Makteliten mot folket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Makteliten mot folket"

Transkript

1 Makteliten mot folket Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Nils Lundgren Rapport 2008:2 IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

2 Makteliten mot folket Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Rapport 2008:2 2004:1 Med kluven tunga Hur EU-parlamentarikerna faktiskt röstat 2004:2 EU:s nya grundlag En konstitution värd namnet? 2005:1 Demokrati till salu? En kritisk granskning av EU-konstitutionen 2005:2 Varför behövs folkomröstningar? Argument för och mot direktdemokrati 2005:3 Demokratisera demokratin Om folkomröstningar och medborgarmakt i Europa 2005:4 Riktlinjer för ett nytt EU-fördrag 2005:5 Med kluven tunga 2 Hur EU-parlamentarikerna faktiskt röstat 2005:6 Fullgör de sina uppdrag? En granskning av Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén 2005:7 Behöver vi strukturfonderna? En introduktion till EU:s regionalpolitik och dess konsekvenser för Sverige 2006:1 Kampen för ett bättre EU Vårt arbete i EU-parlamentet 2007:1 Vårt nej till euron Vad har det betytt för svensk utrikeshandel? 2007:2 Med kluven tunga 3 Hur EU-parlamentarikerna faktiskt röstat 2008:1 Svarta får i EU-parlamentet

3 IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Gruppen för Oberoende och Demokrati (Independence and Democracy), IND/DEM) är en tvärpolitisk grupp i EU-parlamentet och verkar för ett fritt samarbete mellan Europas länder och folk. Den pågående utvecklingen mot ett Europas förenta stater avvisas. Därför säger IND/DEM, som enda grupp i EU-parlamentet, nej till förslaget till en EU-konstitution. För mera information gå till Junilistan är ett tvärpolitiskt alternativ i svensk politik och verkar för ett EU grundat på samarbete mellan jämbördiga, självständiga stater, ett EU präglat av närdemokrati och respekt för medborgarnas ställningstaganden i val och folkomröstningar. I valet till EU-parlamentet i juni 2004 blev Junilistan tredje största parti i Sverige. Junilistan tillhör IND/DEM-gruppen i EUparlamentet. För mera information gå till Makteliten mot folket - Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Rapport 2008:2 IND/DEM:s svenska delegation ISBN: Europaparlamentet, WIB02M019 ISSN: Rue Wiertz, B Bryssel Foto: Omslag istockphoto.com, montage Singoalla Copyright: IND/DEM & Junilistan Form: Singoalla 4

4 5

5 6

6 Förord till andra upplagan 8 Inledning 9 1. Makteliten mot folket 11 Föråldrad partistruktur 12 Tjänstemannaväldet 15 En likriktad press 17 Folkomröstningar och EU-val Ekonomin kräver stora enheter - demokratin små Angreppet på nationalstaten 26 Minska risken för krig? 26 Europas nationalstater vår demokratis grundval 27 En europeisk nation - ett esperantoprojekt 28 Är nationalstaten en tillfällig skapelse? EU som superstat Orwells 1984? Det stora bedrägeriet - Lissabonfördraget Europas själ - institutionell konkurrens Framtidens Europa - flexibel integration Folkets nej till euron - ett klokt svar 51 Sveriges inflytande i EU-samarbetet 54 Stabil ekonomi utan egen valuta? 55 Handelseffekter och ekonomiskt välstånd 57 Bevarad krona ett skydd mot finanskrisen Subsidiaritet i teorin centralisering i praktiken 63 7

7 Förord till andra upplagan Denna skrift är en personligt formulerad genomgång av ett antal fundamentala EU-frågor som jag menar borde debatteras i Sverige, men som av olika skäl inte kommer upp på agendan. Min utgångspunkt är att vi egentligen inte har någon ideologisk debatt i vanlig mening om EU-frågor. Några statsvetare och jurister som specialiserat sig på området gör kunniga inlägg i en debatt för en mycket begränsad krets av experter, men den breda politiska debatt som krävs för att demokratiskt förankra en svensk EU-politik finns inte. Den politiska eliten är med få undantag överens om att den politiska makten kontinuerligt bör överföras från nationalstaterna till EU. Detta har faktiskt blivit själva definitionen på framsteg i EU. Det som sägs och skrivs om EU har därför i huvudsak karaktären av en elitens kritik av det folkliga motståndet mot denna maktöverföring, en process som vanligt folk med all rätt uppfattar som att avståndet mellan styrande och styrda växer. I stället för demokratisk debatt har vi en överhet med pekpinnar som försöker driva en motvillig allmänhet framför sig utan att närmare förklara varför vi skall gå just åt det hållet. Skriften är baserad dels på anteckningar inför en bok som jag avser att skriva när jag lämnat EU-parlamentet, dels på en utveckling av texter som jag tidigare har presenterat som politiska grundstenar för en svensk EU-politik. Syftet är att försöka få upp till debatt sådana EU-frågor som har genomgripande följder för hela vår nationella politiska kultur. I denna andra upplaga har jag lagt till två citat; ett av liberalismens lärofader John Stuart Mill som redan i mitten av artonhundratalet helt underkände försöken att skapa en europeisk nation och ett från Kjell Goldmanns intressanta bok Identitet och politik som utkom efter förstaupplagan av min skrift. Nils Lundgren 8

8 Inledning Mitt politiska engagemang i EU-frågan kom sig av att jag såg behovet av ett alternativ för den majoritet av Sveriges medborgare som annars inte skulle kunna uttrycka sin politiska vilja i EU-valen. Jag ville vända mig till alla dem som är politiskt hemlösa, därför att de vill ha ett modernt Sverige på marknadsekonomins grund, ett Sverige med ekonomisk tillväxt och ett Sverige som står kvar i EU, men samtidigt ett Sverige som inte ger upp sin politiska självständighet och kontrollen över sin relativt liberala blandekonomi till en centralbyråkratisk koloss med ringa politisk legitimitet. Statsvetenskapliga mätningar av svenska folkets förtroende för olika samhällsinstitutioner visar att EU-kommissionen och EU-parlamentet ligger i absoluta botten. Den fundamentala ideologiska utgångspunkten är att på svenskt territorium skall gälla de lagar och avtal som vuxit fram i demokratisk ordning i Sverige. Detta är inte en snävt nationalistisk inställning typisk för ett land i Europas norra utkant. Den delas av Tysklands förre president och tidigare ordförande i den tyska författningsdomstolen, den mycket EU-vänlige kristdemokraten Roman Herzog. Regelverken skall inte påtvingas uppifrån mot svenska folkets vilja och svenska demokratiskt stiftade lagar skall inte kunna köras över av politiserande EG-domare i Luxemburg. Denna grundsyn vilar på ställningstaganden i fundamentala frågor om de politiska partiernas representativitet, nationalstatens roll för demokratin, inbyggda tendenser till maktkoncentration, den institutionella konkurrensens avgörande betydelse mm. Det är resonemang kring sådana frågor som borde stå i centrum för debatten. I denna skrift tar jag upp några av dessa till närmre behandling. 9

9 10

10 1. Makteliten mot folket Den 14 september 2003 folkomröstade svenska folket om EMU. Ja eller nej till att avskaffa den svenska kronan och ersätta den med euron var frågan. På ja-sidan i valkampanjen stod i stort sett hela den svenska makteliten. Fyra av de sju riksdagspartierna och däribland de tre största socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet - stod för ja. Bakom sig hade de nästan hela pressen och därtill kampanj- och utredningsresurserna i näringslivets och jordbrukets organisationer och i stor utsträckning också regeringskansliets. Många opinionsbildare på nej-sidan var därtill förhindrade att gå ut i debatten för att inte skada sina karriärer. Detta gällde såväl i näringslivet som i förvaltningen och politiken. Ja-sidans kampanjutgifter mätt per väljare var de högsta som uppmätts i den demokratiska världen, flera gånger högre än vad t ex George W Bush hade till sitt förfogande i presidentvalen 2000 och Ändå blev resultatet av EMU-omröstningen ett rungande nej med högre valdeltagande än i de senaste riksdagsvalen. Ett knappt år senare, den 13 juni 2004, var det val till EU-parlamentet. Några månader före detta val, i februari, grundade vi ett EU-kritiskt parti som fick namnet Junilistan och vände sig till både borgerliga och socialdemokratiska väljare. Partiet hade inte någon partiorganisation ute i landet, inget partistöd från skattebetalarna och inga kändisar i ledningen. Trots detta tog det bara några dagar att samla ihop de namnunderskrifter som behövdes för att registrera det som parti. Vi fick fram frivilliga som distribuerade våra valsedlar till 7000 röstställen genom att ringa och mejla människor runtom i landet. Vi fick låna totalt en dryg miljon kronor av en handfull personer för att kunna hyra en lokal i en renoveringsfastighet i Stockholm och betala tryckning av valsedlar och en valbroschyr. Motståndarna, de etablerade EU-vänliga partierna, hade många tiotals 11

11 miljoner i sina kampanjkassor och stora organisationer med anställda ombudsmän runt om i landet som finansieras genom statliga och kommunala partistöd. Ändå vann det nya EU-kritiska partiet en brakseger. Vi fick 15 procent av rösterna, blev tredje största parti och besatte tre av de nitton svenska platserna i parlamentet. Detta är den största omvälvningen någonsin i ett nationellt val i Sverige. Föråldrad partistruktur Hur kunde det gå så? Den grundläggande förklaringen är naturligtvis att en stor majoritet av de svenska väljarna har en annan uppfattning än den politiska makteliten om vad EU skall vara. De svenska väljarna vet att vi måste ha en stor gemensam marknad för att svenska folket skall kunna leva i ekonomiskt välstånd. De vet att det krävs standardisering, gemensamma säkerhetsföreskrifter och dylikt för att en sådan marknad skall fungera och de vet att frihandel ständigt hotas av protektionister. De är därför för ett tydligt regelverk med stark politisk uppbackning för att denna fria marknad skall fungera väl och överleva återkommande protektionistiska angrepp mot den. De svenska väljarna vill också ha friheten för sig och sina barn och barnbarn att kunna bosätta sig, arbeta och studera var de vill i Europa. De vill inte stå med mössan i hand och böna inför byråkrater om sådant. Och de vill ha ett nära och förtroendefullt europeiskt samarbete om andra viktiga problem som är gränsöverskridande inom Europa, framför allt inom miljö- och klimatpolitiken. Sådana synsätt och värderingar leder till att svenska väljare numera är ganska positiva till en stor del av EU-samarbetet. Men de vill inte bygga en EU-stat som tar över den politiska makten på allt fler områden och utvecklas till en ny supermakt. Svenska folkets majoritet säger ja till ett relativt långt- 12

12 gående samarbete inom EU:s ram mellan självständiga stater, men säger nej till att reducera Sverige till en delstat i en europeisk supermakt. Svenska folket säger ja till Europa, men nej till EU-staten. Den svenska makteliten vill däremot bygga en EU-stat och detta även i strid mot folkviljan som vi kan konstatera. Likadant är det i de flesta EUländer. Även där går folkomröstningar därför ideligen åt fanders (från maktelitens synpunkt) och i valen till EU-parlamentet händer det av och till att nystartade EU-kritiska partier vinner stora valsegrar. De europeiska folken vill behålla den politiska makten i de egna länderna. De ser de europeiska nationalstaterna som den naturliga bäraren av demokratin och vill inte bygga en europeisk supermakt. Hur kan då den politiska klassen klara att systematiskt gå emot folkviljan i en så viktig fråga? Fungerar inte demokratin? EU-länderna är ju överlag välfungerande demokratier. Problemet är att de gamla politiska partierna fortfarande har den institutionella huvudrollen i de västeuropeiska demokratierna. Dessa partier växte fram för att organisera väljarna efter de intressekonflikter som dominerade politiken för hundra år sedan. Den etablerade partistrukturen återspeglar därför i huvudsak höger-vänsterskalan i politiken. Detta är inte i sig fel enligt min uppfattning. Frågan om höger och vänster dominerar i politiken även idag. Men det medför att partistrukturen är oförmögen att hantera EUfrågan och därmed frågorna om nationalstatens framtid, politisk maktkoncentration, avståndet mellan styrande och styrda, Brysselbyråkratisering och politiserande EG-domare. Det hela skulle naturligtvis kunna fungera om partiernas medlemmar vore representativa för väljarna och hade inflytande över partiernas politiska program och förda politik. Då skulle det socialdemokratiska partiet, centerpartiet och kristdemokraterna ha blivit EU-kritiska partier och väljarmajoriteten skulle i vanliga riksdagsval kunna uttrycka sin EU-kritik samtidigt som 13

13 de tar ställning på vänster-högerskalan i enlighet med sina preferenser. En annan lösning vore en övergång till personval så att väljarna kunde rösta på kandidater med klart definierade positioner både på höger-vänsterskalan och i EU-frågorna. Men partierna fungerar inte längre på det sättet. Personval skys som pesten av yrkespolitiker eftersom det gör dem mycket sårbara för väljarnas dom. Partiledningarna i vid mening, dvs den politiska klassen, har tvärtom strävat att göra sig oberoende av partimedlemmarna. I Sverige finansieras partierna numera i huvudsak inte med medlemsavgifter utan med skattebetalarnas pengar via partistöd. Enbart det statliga partistödet uppgick år 2007 till 143 miljoner kr för socialdemokraterna och 91 miljoner för moderaterna. Miljöpartiet, som fick minst, fick 27 miljoner. Därtill kommer kommunala partistöd. Totalt har den politiska klassen tilldelat sig själva över en halv miljard kronor per år och gjort sig oberoende av partimedlemmar. Partimedlemmarnas förlorade inflytande är i sin tur en viktig förklaring till att antalet partimedlemmar faller i mycket snabb takt. En annan förklaring är att medborgarna inte längre vill ställa upp för hela åsiktspaket utan engagerar sig i valda frågor som i ett givet historiskt läge framstår som de viktiga. Medborgarna är mera politiskt engagerade och vaksamma än förr, men de föredrar att stå stand-by till vardags. När frågor som EMU eller FRA kommer upp på dagordningen, går de in i den politiska striden med hett engagemang och tvekar inte att kullkasta maktelitens planer. De medlemmar som blir kvar är därför nu i växande utsträckning sådana som eftersträvar en politisk karriär. Och det är i sig inget fel med att eftersträva politisk karriär. Problemet är att sådana partimedlemmar inte går emot sin partiledning, eftersom det då inte blir någon politisk karriär. Därmed har partiledningarna och deras politiskt närstående numera en ganska ohotad maktposition visavi medlemmarna. Avsättning av personer i partiledningar har oftast karaktären av palatskupper. 14

14 Resultatet är att den politiska klassen i valkampanjer tävlar om makten enbart på grundval av höger-vänsterpolitik. I riksdagsvalen är det sådana frågor som dominerar helt och väljarna avgör i demokratisk ordning hur de vill att landet skall styras i det avseendet. Där fungerar alltså demokratin. Men den politiska klassen är ense om att flytta makten till Bryssel och bygga EU-staten i samarbete med sina kolleger i andra länder. Detta kan väljarna inte påverka och därmed undandras EU-politiken från demokratisk kontroll. Tjänstemannaväldet Jag började arbeta som nationalekonom i början av sextiotalet. Jag har varit universitetslärare, ekonomisk expert på EFTA:s sekretariat i Genève, forskare inriktad på europeisk integration och multinationella företag, bankekonom och konjunkturbedömare, statlig utredare i frågor om bl a kärnkraften, finanssektorn och EMU och jag har bedrivit konsultverksamhet i sådana frågor. Dessa verksamheter har fört mig i nära och långvariga kontakter med företagsledare, fackliga ledare och intresseorganisationernas och de statliga myndigheternas tjänstemän. En visserligen inte statistiskt belagd, men mycket övertygande personlig erfarenhet som jag fått av allt detta, är att tjänstemännen är långt mera extrema EU-entusiaster än sina uppdragsgivare. Jag kan faktiskt inte påminna mig någon framskjuten företagsledare som i privat samtal uttryckt en någorlunda odelad entusiasm över EU. (Jag gissar att jag har träffat ett par, tre sådana per vecka under de senaste åren.) Jag skulle beskriva den normala EU-synen bland företagsledare såsom den presenteras mellan skål och vägg på följande sätt: Det är klart att vi skall vara med i EU för den inre marknadens skull och därmed ha ett skydd mot att europeiska länder gynnar sina egna företag genom handelshinder, specialregler och protektionistisk offentlig upphandling. 15

15 Det är ytterst tveksamt om EU-länderna är mogna för ett EMU med en gemensam valuta. EU anställer fler och fler tjänstemän, går in på allt fler områden och byråkratiserar Europa på ett sätt som är farligt för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Anställda tjänstemän i Svenskt näringsliv, Företagarna och andra näringslivsorganisationer präglas däremot nästan alla av extrem EU-entusiasm. Det samma tycks gälla flertalet tjänstemän i departementen och de statliga verken och överraskande många i de fackliga organisationerna. Det är lätt att förstå varför. Det är inte bara det att tjänstemännens arbete får ett allmänt lyft med mycket mera glamour och internationellt resande. Dessa tjänstemän hamnar dessutom i olika kommittéer och arbetsgrupper i Bryssel, bygger upp ett kunskapskapital om extremt snåriga regelverk med massor av Orwellianska akronymer och bygger upp mycket värdefulla nätverk. Detta ökar deras inflytande ofantligt. EU:s institutioner är också ursprungligen avsiktligt konstruerade för att etablera ett tjänstmannavälde. EU-maskineriet gör dessa tjänstemäns jobb mycket mera prestigefyllda och intressanta och öppnar många fler spännande och lönsamma karriärer för anställda på Svenskt näringsliv, på jordbruksverket i Jönköping, på TCO:s kansli. Det ligger därför i dessa tjänstemäns egenintresse att EU går in på allt fler områden och bygger upp allt flera institutioner i Bryssel och Luxemburg och runtom i medlemsländerna. Tjänstemän handlar naturligtvis inte bara i eget välförstått intresse, men det finns alltså mycket starka incitament inbyggda i tjänstemannakadrerna i varje medlemsland som gynnar en fortsatt överföring av den politiska makten till EU:s institutioner. Det samma gäller dem som gör karriär som lobbyister och konsulter på dessa områden. Och när journalister intervjuar dessa experter om EU-frågor 16

16 kommer svaren alltså från experter som är mycket kunniga, men som också har ett starkt egenintresse av fortsatt utvidgning av EU:s verksamhet på medlemsländernas bekostnad. Bilden av EU i medierna styrs i stor utsträckning av dessa förhållanden och driver på en utveckling som alltså successivt minskar medborgarnas demokratiska kontroll. En likriktad press I den allmänna opinionsbildningen kring EU-frågorna är pressen naturligtvis av helt dominerande betydelse. Men pressen ägs och kontrolleras också i praktiken av det politiska etablissemanget. Idag finns därför i stort sett inte en enda svensk tidning av betydelse som har en kritisk hållning i EU-frågor. De som hade det för några år sedan (t ex Östgötacorrespondenten, Borås tidning och Svenska Dagbladet) har fått rätta in sig i ledet. Med en likriktad press och ett likriktat politiskt etablissemang finns det just inga förutsättningar för offentlig EU-debatt i vanlig mening. Ledarskribenter debatterar inte vad EU skall göra och inte göra utan suckar och stönar över att svenska folket vrenskas och inte förstår EU-frågorna. Någon prövning av de grundläggande argumenten sker inte i detta tysta samförstånd. Den politiska klassen och landets ledarskribenter behandlar väljarna som barn när det gäller EU. Och denna från demokratisk synpunkt helt orimliga politiska situation, med en likriktad press, debatteras inte heller. Det är tvärtom vanligt att höra etablissemangets företrädare förklara de brittiska väljarnas negativa inställning till EU med att det där finns tidningar som The Sun, The Daily Telegraph och The Times som sprider EU-kritiska synsätt. Men sanningen är ju att Storbritannien är det enda land i Europa där det finns en riktig pressdebatt, just därför att pressen inte är likriktad. The Independent, The Guardian 17

17 och många andra ledande tidningar är ju mycket EU-positiva. Det är ytterst avslöjande att en pluralistisk press som den brittiska betraktas som en beklaglig avvikelse från det normala både i Sverige och i andra EU-länder, när det gäller EU-frågor. Folkomröstningar och EU-val Det har dock funnits två kanaler för väljarna att uttrycka sin EU-kritiska syn, två andningshål i systemet. Det ena är folkomröstningar i EU-frågor, det andra är valen till EU-parlamentet. I dessa val känner sig väljarna friare att uttrycka sin syn på EU-frågorna, eftersom höger-vänsterfrågorna inte alls väger lika tungt. Därför har valresultaten ideligen skakat om det politiska etablissemanget i EU-länderna. Danmark, Irland, Holland och Frankrike har sagt nej i folkomröstningar till att ge mera makt till EU:s institutioner, Norge har sagt nej till EU-medlemskap två gånger och Sverige har sagt nej till euron. Och i valen till EU-parlamentet har EU-kritiska partier som Junilistan i Sverige, JuniBevaegelsen och FolkeBevaegelsen i Danmark, Hans-Peter Martins parti i Österrike (Für echte Kontrolle in Brüssel), Paul van Buitenens parti i Holland (Europa Transparant) och United Kingdom Independence Party fått stora framgångar, ofta omkring 15 procent av rösterna. På försommaren 2005 röstade fransmännen och holländarna nej till det förslag till EU-författning som var avsett att bli själva avstampet för att omvandla EU till en stat. Detta ledde till att makteliten under tysk ledning våren 2007 åstadkom en omskrivning av förslaget som syftade till undvika folkomröstningar, eftersom det stod klart att det skulle bli mycket kraftfulla nej i många medlemsländer. Allt pekar ju på att det skulle ha blivit nej i folkomröstningar i Storbritannien, Danmark, Sverige, Finland, Österrike och Lettland. T o m Tyskland kunde ha sagt nej. Planen lyckades som bekant nästan, 18

18 mycket tack vare frånvaron av presskritik mot detta gigantiska bedrägeri. 1 Irland var dock tvunget enligt sin egen författning att hålla folkomröstning och naturligtvis blev det nej där. Maktelitens plan är därför nu (som vanligt) att försöka runda detta demokratiska utfall och sedan försäkra sig om att det aldrig mer blir några folkomröstningar som kan undergräva byggandet av den europeiska supermakten. Kvar finns dock valen till EU-parlamentet vart femte år. Det är både min prognos och min rekommendation att EU-valet i juni 2009 ses som en ersättning för de folkomröstningar vi inte fick och att väljarna framför allt i Norden, Storbritannien, Holland och Österrike kommer att känna sig ännu mera oförhindrade att rösta EU-kritiskt då. 1 Mer om detta i avsnitt 5 nedan. 19

19 2. Ekonomin kräver stora enheter demokratin små Jag får ofta frågan varför de politiska ledarna i EU:s medlemsstater skulle vara intresserade av att lämna över den politiska makten till Bryssel. Är det inte självklart att politiker alltid eftersträvar politisk makt antingen av hedervärda skäl eller av vedervärdiga skäl? Varför skulle de aktivt arbeta för att avstå makten till Bryssel? Svaret är att de visserligen flyttar makten från sina egna folk, men inte nödvändigtvis från sig själva. Simon Hix är professor i statsvetenskap vid London School of Economics och en extremt EU-entusiastisk sådan. Hans senaste bok är ett politiskt debattinlägg om hur EU-projektet kan räddas efter att tre folk har sagt nej till det som nu kallas Lissabonfördraget, dvs förslaget att skapa en EU-stat. Låt mig börja analysen med ett långt citat från denna bok: Hur stor behöver en ekonomi vara för att skapa tillräckligt välstånd för sina medborgare? Hur liten behöver en statsbildning vara för att dess regering skall vara stabil och kunna avkrävas politiskt ansvar av medborgarna? Det är ett återkommande problem sedan industrisamhällets uppkomst och demokratins genombrott att svaren på dessa båda frågor har tenderat att peka i motsatta riktningar. På den ekonomiska sidan är slutsatsen att större och mera diversifierade ekonomier i allmänhet är bättre än mindre ekonomier.. På den politiska sidan däremot tenderar mindre och mera homogena statsbildningar att vara mera lättstyrda än större och mera heterogena statsbildningar. Mindre sta- 20

20 ter medger mera av direkt deltagande i den politiska styrningen och säkerställer att politiska eliter inte kommer för långt från folket. 2 Citatet ger i ett nötskal vad som är den grundläggande EU-frågan. Ekonomin kräver stora enheter, demokratin små. Notera att den ytterst EU-vänlige Simon Hix ser och medger att det är en fördel för demokratin att politiska enheter inte blir för stora. Detta synsätt utvecklades under 50- och 60-talet av internationellt ledande statsvetare som Seymor Martin Lipset. Men hur kastar detta citat ljus över den inledande frågan ovan? Varför skulle de politiska ledarna i EU:s medlemsstater vara intresserade av att lämna över den politiska makten till Bryssel. Nyckeln är citatets sista halva mening: Mindre stater säkerställer att politiska eliter inte kommer för långt från folket. Det omvända gäller ju rimligen också, nämligen att stora politiska enheter säkerställer att politiska eliter kommer långt från folket. Ansvarsutkrävandet i en demokrati är en plågsam process för de politiska ledarna. Det har varit ett vanligt argument för EU-medlemskap att det tvingar fram låg inflation, sunda statsfinanser och en friare marknadsekonomi. Alla dessa tre mål för den ekonomiska politiken är ytterst lovvärda enligt min mening. Det demokratiska problemet är att EU-medlemskapet tvingar fram en sådan politik. Det man menar är att de politiska ledarna kan skylla på EU och därmed slipper arbeta för att vinna medborgarnas stöd för en sådan politik. De slipper förankra den demokratiskt och detta möjliggörs just genom att de politiska ledarna med hjälp av EU får det folkliga inflytandet på längre avstånd från sig. Till dels kan man därför hävda att när den politiska makten flyttar från Sverige till Bryssel är det svenska folket som förlorar politisk makt, medan de svenska politiska ledarna i en viss mening behåller sin. De kan utöva infly- 2 Hix, Simon, What s Wrong with the European Union and How to Fix It, Polity Press, Cambridge 2008, s 8-9 (min översättning) 21

21 tande över besluten i Bryssel, men komma undan en del av det svenska folkets ansvarsutkrävande. Likadant är det naturligtvis i övriga medlemsländer. Metoden att skylla impopulära beslut på EU och dess institutioner i stället för att förklara och försvara dem inför de egna väljarna i hemlandet används ganska hämningslöst av den politiska klassen i alla medlemsländer. Syftet är naturligtvis att undgå ansvarsutkrävande i den inhemska politiska processen. Eurokraterna i Bryssel, framför allt då i kommissionen, är ursinniga över att medlemsländernas politiska ledare på detta sätt avsäger sig ansvaret och skyller på EU, eftersom detta beteende samtidigt undergräver EU:s politiska legitimitet och därmed underminerar bygget av EU-staten. Men den grundläggande tesen är således: Ekonomin kräver stora enheter - demokratin små. Vad är lösningen? Svaret är frihandel och ekonomiskt samarbete mellan nationalstaterna, globalt inom ramen för FN:s världshandelsorganisation och på europeisk nivå genom att skapa en inre marknad, dvs ett ekonomiskt EU. Därmed kan vi ha små politiska enheter för demokratins skull och stora internationella ekonomiska samarbetsorgan för ekonomins skull. Så vad är problemet? Hix medger att små länder visserligen kan bli rika genom att öppna sina ekonomier och delta i internationell frihandel med långt driven specialisering av produktionen. Men nackdelen, varnar han, är att de då förlorar en stor del av kontrollen över sin ekonomi. De måste ofta acceptera standardisering som drivs fram av stora länder och de löper större risker genom att de tvingas specialisera sig på ett mindre antal exportprodukter som plötsligt kan konkurreras ut på världsmarknaden. Detta är principiellt korrekt och Hix är inte ensam om synsättet, men det tycks inte vara någon särskilt stark invändning i verkligheten. De nordiska länderna t ex är alla små och rika tack vare extrem ekonomisk öppenhet mot omvärlden. Dessa länder har emellertid också demonstrerat en extremt god förmåga att anpassa sig till förändringar i världsekonomin inklusive den 22

22 just nu så hett debatterade globaliseringsprocessen. 3 Det är svårt att se några tydliga tecken på att de nordiska länderna skulle vara drabbade av högre instabilitet och ha sämre kontroll över sin ekonomiska utveckling än stora länder som USA, Japan eller Tyskland, som alla har haft svåra ekonomiska stabilitetsproblem under de senaste tio, femton åren. Medborgarna i USA, världens största ekonomi, är just nu mycket rädda för de förändringar som utländsk konkurrens kan leda till. Detta ledde kandidaterna i presidentvalet hösten 2008 att utlova olika protektionistiska åtgärder. Ingenting pekar heller på att små länder skulle ha svårt att nå upp till samma höga inkomster per person som stora länder. Statistiken pekar på motsatsen. Nedanstående tabell rangordnar de rikaste länderna i Västeuropa. USA och Japan är med som jämförelse. Vad finner vi? 3 En ny studie av den nordiska modellen konstaterar att denna mycket framgångsrika lösning kan karakteriseras som en acceptans av globalisering och en effektiv hantering av anpassningsproblemen genom ett socialt system som sprider ut riskerna över hela befolkningen. The Nordic Model Embracing globalization and sharing risks, av T. Andersen m fl, ETLA, Helsingfors

23 Kostnadskorrigerad BNP per capita 2007 Index=100 för EU 27 Luxemburg 276 Norge 184 Irland 146 Schweiz 139 Nederländerna 131 Island 129 Österrike 127 Sverige 126 Danmark 123 Belgien 118 Finland 117 Storbritannien 116 Tyskland 113 Frankrike 111 Spanien 107 Italien 101 Grekland 98 USA 155 Japan 114 Källa: Eurostat Anmärkning: Kostnadskorrigerad BNP per capita innebär att den totala produktionens värde i landet dividerats med antalet invånare efter korrigering för skillnader i kostnadsnivåer. Allra högst ligger två små länder som har speciella intäkter, Luxemburg från skatteflyktingar och Norge från olja. (Luxemburg är ju i detta sammanhang snarare en adress än ett land.) Men båda dessa länder skulle ligga mycket högt även utan sina specialintäkter. Därefter följer en rad mycket små länder. Notera att tre av toppländerna, Norge, Schweiz och Island inte ens är med i 24

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer