Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701"

Transkript

1 Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun uniform KUB101 v 1.0,

2 INNEHÅLL 1 (13) 1 Begreppsförklaringar 2 2 Orientering och sammanfattning 3 3 Gällande planförhållanden 3 4 Nuvarande förhållanden Ledningsnät och pumpstationer Reningsverk Dimensionering och anslutning Övervakning, mätning och rapportering Utloppsledning Berört landområde Berört vattenområde Föreslagen verksamhet Belastning, aktuell och framtida Dimensionering och utformning av planerad anläggning Kemikaliehantering Energi Beredskap för nödlägen Övervakning, mätning och rapportering Hantering av slam och rens Utsläppskällor BIO-P och utsläppsvillkor Kostnad Åtgärd under byggnadstiden 12 BILAGOR 1. Kullavik Särö VA-nät. Översiktsbild 2. Utloppsledning. Översiktsplan 3. Gällande byggnadsplan för Släps-Kullen 2:250. Plankarta 4. Gällande byggnadsplan för Släps-Kullen 2:250. Bestämmelser 5. Byggnadsplan. Skala 1: Fastighetskarta över berört område. Skala 1: Förslag till utbyggnad av reningsverk. Layout 8. Kompaktförslag till utbyggnad av reningsverk. Layout 9. Flygfoto av befintlig anläggning 10. Sjökort 11. Havsvattenstånd

3 1 Begreppsförklaringar 2 (13) BOD är en förkortning av Biochemical Oxygen Demand (Biologisk syreförbrukning) och används som ett mått på innehållet av lätt nedbrytbart organiskt material i vatten. BOD 7. Biologisk syreförbrukning i vatten bestämd under 7 dygns laboratorietest. PE. En personekvivalent (PE) betyder 70 g BOD 7 /d En person anses normalt ge upphov till 70 g biologisk syreförbrukning (BOD 7 ) per dygn. I ett samhälle är det inte enbart utsläpp från personer, som ger upphov till syreförbrukning, utan också verksamheter. Många boende i Kullavik Särö pendlar till Göteborg och lämnar därvid en del syreförbrukande material till Göteborgs VAsystem, varför oftast antalet till reningsverket anslutna personer är större än uppmätt belastning i personekvivalenter (PE). Emellertid inträffar det ibland vid helger eller under speciella förhållanden att PE-belastningen väsentligt överstiger antalet anslutna personer. Tidigare baserades beräkningen av PE-belastningen på en maximal årsmedelbelastning, men en ändring till maximal genomsnittlig veckobelastning (gvb) planeras enligt EU-direktiv (91/271/EEC). Maximal genomsnittlig veckobelastning är ett mått på den maximala belastningen för ett dygn, som ett genomsnitt under en vecka, som kan komma till avloppsreningsverket. Parametern maximal genomsnittlig veckobelastning blir därmed direkt styrande över vilka krav som kan ställas på reningsverket med stöd av Naturvårdverkets föreskrift SNFS 1994:7. Man ska inte ta hänsyn till exceptionella förhållanden när man bestämmer max gvb för en anläggning. Specifik belastning (g/pd) är den mängd fosfor, kväve eller BOD, som en person anses generera per dygn. Vid bedömning av framtida inkommande mängder av fosfor, kväve och BOD, så baseras den på antalet anslutna personer (p) och specifik belastning. Aktivtslam är massan av bakterier, som odlas i bassänger. Nitrifikation är omvandling av ammonium (NH 4 ) till nitrat (NO 3 ) Denitrifikation är omvandling av nitrat till partikulärt kväve d.v.s. kväve som ingår i luften. Kemisk fällning. Med hjälp av metalljoner fälls fosfor och organiskt material ut, så att avskiljbara flockar bildas.

4 2 Orientering och sammanfattning Kungsbacka kommun avser att bygga ut befintligt avloppsreningsverk inom fastigheten Släps-Kullen 2:250 i Kullavik för framtida rening av avloppsvatten till en mängd motsvarande högst personekvivalenter (pe). För närvarande beräknas c:a personer vara anslutna till reningsverket. Reningsprocessen består av aktivslambehandling utformad för biologisk fosfor- och kvävereduktion åtföljd av kemisk efterfällning av fosfor. Slam transporteras till Hammargårds reningsverk för vidarebehandling med syftet att användas i jordbruk. Från reningsverket leds renat avloppsvatten i befintlig 835 m lång utloppsledning till Askimsfjorden med utsläpp på 14 m djup. Alternativet att överföra avloppsvatten från Kullavik till Ryaverket i Göteborg har överslagsmässigt utretts av Göteborg Vatten. En sådan överföring skulle emellertid kosta flera gånger mer än en utbyggnad av befintligt reningsverk och anses därför inte realiserbar. Vidare har samtliga delägarkommuner i Gryaab varit överens om att ej låta några ytterligare kommuner bli delägare i bolaget. Skälet är framförallt att prioritera reningen från växande delägarkommuner. Kostnaden för utbyggnad av Kullaviks reningsverk har bedömts till c:a 55 milj. kr. Alternativet att leda avloppsvatten till Hammargårds reningsverk betyder ökade utsläpp till det inre av Kungsbackafjorden och är därmed klart olämpligt. 3 (13) 3 Gällande planförhållanden Fastigheten Släps-Kullen 2:250 ägs av Kungsbacka kommun. Detaljplanebestämmelser gäller för den del av Släps-Kullen 2:250, som omfattar reningsverket. Ett om- och utbyggt reningsverk kan placeras inom existerande byggnadsplanegräns (bilaga 5). En justering av befintligt stängsel erfordras eventuellt. Ansökan om ändring av byggnadsplan m.a.p. punktmarkerad mark (mark som inte får bebyggas) kommer vid behov att göras (bilaga 3 och bilaga 4). 4 Nuvarande förhållanden 4.1 Ledningsnät och pumpstationer Upptagningsområdet för avloppsreningsverket begränsas huvudsakligen i öster av Säröleden (väg 158), kommungränsen mot Göteborg i norr och Särön i söder. C:a 50 fastigheter i Göteborgs kommun (norr Lindomevägen) är också anslutna till Kullaviks reningsverk (bilaga 1). Inom området finns 28 pumpstationer för spillvatten. Två av dessa pumpstationer (Nordre vik övre och Snipen) pumpar normalt mot Göteborg, men har nödutlopp till Kullaviks avloppsnät. Till pumpstationen Nordre vik övre är anslutet några fastigheter inom Kungsbacka, men merparten av anslutna fastigheter är belägna i Göteborg (Billdal). Till pumpstationen Snipen är samtliga anslutna fastigheter belägna i Göteborg. Båda pumpstationerna sköts av personal vid Kullaviks reningsverk.

5 Övriga pumpstationer har nödutlopp till hav eller bäck. De 8 största pumpstationerna är anslutna till fjärrövervaknings- och larmsystem typ Exomatic. Övriga har högnivålarm. En pumpstation (Särö-Bukärr) är försedd med ett utjämningsmagasin (200 m 3 ) för att minska risken för bräddning/nödutlopp. Två pumpstationer (Malevik och Stjärneberg) har ett gemensamt dieseldrivet reservkraftsaggregat. Pumpstationen vid Kyvik är en bräddpumpstation, som utgör säkerhet mot källaröversvämningar i närområdet. 4 (13) 4.2 Reningsverk Reningsverket byggdes ursprungligen 1969 (bilaga 9). Senaste ombyggnaden gjordes Senaste miljötillstånd erhölls , varvid tillstånd gavs för rening av avloppsvatten till en mängd motsvarande högst pe. Resthalterna i det behandlade vattnet får ej överstiga 15 mg BOD 7 /l och 0,5 mg total fosfor/l räknade som kvartalsmedelvärden. Dessutom får, som riktvärden, dessa halter räknade som månadsmedelvärden inte överskridas. Avloppsvattnet renas biologiskt i en aktivslamanläggning. Den kemiska reningen sker genom tillsats av järnklorid dels som simultanfällning i luftningsbassänger och dels som efterfällning vid inloppet till sandfiltren. Förbehandlingen består av rensgaller och sandfång. SPOLSLAM INLOPP P1 GALLER SANDFÅNG JKL SEDIMENTERING JKL P3 ASKIMSFJORDEN SANDFILTER P2 NÖD- UTLOPP BIOBASSÄNGER RETURSLAM SLAMLAGER POLYMER FÖRTJOCKNING SLAMTRANSPORT TILL HAMMARGÅRD VVVVVVV SLAMAVVATTNINGSSIL SLAMLAGER 4.3 Dimensionering och anslutning Dimensionerande flöde för befintligt reningsverk anges till 270 m 3 /h. Inloppspumparnas maximala kapacitet är c:a 1800 m 3 /h, varav c:a 700 m 3 /h med bräddpumpar och c:a 1100 m 3 /h till vattenrening. Aktivslamanläggningen kan maximalt ta emot 540 m 3 /h, varav sandfiltren maximalt klarar 330 m 3 /h. Rensgallrens kapacitet är c:a 1600 m 3 /h. Bräddning till utloppsledning kan ske före och efter rensgaller.

6 Antalet anslutna personer bedöms till c:a (13) 4.4 Övervakning, mätning och rapportering Reningsverkets styr- och övervakningssystem uppgraderades år 2004 till ABB typ AC 800M. Följande flöden mäts: Bräddpumpning till Askimsfjorden (före galler) Efter inloppspumpar Utlopp efter rensgaller Utgående efter sedimentering Vattenprov uttages från : Brädd före galler Inkommande efter rensgaller Utlopp efter rensgaller Efter sedimentering (intern) Efter sandfilter (intern) Utgående (villkorspunkt) Till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd rapporteras analysresultaten avseende inkommande och utgående vatten från ett dygnsprov varannan vecka. För den interna kontrollen uttages betydligt fler prover. 4.5 Utloppsledning Den 835 m långa utloppsledningen (bilaga 2) för renat avloppsvatten till 14 m djup i Askimsfjorden. Ledningens kapacitet har vid medelvattenstånd beräknats till 465 l/s (1670 m3/h). De första 805 m utgörs av en PEH 600-ledning med innerdiameter 553 mm. De avslutande 30 m (diffusordelen) består av två PEH 400-ledningar med innerdiameter 369 mm. Vardera PEH 400-ledning är försedd med 2 diffusorer med vardera 2 diffusoröppningar. Sammanlagt finns 8 diffusoröppningar med håldiameter 250 mm. Utloppsledningen har besiktigats under vintern 2008/2009. Viss rensning och smärre justeringar av ledningen kommer att göras under våren/sommaren 2009 för att säkerställa en fortsatt god funktion av utloppsledningen. 4.6 Berört landområde Reningsverket är beläget inom ett stort bergsområde på den kommunala fastigheten Släps-Kullen 2:250 c:a 200 m från strandkanten. En badplats (Gilleviken) finns c:a 200 m väst om reningsverket. Närmaste bostadshus, Släps-Kullen 2:126 och Släps- Kullen 1:146 är belägna c:a 80 m respektive 110 m från reningsverket. En bergshöjd

7 avskärmar reningsverket från fastigheten Släps-Kullen 2:126. Från några fastigheter finns utsikt över reningsverket. Åtta bostadshus är belägna inom c:a 150 m avstånd. Inom 500 m avstånd finns många bostadshus (bilaga 6). Anläggningens tillfartsväg (Kullaviks Tennisväg) passerar genom ett villaområde. 6 (13) 4.7 Berört vattenområde I området söder om Rörholmen/Kräcklingeholmen samt i punkter söder och norr om utsläppet utfördes under juni 2008 provtagningar för undersökning av bottenfauna och sediment (bilaga 10), se vidare MKB för resultat av bottenfaunaundersökningen. SMHI har anlitats för att göra en modellberäkning för spridning och utspädning av renat spillvatten från Kullavik. Rapport blev färdigställd , se vidare MKB för resultat av spridnings- och utspädningsberäkningarna. Uppgifter om havsvattenstånd finns i bilaga Föreslagen verksamhet 5.1 Belastning, aktuell och framtida Till avloppsreningsverket är för närvarande anslutet c:a 9500 personer. Folkmängden inom Släps församling, som omfattar mer än upptagningsområdet för reningsverket, uppgick år 2007 till personer. Av kommunen utförd befolkningsprognos ger vid handen att invånarantalet inom Släps församling inte nämnvärt bedöms öka fram till år Anslutningsgraden till reningsverket kommer att öka genom utbyggnad av det kommunala VA-nätet, men det kommer åtminstone att dröja flera decennier innan anslutningen närmar sig personer. Anledningen till att tillstånd söks för PE är osäkerheten inför begreppet maximal genomsnittlig veckobelastning samt risken för stora BOD-utsläpp från restauranger och andra verksamheter. Vid några tillfällen har inkommande dygnsprov visat på en belastning överstigande PE. Aktuell och antagen framtida belastning: Medelvärden för åren P N BOD 7 Inkommande mängd (ton/år) 7, Spec. belastning vid 9500 personer (g/pd) 2, Vid anslutning av personer Inkommande mängd (ton/år) 16, Antagen spec. belastning (g/pd) 2, Anm. Fosfatfria tvättmedel används i framtiden, varför antages 2,2 gp/pd som specifik P-belastning. Antaganden om specifika N- och BOD 7 -belastningar enligt SNV.

8 5.2 Dimensionering och utformning av planerad anläggning 7 (13) Flödesschema för vattenrening : (Befintliga anläggningsdelar är markerade med grön färg) : Rensgaller Sandfång BIO-P bassäng 1500 m 3 FeCl 3 Polymer Sand BIO- Reaktor 2250 m 3 BIO- Reaktor 2250 m 3 Kemisk fällning Actiflo FeCl 3 Transport Slamförtjockning Slamlager Sedimentering 350 m 2 Sedimentering 350 m 2 Slampumpar Dimensioneringsunderlag Dimensionerande flöde m3/d 8000 Max. flöde till kemisk fällning m3/h 1200 (Actiflo) Max. flöde till aktivslambehandling- m3/h 800 Sedimentering Max. torrvädersflöde m3/h 500 Max. behandlingskapacitet (rensgaller begränsande) m3/h 1600 Max. BOD 7 -belastning Kg/d 1500 Max. N- belastning Kg/d 300 Max. P-belastning Kg/d 50 Reningsprocessen baseras på aktivslambehandling i bioreaktorer med alternerande nitrifikation och denitrifikation samt anaerob förbehandling för åstadkommande av biologisk fosforreduktion. Vid behov kan fällningsmedel (järnklorid) tillföras aktivslambehandlingen. Kemisk efterfällning för ytterligare fosforreduktion utföres i en kompakt anläggning där flockbildning åstadkommes med hjälp av dosering av sand, järnklorid och polymer och flockseparering utföres i en lamellseparator.

9 Förbehandlingen består av rensavskiljning i ett gallerfilter samt separering av sand i ett luftat sandfång. Gallerfilter är försedda med renstvätt och mottrycksskruv för att åstadkomma ett rent och torrt rens lämpat för förbränning. Sanden tvättas och avvattnas. Layoutförslag på utbyggda reningsverk (Bilaga 7 och Bilaga 8) Nya anläggningsdelar omfattar : Bioreaktorer Bio-P bassäng Sedimenteringsbassänger Kemisk fällning med doseringsutrustning (typ Actiflo) 8 (13) Befintliga anläggningsdelar omfattar (markerat med grön färg) : Slamförtjockare, Föravvattning av slam och Slamlager Utrustning för dosering av fällningskemikalier och polymer Nya blåsmaskiner installeras i befintlig byggnad för blåsmaskiner Personal- och kontrollbyggnad, som också rymmer inloppspumpstation samt dieseldrivet reservkraftverk 5.3 Kemikaliehantering Under senare år ( ) har i genomsnitt förbrukats 135 ton/år av järnkloridlösning (varav 13,8 viktsprocent Fe), vilket innebär 2,34 gram Fe per inkommande gram fosfor (Fe/g P ink). Till föravvattning av slam används c:a 1 ton/år av polymer. Applikation av förstärkt biologisk fosforreduktion (Bio-P) minskar behovet av järnklorid för utfällning av fosfor i aktivslamprocessen. En ökad andel av avloppsvattnet, som ges en kemisk efterfällning, betyder ökad förbrukning av järnklorid. Avgörande för kemikaliebehovet vid efterfällningen är hur effektivt och stabilt Bio-P-processen kommer att fungera. Vid Hammargård reningsverk har appliceringen av förstärkt Bio-P från och med år 2001 visat sig innebära en minskning av kemikalieförbrukningen relativt inkommande mängd fosfor från 2 g Fe/g Pink till 0,5 g Fe/g P ink. Därför bedöms förbrukningen av järnklorid för personer anslutna till Kullavik blir ungefär 80 ton/år eller 0,7 g Fe/g P ink (0,4 mol Fe/mol P ink ). Med en stabil Bio-P- process kan efterfällningen med kemikalier (järnklorid) begränsas ytterligare. Härvid förutsätts dock att utsläppsvillkoret för fosfor (P) fastställes till 0.4 mg P/l. Emellertid har vid Hammargård reningsverk genom en processkomplettering fr o m hösten 2007 kemikalieförbrukningen reducerats ytterligare genom hydrolys av returslammet (se kap 5.9). Det indikerar att framtida behov av fällningskemikalie vid personer anslutna kan bli mindre än hälften av nuvarande användning. Förbrukningen av polymer bedöms öka till 3 á 4 ton/år, ty polymer kommer att användas i efterfällningsprocessen.

10 Järnklorid förvaras i en glasfiberarmerad polyestertank (35 m 3 ), som är invallad. Transport av järnklorid sker med tankbil, varvid 12 m 3 levereras per tillfälle. Det betyder f.n. i genomsnitt 11 transporter per år. Polymer förvaras torrt i säckar. För närvarande levereras hela årsbehovet om 1 ton med en transport. Framtida behov (3 ton/år) innebär sannolikt 2 transporter per år. 9 (13) 5.4 Energi Den totala el-förbrukningen vid reningsverket för år 2007 var kwh. För personalbyggnaden används direktverkande el. I processbyggnaden finns vattenburen värme med en el-panna (25 kw) samt värmeväxling från utgående ventilationsluft och från utgående avloppsvatten. Vid införande av kväverening och vid en kommande kapacitetsökning i reningsverket (12000 pe) bedöms elförbrukningen till i storleksordningen kwh per år. Energiförbrukningen vid pe kan inte bedömas i dagsläget. (jfr MKB) 5.5 Beredskap för nödlägen Reningsverket är utrustat med ett dieseldrivet reservkraftsaggregat med kapacitet (183 KVA) att driva hela anläggningen. Vid elavbrott i distributionsnätet, så startar reservkraftsaggregatet automatiskt, varvid larm skickas till beredskapspersonal och till Hammargård reningsverk. Vid överskridande av inloppspumpars kapacitet, så startar pumpning av inkommande avloppsvatten från reningsverkets bräddpumpar till utloppsledningen. I nödfall kan en bräddpumpstation belägen vid Kyvik c:a 400 m från reningsverket träda i drift, varvid larm erhålles. 5.6 Övervakning, mätning och rapportering Vattenreningsprocessen övervakas och styrs med hjälp av kontinuerliga (on-line) mätningar av processparametrar som flöde, syre, susp. ämnen, fosfat, nitrat och ammonium för att snabbt upptäcka och åtgärda eventuella problem. Kontroll av utgående renat avloppsvatten utförs enligt SNFS 1990:14 och SNFS 1991:9 med löpande rapportering till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. 5.7 Hantering av slam och rens För att minimera transporterna av slam till Hammargård reningsverk föravvattnas slammet vid Kullavik till en torrsubstans på c:a 8 %. Slamproduktionen är f.n. i genomsnitt 65 m 3 /vecka och bedöms vid anslutning av personer öka till c:a 110 m 3 /vecka, vilket betyder 10 transporter per vecka. Upp till c:a anslutna personer kommer antalet transporter vara mindre än nuvarande antal. Vid Hammargård reningsverk blandas slam från samtliga Kungsbackas reningsverk samt avvattnas till åtminstone 20 % torrsubstans och behandlas med osläckt kalk för hygienisering. Slammet, som är P-märkt (certifierat enligt ISO krav), användes i

11 jordbruk. Kungsbacka deltager sedan år 2002 i projektet ReVAQ (Ren växtnäring från avlopp). Rens tvättas och avvattnas till c:a 45 % torrsubstans, så att det kan transporteras med reguljär sophämtning till förbränning vid Sävenäs. Rensmängden uppgår nu till 13 ton/år och bedöms öka till maximalt 20 ton/år. Tvättad och avvattnad sand förs till Barnamossens avfallsanläggning för samkompostering med hästgödsel, grönavfall och kalkat slam. Kompostjorden används som vegetationstäcke vid anläggningen. Mängden sand bedöms uppgå till c:a 15 m 3 /år, vilket betyder 2 á 3 transporter per år. 10 (13) 5.8 Utsläppskällor Utsläpp till vatten Vid en framtida anslutning av pe kommer utgående mängd fosfor (P) att öka något, medan utgående mängd kväve (N) minskar något och syreförbrukande organiskt material (BOD 7 ) kommer att vara nästan oförändrad i jämförelse med utgående medelmängder för åren Bedömd framtida reningseffekt baseras på uppnådd reduktion av N och BOD vid reningsverken Hammargård och Ölmanäs samt vid Kullavik m 3 /h kommer att kunna separat behandlas med kemisk fällning och total behandlingskapacitet blir 1600 m 3 /h (= rensgallrens kapacitet). Uppmätta samt framtida bedömda utsläppsmängder. Medelvärden pe pe pe Utgående mängd P (ton/år) 0,50 0,31 0,39 0,65 Reduktion P (%) Utgående mängd N (ton/år) 28,4 8, ,4 Reduktion N (%) Utgående mängd BOD 7 (ton/år) 12,8 4,8 6,1 10,2 Reduktion BOD 7 (%) Vid dimensionerande flöde 8000 m 3 /d kommer utgående halter vid pe att för P, N resp. BOD 7 att uppgå till 0,22 g/m 3, 7 g/m 3 resp. 3,5 g/m 3. För mer detaljerad redovisning av utgående mängder P, N och BOD vid olika utsläppsvillkor, se vidare MKB.

12 Som angetts i kap 5.1 kommer det att dröja mycket länge innan anslutningen närmar sig personer. Även vid tillfälliga stora ökningar av inkommande BOD 7 - mängd, så kommer BOD 7 -reduktionen vara hög (98 %). 11 (13) Utsläpp till luft I bioreaktorerna får slammet en lång uppehållstid (c:a 20 dygn) och blir delvis mineraliserat, varför lukten från öppna bassänger inte är obehaglig. Ventilationsluft från överbyggd rens- och slamhantering förs till befintligt kompostfilter, där luktreduktionen blir närmast fullständig. Buller Blåsmaskiner förses med ljudisolerande huvar. Stomljud från luftarrör undvikes genom applikation av vibrationsdämpare och om erforderligt med ljudisolerande inklädning. 5.9 BIO-P och utsläppsvillkor Under har vid Kullavik i genomsnitt förbrukats 2,35 g Fe per g P ink eller omräknat till molförhållande 1,3 mol Fe per mol P ink. Efter införande av BIO-P vid Hammargård reningsverk år 2001, så har förbrukningen av fällningsmedel minskats från c:a 1,2 mol Fe/mol P ink till c:a 0,3 mol Fe/mol P ink. Sedan hösten 2007 har BIO-P-processen vid Hammargård reningsverk modifierats, så att en delmängd (f.n. 12 %) av returslammet hydrolyseras under 24 timmar för att producera mer flyktiga fettsyror (VFA). Förbrukningen av fällningskemikalier i reningsverkets huvudström (aktivt slam efterfällning) har därmed minskats till c:a 0,1 mol Fe/mol P ink. Den totala förbrukningen av fällningskemikalier har minskats till 0,2 mol Fe/ mol P ink. För Kullavik reningsverk antages att vid normal BIO-P kommer att förbrukas c:a 0,4 mol Fe/mol P ink samt att med hjälp av hydrolys av returslammet kan en minskning till 0,2 mol Fe/mol P ink åstadkommas. Medelvärde ,4 mol Fe/mol Pink Järnkloridförbrukning Ton/år Slamproduktion Ton TS/år ,2 mol Fe/mol Pink 0,4 0,2 Beräknad för p Beräknad för p Beräknad för p

13 Slamproduktionen beräknas enligt : Slam TS = 0,85 * ink BOD 7 + 0,4 * järnkloridförbrukning (ton/år) 12 (13) Slamproduktionen och därmed antalet slamtransporter beror främst på inkommande mängd BOD 7. Med en stabil Bio-P- process kan efterfällningen med kemikalier (järnklorid) begränsas varvid det totala kemikaliebehovet kan nedbringas nedåt 10 ton/år vid 9500 pe, d.v.s. maximalt en kemikalietransport per år. Härvid förutsätts dock att utsläppsvillkoret för fosfor (P) fastställes till 0.4 mg P/l pga de osäkerheter som finns kring att få en stabil Bio-P-process. Utgående mängd fosfor bedöms att öka med c:a 200 kg/år om efterfällningen med kemikalier begränsas i förhållande till utsläppsvillkoret 0,3 mg/l Kostnad Kostnaden för om- och utbyggnad av reningsverket har av konsult bedömts till 51 milj. SEK (2007). Totalt bedöms projektets kostnader kunna uppgå till 55 milj. SEK. 6 Åtgärd under byggnadstiden Anläggningsdelen för kemisk fällning (sannolikt typ Actiflo) kommer att byggas ut i en första etapp innan rivningen av aktivslamdelen påbörjas. Avsikten är att kunna utföra förbehandling och direktfällning av avloppsvattnet under resterande byggnadstid, som uppskattas till mindre än 1 år. Bedömning av belastning och ungefärliga utsläpp under tiden för byggande av ny aktivslamdel: P N BOD 7 Inkommande ton/år 7, Reningseffekt % Utgående ton/år 0, Medelflödet de senaste åren till Kullavik reningsverk har uppgått till ca 1.5 milj m3/år. Med detta antagande och med utgående mängder enligt tabell ovan kan medelhalten/år av P, N och BOD 7 beräknas till 0.5 mg/l, 25 mg/l respektive 63 mg/l. Kungsbacka kommun Förvaltningen för TEKNIK

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Kommuninvests frukostseminarium 3 juni 2015 Martin Jakobsson, finanschef Borås Stad Susanne Arneborg, energisamordnare Borås Stad Anna Johansson, ekonomichef

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB 2015-05-10 Tillståndsansökan Projektnummer 15201 Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. Sida 1(11) Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. 1 Bakgrund Redan under 1930-1940-talen identifierades orenat spillvatten som en sanitär olägenhet och de första reningsverken

Läs mer

Införande av kväverening i Örebro

Införande av kväverening i Örebro Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och

Läs mer

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 1(14) Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 2011-04-11 Uppdragsnummer: 225620 Uppdragsansvarig: Hans Carlsson Handläggare Hans Carlsson 010-4522157 2(14)

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering

Läs mer

Innehållsförteckning 1. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18.

Innehållsförteckning 1. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. Grums Kommun 1 Innehållsförteckning 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Förord 4. Sammanfattning 5. Några ord om Grums & avloppsreningsverket 6. Borgviks reningsverk & Segmons reningsverk 7. Skruvstads

Läs mer

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006.

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Norragatan 17 22 100 Mariehamn Tel. (018) 528600 Fax. (018) 528601 BESLUT Ärendenummer MPN-03-7 Beslutsdatum 26.09.2007 Postningsdag 01.10.2007 Sökanden Ärende Beslut Kökar Kommun

Läs mer

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2009 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:

Läs mer

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN För Kättilsmåla avloppsreningsverk (1080-50-009) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV Grontmij AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Administrativa uppgifter... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Nuvarande verksamhet... 5 2.2 Farligt avfall... 7 2.3 Kemikaliehantering...

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 Behandling av lakvatten Själv blandar jag

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd Uppdrag Datum Smedjeholms avloppsreningsverk 2015-05-25 PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult AB Tel 046-29 36 20 Mob 070-57

Läs mer

Processtyrning mer än bara tryck och pys

Processtyrning mer än bara tryck och pys Processtyrning mer än bara tryck och pys Processoptimering en outnyttjad resurs Christian Rosen, VA-Ingenjörerna Vad är processtyrning? Mål: håll landningsytan still för plan ska kunna landa Störningar

Läs mer

Ärendenummer MPN-04-38

Ärendenummer MPN-04-38 ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer MPN-04-38 Beslutsdatum 16.06.2005 Postningsdag 16.06.2005 Sökanden

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk

Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk VA-mässa Vattenrening inom industrin 2014-10-01 Åsa Sivard, ÅF Dan Björk, Munksjö Aspa Bruk Åsa Sivard, Processkonsult ÅF Industry, Heat&Power

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Ett av marknadens osynligaste minireningsverk

Ett av marknadens osynligaste minireningsverk U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R C L E A N I M I N I R E N I N G S V E R K N Y H E T Ett av marknadens osynligaste minireningsverk 75001 12 2009 Marknadens driftsäkraste minireningsverk

Läs mer

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N M I L J Ö R A P P O R T 2 0 1 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel... 1 Uppgifter om huvudman... 1 Textdel... 2 1. Verksamhetsbeskrivning... 2 Verksamhetsområde...

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Reningsverk Kungshamn

Reningsverk Kungshamn Reningsverk Kungshamn Teknisk beskrivning December 2014 Teknisk Beskrivning Reningsverk 2014-12-22 1 Beställare Konsult Författare Granskad av Rena Hav Sverige AB Solus AB Joel Oresten Bengt Gunnarsson,

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11) Sida 1 (11) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden

Läs mer

H YPERD IVE. Omrörnings- och Luftningssystem med dränkbar motor. utmärkta omrörningsegenskaper. låg energiförbrukning.

H YPERD IVE. Omrörnings- och Luftningssystem med dränkbar motor. utmärkta omrörningsegenskaper. låg energiförbrukning. H YPERD IVE s t i r r i n g & m i x i n g u m w e l t u n d v e r f a h r e n s t e c Omrörnings- och Luftningssystem med dränkbar motor Optimerad flödesmekanik, resulterar i: utmärkta omrörningsegenskaper

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Date 2015-05-06. Project ID 586076

Date 2015-05-06. Project ID 586076 Author Therese Wernstedt Phone 010 505 00 00 Mobile +46705081551 therese.wernstedt@afconsult.com Date 2015-05-06 Project ID 586076 NSVA AB Samrådsunderlag inför ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken,

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG. Nytt reningsverk Kårehamn BORGHOLMS ENERGI AB SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1837384000 2014-07-03 MARIA BENNET KRISTIN BARKMAN

SAMRÅDSUNDERLAG. Nytt reningsverk Kårehamn BORGHOLMS ENERGI AB SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1837384000 2014-07-03 MARIA BENNET KRISTIN BARKMAN BORGHOLMS ENERGI AB Nytt reningsverk Kårehamn UPPDRAGSNUMMER 1837384000 SWECO ENVIRONMENT AB MARIA BENNET KRISTIN BARKMAN Sweco Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter 2 2 Omfattning 2 3 Beskrivning

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Energieffektiv vattenrening

Energieffektiv vattenrening Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Kumla kommun Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Grontmij Vår referens Liselott Roth Samrådsunderlag Namnteckning Granskad av Godkänd av Liselott Roth Ola Rosén Liselott

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve B J E A H L F I G D C Gryaab rapport 2003: 4 Ann Mattsson Ulf Gingsjö 2003 12 29 Gryaab svarar för

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N

STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N 02 VI VÄRNAR OM VÅRT VATTEN Lösningar för enskilda avlopp med kompletta reningssteg är en förutsättning idag för att minimera påverkan på vår

Läs mer

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Syftet med denna vägledning är att öka samsynen om hur villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk kan formuleras

Läs mer

Bergkvara avloppsreningsverk

Bergkvara avloppsreningsverk Bergkvara avloppsreningsverk Miljörapport 2013 Grunddel Bergkvara Avloppsreningsverk (0834-005) År: 2013 Version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Torsås kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Avloppslösningar för samlad bebyggelse

Avloppslösningar för samlad bebyggelse Avloppslösningar för samlad bebyggelse Innehåll Skräddarsydda lösningar för varje behov... 4 Kvalitet i utförande och detaljer... 6 Biovac SBR-process... 8 Användningsområden... 10 Service och underhåll...

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

ENVA. Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS

ENVA. Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS ENVA Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS Augusti 2012 1. Inledning Den här instruktionen har tagits fram av Hållbar utveckling Väst inom projektet ENVA energieffektivisering i kommunala vattenpumpsystem.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer