Utsikten. Dimensionering av ett flispannsystem till vandrarhemmet på Finnhamn. Matthias Lilja Emma Ringqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsikten. Dimensionering av ett flispannsystem till vandrarhemmet på Finnhamn. Matthias Lilja Emma Ringqvist"

Transkript

1 Utsikten Dimensionering av ett flispannsystem till vandrarhemmet på Finnhamn Matthias Lilja Emma Ringqvist

2 Bachelor of Science Thesis EGI-2012-xx Title Namn1 Namn2 Approved Date Examiner Name Commissioner Supervisor Name Contact person Abstract In the archipelago of Stockholm, there is a small island, on which a hostel is located. At present, the house is powered by an oil boiler and is provided with hot water by two water boilers. The heat distribution is supposedly inadequate. Skärgårdsstiftelsen, the foundation which sees to the preservation of the archipelago of Stockholm, has expressed a wish to find a more environmental friendly heating alternative, specifically a wood chip boiler as quantities of trees corresponding to 120 m 3 of wood chips are cut down yearly, in order to keep the forest healthy. Another wish is that the hostel should be able to maintain an indoor temperature of 18 C all year round, rather than lower the temperature during the winter months. The inn keeper also wishes to be able to go away for winter holidays. The calculated amount of energy which is used annually corresponds to m 3 wood chips, where the most likely case is 109 m 3. The forest cleared on Finnhamn will thus be able to cover the energy. The boiler has been dimensioned after the lowest temperature recorded in Finnhamn since the early 1900's. Should the boiler be able to heat the whole house and water enough to cover the guest s daily needs, an effect of 75 kw is calculated to be adequate. Total costs for the wood chips boiler system is estimated to be kronor and the maximum price for the wood chips kronor in total per year. The total repayment period is estimated to be 3-5 years. -2-

3 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar fastigheter och mark i Stockholms skärgård, däribland ön Stora Jolpan. På denna ö ligger vandrarhemmet Utsikten, som kan husera totalt 80 gäster per natt i huvudbyggnaden och tillhörande parstugor. I nuläget används en oljepanna samt två eldrivna varmvattenberedare till uppvärmning av huset och tappvarmvatten. Under kallare väderlek utnyttjas även elradiatorer, eftersom värmefördelningen hos det vattenburna värmesystemet är bristfällig. Skärgårdsstiftelsen har uttryckt ett intresse att utforska mer miljövänliga uppvärmningsalternativ, specifikt flispanna eftersom det finns stora mängder trä att tillgå på ön, uppskattningsvis motsvarande en flismängd på minst 120 m 3 /år. Ett annat önskemål är att vandrarhemmet ska kunna ha vinteröppet det vill säga alltid hålla en inomhustemperatur på 18 C vilket inte alltid är möjligt i dagsläget. Vandrarhemmets värd önskar vidare kunna resa bort under ett par veckor under vinterkvartalet. Eftersom det enda obestridliga fakta kring energianvändningen på vandrarhemmet var att 9 m 3 olja årligen används, så har en modell gjorts över vandrarhemmets totala värmerelaterade energibehov. Byggnadsdata kunde med ritningar och kunniga personers hjälp uppskattas, varför den uppvärmningsrelaterade modellen över energi- och effektbehov anses ganska säker. Inga data fanns dock på gästernas förhållningssätt till tappvattenanvändning, varför energibehovsspannet där är mycket brett. En energimängd på MWh/år behövs till varmhållning av boytan under ett genomsnittsår beroende på om vandrarhemmet håller vinteröppet eller inte och varmvatten motsvarande MWh/år uppskattas förbrukas. Det motsvarar en flismängd på m 3. Om vattenförbrukningen ligger ganska mitt emellan den uppskattade minimala och maximala, beräknas 109 m 3 åtgå årligen. Den skog som varje år avverkas på Finnhamn kommer sålunda kunna täcka energibehovet. Köps motsvarande mängd flis istället in från externa företag, uppskattas kostnaden bli till kronor, vilket ändå bara motsvarar ungefär 20 % av den nuvarande bränslekostnaden. Pannan har dimensionerats efter den lägsta temperaturen som uppmätts i Finnhamn sedan början på 1900-talet. Pannan ska klara att värma hela huset, samt minst hälften eller mer av tappvarmvattnet, som ska täcka behovet hos ett antal besökare motsvarande huvudbyggnadens maximala gästkapacitet. En panna på 75 kw beräknas fylla detta effektbehov mer än väl, och även med årligen sjunkande verkningsgrad ska inte en ny panna behöva köpas in förrän avbetalningstiden sedan länge uppnåtts. Kostanden för installation av det nya flispannsystemet beräknas till kkr exklusive förvaringslada för flisen. Effektbehovet kan minskas några kw genom installation av lågemissionsglas, men detta visade sig inte ekonomiskt försvarbart i och med den mycket generösa prisbilden på flis. Den totala avbetalningstiden för det nya värmepannsystemet beräknas bli mycket kort, endast 3-5 år. Av ovan nämnda orsaker, är det av rapportförfattarna åsikt att ett byte till flispanna vore fördelaktigt för båda parter; för vandrarhemsvärdarna i ett rent ekonomiskt perspektiv, och Skärgårdsstiftelsen i och med att miljöbelastningarna i skärgården förminskas avsevärt. -3-

4 Förord Denna rapport är en uppföljning till den kandidatuppsats som skrevs av Malin Alros och Anna- Klara Hagberg under våren 2012, i syfte att fullfölja avvecklingen av oljepannan på vandrarhemmet Utsikten i Stockholms skärgård. Ett särskilt tack riktas till Catharina Erlich, universitetslektor på institutionen för energiteknik, KTH För att du gav oss denna chans och tagit dig tid att handleda oss. Inte många kan skryta med att äga den välvilja som krävs för att låta två felplanerande teknologer invadera sommarsemestern. Jonathan Alm, Skärgårdsstiftelsen För att du bidragit med viktig information om Finnhamn och Utsikten såväl som kuriosa och tankar. All lycka med utedassen. Ulla Andersson, vandrarhemsvärd på Utsikten För att du bidragit med information om verksamheten och tålmodigt svarat på frågor oavsett veckodag och tid. Gillis Franzén, civilingenjör För att du med stor entusiasm deltagit i diskussion kring ämnet och hjälpt till med att överskåda troligheten hos resultaten. Vad är väl tre års erfarenhet mot sextio? Ett tack även till de sakkunniga som bidragit med information och uppskattningar, författare till de rapporter och böcker som gjort arbetet möjligt samt vänner och familj som stöttat under projektets gång. -4-

5 Innehållsförteckning Abstract... 2 Sammanfattning Introduktion Energibehov i svenska bostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Hushållsel Värmesystem Fjärrvärme Elvärme Oljepanna Pelletspanna Flispanna Ackumulatortank och varmvattenberedare Bränslen Fossila bränslen Bioenergi och -bränslen Skärgårdsstiftelsen och Green Isands Finnhamn och vandrarhemmet Utsikten Vandrarhemsbyggnaden Nuvarande värmesystem Gäster och energianvändning Finnhamnsklimatet Mål Metod och modell Begränsningar och antaganden Energibehov Uppvärmning Tappvarmvatten Effektbehov Uppvärmning Tappvarmvatten Det nya värmesystemet Flisbehov

6 3.4.2 Flispannan Semesterönskan Klimatpåverkan Ekonomi Engångskostnader Analys Resultat och Diskussion Energibehov Uppvärmning Tappvarmvatten Effektbehov Uppvärmning Varmvatten Det nya värmesystemet Flisbehov Flispannan Semesterönskan Klimatpåverkan Ekonomi Nuvärdesanalys Pay-backanalys Slutsatser och framtida arbete Litteraturförteckning... 1 Bilaga I: Fasadritningar på Utsikten... A Bilaga II: Klimatdata... B Bilaga III: Byggnadsdata... C -6-

7 Nomenklatur Observera: vid beräkning av temperaturdifferenser spelar det ingen roll om enheten är K (Kelvin) eller C (grader Celsius), eftersom 1 K motsvarar 1 C. Förkortning VVB LE-glas D.e. bv kv tapp isol KS LS Innebörd Varmvattenberedare Lågemissionsglas Direktverkande el Beredarvatten Kallvatten Tappvatten Isolering Kortsida Långsida Benämning Tecken Enhet Årlig betalningsström a (kr) Area A (m 2 ) Fönsterarean A fönster (m 2 ) Källargolvets area A golv (m 2 ) Vindsgolvets area A tak (m 2 ) Specifik värmekapacitet c p (kj/(kg K)) Specifik värmekapacitet för luft c p,luft (kj/(kg K)) Specifik värmekapacitet för vatten c p,vatten (kj/(kg K)) Tjocklek d (m) Tjocklek på ett materialskikt d skikt (m) Energi, arbete E (kwh) Energimängd som kan utvinnas ur ett bränsle E bränsle (kwh) Energimängd som kan utvinnas ur flis E flis (kwh) Energimängd som kan utvinnas ur 9 m3 olja E 3 olja,9m (kwh) Föroreningsfaktor för ett bränsle F utsläpp,bränsle (kg/mj) Grundinvesteringskostnad G (kr) Gradtimmar G t ( Ch) Årlig elkostnad K el,år (kr) Årlig fliskostnad K flis,år (kr) Årlig oljekostnad K olja,år (kr) Kapitalvärdet Kap (kr) -7-

8 Effektivt volumetriskt värmevärde LHV V (MJ/kg) Effektivt volumetriskt värmevärde för flis LHV V,flis (MJ/kg) Koldioxidutslätt orsakad av bränsleförbränning m CO2,bränsle (kg) Övergångsmotstånd, inneryta m i (m 2 K)/W Övergångsmotstånd, ytteryta m u (m 2 K)/W Antal år n - Nusummefaktor N sf - Nuvärde N v - Effekt P (W) Effektbehov till uppvärmning av beredarvatten P behov,bv (W) Effektbehov till uppvärmning av 300 l beredarvatten på utsatt tid P behov,bv,t (W) Effektbehov till uppvärmning av en viss volym beredarvatten på utsatt tid P behov,bv,v (W) Effektbehov till uppvärmning av 300 l beredarvatten beroende på volymflöde P behov,bv, Effektbehov till uppvärmning av hus P behov,hus (W) Maximalt behövt effektbehov till uppvärmning av hus P behov,hus,max (W) Effekt hos elradiator P elradiator (W) Effekt hos flispanna P flispanna (W) Effektbesparing vid installation av LE-glas P spar,fönster (W) Effektbesparing vid tilläggsisolering P spar,isol (W) Värmeenergi Q (kwh) Värmebehov till utsikten Q behov (kwh) Värmebehov till uppvärmning av beredarvatten Q behov,bv (kwh) Värmebehov till uppvärmning av hus Q behov,hus (kwh) Värmeförlust genom nuvarande fönster Q fönster (kwh) Värmeförlust genom nya fönster Q LE (kwh) Värmebehovsminskning efter installation av nya fönster Q spar,fönster (kwh) Värmebehovsminskningen efter utförd tilläggsisolering Q spar,isol (kwh) Värmeförlust genom transmission Q transmission (kwh) Värmeförlust genom ventilation Q ventilation (kwh) Kalkylränta r - Restvärde R (kr) Tid t (h) Tid, en timme t h (h) Tid på vilken beredaren töms t töm (h) Beredarvattnets temperatur T bv ( C) Inomhustemperatur T inne ( C) Kallvattentemperatur T kv ( C) Tappvattentemperatur T tapp ( C) (W) -8-

9 Utomhustemperatur T ute ( C) U-värde U (W/(m 2 K)) U-värde för nuvarande fönster U fönster (W/(m 2 K)) Källargolvets U-värde U golv (W/(m 2 K)) U-värde för nya fönster U LE (W/(m 2 K)) U-värde hos ett visst skikt U skikt (W/(m 2 K)) Vindsgolvets U-värde U tak (W/(m 2 K)) U-värde hos tilläggsisoleringen U tillägg (W/(m 2 K)) Volym V (m 3 ) Bränslevolym V bränsle (m 3 ) Volymkapacitet hos varmvattenberedare V bv (m 3 ) Volym luft i huset V hus (m 3 ) Volym olja V olja (m 3 ) Volymflöde (m 3 ) Volymflöde för tappvattnet tapp (m 3 ) Volym tappvatten V tapp (m 3 ) Andel beredarvatten x bv - Temperaturdifferens ΔT (K) Emissionsfaktor hos bränsle ε bränsle - Verkningsgrad hos flispanna η flispanna - Verkningsgrad hos oljepanna η oljepanna - Värmeledningstal λ (W/(m 2 K)) Värmeledningsstal hos ett skikt λ skikt (W/(m 2 K)) Densitet ρ (kg/m 3 ) Densitet för luft ρ luft (kg/m 3 ) Densitet för vatten ρ vatten (kg/m 3 ) -9-

10 1 Introduktion Våren 2012 gav Skärgårdsstiftelsen Malin Alros och Anna-Klara Hagberg (2012) i uppdrag att se över värmesystemet i huvudbyggnaden på vandrarhemmet Utsiken i Finnhamn. Vandrarhemmet har en miljöprofil, varför det är önskvärt att byta ut nuvarande värmesystem (en oljepanna och två eldrivna varmvattenberedare) mot ett som utnyttjar förnyelsebara energikällor. Specifikt skulle solfångare eventuellt i kombination med pelletpanna studeras. Utredningen pekade dock på att solfångare inte var en bra lösning, men en pellet- eller flispanna desto bättre. Detta projekt påbörjades sommaren 2012 i syfte att dimensionera denna flispanna och uppmäta flisbehovet till denna. Även möjligheten och nödvändigheten att kombinera denna med en till värmekälla studeras i korthet. Alros och Hagberg (2012) gjorde ett antagande att all olja åtgår till uppvärmning av huset och att allt vatten värms med el. Detta ger inte nödvändigtvis en korrekt bild av energibehovet. Statens offentliga utredningar (2005) anger att den besiktning som ska leda till förslag om kostnadseffektiva åtgärder i flerbostadshus bör systematiskt ske för klimatskal, ventilation, varmvattensystem, värmeförsörjningssystem, styr- och reglersystem. Eftersom Utsikten är en fristående villa med upp till 40 boende, anses detta tillvägagångssätt mer lämpligt. I denna rapport kommer inte styr- och reglersystem att diskuteras i stor utsträckning. Istället läggs fokus på klimatskal, ventilation, varmvattenförbrukning och de system som värmer husluft och vatten. 1.1 Energibehov i svenska bostadshus Sveriges hushåll står för en fjärdedel av landets totala energianvändning, vilket motsvarar TWh. Beroende på boendeform och de boendes beteende, kan respektive hushålls energibehov variera mycket (Carlsson-Kanyama & Lindén, 2002). Den totala energianvändningen i ett småhus för ett fyrapersonshushåll med barn och tonåringar är större än den för ett enpersonshushåll, men energianvändningen per person är mindre. Exempelvis åtgår 175 kwh per person och år till matlagning för det större jämfört med 400 kwh för enpersonshushållet. Det minskande energibehovet per person i relation till den ökande hushållsstorleken, beror på att fler personer kan dela på värmet från kokplattan, värmet i huset, kylan i kyl- och frysskåp. Tvätt- och diskmaskiner kan lättare fyllas och används sålunda mer energimässigt effektivt (Carlsson- Kanyama & Lindén, 2002). Energianvändning delas upp i två huvudkategorier: direkt och indirekt. Indirekt energianvändning innebär den energi som åtgått vid produktionen av till exempel livsmedel, kläder och möbler som förbrukas och används av hushållets medlemmar. Direkt energianvändning innefattar värme, varmvatten och hushållsel. Den direkta energianvändningen i ett svenskt medelhushåll fördelas enligt statistik från Energimyndigheten (2007) såsom visas Figur 1. Som synes utgör energibehovet till uppvärmning tre femtedelar av det totala behovet. -10-

11 Direkt energianvändning Hushållsel 20% Varmvatten 20% Uppvärmning 60% Figur 1. Fördelning av direkt energianvändning i ett svenskt medelhushåll år Energianvändningen har mellan 1970 och 1999 varit ganska stabil enligt Carlsson-Kanyama & Lindén (2002), detta trots att innehav av hushållsapparater ökar. Detta bekräftas till viss del av World Databank, sett till både förbrukning av primärenergi 1 (2012a) samt el (2012b). Enligt dessa data, som även visas i Figur 2, började den stabila trenden i mitten av 1980-talet. Det som motverkat en ökande trend är energibesparande åtgärder hos själva huset, till exempel ökad isolering och byte till mer energisnåla fönster. Genom att dessa åtgärder kan medelhushållets direkta energianvändning minskas med upp till 25 % (Carlsson-Kanyama & Lindén, 2002). Figur 2a och b. Den totala energianvändningen per person och år i Sverige har ökat kraftigt de senaste decennierna. Trenden pekar nedåt sedan mitten på 2000-talet. Redigerade bilder från The World Bank, (2012a) och (2012b). 1 Primärenergi är energi som ännu inte har omvandlats till användbar form av människan. Det kan röra sig om fossila bränslen, biobränslen, solvärme eller el från vind- och vattenkraft. -11-

12 1.1.1 Uppvärmning I ett genomsnittligt svenskt hushåll åtgår ca 15 MWh per år av 25 MWh köpta till uppvärmning av boytan (Persson, 2002). Energibehovet beror av byggnadens konstruktion och skillnaden i temperatur mellan inom- och utomhus. I Figur 3 syns att värmeförlusten genom transmission 2 och ventilation varierar kraftigt med utomhusklimatet, och att kallare väder ger större värmeförluster. Figur 3. Årstidsvariation i energianvändning i en bostadsbyggnad (Persson, 2002). Det årliga energibehovet för en bostad visas i Tabell 1. Från 1978 till 2000 minskade behovet till 73 % för småhus och 66 % för flerbostadshus. Som nämnts i 1.1 Energibehov i svenska bostadshus, är det på grund av att tekniken i byggsektorn har utvecklats, ett konstaterande som även Persson (2002) instämmer i. Tabell 1. Årligt energibehov till uppvärmning för två olika bostadstyper (Persson, 2002). År Småhus (kwh/m 2 ) Flerbostadshus (kwh/m 2 ) Ett välisolerat hus håller lättare hettan ute under sommaren, men framförallt håller det värmen kvar inomhus under de kalla vintermånaderna. Värmeförluster genom tak, ytterväggar, källargolv, dörrar och fönster på byggnader beräknas utgöra 10-15% av Sveriges årliga energibehov (SP, 2012). I Figur 4 visas var värmet tar sig ut ur en svensk genomsnittsvilla; 85 % av värmet försvinner genom klimatskalet och resten på grund av ventilation. 2 Transmission = värmeöverföring, alltså det värme som försvinner genom klimatskalet. -12-

13 Värmeförlust i en genomsnittsvilla i Sverige Väggar 20% Ventilation 15% Golv och källare 15% Tak 15% Fönster och dörrar 35% Figur 4. Andel av värmeenergin som försvinner varigenom (Energimyndigheten, 2012e) Ventilation Dålig luft är varken bra för de boende i huset eller för själva byggnaden. Det kan bland annat orsaka koncentrationssvårigheter och huvudvärk hos människan och vid långvarig exponering ge lungsjukdomen KOL (Inomhusmiljö Svenska AB, 2009), samtidigt som huset kan få fukt- och mögelskador. Ventilation innebär att frisk luft förs in i huset och förorenad luft förs ut, vilket minskar skaderiskerna för boende och byggnad (Vattenfall, 2012). Ventilationssystemen kan delas in grovt efter husets byggnadsår: före 1970-talet, under 1970-talet och från 1980-talet och efter. Före 1970-talet Hus byggda före 1970-talet ventileras genom självdrag, det vill säga luft utifrån tar sig in genom otätheter i huset. Ingen värmeåtervinning sker här och stora mängder energi förloras därför under kalla utomhustemperaturer och starka vindar (Energimyndigheten, 2012c). I ett hus med självdrag ska hela luftvolymen bytas ut med frisk luft utifrån på två timmar. Med en temperaturskillnad på 25 C mellan ute och inne, går det åt ca 60 kwh per dygn att värma ett hus med 120 m 2 boyta och 2,5 m i takhöjd. I ett hus med självdragsystem står ventilationen för % av energibehovet till uppvärmning (Nilsson, 2012). Det är viktigt att inte överisolera ett hus med självdragsystem eftersom dålig ventilation kan orsaka kondens (Energimyndigheten, 2012b). Vid golvisolering av vindsutrymmen orsakar kondensen en nedsättning av isolationsförmågan hos materialet i och med att det blir fuktigt. Vid isolering av själva taket kan fuktskador uppstå (BOLIST, 2012). Hus med självdragsystem fungerar bäst i kombination med bränslepanna. Varmluften från värmepannan för med sig varm, förorenad inomhusluft ut genom skorstenen. Utan värmepannan blir ventilationen inte god nog, varvid självdraget bör förbättras. Detta kan ske med en frånluftsfläkt, vilken ventilerar bort dålig luft till kök, våtrum eller tvättstuga (Varmt&Skönt, 2012). Frånluften förs ut ur huset genom dessa utrymmen, eftersom luftens fukt- och -13-

14 föroreningshalt i regel är störst här. Det är inte önskvärt att föra sådan luft vidare till utrymmen som utnyttjas mest, exempelvis sov- och vardagsrum (Vattenfall, 2012). För att utnyttja den energi som finns i den förorenade, varma luften kan istället från- och tilluftsventilation med värmeåtervinningssystem installeras. I ett enkelt från- och tilluftsventilationssystem förs gammal luft ut i en kanal och ny, frisk luft in genom en annan kanal. Utnyttjas dito med värmeåtervinningssystem, värms den inkommande luften upp av den varma, förorenade luften. Installationskostnaden för det sistnämnda systemet är högre än den för enkel frånluftsventilation. Detta kan dock sparas in på energibehovsminskningen till uppvärmning (Varmt&Skönt, 2012). Under 1970-talet Hus som byggdes under 1970-talet tätades ordentligt för att minska värmeförlusterna. I många fall missades att nya luftintag då måste göras varför inomhusmiljön i dessa hus tenderade att vara dålig och risken för fukt- och mögelskador var stor (Energimyndigheten, 2012c). Från 1980-talet och efter Moderna hus har ventilationssystem med fläktar och kanaler, där mängden luft som förs ut ur huset kan styras. Både frånluftsventilation samt till- och frånluftsventilation (med eller utan värmeåtervinning) är vanligt i dessa hus (Energimyndigheten, 2012c) Transmission Värmeförlusterna genom klimatskalet sker genom transmission vilket i sin tur sker genom ledning, konvektion 3 eller strålning, vilket beskrivs mer ingående här nedan. Förutsatt att vinden inte är inredd, kan vindsgolvet räknas som den yta som gränsar till utomhusklimatet. Väggar, vindsgolv eller -tak Värmets passage genom en vägg, och även genom tak alternativt vindsgolv, beskrivs av Wåhlin, et al. (1951) i tre stadier: 1. Från rumsluft till väggens insida. Värmeövergång genom att luftströmmarna avlämnar värme omedelbart intill ytterväggens yta, varefter den leds till ytan. Även strålning värmestrålning sker från varma rumsobjekt till den kalla ytan. 2. Från väggens insida till dess utsida. Hos massiva väggar sker bara ledning, men även hos väggar med sammansatta parallella skikt brukar transporten benämnas värmeledning. Hos fönster, som i allmänhet har två eller tre glasskikt med gas emellan, sker även strålning och konvektion. 3. Från väggens utsida till ytterluften. Värmeövergång likt steg 1. För att minska värmetransporterna, används i byggnader värmeisolering. Isoleringsgraden anges med ett U-värde, vilket beskriver värmeflödet genom en yta vid en viss temperaturskillnad mellan inom- och utomhus. Ett lågt U-värde innebär god isolering (Energimyndigheten, 2012b). Vid isolering av golv, väggar och tak, så kallad isolerande isolering, beräknas U-värdet med hjälp av isoleringsmaterialets tjocklek och värmeledningstal. U-värdet är proportionellt mot materialets värmeledningstal, varför ett lågt sådant är önskvärt (Werner, 2011). Några olika byggnadsmaterial för väggar och deras värmeledningstal visas i Tabell 2. 3 Strömningar i vätska eller gas som orsakar värmeöverföring från en varm yta till en kall (Focus uppslagsböcker AB, 1974). -14-

15 Tabell 2. Värmeledningstal för byggnadsmaterial (Swedisol, 2012). U-värdet är kvoten mellan värmeledningstalet och materialskiktets tjocklek. Byggnadsmaterial Värmeledningstal (W/m K) Solitt trä 0,14 4 Betong 1,7 Fasadtegel 0,6 Golv Det finns tre typer av husgrunder: platta på mark, krypgrund och källare. Det första innebär att grunden gjuts av betong direkt på underlaget, och utgör den plana ytan som huset vilar på ( Byggmentor, 2011). Hus byggda med platta på mark utan källare blev vanligare från 50-talet och framåt. Denna typ av grund kunde dock förekomma tidigare när det fanns svårigheter att gräva ut en källare, enligt Franzén (2012). Betong leder mycket värme tolv gånger mer än trä enligt Tabell 2 och beroende på vilket underlag plattan vilar kan värmeledningsförmågan (och därmed värmeförlusten) bli mycket stor, se Tabell 3. Den totala energiförlusten genom ett golv beror utöver materialet och plattans tjocklek på plattans area och omkrets, räknat från innerväggarna (Swedisol, 2012). Tabell 3. Värmeledningstal för betongplatta på en viss marktyp (Swedisol, 2012). Grund Värmeledningstal (W/m K) Lera 1,5 Morän 2 Berg 3,5 Genom att bygga en krypgrund eller källare, kan värmeförlusterna minskas. I en krypgrund finns en luftficka mellan markyta och bjälklag. Denna luftficka minskar värmeledningen mellan mark och bjälklag. En källare fyller samma funktion (Wikipedia, 2012). Ett problem med dessa två, speciellt under sommartid, är att det lätt bildas fukt, med allvarliga fukt- och mögelskador som konsekvens (Franzén, 2012). Fönster Isoleringsgraden för fönster kan enligt Werner (2011) inte beräknas på samma sätt som väggar, eftersom: ( ) isoleringen inte består enbart av ett homogent genomgående material ( ) Det är det reflekterande skiktet (den reflekterande ytan) i kombination med luftspalten som ökar värmemotståndet. För att reflekterande isolermaterial ska fungera får inte värmeledning uppstå med den reflekterande ytan; ytan får inte vara i kontakt med värmeledande material. Hos fönster är det istället luftspalterna mellan fönsterglasen som förhindrar denna värmeledning (Werner, 2011). Äldre byggnader med originalfönstren kvar, har vanligtvis tvåglasfönster. Tvåglasfönster har ett relativt högt U-värde på 2,8 3,0 W/m 2 K (Econ Bygg AB, 2012) jämfört med standard 4 Värmeledningstalet kan variera beroende på trädslag, men 0,14 är den siffra som vanligen används (Wåhlin, et al., 1948). -15-

16 treglasfönsters 1,9 W/m 2 K och moderna treglasfönsters (även kallade isolerfönster) 1,2 W/m 2 K, se Tabell 4. Tabell 4. U-värden för tre vanliga typer av fönster (Energirådgivningen, 2010). U-värde (W/m 2 K) Tvåglasfönster Ca 2,9 Treglasfönster Ca 1,9 Isolerfönster Ca 1,2 Treglasfönstrets låga U-värde beror på den extra luftspalten. Ett lågemissionsglas (förkortas LEglas) är ett glas som på ena sidan har en tunn film av silver eller tenn. Denna metallfilm minskar värmeutstrålningen från rummet utan att förhindra solljusets passage. Ett LE-glas kan sägas motsvara en luftspalt, vilket innebär att U-värdet för fönstret efter byte av glasrutan kan sänkas till samma nivå som treglasfönster (Hansson, 2012). Isolerfönstrets ytterligare lägre U-värde beror på att spalterna istället för luft fylls med ädelgaser som argon eller krypton, vilka har högre densitet och lägre värmeledningstal (Bülow-Hübe, 2001). Att byta ut hela fönster kan bli dyrt; vanliga, öppningsbara treglasfönster med träkarm brukar kosta från 5000 kronor styck (Kronfönster, 2012). Byte av den inre glaskassetten till LE-glas är betydligt billigare. En villa i Stockholmstrakten med 15 m 2 fönsterarea kan genom att byta till LEglas minska det årliga energibehovet med 1500 kwh, till ett investeringspris på till kronor. Priset beror på hur mycket av installationsarbetet husägaren väljer att utföra själv (Energirådgivningen, 2010). Beroende på vilket material fönsterkarmarna är tillverkade av kan de orsaka värmeförluster. Ett material med hög konduktivitet leder ut mer värme ur huset. Aluminium har ca 1500 gånger högre värmeledningsförmåga än trä, varför traditionella fönsterkarmar av trä är mer energieffektiva (Bülow-Hübe, 2001). Ett annat sätt att sänka värmeförlusterna, är att ha ordentliga tätningslister kring fönster och dörrar, så att inte varmluft tränger ut genom springor (Energimyndigheten, 2011a). Tilläggsisolering Eftersom varm luft stiger uppåt, sker den största isoleringsrelaterade värmeförlusten i förhållande till yta genom taket. Ett småhus i Stockholms klimatzon, som har en inomhustemperatur på 21 C och ett 100 m 2 stort vindstak med 20 cm isolering, minskar genom tilläggsisolering med 20 cm isolermaterial sitt årliga energibehov med nästan 1,3 MWh (Nilsson, 2012). Vindsutrymmen utnyttjas i allmänhet antingen som boyta eller som förvaringsutrymme. För att en vind ska kunna utnyttjas som boyta, behöver innertaket isoleras. Isoleringen sätts då på insidan av yttertaket, mellan takbjälkarna. Annars räcker det att isolera golvet. Vid golvisolering läggs isoleringen mellan golvstommarna. Golvläggning sker direkt ovanpå isoleringsmaterialet (isolen BM, 2012). Eftersom syftet är att ytterligare minska värmeöverföringen mellan två utrymmen, resulterar isolering av vindsgolv i ett kallare vindsutrymme. Det är viktigt att vindsutrymmet är tillräckligt ventilerat för att inte kondens ska uppstå på innertaket och orsaka fuktskador (Månsson, 2012). Ventilation skapas genom att en liten luftspalt lämnas mellan isolering och innertak. Detta gäller för både golv- och takisolering (isolen BM, 2012). -16-

17 Tilläggsisolering av väggar är mer komplicerat än den av vindsutrymmen. Det sker oftast på utsidan av huset, varvid fasaden och övriga utstickande detaljer måste tas bort först. Fönstren behöver av estetiska skäl flyttas ut. Om det är viktigt att husets fasad inte ändras, kan istället insidan av huset isoleras. Isoleringen blir dock inte lika god, och boytan minskar i och med att innerväggarna byggs på invändigt. Även här måste utstickande detaljer som radiatorer flyttas. Det är viktigt att isoleringen inte påverkar ventilationen, för att inte fuktskador ska uppstå (Engqvist, 2008). Isoleringsmaterial kan dock vara mer eller mindre hygroskopiska, det vill säga de är mer eller mindre bra på att ta upp fukt och andas. Det går bra att blanda två material så länge de båda är hygroskopiska enligt Månsson (2012), men däremot ska hygroskopiska material inte kombineras med icke hygroskopiska. Hygroskopiska material är fördelaktiga i gamla byggnader (Tunbjer, 2012). De första isoleringsmaterialen människan använde var naturliga. De stockar som användes till timmerhus gröptes ur på undersidan. Den resulterande kontaktytan mellan två stockar blev mycket liten och trycket alltså mycket högt, vilket resulterade i ett mycket tätt hus. Rummet mellan träytorna fylldes med husmossa eller lin (FMR, u.d.). Sedumtak, i folkmun gröna tak, var länge vanliga i Sverige. Dessa tak är såväl ljud- som värmeisolerande (Garden Aquatica, 2012). Fyllnads- och värmeisoleringsmaterial delas traditionellt upp i två kategorier: oorganiska och organiska (Wåhlin, et al., 1948). På senare år har nya isoleringsmaterial uppfunnits, däribland oljebaserade sådana, och kan därför enligt Thormark (2012) delas upp i mineralbaserade, oljebaserade och växtfiberbaserade material. I denna rapport används den traditionella kategoriseringen. Oorganiska isoleringsmaterial Dessa kallas även döda material, på grund av att de saknar förmåga att ta upp fukt eller lagra värme. Kategorin innefattar mineraliska och plastmaterial, som båda innehåller giftiga kemikalier. I ekohus väljs därför dessa material bort till förmån för mer hållbara, organiska alternativ (Bokalder, 2012). Mineraliska material innefattar bland annat glasfiber och stenull, vilka är gjorda av sand, kalk och returglas respektive bergmineral. De kommer i form av lösull och skivor, och introducerades enligt Thormark (2012) på marknaden under 1950-talet. Det finns dock källor, specifikt boken Bygg II av Wåhlin et al. (1948), som visar att det börjat användas redan under 40-talet. Med värmeledningstal på ca 0,04 W/m C, se Tabell 5, ger materialen mycket god isolering. En diffusionsspärr ett plastskikt mellan klimatskal och isolering behövs som förhindrar fukt att tränga sig in i byggnaden, eftersom fuktskador annars uppstår (Bokalder, 2012). Det är mycket energikrävande att tillverka mineralbaserad isolering (Thormark, 2012) och den en gång stora marknaden för dessa material är enligt icell (2012a) i dagsläget liten. Plastisolering, som tillverkas av den fossila råvaran olja, kommer oftast i skivform och används främst till nybyggen. Det krävs stora mängder energi för att tillverka isoleringen (Thormark, 2012). Plastisolering har en lika god isolerförmåga som mineralisk isolering, se Tabell 5, men är brandfarlig. Emedan plast inte får fuktskador, kan dess isolerande förmåga försämras vid långvarig kontakt med fukt (Bokalder, 2012). Organiska isoleringsmaterial -17-

18 Växtfiberbaserade isoleringsmaterial är gjorda av förnyelsebara råvaror. Den energi som krävs för att tillverka dem är mycket liten jämfört med oljebaserade och mineralbaserade (Thormark, 2012). Det finns på marknaden ett flertal alternativ, exempelvis cellulosafiber och de mer traditionella materialen såg- och kutterspån. Såg- och kutterspån är rester från träbearbetning, specifikt sågning och hyvling, och utgöra relativt billiga och effektiva värmeisoleringsmaterial (Wåhlin, et al., 1948) varför de är vanliga isoleringsmaterial i äldre byggnader. För att minska risken för ohyra, blandas det oftast upp med torr, släckt kalk. Beroende på spånens storlek, varierar värmeledningstalet mellan 0,06 och 0,08 W/m K (Wåhlin, et al., 1948), se Tabell 5. Cellulosafiber finns i skivform till väggisolering, då cellulosa utvinns ur träråvara, men vanligare är lösfyllnad till golvisolering, då returpapper används (Adolfi, 2002). Materialet sprutas vanligen in efter att golvet lagts på plats (Stefansson, 2012). Fördelen med den av returpapper är att inga nya träd behöver fällas vid tillverkningen (icell, 2012b). Enligt Stefansson (2012) och Adolfi (2002) har materialet goda hygroskopiska egenskaper men behöver enligt Thormark (2012) impregneras för att kunna stå emot mögel. Adolfi (2002) benämner cellulosafibern som ett material som förenar fördelarna hos såg- och kutterspån med mineralullens isoleringsförmåga. Ett organiskt isoleringsmaterial som inte är gjort av växtfiber, men som indirekt fås från växtriket i form av pälsen av en domesticerad herbivor, är fårull. Vid tillverkningen används endast 10 % av den energi som krävs för att tillverka motsvarande mängd isolering av plaster (isolen BM, 2012a). På grund av sina mycket goda hygroskopiska egenskaper passar de bra till icke täta hus (isolen BM, 2012b). Fårull har ett naturligt skydd mot mögel och klassificeras som ett icke brännbart material (isolen BM, 2012c), vilket innebär att det är självsläckande samt inte behöver impregneras. Även Bokalder (2012) vidhåller att materialet är brandhärdigt, men nämner att viss impregnering kan behövas för att undvika malangrepp. En metod som tas fram nu innebär tvättning med starkt doftande växtextrakt från lavendel och cederträ. Fårull är ljuddämpande och formstabilt (isolen BM, 2012c), vilket ger materialet en intakt värmeekonomi under husets hela livslängd (isolen BM, 2012d). Tabell 5. Värmeledningstal för några olika isoleringsmaterial enligt Bokalder (2012) och Ejnar Wåhlin et al. (1948). Isoleringsmaterial Värmeledningstal (W/m K) enligt Bokalder (2012) Värmeledningstal (W/m K) enligt Wåhlin et al. (1948) Glasull (matta) 0,034-0,040 0,04 Stenull (matta) 0,034-0,040 0,04 Cellplast 0,035-0,041 - Sågspån 0,07-0,10 0,07 Kutterspån 0,06-0,08 0,06 (0,08) 5 Cellulosafiber 0,038-0,043 0,05 6 Fårull 0,039-0,045 0, Inom parantes gäller för en maximal spånstorlek på 5 cm 2. 6 Avser knycklat tidningspapper. 7 Data från isolen BM (2012c); ansågs inte behöva en separat kolumn. -18-

19 Inomhustemperatur Den inomhustemperatur som anses lagom varierar med vem som blir tillfrågad. Vid en enkätundersökning utförd 2004, ansåg hälften av de tillfrågade att C är en lagom inomhustemperatur. Enligt en enkätundersökning utförd år 1989, tyckte över hälften av de tillfrågade att 20 C var lagom (Isaksson, 2005). En mätstudie som Energimyndigheten genomförde visar emellertid att den genomsnittliga inomhustemperaturen i villor är 21,5 C (Energimyndigheten, 2007). Det rekommenderas att hus som inte är i bruk under vintertid håller en viss lägsta inomhustemperatur. Detta kallas för underhållsvärme och förhindrar bland annat att ledningar fryser (Energimyndigheten, 2012a) samt att kondens bildas. Det finns olika rekommendationer för vilken temperatur som är lagom. En vanlig rekommendation är ca 10 C (Energimyndigheten, 2012a) men även en lägre underhållstemperatur på 5-7 C räcker för att hålla fukt borta. Det minskar samtidigt energibehovet jämfört med en temperatur på C (Eriksson, 2008). En tumregel säger att för varje grad inomhustemperaturen kan sänkas, sänks energianvändningen med 5 % (Normark, 2011). Ju lägre underhållstemperatur som hålls, desto längre tid tar det att värma upp huset igen. Det finns fjärrstyrda uppvärmningssystem att tillgå om det huset behöver vara uppvärmt vid ankomst (Eriksson, 2008) Värmedistribution Typ av värmedistribution är en faktor som inte är beroende av klimatet såsom ventilation och transmission, men som kan ha stor inverkan på energibehovet. Värmedistributionen i huset sker normalt sett genom luft eller vatten, men även direktverkande el förekommer (Energimyndigheten, 2012d). I Sverige är vattenburna värmedistributionssystem vanligast, då de fungerar tillsammans med de flesta värmekällor (Energimyndigheten, 2012d), exempelvis värmepannor och värmepumpar (Energimyndigheten, 2012f). Vatten hettas då upp med en värmepanna, varefter det med cirkulationspumpar sprids via ledningar till husets värmeradiatorer. Hus byggda innan 1984 har högtemperatursystem, vilket innebär att vattnet hettas upp till 80 C innan det leds ut. I nyare hus värms vattnet istället till 55 C; detta kallas lågtemperatursystem (Energimyndigheten, 2012d). Luftburna system går ut på att direktvärma luften. Vanliga källor är luft-luftvärmepumpar och braskaminer. För att sprida värmet i luften, kan fläktar behövas. Istället för att använda fläktar, kan värmesystemet användas till att förvärma ventilationsluften. Ventilationssystemet sköter då värmefördelningen (Energimyndigheten, 2012d). Direktverkande el går ut på att elen omvandlas till värme direkt i radiatorn. Två radiatormodeller brukar särskiljas: oljefyllda eller icke oljefyllda (Energimyndigheten, 2012f). De icke oljefyllda benämns även öppna, och har många små ytor av metall som värmer luften intill radiatorn. Den värmda luften stiger och skapar en viss luftcirkulation och värmefördelning i rummet. Oljefyllda radiatorer är effektivare, i och med att olja svalnar långsammare än metall och därmed kan lagra värme (Lapplands kommunalförbund, 2012). Temperaturen i rummet blir även jämnare. All el omvandlas till värme direkt i radiatorn, vilket ger den en hundraprocentig verkningsgrad enligt Franzén (2012) och Barsebäck (2012). -19-

20 1.1.2 Tappvarmvatten Ca % av en bostads totala energianvändning uppmäts gå till värmning av tappvatten (Olsson, 2003). Enligt Energimyndigheten är denna siffra 20 % för villor. Energibehovet varierar mellan hushåll till följd av de boendes vanor och hur duschmunstycken och vattenkranar är utformade. Den energi som i ett småhus används till uppvärmning av vatten kan med dessa faktorer variera mellan 500 kwh till 1800 kwh per person och år (Energimyndigheten, 2011b). En behaglig duschtemperatur är lika eller några grader varmare än kroppstemperaturen, C. En vanlig dusch tar 15 minuter och förbrukar 180 liter vatten, se Tabell 6. Många energiföretag, däribland Eon (2012a), rekommenderar att duschtiden kortas ned till 5 minuter för att spara energi. Energiåtgången för varmtappvatten kan då minskas med 1500 kwh per person och år (Energimyndigheten, 2011c). Ett annat sätt att spara varmvatten är genom att byta ut munstycket till ett snålspolande. Vattenflödet kan då minskas från 12 till 6 liter per minut (Energimyndigheten, 2011d). Vattenflödet vid handtvätt är vanligen 0,1 l/s (Bergman, 2001). För att händerna ska bli ordentligt rena behöver de tvättas i minst 20 sekunder. Enligt en studie i USA är genomsnittstiden ca 11 sekunder, men många tvättar händerna betydligt mindre (Weise, 2009). För total vattenåtgång vid nämnda fall, se Tabell 6. Att diska under rinnande vatten är mycket energikrävande jämfört med disk i balja. Det går åt upp mot 100 liter respektive 20 liter vid de två alternativen. Vid en normal diskvattenstemperatur på 45 C motsvarar den mindre vattenmängden ca 1 kwh, vilket innebär att många kwh kan sparas om disk under rinnande vatten undviks (Eon, 2012b). Tabell 6. Sammanställning av ovan diskuterade fall av vattenförbrukning. Baserat på Eon (2012a); (2012b), Energimyndigheten (2011c); (2011d), Bergman (2001) och Weise (2009). Aktivitet Önskvärd vattenåtgång ur miljö- och hygiensynpunkt (l) Vanligare vattenåtgång (l) Dusch 8 60 (30) 180 (90) Handtvätt 2 1,1 Disk Den energi som går åt till vattenuppvärmning varierar mellan årstiderna. Det beror dels på att det inkommande kallvattnets temperatur varierar och sjunker med lufttemperaturen. Delvis beror det på att varmvattenförbrukningen tenderar variera under året, vilket också visades i Figur 3. Den energimängd som åtgår till vattenuppvärmning i ett småhus är hälften så stort i juli, då förbrukningen är som minst, som i januari, då den är som högst (Olsson, 2003). Klimatberoendet Kallvattentemperaturen varierar beroende på om grund- eller ytvatten används. Ytvatten har en temperatur som varierar under året och med djupet från vilket det hämtas (Eriksson, 2005). Det finns ett språngskikt i sjöar och hav som kallas termoklinen, där vattentemperaturen på ett litet djupintervall ändras mycket snabbt. Termoklinen ligger i de flesta svenska vatten på ungefär 10 meters djup (Wikipedia, 2012), i Östersjön meter. Vattnet ovan termoklinen varierar 8 Siffra inom parantes anger vattenförbrukningen med snålspolande munstycke. -20-

21 knappt i temperatur (Jansson, 1978). Grundvatten däremot, i mellersta Sverige, håller i princip en konstant temperatur som ligger någon grad över årsmedeltemperaturen i luften (Eriksson, 2005). Hälsorisker Intagande av vatten i ett visst temperaturintervall kan orsaka legionärssjukan, en sjukdom som i Sverige leder till femtio dödsfall per år. Legionellabakterien frodas i temperaturintervallet C och trivs allra bäst i 38 C. Bakterierna dör vid 50 C, som är den minsta tillåtna temperaturen i varmvattenberedare. Det kan ta flera timmar innan alla bakterier har försvunnit vid den temperaturen. Höjs temperaturen till 60 C förkortas den tiden till ca 10 minuter. Varmare vatten ökar energibehovet och medför även ökade risker för brännskador (Olsson, 2003). Om varmvattenberedarna håller en hög temperatur, bör en blandare med temperaturspärr installeras. Spärren reagerar på temperaturförändringar och ser till att mängden uppvärmt vatten i relation till kallvatten aldrig blir större än att temperaturen underskrider den satta maxtemperaturen, ofta förinställd till 38 C (FM Mattson, 2012) Hushållsel Till hushållsel räknas den el som används till kyl och frys, belysning, matlagning, diskmaskin, tvätt och torkning av kläder men även till underhållning i form av exempelvis stereo och TV. I ett genomsnittligt småhus i Sverige används 4 till 5 MWh per år till belysning, hemelektronik och vitvaror. I en lägenhet åtgår 2,5 till 3 MWh per år (Energimyndigheten, 2011f). Ett exempel på hur beteende kring användandet av hushållsapparater påverkar på hushållets energibehov: ett genomsnittligt hushåll i Sverige tvättar 200 gånger per år och energianvändningen kan se ut som i Tabell 7. Många av dagens tvättmedel tvättar lika bra vid 40 C som 60 C. Energianvändningen kan halveras genom att tvätta vid en lägre temperatur (Göteborg Energi AB, 2012). En tio år gammal tvättmaskin drar ungefär dubbelt så mycket energi som en ny modell och en 15-årig fyra gånger mer (Vattenfall, 2012b). Tabell 7. Exempel på energi- och vattenförbrukning vid kläd-/lakanstvätt (Göteborg Energi AB, 2012). Aktivitet Energianvändning Vattenförbrukning Tvätt 60 C, 4-5 kg 0,95-1,2 kwh per tvätt 67 l Tvätt 40 C, 4-5 kg 0,6 kwh per tvätt 50 l Torktumling 1,0 kwh per kg - Torkskåp 2,0 kwh per time Värmesystem Det finns många alternativ till uppvärmning av lokaler och tappvatten i Sverige. Övervägande vanligast i Sverige är fjärrvärme, vilket visas i Figur 5, men även el, olja och olika biobränslen används. -21-

22 Total energianvändning 2010, efter energislag Flis, pellets, ved 2% Naturgas 2% Olja 4% El 9% Fjärrvärme 83% Figur 5. Energislag som användes till uppvärmning av boyta och varmvatten i samtliga lokaler i Sverige år 2010 (Energimyndigheten, 2011h). Trädbränslen används främst för att värma småhus, då i egna fristående småskaliga värmesystem som utnyttjar tillexempel flis- eller pelletpanna. Oljepannor används också på detta sätt, liksom värmepumpar. Samtliga diskuteras i följande kapitel Fjärrvärme Fjärrvärme är ett storskaligt värmesystem som är mycket användbart i städer och både små och stora tätorder (Svensk Fjärrvärme, 2012b). Minst hälften av Sveriges uppvärmning kommer härifrån enligt El.se (2012). År 2008 var siffran 56 % enligt Svensk fjärrvärme (2009) men Energimyndigheten (2011h) säger att denna siffra ökat till 83 % år Själva storleken hos systemet är grunden till systemets effektivitet; istället för att varje hushåll producerar eget värme, produceras det i en stor värmeanläggning för att sedan distribueras sedan till lokalerna, se Figur 6 (Energimyndigheten, 2011g). Fjärrvärme innebär lite arbete för hushållet, i och med att ingen sotning, eldning eller bränslepåfyllning av egen panna är nödvändig. Om värmepanna byts ut mot fjärrvärme, är det viktigt att tänka på att ventilationen kan förändras i vissa hus (Energimyndigheten, 2011g). Detta diskuteras översiktligt i kapitel Elvärme. -22-

23 Figur 6. Fjärrvärme produceras i ett värmeverk i nära fjärran, varefter det distribueras till byggnader via ett ledningsnät (Energimyndigheten, 2011g). En grundförutsättning för fjärrvärme är just att det måste finnas ett fjärrvärmeverk att ansluta till (Svensk Fjärrvärme, 2012b). Eftersom antalet fjärrvärmeverk är begränsat, finns ingen möjlighet att välja leverantör. Den som finns inom området, är den som måste användas (Energimyndigheten, 2011h). I fjärrvärmeverket upphettas vatten till C med hjälp av värmepannor (El.se, 2012). Det varma vattnet distribueras sedan genom nedgrävda, välisolerade ledningar till kundens fjärrvärmecentral. I denna central används värmeväxlare till att dels värma vattnet i kundens vattenburna värmedistributionssystem, dels värma tappvatten i kundens varmvattenberedare. I de flesta fjärrvärmecentraler produceras varmvatten kontinuerligt, vilket enligt Svensk Fjärrvärme (2012b) innebär att tillgången på varmt vatten är nästan obegränsad. Värmeanläggningarna kan delas upp i två kategorier: rena värmeverk, där bara värme produceras, och kraftvärmeverk, där el och värme produceras samtidigt (El.se, 2012). I ett vanligt elkraftverk blir endast % av den tillförda energin till el. Resten försvinner med kylvattnet ut i avloppet. Genom att istället utnyttja detta spillvärme till uppvärmning vatten som sedan distribueras i fjärrvärmenätet, kan upp till 90 % av den tillförda energin tillvaratas. Det är just detta som sker i ett kraftvärmeverk (Svensk fjärrvärme, 2012a). Miljöpåverkan Bränslet är vanligen spill från skogsindustri eller brännbart avfall från exempelvis hushåll, varför det anses även vara ett miljövänligt uppvärmningsalternativ (Svensk Fjärrvärme, 2012b). Tillskott av fossila bränslen såsom kol och olja förekommer när värmebehovet är stort. I mer sällsynta fall utnyttjas solvärme, kärnenergi eller värmepumpar (El.se, 2012). I Figur 7 visas vilka bränslen som år 2009 användes till fjärrvärmeproduktion i Sverige. -23-

24 Figur 7. Procentuell fördelning av de bränslen som i Sverige användes till fjärrvärmeproduktion år Redigerad bild från Svensk Fjärrvärme (2011). Ekonomi I och med fjärrvärmeverkens flexibilitet kan värmekälla väljas efter tillgång och pris, varför en låg prisnivå kan hållas i jämförelse till andra uppvärmningsformer (Svensk Fjärrvärme, 2012b). År 2011 var medelpriset per kommun och kwh 77,05 öre inklusive moms. Priset har mellan år 1999 och 2011 ökat med över 50 % till följd av att priset på olika typer av trädbränslen har ökat lika mycket eller mer under dessa år (Svensk Fjärrvärme, 2011) Elvärme I svenska småhus är elvärme av något slag den vanligaste uppvärmningsformen. Nära hälften av den energi som år 2009 användes till uppvärmning av hus och tappvatten, 34 TWh, kom från el, enligt Energimarknadsinspektionen (2011). Direktel via elradiatorer behandlats översiktligt i Värmedistribution. Här behandlas endast eldrivna värmekällor kompatibla med vattenburen el såsom elpannor, elpatroner och värmepumpar. Elpanna/-patron Principen för en elpanna eller elpatron är densamma som för andra värmepannor. Vattnet värms upp i en behållare, i detta fall genom elvärme, varefter det med hjälp av cirkulationspumpar fördelas i husets radiatorer (Energimyndigheten, 2012f), (Energifakta.nu, 2012). Flera effektsteg upp till maximal effekt finns i allmänhet hos dessa värmekällor, för att inte mer el ska förbrukas än nödvändigt. Med inbyggda reglersystem, styrs värmeavgivningen automatiskt med hänsyn till rådande väderlek och den temperatur som är önskvärd inomhus (LK Systems, 2012). Med ett sådant reglersystem, kan uppvärmningskostnaden för ett småhus värmt med elpanna minskas med 10 % (Lapplands kommunalförbund, 2012). Elpatroner finns, liksom bränslepannor, av flera olika modeller som kan ge olika mycket värmeeffekt. Patroner från Värmebaronen (2012a) har en maxeffekt på upp till 15 kw. Modellen Arctic EVI 20 av Mecaterm (2012), som är skapad för att värma ett småhus även under -24-

25 utomhustemperaturer på ner till -25 C, klarar att ge en värmeeffekt på 19,7 kw. Produktdatabladen från Värmebaronen (2012a) och Mecaterm (2012) tyder på att elpatroner generellt sett klarar att värma vatten upp till drygt 60 C. Installationspriset är i förhållande till bränslepannor lågt. Cirkapriset för en elpatron med sju effektsteg och värmeeffekt på 14,7 kw är mindre än kr (Värmebaronen, 2012b). Elpatron kan användas i kombination med värmepannor och är ett bra komplement till sådana (Värmebaronen, 2012), samt kan användas som reserv ifall att bränslet tar slut eller om möjlighet inte finns att fylla på bränsleförrådet (Energimyndigheten, 2012f). När elden brunnit ut, tar patronen automatiskt över uppvärmningen av vattnet (Värmebaronen, 2012). Värmepump En värmepump är en eldriven anordning som tar värme från naturen exempelvis berggrund, ytjord, sjövatten eller luft som sedan omvandlas till i huset användbar värme (Energimyndigheten, 2012g). De kan även användas i kombination med bränsle- och elpannor för att ta tillvara på energin i frånluften (Energimyndigheten, 2012f). Värmefaktor (förkortas COP) är ett mått som används för att beskriva hur hög verkningsgraden hos en värmepump är. Mer specifikt visar COP hur mycket el som behövs i relation till hur mycket värme pumpen producerar. Kan 4 kwh utvinnas från mediet, till exempel utomhusluft, för varje kwh el som tillförs, blir COP 4. Ett högt COP innebär alltså hög värmefaktor och värmeeffekt (Energimyndigheten, 2012j). Hos luft-luftvärmepumpar, vilka utvinner värme från utomhusluften, varierar COP kraftigt med årstiden, till skillnad från till exempel bergvärmepumpar. I allmänhet görs beräkningar med antagandet att utomhusluften är 7 C och inomhusluften 20 C. COP 4,5 är vanligt i detta fall. Sjunker utomhustemperaturen till -20 C, kan COP dock sjunka till nästan 1 (Wikipedia, 2012), det vill säga dess verkningsgrad är inte märkbart högre än den hos en elradiator, se Värmedistribution. Den på senare år minskande elanvändningen i Sverige, som illustrerades i Figur 2 ovan, är delvis ett resultat av den ökande användningen av värmepumpar. Energimarknadsinspektionen (2011) anger följande anledning: Installation av en värmepump innebär förenklat att den av hushållet köpta energin minskar samtidigt som den totala energianvändning, inklusive den värme som värmepumpen tillför, förblir ungefär densamma om inte andra åtgärder genomförs samtidigt. Ett sätt att kombinera värmepump med specifikt flispanna, är genom att ersätta pannan med pumpen under sommarmånaderna, eftersom flispannor har sämre verkningsgrad vid korta gångtider. På vintern används värmepumpen till att kondensera ut fukten ur rökgasen, vilket höjer flispannans verkningsgrad (Kyl & Värmepumpföretagen, 2012). Att byta ut en bränslepanna mot en värmepump i ett hus med självdragsystem kan dock vara komplicerat. Spillvärme från pannor håller pannrummet torrt och luften i rörelse. Eftersom värmepumpar inte ger spillvärme, blir pannrummet därmed kallare och fuktigare. För att undvika fuktskador i utrymmet behöver därför ventilationen förbättras och eventuellt en radiator installeras (Energimyndigheten, 2012g). Ekonomi Installationskostnaden för elvärme är låg jämfört med många andra värmekällor och kräver lite arbete utöver inkoppling av stickkontakten (Energifakta.nu, 2012). Det är dock inte kostnadsfritt. På grund av det rådande höga elpriset, är det till och med under sommarmånaderna (då -25-

26 bränslepannornas korta gångtid gör dem ineffektiva) billigare med pellets- än med elpannor (Pellets-FAQ, 2006). Även elleverantören Eon (2012b) vidhåller att elpannor, jämfört med till exempel pellets- och flispannor, är dyra att ha i drift. I Figur 8 visas prisutvecklingen för det rörliga elpriset under det gångna decenniet. Här syns att elpriset har mer än fördubblats under denna tidsperiod. Figur 8. Det rörliga elpriset för en småhuskund som köper 20 MWh elvärme per år (Energimarknadsinspektionen, 2011). Miljöpåverkan Beroende på framtagningsmetod, lämnar elförbrukningen olika stora koldioxidsfotavtryck (Energifakta.nu, 2012). Vissa elleverantörer, bland annat Eon ger därför kunden valet att köpa el producerat från blandade källor (däribland kärnkraft) eller från endast förnyelsebara källor. Elproduktion genom förnyelsebara källor som vind- och vattenkraft ger inga koldioxidutsläpp vid elproduktionen. De blandade källorna, vilka inkluderar kärnkraft och förbränning av fossila bränslen, ger emellertid upphov till 320 g koldioxid per kwh (Eon, 2012b) Oljepanna Oljepannan är en relativt enkel panna med nästan inga rörliga delar. Dagens oljepannor har en väldigt hög verkningsgrad, ofta upp mot 95 % (Faluns kommun, 2012). Det som avgör verkningsgraden är i huvudsak blandningen av bränsle och syre i brännaren. Ett riktmärke är att en kubikdecimeter olja förbränns tillsammans med 10 m 3 luft. Dessutom måste oljepannan underhållas genom att bland annat sotning för att bibehålla en god verkningsgrad (Energimyndigheten, 2012). Oljepannor bränner med konstant bränsletillförsel vilket innebär att en termostat slår an och av brännaren vid behov, däremot justeras lufttillförseln för att optimera förbränningen (Oilheatamerica, 2012). Eftersom oljepannor använder ett fossilt bränsle, finns det ett nationellt intresse att fasa ut dessa till förmån för mer miljövänliga uppvärmningsalternativ såsom biobränslen (Erlich, 2012). -26-

27 1.2.4 Pelletspanna En pelletspanna har mycket gemensamt med en oljepanna och är inte nämnvärt mer skrymmande än denna. Dessa två är byggda likadant så när som på brännaren, som i pelletspannan förbränner fast bränsle. Pellets matas från ett pelletslager till brännaren med hjälp av ett system av skruvar. Pelletpannsystem finns med effekt från 10kW och uppåt (Novator, 1996). Då en oljepanna och pelletpanna har så pass mycket gemensamt, är det inte ovanligt att privatpersoner låter byta ut brännare och matningssystem i sin oljepanna och går över till pellets som bränsle (Gustafsson, 2012) Flispanna Pannan för att bränna flis är något mer avancerad än en för pellets då flisen inte är homogen. Flispannan kräver även en mer frekvent tillsyn än pelletpannan, gärna varje dag för att säkerställa att ingen flis fastnat (Ohlsson, 2012). Dock har moderna pannor varningssystem som varnar, bland annat genom GSM-nätet, om flis eller något främmande fastnat i systemet. Det finns i huvudsak tre olika pannsystem för flisförbränning stoker, förugn och förugn med rörligt galler. Är energibehovet mindre än 50 kw så är en stoker att föredra ur ekonomisk synpunkt, annars kan en förugn diskuteras. Detta för att en stoker kräver flis med högre kvalitet, både när det gäller fukthalt och storlek men främst för att stokern är en enklare konstruktion (Cabinet Cooler, 2012) Förugn Ett förugnssystem för flis har den stora fördelen att den har mycket gemensamt med en oljepanna; detta för att brännaren vid pannan i en förugn bränner gengas. Oljepannan kan relativt enkelt byggas om till en förugn för flis. Det enda som behövs bytas ut är själva brännaren. Resterande komponenter delas i huvudsak av båda systemen. Dock kan resultatet hos en ombyggd panna variera då de flesta värmepannor fungerar bäst som fabriksfärdiga helhetslösningar (Wifvesson, 2012). Förugnar är generellt sidomatade även om andra lösningar finns tillgängliga på marknaden. I ett system med förugn torkas den inkommande flisen samtidigt som den matas mot brännaren. För att torkningen av flisen ska vara tillfredsställande är första kammaren keramiskt beklädd. Keramiken fungerar som en form av isolator. Det keramiska höljet gör alltså att flis, även med hög fukthalt, kan användas. Trots en fukthalt uppåt 50 % kan en relativt bra energiutvinning erhållas. (Loo, 2010). I en anläggning med förugn finns det två individuella förbränningsfläktar. Den primära lufttillförseln ser till så att syrenivån vid förgasningen är optimal. Det är vanligt att den primära fläkten sitter under det eventuella gallret som bränslet vilar på. Den sekundära fläkten sitter i anslutning till brännaren vid pannan. Vid den sekundära fläkten bränns den gengas som bildats under föregående förgasning och fläkten tillgodoser ett optimalt förhållande mellan gengas och luft (Novator, 1996). Ett mycket kontrollerat luftflöde gör att förbränningen i systemet är så gott som fullständig (Biomass Energy Centre, 2011). -27-

28 Figur 9. Sidomatad gallerpanna med förugn (Biomass Energy Centre, 2011) Stoker I en stoker matas flisen direkt in i pannan med hjälp av en skruvstång. Brännaren sitter inne i själva pannan. Eftersom att flisen inte hinner avfuktas ordentligt som i en förugn ställer stokern höga krav på flisens fuktighetsgrad. Flisen bör inte ha en fuktighetsgrad över 30 %. Med en stoker kan förbränningen dock styras väldigt precist genom att processen är steglös, jämför med förugnssystemets tvåstegsförbränning. En stoker kan antingen vara sidomatad eller matad underifrån. En undermatad stoker är ofta det dyrare alternativet då den i många fall utrustats med två fläktar för en bättre förbränning. Att bränslet förbränns direkt, inuti pannan leder till en sämre förbränning än den i en förugn. Precis som i en panna med förugn så sprutas luft in i förbränningen hos stokersystemet, men i stokern med sidomatning måste syret räcka till både gasbildning samt förbränning av gasen (Biomass Energy Centre, 2011). Stokern ger, i jämförelse med förugnen, mindre värmeförluster då nästan all värmestrålning värmer vattnet i pannan. En stoker är ofta, likt förugnen, helt automatiserad vilket gör det till en vanlig panna i värmesystem småskaligt bruk. Moderna stokrar har elektrisk tändning vilket gör att den kräver minimal arbetsinsats, däremot kräver den, precis som förugnen tillsynsinsats (Gustafsson, 2012). -28-

29 Figur 10. Sidomatad stoker (Biomass Energy Centre, 2011). Figur 11. Undermatad stoker (Biomass Energy Centre, 2011). Säkerhet De tre olika pannsystemen lider alla av en risk att utveckla en brand som rör sig i riktning mot flislagret, så kallad backfire. För att förhindra en brand som rör sig baklänges är det standard att flissystem installeras med ett tvådelat matningssystem. Man låter inkommande flis falla fritt minst en meter under matningen till pannan. Skyddsanordningen behöver nödvändigtvis inte vara av denna typ men är den vanligast förekommande. För att skydda sig mot att flislagret börjar brinna, om branden väl tagit sig till förrådet, bör ett sprinklersystem finnas installerat. Det bör även finnas termostater i matningssystemet enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012) och Energikontoret Gävleborg/Dalarna (2012). Även pannrummet måste uppfylla krav på brandsäkerhet. Golvet i rummet måste vara av obrännbart material, gärna betong. Finns brännbara väggar och tak ska dessa bekläs med brandskyddande material till exempel gips- eller cementskivor (Boverket, 2011). Pannrummet bör vara byggt så att brand inte kan sprida sig till angränsande utrymmen inom 60 minuter, minimikrav är 30 minuter (Brandklass EI30) (GDE-net, 2004). -29-

30 1.2.6 Ackumulatortank och varmvattenberedare Varmvattenberedare bör inte förväxlas med ackumulatortankar. Varmvattenberedare värmer nästan uteslutande bara tappvarmvatten och ackumulatortanken värmer vatten för uppvärmningssyfte. Däremot kan en ackumulatortank innehålla en varmvattenberedare. Ackumulatortanken kan ses som den centrala delen i ett värmesystem och gör systemet mindre känsligt för belastningstoppar och dalar. Till en ackumulatortank kopplas en eller flera värmekällor. Ett exempel på anslutna system till en ackumulatortank skulle kunna vara en pelletpanna, solfångare och elpatron, Figur 12. Viktigt när man kopplar in olika värmekällor till tanken är att dessa ansluts på rätt höjdnivå. Figur 12. Möjliga värmesystem att ansluta till en ackumulatortank (Kakelugnspannan Inc., 2010). Vattnet från solfångaren är inte lika varmt som vattnet från pelletpannan. Är anslutningsnivån för solcellen högre än den för flispannan kommer det uppstå turbulens i tanken vilket får vattnet att blandas. I ackumulatortankar och varmvattenberedare är det viktigt att vattnet är skiktat, det vill säga att varmvatten och kallvatten hålls isär. Det varma vattnet hålls i så stor utsträckning som möjligt högst upp i tanken medan det kalla vattnet, som även är tyngst, vilar i botten på tanken. I en varmvattenberedare värms det kalla vattnet i toppen på tanken för att sedan låta det kalla vattnet tryckas uppåt då det varma vattnet tappas. Moderna ackumulatorer och varmvattenberedare har en god isolation men spillvärme avges alltid så tanken bör placeras på en plats där spillvärmen kommer till nytta, inte i ett uthus eller ett förråd, utan gärna i ett hus som redan värms på annat sätt (Novator, 1996). Varmvattenberedare finns huvudsakligen i tre utföranden; genomströmningsberedare, förrådsberedare och beredare med plattvärmeväxlare. Genomströmningsberedare värmer vatten som är på väg att tappas, det måste alltså värmas relativt snabbt. Genomströmningsberedaren gör -30-

31 att vatten som inte tappas inte värms, vilket gör den energisnål. Nackdelen med genomströmningsberedare är att rören som är relativt små, för att kunna värma genomströmmande vatten fort, lätt blir igensatta av kalk. Beroende på det aktuella vattnets hårdhet går det att ta ställning till om genomströmningsberedare är ett alternativ eller ej. Förrådsberedare fungerar mer som en ackumulatortank. I en förrådsberedare värms allt vatten i tanken upp oavsett hur mycket som tappas. En förrådsberedare klarar en eventuell toppbelastning med en lägre värmeeffekt än de andra modellerna eftersom förrådsberedaren har mycket reservvatten (Novator, 1996) (Energimyndigheten, 2000). 1.3 Bränslen En värmepanna behöver någon slags bränsle för att fungera. Olika bränslen har mycket olika inverkan på ekonomi såväl som miljö. Här nedan diskuteras fossila bränslen, specifikt olja, och träbaserade biobränslen Fossila bränslen Fossila bränslen består av rester från en tidigare biologisk aktivitet som har inte har genomgått en förmultningsprocess, detta på grund av frånvaro av syre. Dessa organiska rester har sedan lagrats under miljontals år djupt ner i berggrunden. Den biologiska aktiviteten har i huvudsak bestått av små vattendjur samt växter. Dessa har blivit liggande på botten av hav och insjöar. Med tiden har dessa döda växter och djur täckts med ett allt tjockare sedimentlager. Detta sedimentlager har under lång tid utsatt väx- och djurlagret för högt tryck och höga temperaturer. Denna process har slutligen fått det organiska lagret att anta en flytande fas av kolväten som är råvaran till olja och även gas. Oljan som idag används, skapades för ca 50 till 500 miljoner år sedan. Processen som berggrunden utövar på den döda organiska massan tar oerhört lång tid, speciellt i förhållande till den takt den för närvarande konsumeras (Energimyndigheten, 2011e). I och med detta kommer förr eller senare ett fossilt bränslestopp ske. När de fossila bränslena inte längre är ekonomiskt försvarbara kommer andra energibärare ta över dessa. De fossila bränslena kommer finnas kvar men kommer vara av så pass dålig kvalitet, oren, att en förädling är för dyr (Nationalencyklopedin, 2012). Vid exotermiska processer friges ämnen till omgivningen, generellt atmosfären. Detta är i sig inget problem, egentligen inte heller att det är ämnen i fossila bränslen som friges. Problemet är mängden samt den hastighet med vilken den återinförs i atmosfären. Ämnena i fossila bränslen har långsamt ackumulerats under sedimentlager i jordskorpan. Den tidigare successiva förändringen av atmosfärens sammansättning har långsamt påverkat miljön på jorden. Den långsamma takten har gjort att organismer och växter har haft tid att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Det människan gjort det senaste seklet är att rubba atmosfärens sammansättning under en väldigt kort tid, när det utan våran hjälp är en miljontals år lång process. En snabb förändring av miljön är synonymt med miljöförstöring (Greenpeace, 2012) (Berner, 2003) Råolja Råolja är ett fossilt bränsle och är råvaran till petroleumprodukter så som bensin, diesel och lättoch tjockolja. De senaste 50 åren har petroleumprodukter varit världens mest använda energiråvara, men då råolja ligger under kategorin fossila bränslen är det framtida priset och tillgången osäker. Hur stora oljereserver som finns kvar är ett hett diskussionsämne och svaret på det skiljer sig mycket beroende på vem man frågar. Enligt OPEC, år 2010, är den totala reserven -31-

32 råolja 1467 miljarder fat, där OPEC-länderna ensamma står för 81 % av den reserven och arabländerna inom OPEC 65 % (OPEC, 2010). Enligt PetroConsultants, år 1995, var den totala oljereserven 746 miljarder fat (Greenpeace, 1995). Olja, kontra fasta fossila bränslen, är mest använd mycket på grund av dess goda logistiska egenskaper, olja är lätt att transportera och förvara. Råolja består av % kol, % väte, 1-3 % svavel och mindre än 1 % kväve, syre och diverse metaller. Fyra olika typer av kolvätekedjor finns i råolja; paraffiner, naftener, arener och alkener (Hyne, 2001). Råolja har dock en relativt stor variation på sin sammansättning beroende på geografisk härkomst. Olja tas ur oljefällor varifrån den pumpas upp till marken för raffinering. Vid oljeraffinering hettas råoljan upp så att råoljans olika produkter kan separeras, se Figur 13. För eldningsolja, eller villaolja, gäller att den kondenserar i intervallet 250 C och 350 C (Energimyndigheten, 2012). Figur 13. Petroleumprodukter och dess temperaturer för raffination (Psarianos, 2010) Globalt pris på råolja Då råolja länge har varit en av de viktigaste råvarorna, har den med tiden blivit den råvara som mest påverkar världsekonomin. Utan olja stannar samhället. All transport förlitar sig nästan uteslutande på olja. Går priset på olja upp, går priset på de flesta produkter och tjänster som inte är lokalproducerade upp (Råvarumarknaden, 2011). Produktionen av råolja och dess pris, som räknas per Brent Crude Oil, har drabbats av två större kriser i modern tid, en i slutet på 1970-talet och en under slutet på 2000-talet. Dessa kriser har inneburit att priset på råolja kraftigt skjutit i höjden, vilket tydligt framgår i Figur 14. Mellan dessa oljekriser har priset varit ungefär detsamma som under första- och början av andra halvan av 1900-talet, realt sett. En viktig skillnad är dock att topparna under 80-talet berodde på kortsiktiga störningar av oljetillförseln på grund av politiska, och även väpnade konflikter, medan vi idag troligen har en mer grundläggande obalans mellan tillgång och efterfrågan. I augusti 2012 var råoljepriset $110 per fat. Att sia om framtida priser är svårt, likt med alla råvaror. Eftersom den är en ändlig råvara kommer priset dock med all säkerhet inte sjunka under ett långtidsperspektiv (Råvarumarknaden, 2011). -32-

33 Eldningsolja Figur 14. Historiskt pris för råolja (Chartsbin, 2009). Eldningsolja, eller villaolja, har sedan början på 1900-talet använts till att värma lokaler med. I Sverige består den slutgiltiga energianvändningen idag till 18,9 % av oljeprodukter för uppvärmning. Eldningsolja finns i många olika kvaliteter och klassas efter svavelhalt och energiinnehåll. Den vanligaste för privat bruk är typ-eo1-olja, en ljus och lätt-destillatolja (Preem, 2012). Typ-1-olja kategoriseras sedan två undertyper; E10 och E32, där E10 är en varmeldningsolja medan E32 går att förvara och använda i kalla utrymmen. Många leverantörer erbjuder även en mer miljövänlig eldningsolja med beteckning beroende på leverantör. Dessa mindre miljöbelastande oljor har ett lägre svavelinnehåll (mindre än 0,02 jämfört med 0,5 för eldningsoljorna i standardutförande) men något sämre energiinnehåll (Preem, 2012) (OKQ8, 2012). En kubikmeter eldningsolja av typ Eo1 har ett energiinnehåll på 9,8 till 11 MWh eller till MJ per kubikmeter (AA International, u.d.). Kraven på oljans miljöpåverkan har under de senaste åren kontinuerligt skärpts, bland annat när det gäller svavelhalter. Eldningsolja Eo1 har brandklass 3 vilket innebär att ämnet har en flampunkt mellan 55 C och 100 C. Ämnen som tillhör brandklass 3 behöver ej märkas med flamsymbol. Eldningsoljor färgas grönt enligt förordning (1993:187) (Riksdagen, 2010) (Beckman, 2009). För att utvinna värmeenergi ur bränslet behöver oljan genomgå en exotermisk process, en värmeavgivande process (Scientificamerican, 1999). Till det kan en oljepanna med brännare användas. Oljepannans design gör att den driftsäker då den arbetar med få rörliga delar. Oljepannor bränner med konstant bränsletillförsel vilket innebär att en termostat slår an och av brännaren vid behov, däremot justeras lufttillförseln för att optimera förbränningen (Oilheatamerica, 2012). Emissioner från eldningsolja De huvudsakliga emissionerna från olja är kväveoxider, svavel, kolmonoxid, och koldioxid. Koldioxid är ett av många ämnen som, väl i atmosfären, ger jorden dess växthuseffekt. Effekten bidrar till att förhindra jordens värmestrålning att stråla ut i universum. En ökning av koldioxid i atmosfären förändrar meteorologibilden för jorden. Se Tabell 8 för ingående utsläpp av eldningsolja -33-

34 i jämförelse med andra bränslen. För att minska utsläppen krävs utveckling av processtekniska eller reningstekniska åtgärder. Används en gammal anläggning kan utsläppen minskas markant vid byte till ett nytt system (Naturvårdsverket, 2005). Tabell 8. Utsläpp till luft från förbränning av olika bränslen (Naturvårdsverket, 2005) (1) Avser inte biobränslen som kategoriseras som avfallsförbränning. Biobränslen 1 Torv Naturgas Kol Olja (Eo1) Stoft (mg/nm 3 ) Kväveoxider (mg/mj) Svavel (mg/mj) Koldioxid (g/mj) Kolmonoxid (mg/mj) Kolväten (mg/mj) Lustgas (mg/mj) Ammoniak (mg/mj) ~ < ~ ,3 56,5 90, < ~ Tungmetaller (μg/mj) Bly Kadmium Kvicksilver 13 1,0 0, ,0 2 ~ 0 ~ 0 ~ ,5 3 2,4 0,2 0,1 Koldioxidemissionerna från biobränslen och torv kan bortses från, då de är koldioxidneutrala och inte ytterligare bidrar till att öka koldioxidhalten i atmosfären. Att värdena för biobränslen och naturgas varierar inom ett så stort spann i Tabell 8 ovan, beror på differenser i bränslena. Biobränslen är inte ett specifikt bränsle som till exempel eldningsolja 1, utan är ett samlingsnamn som inkluderar bland annat flis och pellets. De emissioner som uppstår vid förbränning av biobränslen är mycket beroende den underliggande organiska råvaran. Därtill uppstår skillnader i värden för fasta biobränslen beroende på dess fukthalt. Tabellen får ses som ett generell mall, som ger en överblick över emissioner i olika typer av bränslen. Används en modern anläggning till förbränningen och biobränslet är av god kvalitet, kan de lägra värdena i spannet användas för analys (Naturvårdsverket, 2005). -34-

35 Lokalt pris på eldningsolja Prisbilden för eldningsolja är nästan direkt kopplad till den för råolja. Priset på eldningsolja har i Sverige fördubblats sedan början av 2000-talet, se Figur 15. En tillbakablick i tiden, där hänsyn tas till inflation, visar att priset på råolja har pendlat mellan 4-6 kr/l sedan början på 1980-talet till slutet av 1990-talet, se Figur 16. Under 2000-talet har andelen skatt och moms varit ungefär hälften av priset konsumenter betalar för eldningsoljan. Innan 1990-talet låg det på %, se Figur 17. Figur 15. Nominell prisbild över eldningsolja typ 1 under det senaste decenniet (Svenska Petroleum & Biodrivmedelinstitutet, 2011) Figur 16. Realt pris för eldningsolja typ 1 de senaste tre decennierna (Svenska Petroleum & Biodrivmedelinstitutet, 2011). Uppvärmning med eldningsolja innebär förutom kostnader för själva oljan även kostnader i form av lagstadgade regelbundna besiktningar av cisternen kopplad till pannan. Dessa besiktningar kostar runt 3000 kr, och ska beroende på om den är korrosionsskyddad eller vanlig stålcistern besiktigas var sjätte eller tolfte år (Energimyndigheten, 2012h). Priser på eldningsolja Eo1 E10 hos några utvalda leverantörer i augusti 2012 återfinns i Tabell

36 Figur 17. Andel skatt och moms förhållande till priset på eldningsolja typ 1 (Svenska Petroleum & Biodrivmedelinstitutet, 2011). Tabell 9. Aktuell prisbild, eldningsolja Eo1 E10 aug (1) Exklusive frakt. Leverantör Pris inklusive moms (SEK/m 3 ) Pris exklusive moms (SEK/m 3 ) OKQ Oil Independent (1) Varma villa Dalviks Kvarn Bioenergi och -bränslen Bioenergi är ett samlingsnamn för alla energibärare där biomassa är råvaran. Det finns tre övergripande typer av biologiska energibärare, likt tillståndsfaser för grundämnen; gasformiga, flytande och fasta, där alla har gemensamt att de är koldioxidneutrala. Koldioxiden som släpps ut vid förbränning av bränslena motsvarar samma mängd koldioxid som behövs för att bygga upp ny organisk råvara. Det är på så sätt ett slutet kretslopp. Utgångsfasen för energibärarna är dock den fasta fasen som genom olika kemiska processer kan anta andra faser. Den gasformiga bioenergin kallas för biogas och består i huvudsak av metan, koldioxid och kväve, till ca %, % och 0-5 % respektive. (Biomass Energy, 2012). Till några av flytande energibärarna räknas biodiesel och etanol (till exempel drivmedlet E85). Biodiesel består av långa alkylestrar och framställs genom transesterfiering av vegetabiliska oljor eller djurfett (Habmigern, 2003). E85 är en blandning av bensin och alkohol till 15 % och 85 % respektive. Etanol är en etanmolekyl som har en väteatom substituerad med en hydroxidgrupp. Etanol utvinns ur stärkelserik spannmål och grödor, bland annat majs och potatis (Clean Air Trust, 2008). Till de mest använda fasta energibärarna hör pellets, träflis och ved. De fasta energibärarna kallas enligt svensk standard för biobränslen (Novator, 1996). -36-

37 Biobränslen har i takt med ökande priser på fossila bränslen blivit allt mer efterfrågat. Användningen av biobränslen i Sverige har sedan 1970-talet ökat med 195 %. År 2006 stod biobränslen för mer än hälften av landets värmeproduktion och för ca 5 % av elektricitetsproduktionen (Lindkvist, 2011). Biobränslen av trä, trädbränslen, består av många olika varianter av ved. I en och samma trädstam finns till exempel kärnved, splintved, sommarved och ungdomsved, alla med olika fysikaliska egenskaper. Dessa egenskaper karaktäriseras av densitet, fukthalt, vikt och krympning. Några av dessa egenskaper är påverkbara medan andra är opåverkbara. Till de opåverkbara hör torrrådensitet, kemisk sammansättning, kalorimetriskt värmevärde samt naturlig askhalt, medan fukthalt, effektivt värmevärde och fraktionsstorlek är påverkbara. (Novator, 1996). Alla dessa attribut skiljer sig från var i trädet bränslet kommer ifrån men inte minst vilket slags trädslag utformning bränslet har. Attributen påverkar bland annat bränslets värmevärde, se Tabell 10. Tabell 10. Bränsletabell. Typiska värden som kan variera mycket beroende på ursprung och lagrings- och hanteringsteknik (Novator, 1996) (1). TS = Torrsubstans (Trädbränslen, 1999). Effektivt värmevärde (MJ/kg) TS (1) Effektivt värmevärde (MJ/kg) Fukthalt (%) Askhalt (%) Svavel (%) Klor (%) Densitet (kg/m 3 ) Askans smälttempera tur ( o C) Grot 19,2 9,5 45 1,5 0, Torrflis 19,2 16,6 12 0,8 0, Barkflis 19,2 7, , Salixflis 18,3 7, , Frästorv 21,5 9,5 50 (1) 0, Stycketorv 21,5 12,0 40 (1) 0,24 0, Pellet (trä) 19,2 16,8 11 1,5 0, Briketter (trä) 19,2 16,8 11 1,5 0, Träpulver 19,2 17,7 7 1,0 0, Brännved 19,2 13, , Halm 17,4 14, ,15 0,5 (2) 930 Rörflen (vår) 17,2 14, ,1 0,05 (2) 1460 Rörflen (sommar) Kärnbränsle (vete) 17,3 14, ,17 0,6 (2) ,2 15,0 11 2,1 0,13 0, Stenkol - 27, ,6 0, Olja E1 35,9 GJ/m 3 42,7 < ,

38 Ur Tabell 10 utläses att rå torrflis har ett relativt högt energiinnehåll. Energiinnehållet i ett kg flis är ca 60 % utav det som återfinns i olja. Detta är dock inte intressant vid beräkningar och praktisk jämförelse, eftersom båda inhandlas per volymsenhet och 1 m 3 olja motsvarar m 3 flis. Biobränsle är bland annat uppbyggt av cellulosa och lignin. Dessa består i sin tur av långa och ofta komplicerade kolkedjor med syre och väte. Under en förbränningsprocess bryts dessa kedjor ner till lätta kolväten, kolmonoxid och vätgas. I slutet av förbränningsprocessen återstår endast koldioxid och vatten, om bränslet varit fritt från föroreningar, samt att förbränningen har varit fullständig. Några av de mest väsentligaste reaktionerna vid förbränning av biobränsle är (Novator, 1996): (under värmeutveckling, bildandet av koloxid), (under värmeutveckling, bildandet av koldioxid) och (under värmeutveckling, bildandet av vatten). Om en fullständig förbränning sker är endast de två sistnämnda reaktionerna närvarande. Om en ofullständig förbränning skett så erhålls även restämnen så som kolmonoxid och flyktiga organiska ämnen, VOC. Figur 18 visar en schematisk illustration över beståndsdelarna i biobränslen (Novator, 1996). Figur 18. Schematisk indelning av beståndsdelarna i ett biobränsle (Novator, 1996) För att förhindra en stor andel ofullständigt förbränt bränsle talas det ofta om tre T; tid, temperatur och turbulens. Det vill säga att förbränningen måste ske under en tillräckligt lång tid vid en optimal temperatur och optimal omblandning av komponenterna (Novator, 1996). Vid uppvärmning av mindre, privata, lokaler används nästan uteslutande fast bioenergi och principen för energiutvinning är i stort sett den samma för dessa; direkt förbränning. Vid direkt förbränning förbränns dock sällan allt bränsle. Ett sätt att få en mer optimal förbränning är att använda en metod för att förgasa biobränslet (Union of Concerned Scientists, 2012), (Pellets Atlas, 2009), som några av de moderna biobränslepannorna använder sig av (Biomass Energy Resource Center, 2011). Annars är det vanligt att värmesystem bränner pyrolysgaser istället för gengaser. Pyrolysprocess och förgasning skiljer sig i den bemärkelsen att pyrolys sker helt utan -38-

39 syre men vid förgasning tillsätts en kontrollerad mängd syre och eller vattenånga. Gengassystem har generellt högre verkningsgrad än system som bränner pyrolysgaser. Figur 19 visar stegvis hur energiutvinning med hjälp av förgasning fungerar (Waste Technology, 2012) (Friends of Earth, 2003). Figur 19. Steg vid energiutvinning med förgasning ur biomassa (Biomass Energy Centre, 2011) 1. Biomassans fukthalt reduceras under stadie 1 genom upphettning. Beroende på vilken biomassa och system som används är tiden för denna process olika. 2a. Under pyrolysen vid stadie 2a lämnar flyktiga ämnen bränslet och hindrar bränslet att få kontakt med syret i systemet. Hela 60-80% av bränslets massa avges i form av flyktiga komponenter vid detta stadie. 2b. Stadie 2b genomgår bränslet endast i system för förbränning av gengas. I övriga system bränns istället pyrolysgaserna. Under stadie 2b förgasas bränslet helt och förs till brännaren. Gengas består av kväve, kolmonoxid, väte, koldioxid och metan till ca 50 %, 27 %, 14 %, 4,5 %, och 3 % respektive. 3. Förbränning av gengasen eller pyrolysgaser (lägre temperatur vid pyrolysgasförbränning) sker under det sista steget. De resterande 20 % av bränslet från steg 3 som inte förgasats brinner samtidigt ut och blir till aska (Pellets Atlas, 2009). Under hela processen gäller att tid, temperatur och turbulens optimerats. Ges inte förbränningen detta blir resultatet en ofullständig förbränning som ovan nämnt. Genom att förbränna pyrolys- och gengas reduceras koldioxid- och kolmonoxidutsläppen jämfört med direkt förbränning. Att minska utsläpp av växthusgaser ligger inte bara i intresset för en bättre miljö utan också för att en bättre förbränning ger en högre verkningsgrad. En högre verkningsgrad ger en mer fördelaktig ekonomisk uppvärmning (Energy Institute PennState, 2012) Emissioner från biobränslen Under ideala förhållanden med bränsle utan föroreningar bildas bara vatten och koldioxid som restprodukter av en biomassförbränning. I verkligheten existerar inga sådana förhållanden och ofullständig förbränning är vad som måste förhållas till. Till de restämnen som uppstår hör bland annat kolväten, tjära, svavel, formaldehyder och kväveoxider (Novator, 1996). Kolväten är ett samlingsbegrepp för en stor grupp organiska ämnen, bland annat metan etanol och bensen. Vissa av dessa är harmlösa för människors och miljöns hälsa, vissa inte. Några av kolvätena är mycket cancerframkallande och kan ge skador på det centrala nervsystemet. En del -39-

40 av kolvätena reagerar lätt under UV-strålning med kväveoxider varvid ozon och andra fotokemiska oxidanter bildas vid marken (Novator, 1996) (Lyngfelt, 1999). Tjära är en allmän benämning på tyngre kolväten, där polyaromatiska kolväten (PAH) är de som är farligast för människor. Dessa bildas syrefattig förbränningsprocessen. Många av tjärämnena är starkt cancerogena (Novator, 1996). Koldioxid bildas vid både ofullständiga och fullständiga förbränningar och är i sig inte giftigt. Vidare är skogs- och åkerbränslen koldioxidneutrala och ger vid bränning inte något nettotillskott av koldioxid. All växtbiomassa byggs upp av kol i som finns i luften. När biobränslet sedan eldas går samma kol tillbaka till atmosfären i form av koldioxid, redo att tas upp av växtbiomassa igen (Novator, 1996). Svaveloxider påverkar växters rotutveckling, cellmembranen i deras blad, vaxskikt och klyvöppningar negativt. Svaveloxiderna kan leda till att växternas känslighet för vatten- och näringsbrist ökar (Andersson, 2012). Utsläpp av svaveloxider bidrar även till försurning av sjöar (Svensk Energi, 2012) Aska Aska består av icke brännbara oorganiska metallföreningar. Dessa består i huvudsak av natrium, kalium, kalcium, magnesium och klor. De ämnen som aska består av är innehåller inte några naturfrämmande ämnen vilket gör att den kan föras tillbaka till naturen. Askan är dock inte helt ofarlig då den innehåller en viss mängd tungmetaller. Bortser man från dessa tungmetaller innehåller aska många nödvändiga ämnen för det biologiska kretsloppet vilket gör att den inte bara går utan även bör föras tillbaka, och gärna där biomassan kom från (Novator, 1996). Halten aska i biobränslen är, likt övriga egenskaper, mycket varierande beroende på typ, mängd bark och geografisk härkomst, se Tabell Pellets Råvaran till pellets är trä från skogs- och sågindustrin. Dessa spån och träbitar genomgår en mekanisk förädlingsprocess för att få ett högre energiinnehåll. Det finns tre huvudsakliga steg; torkning, malning och sedan pressning under högt tryck. Slutresultatet är små runda stavar kallade pellets (Ciolkosz, 1995). Dessa stavar har ett högre energiinnehåll per volymenhet än till exempel flis, ved eller ris. Pellets energiinnehåll är ca 3,1 MWh eller 11,2 GJ per m 2 (Stora Enso, 2012) jämfört med till exempel energiinnehållet i ved med 25 % fukthalt som är ca 2,5 MWh eller 9 GJ per kubikmeter (Ängsjödal, 2008). Figur 20. Träpellets (RTF, 2012) -40-

41 Fuktighetsgraden i pellets av standardkvalitet är ca % (Obernberger, 1997) vilket kan jämföras med nyhuggen ved som har en fuktighetsgrad på ca 50 % (Sustainable Energy Authority of Ireland, 2007). Att bränna pellets är enklare än att bränna ved, mycket på grund av storleken men också för att pellets har en enhetlig form. I många avseenden kan pellets liknas vid bränslen i flytande form Flis Flis kan förklaras som en ofullständig pelletförädling. Flisen mals inte lika fint som råmaterialet till pellets, det pressas heller inte, men består av samma råvara. Flis kan framställas av nästan allt avverkat trämaterial, precis som pellets; smågrenar, kvistar eller stora trädstammar, dock med varierande energiinnehåll och kvalitet (Wood Fuel Wales, 2012). Storleken på flis brukar variera mellan 1 till 8 cm och har en varierande struktur beroende på vilket träslag som används (Svenska Trädbränsleföreningen, 2009). Flis för mindre värmeanläggningar för privat bruk brukar ha en storlek på omkring 5 centimeter (Frank, 2012). Figur 21. Träflis (Swebo, 2012) Jämförs pellets och flis hittar man för- och nackdelar med båda bränslena. Flis kan ses som bättre, i form av den går att framställa på egen hand. Flis kan även ses som mer miljövänligt än pellets då energi för pressning inte är nödvändig. Pellets, å andra sidan, är bättre i den aspekten att det har ett högre energiinnehåll, mer lätthanterligt vilket ger en billigare logistik och att det kräver mindre avancerad förbränningsutrustning. Oftast används flis då det i anslutning till verksamheten finns skogsavverkning (Bioenergiportalen, 2010). Träslag Vilken typ av träslag som flisas är av stor betydelse för egenskaperna hos bränslet. Olika träslag har olika fukthalt och energiinnehåll. Trä brukar generellt kategoriseras som antingen hårt eller mjukt. Hårt trä har en högre densitet och ofta lägre naturlig fukthalt medan mjukt trä ofta är fuktigare. Hårt trä har ett högre energiinnehåll per volymenhet men är i stort sett samma om man avser på vikt (National Geographic, 2012), se Tabell 11. Tabell 11. Energiinnehåll i några träslag vid 0, 20, 40 och 60 % fukthalt. TS står för torrsubstans (Trädbränslen, 1999). Sortiment Trädslag Ennergiinnehåll vid en viss fukthalt (MJ/kg) TS (MJ/kg) rå 0 % 20 % 40 % 60 % 20 % 46 % 60 % Stamved med bark Tall 19,3 18,7 17,6 15,6 15,0 10,6 6,2-41-

42 Gran 19,1 18,5 17,5 15,5 14,8 10,5 6,2 Björk 19,5 18,9 17,9 15,8 15,1 10,7 6,3 Tall 19,6 19,0 18,0 15,9 15,2 10,8 6,4 Helträdsflis Gran 19,2 18,6 17,6 15,5 14,9 10,6 6,3 Björk 19,0 18,4 17,4 15,4 14,7 10,4 6,2 Tall 20,4 19,8 18,7 16,6 15,8 11,2 6,6 Hyggesrester utan barr Gran 19,7 19,1 18,1 16,0 15,3 10,9 6,4 Björk 19,7 19,1 18,1 16,0 15,3 10,9 6,4 I Tabell 11 ovan ses att bränsle som innehåller bark och barr har ett lägre energiinnehåll än ren stamved. Rått bränsle med hög fukthalt har betydligt lägre energiinnehåll än ett med låg fukthalt, oavsett trädslag. Det mest förmånliga valet är tallhuggrester. Fukthalten på flis efter torkning brukar variera mellan 20 och 35 %. Nyavverkad skogsmassa brukar ha fukthalt enligt Tabell 12. Det genomsnittliga energiinnehållet i flis med en fukthalt på 30 % är ca 870 kwh, eller 3100 MJ per kubikmeter (Biomass Energy Centre, 2011). Tabell 12. Normala fukthalter för olika trädslag i olika delar av träd (Trädbränslen, 1999). Trädslag Stamved (%) Bark (%) Grenar (%) Tall Gran Björk (näver 15-20) Sälg (skott) Asp Al Ek Bok Flisning För att finfördela avverkad skogmassa behövs en flistugg. En flistugg är en uteslutande mekanisk maskin som huvudsakligen finns i två utföranden; antingen med trumma eller med skiva för att sönderdela veden. I en flismaskin med trumma dras skogsmassan automatiskt in i flistuggen. I -42-

43 trumman dras trämassan med hjälp av skärblad till slutet av cylinder, under detta förlopp trasas trämassan sönder till flis. Trumflisare är generellt högljudda och har en signifikant säkerhetsrisk vid användning. Det är noga att operatören inte har några hängande kläder som kan dras in i trumman. Däremot är en flistugg utrustad med trumma effektiv och snabb. Trumman ofta är direkt kopplad till motorn vilket gör att ett eventuellt stopp i trumman leder till att motorn med största sannolikhet tar skada. Kontinuerlig övervakning är därför nödvändigt. Den andra modellen använder sig av en skiva för flisning. Skivan drar inte in materialet själv utan skivmodellen är utrustad med hjul som förser tuggen kontinuerligt med nytt material. För göra skärbladen i flistuggar så slittåliga som möjligt består dessa av en härdad stållegering med ca 8 % krom. (Cabinet Cooler, 2012). Vid förbränning av flis är det viktigt att flisbitarnas form och storlek är så homogen som möjligt. En konsekvent form och storlek av flis brinner jämt och tenderar inte att fastna i de mekaniska matningssystem pannan använder sig av. Speciellt gäller detta automatiserade system som inte tillses mer än någon gång per vecka (Woodfuel Wales, 2010). Innan flisning bör råvaran torkas minst sex månader. Alternativt kan flisning göras med fuktig råvara och där efter torkas (Energikontoret Gävleborg/Dalarna, 2012). Förvaring Förvaring av flis är en nyckelpunkt vad gäller fliseldning. Oftast låter man ved torka för att sedan flisas, än tvärtom. Ett korrekt torkat bränsle kan ha uppåt 20 % mer energiinnehåll än ett som inte är det. Naturlig torkning av ved kan få ner fuktighetsgraden till 20 % om den direkt efter fällning förvaras i förråd. Om veden istället får ligga ute, täckt under en till exempel presenning kommer inte fukthalten sjunka under 30 %, oberoende av tid (Kofman, 2006). Istället kan träden syrfällas, det vill säga träden får ligga kvar okvistade över en sommar. Härmed kan fukthalten sjunka till % (Energikontoret Gävleborg/Dalarna, 2012). En nackdel med flis är att de är ett skrymmande bränsle. Flis är ett av de bränslen som tar mest lagerutrymme i anspråk. Jämfört med pellets tar flis ungefär tre gånger mer utrymme för samma energimängd (Green Building Magazine, 2012). Vid användning av flis för uppvärmning bör man inte ha ett för stort lager i anslutning till pannan. En uppdelning är bra med ett mindre lager direkt ansluten till pannan och ett större lager på säkert avstånd från pannan. Det större lagret måste kunna hålla ett lager av flis för minst en torkperiod. Flis är inte heller bara skrymmande, under förvaringen sker olika biologiska och kemiska processer i flisen. Det är inte ovanligt att temperaturer kring 60 grader Celsius uppstår och i sällsynta fall kan självantändning uppstå, därav den rekommenderade uppdelningen (Biomass Energy Centre, 2011). När det gäller förvaring av flis är det viktigt att hålla luftfuktigheten minimal då flis har en tendens att börja mögla. Vid hantering av flis bör alltid ansiktsmask användas för att minimera riskerna att andas in eventuella mögelsporer. (Arbetsmiljöverket, 2012) 1.4 Skärgårdsstiftelsen och Green Isands Stockholms skärgård är Sveriges största och omfattar tio tusentals öar av varierande storlek med en total landyta på 530 km 2 (NE, 2012). 12 % av skärgårdens yta ägs och förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. Skärgårdsstiftelsen bildades 1959 för att bevara skärgårdens naturoch kulturvärden och samtidigt skapa möjlighet för en bred allmänhet att ha tillgång till det unika landskapet. Detta innebär att igenväxning av landskapet behöver förhindras, varför jordbrukare -43-

44 med betesdjur är viktiga. Skärgårdsstiftelsen har även som sin uppgift att underhålla de gårdsbyggnader som används av jordbrukarna. Rustning sker alltid på ett sätt så att ursprunglig stil bevaras. Stiftelsen ser över fler än tusen byggnader, som utöver gårdar innefattar bostads- och fritidshus, kvarnar, fyrar med mera (Skärgårdsstiftelsen, 2012). Med avsikt att förbättra miljön i den baltiska regionen startades projektet Green Islands, ett projekt som Skärgårdsstiftelsen bär huvudansvaret för. Dess syfte är att (Green Islands, 2012): inventera, analysera och bearbeta uppgifter om dagsläget på öar i Estland, Finland och Sverige inom energi-, avlopps-, transport- och sophanteringsfrågor och sedan utforma planer och strategier hur man kan lösa dessa frågor på miljöbästa sätt. 1.5 Finnhamn och vandrarhemmet Utsikten Finnhamn är en ögrupp i Österåkers kommun, mellanskärgården, som omfattar 184 hektar landyta (Länsstyrelsen, 2012). Större delen av ytan täcks av skog, främst hällmarkstallskog (Finnhamns Arkipelag AB, 2012a). Finnhamn är ett av de naturreservat som ägs och förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. För att bevara floran och faunan avverkas årligen stora mängder sly och träd, mestadels med diametrar upp till cm. Uppskattningsvis bränns trä motsvarande minst 120 m 3 flis upp på plats. Öns tillsynsman lägger 300 timmar per år enbart på eldningen. Tre fjärdedelar av det trä som bränns är gran, se Figur 22. Även björk avverkas, men av denna görs istället ved som används till uppvärmning av småhus på ön (Westling, 2012). Fördelning mellan träslag Tall 10% Asp, ask, sälg 15% Gran 75% Figur 22. Fördelningen mellan de träslag som bränns på plats (Westling, 2012). På Stora Jolpan, den största av Finnhamns tre öar, ligger vandrarhemmet Utsikten. Huset, som är byggt 1915 (Alros & Hagberg, 2012) och med stor sannolikhet kulturmärkt (Stadsbygnadskontoret i Österåker, 2012), ligger på toppen av en av öns högsta hällar ca 20 m över havsnivå (Finnhamns Arkipelag AB, 2012a). Det är förbjudet att förstöra eller skada fast -44-

45 naturföremål eller ytbildning genom att borra, hacka, spränga, rista, måla eller dylikt, där hällarna räknas som ett sådant föremål (Skärgårdsstiftelsen, 2012) Vandrarhemsbyggnaden Utsikten är ett fyraplanshus, vindsutrymme inkluderat (Skärgårdsstiftelsen, 2012), med 40 bäddplatser. Det finns även åtta separata parstugor med totalt 40 bäddar till (Andersson, 2012). Byggnadens dimensioner framgår i Bilaga III: Byggnadsdata. Huset har ingen källare, utan är uppförd på en betongplatta direkt på berggrunden. Även markplans väggar är gjorda av betong (Skärgårdsstiftelsen, 2012). Utöver sällskapsrum och kontor, finns på detta plan ett pannrum. En oljetank som uppskattningsvis är 1,5 meter hög, 2 meter bred och 3 meter lång står i ena hörnet av rummet, se Figur 23. På rummets andra sida står en oljepanna med tillhörande varmvattenberedare samt två eldrivna dito. Det är dessa som förser vandrarhemmet med tappvarmvatten och värme, Nuvarande värmesystem. Bakom pannrummet finns ett mindre rum med en avsaltningsanläggning samt färskvattentankar. Det utrymme i pannrummet som inte är fyllt med apparatur används till att förvara den smutstvätt som ett par gånger per vecka skickas på tvättning. Figur 23. Pannrummet med oljetanken samt ungefärlig placering av dörrar och uppvärmningssystem. På andra och tredje våningsplan finns gästkök, matsal och sovrum. På grund av de kattvindar som finns på respektive långsida på tredje våningen, är dess golvyta något mindre (Skärgårdsstiftelsen, 2012). Väggarna är ungefär 20 cm tjocka och konstruerade med två träpaneler med ett lager isolering däremellan. Isoleringsmaterialet är enligt Alm (2012) rester från tillverkning av träkol, ett material som liknar grovt träflis. Detta material kallas träkolsstybb (Franzén, 2012). Den översta våningen, vinden, används i dagsläget främst som förvaringsutrymme och är inte uppvärmd. Vindsgolvet är liksom väggarna isolerat med träkolsstybb, se Bild 1. Isoleringen är ca 20 cm tjock och det är möjligt att höja golvet ytterligare ca 20 cm (Alm, 2012). -45-

46 Bild 1. Det isoleringsmaterial som används på Utsikten. Foto av Emma Ringqvist (2012). Värden önskar omvandla vindsutrymmet till en konferenslokal. Eftersom trappan till vinden är smal och brant och på grund av att reglerna rörande brandsäkerhet är stränga, kan ombygget vara svårt att genomföra (Andersson, 2012). Vandrarhemmets tak är gammalt och behöver läggas om. Främst på grund av kostnaden för takläggning, är det inte bestämt när detta kommer att ske (Westling, 2012). Det finns 44 fönster på Utsikten, glasrutor på dörrar inräknat. Samtliga fönster i byggnaden har dubbla glas med 5 cm luftspalt, med undantag för två halvcirkelformade fönster på vinden. Dessa har enkelglas och fönsterkarmarna är otäta, vilket syns i Bild 2 där solens stålar tränger in mellan vägg och fönsterkarm. Dubbelglasfönstren utgör enligt mätningar av rapportförfattarna en yta på nästan 40 m 2 och vindsfönstren knappt 1 m 2. Bild 2. Vindsfönster på Utsiktens vindsutrymme. Foto av Emma Ringqvist (2012). Eftersom det ligger i Skärgårdsstiftelsens intresse att vandrarhemmet drivs på ett mer miljövänligt sätt och på så sätt understryka deras miljöprofil, finns möjlighet till att få bygglov till en förvaringslada till flis eller ved (Alm, 2012). En potentiell plats att uppföra denna på finns ett tiotal meter ifrån huvudbyggnaden (Westling, 2012) Nuvarande värmesystem Som nämnt ovan finns det tre varmvattenberedare på utsikten. Två av dessa är elvärmda och den tredje värms med oljepannan. Oljepannan värmer utöver tappvatten, det vatten som cirkulerar i -46-

47 husets vattenradiatorer, se Figur 24. Kopplat till oljepannan finns en elpatron, vilken slås på ifall oljan tar slut eller effekten inte är tillräcklig. Totalt 9 m 3 olja till en kostnad av drygt kr/m 3 förbrukas årligen (Andersson, 2012). Det inkommande kallvattnet i som nämns i Figur 24 är vatten från Östersjön, taget från 8 meters djup. Eftersom detta är ovan Östersjöns termoklin, se Tappvarmvatten, räknas det som ytvatten. Det inkommande vattnets temperatur varierar sålunda under året. Vatten som ska värmas avsaltas först för att minska slitage på ledningar. För att tillräckligt mycket avsaltat vatten ska finnas tillgängligt under vattenförbrukningstopparna, avsaltas vatten kontinuerligt och förvaras i sötvattentankar (Andersson, 2012). AVSALTAT KALLVATTEN Uppvärmt vatten Avkylt vatten OLJEPANNA VVB (OLJA) VATTEN- RADIATORER VVB (EL) VVB (EL) Avkylt vatten Uppvärmt vatten Uppvärmt vatten Uppvärmt vatten DUSCH TVÄTTSTÄLL DISKHO KALLVATTEN AVLOPP Figur 24. Schema över Utsiktens värmesystem. Notera att det i blandaren automatiskt tillförs en viss mängd kallvatten till beredarvattnet i syfte att undvika temperaturer höga nog att skålla hos tappvattnet. Vattenradiatorerna, som är på året om, är av varierande storlek och i några fall underdimensionerade i förhållande till rummets storlek. Av denna anledning har totalt elva stycken elradiatorer installerats. Elradiatorerna används under kalla väderlekar och blåst, när vattenradiatorerna ger otillräcklig värme i dessa rum. Även Utsiktens separata parhus värms av elradiatorer. All el som används på Utsikten leveras av Eon och kommer endast från förnyelsebara källor (Andersson, 2012). För värmesystemets tekniska data hänvisas läsaren till Tabell

48 Tabell 13. Tekniska data för komponenter i värmesystemet. Ett streck (-) innebär att information inte finns alternativt är irrelevant. Oljepanna Elpatron VVB, olja VVB, el Elradiator Effekt 48 kw 6 kw kw 11 1 kw Vattenvolym 67 l l l - Tillverkningsår Tillverkare Euronom - Thermia MBH Metro therm GELIA Gäster och energianvändning Vandrarhemmet huserar årligen gäster i huvudbyggnaden och parhusen. Dusch, WC och gästkök finns i huvudbyggnaden. Under sommarmånaderna lånas duscharna även ut till övriga Finnhamnsbesökare som inte bor på vandrarhemmet (Andersson, 2012). I Figur 25 visas hur många som bor på vandrarhemmet samt lånar duschrum under en månad ett vanligt år Antal personer Besökare som lånar duschen Gäster på vandarhemmet 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 25. Antal personer per månad som använde tappvarmvatten på Utsikten år 2011 (Alros & Hagberg, 2012). Gäster beräknas dagligen använda varmvatten till aktiviteter som dusch, handtvätt och disk, vilket visas i Tabell 14. Det finns inga data på hur lång tid gästerna duschar eller tvättar händerna, men det har av Andersson (2012) observerats att det skiljer mycket från gäst till gäst. Varmvattenförbrukningen har emellertid två toppar under dygnet, vid morgonar och kvällar, då de flesta av duscharna äger rum. Samtliga duschmunstycken i vandrarhemmets sex duschutrymmen är snålspolande. -48-

49 Tabell 14. Aktiviteter av gäster på Utsikten som kräver varmvatten samt antal per person och dygn (Alros & Hagberg, 2012). Aktivitet Antal/gästnatt Dusch 1 Disk 1/3 Handtvätt 5 Det varmvatten som används i hushållsmaskiner såsom tvättmaskiner värms direkt däri (Andersson, 2012) och räknas således inte som en varmvattenaktivitet i Tabell 14. Mellan 6 november och 29 mars, med undantag för sportlovsveckan, vecka 9, har vandrarhemmet vinterstängt för enskilda gäster. Hela huvudbyggnaden kan fortfarande bokas av större grupper (Finnhamns Arkipelag AB, 2012b). Inomhustemperaturen sänks när gäster inte vistas i byggnaden till 15 C (Andersson, 2012) Finnhamnsklimatet Hur dygnsmedeltemperaturen i Finnhamn varierar med årstiderna åskådliggörs i Figur 26. Under standardnormalperioden är genomsnittstemperaturen under året 6,1 C. År 2011 var varmare än normalåret med en genomsnittlig temperatur på 7,7 C (SMHI, 2012) Temperatur ( C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad År År 2011 Figur 26. Årstidsvariation i lufttemperatur på Finnhamn enligt den nu gällande standardnormalperioden samt med temperaturkarta uppskattad medeltemperatur under år 2011 (SMHI, 2012). Dygnsmedeltemperaturen kan avvika mycket från den normala medeltemperaturen under en månad. I Figur 27 kan exempelvis utläsas att temperaturen på Värmdö (en ö drygt två mil sydväst om Finnhamn) en februaridag år 2011 uppmättes till -24 C, vilket är i storleksordningen 20 C kallare än både årets och standardperiodens genomsnittliga dagstemperatur för februari. -49-

50 Figur 27. Temperaturdata för Värmdö under år 2011 samt 2010 för jämförelse (Temperatur.nu, 2012). Ytvattentemperaturen i mellanskärgården varierar liksom lufttemperaturen med årstiderna. Emedan ingen medeltemperaturstandard för ytvatten finns tillgänglig i dagsläget, har en uppskattning kunnat göras med hjälp av temperaturkartor från International Research Institute for Climate and Society (2012). Resulterande temperaturkurva visas i Figur 28. Genomsnittstemperaturen för ytvattnet en dag under året var 8,0 C. Ytvattentemperatur nära Finnhamn (2011) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 28. Ytvattentemperaturer under årets tolv månader. Värdena är uppskattade med hjälp av temperaturkartor från 2 jan till 31 dec 2011, vilka återfinns hos International Research Institute for Climate and Society (2012). -50-

51 För att få fram värdena i Figur 28, studerades och avlästes en karta för varje vecka under år I Figur 29 visas en av de använda temperaturkartorna. Konstant temperatur antogs under respektive veckas alla dagar. Temperaturerna fördes in i en tabell, varefter årets månadsmedeltemperaturer beräknades. Figur 29. En temperaturkarta från International Research Institute for Climate and Society (2012). Den röda punkten visar Finnhamns position och är ditsatt i efterhand av rapportförfattarna. -51-

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välkommen hem till familjen Björk!

Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen! Välkommen till familjen Björk. De är en familj med mamma, pappa och två barn. De har nyligen flyttat in i ett nytt hus som använder så lite energi som möjligt

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-28 Fastighetsbeteckning: Eken 55 Adress/ort: Lövstagatan 47, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Jag sparar 5 000 kr per år.

Jag sparar 5 000 kr per år. Jag sparar 5 000 kr per år. ET2007:14 den här broschyren kan beställas hos energimyndigheten tryck: elanders berlings malmö 2007 upplaga: 50 000 foto: mikael ljungström idé, form och produktion: etc www.boverket.se

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 1/12-2014 Fastighetsbeteckning: Eskilstorp 8:6 Adress/ort: Pilgatan 5, Getinge Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

Energispartips. Tips och information från Norrenergi Energispartips Tips och information från Norrenergi Energispartips för våra kunder Här presenterar vi några tips för dig som vill få ner din energianvändning. Kanske känner du igen vissa och andra är helt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 18/6-15 Fastighetsbeteckning: Höllviken 19:181 Adress/ort: Collins v 34, Höllviken Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Så får du ett energismart hus!

Så får du ett energismart hus! Så får du ett energismart hus! För dig som är villaägare 1 ET2009:02 den här broschyren kan beställas hos energimyndigheten tryck: cm gruppen ab, 2009 upplaga: 50 000 foto: lars forsstedt och mikael ljungström

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-23 Fastighetsbeteckning: Svanebäck 1:648 Adress/ort: Askvägen 74, Viken Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-04 Fastighetsbeteckning: Timmelsta 1:7 Adress/ort: Timmelsta 2, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-13 Fastighetsbeteckning: Härene 3:4 Adress/ort: Norra Härene Kartegården, Lidköping Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer