Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer"

Transkript

1 Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer Härryda kommun Viktor Prytz Bo Thörn

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning Bakgrund Uppdrag, revisionfråga och granskningsmål Metod 2 3. Iakttagelser Samverkansstrukturer Kommentar angående struktur Styrning och uppföljning Politiska beslut Uppföljning Samsyn Ändamålsenlig och effektiv? 8 4. Våra slutsatser och revisionell bedömning Granskningsmål Revisionell bedömning 10 Härryda kommun

3 1. Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har uppdragit åt att genomföra en granskning av samverkan mellan sektorer med inriktning på barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vi bedömer att kommunstyrelsern endast i begränsad omfattning genom styrning och uppföljning säkerställer att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning baseras på att få politiskt beslutade mål finns, att målen inte är relaterade till gällande lagstiftning samt att uppföljningen av samverkan framför allt sker inom den struktur som tjänstemännen har byggt upp utan rapportering till kommunstyrelsen. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Det finns en begränsad politisk styrning och uppföljning av samverkan. De politiska inriktningsmålen, beslutade av fullmäktige, är från 2009 och har inte följts upp i verksamhetsberättelser, årsredovisning eller på annat sätt. Kommunstyrelsen fattade i november 2011 beslut om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Det är för tidigt att uttala sig om uppföljningen av dessa. Indikatorerna för kommunstyrelsens mål för samverkan är framför allt kvantitativa och vår bedömning är att det inte mäter kvalitet på samverkan eller om samverkan är ändamålsenlig och effektiv. Verksamhetmålen för utsatta barn och unga har ännu inte följts upp. Det är angeläget att kommunstyrelsen rapporterar uppföljning av fullmäktiges mål för samverkan. Kommunstyrelsen bör överväga att formulera framtida mål och indikatorer för samverkan med större fokus på kvalitet. Vi bedömer att det finns en samsyn som grund för samverkan inom flera områden och projekt. Utifrån intervjuerna bedömer vi att samsynen som grund för samverkan varierar mellan nivåerna i organisationen. Vi bedömer att den politiska uppföljningen av samverkan är mycket begränsad. Det främsta skälet är att det finns få politiska mål för samverkan att följa upp. De politiska sektorssamråden får viss information om de olika verksamheterna som bedrivs i samverkan mellan sektorerna men det är ingen uppföljning till ansvarig politisk nivå. Uppföljningen bedrivs framför allt på tjänstemannanivå med enkäter, verksamhetsberättelser och muntlig rapportering. Det är angeläget att rapporteringen om samverkan till kommunstyrelsen utvecklas. Härryda kommun 1 av 10

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt förvaltningslagen. När det gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har myndigheter även en särskild skyldighet att samverka. Detta regleras bl a i skollag och socialtjänstlag. Många nationella rapporter och utredningar visar på ett stort behov av en utvecklad samverkan. Senast Utredningen om utsatta barn i skolan (U 2009:05), som konstaterar att bättre samverkan behövs på alla nivåer. Barnskyddsutredningen (S 2007:14) betonar samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser. Kraften av samverkan (Skolverket 2009) samt Strategi för samverkan (Myndigheten för skolutveckling, Socialstyrelsen samt Rikspolisstyrelsen 2007) ger goda råd och exempel inför kommunernas förbättringsarbete. Utebliven eller bristande samverkan försvårar upptäckt och förhindrar tidiga och adekvata insatser samt innebär att resursutnyttjandet inte optimeras Uppdrag, revisionfråga och granskningsmål Revisorerna i Härryda kommun har givit i uppdrag att granska samverkan mellan sektorerna utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen genom styrning och uppföljning att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning? Granskningsmålen är Finns en tydlig politisk styrning och uppföljning? Finns en utvecklad samsyn som grund för samverkan? Finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Finns tillförlitliga former för uppföljning av samverkan? Visar uppföljningen på en ändamålsenlig och effektiv samverkan? 2.3. Metod Granskningen avgränsas till sektorn för utbildning och kultur (UTK) samt sektor för socialtjänst (SOC). Inledningsvis intervjuades sektorscheferna för utbildning och kultur samt för socialtjänst. Inom sektorn för utbildning och kultur intervjuadess verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan, gymnasium samt fritid. Vidare intervjuadess 6 förskolechefer och rektorer. Två rektorer var även chefer med ansvar för elevhälsan. Inom sektor för socialtjänst intervjuas verksamhetschefen för Individ- och familjeomsorg samt cheferna för resurs- och utredningsenheterna. I granskningen har även ingått de politiska inriktnings- och verksamhetsmålen för området granskats samt verksamhetsberättelser och kvalitetsredovisningar. Vidare har vi gått igenom politiska protokoll från fullmäktige, kommunstyrelsen och de politiska sektorssamråden för sektorn för utbildning och kultur samt sektorn för socialtjänst. Härryda kommun 2 av 10

5 3. Iakttagelser 3.1. Samverkansstrukturer Det finns olika former av samverkan mellan sektorerna. I intervjuerna har framför allt följande grupper och projekt presenterats tillsammans med uppgifter om vilka som deltar och syftena med de olika formerna: - VIS Verksamhetschefer i samverkan. Gruppen består av verksamhetscheferna för förskolan, skola, gymnasieskolan, fritid samt individ- och familjeomsorg. Gruppen beskrivs av flera intervjuade som en utgångspunkt för det mesta av den organiserade samverkan som sker mellan sektorer. Verksamhetscheferna menar att VIS-gruppen är strukturbärande för all samverkan mellan sektorerna. - Enhetschefsgruppen (Akutgruppen) Gruppen består av enhetschefer från båda sektorerna. Vid några tillfällen deltar även representanter för polisen och kommunens säkerhetschef. Gruppen arbetar med att skapa nulägesanalyser. Den kan även omvandlas till en insatsgrupp för att hantera olika akuta situationer som kräver resurser och inblandning från flera olika enheter. Det har bl.a. skett när det förekommit omfattande skadegörelse eller klotter i Mölnlycke. - SAMSS Samverkan Skola Socialtjänst. Denna form består av ursprunligen av en grupp för rektorerna för de tidigare skolåldrarna, en grupp för rektorer för äldre skolåldrarna och en grupp för förskolecheferna. I varje grupp ingår en enhetschef från Individ- och familjeomsorg (IFO). För närvarande är gruppen för tidigare skolåldrar vilande i vänta på nytt uppdrag. Grupperna har arbetat på olika sätt men utgångspunkten har varit kollegial handledning och samtal kring enskilda avidentifierade elevärenden. Samtliga rektorer och förskolechefer deltar inte utan det är frivilligt. - Nätverksmöten/Nätverkslagen Samverkansform som används vid specifika ärenden. Syftet är att samla olika kompetenser kring ett ärende vid ett tillfälle. Det är föräldrarna som avgör vilka kompetenser som ska vara med på mötet. Antal möten och vilka deltar varierar mellan ärendena och behoven. Mötena leds av en oberoende handledare från antingen UTK eller SOC. Det finns även en styrgrupp för denna verksamhet som består av enhetschefer och rektorer. - Flexibla stödteamet Stödteam som arbetar med specifika ärenden för att underlätta barn och elevers skolgång. Teamet består av specialpedagoger och handläggare från utredningsenheten. Teamet arbetar med barnet och familjen för att kartlägga situationen och finna möjliga insatser. Teamet arbetar på lång sikt och ska fungera som en forum för att bygga förtroende mellan deltagarna. Stödteamet skapades enligt en enhetschef genom ett politiskt initiativ i kombinaiton med att tjänstemännen hade indentifierat ett behov. Härryda kommun 3 av 10

6 - Kraftkällan Samverkan mellan skola och socialtjänst som syftar till att hjälpa utsatta barn genom att utsatta barn får träffa varandra under trygga former och med professionell handledning. - Öppen skola Samverkan mellan skola, fritid och socialtjänsten. Verksamheten drivs av ungdomsarbetare och skolpersonal och kan vid behov även ta hjälpa av personal från socialtjänsten. Verksamheten bedrivs en dag i veckan på kvällstid i några av skolornas lokaler. Ungdomsarbeterna är socionomer och anställda av fritidsenheten. - Pinocchio Forskningsprojekt som har blivit en permanent verksamhet på initiativ av VIS-gruppen och en SAMSS-grupp. Syftet är att öka kunskapen kring vilka barn som är i riskzonen för att förhindra att barn före tonåren utvecklar ett varaktigt normbrytande beteende. Kommunstyrelsen fick information om projektet i september Föresläsningar I intervjuerna framkommer att sektorerna i olika sammahang genomför gemensamma föreläsningar för sin personal. - Socioekonomisk grupp Grupp där representanter för båda sektorerna deltar för att diskturera och utveckla beräkningsmodeller för utanförskapet utifrån socioekonomiskt perspektiv. Arbetet har fortsatt i Mosaik-projektet som leds av SKL. - Folkhälsan PåÄngen Startade som ett samarbetsprojekt mellan Soc och Utk. Verksamheten är idag en metodenhet inom Fritid. Exempel på samverkansuppdrag är Viktiga Vuxna och olika former av föräldrastöd. - Active parenting Utbildningsprogram för föräldrar som drivs av personal från båda sektorerna. - Ungdomsnätverket Samverkan mellan sektorerna samt arbetsförmedlingen och ibland även försäkringskassan. Nätverket arbetar med individärenden för att försöka lösa elevers situation och behålla dem i undervisning eller praktik. Till nätverket finns en styrgrupp som består av verksamhetscheferna för gymnasieskolan, IFO samt för vuxenutbildningen. - Ungdomsjobb Samverkan mellan fritid, rektorn för introduktionsprogrammen och IFO. Gruppen träffas regelbundet och har även en styrgrupp med verksamhetschefer. Samverkan syftar bl.a. till att få till stånd jobbmöjligheter för skoltrötta elever. - Familjecentraler - På familjecentralen är mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC), individ- och familjeomsorgens familjebehandlare och öppen förskola samlade under ett tak. Syftet är att erbjuda ett lättillgängligt stöd till blivande föräldrar och till småbarnsföräldrar och deras barn. Det finns två familjecentraler i Härryda kommun. Härryda kommun 4 av 10

7 - Samverkan för nyanlända barn och familjer Det pågår ett utvecklingsarbete i samarbete mellan sektorerna för att på sikt etablera en gemensam verksamhet för nyanlända barn, elever och familjer. Utöver den organiserade samverkan genom nätverk och olika möten sker det enligt intervjuerna regelbunden samverkan i form av anmälningar från lärare och rektorer till socialtjänsten i enlighet med socialtjänstlagen och skollagen Kommentar angående struktur Utifrån intervjuerna, de olika samverkansinsatserna som beskrivs och deras varierande karaktär är det möjligt att åskådliggöra en inofficiell struktur för samverkan mellan sektorerna. I granskningen har vi inte funnit några formella beslut som fastställer en struktur för samverkan mellan sektorerna. VIS-gruppen är en övergripande funktion varifrån flera samverkansprojekt och bestående samverkansinsatser utgår från. Även de regelbundna mötena mellan enhetschefer och rektorer har bl.a. en funktion för att initiera samverkansprojekt. Den samverkan som sker kan sorteras utifrån tre syften: - För att samordna och planera framtida insatser och aktiviteter - För att lösa enskilda ärenden och aktuella situationer - För att stödja, lära och utbyta erfarenheter 3.2. Styrning och uppföljning Politiska beslut Fullmäktige beslutade i november 2009 om en vision för utsatta barn och ungdomar: Vår vision om det goda samhället är att utsatta barn och unga skall få en lika möjlighet till ett bra liv som andra. Det sker genom deras egna insatser men kanske ännu mer, att deras familjer och det omgivande samhället skapar sådana förusättningar. Det är därför viktigt att hinder minimeras för en jämställd utveck- Härryda kommun 5 av 10

8 ling på grund av barnens, de ungas eller deras familjer utsatthet med anledning av exempelvis sociala, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och etniska faktorer Utifrån visionen har det beslutats om fyra inriktningsmål varav ett för samverkan: Samverkan mellan företrädare förutbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsende och fritid och kultur är av hög kvalitet Ett politiskt inriktningsmål är, enligt underlaget till det angivna målet, av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av en verksamhet. Det angivna målet togs fram av en politisk beredning med stöd av tjänstemän med ett uppdrag från I samband med målbeslutet presenterades även vilken uppföljning fullmäktige vill ha av samverkansmålet: Vi vill mäta förekomsten av stukturellt planerad och genomförd samverkan mellan de samhällsaktörer som är inblandade i arbetet. Vi vill höra om antalet formella och informella nätverk som finns samt rappoterade aktiviteter, utbildningar, processer som pågår. Utifrån det politiska inriktningsmålet har kommunstyrelsen i hösten 2011 beslutat om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Bland annat finns det ett mål för samverkan: Verksamheterna beskriver och utvärderar varje år de samverkansformer som används För målet har kommunstyrelsen ställt upp indikatorer för uppföljning som består av rapportering av antal möten i SAMSS, Västbus 1, Akutgruppen, Kompetensutveckling och Ungdomsnätverket. Utöver det direkta samverkansmålet finns det även andra verksamhetsmål för utsatta barn och unga som förutsätter samverkan mellan olika aktörer. Utöver dessa mål finns det, utifrån uppgifter i intervjuerna, även politiska beslut för några av de verksamheter som bedrivs i samverkan mellan sektorerna. Samtliga intervjuade anser att den politiska styrningen av samverkan mellan sektorerna är begränsad. Det är endast sektorscheferna och verksamhetscheferna som uttrycker att de känner till det politiska inriktningsmålet och verksamhetsmålet för samverkan. I intervjuerna framgår att bakgrunden och initiativen till flertalet av de olika samverkanformerna kommer från tjänstemännen och de behov som tjänstemännen ser av att samverka. VIS-gruppen bildades på uppdrag av sektorscheferna kring 2001 och hade en tydlig operativ funktion. Uppdraget revideras 2006 och gruppen fick en tydligare strategisk roll. 1 Västbus arbetar för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan "stolarna", det vill säga komma i kläm mellan verksamheter. För att lägga hela fokus på barnet ska chefer och medarbetare från socialtjänst, skola, elevhälsa och BUP med flera arbeta enligt Västbus riktlinjer. I samarbete ingår 49 kommuner samt berörda landsting. Härryda kommun 6 av 10

9 I intervjuerna framgår att det för Nätverksmötena och Ungdomsnätverket finns styrgrupper. Styrgrupperna leder samverkansformen genom prioriteringar och bedriver även viss uppföljning. Styrgrupperna får sitt uppdrag från VIS-gruppen eller enhetschefsgruppen. De olika samverkansverksamheterna har bildats med ett syfte och har på så sätt även fått ett uppdrag. Utifrån den styrningen finns det även vissa riktlinjer Uppföljning Samtliga intervjuade anser att det sker olika former av uppföljning av samverkan mellan sektorerna. Uppföljningen har karaktären av interna utvärderingar, verksamhetsberättelser eller muntlig rappotering av verksamheten till ledande tjänstemän. Det sker dock ingen strukturerad uppföljning som regelbundet redovisas till ansvarig nämnd. Det finns några informationstillfällen då samverkansprojekt presenterats för de politiska sektorssamråden, kommunstyrelsen eller på kommunstyrelsens informationsmöte. Noteras bör att de politiska sektorssamråden inte har en formell funktion. SAMSS-grupperna utvärderades under Utvärderingen visade att grupperna arbetade på olika sätt och med olika innehåll. Utifrån utvärderingarna valde SAMSS-gruppen för rektorerna från de yngre åldrarna avbryta denna form av samverkan. Formen ska omvandlas för att bättre passa gruppens behov. I samband med nätverksmötena har det genomfört enkätundersökning med de familjer som har deltagit. Styrgruppen följer arbetet och det förs statistik över antal möten, vilka ärenden som hanteras samt vilka som deltar. Pinocchioverksamheten utvärderades när projektet avslutades. Utvärderingen låg därefter till grund för sektorernas gemensamma beslut att fortsätta verksamheten. De inblandade enhetscheferna och rektorerna uppger att kommunstyrelsen har visat intresse för och engagemang i verksamheten. De anser dock att det inte är någon politisk styrning eller uppföljning kopplade till verksamheten. Några rektorer och enhetschefer menar att de kommunövergripande enkätundersökningarna som genomförs årligen rörande bl.a. hälsa och användningen av narkotika och tobak till viss del kan fungera som indikatorer på hur samverkan mellan sektorerna fungerar. Det går visserligen inte att se något konkret samband mellan de goda resultaten i dessa undersökningar men rektorerna och enhetscheferna menar att det finns indirekta samband. Det sker enligt några enhetschefer rapportering från några av samverkansprojekten till VIS-gruppen. Efterfrågan på uppföljning från VIS-gruppen varierar över tid. Ingen av de intervjuade har gjort någon uppföljning eller deltagit i uppföljning i anslutning till fullmäktiges inriktningsmålen Samsyn I intervjuerna framkommer att det i en majoritet av den samverkan som förekommer finns en samsyn om varför det är viktigt att samverka och vad syftet är. Framför allt är de finns det en övergripande samsyn mellan sektorerna om att samverkan Härryda kommun 7 av 10

10 är en avgörande modell för att klara sektorernas gemensamma och respektive uppdrag. Enligt samtliga intervjuade är samsynen mer uttalad och enhetlig på chefsnivåerna än för lärare och tjänstemän. Detta kan bero på att nästan samtliga chefer är involverade i olika samverkansprojekt medan det inte är lika mycket organiserade samverkan mellan lärare och tjänstemän. Framför allt upplever de intervjuade att samsynen mellan lärare och tjänstemän i vissa sammanhang brister i fråga om förståelse för varandras uppdrag och funktion. Samtliga rektorer och förskolechefer har under de senaste åren fått utbildning i systemteori. Det framförs i några intervjuer att detta synsätt har påverkat utvecklingen av samverkan och samsyn mellan sektorerna på ett positivt sätt. I intervjuerna framgår att organiseringen i sektorerna, med tydliga tjänstemannaroller som motsvarar varandra i sektorerna, underlättar samverkan. Vid samverkan vet deltagarna vilket ansvar och vilka befogenheter övriga deltagare har i sammanhanget. Detta underlättar beslutsfattande och utvecklandet av en samsyn. Några intervjuade framför att kvaliteten på samverkan i vissa sammanhang avgörs av vilka personer som är inblandade och vilka kontakter som tas. Avsaknaden av konkreta mål för samverkan kan vara orsak till att kvaliteten avgörs av vilka personer som är involverade Ändamålsenlig och effektiv? Flera av de intervjuade bedömer samverkan som ändamålsenlig och effektiv. De utgår då bl.a. från att samverkan mellan sektorerna är en förutsättning för att klara delar av de uppdrag som de har. Vidare menar de att samverkan visserligen tar tid men att det i förhållande till resultaten är effektiv tid. Resultaten handlar då om det stöd enskilda individer kan få genom samverkan mellan sektorerna. Vidare kan samverkan skapa kortare beslutvägar och de personliga nätverken skapar grunder samsyn och effektiv handläggning. Samverkan anses även vara ett sätt att få ta del av sektorernas respektive resurser. Härryda kommun har deltagit i projekt som initierats av SKL för att räkna på samhällsekonomiska vinster med tidiga insatser för individer i riskzoner inom socialtjänsten och skolans område. Deltagarna i projektet menar att samverkan mellan sektorerna är ändamålsenlig och effektiv utifrån de eventuella framtida kostnader som gemensamma insatser kan minimera. Några intervjuade uppger att det är svårt att bedöma om den samverkan som finns är ändamålsenlig och effektiv. I några sammanhang kan dock olika möten effektiviseras för att ta mindre tid i anspråk. Utvärdering av SAMSS-gruppen visade och resulterade i Rapporteringen av Pinocchioverksamheten visade. och resulterade i Härryda kommun 8 av 10

11 4. Våra slutsatser och revisionell bedömning 4.1. Granskningsmål Finns en tydlig politisk styrning och uppföljning? Det finns en begränsad politisk styrning och uppföljning av samverkan. De politiska inriktningsmålen, beslutade av fullmäktige, är från 2009 och har inte följts upp i verksamhetsberättelser, årsredovisning eller på annat sätt. Kommunstyrelsen fattade hösten 2011 beslut om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Indikatorerna för kommunstyrelsens mål för samverkan är framför allt kvantitativa och vår bedömning är att det inte mäter kvalitet på samverkan eller om samverkan är ändamålsenlig och effektiv. Kommunstyrelsens verksamhetmålen för utsatta barn och unga har ännu inte följts upp. Det kan först ske för verksamhetsåret Vidare har målen ingen anknytning till de krav på samverkan som finns i lagstiftningen. Uppföljningen av samverkan sker på tjänstemannanivå och är i vissa delar systematiserad. Rapportering sker i dessa sammanhang till en eventuell styrgrupp eller till VIS-gruppen. Det är angeläget att kommunstyrelsen rapporterar uppföljning av fullmäktiges mål för samverkan. Vidare bör kommunstyrelsen överväga att formulera framtida mål och indikatorer för samverkan med större fokus på kvalitet. Finns en utvecklad samsyn som grund för samverkan? Vi definierar samsyn som ett förhållande då flera personer eller grupper av personer har en gemensam syn på något eller gemensam uppfattning av något. Vi bedömer att det finns en samsyn som grund för samverkan inom flera områden och projekt. Utifrån intervjuerna bedömer vi att samsynen som grund för samverkan varierar mellan nivåerna i organisationen. Samsynen är mer utpräglad och stabil på chefsnivåerna jämfört med hos lärare och handläggare. Finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Vi bedömer att det finns en struktur för samverkan mellan sektorerna. Strukturen och förhållandet inom strukturen är ett följd av tjänstemännens identifierade behov av samverkan med varandra. Det innebär att strukturen är skapad av chefer och tjänstemän. I anknytning till strukturen finns det i första hand uppdrag till VISgruppen och till de styrgrupper som finns för några av samverkansformerna. De olika samverkansformerna har skapats med ett syfte och har på så sätt även ett uppdrag och till viss del riktlinjer. Härryda kommun 9 av 10

12 Finns tillförlitliga former för uppföljning av samverkan? Vi bedömer att den politiska uppföljningen av samverkan är mycket begränsad. Det främsta skälet är att det finns få politiska mål för samverkan att följa upp. De politiska sektorssamråden får viss information om de olika verksamheterna som bedrivs i samverkan mellan sektorerna men det är ingen uppföljning till ansvarig politisk nivå. Kommunstyrelsen har även informerats vid enstaka tillfällen om olika samverkansprojekt. Uppföljningen bedrivs framför allt på tjänstemannanivå med enkäter, verksamhetsberättelser och muntlig rapportering. Det är angeläget att rapporteringen om samverkan till kommunstyrelsen utvecklas. Visar uppföljningen på en ändamålsenlig och effektiv samverkan? Ändamålsenligt innebär att verksamheten efterlever och lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vi bedömer att det inte finns underlag för kommunstyrelsen att bedöma om samverkan mellan sektorerna är ändamålsenligt. Det politiska inriktningsmålet för samverkan har inte följts upp och verksamhetsmålet beslutades först hösten Effektivitet brukar generellt definieras som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. På grund av bristande uppföljning och målsättningar anser vi att kommunstyrelsen inte kan bedöma effektiviteten Revisionell bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsern endast i begränsad omfattning genom styrning och uppföljning säkerställer att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning baseras på att få politiskt beslutade mål finns, att målen inte är relaterade till gällande lagstiftning samt att uppföljningen av samverkan framför allt sker inom den struktur som tjänstemännen har byggt upp utan rapportering till kommunstyrelsen. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Det finns ingen övergripande uppföljning att ta del av för att bedöma effekterna av samverkan utan vår bedömning bygger på de som har framkommit i intevjuerna. De intervjuade ser ett tydligt mervärde av samverkan genom att deras insatser hjälper den enskilde individen och berörda familjer som befinner sig i situationer där båda sektorerna behöver involveras. Härryda kommun 10 av 10

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Revisionsrapport. Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa

Revisionsrapport. Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz 24 maj 2013 Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa Uppvidinge kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Kommunvisa iakttagelser

Kommunvisa iakttagelser Kommunvisa iakttagelser Nedan beskrivs samtliga deltagande kommuners utifrån de tre förutsättningarna för samverkan som redovisats under punkt. Uppgifterna baseras på de intervjuer, den enkät och den inventering

Läs mer

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Falu kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Falu kommun 2 (9) Tillsyn i Falu kommun har genomfört tillsyn av Falu kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda. Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå

Läs mer

Elevers rätt till särskilt stöd - granskning av nämndens styrning och uppföljning

Elevers rätt till särskilt stöd - granskning av nämndens styrning och uppföljning Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd - granskning av nämndens styrning och uppföljning Viktor Prytz Revisorerna i Torsås kommun 1 Sammanfattning Syftet är att granska om bildningsnämnden genom

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och grundskola www.pwc.se Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell 17 februari 2014 Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och grundskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Uppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport.

Uppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport. www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning Granskning av nämndernas arbete med barn som riskerar att fara illa Kommunrevisionen i Linköpings kommun Uppföljning - samverkan

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax 1 Kvalitetsredovisning Pedagogiska resursteamet 2008-2009 Inledning

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Linda Marklund Pedagogiskt ledarskap Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Granskning av kommunens integrationsarbete. Revisorerna Sandvikens kommun

Granskning av kommunens integrationsarbete. Revisorerna Sandvikens kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Karin Magnusson David Boman Revisorerna Sandvikens kommun September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Revisionsrapport Barn i behov av särskilt stöd. Tidaholms kommuns revisorer

Revisionsrapport Barn i behov av särskilt stöd. Tidaholms kommuns revisorer Tidaholms kommuns revisorer Revisionsrapport Barn i behov av särskilt stöd Revisionsfråga: Säkerställer Barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar i enlighet med gällande

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Lekmannarevision 2015

Lekmannarevision 2015 www.pwc.se Lekmannarevision 2015 Robert Bergman Revisionskonsult Mars 2016 Granskning av Vilhelminabostäder AB och Vilhelmina Fastighetsförvaltning AB 1 Inledning Kommunens bolag: Lekmannarevision 2 Inledning

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Revisionsrapport Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Halmstads kommun Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Bo Thörn certifierad kommunal revisor Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9598 Stockholms montessoriskola aktiebolag Org.nr. 556460-9666 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stockholms Montessoriskola Anne Frank belägen i Stockholms kommun 2 (9)

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Christina Karlsson Johan Lidström Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa 2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning

Läs mer

Barn- och utbildnings- nämndens ledning uppföljning

Barn- och utbildnings- nämndens ledning uppföljning Revisionsrapport Barn- och utbildnings- och nämndens ledning uppföljning Uppvidinge kommun Lisa Åberg och Pär Sturesson Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Enköpings kommun. Beslut Dnr :3841. Enköpings kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Enköpings kommun. Beslut Dnr :3841. Enköpings kommun Enköpings kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Enköpings kommun 2 (6) Tillsyn i Enköpings kommun har genomfört tillsyn av Enköpings kommun under hösten 2015 och våren 2016. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn

Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn Rapportsammandrag Stadsrevisionen 7 oktober 2015 Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn Bakgrund Ensamkommande barn är personer under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Under

Läs mer

Konsumentvägledning för ungdomar. Skellefteå kommun

Konsumentvägledning för ungdomar. Skellefteå kommun www.pwc.se Revisionsrapport Konsumentvägledning för ungdomar Linda Marklund Certifierad kommunal revisor November 2016 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Svar på granskningsrapport - Socialtjänstens rutiner för inkomna anmälningar kring barn och unga som far illa

Svar på granskningsrapport - Socialtjänstens rutiner för inkomna anmälningar kring barn och unga som far illa TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Sektor arbete, trygghet och omsorg Diarienummer: OAN.2015.140 Datum: 2016-01-07 Enhetschef Barn- och ungdomsenheten Anne-Marie Blixt E-post: annemarie.blixt@ale.se Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer