Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701"

Transkript

1 Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun uniform KUB101 v 1.0,

2 INNEHÅLL 1 (13) 1 Begreppsförklaringar 2 2 Orientering och sammanfattning 3 3 Gällande planförhållanden 3 4 Nuvarande förhållanden Ledningsnät och pumpstationer Reningsverk Dimensionering och anslutning Övervakning, mätning och rapportering Utloppsledning Berört landområde Berört vattenområde Föreslagen verksamhet Belastning, aktuell och framtida Dimensionering och utformning av planerad anläggning Kemikaliehantering Energi Beredskap för nödlägen Övervakning, mätning och rapportering Hantering av slam och rens Utsläppskällor BIO-P och utsläppsvillkor Kostnad Åtgärd under byggnadstiden 12 BILAGOR 1. Kullavik Särö VA-nät. Översiktsbild 2. Utloppsledning. Översiktsplan 3. Gällande byggnadsplan för Släps-Kullen 2:250. Plankarta 4. Gällande byggnadsplan för Släps-Kullen 2:250. Bestämmelser 5. Byggnadsplan. Skala 1: Fastighetskarta över berört område. Skala 1: Förslag till utbyggnad av reningsverk. Layout 8. Kompaktförslag till utbyggnad av reningsverk. Layout 9. Flygfoto av befintlig anläggning 10. Sjökort 11. Havsvattenstånd

3 1 Begreppsförklaringar 2 (13) BOD är en förkortning av Biochemical Oxygen Demand (Biologisk syreförbrukning) och används som ett mått på innehållet av lätt nedbrytbart organiskt material i vatten. BOD 7. Biologisk syreförbrukning i vatten bestämd under 7 dygns laboratorietest. PE. En personekvivalent (PE) betyder 70 g BOD 7 /d En person anses normalt ge upphov till 70 g biologisk syreförbrukning (BOD 7 ) per dygn. I ett samhälle är det inte enbart utsläpp från personer, som ger upphov till syreförbrukning, utan också verksamheter. Många boende i Kullavik Särö pendlar till Göteborg och lämnar därvid en del syreförbrukande material till Göteborgs VAsystem, varför oftast antalet till reningsverket anslutna personer är större än uppmätt belastning i personekvivalenter (PE). Emellertid inträffar det ibland vid helger eller under speciella förhållanden att PE-belastningen väsentligt överstiger antalet anslutna personer. Tidigare baserades beräkningen av PE-belastningen på en maximal årsmedelbelastning, men en ändring till maximal genomsnittlig veckobelastning (gvb) planeras enligt EU-direktiv (91/271/EEC). Maximal genomsnittlig veckobelastning är ett mått på den maximala belastningen för ett dygn, som ett genomsnitt under en vecka, som kan komma till avloppsreningsverket. Parametern maximal genomsnittlig veckobelastning blir därmed direkt styrande över vilka krav som kan ställas på reningsverket med stöd av Naturvårdverkets föreskrift SNFS 1994:7. Man ska inte ta hänsyn till exceptionella förhållanden när man bestämmer max gvb för en anläggning. Specifik belastning (g/pd) är den mängd fosfor, kväve eller BOD, som en person anses generera per dygn. Vid bedömning av framtida inkommande mängder av fosfor, kväve och BOD, så baseras den på antalet anslutna personer (p) och specifik belastning. Aktivtslam är massan av bakterier, som odlas i bassänger. Nitrifikation är omvandling av ammonium (NH 4 ) till nitrat (NO 3 ) Denitrifikation är omvandling av nitrat till partikulärt kväve d.v.s. kväve som ingår i luften. Kemisk fällning. Med hjälp av metalljoner fälls fosfor och organiskt material ut, så att avskiljbara flockar bildas.

4 2 Orientering och sammanfattning Kungsbacka kommun avser att bygga ut befintligt avloppsreningsverk inom fastigheten Släps-Kullen 2:250 i Kullavik för framtida rening av avloppsvatten till en mängd motsvarande högst personekvivalenter (pe). För närvarande beräknas c:a personer vara anslutna till reningsverket. Reningsprocessen består av aktivslambehandling utformad för biologisk fosfor- och kvävereduktion åtföljd av kemisk efterfällning av fosfor. Slam transporteras till Hammargårds reningsverk för vidarebehandling med syftet att användas i jordbruk. Från reningsverket leds renat avloppsvatten i befintlig 835 m lång utloppsledning till Askimsfjorden med utsläpp på 14 m djup. Alternativet att överföra avloppsvatten från Kullavik till Ryaverket i Göteborg har överslagsmässigt utretts av Göteborg Vatten. En sådan överföring skulle emellertid kosta flera gånger mer än en utbyggnad av befintligt reningsverk och anses därför inte realiserbar. Vidare har samtliga delägarkommuner i Gryaab varit överens om att ej låta några ytterligare kommuner bli delägare i bolaget. Skälet är framförallt att prioritera reningen från växande delägarkommuner. Kostnaden för utbyggnad av Kullaviks reningsverk har bedömts till c:a 55 milj. kr. Alternativet att leda avloppsvatten till Hammargårds reningsverk betyder ökade utsläpp till det inre av Kungsbackafjorden och är därmed klart olämpligt. 3 (13) 3 Gällande planförhållanden Fastigheten Släps-Kullen 2:250 ägs av Kungsbacka kommun. Detaljplanebestämmelser gäller för den del av Släps-Kullen 2:250, som omfattar reningsverket. Ett om- och utbyggt reningsverk kan placeras inom existerande byggnadsplanegräns (bilaga 5). En justering av befintligt stängsel erfordras eventuellt. Ansökan om ändring av byggnadsplan m.a.p. punktmarkerad mark (mark som inte får bebyggas) kommer vid behov att göras (bilaga 3 och bilaga 4). 4 Nuvarande förhållanden 4.1 Ledningsnät och pumpstationer Upptagningsområdet för avloppsreningsverket begränsas huvudsakligen i öster av Säröleden (väg 158), kommungränsen mot Göteborg i norr och Särön i söder. C:a 50 fastigheter i Göteborgs kommun (norr Lindomevägen) är också anslutna till Kullaviks reningsverk (bilaga 1). Inom området finns 28 pumpstationer för spillvatten. Två av dessa pumpstationer (Nordre vik övre och Snipen) pumpar normalt mot Göteborg, men har nödutlopp till Kullaviks avloppsnät. Till pumpstationen Nordre vik övre är anslutet några fastigheter inom Kungsbacka, men merparten av anslutna fastigheter är belägna i Göteborg (Billdal). Till pumpstationen Snipen är samtliga anslutna fastigheter belägna i Göteborg. Båda pumpstationerna sköts av personal vid Kullaviks reningsverk.

5 Övriga pumpstationer har nödutlopp till hav eller bäck. De 8 största pumpstationerna är anslutna till fjärrövervaknings- och larmsystem typ Exomatic. Övriga har högnivålarm. En pumpstation (Särö-Bukärr) är försedd med ett utjämningsmagasin (200 m 3 ) för att minska risken för bräddning/nödutlopp. Två pumpstationer (Malevik och Stjärneberg) har ett gemensamt dieseldrivet reservkraftsaggregat. Pumpstationen vid Kyvik är en bräddpumpstation, som utgör säkerhet mot källaröversvämningar i närområdet. 4 (13) 4.2 Reningsverk Reningsverket byggdes ursprungligen 1969 (bilaga 9). Senaste ombyggnaden gjordes Senaste miljötillstånd erhölls , varvid tillstånd gavs för rening av avloppsvatten till en mängd motsvarande högst pe. Resthalterna i det behandlade vattnet får ej överstiga 15 mg BOD 7 /l och 0,5 mg total fosfor/l räknade som kvartalsmedelvärden. Dessutom får, som riktvärden, dessa halter räknade som månadsmedelvärden inte överskridas. Avloppsvattnet renas biologiskt i en aktivslamanläggning. Den kemiska reningen sker genom tillsats av järnklorid dels som simultanfällning i luftningsbassänger och dels som efterfällning vid inloppet till sandfiltren. Förbehandlingen består av rensgaller och sandfång. SPOLSLAM INLOPP P1 GALLER SANDFÅNG JKL SEDIMENTERING JKL P3 ASKIMSFJORDEN SANDFILTER P2 NÖD- UTLOPP BIOBASSÄNGER RETURSLAM SLAMLAGER POLYMER FÖRTJOCKNING SLAMTRANSPORT TILL HAMMARGÅRD VVVVVVV SLAMAVVATTNINGSSIL SLAMLAGER 4.3 Dimensionering och anslutning Dimensionerande flöde för befintligt reningsverk anges till 270 m 3 /h. Inloppspumparnas maximala kapacitet är c:a 1800 m 3 /h, varav c:a 700 m 3 /h med bräddpumpar och c:a 1100 m 3 /h till vattenrening. Aktivslamanläggningen kan maximalt ta emot 540 m 3 /h, varav sandfiltren maximalt klarar 330 m 3 /h. Rensgallrens kapacitet är c:a 1600 m 3 /h. Bräddning till utloppsledning kan ske före och efter rensgaller.

6 Antalet anslutna personer bedöms till c:a (13) 4.4 Övervakning, mätning och rapportering Reningsverkets styr- och övervakningssystem uppgraderades år 2004 till ABB typ AC 800M. Följande flöden mäts: Bräddpumpning till Askimsfjorden (före galler) Efter inloppspumpar Utlopp efter rensgaller Utgående efter sedimentering Vattenprov uttages från : Brädd före galler Inkommande efter rensgaller Utlopp efter rensgaller Efter sedimentering (intern) Efter sandfilter (intern) Utgående (villkorspunkt) Till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd rapporteras analysresultaten avseende inkommande och utgående vatten från ett dygnsprov varannan vecka. För den interna kontrollen uttages betydligt fler prover. 4.5 Utloppsledning Den 835 m långa utloppsledningen (bilaga 2) för renat avloppsvatten till 14 m djup i Askimsfjorden. Ledningens kapacitet har vid medelvattenstånd beräknats till 465 l/s (1670 m3/h). De första 805 m utgörs av en PEH 600-ledning med innerdiameter 553 mm. De avslutande 30 m (diffusordelen) består av två PEH 400-ledningar med innerdiameter 369 mm. Vardera PEH 400-ledning är försedd med 2 diffusorer med vardera 2 diffusoröppningar. Sammanlagt finns 8 diffusoröppningar med håldiameter 250 mm. Utloppsledningen har besiktigats under vintern 2008/2009. Viss rensning och smärre justeringar av ledningen kommer att göras under våren/sommaren 2009 för att säkerställa en fortsatt god funktion av utloppsledningen. 4.6 Berört landområde Reningsverket är beläget inom ett stort bergsområde på den kommunala fastigheten Släps-Kullen 2:250 c:a 200 m från strandkanten. En badplats (Gilleviken) finns c:a 200 m väst om reningsverket. Närmaste bostadshus, Släps-Kullen 2:126 och Släps- Kullen 1:146 är belägna c:a 80 m respektive 110 m från reningsverket. En bergshöjd

7 avskärmar reningsverket från fastigheten Släps-Kullen 2:126. Från några fastigheter finns utsikt över reningsverket. Åtta bostadshus är belägna inom c:a 150 m avstånd. Inom 500 m avstånd finns många bostadshus (bilaga 6). Anläggningens tillfartsväg (Kullaviks Tennisväg) passerar genom ett villaområde. 6 (13) 4.7 Berört vattenområde I området söder om Rörholmen/Kräcklingeholmen samt i punkter söder och norr om utsläppet utfördes under juni 2008 provtagningar för undersökning av bottenfauna och sediment (bilaga 10), se vidare MKB för resultat av bottenfaunaundersökningen. SMHI har anlitats för att göra en modellberäkning för spridning och utspädning av renat spillvatten från Kullavik. Rapport blev färdigställd , se vidare MKB för resultat av spridnings- och utspädningsberäkningarna. Uppgifter om havsvattenstånd finns i bilaga Föreslagen verksamhet 5.1 Belastning, aktuell och framtida Till avloppsreningsverket är för närvarande anslutet c:a 9500 personer. Folkmängden inom Släps församling, som omfattar mer än upptagningsområdet för reningsverket, uppgick år 2007 till personer. Av kommunen utförd befolkningsprognos ger vid handen att invånarantalet inom Släps församling inte nämnvärt bedöms öka fram till år Anslutningsgraden till reningsverket kommer att öka genom utbyggnad av det kommunala VA-nätet, men det kommer åtminstone att dröja flera decennier innan anslutningen närmar sig personer. Anledningen till att tillstånd söks för PE är osäkerheten inför begreppet maximal genomsnittlig veckobelastning samt risken för stora BOD-utsläpp från restauranger och andra verksamheter. Vid några tillfällen har inkommande dygnsprov visat på en belastning överstigande PE. Aktuell och antagen framtida belastning: Medelvärden för åren P N BOD 7 Inkommande mängd (ton/år) 7, Spec. belastning vid 9500 personer (g/pd) 2, Vid anslutning av personer Inkommande mängd (ton/år) 16, Antagen spec. belastning (g/pd) 2, Anm. Fosfatfria tvättmedel används i framtiden, varför antages 2,2 gp/pd som specifik P-belastning. Antaganden om specifika N- och BOD 7 -belastningar enligt SNV.

8 5.2 Dimensionering och utformning av planerad anläggning 7 (13) Flödesschema för vattenrening : (Befintliga anläggningsdelar är markerade med grön färg) : Rensgaller Sandfång BIO-P bassäng 1500 m 3 FeCl 3 Polymer Sand BIO- Reaktor 2250 m 3 BIO- Reaktor 2250 m 3 Kemisk fällning Actiflo FeCl 3 Transport Slamförtjockning Slamlager Sedimentering 350 m 2 Sedimentering 350 m 2 Slampumpar Dimensioneringsunderlag Dimensionerande flöde m3/d 8000 Max. flöde till kemisk fällning m3/h 1200 (Actiflo) Max. flöde till aktivslambehandling- m3/h 800 Sedimentering Max. torrvädersflöde m3/h 500 Max. behandlingskapacitet (rensgaller begränsande) m3/h 1600 Max. BOD 7 -belastning Kg/d 1500 Max. N- belastning Kg/d 300 Max. P-belastning Kg/d 50 Reningsprocessen baseras på aktivslambehandling i bioreaktorer med alternerande nitrifikation och denitrifikation samt anaerob förbehandling för åstadkommande av biologisk fosforreduktion. Vid behov kan fällningsmedel (järnklorid) tillföras aktivslambehandlingen. Kemisk efterfällning för ytterligare fosforreduktion utföres i en kompakt anläggning där flockbildning åstadkommes med hjälp av dosering av sand, järnklorid och polymer och flockseparering utföres i en lamellseparator.

9 Förbehandlingen består av rensavskiljning i ett gallerfilter samt separering av sand i ett luftat sandfång. Gallerfilter är försedda med renstvätt och mottrycksskruv för att åstadkomma ett rent och torrt rens lämpat för förbränning. Sanden tvättas och avvattnas. Layoutförslag på utbyggda reningsverk (Bilaga 7 och Bilaga 8) Nya anläggningsdelar omfattar : Bioreaktorer Bio-P bassäng Sedimenteringsbassänger Kemisk fällning med doseringsutrustning (typ Actiflo) 8 (13) Befintliga anläggningsdelar omfattar (markerat med grön färg) : Slamförtjockare, Föravvattning av slam och Slamlager Utrustning för dosering av fällningskemikalier och polymer Nya blåsmaskiner installeras i befintlig byggnad för blåsmaskiner Personal- och kontrollbyggnad, som också rymmer inloppspumpstation samt dieseldrivet reservkraftverk 5.3 Kemikaliehantering Under senare år ( ) har i genomsnitt förbrukats 135 ton/år av järnkloridlösning (varav 13,8 viktsprocent Fe), vilket innebär 2,34 gram Fe per inkommande gram fosfor (Fe/g P ink). Till föravvattning av slam används c:a 1 ton/år av polymer. Applikation av förstärkt biologisk fosforreduktion (Bio-P) minskar behovet av järnklorid för utfällning av fosfor i aktivslamprocessen. En ökad andel av avloppsvattnet, som ges en kemisk efterfällning, betyder ökad förbrukning av järnklorid. Avgörande för kemikaliebehovet vid efterfällningen är hur effektivt och stabilt Bio-P-processen kommer att fungera. Vid Hammargård reningsverk har appliceringen av förstärkt Bio-P från och med år 2001 visat sig innebära en minskning av kemikalieförbrukningen relativt inkommande mängd fosfor från 2 g Fe/g Pink till 0,5 g Fe/g P ink. Därför bedöms förbrukningen av järnklorid för personer anslutna till Kullavik blir ungefär 80 ton/år eller 0,7 g Fe/g P ink (0,4 mol Fe/mol P ink ). Med en stabil Bio-P- process kan efterfällningen med kemikalier (järnklorid) begränsas ytterligare. Härvid förutsätts dock att utsläppsvillkoret för fosfor (P) fastställes till 0.4 mg P/l. Emellertid har vid Hammargård reningsverk genom en processkomplettering fr o m hösten 2007 kemikalieförbrukningen reducerats ytterligare genom hydrolys av returslammet (se kap 5.9). Det indikerar att framtida behov av fällningskemikalie vid personer anslutna kan bli mindre än hälften av nuvarande användning. Förbrukningen av polymer bedöms öka till 3 á 4 ton/år, ty polymer kommer att användas i efterfällningsprocessen.

10 Järnklorid förvaras i en glasfiberarmerad polyestertank (35 m 3 ), som är invallad. Transport av järnklorid sker med tankbil, varvid 12 m 3 levereras per tillfälle. Det betyder f.n. i genomsnitt 11 transporter per år. Polymer förvaras torrt i säckar. För närvarande levereras hela årsbehovet om 1 ton med en transport. Framtida behov (3 ton/år) innebär sannolikt 2 transporter per år. 9 (13) 5.4 Energi Den totala el-förbrukningen vid reningsverket för år 2007 var kwh. För personalbyggnaden används direktverkande el. I processbyggnaden finns vattenburen värme med en el-panna (25 kw) samt värmeväxling från utgående ventilationsluft och från utgående avloppsvatten. Vid införande av kväverening och vid en kommande kapacitetsökning i reningsverket (12000 pe) bedöms elförbrukningen till i storleksordningen kwh per år. Energiförbrukningen vid pe kan inte bedömas i dagsläget. (jfr MKB) 5.5 Beredskap för nödlägen Reningsverket är utrustat med ett dieseldrivet reservkraftsaggregat med kapacitet (183 KVA) att driva hela anläggningen. Vid elavbrott i distributionsnätet, så startar reservkraftsaggregatet automatiskt, varvid larm skickas till beredskapspersonal och till Hammargård reningsverk. Vid överskridande av inloppspumpars kapacitet, så startar pumpning av inkommande avloppsvatten från reningsverkets bräddpumpar till utloppsledningen. I nödfall kan en bräddpumpstation belägen vid Kyvik c:a 400 m från reningsverket träda i drift, varvid larm erhålles. 5.6 Övervakning, mätning och rapportering Vattenreningsprocessen övervakas och styrs med hjälp av kontinuerliga (on-line) mätningar av processparametrar som flöde, syre, susp. ämnen, fosfat, nitrat och ammonium för att snabbt upptäcka och åtgärda eventuella problem. Kontroll av utgående renat avloppsvatten utförs enligt SNFS 1990:14 och SNFS 1991:9 med löpande rapportering till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. 5.7 Hantering av slam och rens För att minimera transporterna av slam till Hammargård reningsverk föravvattnas slammet vid Kullavik till en torrsubstans på c:a 8 %. Slamproduktionen är f.n. i genomsnitt 65 m 3 /vecka och bedöms vid anslutning av personer öka till c:a 110 m 3 /vecka, vilket betyder 10 transporter per vecka. Upp till c:a anslutna personer kommer antalet transporter vara mindre än nuvarande antal. Vid Hammargård reningsverk blandas slam från samtliga Kungsbackas reningsverk samt avvattnas till åtminstone 20 % torrsubstans och behandlas med osläckt kalk för hygienisering. Slammet, som är P-märkt (certifierat enligt ISO krav), användes i

11 jordbruk. Kungsbacka deltager sedan år 2002 i projektet ReVAQ (Ren växtnäring från avlopp). Rens tvättas och avvattnas till c:a 45 % torrsubstans, så att det kan transporteras med reguljär sophämtning till förbränning vid Sävenäs. Rensmängden uppgår nu till 13 ton/år och bedöms öka till maximalt 20 ton/år. Tvättad och avvattnad sand förs till Barnamossens avfallsanläggning för samkompostering med hästgödsel, grönavfall och kalkat slam. Kompostjorden används som vegetationstäcke vid anläggningen. Mängden sand bedöms uppgå till c:a 15 m 3 /år, vilket betyder 2 á 3 transporter per år. 10 (13) 5.8 Utsläppskällor Utsläpp till vatten Vid en framtida anslutning av pe kommer utgående mängd fosfor (P) att öka något, medan utgående mängd kväve (N) minskar något och syreförbrukande organiskt material (BOD 7 ) kommer att vara nästan oförändrad i jämförelse med utgående medelmängder för åren Bedömd framtida reningseffekt baseras på uppnådd reduktion av N och BOD vid reningsverken Hammargård och Ölmanäs samt vid Kullavik m 3 /h kommer att kunna separat behandlas med kemisk fällning och total behandlingskapacitet blir 1600 m 3 /h (= rensgallrens kapacitet). Uppmätta samt framtida bedömda utsläppsmängder. Medelvärden pe pe pe Utgående mängd P (ton/år) 0,50 0,31 0,39 0,65 Reduktion P (%) Utgående mängd N (ton/år) 28,4 8, ,4 Reduktion N (%) Utgående mängd BOD 7 (ton/år) 12,8 4,8 6,1 10,2 Reduktion BOD 7 (%) Vid dimensionerande flöde 8000 m 3 /d kommer utgående halter vid pe att för P, N resp. BOD 7 att uppgå till 0,22 g/m 3, 7 g/m 3 resp. 3,5 g/m 3. För mer detaljerad redovisning av utgående mängder P, N och BOD vid olika utsläppsvillkor, se vidare MKB.

12 Som angetts i kap 5.1 kommer det att dröja mycket länge innan anslutningen närmar sig personer. Även vid tillfälliga stora ökningar av inkommande BOD 7 - mängd, så kommer BOD 7 -reduktionen vara hög (98 %). 11 (13) Utsläpp till luft I bioreaktorerna får slammet en lång uppehållstid (c:a 20 dygn) och blir delvis mineraliserat, varför lukten från öppna bassänger inte är obehaglig. Ventilationsluft från överbyggd rens- och slamhantering förs till befintligt kompostfilter, där luktreduktionen blir närmast fullständig. Buller Blåsmaskiner förses med ljudisolerande huvar. Stomljud från luftarrör undvikes genom applikation av vibrationsdämpare och om erforderligt med ljudisolerande inklädning. 5.9 BIO-P och utsläppsvillkor Under har vid Kullavik i genomsnitt förbrukats 2,35 g Fe per g P ink eller omräknat till molförhållande 1,3 mol Fe per mol P ink. Efter införande av BIO-P vid Hammargård reningsverk år 2001, så har förbrukningen av fällningsmedel minskats från c:a 1,2 mol Fe/mol P ink till c:a 0,3 mol Fe/mol P ink. Sedan hösten 2007 har BIO-P-processen vid Hammargård reningsverk modifierats, så att en delmängd (f.n. 12 %) av returslammet hydrolyseras under 24 timmar för att producera mer flyktiga fettsyror (VFA). Förbrukningen av fällningskemikalier i reningsverkets huvudström (aktivt slam efterfällning) har därmed minskats till c:a 0,1 mol Fe/mol P ink. Den totala förbrukningen av fällningskemikalier har minskats till 0,2 mol Fe/ mol P ink. För Kullavik reningsverk antages att vid normal BIO-P kommer att förbrukas c:a 0,4 mol Fe/mol P ink samt att med hjälp av hydrolys av returslammet kan en minskning till 0,2 mol Fe/mol P ink åstadkommas. Medelvärde ,4 mol Fe/mol Pink Järnkloridförbrukning Ton/år Slamproduktion Ton TS/år ,2 mol Fe/mol Pink 0,4 0,2 Beräknad för p Beräknad för p Beräknad för p

13 Slamproduktionen beräknas enligt : Slam TS = 0,85 * ink BOD 7 + 0,4 * järnkloridförbrukning (ton/år) 12 (13) Slamproduktionen och därmed antalet slamtransporter beror främst på inkommande mängd BOD 7. Med en stabil Bio-P- process kan efterfällningen med kemikalier (järnklorid) begränsas varvid det totala kemikaliebehovet kan nedbringas nedåt 10 ton/år vid 9500 pe, d.v.s. maximalt en kemikalietransport per år. Härvid förutsätts dock att utsläppsvillkoret för fosfor (P) fastställes till 0.4 mg P/l pga de osäkerheter som finns kring att få en stabil Bio-P-process. Utgående mängd fosfor bedöms att öka med c:a 200 kg/år om efterfällningen med kemikalier begränsas i förhållande till utsläppsvillkoret 0,3 mg/l Kostnad Kostnaden för om- och utbyggnad av reningsverket har av konsult bedömts till 51 milj. SEK (2007). Totalt bedöms projektets kostnader kunna uppgå till 55 milj. SEK. 6 Åtgärd under byggnadstiden Anläggningsdelen för kemisk fällning (sannolikt typ Actiflo) kommer att byggas ut i en första etapp innan rivningen av aktivslamdelen påbörjas. Avsikten är att kunna utföra förbehandling och direktfällning av avloppsvattnet under resterande byggnadstid, som uppskattas till mindre än 1 år. Bedömning av belastning och ungefärliga utsläpp under tiden för byggande av ny aktivslamdel: P N BOD 7 Inkommande ton/år 7, Reningseffekt % Utgående ton/år 0, Medelflödet de senaste åren till Kullavik reningsverk har uppgått till ca 1.5 milj m3/år. Med detta antagande och med utgående mängder enligt tabell ovan kan medelhalten/år av P, N och BOD 7 beräknas till 0.5 mg/l, 25 mg/l respektive 63 mg/l. Kungsbacka kommun Förvaltningen för TEKNIK

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll

Läs mer

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M 2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals

Läs mer

2. TEKNISK BESKRIVNING

2. TEKNISK BESKRIVNING FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20 Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN VAREKILS ARV Innehållsförteckning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 2. ANSÖKANS AVSEENDE... 4 3. SENAST GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 4. YRKANDEN... 5 5. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN...

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering

Läs mer

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7 Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet, hälsoskydd och miljö i standard SS-EN12566-3:2005+A2:2013 och Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet,

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas?

Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas? MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 001-180320 e-post: anders@miljoinvest.se web: www.miljoinvest.se Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas? En utredning av förutsättningarna

Läs mer

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Johanna Blomberg VA-chef, Haninge kommun 2016-10-04 1 Berätta om vår resa om Fors vara eller inte vara 2003 2023 Ämne 2016-10-04 2 HANINGE

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

MKB Kullaviks reningsverk Tillståndsansökan enl 9 kap Miljöbalken avseende utbyggnad av Kullaviks avloppsreningsverk

MKB Kullaviks reningsverk Tillståndsansökan enl 9 kap Miljöbalken avseende utbyggnad av Kullaviks avloppsreningsverk Tillståndsansökan enl 9 kap Miljöbalken avseende utbyggnad av Kullaviks avloppsreningsverk Fel! Hittar inte referenskälla. Beställare: KUNGSBACKA KOMMUN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 43481 KUNGSBACKA Beställarens

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter. BESLUT 1 (7) Anl.nr: 0382-50-001 Östhammars kommun Tekniska förvaltningen Box 66 742 21 Östhammar Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av fosfor från verksamheten vid Alunda avloppsreningsverk

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp Att mäta är att veta Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp Mattias Osterman, Christian Berner AB Lösningar för att möta nya krav på reningsverk oktober 2014, Elmia 1 Agenda

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund MILJÖRAPPORT 211 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 212-3-12 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 211 Kungsgårdens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport textdel

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19 Vatten Avlopp Kretslopp Energi- och miljöcentrum miljardsatsning på central avloppsrening och kraftvärme Anders Fransson och Martin Dahl, Borås Energi och Miljö Om Borås Energi och Miljö Ägare: Borås Stad

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Uponor Minireningsverk 5-10pe Uponor Minireningsverk 5-10pe Allmänt-minireningsverk Uponors minireningsverk är tillverkade för att uppfylla myndigheternas krav. Reningsverken är biologiskkemiskt fungerande satsreningsverk, för behandling

Läs mer

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK Samrådsunderlag Treatcon AB Kalmar den 14e september 2012 Rev. 3e oktober 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND sida 4 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sida 5 2.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren/sökanden

Läs mer

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har

Läs mer

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Underlag för samråd 2014-10-03 (reviderat 2015-02-23) Hamburgsunds ARV 1 av 50 2015-02-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Inledning... 4 3 Bakgrund

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Arkiveras: Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15

Arkiveras: Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15 Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 5 1. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN För Strömsberg avloppsreningsverk (1080-50-017) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel

Läs mer

Miljörapport 2014. Granskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Granskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörapport 2014 Granskär Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörapport 2014 Granskär Avloppsreningsverk 2 (23) Innehållsförteckning Grunddel... 3 Textdel... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd...

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

MBBR - Nu och i framtiden

MBBR - Nu och i framtiden MBBR - Nu och i framtiden Seminarium kring skivfilter och rörliga bärare Ryaverket, 29 september 2010 Magnus Christensson Översikt MBBR processen Separation efter MBBR Hybas TM ANITA TM Mox Vad är viktigt

Läs mer

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22 HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm 1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam

Läs mer

Arkiveras på : Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17

Arkiveras på : Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17 Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by

Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by Vår referens: Mikael Stjärnfelt Tel: (0)18-528 621 MYNDIGHETSBESLUT Ärende: 2015-966 Beslut: MB-2016-54 24.2.2016 Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk

Läs mer