Makteliten mot folket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Makteliten mot folket"

Transkript

1 Makteliten mot folket Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Nils Lundgren Rapport 2008:2 IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

2 Makteliten mot folket Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Rapport 2008:2 2004:1 Med kluven tunga Hur EU-parlamentarikerna faktiskt röstat 2004:2 EU:s nya grundlag En konstitution värd namnet? 2005:1 Demokrati till salu? En kritisk granskning av EU-konstitutionen 2005:2 Varför behövs folkomröstningar? Argument för och mot direktdemokrati 2005:3 Demokratisera demokratin Om folkomröstningar och medborgarmakt i Europa 2005:4 Riktlinjer för ett nytt EU-fördrag 2005:5 Med kluven tunga 2 Hur EU-parlamentarikerna faktiskt röstat 2005:6 Fullgör de sina uppdrag? En granskning av Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén 2005:7 Behöver vi strukturfonderna? En introduktion till EU:s regionalpolitik och dess konsekvenser för Sverige 2006:1 Kampen för ett bättre EU Vårt arbete i EU-parlamentet 2007:1 Vårt nej till euron Vad har det betytt för svensk utrikeshandel? 2007:2 Med kluven tunga 3 Hur EU-parlamentarikerna faktiskt röstat 2008:1 Svarta får i EU-parlamentet

3 IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Gruppen för Oberoende och Demokrati (Independence and Democracy), IND/DEM) är en tvärpolitisk grupp i EU-parlamentet och verkar för ett fritt samarbete mellan Europas länder och folk. Den pågående utvecklingen mot ett Europas förenta stater avvisas. Därför säger IND/DEM, som enda grupp i EU-parlamentet, nej till förslaget till en EU-konstitution. För mera information gå till Junilistan är ett tvärpolitiskt alternativ i svensk politik och verkar för ett EU grundat på samarbete mellan jämbördiga, självständiga stater, ett EU präglat av närdemokrati och respekt för medborgarnas ställningstaganden i val och folkomröstningar. I valet till EU-parlamentet i juni 2004 blev Junilistan tredje största parti i Sverige. Junilistan tillhör IND/DEM-gruppen i EUparlamentet. För mera information gå till Makteliten mot folket - Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Rapport 2008:2 IND/DEM:s svenska delegation ISBN: Europaparlamentet, WIB02M019 ISSN: Rue Wiertz, B Bryssel Foto: Omslag istockphoto.com, montage Singoalla Copyright: IND/DEM & Junilistan Form: Singoalla 4

4 5

5 6

6 Förord till andra upplagan 8 Inledning 9 1. Makteliten mot folket 11 Föråldrad partistruktur 12 Tjänstemannaväldet 15 En likriktad press 17 Folkomröstningar och EU-val Ekonomin kräver stora enheter - demokratin små Angreppet på nationalstaten 26 Minska risken för krig? 26 Europas nationalstater vår demokratis grundval 27 En europeisk nation - ett esperantoprojekt 28 Är nationalstaten en tillfällig skapelse? EU som superstat Orwells 1984? Det stora bedrägeriet - Lissabonfördraget Europas själ - institutionell konkurrens Framtidens Europa - flexibel integration Folkets nej till euron - ett klokt svar 51 Sveriges inflytande i EU-samarbetet 54 Stabil ekonomi utan egen valuta? 55 Handelseffekter och ekonomiskt välstånd 57 Bevarad krona ett skydd mot finanskrisen Subsidiaritet i teorin centralisering i praktiken 63 7

