den nämnd, om har ledningen för hälo- och jukvårdverkamheten, om en patient i amband med vård och behandling dabbat av eller utatt för rik att drabba av allvarlig kada eller jukdom. Om ett verkamhetområde i huvudak omfatta av rehabilitering får en jukgymnat eller en arbetterapeut fullgöra uppgifterna. MAS ka inom taddelnämnd verkamhetområde anvara för att det finn ådana rutiner att kontakt ta med läkare eller annan hälo- och jukvårdperonal när en peron boende i ärkilt boende eller boende med ärkild ervice har injuknat eller förämrat i itt hälotilltånd å att peronalen behöver tillkalla hjälp. Såväl jukköterkor om jukgymnater och arbetterapeuter har ett eget yrkeanvar och ka i varje enkilt fall ta tällning till om peronen hälotilltånd kräver läkarinater amt utföra ina arbetuppgifter enligt vetenkap och beprövad erfarenhet. En del arbetuppgifter inom hälo- och jukvården kan genom delegering överlåta till annan befattninghavare om har reell kompeten för arbetuppgiften om detta är förenligt med god och äker vård. I MAS arbetuppgifter ingår att utarbeta rutiner och bedöma om delegeringförfarandet av vårduppgifter är förenliga med äkerhet för patienterna. MAS ka i in taddelnämnd område anvara för att till taddelnämnden anmäla ärenden i enlighet med 6 kap. 4, LYHS, om en patient i amband med hälo- jukvård drabbat av eller utatt för rik att drabba av allvarlig kada eller jukdom. Det är därefter taddelnämnden anvar att avgöra om ett ärende ka anmäla till Socialtyrelen enligt Lex Maria. MAS kan genom delegation av taddelnämnden få ådan anmälningkyldighet till Socialtyrelen. Utöver de kyldigheter MAS har enligt 24 HSL, anvarar MAS enligt 2 kap. 5 FYHS, för kvalitet och äkerhet i de verkamheter om bedriv inom denne anvarområde. Det innebär att verkamhetområdet måte utforma å att MAS har möjlighet att äkertälla kraven på hög patientäkerhet, att god kvalitet tillgodoe i vården, att journaler för i den omfattning om förekriv i patientjournallagen (1985:562), att patienten får den hälo- och jukvård läkare förordnat om och att rutinerna för läkemedelhanteringen är ändamålenliga och väl fungerande.

18 SID 7 (24) Vid fullgörande av de uppgifter om omfatta av det medicinka anvaret enligt 24 HSL och 2 kap. 5 FYHS är MAS inte undertälld verkamhetchefen. Verkamhetchefen kan inte uppdra till någon annan befattninghavare att fullgöra dea uppgifter och kan heller inte ingripa vid fullgörandet. MAS åligganden och anvar förutätter att han/hon har en tällning i organiationen där han/hon kan fullgöra itt författningenliga uppdrag och fortlöpande följa verkamheten inom taddelnämnden hälo- och jukvård. Nämnden ka äkertälla att det finn ändamålenliga former för amråd och amverkan mellan MAS och verkamhetchefen, om tillgodoer att hög patientäkerhet och god kvalitet i vården upprätthåll och att verkamheten kvalitet utveckla. För detta kräv att anvarfördelningen mellan dea befattninghavare bör dokumentera och fattäll av nämnden. Om kommunen enligt 18 HSL överlåtit åt privat vårdgivare eller landtinget att på entreprenad fullgöra uppgifter om kommunen anvarar för inom hälo- och jukvården innebär det inte att den privata utföraren har tagit över kommunen vårdanvar enligt HSL. Kommunen nämnd varar alltjämt för att patienterna erbjud en god vård och att verkamheten uppfyller hälo- och jukvårdlagen krav. Detta gäller ockå kravet på att det ka finna en MAS, vilket därför måte reglera i avtalet mellan parterna. Uppgiften kan fullgöra av kommunen MAS eller av någon i entreprenören verkamhet om har erforderlig kompeten om å ärkilt avtala. Alternativt någon om entreprenören ger uppdrag åt, om har nödvändig kompeten, kräv ärkilt avtal mellan entreprenören och uppdragtagaren. Verkamhetchef Enligt 29 HSL ka det inom varje verkamhetområde om bedriver hälo- och jukvård finna någon om varar för verkamheten, verkamhetchef. Vårdgivaren betämmer vilka behörighetkrav om ka gälla men avgörandet är peronen utbildning, erfarenhet och peronliga egenkaper. Verkamhetchefen repreenterar vårdgivaren och det är vårdgivaren om anvarar för att verkamhetchef ute. Vårdgivaren bör organiera hälo- och jukvårdverkamheten å att verkamhetchefen ledningfunktion blir tydlig och kontrollen av verkamheten effektiv. Verkamhetchefen får enligt 30 HSL uppdra till annan befattninghavare inom verkamheten om har tillräcklig kompeten och erfarenhet att fullgöra enkilda ledninguppgifter. Detta ka i förekommande fall dokumentera. Verkamhetchefen har dock alltid kvar det amlade ledninganvaret. Socialtyrelen allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verkamhetchef inom hälooch jukvården uttalar krav på tydligt ledninganvar och att det därför ka finna en verkamhetchef om har det amlade ledninganvaret. Verkamhetchefen ka vara för att verkamheten tillgodoer hög patientäkerhet och god kvalitet i vården amt främjar kotnadeffektiviteten. Verkamhetchefen har det amlade anvaret inför patienter, närtående, peronal och tillynmyndighet. Verkamhet-

19 SID 8 (24) chefen anvar fråntar inte andra befattninghavare inom hälo- och jukvården dera yrkeanvar. Regleringen av det medicinka anvaret 4 i kommunerna hälo- och jukvård innebär att de uppgifter om åligger MAS enligt nämnda betämmeler i 24 HSL och 2 kap. 5 FYHS är undantagna verkamhetchefen ledninganvar. Verkamhetchefen möjligheter att uppdra enkilda ledninguppgifter enligt 30 HSL är i kommunerna hälo- och jukvård ålede inkränkt genom dea betämmeler. Av 2 förordningen (1996:933) om verkamhetchef inom hälo- och jukvården framgår att verkamhetchefen ka anvara för att någon närtående omedelbart underrätta när en patient avlider eller en patient tilltånd förämra. Verkamhetchefen måte därför utarbeta rutiner eller uppdra till någon annan befattninghavare att utarbeta rutiner för detta. Verkamhetchefen anvarar vidare för att vederbörande på taddelnämnden om har delegation att meddela om behov av god man eller förvaltare alternativ överförmyndarnämnden underrätta när en patient kan anta behöva god man eller förvaltare. Verkamhetchefen anvarar för den löpande verkamheten inom itt anvarområde och er till att den fungerar på ett tillfredtällande ätt, att det finn de direktiv och intruktioner om verkamheten kräver och att peronalen har rätt kompeten amt att denna upprätthåll. Sekrete Kommunen hälo- och jukvård hör i ekretehäneende till amma verkamhetområde om den kommunala ocialtjänten. Sekretelagen (SekrL) innehåller likartade betämmeler för åväl hälo- och jukvården om ocialtjänten. Inom båda verkamheterna gäller vad om kalla tark ekrete. Betämmelerna om ekrete inom hälo- och jukvården finn i 7 kap. 1 c SekrL. Sekreteen gäller för uppgifter om enkilde hälotilltånd eller andra peronliga förhållanden, om det inte tår klart att uppgiften kan röja utan att den enkilde eller närtående till denne lider men. Socialtjäntekreteen reglera i SekrL 7 kap. 4 1 tycket. Huvudregeln är att ekrete råder om enkild peronliga förhållanden. Uppgifter om dea förhållanden får endat lämna ut om det tår klart att uppgiften kan röja utan att den enkilde eller någon honom närtående inte lider men, å kallad menprövning. Enligt 14 kap. 4 SekrL råder ingen ekrete gentemot patienten jälv. Vården ka enligt HSL å långt möjligt utforma och genomföra i amråd med patienten. Den till var förmån ekreteen gäller kan därmed efterge ekreteen genom att 4 Socialtyrelen allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinkt anvarig jukköterka i kommunerna hälo- och jukvård

20 SID 9 (24) amtycka till att annan peron får ta del av amma uppgifter om patienten jälv kan få ta del av. Lämpligen bör den om efterger ekreteen kriftligen bekräfta detta genom fullmakt om innehåller medgivande till att en peron får läa handlingar om handlar om patienten jälv. Från huvudregeln om att den enkilde jälv inom hälo- och jukvården betämmer om den ekrete om gäller gör ett undantag i SekrL 5. Sekrete gäller ålede i förhållande till den vård- eller behandlingbehövande jälv i fråga om uppgift i han hälotilltånd, om det med hänyn till vården eller behandlingen är av ynnerlig vikt att uppgiften inte lämna ut till honom. Detta gäller all hälo- och jukvård men ka tillämpa retriktivt och endat i undantagfall. Även om patienten lämnat jukvårdinrättningen eller det ärkilda boendet gäller betämmelerna. Enligt SekrL 6 gäller ocialtjäntekreteen inte belut i ärenden om anvar eller behörighet för peronal inom kommunal hälo- och jukvård. Beträffande anmälan i ådant ärende gäller dock ekrete om det kan anta att den om uppgiften rör eller någon honom närtående lider betydande men om uppgiften röj. Skäl till att ekrete inte gäller belut i ärenden om anvar och behörighet inom kommunen hälo- och jukvård är att till ådana belut är knutet ett inte oväentligt offentlighetintree. Sekretekyddet enligt SekrL 7 gäller ålede inte peronalen förhållanden. Därför ka heller inte avidentifiering göra angående förhållanden om rör peronalen när det gäller ärende om anvar eller behörighet. När det i belut i ärenden om anvar eller behörighet finn uppgifter om förhållanden om rör enkild eller någon honom närtående och det begär att uppgifterna lämna ut ka det enligt huvudregeln menpröva. Begäran om att få ta del av uppgifter Den om vill ta del av uppgifter om finn inom kommunen hälo- och jukvård ka vända ig till den myndighet eller vårdinrättning om förvarar handlingen i vilken den begärda uppgiften finn dokumenterad. Med handling liktäll uppgifter om dokumentera med hjälp av datateknik. Den befattninghavare om anvarar för handlingarna ka pröva begäran enligt betämmelerna i tryckfrihetförordningen eller ekretelagen. Prövningen ka ke genat eller å nart om möjligt. Om uppgiften inte lämna ut ka den enkilde informera om möjligheten att begära ett avlagbelut om går att överklaga. 5 7 kap. 3 SekrL 6 7 kap. 4 6 tycket SekrL 7 7 kap. 4 SekrL

21 SID 10 (24) Patienten rätt Målet för hälo- och jukvården är att del bota eller lindra jukdomar, del bidra till att alla ka vara vid å god häla om möjligt genom förebyggande hälovård. Alla ka få vård på lika villkor. Vården ka vara lättillgänglig. Det ka vara lätt att få kontakt med taden hälo- och jukvårdperonal. Kommunen hälo- och jukvård är frivillig vård och utgångpunkten är att det finn någon form av amtycke till de åtgärder om vidta. Samverkan och förtroende är viktiga faktorer i äldrevården. All vård och behandling ka å långt möjligt planera tillamman med den enkilde. Denne ka få information om itt hälotilltånd och om vilka behandlingar om finn för att bota eller lindra jukdom. Patienten har rätt till individuellt anpaad information om itt hälotilltånd och om de metoder för underökning, vård och behandling om finn inom ramen för repektive befattninghavare yrkeanvar. I patientjournalen ka anteckna vilken information om givit patienten. Den enkilde har i Stockholm län landting rätten att fritt välja vård på amma vårdnivå. Detta gäller ockå peroner om bor i taden vård- och omorgboenden. Peroner boende i taden vård- och omorgboenden och ervicehu har amma rätt till lantinget hälo- och jukvård om övriga medborgare om behovet finn. Den enkilde har om patient inom hälo- och jukvård inte rätt att överklaga belut om rör vården eller behandlingen. Den enkilde ka vända ig till den befattninghavare om nämnden utett till verkamhetchef enligt 29 HSL med ynpunkter och/eller klagomål om gäller kommunen hälo- och jukvård. Dea ynpunkter och/eller klagomål ka även delge MAS. Den enkilde ka även informera om rätten och möjligheten att vända ig till Stockholm tad äldreombudman, Patientnämnden, Socialtyrelen och Hälooch jukvården anvarnämnd med ynpunkter och klagomål på hälo- och jukvården. Stockholm tad äldreombudman Äldreombudmannen har till uppgift att vara en opartik intan för information, töd och rådgivning till äldre och dera närtående. Den enkilde och närtående ka informera om möjligheten att vända ig till äldreombudmannen med eventuella ynpunkter eller klagomål. Patientnämnden Lagen (1998:1656) om patientnämndverkamhet m.m. trädde i kraft den 1 januari 1999.

22 SID 11 (24) Patientnämnden är en fritående, opartik intan dit patient, närtående och peronal kotnadfritt har rätten och möjligheten att vända ig med ynpunkter och klagomål på vården. Nämnden har inga diciplinära eller juridika befogenheter utan arbetar om en rådgivande intan. Stockholm tad har ett avtal med Stockholm län landting om att peroner i taden vård- och omorgboenden kan vända ig till landtinget patientnämnd. I den överenkommele om patientnämndverkamhet i taden om tecknat förbinder ig taden att informera invånarna om nämnden och de verkamhet. Detta kan bland annat göra i verkamheten kriftliga information om klagomålhantering. Socialtyrelen Socialtyrelen tillynavdelning huvuduppgifter är att utöva tillyn inom hälooch jukvårdområdet, mittkyddområdet och hälokyddområdet. Hälo- och jukvården och de peronal tår under tillyn av Socialtyrelen. Tillynen över hälo- och juvården innebär töd och grankning och yftar främt till att förebygga kador och eliminera riker. Individtillynen aver främt utredning av hälo- och jukvårdperonal där jukdom eller mibruk kan utgöra rik för patientäkerheten och/eller förekomt av rikbeteende i amband med förkrivning av läkemedel. Patienten och närtående har rätt och möjlighet att kriftligen anmäla briter i hälo- och jukvården till Socialtyrelen. Detta kan t.ex. framgå av verkamheten kriftliga information om klagomålhantering. Hälo- och jukvården anvarnämnd (HSAN) Vill patienten klaga eller ifrågaätta vården eller behandlingen kan han/hon anmäla detta till HSAN för att få prövat om någon om tillhör hälo- och jukvårdperonal inte fullgjort vad om ankommit på honom/henne. En anmälan kan göra av patienten jälv, eller om denna inte kan, av en närtående. HSAN är en jälvtändig myndighet och har till uppgift att pröva diciplinpåföljder. HSAN: belut kan överklaga ho allmän förvaltningdomtol, länrätt. Möjligheten att anmäla till HSAN bör även framgå av verkamheten kriftliga information om klagomålhantering. Frivillighet och tvång All den vård om lämna patienter/klienter enligt åväl HSL om SoL är frivillig. Det kydd mot frihetberövande eller annan frihetkränkning om varje medborgare är föräkrad enligt grundlagen (Regeringformen 2 kap. 6 och 8 ) kan endat inkränka med töd av lag. Exempel på detta är den pykiatrika tvånglagtiftningen. I HSL tadga att vården å långt det är möjligt ka bygga på repekt för patienten jälvbetämmande och integritet amt att vården och behandlingen å långt det är

23 SID 12 (24) möjligt ka utforma och genomföra i amråd med patienten. Detta innebär att patienten ka informera om itt hälotilltånd och tillgängliga behandlingreurer och att han jälv får välja om behandling ka ge. Patienten får inte betämma innehållet och omfattningen av vården och behandlingen (prop 1981/82:97 till HSL). En patient har rätt att avtå från en behandling och kan begära att en åtgärd omedelbart avbryt eller inte påbörja. Det är tillåtet att ingripa med tvång mot en männika enligt reglerna om nöd och nödvärn i brottbalken 24 kap. 4. Inom hälo- och jukvården kan betämmelerna om nödrätt komma ifråga. I allmänhet bör det inte upptå några vårigheter när det gäller att tolka patienten intällning. Svårigheterna att avgöra om det föreligger amtycke kan vara törre när det gäller via kategorier av patienter. Detta gäller framför allt ådana patienter om har vårt eller inte kan tillgodogöra ig den information om lämna eller har vårt att ge uttryck för in vilja på ett adekvat ätt. Tolkningen av viljeyttringarna måte i ådana fall göra med tor föriktighet. För att utröna patienten vilja kan närtående kontakta. Dera ynpunkter får endat vara rådgivande, inte belutande. Särkild omorg måte kräva när den planerande åtgärden medför ett allvarligt ingrepp i den peronliga friheten. Omvårdnad Socialtyrelen har i allmänna råd 8 bekrivit begreppet omvårdnad inom hälooch jukvården. Omvårdnaden kan vara allmän eller pecifik. Allmän omvårdnad är oberoende av jukdom eller medicink behandling medan pecifik omvårdnad är relaterad till jukdomtilltånd och de behandling. Specifik omvårdnad kräver peronal med peciell kompeten, t.ex. legitimerad jukköterka. Genomtänkta etika förhållningätt ingår i kraven på god omvårdnad. Omvårdnad ka ge till alla peroner på lika villkor utifrån var och en behov, och den enkilde ka ge möjlighet att delta i beluten. I HSL 9 ange bland annat att vården ka vara av god kvalitet och med god hygienik tandard och tillgodoe patienten behov av trygghet i vården. Som all annan vård ka omvårdnad baera på vetenkap och beprövad erfarenhet. Syftet med omvårdnad är att tärka häla, förebygga jukdom och ohäla, återtälla och bevara häla utifrån patienten individuella möjligheter och behov, minka lidande amt att ge möjlighet till en värdig död. Omvårdnad innebär hjälp för kortare eller längre tid till peroner om på grund av itt hälotilltånd inte jälva klarar att planera och/eller genomföra handlingar om hör till dera dagliga liv eller inte jälva kan uttrycka ina behov. 8 Socialtyrelen allmänna råd (SOSFS 1993:17) om omvårdnad inom hälo- och jukvården 9 2 a Hälo- och jukvårdlagen (1982:763)

24 SID 13 (24) Det är viktigt att peronal med lämplig utbildning, kompeten och erfarenhet varar för det peronnära omvårdnadarbetet. I ett välgenomtänkt omvårdnadarbete ingår förutom en noggrann planering och ett ändamålenligt genomförande ockå utvärdering av planerade och genomförda inater. I omvårdnadarbetet ingår att detta dokumentera del för användning i det dagliga arbetet, del om ett led i patientäkerhetarbetet. Rehabilitering Rehabilitering tår för tidiga, amordnade och allidiga inater från olika kompetenområden och verkamheter. Inaterna kan vara av arbetlivinriktad, medicink, pedagogik, pykologik, ociala och teknik art och kombinera utifrån den enkilde behov, förutättningar och intreen. Det är frågan om målinriktade inater om förutätter att den enkilde möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beakta och äkra. Inaterna fortätter å länge individen behov kvartår. Staden anvarar för rehabilitering inom ramen för den hälo- och jukvård om bedriv i ärkilda boendeformer och dagverkamheter för äldre. Staden anvarar för att erbjuda korttidvård när anhöriga om vårdar peroner i ordinärt boende behöver avlatning och/eller växelvård. Enbart rehabiliteringbehov ka inte utgöra käl för att få korttidvård. Detta enligt gällande lagtiftning och avtal mellan Stockholm län landting (SLL) och Stockholm tad (Dnr /02). Vid återgång från taden korttidvård till eget boende bör hemmiljön vara förberedd med anpaade hjälpmedel, vårdperonalen bör vara informerad om omvårdnadbehovet och fått nödvändig information/intruktioner om handhavande av förkrivna hjälpmedel, om bekota av landtinget. Rehabiliteringperonalen utgår i ina inater från den frika männikan aktiviteter i det dagliga livet och henne naturliga rörelemönter. För rehabiliteringperonalen är det en jälvklarhet att öka efter, och lyfta fram, den enkilde fyika, pykika och ociala reurer, amt använda dem i vardagen. Arbetterapeuter och jukgymnater handleder vårdperonal i vardagrehabilitering dv. i de aktiviteter om patienten gör från att de går upp på morgonen till de de går och lägger ig på kvällen. Träning/behandling ge till peroner om är i behov av en målinriktad aktivitet där rehabiliteringperonal i amråd med anvarig läkare gör bedömning, varar för att en rehabiliteringplan upprättat och att uppföljning ker. Via träninginater kan delegera till annan peronal om får noggranna intruktioner och handledning. En god rehabilitering innebär att den enkilde aktivt kan medverka och vara delaktig i proceen och känna ig trygg. För att vidmakthålla funktioner och underlätta vardagen ka nödvändiga hjälpmedel finna i hemmet eller tillgängliga vid behov.

25 SID 14 (24) Medicinteknika produkter Tillämpningområde och definition Med medicinteknik produkt (MTP) ave i lagen 10 en produkt om har till uppgift att använda, eparat eller i kombination med annat, för att ho männikor enbart eller i huvudak: 1. påvia, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en jukdom, 2. påvia, övervaka, behandla, lindra eller kompenera en kada eller ett funktionhinder, 3. underöka, ändra eller erätta anatomin eller en fyiologik proce. MTP ingår i kommun hälo- och jukvård. De indela i tre grupper, medicinteknik utrutning, arbetteknika hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Enligt Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 2001:12) om användning och egentillverkning av medicinteknika produkter i hälo- och jukvård anvarar vårdgivaren bland annat för att betämmelerna i 9 lagen (1993:584) om medicinteknika produkter efterlev beträffande de produkter om tillhör verkamheten eller har förkrivit av vårdgivaren hälo- och jukvårdperonal, hälo- och jukvårdperonalen får ändamålenlig utbildning i användningen av medicinteknika produkter, det finn rutiner för användningen och hanteringen av medicinteknika produkter, anvaret för användningen av medicinteknika produkter och anmälningplikten aveende olyckor och tillbud enligt 6 är fattällt i en lokal intruktion och att det av intruktionen framgår vem eller vilka om har detta anvar, användningen av medicinteknika produkter amt att tillämpningen av fattällda rutiner och anvarfördelningar fortlöpande följ upp, utveckla och äkra, den information om medicinteknika produkter om myndigheter ger ut gör tillgänglig för all berörd peronal. Staddelnämnden ka ute anvarig för MTP. Det kan vara verkamhetchef enligt HSL eller annan med lämplig kompeten. Utedd peron uppgifter och anvar ka finna väl dokumenterade och ingå i verkamheten ledningytem. De anvariga för användningen av de medicinteknika produkterna ka vara för att endat äkra och medicinkt ändamålenliga produkter använd, produkterna är kontrollerade och korrekt intallerade innan de ta i bruk, peronalen är kompetent att använda och hantera produkterna, produkterna underhåll regelbundet, 10 Lag (1993:584) om medicinteknika produkter

26 SID 15 (24) brukanviningar och teknik dokumentation finn tillgängliga, och produkterna utrangera när de inte längre får använda. Den om förkriver (arbetterapeut, jukgymnat, jukköterka) en medicinteknik produkt anvarar jälv för att produkten är lämplig amt att brukaren kan använda och hantera den på avett ätt. Hjälpmedel Vårdgivaren har anvar för att tillhandahålla och i via fall bekota hjälpmedel. Dea kan vara individuellt utprovade, arbetteknika eller medicinteknik utrutning. Vårdgivaren tillhandahåller hjälpmedel genom hyra, köp, utlåning eller ordination från landtinget. Avtal teknika hjälpmedel Staden har tecknat ramavtal aveende teknika hjälpmedel med nio företag fr. om t. om Avtalen omfattar fem eparata anbudobjekt. Avtalen finn publicerade i Staden avtaldataba på intranätet. Sökväg: Intern ervice - Interna e-tjänter - Avtaldataba Grundutrutning Vid inflyttning till vård- och omorgboende med heldygnomorg ingår hemvårdäng och madra. Sängbord och änggrindar ingår vid behov. Vid inflyttning till ervicehu ka den enkilde jälv tå för möbleringen. Vid behov av hemvårdäng för peron boende i ervicehu bekota äng och madra av vårdgivaren och arbetterapeut eller jukgymnat bedömer behovet i amråd med jukköterkan. Som grundutrutning i vård och omorgboende bör även hjälpmedel om inte är av peronlig karaktär ingå. Antidecubitu Vårdgivaren bekotar antidecubitudynor utom i de fall rulltolen utprovat och bekotat av landtinget. Förebyggande antidecubitumadraer bekota av vårdgivaren. När det gäller behandlande antidecubitumadraer bekota de förta 6 månaderna av vårdgivaren. Om behov av madra kvartår efter 6 månader tar landtinget över kotnaden. Denna överföring ker inte med automatik utan ka meddela av förkrivaren. Bahjälpmedel Individbaerade bahjälpmedel under en kotnad av ca 250 kr ka i regel bekota av den enkilde. Andra hjälpmedel ka införkaffa till det ärkilda boendet vid behov. De vanligate hjälpmedlen ka finna på boendet för utlåning.

27 SID 16 (24) Kotnadfria förbrukningartiklar De äldre i taden ärkilda boenden om är i behov av inkontinenhjälpmedel ka efter individuell bedömning erhålla de förbrukningartiklar om behöv vid inkontinen. Legitimerade jukköterkor och jukgymnater antällda i taden är behöriga att förkriva inkontinenhjälpmedel om de har dokumenterad formell kompeten. För att få behörighet fordra att MAS utfärdar intyg om bekräftar att han/hon har den formella kompetenen och är antälld inom aktuell taddelförvaltning. Läkemedelhantering Huvudprincipen är att den äldre jälv anvarar för ina läkemedel. I de fall patienten inte jälv kan anvara för ina läkemedel ka Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelhantering i hälo- och jukvården tillämpa. Med läkemedelhantering ave enligt förekriften ordination, iordningtällande, adminitrering, rekviition och förvaring av läkemedel. Staddelnämnden ka ge kriftliga direktiv och äkertälla att ledningytemet innehåller rutiner för läkemedelhantering. MAS anvarar för att fattälla ändamålenliga rutiner och entydigt fördela anvaret för läkemedelhanteringen inom verkamhetområdet. Rutinerna och anvarfördelningen ka dokumentera i en lokal intruktion för läkemedelhantering. Stor vikt ka lägga vid utformningen av rutiner och anvar för narkotika preparat. Läkare och jukköterka med förkrivningrätt ordinerar läkemedel. Sjukköterkan anvarar inom ramen för itt yrkeanvar för verkamheten läkemedelhantering. Av den lokala intruktionen ka det framgå om någon eller några arbetuppgifter inom läkemedelhanteringen får delegera. Om detta får ke ka det tydligt i den lokala intruktionen för läkemedelhantering ange vilka arbetuppgifter om får eller inte får delegera. Anvarig jukköterkan bedömer därefter om han/hon utifrån rutinerna i den lokala intruktionen kan delegera någon arbetuppgift till peronal vid enheten. Delegering Den om tillhör hälo- och jukvårdperonalen får överlåta 11 (delegera) en arbetuppgift till någon annan endat om detta är förenligt med kravet på god och äker 11 2 kap. 6 LYHS

28 SID 17 (24) vård. Enligt 24 HSL varar MAS:en för att belut om att delegera anvar för vårduppgifter är förenliga med äkerhet för patienten. Staden MAS:ar har utifrån Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd om delegering 12 utarbetat gemenamma rutiner 13 för delegering av hälo- och jukvårduppgifter. Rutinerna tydliggör anvar, förutättningar för att delegera och vilka hälo- och jukvårduppgifter om får delegera amt tillvägagångättet vid delegering av hälo- och jukvårduppgifter. Rutinerna ka följa i taden amtliga verkamheter om bedriver hälo- jukvård. Med dea rutiner om utgångpunkt gör den legitimerade hälo- och jukvårdperonalen en egen bedömning om vilka arbetuppgifter hon/han kan delegera. Dokumentation Journalföring Enligt patientjournallagen, PjL, (1985:562) ka vid vård av patienter inom hälooch jukvården föra patientjournal. Som ett komplement till PjL har Socialtyrelen utarbetat förekrifter och allmänna råd 14. En patientjournal ka innehålla de uppgifter om behöv för en god och äker vård av patienten. Skyldiga att föra journal är den om har legitimation eller ärkilt förordnande att utöva yrke inom hälo- och jukvården. Ett digitalt dokumentationytem (Vodok) har infört i taden för att använda i ärkilt boende i egen regi. Det innebär att en tvärprofeionell journal för av hälo- och jukvårdperonalen. Staden MAS:ar har utifrån gällande regelverk utarbetat rutiner 15 för journalföring och regler för datatöd i Vodok. Rutinerna ka följa i taden amtliga verkamheter om har uppdrag att bedriva hälo- och jukvård. Vårdhygien Enligt HSL ka vården vara av god kvalitet och med en god hygienik tandard. I regeringen propoition 2005/06:05 innebär det att vårdgivaren måte vidta alla de åtgärder om kräv för att uppnå en god hygienik tandard. Som exempel ange tillgång till hygienik experti, att vården planering och organiation, peronalen och dera kompeten likom lokaler och utrutning uppfyller kraven på god hygienik tandard. Även när det gäller omvårdnad eller omorg enligt annan lagtiftning än HSL är det viktigt att hålla en god hygienik tandard. Samtliga verkam- 12 Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetuppgifter inom hälo- och jukvård och tandvård 13 Riktlinjer för Hälo- och jukvård, Delegering av hälo- och jukvårduppgifter och regler för datatöd i VODOK 14 Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) om patientjournallagen 15 Riktlinjer för Hälo- och jukvård, Dokumentation och regler för datatöd i VODOK

29 SID 18 (24) heter i taden ka verka för att hålla en god hygienik tandard i enlighet med lagtiftningen. Grunden för en god hygienik tandard är bland annat att tillämpa baala hygienrutiner. Med vårdrelaterad infektion mena varje infektiontilltånd om drabbar en patient till följd av jukhuvitele eller behandling i öppen vård, oavett om det jukdomframkallande ämnet har tillfört i amband med vården eller kommer från patienten jälv, amt oavett om infektiontilltåndet viar ig under eller efter vården. Med vårdrelaterad infektion mena även infektiontilltånd om peronal drabba av till följd av arbetet. Att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktig del i vården kvalitet- och äkerhetarbete. Vårdrelaterade infektioner är en avvikele. Regitrerad avvikele ka analyera och använda i verkamheten ytematika kvalitetarbete. För att förebygga mittpridning och på å ätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir å få om möjligt ka Vårdhygien Stockholm län utarbetade rutiner Hygienrutiner i kommun, omorg, primärvård och hemjukvård tillämpa i taden verkamheter likom Smittkyddenheten, Stockholm län landting, framtagna vårdprogram Vårdprogram för meticillin-reitenta Staphylococcu aureu (MRSA) gällande inom öppen hälo- och jukvård amt vård och omorg i Stockholm län. Staddelnämnden bör ha avtal med Vårdhygien, Stockholm län, Avdelningen för Smittkydd och Vårdhygien, Landtingtyrelen förvaltning. Kot och nutrition Kot och nutrition utgör en central del av den medicinka behandlingen men ockå en del av omvårdnaden. Enligt Socialtyrelen ka nutrition betrakta på amma ätt om annan medicink behandling och därmed underkata amma krav på utredning, diagno, behandlingplanering, dokumentation och uppföljning. I de fall den enkilde inte jälv kan anvara för hela eller delar av in näringtillförel, har taddelnämnden anvar för att tillgodoe det individuella behovet. Samverkan I en central amverkanöverenkommele reglera hur amverkan mellan Stockholm tad och Stockholm län landting ka ke (Dnr /2002). Samverkanöverenkommelen utgör grunden för lokala amverkanöverenkommeler och olika former för lokala amverkanrutiner.

30 SID 19 (24) Rutiner för amverkan vid in- och utkrivning av patienter i luten vård Enligt 2 kap. 3 Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:27) om amverkan vid in- och utkrivning av patienter i luten vård ka landtingen och kommunerna utarbeta rutiner för vårdplanering inför utkrivning av patienter och för överföring av information. Rutinerna ka dokumentera och de ka vara enhetligt utformade inom ett län eller en region. Länet kommuner har genom Kommunförbudet Stockholm län (KSL) och Stockholm län landting (SLL) kommit överen om gemenamma rutiner för hela länet för amverkan vid in- och utkrivning av patienter i luten vård. Kommunfullmäktige belutade den 1 oktober 2007 att godkända överenkommelen med SLL om amverkan vid in- och utkrivning av patienter i luten vård ( /2007). Överenkommelen gäller från och med den 1 november För att äkertälla att den enkilde får ett gott omhändertagande vid in- och utkrivning i luten vård kommer överenkommelen att komplettera med rutiner. Överenkommele om logopedinater och medicink fotvård KSL och SLL har vidare kommit överen om kotnadfördelningen mellan huvudmännen för logopedinater och medicink fotvård för boende i ärkilt boende. Kommunfullmäktige belutade den 1 oktober 2007 att godkända överenkommelen med SLL om logopedinater och medicink fortvård i ärkilt boende för äldre ( /2007). Överenkommelen gäller från och med den 1 november Staden anvarar enligt överenkommelen för medicink fotvård och landtinget för logopedinater. För att äkertälla att den enkilde får medicink fotvård av god kvalitet och äkerhet bör taddelnämnden e till att rutiner utarbeta för detta. Av rutinerna bör framgå remiförfarande, krav på fotterapeuten kompeten amt hygienika krav. Läkarmedverkan Landtinget har anvar för läkarinaterna och det ka finna läkare knutna till alla taden ärkilda boenden. Enligt betämmelerna i 26 d HSL ka landtinget till kommunerna inom landtinget avätta de läkarreurer om behöv för att enkilda ka kunna erbjuda god hälo- och jukvård i ärkilt boende och i via dagverkamheter för äldre. Landtinget ka luta avtal med kommunerna inom landtinget om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan. Om landtinget inte uppfyller ina kyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få erättning för ina kotnader från landtinget.

31 SID 20 (24) Länet kommuner kommer genom KSL att teckna avtal med SLL om läkarmedverkan i ärkilt boende. Omvårdnad i livet lut Palliativ vård Behovet av palliativ vård och vård i livet lutkede är ett tort och växande behov inom kommunen hälo- och jukvård. Detta täller tora krav på amlad kompeten och amarbete med landtinget jukvårdorganiation å att man för patienten del kan undvika onödiga flyttningar i vården. Att ge männikor värdig vård i livet lutkede ka ha högta prioritet. En märtfylld eller döende peron ka kunna erbjuda märtlindring. Såväl den enkilde om denne närtående ka deutom erbjuda pykologikt, ocialt och andligt töd. Om den äldre är medvetlö och inte kan uttrycka in vilja bör man repektera vad den enkilde tidigare i livet uttalat ig om. När det inte går att ta reda på den enkilde vilja är det läkaren uppgift att välja de alternativ om från åväl medicink om allmänmänklig ynpunkt bedöm vara det om bät tillgodoer den döende peronen behov. De är av tor vikt att det finn rutiner för palliativ vård/vård i livet lutkede oavett diagno. Anvaret för att upprätta rutiner åligger MAS. Omhändertagande av avlidna Enligt 1 HSL innefatta i hälo- och jukvård att ta hand om avlidna. Som vårdgivare för hälo- och jukvården anvarar taddelnämnden för att ta hand om dem om avlider i ärkilda boendeformer 16. I 2 d HSL lå fat att när någon avlidit ka hälo- och jukvården uppgifter fullgöra med repekt för den avlidne. De åtgärder i amband med ett dödfall om måte vidta och inte kräver medverkan av läkare ka utföra av den vårdgivare om har anvaret för hälo- och jukvården i det enkilda fallet. Kroppen ka ta om hand på ett värdigt ätt. De efterlevande ka via hänyn och omtanke. Den avlidne kultur och religion ka beakta. Kommunerna anvarar för förvaring av avlidna i ärkilt boende i avvaktan på kitläggning 17. Hälo- och jukvården anvar upphör när kroppen lämnat ut för kitläggning eller motvarande, beroende på traditioner i olika troinriktningar. Oavett var och när en peron avlider ka en läkare fattälla dödfallet 18 och utfärda behövliga bevi och intyg 19. Uppgiften kan inte delegera eller på annat ätt HSL 17 Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29)om via åtgärder inom hälooch jukvård vid dödfall 18 Socialtyrelen förekrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) om kriterier för betämmande av männikan död. 19 (SOSFS 2005:10)

32 SID 21 (24) överlåta. Kroppen får inte flytta till kylrum eller bårhu förrän läkaren överlämnat den ifyllda blanketten för bårtranport. Bedömer läkare att klinik (borttagande av implantat) eller rättmedicink obduktion är nödvändig övergår anvaret till landtinget 20. När en peron avlider i någon av taden ärkilda boenden ka en läkare enligt ovan kontatera dödfallet 21. Kroppen ka förvara under goda förhållanden. Kommunen anvarar för att den avlidne tranportera till och förvara i kylrum/bårhu till de att kroppen kan överlämna till närtående för kitläggning. Kommunen anvar upphör när detta kett. Kommunen anvar upphör när kroppen på närtående uppdrag lämna ut till tranportören. Kommunen ka klargöra för närtående vad belutet innebär gällande anvar för kroppen. Det är viktigt att det finn lokala rutiner för hur peronal ka gå tillväga vid dödfall i taden ärkilda boenden. Förvaring och tranport av avlidna Kroppen ka förvara och tranportera under värdiga former. Kroppen får inte flytta förrän läkaren fyllt i blankett för bårtranport. Närtående ka ge möjlighet att beöka den avlidne och vidta de arrangemang de önkar. Det normala ka vara att de närtående jälva eller den begravningentreprenör om anlita, tar hand om den avlidne för kitläggning. Om närtående inte kan nå inom rimlig tid eller om den avlidne inte kan förvara på ett tillfredtällande ätt ka tranport ke till det bårhu/ kylrum om taddelförvaltningen hänviar till. Om begravningbyrån inte ombeörjer hämtning av den döde i ärkilt boende ka tranport till bårhu ombeörja av den tranportör om kommunen tecknat avtal med. Tranport och förvaring av avliden ka reglera i avtal med enkilda utförare och/eller entreprenörer oavett var i landet den enkilde är placerad. När närtående akna Om det inte finn någon närtående eller god man när en peron avlider och uppgifter akna om det finn närtående, ka placerande taddelförvaltningen boutredare genat meddela. 20 Sverige Kommuner och Landting, Cirkulär 2005:52 21 (SOSFS 2005:10)

33 SID 22 (24) God kvalitet Ledningytem I HSL 22 ange målet för och kraven på en god hälo- och jukvård. Ett av kraven är att vården ka vara av god kvalitet. För att äkertälla målinriktningen och kraven på patientäkerhet är ett ytematikt kvalitetarbete nödvändigt. Enligt HSL 23 ka inom hälo- och jukvård kvaliteten ytematikt och fortlöpande utveckla och äkra. Ledningen av hälo- och jukvård ka enligt HSL 24 vara organierad å att den tillgodoer hög patientäkerhet och god kvalitet av vården amt främjar kotnadeffektiviteten. Sammantaget utgör dea paragrafer grunden för det ytematika kvalitetarbetet. I Socialtyrelen förekrifter (SOSFS 2005:12) om ledningytem för kvalitet och patientäkerhet i hälo- och jukvården ange kraven på ledningytem för kvalitet- och patientäkerhetarbetet. Inom hälo- och jukvården ka kvaliteten i verkamheten ytematikt och fortlöpande utveckla och äkra. För att kontinuerligt och långiktigt äkertälla vården kvalitet ka taddelnämnderna inrätta ett ledningytem för kvalitet och äkerhetarbetet. Ett ytematikt kvalitet- och äkerhetarbete i vården innebär att arbetet ka vara långiktigt, patientorienterat och prägla av ett förebyggande yn- och arbetätt, tändiga förbättringar, faktabaerade belut och amverkan. För att leda en komplex verkamhet om hälo- och jukvård behöv klara regler, rutiner och anvarfördelning på alla nivåer. Ledningytemet för kvalitet och patientäkerhetarbetet yftar därför till att kapa en grundläggande ordning och reda i verkamheten för att, å långt det är möjligt, förbygga riker och mitag om kan leda till vårdkador. I budget 2007 för Stockholm tad, inriktning för 2008 och 2009 ange att taddelnämnderna ka inrätta ledningytem för kvaliteten och patientäkerheten i enlighet med Socialtyrelen krav. Ledningytemet ka tydliggöra och ynliggöra verkamheten kvalitet och de reultat. För att underlätta och timulera till ett ytematikt kvalitet- och patientäkerhetarbete på olika nivåer inom hälojukvårdorganiationen har Socialtyrelen tagit fram en vägledning 25. Vårdgivaren fattäller verkamheten övergripande mål för kvalitet och patientäkerhet och ka kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Verkamhetchefen och MAS har en viktig roll i det ytematika kvalitetarbetet. Verkamhetchefen har vidare anvar för att alla medarbetare engagera, har rätt kompeten och får anvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Alla medarbetare ka aktivt medverka i det ytematika kvalitetarbetet. Ledningytemet ka enligt förekriften omfatta följande områden: Bemötande av patienter Metoder för diagnotik, vård och behandling 22 2 och 2 a HSL HSL HSL 25 God vård om ledningytem för kvalitet och patientäkerhet i hälo- och jukvården

34 SID 23 (24) Kompeten Samverkan och amarbete Rikhantering Avvikelehantering Förörjning av tjänter, produkter och teknik Spårbarhet Ledningytemet ka vidare äkertälla att det finn rutiner för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetuppföljning. Egenkontrollen aver regelbunden, ytematik uppföljning av verkamheten planering, utförande, reultat och förbättringåtgärder. Rik- och avvikelehantering Rik- och avvikelehantering är en viktig del av verkamheten kvalitetarbete. Staddelnämnden ka därför äkertälla att det i amtliga verkamheter finn ändamålenliga rutiner för rik- och avvikelehantering i enlighet med gällande regelverk 26. Rutiner för rik- och avvikelehantering ka ingå om en del i inrättat ledningytem. Rikhantering Rikhantering ka äkertälla att det finn rutiner för att identifiera, analyera och bedöma rikerna i verkamheten amt rutiner för att åtgärda orakerna till rikerna. Rikanaly utför för att identifiera rikerna i verkamheten. Syftet är att finna oraker till riker och att eliminera, reducera eller hålla dea under kontroll eller minka konekvenerna av en negativ händele. Rikanaly ka göra på del övergripande organiatorik nivå vid förändringar om påverkar en eller flera verkamheter t.ex. vid en omorganiation, förändrad peronalbemanning amt vid ny- eller ombyggnation, del på individnivå för att t.ex. förbygga och minka antalet fallolyckor, malnutrition och tryckår. Avvikelehantering För att patientäkerhetarbetat ka fungera måte det finna en fungerande avvikelehantering i verkamheten. Avvikelehantering ka äkertälla att det finn rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händeler och tillbud amt fattälla och åtgärda orakerna amt följa upp vidtagna åtgärder. Vidare ka rapporterade avvikeler ammantälla av MAS och återföra till taddelnämnden, verkamheten peronal och andra berörda. Rutinerna ka vara anpaade till den typ av verkamhet om bedriv kap. 7 LYHS och 4 kap. 5 SOSFS 2005:12