Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer"

Transkript

1 Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer Härryda kommun Viktor Prytz Bo Thörn

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning Bakgrund Uppdrag, revisionfråga och granskningsmål Metod 2 3. Iakttagelser Samverkansstrukturer Kommentar angående struktur Styrning och uppföljning Politiska beslut Uppföljning Samsyn Ändamålsenlig och effektiv? 8 4. Våra slutsatser och revisionell bedömning Granskningsmål Revisionell bedömning 10 Härryda kommun

3 1. Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har uppdragit åt att genomföra en granskning av samverkan mellan sektorer med inriktning på barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vi bedömer att kommunstyrelsern endast i begränsad omfattning genom styrning och uppföljning säkerställer att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning baseras på att få politiskt beslutade mål finns, att målen inte är relaterade till gällande lagstiftning samt att uppföljningen av samverkan framför allt sker inom den struktur som tjänstemännen har byggt upp utan rapportering till kommunstyrelsen. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Det finns en begränsad politisk styrning och uppföljning av samverkan. De politiska inriktningsmålen, beslutade av fullmäktige, är från 2009 och har inte följts upp i verksamhetsberättelser, årsredovisning eller på annat sätt. Kommunstyrelsen fattade i november 2011 beslut om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Det är för tidigt att uttala sig om uppföljningen av dessa. Indikatorerna för kommunstyrelsens mål för samverkan är framför allt kvantitativa och vår bedömning är att det inte mäter kvalitet på samverkan eller om samverkan är ändamålsenlig och effektiv. Verksamhetmålen för utsatta barn och unga har ännu inte följts upp. Det är angeläget att kommunstyrelsen rapporterar uppföljning av fullmäktiges mål för samverkan. Kommunstyrelsen bör överväga att formulera framtida mål och indikatorer för samverkan med större fokus på kvalitet. Vi bedömer att det finns en samsyn som grund för samverkan inom flera områden och projekt. Utifrån intervjuerna bedömer vi att samsynen som grund för samverkan varierar mellan nivåerna i organisationen. Vi bedömer att den politiska uppföljningen av samverkan är mycket begränsad. Det främsta skälet är att det finns få politiska mål för samverkan att följa upp. De politiska sektorssamråden får viss information om de olika verksamheterna som bedrivs i samverkan mellan sektorerna men det är ingen uppföljning till ansvarig politisk nivå. Uppföljningen bedrivs framför allt på tjänstemannanivå med enkäter, verksamhetsberättelser och muntlig rapportering. Det är angeläget att rapporteringen om samverkan till kommunstyrelsen utvecklas. Härryda kommun 1 av 10

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt förvaltningslagen. När det gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har myndigheter även en särskild skyldighet att samverka. Detta regleras bl a i skollag och socialtjänstlag. Många nationella rapporter och utredningar visar på ett stort behov av en utvecklad samverkan. Senast Utredningen om utsatta barn i skolan (U 2009:05), som konstaterar att bättre samverkan behövs på alla nivåer. Barnskyddsutredningen (S 2007:14) betonar samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser. Kraften av samverkan (Skolverket 2009) samt Strategi för samverkan (Myndigheten för skolutveckling, Socialstyrelsen samt Rikspolisstyrelsen 2007) ger goda råd och exempel inför kommunernas förbättringsarbete. Utebliven eller bristande samverkan försvårar upptäckt och förhindrar tidiga och adekvata insatser samt innebär att resursutnyttjandet inte optimeras Uppdrag, revisionfråga och granskningsmål Revisorerna i Härryda kommun har givit i uppdrag att granska samverkan mellan sektorerna utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen genom styrning och uppföljning att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning? Granskningsmålen är Finns en tydlig politisk styrning och uppföljning? Finns en utvecklad samsyn som grund för samverkan? Finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Finns tillförlitliga former för uppföljning av samverkan? Visar uppföljningen på en ändamålsenlig och effektiv samverkan? 2.3. Metod Granskningen avgränsas till sektorn för utbildning och kultur (UTK) samt sektor för socialtjänst (SOC). Inledningsvis intervjuades sektorscheferna för utbildning och kultur samt för socialtjänst. Inom sektorn för utbildning och kultur intervjuadess verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan, gymnasium samt fritid. Vidare intervjuadess 6 förskolechefer och rektorer. Två rektorer var även chefer med ansvar för elevhälsan. Inom sektor för socialtjänst intervjuas verksamhetschefen för Individ- och familjeomsorg samt cheferna för resurs- och utredningsenheterna. I granskningen har även ingått de politiska inriktnings- och verksamhetsmålen för området granskats samt verksamhetsberättelser och kvalitetsredovisningar. Vidare har vi gått igenom politiska protokoll från fullmäktige, kommunstyrelsen och de politiska sektorssamråden för sektorn för utbildning och kultur samt sektorn för socialtjänst. Härryda kommun 2 av 10

5 3. Iakttagelser 3.1. Samverkansstrukturer Det finns olika former av samverkan mellan sektorerna. I intervjuerna har framför allt följande grupper och projekt presenterats tillsammans med uppgifter om vilka som deltar och syftena med de olika formerna: - VIS Verksamhetschefer i samverkan. Gruppen består av verksamhetscheferna för förskolan, skola, gymnasieskolan, fritid samt individ- och familjeomsorg. Gruppen beskrivs av flera intervjuade som en utgångspunkt för det mesta av den organiserade samverkan som sker mellan sektorer. Verksamhetscheferna menar att VIS-gruppen är strukturbärande för all samverkan mellan sektorerna. - Enhetschefsgruppen (Akutgruppen) Gruppen består av enhetschefer från båda sektorerna. Vid några tillfällen deltar även representanter för polisen och kommunens säkerhetschef. Gruppen arbetar med att skapa nulägesanalyser. Den kan även omvandlas till en insatsgrupp för att hantera olika akuta situationer som kräver resurser och inblandning från flera olika enheter. Det har bl.a. skett när det förekommit omfattande skadegörelse eller klotter i Mölnlycke. - SAMSS Samverkan Skola Socialtjänst. Denna form består av ursprunligen av en grupp för rektorerna för de tidigare skolåldrarna, en grupp för rektorer för äldre skolåldrarna och en grupp för förskolecheferna. I varje grupp ingår en enhetschef från Individ- och familjeomsorg (IFO). För närvarande är gruppen för tidigare skolåldrar vilande i vänta på nytt uppdrag. Grupperna har arbetat på olika sätt men utgångspunkten har varit kollegial handledning och samtal kring enskilda avidentifierade elevärenden. Samtliga rektorer och förskolechefer deltar inte utan det är frivilligt. - Nätverksmöten/Nätverkslagen Samverkansform som används vid specifika ärenden. Syftet är att samla olika kompetenser kring ett ärende vid ett tillfälle. Det är föräldrarna som avgör vilka kompetenser som ska vara med på mötet. Antal möten och vilka deltar varierar mellan ärendena och behoven. Mötena leds av en oberoende handledare från antingen UTK eller SOC. Det finns även en styrgrupp för denna verksamhet som består av enhetschefer och rektorer. - Flexibla stödteamet Stödteam som arbetar med specifika ärenden för att underlätta barn och elevers skolgång. Teamet består av specialpedagoger och handläggare från utredningsenheten. Teamet arbetar med barnet och familjen för att kartlägga situationen och finna möjliga insatser. Teamet arbetar på lång sikt och ska fungera som en forum för att bygga förtroende mellan deltagarna. Stödteamet skapades enligt en enhetschef genom ett politiskt initiativ i kombinaiton med att tjänstemännen hade indentifierat ett behov. Härryda kommun 3 av 10

6 - Kraftkällan Samverkan mellan skola och socialtjänst som syftar till att hjälpa utsatta barn genom att utsatta barn får träffa varandra under trygga former och med professionell handledning. - Öppen skola Samverkan mellan skola, fritid och socialtjänsten. Verksamheten drivs av ungdomsarbetare och skolpersonal och kan vid behov även ta hjälpa av personal från socialtjänsten. Verksamheten bedrivs en dag i veckan på kvällstid i några av skolornas lokaler. Ungdomsarbeterna är socionomer och anställda av fritidsenheten. - Pinocchio Forskningsprojekt som har blivit en permanent verksamhet på initiativ av VIS-gruppen och en SAMSS-grupp. Syftet är att öka kunskapen kring vilka barn som är i riskzonen för att förhindra att barn före tonåren utvecklar ett varaktigt normbrytande beteende. Kommunstyrelsen fick information om projektet i september Föresläsningar I intervjuerna framkommer att sektorerna i olika sammahang genomför gemensamma föreläsningar för sin personal. - Socioekonomisk grupp Grupp där representanter för båda sektorerna deltar för att diskturera och utveckla beräkningsmodeller för utanförskapet utifrån socioekonomiskt perspektiv. Arbetet har fortsatt i Mosaik-projektet som leds av SKL. - Folkhälsan PåÄngen Startade som ett samarbetsprojekt mellan Soc och Utk. Verksamheten är idag en metodenhet inom Fritid. Exempel på samverkansuppdrag är Viktiga Vuxna och olika former av föräldrastöd. - Active parenting Utbildningsprogram för föräldrar som drivs av personal från båda sektorerna. - Ungdomsnätverket Samverkan mellan sektorerna samt arbetsförmedlingen och ibland även försäkringskassan. Nätverket arbetar med individärenden för att försöka lösa elevers situation och behålla dem i undervisning eller praktik. Till nätverket finns en styrgrupp som består av verksamhetscheferna för gymnasieskolan, IFO samt för vuxenutbildningen. - Ungdomsjobb Samverkan mellan fritid, rektorn för introduktionsprogrammen och IFO. Gruppen träffas regelbundet och har även en styrgrupp med verksamhetschefer. Samverkan syftar bl.a. till att få till stånd jobbmöjligheter för skoltrötta elever. - Familjecentraler - På familjecentralen är mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC), individ- och familjeomsorgens familjebehandlare och öppen förskola samlade under ett tak. Syftet är att erbjuda ett lättillgängligt stöd till blivande föräldrar och till småbarnsföräldrar och deras barn. Det finns två familjecentraler i Härryda kommun. Härryda kommun 4 av 10

7 - Samverkan för nyanlända barn och familjer Det pågår ett utvecklingsarbete i samarbete mellan sektorerna för att på sikt etablera en gemensam verksamhet för nyanlända barn, elever och familjer. Utöver den organiserade samverkan genom nätverk och olika möten sker det enligt intervjuerna regelbunden samverkan i form av anmälningar från lärare och rektorer till socialtjänsten i enlighet med socialtjänstlagen och skollagen Kommentar angående struktur Utifrån intervjuerna, de olika samverkansinsatserna som beskrivs och deras varierande karaktär är det möjligt att åskådliggöra en inofficiell struktur för samverkan mellan sektorerna. I granskningen har vi inte funnit några formella beslut som fastställer en struktur för samverkan mellan sektorerna. VIS-gruppen är en övergripande funktion varifrån flera samverkansprojekt och bestående samverkansinsatser utgår från. Även de regelbundna mötena mellan enhetschefer och rektorer har bl.a. en funktion för att initiera samverkansprojekt. Den samverkan som sker kan sorteras utifrån tre syften: - För att samordna och planera framtida insatser och aktiviteter - För att lösa enskilda ärenden och aktuella situationer - För att stödja, lära och utbyta erfarenheter 3.2. Styrning och uppföljning Politiska beslut Fullmäktige beslutade i november 2009 om en vision för utsatta barn och ungdomar: Vår vision om det goda samhället är att utsatta barn och unga skall få en lika möjlighet till ett bra liv som andra. Det sker genom deras egna insatser men kanske ännu mer, att deras familjer och det omgivande samhället skapar sådana förusättningar. Det är därför viktigt att hinder minimeras för en jämställd utveck- Härryda kommun 5 av 10

8 ling på grund av barnens, de ungas eller deras familjer utsatthet med anledning av exempelvis sociala, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och etniska faktorer Utifrån visionen har det beslutats om fyra inriktningsmål varav ett för samverkan: Samverkan mellan företrädare förutbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsende och fritid och kultur är av hög kvalitet Ett politiskt inriktningsmål är, enligt underlaget till det angivna målet, av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av en verksamhet. Det angivna målet togs fram av en politisk beredning med stöd av tjänstemän med ett uppdrag från I samband med målbeslutet presenterades även vilken uppföljning fullmäktige vill ha av samverkansmålet: Vi vill mäta förekomsten av stukturellt planerad och genomförd samverkan mellan de samhällsaktörer som är inblandade i arbetet. Vi vill höra om antalet formella och informella nätverk som finns samt rappoterade aktiviteter, utbildningar, processer som pågår. Utifrån det politiska inriktningsmålet har kommunstyrelsen i hösten 2011 beslutat om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Bland annat finns det ett mål för samverkan: Verksamheterna beskriver och utvärderar varje år de samverkansformer som används För målet har kommunstyrelsen ställt upp indikatorer för uppföljning som består av rapportering av antal möten i SAMSS, Västbus 1, Akutgruppen, Kompetensutveckling och Ungdomsnätverket. Utöver det direkta samverkansmålet finns det även andra verksamhetsmål för utsatta barn och unga som förutsätter samverkan mellan olika aktörer. Utöver dessa mål finns det, utifrån uppgifter i intervjuerna, även politiska beslut för några av de verksamheter som bedrivs i samverkan mellan sektorerna. Samtliga intervjuade anser att den politiska styrningen av samverkan mellan sektorerna är begränsad. Det är endast sektorscheferna och verksamhetscheferna som uttrycker att de känner till det politiska inriktningsmålet och verksamhetsmålet för samverkan. I intervjuerna framgår att bakgrunden och initiativen till flertalet av de olika samverkanformerna kommer från tjänstemännen och de behov som tjänstemännen ser av att samverka. VIS-gruppen bildades på uppdrag av sektorscheferna kring 2001 och hade en tydlig operativ funktion. Uppdraget revideras 2006 och gruppen fick en tydligare strategisk roll. 1 Västbus arbetar för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan "stolarna", det vill säga komma i kläm mellan verksamheter. För att lägga hela fokus på barnet ska chefer och medarbetare från socialtjänst, skola, elevhälsa och BUP med flera arbeta enligt Västbus riktlinjer. I samarbete ingår 49 kommuner samt berörda landsting. Härryda kommun 6 av 10

9 I intervjuerna framgår att det för Nätverksmötena och Ungdomsnätverket finns styrgrupper. Styrgrupperna leder samverkansformen genom prioriteringar och bedriver även viss uppföljning. Styrgrupperna får sitt uppdrag från VIS-gruppen eller enhetschefsgruppen. De olika samverkansverksamheterna har bildats med ett syfte och har på så sätt även fått ett uppdrag. Utifrån den styrningen finns det även vissa riktlinjer Uppföljning Samtliga intervjuade anser att det sker olika former av uppföljning av samverkan mellan sektorerna. Uppföljningen har karaktären av interna utvärderingar, verksamhetsberättelser eller muntlig rappotering av verksamheten till ledande tjänstemän. Det sker dock ingen strukturerad uppföljning som regelbundet redovisas till ansvarig nämnd. Det finns några informationstillfällen då samverkansprojekt presenterats för de politiska sektorssamråden, kommunstyrelsen eller på kommunstyrelsens informationsmöte. Noteras bör att de politiska sektorssamråden inte har en formell funktion. SAMSS-grupperna utvärderades under Utvärderingen visade att grupperna arbetade på olika sätt och med olika innehåll. Utifrån utvärderingarna valde SAMSS-gruppen för rektorerna från de yngre åldrarna avbryta denna form av samverkan. Formen ska omvandlas för att bättre passa gruppens behov. I samband med nätverksmötena har det genomfört enkätundersökning med de familjer som har deltagit. Styrgruppen följer arbetet och det förs statistik över antal möten, vilka ärenden som hanteras samt vilka som deltar. Pinocchioverksamheten utvärderades när projektet avslutades. Utvärderingen låg därefter till grund för sektorernas gemensamma beslut att fortsätta verksamheten. De inblandade enhetscheferna och rektorerna uppger att kommunstyrelsen har visat intresse för och engagemang i verksamheten. De anser dock att det inte är någon politisk styrning eller uppföljning kopplade till verksamheten. Några rektorer och enhetschefer menar att de kommunövergripande enkätundersökningarna som genomförs årligen rörande bl.a. hälsa och användningen av narkotika och tobak till viss del kan fungera som indikatorer på hur samverkan mellan sektorerna fungerar. Det går visserligen inte att se något konkret samband mellan de goda resultaten i dessa undersökningar men rektorerna och enhetscheferna menar att det finns indirekta samband. Det sker enligt några enhetschefer rapportering från några av samverkansprojekten till VIS-gruppen. Efterfrågan på uppföljning från VIS-gruppen varierar över tid. Ingen av de intervjuade har gjort någon uppföljning eller deltagit i uppföljning i anslutning till fullmäktiges inriktningsmålen Samsyn I intervjuerna framkommer att det i en majoritet av den samverkan som förekommer finns en samsyn om varför det är viktigt att samverka och vad syftet är. Framför allt är de finns det en övergripande samsyn mellan sektorerna om att samverkan Härryda kommun 7 av 10

10 är en avgörande modell för att klara sektorernas gemensamma och respektive uppdrag. Enligt samtliga intervjuade är samsynen mer uttalad och enhetlig på chefsnivåerna än för lärare och tjänstemän. Detta kan bero på att nästan samtliga chefer är involverade i olika samverkansprojekt medan det inte är lika mycket organiserade samverkan mellan lärare och tjänstemän. Framför allt upplever de intervjuade att samsynen mellan lärare och tjänstemän i vissa sammanhang brister i fråga om förståelse för varandras uppdrag och funktion. Samtliga rektorer och förskolechefer har under de senaste åren fått utbildning i systemteori. Det framförs i några intervjuer att detta synsätt har påverkat utvecklingen av samverkan och samsyn mellan sektorerna på ett positivt sätt. I intervjuerna framgår att organiseringen i sektorerna, med tydliga tjänstemannaroller som motsvarar varandra i sektorerna, underlättar samverkan. Vid samverkan vet deltagarna vilket ansvar och vilka befogenheter övriga deltagare har i sammanhanget. Detta underlättar beslutsfattande och utvecklandet av en samsyn. Några intervjuade framför att kvaliteten på samverkan i vissa sammanhang avgörs av vilka personer som är inblandade och vilka kontakter som tas. Avsaknaden av konkreta mål för samverkan kan vara orsak till att kvaliteten avgörs av vilka personer som är involverade Ändamålsenlig och effektiv? Flera av de intervjuade bedömer samverkan som ändamålsenlig och effektiv. De utgår då bl.a. från att samverkan mellan sektorerna är en förutsättning för att klara delar av de uppdrag som de har. Vidare menar de att samverkan visserligen tar tid men att det i förhållande till resultaten är effektiv tid. Resultaten handlar då om det stöd enskilda individer kan få genom samverkan mellan sektorerna. Vidare kan samverkan skapa kortare beslutvägar och de personliga nätverken skapar grunder samsyn och effektiv handläggning. Samverkan anses även vara ett sätt att få ta del av sektorernas respektive resurser. Härryda kommun har deltagit i projekt som initierats av SKL för att räkna på samhällsekonomiska vinster med tidiga insatser för individer i riskzoner inom socialtjänsten och skolans område. Deltagarna i projektet menar att samverkan mellan sektorerna är ändamålsenlig och effektiv utifrån de eventuella framtida kostnader som gemensamma insatser kan minimera. Några intervjuade uppger att det är svårt att bedöma om den samverkan som finns är ändamålsenlig och effektiv. I några sammanhang kan dock olika möten effektiviseras för att ta mindre tid i anspråk. Utvärdering av SAMSS-gruppen visade och resulterade i Rapporteringen av Pinocchioverksamheten visade. och resulterade i Härryda kommun 8 av 10

11 4. Våra slutsatser och revisionell bedömning 4.1. Granskningsmål Finns en tydlig politisk styrning och uppföljning? Det finns en begränsad politisk styrning och uppföljning av samverkan. De politiska inriktningsmålen, beslutade av fullmäktige, är från 2009 och har inte följts upp i verksamhetsberättelser, årsredovisning eller på annat sätt. Kommunstyrelsen fattade hösten 2011 beslut om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Indikatorerna för kommunstyrelsens mål för samverkan är framför allt kvantitativa och vår bedömning är att det inte mäter kvalitet på samverkan eller om samverkan är ändamålsenlig och effektiv. Kommunstyrelsens verksamhetmålen för utsatta barn och unga har ännu inte följts upp. Det kan först ske för verksamhetsåret Vidare har målen ingen anknytning till de krav på samverkan som finns i lagstiftningen. Uppföljningen av samverkan sker på tjänstemannanivå och är i vissa delar systematiserad. Rapportering sker i dessa sammanhang till en eventuell styrgrupp eller till VIS-gruppen. Det är angeläget att kommunstyrelsen rapporterar uppföljning av fullmäktiges mål för samverkan. Vidare bör kommunstyrelsen överväga att formulera framtida mål och indikatorer för samverkan med större fokus på kvalitet. Finns en utvecklad samsyn som grund för samverkan? Vi definierar samsyn som ett förhållande då flera personer eller grupper av personer har en gemensam syn på något eller gemensam uppfattning av något. Vi bedömer att det finns en samsyn som grund för samverkan inom flera områden och projekt. Utifrån intervjuerna bedömer vi att samsynen som grund för samverkan varierar mellan nivåerna i organisationen. Samsynen är mer utpräglad och stabil på chefsnivåerna jämfört med hos lärare och handläggare. Finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Vi bedömer att det finns en struktur för samverkan mellan sektorerna. Strukturen och förhållandet inom strukturen är ett följd av tjänstemännens identifierade behov av samverkan med varandra. Det innebär att strukturen är skapad av chefer och tjänstemän. I anknytning till strukturen finns det i första hand uppdrag till VISgruppen och till de styrgrupper som finns för några av samverkansformerna. De olika samverkansformerna har skapats med ett syfte och har på så sätt även ett uppdrag och till viss del riktlinjer. Härryda kommun 9 av 10

12 Finns tillförlitliga former för uppföljning av samverkan? Vi bedömer att den politiska uppföljningen av samverkan är mycket begränsad. Det främsta skälet är att det finns få politiska mål för samverkan att följa upp. De politiska sektorssamråden får viss information om de olika verksamheterna som bedrivs i samverkan mellan sektorerna men det är ingen uppföljning till ansvarig politisk nivå. Kommunstyrelsen har även informerats vid enstaka tillfällen om olika samverkansprojekt. Uppföljningen bedrivs framför allt på tjänstemannanivå med enkäter, verksamhetsberättelser och muntlig rapportering. Det är angeläget att rapporteringen om samverkan till kommunstyrelsen utvecklas. Visar uppföljningen på en ändamålsenlig och effektiv samverkan? Ändamålsenligt innebär att verksamheten efterlever och lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vi bedömer att det inte finns underlag för kommunstyrelsen att bedöma om samverkan mellan sektorerna är ändamålsenligt. Det politiska inriktningsmålet för samverkan har inte följts upp och verksamhetsmålet beslutades först hösten Effektivitet brukar generellt definieras som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. På grund av bristande uppföljning och målsättningar anser vi att kommunstyrelsen inte kan bedöma effektiviteten Revisionell bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsern endast i begränsad omfattning genom styrning och uppföljning säkerställer att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning baseras på att få politiskt beslutade mål finns, att målen inte är relaterade till gällande lagstiftning samt att uppföljningen av samverkan framför allt sker inom den struktur som tjänstemännen har byggt upp utan rapportering till kommunstyrelsen. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Det finns ingen övergripande uppföljning att ta del av för att bedöma effekterna av samverkan utan vår bedömning bygger på de som har framkommit i intevjuerna. De intervjuade ser ett tydligt mervärde av samverkan genom att deras insatser hjälper den enskilde individen och berörda familjer som befinner sig i situationer där båda sektorerna behöver involveras. Härryda kommun 10 av 10

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Katrineholms kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Januari 2012 Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Innehåll: sida Organisation och Personal 2 Mål 2 Verksamhetsplan 3 Resultat 4-5 Ungdomsmottagningen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

HYLTE. Revisionsrapport "Skyddad identitet" 2012-03- 1 9 2012-03-09

HYLTE. Revisionsrapport Skyddad identitet 2012-03- 1 9 2012-03-09 HYLTE Kommunrevisionen 2012-03-09 Ki-loYLTE KOMMUN I mm9iiingskontor 2012-03- 1 9 _'idnerir Till Kommunstyrelseii- Hylte kommun Revisionsrapport "Skyddad identitet" Ernst & Young har, på revisorernas uppdrag,

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Vingåkers kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 3

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Sjukfrånvaro och rehabilitering www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning Revisionsrapport Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning Halmstads kommun Juni 2010 Bo Thörn, certifierad kommunal revisor Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Sammanfattning

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Granskning av styrning, ledning och uppföljning av inriktningsmålet Barn och unga

Granskning av styrning, ledning och uppföljning av inriktningsmålet Barn och unga Adrian Göransson Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson Revisionskonsult Granskning av styrning, ledning och uppföljning av inriktningsmålet Barn och unga Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Ägarstyrning i kommunens bolag Carl-Åke Elmersjö Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Avgränsning och metod... 1 2. Ägarstyrning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning

Granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning Revisionsrapport Granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning Mönsterås kommun Caroline Liljebjörn Viktor Prytz 9 december 2011 Sammanfattning Syftet är att granska om nämnden genom

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Elevernas rätt till särskilt

Elevernas rätt till särskilt Revisionsrapport Elevernas rätt till särskilt stöd Viktor Prytz Staffanstorps kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammafattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjning Revisionsrapport Personal- och kompetensförsörjning September 2013 Smedjebackens kommun Annika Smedman Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskning av Malmö stads kvalitetssystem Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskningens genomförande Enkät till samtliga förvaltningschefer Frågor inom fyra områden: 1. Demokratisk

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering Svedala kommun Granskning av ärendehantering Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1 Uppdrag och revisionsfrågor... 4 2.2 Metod och avgränsning... 4 3. Bakgrund... 5 3.1 Risker och brister...

Läs mer