Att samarbeta kring data för forskning. Ulla Mörtberg Environmental Management and Assessment research group, KTH LifeWatch
|
|
- Lina Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att samarbeta kring data för forskning Ulla Mörtberg Environmental Management and Assessment research group, KTH LifeWatch
2 Att samarbeta kring data för forskning Tillgång på data LifeWatch
3 soft tools Social process (Environmental) Systems Analysis methods and tools Strategic Environmental Assessment Environmental Impact Assessment Green Procurement Process Tools Prediction Tools Data hard tools Models Physical, chemical, meteorological Surface water, ground water Ecological Experiments Standards Environmental Management and Assessment research group, KTH
4 TILLGÅNG PÅ DATA?
5 Århuskonventionen Konventionen om: tillgång till miljöinformation, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser, och rätt till rättslig prövning i miljöfrågor, Prop. 2004/05:65 i Sverige lagstiftning som ska garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation
6 Trender för tillgången på miljödata Minskar Ökar
7 Development of global land-to-sea runoff data accessibility (377 most near-coastal monitoring stations in WMO s Global Terrestrial Network for River Discharge [GTN-R, 2005]) Green monitored/reported catchment area White unmonitored/unreported catchment area Hannerz, PhD thesis, 2008
8 Success story on data sharing ARCTIC DATA
9 Arctic data An improved bathymetric portrayal of the Arctic Ocean: Implications for ocean modeling and geological, geophysical and oceanographic analyses (Jakobsson et al. 2008)
10 Arctic data for download
11 Att dela data ger mer DISKUSSIONER OM METODER
12 Exempelvis hur ska man applicera modeller på förekomstdata? European Breeding Bird Atlas Climatic envelope models Proceedings of the National Academy of Sciences
13 Det pågår även andra LÄRPROCESSER
14 Lärprocesser modeller och prognoser baserade på olika typer av data Hans Rosling
15 Lärprocesser modeller och prognoser baserade på olika typer av data För vissa typer av data kräver även allmänheten tillgång på rådata många gör egna system och modeller Hans Rosling
16 Exempel på SAMARBETE KRING DATA FÖR FORSKNING
17 GBIF Global Biodiversity Information Facility
18 Lifemapper bygger på GBIF-data
19 Infrastruktur för forskning LIFEWATCH
20 Lifewatch Stora mängder biodiversitetsdata samlas fortlöpande in av forskare, miljöövervakare, inventerare och av skickliga enskilda personer med eget intresse Idag är all denna information spridd i ett stort antal skilda databaser
21 LifeWatch Europa Ett europeiskt initiativ för att Skapa ett nätverk av dataflöden och databaser med information om biologisk mångfald Göra data direkt tillgänglig för användare Med verktyg för analys, modellering och presentation som fritt kan nyttjas av forskare och andra aktörer Stärka biodiversitetsforskning
22 LifeWatch Europa Drivits inom EU:s 7:e ramprogram för forskning, under åren i en planeringsfas, På gång - starta (förhoppningsvis) en omfattande konstruktionsfas under åren och att därefter gå in i en driftsfas.
23 Svenska Lifewatch I första steget SLU, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Naturhistoriska riksmuseet/gbif, SMHI och Fiskeriverket Vetenskapsrådet Ledning, samordning och huvudsakligt genomförare ArtDatabanken, SLU Självständigt gentemot Lifewatch Europa
24 Svenska Lifewatch Mål: Stärka forskning inom analyser och modellering av biologisk mångfald nationellt Bidra till att svensk forskning inom området ska kunna vara världsledande Knyta samman ett allt mer omfattande nätverk av dataleverantörer och användare i Sverige
25 Svenska Lifewatch Utbyggnadsfas : Uppbyggnad av nätverk av aktörer med ansvar för data, enas om standard inklusive taxonomi, dataformat, metadata, behörighet, mm Nätverk av databaser och webbtjänster parterna (data providers) gör sina data digitalt tillgängliga i ett gemensamt nätverk med gemensam webbingång, andra kan ladda in data Webbgränssnitt och analysverktyg Artportalen 2.0 (snart )
26 Svenska Lifewatch Webbgränssnitt riktat till forskare, kopplat till den nya generationen av Artportalen, som möjliggör för enskilda forskare att definiera egna variabler, mm Åtkomst till andras data, kartunderlag, omvärldsfaktorer och analysverktyg Möjlighet att själv bestämma när egna data ska bli tillgängliga för andra Attraktivt att skapa sin egen databas i Artportalen (istället för på lokal dator) Data blir långsiktigt säkerställda och återanvändbara
27 Svenska Lifewatch Gemensam analysplattform Data görs öppet tillgänglig genom att webbtjänster kopplas till primärdatabaserna Analysverktyg för rumsliga och tidsmässiga analyser samt prediktionsmodeller Kan ladda upp egna data och kartor Omvärldsfaktorer som klimatdata från SMHI Metadata, instruktioner, användarstöd
28 resurser
29 Webbtjänster, standarder, autentisering e-infrastruktur resurser
30 Analyser, modeller (applikationer) Webbtjänster, standarder, autentisering hopfogning e-infrastruktur resurser
31 e-laboratorium Forskarens analyser & presentationer e-service Datauttag & presentationer (fördef. sekvens.) Analyser, modeller (applikationer) Webbtjänster, standarder, autentisering hopfogning e-infrastruktur resurser
32 LifeWatch e-laboratorium Forskarens analyser & presentationer e-service Datauttag & presentationer (fördef. sekvens.) Analyser, modeller (applikationer) Webbtjänster, standarder, autentisering hopfogning e-infrastruktur resurser
33 Svenska Lifewatch Exempel på e-service Bioklimatiska modeller för arters utbredning nu och med ett förändrat klimat Arters populationsutveckling över tiden Artrikedom i olika områden, t.ex. av arter knutna till viss biotop eller påverkade av specifik faktor Risk för algblomning i sjöar eller hav
34 Svensk struktur vision SEIS GBIF LifeWatch Europa GEOSS ETC-BDC Artfakta Klimat, mark, kem-fys, ekologi Svenska LifeWatch Analysportal Presentations- & analysverktyg, arbetsflöden Standarder, inkl. taxonomi (INSPIRE, TDWG) GIS topografi, satellit, tematiskt Web-service Forsknings- DB Web-service Statliga DB Web-service Musei- DB Web-service Artportalen Web-service Andra DB Ekologisk forskning, LTER & FOMA Statlig övervakning Taxonomisk forskning Frivilliga observatörer Konsultfirmor Andra
35 27 miljoner observationer av arter nya observationer rapporteras/dag bilder på arter
36 Artportalen 2.0 En och samma portal för alla grupper Koll före rapportering Görs tillsammans med Norge Första version juni 2011
37 Artportalen 2.0 Fritt tillägg av nya parametrar intressant för forskare och forskarstuderande Möjlighet att styra visning Valideringsverktyg
38 Webbtjänster Programvara för kommunikation mellan datorer Kan transformera data till standard Olika typer: SOAP, Tapir och OGC
39 Karttjänster WMS och WFS för kartor och GIS-lager
40 REST-tjänster hämtar tillämpningar från andra hemsidor genom url:s, t.ex. Kartor (Google, Länskartor)
41 Klient för R-statistik
42 Verktyg för att ladda upp egna artlistor Verktyg för att ladda upp egna kartor och polygoner Carychium minimum Carychium tridentatum Acroloxus lacustris Galba truncatula Buccinum truncatulum Lymnaea stagnalis Pseudosuccinea Pseudosuccinea columella Radix auricularia Radix balthica Radix ovata Radix labiata Radix peregra Lymnaea peregra Stagnicola corvus Stagnicola fuscus Stagnicola palustris Myxas glutinosa Omphiscola Omphiscola glabra Physa fontinalis Physella acuta Physella heterostropha Aplexa hypnorum Planorbidae Gyraulus crista Gyraulus laevis Gyraulus riparius Gyraulus acronicus Gyraulus albus Gyraulus parvus Anisus spirorbis Anisus leucostoma Anisus vorticulus Anisus leucostoma Anisus septemgyratus Anisus vortex Bathyomphalus contortus Helisoma duryi Hippeutis complanatus
43 Verktyg för att beräkna förekomstarea och utbredningsområde Verktyg för att ställa frågor inom polygoner
44 Verktyg för spatial statistik, t.ex. antal i olika områden
45 Verktyg för beräkning av långsiktiga trender Foto: Daniel Flordal
46 Åtkomst till Artfaktadatabas Parameteriserade ekologiska artattribut (>2000 faktorer) T.ex. biotop- och substratpreferenser, livshistorieegenskaper, rödlistestatus, påverkansfaktorer, länsförekomster, artfaktablad
47 Artförekomst i förhållande till områden med specifika biotoper Ädellöv Tall Gran
48 Biodiversitetsportalen En samlad portal varifrån allt nås Alla tillämpningar Metadata Manualer & instruktioner Allmän information om projektet
49 Svenska Lifewatch ska erbjuda En kraftfull e-infrastruktur för biodiversitetsforskning Standarder & dataformat Administration av användare Metadata, tekniska kringdata Öppen tillgång till databaser, modeller och resultat Systematik och taxonomi Observationsdata hantering Observationsdata analys och bearbetning Artfakta och klimatdata m.fl. omvärldsvariabler Lätt tillgängliga resurser Användarstöd Kommunikation & utbildning
SydostGIS: GIS dag med skogoch naturtema
2016-04-05 Sonja Leidenberger & Per Flodin SydostGIS: GIS dag med skogoch naturtema - Artportalen och Analysportalen Möjligheter till att lufta in biodiversitets data i ditt GIS Artportalen.se - Swedish
Läs merMarine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch
Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts
Läs merMichael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21
Datapolicy för SMHI Versioner Version Datum Åtgärd / orsak till ändringen Person 1.0 07-03-02 Fastställd av Gd M af Sandeberg 1.1 07-12-13 Justering av definition M af Sandeberg Bakgrund SMHI har såsom
Läs merför biodiversitetsdata
Kom igång med Analysportalen för biodiversitetsdata ETT ENKELT EXEMPEL Svenska LifeWatch 2016, ArtDatabanken SLU Analysportalen ett enkelt exempel Författare: Sonja Leidenberger och Anna Maria Wremp Denna
Läs merLångsiktiga mål för Svenska artprojektet
ArtDatabanken STYRDOKUMENT Långsiktiga mål för Svenska artprojektet Dokumenttyp: Måldokument/strategi Version: 4: 2017-05-17 Beslutsfattare: ArtDatabankens chef, Lena Sundin Rådström Beslutsdatum: 2017-05-17
Läs merGBIF-Sweden verksamhetsplan
GBIF-Sweden verksamhetsplan 2007-2011 v.2, 2008-01-28 Inledning GBIF-Sweden är nationell nod för det internationella nätverket GBIF (Global Biodiversity Information Facility; www.gbif.org). GBIF är resultatet
Läs merNatureSDIplus: Utveckling och test av europeiska dataspecifikationer för naturskydd
NatureSDIplus: Utveckling och test av europeiska dataspecifikationer för naturskydd Co-funded by the Community Programme econtentplus ECP-2007-GEO-317007 Anders Östman Högskolan i Gävle Agenda Projektet
Läs merHow reporting WFD to EU supports public participation resulting in better water quality
How reporting WFD to EU supports public participation resulting in better water quality Niklas Holmgren, strategist South Baltic Water Authority Linking Water Management and WFD objective 2013-06-14 Situation
Läs merInventering av sirlig skivsnäcka (Anisus vorticulus) i Skåne 2017
Inventering av sirlig skivsnäcka (Anisus vorticulus) i Skåne 2017 2017-12-18 på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland Inventering av sirlig skivsnäcka (Anisus vorticulus) i Skåne 2017 Rapporten är upprättad
Läs merAtt levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska
Läs merNaturvårdvården & främmande arter
Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merManual till GBIF-Sweden
GBIF Sweden Där all biologisk mångfald samlas Manual till GBIF-Sweden Charlotte Johnzon GBIF-Sweden Naturhistoriska riksmuseet 104 05 Stockholm gbif@nrm.se 10 april 2008 Version 1 Innehåll 1. GBIF SWEDEN...
Läs merNationell hearing om Svenska LifeWatch
Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merGBIF-Sweden verksamhetsplan 2009
GBIF-Sweden verksamhetsplan 2009 v.1, 2008-02-18 Inledning Föreliggande verksamhetsplan är en precisering av den allmänna handlingsplanen 2007-2011 med aktiviteter under 2009l Vision för GBIF-Sweden GBIF-Sweden
Läs merPrintObs.NET dokumentation
0.0 1 8 PrintObs.NET dokumentation 0.0 2 8 1 INLEDNING/BAKGRUND/OM DOKUMENTATIONEN Detta dokument beskriver hur man installerar, loggar in i och hanterar programmet PrintObs.Net som ersätter det gamla
Läs mer20 år med Datavärdskap
20 år med Datavärdskap Datavärdsträff 2014 2014-12-02 Anders Foureaux Naturvårdsverket Lars Johan Hansson Havs- och vattenmyndigheten 2014-12-11 1 1994 1 juli 1994 Första datavärden på plats! SMHI blir
Läs merNy historisk databas om skog
Ny historisk databas om skog Anna-Lena Axelsson Institutionen för skoglig resurshushållning SLU, Umeå Lantmäteriet, I2011/0032. Riksskogstaxeringen Har pågått sedan 1923 Tillstånd, tillväxt och avverkning
Läs merDatabaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
Läs merNätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm
Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari
Läs merNaturvårdsverkets miljödatahantering. Miljödatastrategi. Version 2012-09-27
Naturvårdsverkets miljödatahantering Miljödatastrategi Version 2012-09-27 Miljödatastrategin beskriver de mål vi behöver uppnå och de strategier vi ska tillämpa för att visionen om den framtida miljödatahanteringen
Läs merDigital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av
Läs merTrädportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd
Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd Innehåll Introduktion Trädportalen.se Visa träd (ej inloggad) Exportera data 4 Visa träd (inloggad) 5 Skapa rapport 6 Registrera konto 7 Ändra
Läs merSVENSKA SÖTVATTENSMOLLUSKER (SNÄCKOR OCH MUSSLOR) -
SVENSKA SÖTVATTENSMOLLUSKER (SNÄCKOR OCH MUSSLOR) - EN UPPDATERAD CHECKLISTA MED VETENSKAPLIGA OCH SVENSKA NAMN av Ted von Proschwitz Naturhistoriska Musseet, Göteborg I sammarbete med Naturhistoriska
Läs merVersion Datum AP-version Anvarig Holger Dettki, Martin Käck, Ulrika Sehlberg Samuelsson
Version Datum AP-version Anvarig 1.2 2018-03-22 1.0.6655.26450 Holger Dettki, Martin Käck, Ulrika Sehlberg Samuelsson 1.1 2017-05-05 1.0.6334.21540 Holger Dettki, Anna Maria Wremp 1.0 2016-06-10 Sonja
Läs merNationell geodatastrategi
Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet
Läs merGIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist
GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.
Läs merKlicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken
On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode
Läs merGeografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter
Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter Johan Åström, Seminariedag på SMI 5 december 2013 Bakgrund Utbrottet av Cryptosporidium i Östersund 220 miljoner kr Ger
Läs merGEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER
GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER 2018-11-28 Hanna Ilander Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 1 Innehåll Bakgrund Digitalt först Smartare
Läs merJan Pröjts och Ann Nilsson, Ekologgruppen i Landskrona AB ISBN/ISSN: 978-91-86533-37-3. Länsstyrelserapport: 2011:15. Länsstyrelsen i Skåne Län
Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Jan Pröjts och Ann Nilsson, Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen 25 15 MALMÖ Tfn: 425 2 skane@lansstyrelsen.se
Läs merNär geografisk information blir allas egendom
När geografisk information blir allas egendom Martin Davidson Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-27 Presentation Martin Davidson Affärsenhetschef Utveckling Metria Bor i Luleå med min fru och mina tvillingar
Läs merRiskklassificering främmande arter
Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges
Läs merSustainable engineering and design
Sustainable engineering and design 1 Bildyta - Välj Infoga bild Trender inom geografisk IT Hur hanterar man att GIT idag är en del av IT-utveckling och verksamhetsutveckling? Mikael Elmquist Sweco 2 Geografisk
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs mermoln Martin Davidson, Metria Danfilip Lundberg, Ljungby kommun MätKart 2012
Fungerande GIStjänster i ett svenskt moln Martin Davidson, Metria Danfilip Lundberg, Ljungby kommun MätKart 2012 Innehåll Vad är egentligen ett GIS-moln? Behov som drev Ljungby kommun att lägga delar av
Läs merGeodataportalen - Geodata.se. Kjell Hjorth, Lantmäteriet
Geodataportalen - Geodata.se Kjell Hjorth, Lantmäteriet 1 Vad är syftet med den nationella geodatastrategin? Att utgöra planen för hur vi bygger en gemensam infrastruktur för geodata Att visa hur den nationella
Läs merPå väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Läs merRapporter / Reports Reports written in English are marked with a
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Läs merSatellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
Läs merFortlöpande miljöanalys: Rekommendation för URL namngivning (webbadresser) på SLU:s nya webb 1 (5)
Sveriges lantbruksuniversitet Ledningskansliet, Ann Sofie Morén Artefakt Rekommendation v 1.0 Skapad av Fomakansliet Status Fastställt Fastställt av Fomawebbgrupp 1 Fastställt datum 2010-05-07 Fortlöpande
Läs merMartin Hansson, Patrik Strömberg, Nils Nexelius, Arnold Andreasson, Lotta Fyrberg, Örjan Bäck. Datavärdskapet för Marinbiologi och Oceanografi
Martin Hansson, Patrik Strömberg, Nils Nexelius, Arnold Andreasson, Lotta Fyrberg, Örjan Bäck Datavärdskapet för Marinbiologi och Oceanografi SHARK - Svenskt Havs ARKiv Datatyper: Bacterioplankton Chlorophyll-a
Läs merBEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),
Läs mer- akvatisk mångfald i vatten på en skiva!
- akvatisk mångfald i vatten på en skiva! VIRTUE är en resurs för skolan från Lär-SUD projektverkstad. Mikael Olsson 2019-02-04 Strategiskt partnerskap skola Virtual Interactive Resources and Tools in
Läs merVerksamhetsnytta är viktigare än Teknik
Verksamhetsnytta är viktigare än Teknik Föredrag vid Jord- och SkogsGIS-seminarium Jönköping den 8 november 2006 040-16 71 33 0734-12 81 33 fredrik.ekelund@sweco.se Verksamhetsnytta är viktigare än Teknik
Läs merTerrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå
Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell
Läs merInfrastrukturer/områden som kan ansöka om bidrag 2017
A1-områden Samordning av biobanker och tillhörande data Infrastruktur inom bioinformatik Infrastruktur för forskning på databaser inom medicin och samhällsvetenskap Infrastruktur för forskning och utveckling
Läs merKort beskrivning av GIS:
1 Kort beskrivning av GIS: Geografiska Informations System, GIS, är datorbaserade system för insamling, lagring, bearbetning, analyser och presentation av geografiska data, d.v.s. information som kan kopplas
Läs merWATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning
WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by
Läs merMöjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Läs merMiljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Läs merSvenska LifeWatch. Verksamhetsberättelse Innehåll. ArtDatabanken
Svenska LifeWatch Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Etablering av Svenska LifeWatch... 2 Genomförande... 3 Kommunikation om Svenska LifeWatch... 4 Särskilda nyckeltal efterfrågade av VR... 4 Bilagor...
Läs merNaturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!
Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access! Mötesplats Open Access, Växjö 1-2 april 2014 Ulrika Domellöf Mattsson Helena Eckerbom Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-31
Läs merOneGeology-Europe gör geologiska data lättillgängliga. Tomas Lindberg & Lars Kristian Stölen Sveriges geologiska undersökning (SGU)
OneGeology-Europe gör geologiska data lättillgängliga och användbara Tomas Lindberg & Lars Kristian Stölen Sveriges geologiska undersökning (SGU) De nästa 20 min Bakgrund Varför OneGeology-Europe? Projektmål
Läs merNya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Läs merMiljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling
Miljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling Miljöövervakningsdagarna 2015 Lst Gävleborg 30 sept 1 okt 2015 Anders Foureaux Naturvårdsverket Lars Johan Hansson Havs- och vattenmyndigheten 2015-10-12
Läs merGIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se
GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara
Läs merÖppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring
Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring Elisabeth Strandhagen, bitr föreståndare, Svensk nationell datatjänst Göteborgs universitet - Karolinska institutet - Lunds universitet
Läs merINSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm
INSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm 2011-02-18 Martin Davidson, Chefsarkitekt Metria Martin Davidson 2011 Disposition Bakgrund INSPIRE, varför, vad och när?
Läs merVerksamhetsplan Miljö datastö d 2015
Verksamhetsplan Miljö datastö d 2015 1. Kontakter, verksamhetsstöd och kvalitetsarbete Bakgrund. Miljödatastöd har fortlöpande kontakter mot ledning och verksamheter för att kunna utföra uppdraget med
Läs merStandardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm
Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm 2013-11-27 Introduktion BIM hänger ihop med hela den byggda miljön. BIM och GIS har överlappande
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merGIS i molnet. GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB. -En del av AddNode
GIS i molnet GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB Agenda Så vad menar vi med molnet?» Jo för oss är molnet egentligen en samling servrar som kan nås över Internet eller över ett
Läs merKustvatten -Erfarenheter och behov av verktyg och data
Kustvatten -Erfarenheter och behov av verktyg och data Workshop med SMHI 14 april 2016 Malin Kronholm, VM Bottenviken Marina data och verktyg Kustzonsmodellen Vattenwebb Datavärdskap Bedömningsgrunder
Läs merFramtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Läs merHur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30
Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30 Bakgrund Cryptosporidium och Giardia resulterar i dricksvattenburen smitta Avloppsvatten, ett stort
Läs merVI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA
VERKSAMHETSIDÉ SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.
Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat
Läs merStöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem
SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och
Läs merRegionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken Workshop om handlingsplanernas funktion som underlag för prioriteringar i naturvårdsarbetet 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merLångsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur
Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur Beredningsgruppen för jorden och dess nära omgivning Presentation av Donal Murtagh KFI:S hearing 9 maj 2006 Gruppens medlemmar Karin Markides,
Läs merSND Nätverksträff 1 juni Välkomna!
SND Nätverksträff 1 juni 2017 Välkomna! SND 2.0 Network Distributed domain expertice and local support Consortium: Göteborg University* Karolinska Institutet Lund University* Stockholm University* Swedish
Läs merBiodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
Läs merKvalitetsutveckling i frivilligbaserad miljöövervakning
Kvalitetsutveckling i frivilligbaserad miljöövervakning Workshop i samband med SLU- Foma:s konferens Smartare miljöanalysmetoder Ultuna, 2014-11- 18 Sammanställda minnesanteckningar från gruppdiskussioner
Läs merPå våg mot Nationellt delegationsmöte
På våg mot 2016 Nationellt delegationsmöte 2012-03-29 Cykel II 2012 rapport EU ÖVF & Arbetsprogram Övervakningsprogram Dataförsörjning Åtgärdsunderlag avrinningsområden Kvalitetssäkra databaser 2011 2012
Läs merMILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN
MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN Mars 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-13 1 MILJÖÖVERVAKNING & FRAMTIDEN Vattenmiljöseminariet 2018 Manuela Notter Naturvårdsverket Swedish
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merAktuella trender för miljödata. Thomas Klein
Aktuella trender för miljödata Thomas Klein Challenges Increasing world population Industrial development Globalization Poverty Environmental problems Climate change Need environmental data to support
Läs merSTRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING
STRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING Webbinarium 2018-09-20 Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-08 1 Välkommen till webbinarium där förvaltningsgruppen presenterar
Läs merUtan data inget GIS. KlimatGIS-dagarna den januari 2012 Ulf Sandgren, Lantmäteriet
Utan data inget GIS Data för klimatanpassning och några problem Inspire och Geodatastrategin Vad har vi gjort för att göra det enklare att söka, titta på, bedöma kvaliteten och använda geodata? KlimatGIS-dagarna
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merNaturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Läs merEnvironment Climate Data Sweden
Environment Climate Data Sweden Din portal till miljö- och klimatdata Cecilia Bennet Jessica Forsgard and Jan Svensson Ökande dataanvändning Jorden är ett system av kopplade system Ökande vetenskaplig
Läs merMiljödataportalen och Skyddad natur
Miljödataportalen och Skyddad natur Sandra Wennberg, Birgitta Olsson En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, idag och för kommande generationer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Läs merMetria:s satsning på Open Source-GIS. Seminariet Open Source för GIS 8-9 mars 2010
Metria:s satsning på Open Source-GIS Seminariet Open Source för GIS 8-9 mars 2010 Martin Davidson Chefsarkitekt Metria Martin Davidson, 2010-02-17, Luleå Affärsidé GIS as a Service Metria erbjuder marknaden
Läs merRamöverenskommelse om samverkan
Dnr 2012/566/10.3. Dnr SLU ua Fe.2012.1.2-877 2012-03-14 Ramöverenskommelse om samverkan Parter Sveriges lantbruksuniversitet, benämnt SLU och Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, nedan benämnt
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merMasterexamen i geografisk informationsvetenskap
UTBILDNINGSPLAN Naturvetenskapliga fakulteten 1. Identifikation 1:1 Utbildningsprogram för Study programme for Master (120 credits) in Geographical Information Science 1:2 Omfattning i högskolepoäng 120
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merSweden - IT development and future plans open user interfaces, models in use, standardisation
Sweden - IT development and future plans open user interfaces, models in use, standardisation The 4th Nordic WFD workshop 2011-09-28 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet VISS public implemented
Läs merYttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om geografisk miljöinformation; SFS 2010:1767 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 3 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Infrastruktur
Läs merGeoTest. Ett utvecklingsprojekt inom geodata strategin
GeoTest Ett utvecklingsprojekt inom geodata strategin Hur kan GeoTest stödja GIS-Arenas behov av att testa basfunktionens utbud av geodata och tjänster? Klicka här för att ändra format på underrubrik i
Läs merFRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
Läs mer2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS)
Ivan Herman 2000-talet tillgänglighet på webben Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) EpiServer-dagen 11 mars 2009 SICS Swedish Institute of Computer
Läs merRiskvärdering av nya växtskadegörare
Riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund & Johanna Boberg Enheten för riskvärdering av växtskadegörare, SLU Foto: Cajsa Lithell Olika lagstiftningar Jordbruksverket är ansvarig Svensk myndighet
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merSpatial Technology AB
Spatial Technology AB Geografiska datamodeller Föredrag och diskussion Per Hampus Hur bör vi göra för att underlätta utbyte av geografiska data i länet? Kan vi bättre förse regionen med geodata med en
Läs merRymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Läs mer