7 Förord till andra upplagan Denna skrift är en personligt formulerad genomgång av ett antal fundamentala EU-frågor som jag menar borde debatteras i Sverige, men som av olika skäl inte kommer upp på agendan. Min utgångspunkt är att vi egentligen inte har någon ideologisk debatt i vanlig mening om EU-frågor. Några statsvetare och jurister som specialiserat sig på området gör kunniga inlägg i en debatt för en mycket begränsad krets av experter, men den breda politiska debatt som krävs för att demokratiskt förankra en svensk EU-politik finns inte. Den politiska eliten är med få undantag överens om att den politiska makten kontinuerligt bör överföras från nationalstaterna till EU. Detta har faktiskt blivit själva definitionen på framsteg i EU. Det som sägs och skrivs om EU har därför i huvudsak karaktären av en elitens kritik av det folkliga motståndet mot denna maktöverföring, en process som vanligt folk med all rätt uppfattar som att avståndet mellan styrande och styrda växer. I stället för demokratisk debatt har vi en överhet med pekpinnar som försöker driva en motvillig allmänhet framför sig utan att närmare förklara varför vi skall gå just åt det hållet. Skriften är baserad dels på anteckningar inför en bok som jag avser att skriva när jag lämnat EU-parlamentet, dels på en utveckling av texter som jag tidigare har presenterat som politiska grundstenar för en svensk EU-politik. Syftet är att försöka få upp till debatt sådana EU-frågor som har genomgripande följder för hela vår nationella politiska kultur. I denna andra upplaga har jag lagt till två citat; ett av liberalismens lärofader John Stuart Mill som redan i mitten av artonhundratalet helt underkände försöken att skapa en europeisk nation och ett från Kjell Goldmanns intressanta bok Identitet och politik som utkom efter förstaupplagan av min skrift. Nils Lundgren 8

8 Inledning Mitt politiska engagemang i EU-frågan kom sig av att jag såg behovet av ett alternativ för den majoritet av Sveriges medborgare som annars inte skulle kunna uttrycka sin politiska vilja i EU-valen. Jag ville vända mig till alla dem som är politiskt hemlösa, därför att de vill ha ett modernt Sverige på marknadsekonomins grund, ett Sverige med ekonomisk tillväxt och ett Sverige som står kvar i EU, men samtidigt ett Sverige som inte ger upp sin politiska självständighet och kontrollen över sin relativt liberala blandekonomi till en centralbyråkratisk koloss med ringa politisk legitimitet. Statsvetenskapliga mätningar av svenska folkets förtroende för olika samhällsinstitutioner visar att EU-kommissionen och EU-parlamentet ligger i absoluta botten. Den fundamentala ideologiska utgångspunkten är att på svenskt territorium skall gälla de lagar och avtal som vuxit fram i demokratisk ordning i Sverige. Detta är inte en snävt nationalistisk inställning typisk för ett land i Europas norra utkant. Den delas av Tysklands förre president och tidigare ordförande i den tyska författningsdomstolen, den mycket EU-vänlige kristdemokraten Roman Herzog. Regelverken skall inte påtvingas uppifrån mot svenska folkets vilja och svenska demokratiskt stiftade lagar skall inte kunna köras över av politiserande EG-domare i Luxemburg. Denna grundsyn vilar på ställningstaganden i fundamentala frågor om de politiska partiernas representativitet, nationalstatens roll för demokratin, inbyggda tendenser till maktkoncentration, den institutionella konkurrensens avgörande betydelse mm. Det är resonemang kring sådana frågor som borde stå i centrum för debatten. I denna skrift tar jag upp några av dessa till närmre behandling. 9

9 10

10 1. Makteliten mot folket Den 14 september 2003 folkomröstade svenska folket om EMU. Ja eller nej till att avskaffa den svenska kronan och ersätta den med euron var frågan. På ja-sidan i valkampanjen stod i stort sett hela den svenska makteliten. Fyra av de sju riksdagspartierna och däribland de tre största socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet - stod för ja. Bakom sig hade de nästan hela pressen och därtill kampanj- och utredningsresurserna i näringslivets och jordbrukets organisationer och i stor utsträckning också regeringskansliets. Många opinionsbildare på nej-sidan var därtill förhindrade att gå ut i debatten för att inte skada sina karriärer. Detta gällde såväl i näringslivet som i förvaltningen och politiken. Ja-sidans kampanjutgifter mätt per väljare var de högsta som uppmätts i den demokratiska världen, flera gånger högre än vad t ex George W Bush hade till sitt förfogande i presidentvalen 2000 och Ändå blev resultatet av EMU-omröstningen ett rungande nej med högre valdeltagande än i de senaste riksdagsvalen. Ett knappt år senare, den 13 juni 2004, var det val till EU-parlamentet. Några månader före detta val, i februari, grundade vi ett EU-kritiskt parti som fick namnet Junilistan och vände sig till både borgerliga och socialdemokratiska väljare. Partiet hade inte någon partiorganisation ute i landet, inget partistöd från skattebetalarna och inga kändisar i ledningen. Trots detta tog det bara några dagar att samla ihop de namnunderskrifter som behövdes för att registrera det som parti. Vi fick fram frivilliga som distribuerade våra valsedlar till 7000 röstställen genom att ringa och mejla människor runtom i landet. Vi fick låna totalt en dryg miljon kronor av en handfull personer för att kunna hyra en lokal i en renoveringsfastighet i Stockholm och betala tryckning av valsedlar och en valbroschyr. Motståndarna, de etablerade EU-vänliga partierna, hade många tiotals 11

11 miljoner i sina kampanjkassor och stora organisationer med anställda ombudsmän runt om i landet som finansieras genom statliga och kommunala partistöd. Ändå vann det nya EU-kritiska partiet en brakseger. Vi fick 15 procent av rösterna, blev tredje största parti och besatte tre av de nitton svenska platserna i parlamentet. Detta är den största omvälvningen någonsin i ett nationellt val i Sverige. Föråldrad partistruktur Hur kunde det gå så? Den grundläggande förklaringen är naturligtvis att en stor majoritet av de svenska väljarna har en annan uppfattning än den politiska makteliten om vad EU skall vara. De svenska väljarna vet att vi måste ha en stor gemensam marknad för att svenska folket skall kunna leva i ekonomiskt välstånd. De vet att det krävs standardisering, gemensamma säkerhetsföreskrifter och dylikt för att en sådan marknad skall fungera och de vet att frihandel ständigt hotas av protektionister. De är därför för ett tydligt regelverk med stark politisk uppbackning för att denna fria marknad skall fungera väl och överleva återkommande protektionistiska angrepp mot den. De svenska väljarna vill också ha friheten för sig och sina barn och barnbarn att kunna bosätta sig, arbeta och studera var de vill i Europa. De vill inte stå med mössan i hand och böna inför byråkrater om sådant. Och de vill ha ett nära och förtroendefullt europeiskt samarbete om andra viktiga problem som är gränsöverskridande inom Europa, framför allt inom miljö- och klimatpolitiken. Sådana synsätt och värderingar leder till att svenska väljare numera är ganska positiva till en stor del av EU-samarbetet. Men de vill inte bygga en EU-stat som tar över den politiska makten på allt fler områden och utvecklas till en ny supermakt. Svenska folkets majoritet säger ja till ett relativt långt- 12

12 gående samarbete inom EU:s ram mellan självständiga stater, men säger nej till att reducera Sverige till en delstat i en europeisk supermakt. Svenska folket säger ja till Europa, men nej till EU-staten. Den svenska makteliten vill däremot bygga en EU-stat och detta även i strid mot folkviljan som vi kan konstatera. Likadant är det i de flesta EUländer. Även där går folkomröstningar därför ideligen åt fanders (från maktelitens synpunkt) och i valen till EU-parlamentet händer det av och till att nystartade EU-kritiska partier vinner stora valsegrar. De europeiska folken vill behålla den politiska makten i de egna länderna. De ser de europeiska nationalstaterna som den naturliga bäraren av demokratin och vill inte bygga en europeisk supermakt. Hur kan då den politiska klassen klara att systematiskt gå emot folkviljan i en så viktig fråga? Fungerar inte demokratin? EU-länderna är ju överlag välfungerande demokratier. Problemet är att de gamla politiska partierna fortfarande har den institutionella huvudrollen i de västeuropeiska demokratierna. Dessa partier växte fram för att organisera väljarna efter de intressekonflikter som dominerade politiken för hundra år sedan. Den etablerade partistrukturen återspeglar därför i huvudsak höger-vänsterskalan i politiken. Detta är inte i sig fel enligt min uppfattning. Frågan om höger och vänster dominerar i politiken även idag. Men det medför att partistrukturen är oförmögen att hantera EUfrågan och därmed frågorna om nationalstatens framtid, politisk maktkoncentration, avståndet mellan styrande och styrda, Brysselbyråkratisering och politiserande EG-domare. Det hela skulle naturligtvis kunna fungera om partiernas medlemmar vore representativa för väljarna och hade inflytande över partiernas politiska program och förda politik. Då skulle det socialdemokratiska partiet, centerpartiet och kristdemokraterna ha blivit EU-kritiska partier och väljarmajoriteten skulle i vanliga riksdagsval kunna uttrycka sin EU-kritik samtidigt som 13

13 de tar ställning på vänster-högerskalan i enlighet med sina preferenser. En annan lösning vore en övergång till personval så att väljarna kunde rösta på kandidater med klart definierade positioner både på höger-vänsterskalan och i EU-frågorna. Men partierna fungerar inte längre på det sättet. Personval skys som pesten av yrkespolitiker eftersom det gör dem mycket sårbara för väljarnas dom. Partiledningarna i vid mening, dvs den politiska klassen, har tvärtom strävat att göra sig oberoende av partimedlemmarna. I Sverige finansieras partierna numera i huvudsak inte med medlemsavgifter utan med skattebetalarnas pengar via partistöd. Enbart det statliga partistödet uppgick år 2007 till 143 miljoner kr för socialdemokraterna och 91 miljoner för moderaterna. Miljöpartiet, som fick minst, fick 27 miljoner. Därtill kommer kommunala partistöd. Totalt har den politiska klassen tilldelat sig själva över en halv miljard kronor per år och gjort sig oberoende av partimedlemmar. Partimedlemmarnas förlorade inflytande är i sin tur en viktig förklaring till att antalet partimedlemmar faller i mycket snabb takt. En annan förklaring är att medborgarna inte längre vill ställa upp för hela åsiktspaket utan engagerar sig i valda frågor som i ett givet historiskt läge framstår som de viktiga. Medborgarna är mera politiskt engagerade och vaksamma än förr, men de föredrar att stå stand-by till vardags. När frågor som EMU eller FRA kommer upp på dagordningen, går de in i den politiska striden med hett engagemang och tvekar inte att kullkasta maktelitens planer. De medlemmar som blir kvar är därför nu i växande utsträckning sådana som eftersträvar en politisk karriär. Och det är i sig inget fel med att eftersträva politisk karriär. Problemet är att sådana partimedlemmar inte går emot sin partiledning, eftersom det då inte blir någon politisk karriär. Därmed har partiledningarna och deras politiskt närstående numera en ganska ohotad maktposition visavi medlemmarna. Avsättning av personer i partiledningar har oftast karaktären av palatskupper. 14

14 Resultatet är att den politiska klassen i valkampanjer tävlar om makten enbart på grundval av höger-vänsterpolitik. I riksdagsvalen är det sådana frågor som dominerar helt och väljarna avgör i demokratisk ordning hur de vill att landet skall styras i det avseendet. Där fungerar alltså demokratin. Men den politiska klassen är ense om att flytta makten till Bryssel och bygga EU-staten i samarbete med sina kolleger i andra länder. Detta kan väljarna inte påverka och därmed undandras EU-politiken från demokratisk kontroll. Tjänstemannaväldet Jag började arbeta som nationalekonom i början av sextiotalet. Jag har varit universitetslärare, ekonomisk expert på EFTA:s sekretariat i Genève, forskare inriktad på europeisk integration och multinationella företag, bankekonom och konjunkturbedömare, statlig utredare i frågor om bl a kärnkraften, finanssektorn och EMU och jag har bedrivit konsultverksamhet i sådana frågor. Dessa verksamheter har fört mig i nära och långvariga kontakter med företagsledare, fackliga ledare och intresseorganisationernas och de statliga myndigheternas tjänstemän. En visserligen inte statistiskt belagd, men mycket övertygande personlig erfarenhet som jag fått av allt detta, är att tjänstemännen är långt mera extrema EU-entusiaster än sina uppdragsgivare. Jag kan faktiskt inte påminna mig någon framskjuten företagsledare som i privat samtal uttryckt en någorlunda odelad entusiasm över EU. (Jag gissar att jag har träffat ett par, tre sådana per vecka under de senaste åren.) Jag skulle beskriva den normala EU-synen bland företagsledare såsom den presenteras mellan skål och vägg på följande sätt: Det är klart att vi skall vara med i EU för den inre marknadens skull och därmed ha ett skydd mot att europeiska länder gynnar sina egna företag genom handelshinder, specialregler och protektionistisk offentlig upphandling. 15

15 Det är ytterst tveksamt om EU-länderna är mogna för ett EMU med en gemensam valuta. EU anställer fler och fler tjänstemän, går in på allt fler områden och byråkratiserar Europa på ett sätt som är farligt för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Anställda tjänstemän i Svenskt näringsliv, Företagarna och andra näringslivsorganisationer präglas däremot nästan alla av extrem EU-entusiasm. Det samma tycks gälla flertalet tjänstemän i departementen och de statliga verken och överraskande många i de fackliga organisationerna. Det är lätt att förstå varför. Det är inte bara det att tjänstemännens arbete får ett allmänt lyft med mycket mera glamour och internationellt resande. Dessa tjänstemän hamnar dessutom i olika kommittéer och arbetsgrupper i Bryssel, bygger upp ett kunskapskapital om extremt snåriga regelverk med massor av Orwellianska akronymer och bygger upp mycket värdefulla nätverk. Detta ökar deras inflytande ofantligt. EU:s institutioner är också ursprungligen avsiktligt konstruerade för att etablera ett tjänstmannavälde. EU-maskineriet gör dessa tjänstemäns jobb mycket mera prestigefyllda och intressanta och öppnar många fler spännande och lönsamma karriärer för anställda på Svenskt näringsliv, på jordbruksverket i Jönköping, på TCO:s kansli. Det ligger därför i dessa tjänstemäns egenintresse att EU går in på allt fler områden och bygger upp allt flera institutioner i Bryssel och Luxemburg och runtom i medlemsländerna. Tjänstemän handlar naturligtvis inte bara i eget välförstått intresse, men det finns alltså mycket starka incitament inbyggda i tjänstemannakadrerna i varje medlemsland som gynnar en fortsatt överföring av den politiska makten till EU:s institutioner. Det samma gäller dem som gör karriär som lobbyister och konsulter på dessa områden. Och när journalister intervjuar dessa experter om EU-frågor 16

16 kommer svaren alltså från experter som är mycket kunniga, men som också har ett starkt egenintresse av fortsatt utvidgning av EU:s verksamhet på medlemsländernas bekostnad. Bilden av EU i medierna styrs i stor utsträckning av dessa förhållanden och driver på en utveckling som alltså successivt minskar medborgarnas demokratiska kontroll. En likriktad press I den allmänna opinionsbildningen kring EU-frågorna är pressen naturligtvis av helt dominerande betydelse. Men pressen ägs och kontrolleras också i praktiken av det politiska etablissemanget. Idag finns därför i stort sett inte en enda svensk tidning av betydelse som har en kritisk hållning i EU-frågor. De som hade det för några år sedan (t ex Östgötacorrespondenten, Borås tidning och Svenska Dagbladet) har fått rätta in sig i ledet. Med en likriktad press och ett likriktat politiskt etablissemang finns det just inga förutsättningar för offentlig EU-debatt i vanlig mening. Ledarskribenter debatterar inte vad EU skall göra och inte göra utan suckar och stönar över att svenska folket vrenskas och inte förstår EU-frågorna. Någon prövning av de grundläggande argumenten sker inte i detta tysta samförstånd. Den politiska klassen och landets ledarskribenter behandlar väljarna som barn när det gäller EU. Och denna från demokratisk synpunkt helt orimliga politiska situation, med en likriktad press, debatteras inte heller. Det är tvärtom vanligt att höra etablissemangets företrädare förklara de brittiska väljarnas negativa inställning till EU med att det där finns tidningar som The Sun, The Daily Telegraph och The Times som sprider EU-kritiska synsätt. Men sanningen är ju att Storbritannien är det enda land i Europa där det finns en riktig pressdebatt, just därför att pressen inte är likriktad. The Independent, The Guardian 17

17 och många andra ledande tidningar är ju mycket EU-positiva. Det är ytterst avslöjande att en pluralistisk press som den brittiska betraktas som en beklaglig avvikelse från det normala både i Sverige och i andra EU-länder, när det gäller EU-frågor. Folkomröstningar och EU-val Det har dock funnits två kanaler för väljarna att uttrycka sin EU-kritiska syn, två andningshål i systemet. Det ena är folkomröstningar i EU-frågor, det andra är valen till EU-parlamentet. I dessa val känner sig väljarna friare att uttrycka sin syn på EU-frågorna, eftersom höger-vänsterfrågorna inte alls väger lika tungt. Därför har valresultaten ideligen skakat om det politiska etablissemanget i EU-länderna. Danmark, Irland, Holland och Frankrike har sagt nej i folkomröstningar till att ge mera makt till EU:s institutioner, Norge har sagt nej till EU-medlemskap två gånger och Sverige har sagt nej till euron. Och i valen till EU-parlamentet har EU-kritiska partier som Junilistan i Sverige, JuniBevaegelsen och FolkeBevaegelsen i Danmark, Hans-Peter Martins parti i Österrike (Für echte Kontrolle in Brüssel), Paul van Buitenens parti i Holland (Europa Transparant) och United Kingdom Independence Party fått stora framgångar, ofta omkring 15 procent av rösterna. På försommaren 2005 röstade fransmännen och holländarna nej till det förslag till EU-författning som var avsett att bli själva avstampet för att omvandla EU till en stat. Detta ledde till att makteliten under tysk ledning våren 2007 åstadkom en omskrivning av förslaget som syftade till undvika folkomröstningar, eftersom det stod klart att det skulle bli mycket kraftfulla nej i många medlemsländer. Allt pekar ju på att det skulle ha blivit nej i folkomröstningar i Storbritannien, Danmark, Sverige, Finland, Österrike och Lettland. T o m Tyskland kunde ha sagt nej. Planen lyckades som bekant nästan, 18

18 mycket tack vare frånvaron av presskritik mot detta gigantiska bedrägeri. 1 Irland var dock tvunget enligt sin egen författning att hålla folkomröstning och naturligtvis blev det nej där. Maktelitens plan är därför nu (som vanligt) att försöka runda detta demokratiska utfall och sedan försäkra sig om att det aldrig mer blir några folkomröstningar som kan undergräva byggandet av den europeiska supermakten. Kvar finns dock valen till EU-parlamentet vart femte år. Det är både min prognos och min rekommendation att EU-valet i juni 2009 ses som en ersättning för de folkomröstningar vi inte fick och att väljarna framför allt i Norden, Storbritannien, Holland och Österrike kommer att känna sig ännu mera oförhindrade att rösta EU-kritiskt då. 1 Mer om detta i avsnitt 5 nedan. 19

19 2. Ekonomin kräver stora enheter demokratin små Jag får ofta frågan varför de politiska ledarna i EU:s medlemsstater skulle vara intresserade av att lämna över den politiska makten till Bryssel. Är det inte självklart att politiker alltid eftersträvar politisk makt antingen av hedervärda skäl eller av vedervärdiga skäl? Varför skulle de aktivt arbeta för att avstå makten till Bryssel? Svaret är att de visserligen flyttar makten från sina egna folk, men inte nödvändigtvis från sig själva. Simon Hix är professor i statsvetenskap vid London School of Economics och en extremt EU-entusiastisk sådan. Hans senaste bok är ett politiskt debattinlägg om hur EU-projektet kan räddas efter att tre folk har sagt nej till det som nu kallas Lissabonfördraget, dvs förslaget att skapa en EU-stat. Låt mig börja analysen med ett långt citat från denna bok: Hur stor behöver en ekonomi vara för att skapa tillräckligt välstånd för sina medborgare? Hur liten behöver en statsbildning vara för att dess regering skall vara stabil och kunna avkrävas politiskt ansvar av medborgarna? Det är ett återkommande problem sedan industrisamhällets uppkomst och demokratins genombrott att svaren på dessa båda frågor har tenderat att peka i motsatta riktningar. På den ekonomiska sidan är slutsatsen att större och mera diversifierade ekonomier i allmänhet är bättre än mindre ekonomier.. På den politiska sidan däremot tenderar mindre och mera homogena statsbildningar att vara mera lättstyrda än större och mera heterogena statsbildningar. Mindre sta- 20

20 ter medger mera av direkt deltagande i den politiska styrningen och säkerställer att politiska eliter inte kommer för långt från folket. 2 Citatet ger i ett nötskal vad som är den grundläggande EU-frågan. Ekonomin kräver stora enheter, demokratin små. Notera att den ytterst EU-vänlige Simon Hix ser och medger att det är en fördel för demokratin att politiska enheter inte blir för stora. Detta synsätt utvecklades under 50- och 60-talet av internationellt ledande statsvetare som Seymor Martin Lipset. Men hur kastar detta citat ljus över den inledande frågan ovan? Varför skulle de politiska ledarna i EU:s medlemsstater vara intresserade av att lämna över den politiska makten till Bryssel. Nyckeln är citatets sista halva mening: Mindre stater säkerställer att politiska eliter inte kommer för långt från folket. Det omvända gäller ju rimligen också, nämligen att stora politiska enheter säkerställer att politiska eliter kommer långt från folket. Ansvarsutkrävandet i en demokrati är en plågsam process för de politiska ledarna. Det har varit ett vanligt argument för EU-medlemskap att det tvingar fram låg inflation, sunda statsfinanser och en friare marknadsekonomi. Alla dessa tre mål för den ekonomiska politiken är ytterst lovvärda enligt min mening. Det demokratiska problemet är att EU-medlemskapet tvingar fram en sådan politik. Det man menar är att de politiska ledarna kan skylla på EU och därmed slipper arbeta för att vinna medborgarnas stöd för en sådan politik. De slipper förankra den demokratiskt och detta möjliggörs just genom att de politiska ledarna med hjälp av EU får det folkliga inflytandet på längre avstånd från sig. Till dels kan man därför hävda att när den politiska makten flyttar från Sverige till Bryssel är det svenska folket som förlorar politisk makt, medan de svenska politiska ledarna i en viss mening behåller sin. De kan utöva infly- 2 Hix, Simon, What s Wrong with the European Union and How to Fix It, Polity Press, Cambridge 2008, s 8-9 (min översättning) 21

21 tande över besluten i Bryssel, men komma undan en del av det svenska folkets ansvarsutkrävande. Likadant är det naturligtvis i övriga medlemsländer. Metoden att skylla impopulära beslut på EU och dess institutioner i stället för att förklara och försvara dem inför de egna väljarna i hemlandet används ganska hämningslöst av den politiska klassen i alla medlemsländer. Syftet är naturligtvis att undgå ansvarsutkrävande i den inhemska politiska processen. Eurokraterna i Bryssel, framför allt då i kommissionen, är ursinniga över att medlemsländernas politiska ledare på detta sätt avsäger sig ansvaret och skyller på EU, eftersom detta beteende samtidigt undergräver EU:s politiska legitimitet och därmed underminerar bygget av EU-staten. Men den grundläggande tesen är således: Ekonomin kräver stora enheter - demokratin små. Vad är lösningen? Svaret är frihandel och ekonomiskt samarbete mellan nationalstaterna, globalt inom ramen för FN:s världshandelsorganisation och på europeisk nivå genom att skapa en inre marknad, dvs ett ekonomiskt EU. Därmed kan vi ha små politiska enheter för demokratins skull och stora internationella ekonomiska samarbetsorgan för ekonomins skull. Så vad är problemet? Hix medger att små länder visserligen kan bli rika genom att öppna sina ekonomier och delta i internationell frihandel med långt driven specialisering av produktionen. Men nackdelen, varnar han, är att de då förlorar en stor del av kontrollen över sin ekonomi. De måste ofta acceptera standardisering som drivs fram av stora länder och de löper större risker genom att de tvingas specialisera sig på ett mindre antal exportprodukter som plötsligt kan konkurreras ut på världsmarknaden. Detta är principiellt korrekt och Hix är inte ensam om synsättet, men det tycks inte vara någon särskilt stark invändning i verkligheten. De nordiska länderna t ex är alla små och rika tack vare extrem ekonomisk öppenhet mot omvärlden. Dessa länder har emellertid också demonstrerat en extremt god förmåga att anpassa sig till förändringar i världsekonomin inklusive den 22

22 just nu så hett debatterade globaliseringsprocessen. 3 Det är svårt att se några tydliga tecken på att de nordiska länderna skulle vara drabbade av högre instabilitet och ha sämre kontroll över sin ekonomiska utveckling än stora länder som USA, Japan eller Tyskland, som alla har haft svåra ekonomiska stabilitetsproblem under de senaste tio, femton åren. Medborgarna i USA, världens största ekonomi, är just nu mycket rädda för de förändringar som utländsk konkurrens kan leda till. Detta ledde kandidaterna i presidentvalet hösten 2008 att utlova olika protektionistiska åtgärder. Ingenting pekar heller på att små länder skulle ha svårt att nå upp till samma höga inkomster per person som stora länder. Statistiken pekar på motsatsen. Nedanstående tabell rangordnar de rikaste länderna i Västeuropa. USA och Japan är med som jämförelse. Vad finner vi? 3 En ny studie av den nordiska modellen konstaterar att denna mycket framgångsrika lösning kan karakteriseras som en acceptans av globalisering och en effektiv hantering av anpassningsproblemen genom ett socialt system som sprider ut riskerna över hela befolkningen. The Nordic Model Embracing globalization and sharing risks, av T. Andersen m fl, ETLA, Helsingfors

23 Kostnadskorrigerad BNP per capita 2007 Index=100 för EU 27 Luxemburg 276 Norge 184 Irland 146 Schweiz 139 Nederländerna 131 Island 129 Österrike 127 Sverige 126 Danmark 123 Belgien 118 Finland 117 Storbritannien 116 Tyskland 113 Frankrike 111 Spanien 107 Italien 101 Grekland 98 USA 155 Japan 114 Källa: Eurostat Anmärkning: Kostnadskorrigerad BNP per capita innebär att den totala produktionens värde i landet dividerats med antalet invånare efter korrigering för skillnader i kostnadsnivåer. Allra högst ligger två små länder som har speciella intäkter, Luxemburg från skatteflyktingar och Norge från olja. (Luxemburg är ju i detta sammanhang snarare en adress än ett land.) Men båda dessa länder skulle ligga mycket högt även utan sina specialintäkter. Därefter följer en rad mycket små länder. Notera att tre av toppländerna, Norge, Schweiz och Island inte ens är med i 24

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Folkomröstningar och allmänna val

Folkomröstningar och allmänna val Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede

Läs mer