Anvisningar för examensarbete vid avdelningen för produktionsekonomi

Transkript

1 VERSION 1 1(15) Anvisningar för examensarbete vid avdelningen för produktionsekonomi Version 1 ( ) Utfärdare: Fredrik Persson, studierektor (fredrik.persson@liu.se) Sammanfattning 1. Examensarbeten genomförs av två studenter 2. Vid anmälan av examensarbetet i systemet WExUpp måste ämnesområdet produktionsekonomi väljas för att det nya förslaget på examensarbete skall sorteras under Avdelningen för produktionsekonomi. 3. Studierektor tilldelar handledare och examinator beroende på examensarbetsuppgift och tillgängliga resurser. 4. Examensarbeten startar vid två tillfällen under året i början av varje termin. 5. Avdelningen strävar efter att samköra minst tre examensarbeten i en examensarbetsgrupp. 6. Examinator godkänner planeringsrapport, halvtidskontroll och rapport för framläggning samt opponenterna. 7. Studenterna får inte tidigare ha opponerat på opponenternas examensarbete (s.k. korsvis opponering). Läsinstruktioner Denna text är ett komplement till Anvisningar för examensarbete (LiTH) vid IEI, version 2.2 av Björn Oskarsson Notera att i första hand gäller det som står i studiehandboken, medan Anvisningar för examensarbete (LiTH) vid IEI är IEI:s egen tolkning av examensarbetsprocessen. Därefter har Avdelningen för produktionsekonomi valt att belysa några delar som är centrala för examensarbeten vid avdelningen och som kan skilja sig från IEI:s tolkning. Notera även att ämnet produktionsekonomi är ett management-ämne i anvisningarna ovan, men vissa avsteg görs från hur andra management-ämnen tillämpar anvisningarna. Det finns olika roller beskrivna i texten: Studenter De som utför examensarbetet. Opponenter Andra studenter som skall granska examensarbetet. Handledare Det finns två, en handledare från universitetet och en från uppdragsgivande företag. Normalt är det universitetets handledare som avses. Examinator Den som godkänner hela examensarbetet för studenterna LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR EKONOMISK OCH INDUSTRIELL UTVECKLING AVDELNINGEN FÖR PRODUKTIONSEKONOMI

2 och godkänner opponenternas opponering. Administratör Den som sköter den administrativa processen. Examensarbetsgrupp En grupp av minst tre examensarbeten där både studenter och opponenter hittas. Examensarbetesprocessen Grovt kan examensarbetet delas upp i tre faser; före, under och efter själva genomförandet. Faserna är i sin tur uppdelade i milstolpar (MS) och beslutspunkter (BP). En milstolpe representerar en avslutad del av examensarbetet och vid en beslutspunkt fattas ett beslut om att gå vidare eller inte i processen. Se figur 1 för examensarbetets faser, milstolpar och beslutspunkter. Figur 1: Examensarbetsprocessen, faserna Före, Under och Efter Start av examensarbete (Före) Allmänna och speciella krav för att starta examensarbete Innan ett examensarbete kan påbörjas måste båda studenterna vara godkända att få genomföra sitt examensarbete. Det innebär att minst 240 hp och alla kurser inom årskurs 1 6 måsta ha klarats av. Använd blanketten Anmälan till examensarbete och kontakta studievägledningen. Avdelningen för produktionsekonomi har dessutom kravet att alla examensarbeten genomförs av två studenter. Start av examensarbete Det första som händer i ett examensarbete är BP0, dvs en preliminär kontakt med ett företag eller annan uppdragsgivare. Nu formuleras en uppdragsbeskrivning. När 2

3 uppdragsbeskrivningen är klar (MS1) startar alla aktiviteter som syftar till att studenterna blir godkända att genomför sitt examensarbete vid Avdelningen för produktionsekonomi. Anmälan i WExUpp Vid anmälan av examensarbetet i systemet WExUpp måste ämnesområdet produktionsekonomi väljas för att det nya förslaget på examensarbete skall sorteras under avdelningen för produktionsekonomi. Inom ämnesområdet produktionsekonomi återfinns båda profilerna Produktionsledning och Finans (med Finansiell matematik). Studenterna får gärna göra en tidig anmälan (innan examensarbetsuppgiften är klar) för att hjälpa avdelningen att allokera resurser till examensarbetet. Kontroll av förkunskaper och examensarbetsuppgift Studierektor gör en lokal kontroll av behörighet samt en bedömning av föreslagen examensarbetsuppgift och bekräftar detta på blankett från studievägledning innan blanketten skickas tillbaka till studievägledningen för registrering i Ladok. Studierektor antecknar i WExUpp när allmän behörighet bekräftats. Godkänd uppgift markeras i WExUpp genom att status ändras från ANMÄLAN till FÖRSLAG. Vid avdelningen för produktionsekonomi krävs minst 18 hp inom avdelningens egna kurser för att kunna genomföra ett examensarbete inom ämnesområdet produktionsekonomi, notera att detta gäller båda inom produktionsledning som inom finans. Tilldelning av handledare och examinator Studierektor tilldelar handledare och examinator beroende på examensarbetsuppgift och tillgängliga resurser. Därefter registreras detta i WExUpp. Studenter, handledare och examinator meddelas via epost. Kurskoder För examensarbeten inom huvudområdet Industriell ekonomi används kurskoden: TQIE33 (produktionsledning och finans) och för huvudområdet Tillämpad matematik: TQTM33 (Finansiell matematik). Godkända att påbörja examensarbetet När anmälan är gjord till studievägledningen på därför avsedd blankett (Allmän behörighet), anmälan är gjord i WExUpp (lokal behörighet är kontrollerad) och studenterna är registrerade på examensarbetskursen, utses examinator och handledare av studierektor (BP2) och exmensarbetet kan påbörjas. Här rekommenderas även att MS2 passerats, dvs att ett avtal är upptecknat med företaget eller uppdragsgivaren rörande eventuell ersättning, sekretess och i vissa fall visstidsanställning. 3

4 Gemensam start av examensarbeten Examensarbeten startar två gånger per år. För vårterminen kan examensarbeten starta mellan 15 januari och 15 februari. Det är ovanligt att de examensarbeten som börjar sent i perioden blir klara innan sommaruppehållet. För höstterminen startar examensarbeten mellan 15 augusti och 15 september. I undantagsfall kan examensarbeten börja innan sommaren, då är perioden för start mellan 1 juni och 15 juni. Examensarbeten som planeras påbörjas under andra tider på året kommer inte att tilldelas examinator och handledare förrän nästa startperiod infaller. Sekretess Ibland kommer studenter som genomför ett examensarbete att komma i kontakt med känslig eller hemlig information. Det kan vara svårt för studenten att avgöra vad som är av känslig eller hemlig karaktär, så en dialog med uppdragsgivaren är nödvändig. Eftersom en examensarbetsrapport är en offentlig handling så vill uppdragsgivaren inte att rapporten skall innehålla något känsligt eller hemligt. Det finns ett antal lösningar på problemet. Hemligstämpling av hela rapporten. Uppdragsgivaren kan ansöka om hemligstämpling i 3 år från framläggningsdatum. Rapporten kommer då inte att publiceras och inte att lämnas ut innan tidsgränsen passerats. Censur i hela rapporten. Ta bort, ändra eller anonymisera de känsliga eller hemliga delarna av rapporten och rapporten blir publik. Censur i delar av rapporten. Välj att samla känslig eller hemlig information i bilagor som utelämnas vid publicering och skriv resten av rapporten så att ingen känslig eller hemlig information kan hittas. Genomförande av examensarbete (Under) Under examensarbetets genomförande har examinatorn det övergripande och formella ansvaret för att godkänna examensarbetets olika delar. Examinatorn är också den som avgör vad som krävs för att varje enskilt examensarbete skall godkännas. Handledarens roll är att stödja studenterna för att examensarbetet skall bli så bra som möjligt för samtliga inblandade parter. Viktigt här är att examinatorn är tydlig mot både studenter och handledare vilka förväntningar denne ställer på examensarbetet. Även om examinatorn är den formellt ansvarige kan valda delar naturligtvis delegeras till handledare. Examensarbetesgrupp Avdelningen strävar efter att samköra minst tre examensarbeten i en examensarbetsgrupp där gruppen håller ihop genom de tre faserna (före, under och efter) och hanterar gemensamt planeringsrapport, halvtidskontroll och framläggning. 4

5 Uppstartsmöte Det är lämpligt att innan examensarbetet startar ha ett uppstartsmöte med studenter, handledare och examinator. Vid uppstartsmötet ansvarar examinatorn för att samtliga parter är överens om vad som skall göras till planeringsrapporten samt att ett preliminärt datum för denna sätts. Även opponenter utses (men behöver inte närvara) och tillhörigheten i en examensarbetsgrupp bestäms. Planeringsrapport Syftet med planeringsrapporten är att examinatorn skall bedöma studenternas förutsättningar att genomföra examensarbetet. Planeringsrapporten brukar ligga 2-4 veckor in i examensarbetet. Planeringsrapporten bör innehålla beskrivning av examensarbetets uppgift, se listan nedan. En preliminär tidsplan för hela examensarbetet skall också bifogas (vid behov kan naturligtvis tidsplanen revideras senare). En färdig planeringsrapport motsvarar MS3. Opponenterna är naturligtvis behjälpliga med att ta fram planeringsrapporten. I samband med planeringsrapporten träffas lämpligen studenter och handledare (och examinator) och handledare på företaget. Ett sådant möte sker med fördel på företaget så att handledare (och examinator) träffar företagets handledare och ser verksamheten på plats. Examinatorn skall godkänna tidsplan och planeringsrapporten samt sätta förväntningar på halvtidsrapportens innehåll (inom BP3). Lämpligtvis bestäms preliminärt datum för halvtidsseminarium. Planeringsrapporten skall innehålla följande delar: Kapitel 1: Inledning Teoretisk bakgrund På vilket sätt är uppgiften relevant ur ett teoretiskt perspektiv? Referera gärna andras arbete. Företagsbakgrund vem är uppdragsgivaren? På vilket sätt är uppgiften intressant för uppdragsgivaren? Problembeskrivning Vad är problemet/uppgiften? Syfte och frågeställningar Beskriv vad uppgiften går ut på kärnfullt i ett syfte (tänk på mätbarheten). Om det är möjligt kan syftet att delas upp i frågeställningar. Avgränsningar Vad behandlas inte i uppgiften som inte uppenbart kan uteslutas. Kapitel 2: Metod och genomförande Metodansats Syfte och frågeställningar avgör vilken metodansats som är lämplig. Metod för analys Beskriver hur analysen skall genomföras. Hur stöder analysen syftet och frågeställningarna? Metod för datainsamling 5

6 Hur skall data samlas in för att kunna analyseras och stödja syfte och frågeställningar. Metod för diskussion Hur skall analys och data kopplas ihop som ett resultat för att stödja syfte och frågeställningar. Kapitel 3: Referensram Lista på referenser Litteraturlista på de huvudsakliga referenser som kommer att användas. Bara titlar och författare i planeringsrapporten. Kapitel 4: Tidplan för genomförande Notera att planeringsrapporten först stäms av med opponenterna. Efter uppdatering skickas planeringsrapporten till handledaren som ger synpunkter. Efter att ytterligare en uppdatering skickas planeringsrapporten till examinatorn för godkännande. Halvtidskontroll Ungefär halvvägs in i examensarbetet genomförs en obligatorisk halvtidskontroll vid ett seminarium tillsammans med examensarbetsgruppen, dvs opponenterna. Halvtidskontrollen kan genomföras med en halvtidsrapport (MS4) som skall innehålla: - Kapitel 1: Inledning - Kapitel 2: Metod och genomförande - Kapitel 3: Referensram - Kapitel 4: Nuläges-/verksamhetsbeskrivning (Ny för halvtidsrapport) Halvtidsrapporten är en utökad version av planeringsrapporten där allt innehåll fram till analys skall vara klart. Inför halvtidskontrollen skall opponenter, handledare och examinator få tillgång till halvtidsrapporten i god tid innan. Opponenter och handledare förväntas ha läst hela halvtidsrapporten och ge synpunkter vid seminariet. Examinatorn gör en avstämning mot tidplanen. Följer inte examensarbetet tidplanen i stora drag skall tidplanen revideras och godkännas igen av examinator. Även halvtidsrapporten skall godkännas av examinator. Det görs i efterhand då synpunkter från opponenter och handledare rättats till. Om halvtidsrapporten måste revideras krävs att en uppdaterad tidplan lämnas in. Godkänd halvtidskontroll motsvarar BP4. Preliminär slutrapport Minst två veckor innan planerad framläggning lämnar studenterna in en preliminär slutrapport till opponenter och handledare. Rapporten skall vara ett i stora drag färdigt examensarbete (MS5). Preliminär slutrapport skall godkännas av först handledare och sedan examinator som kan kräva eller föreslå mindre ändringar av examensarbetet innan det godkänns för framläggning (BP5). Upptäcks större brister bör framläggningen skjutas på. Har studenterna haft kontinuerlig kontakt med handledaren under arbetets gång så skall större justeringar normalt inte behövas. Studenter, handledare och examinator kommer överens om 6

7 framläggningsdatum. Handledare bokar framläggning hos administratör, som bokar lokal och annonserar framläggningen. Administratör tilldelar också examensarbetet ett ISRN-/examensarbetsnummer som skall finnas med på förstasidan i slutrapporten. Godkännande av examensarbete (Under och Efter) Auskultationer Observera att var och en av studenterna ska ha närvarat vid tre andra framläggningar (auskultationer) innan presentationen genomförs. Studenterna får inte tidigare ha opponerat på opponenternas examensarbete (s.k. korsvis opponering). Framläggning, MS6 Administratör tar fram närvarolista som ges till handledaren. Studenterna presenterar sitt examensarbete muntligt minuter, själva framläggningen är MS6. Opponenter presenterar sin opponering muntligt. Opponering skall omfatta både skriftlig rapport och muntlig presentation. Opponenter överlämnar detaljerade kommentarer på skriftlig rapport i samband med framläggning. Examinator godkänner muntlig framläggning för studenter, opponering för opponenter samt auskultation för övriga närvarande på närvarolistan, BP6. Närvarolistan lämnas underskriven till administratör. Administratör rapporterar in godkänd opposition och auskultationer i Ladok. Studenterna har efter framläggning 10 arbetsdagar på sig att korrigera mindre brister i skriftlig rapport. Inlämning och godkännande av slutrapport Senast 10 arbetsdagar efter framläggning skall studenterna skicka in en korrigerad slutrapport till handledare och examinator, MS7. Examinator godkänner slutrapporten och skickar till administratör som arkiverar rapporten i WExUpp, BP8. Reflektionsdokument Tillsammans med slutrapporten skall studenterna lämna in ett individuellt skrivet reflektionsdokument (MS8) som skall godkännas av examinator, BP8. Krav på reflektionsdokument finns på Följande rubriker/delar ska ingå i reflektionsdokumentet. - Reflektion över hur examensarbetet relaterar till de mål som finns för programmet. Hur svarar ditt examensarbete mot utbildningens mål? - Reflektion över eget arbete Planering. Blev planeringen ett bra stöd för genomförandet? Lades det tillräckligt med tid på planeringen? Var förutsättningarna tillfredställande? Examensarbetet skall motsvara en viss arbetsinsats, (1,5 hp = en veckas heltidsarbete), hur väl överensstämmer det med ditt examensarbete? 7

8 Genomförande och rapportskrivning. Disponerades tiden på ett tillfredställande sätt? Vad var problematiskt och varför? Vad gick över förväntan och varför? I de fall examensarbetet gjorts tillsammans med annan studerande beskriv hur uppdelningen av arbetet har gjorts. Beskriv om samarbetet har varit positivt eller negativt och på vilket sätt. Reflektera över hur självständigt arbetet genomfördes. Var du tillräckligt förberedd för att kunna skriva en examensarbetsrapport? Hade du tillräckliga språkkunskaper (engelska, annat språk)? Är du nöjd med hur du lyckades genomföra ditt examensarbete? - Reflektion över det ämnesinnehåll, kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som var till mest nytta för examensarbetets genomförande - Vilka områden och kurser inom utbildningen har varit till mest nytta för examensarbetet, och vilka nya kunskaper och färdigheter har varit nödvändigt att komplettera med för att genomföra arbetet? Känner du dig väl förberedd för ditt framtida yrkesliv? Inmatning i Ladok av godkänt examensarbete När administratör mottagit godkänd slutrapport och reflektionsdokument arkiveras detta i WExUpp och registreras som godkänt moment i Ladok. Godkänd kurs Examensarbete registreras först då även opponering och auskultationer är godkända. Dessa görs dock ofta hos annan avdelning eller institution. Opponenter Varje examensarbete ska ha en eller två opponenter. Studenterna hittar normalt sina opponenter i examensarbetsgruppen. Opponenterna ska, precis som studenterna, ha närvarat vid tre presentationer före framläggningen. Opponenter och studenter får inte opponera korsvis på varandra. Opponenterna förutsätts ha tillräckliga förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig rapportens innehåll. Vidare ska opponenterna kunna föra en diskussion om arbetets akademiska meriter, vilket kan innebära behov av att läsa in sig extra på relevant litteratur. Oppositionens genomförande Oppositionen är ett examinationsmoment som kan ge betyget godkänd eller underkänd för var och en av opponenterna. Opponenternas roll vid framläggningen är att ge synpunkter på hur arbetet och rapporten kan förbättras fram till sin slutversion. Opponenternas roll vid framläggningen är att publikt diskutera det presenterade arbetets förtjänster och brister. All kritik ska vara konstruktiv och möjliga alternativa tillvägagångssätt ska presenteras. Oppositionen vid framläggningen ska läggas upp som en konstruktiv dialog med studenterna som alla i auditoriet kan följa, istället för att opponenterna kommer med påståenden som studenterna ska värja sig mot. Vid framläggningen ska 8

9 opponenten inleda med att klargöra för auditoriet hur oppositionen är avsedd att genomföras. Oppositionen förväntas ta mellan minuter och den ska behandla både hur själva arbetet genomförts samt hur det presenteras i rapporten och i den muntliga presentationen. Normalt ska arbetets genomförande vara dominerande vid diskussionen. Oppositionen skall vara dokumenterad men under framläggningen genomföras muntligen. Det är upp till opponenterna att strukturera sin opposition (eventuellt i samråd med examinator) men oppositionen bör behandla nedanstående punkter. Procenttalen anger riktlinjer för lämplig omfattning på respektive del i oppositionen. - Arbetets genomförande (50 %) - Tillvägagångssätt Ofta styr tillvägagångssättet vilka teorier som är lämpliga att använda sig av, vilket gör det viktigt att diskutera alternativa tillvägagångssätt. - Användning av existerande teorier Är valda teorier relevanta? Varför valdes just dessa teorier? Finns alternativa teorier? Vilka antaganden görs för att kunna använda teorierna? Är dessa antaganden rimliga? Detta är en viktig del i oppositionen, som dessutom ställer vissa krav på att opponenterna är inlästa på ämnet. - Slutsatsernas relevans - Arbetets styrkor och svagheter samt författarnas medvetenhet om dessa - Rapport och presentation (20%) - Läsbarhet (t.ex. språk, röd tråd) - Formella synpunkter på rapporten (t.ex. rubriker, figurer, källor) - Muntligt framförande - Helhetsintryck (30%) - Tillämpbarhet i praktisk verksamhet - Teoretiskt bidrag Innehåller examensarbetet ny teori, nya tillämpningar på gammal teori etc.? - Nyhetsvärde, originalitet - Väl utfört ur metodsynpunkt Håller sig examensarbetet inom ramarna för sund vetenskaplig metodik? Används angivna metoder på avsett sätt? Rapportens upplägg Om rapporten Examensarbetet ska utmynna i en rapport som beskriver problembakgrund, problembeskrivning, teoretisk referensram, problemanalys samt lösningsförslag. Rapportens preliminära innehållsförteckning ska till stora delar kunna skrivas redan efter planeringsarbetets avslutande. Kraven på rapportens innehåll och utformning 9

10 är höga. Halvtidsrapporten (och ibland redan planeringsrapporten) bör skrivas på sådant sätt att innehållet, med endast smärre justeringar, kan infogas i huvudrapporten. Genomgående bör skrivande ske parallellt med att andra arbetsuppgifter genomförs. På så sätt förbättras också möjligheterna att kontinuerligt inhämta handledarens synpunkter på innehållet. Nedanstående modell beskriver i grova drag hur rapporten kan struktureras: Inledning Problembakgrund Problembeskrivning Teoretisk referensram Problemanalys Lösningsförslag Slutsatser och rekommendationer Till största delen speglar modellen i de flesta fall också en naturlig arbetsgång. Exakt vilken titel som kapitlen har och huruvida t.ex. lösningsförslaget presenteras i ett eller flera kapitel får styras av karaktären på examensarbetet. Inledning Det första kapitlet i rapporten innehåller normalt en kortfattad redogörelse för hur den behandlade uppgiften är beskaffad. Förutom ett avsnitt om bakgrund till uppgiften, ett avsnitt om arbetets syfte samt ett avsnitt om med vilka avgränsningar som uppgiften behandlats, kan i detta kapitel även ingå en beskrivning av tillvägagångssätt samt, vid behov, ett avsnitt om hur rapporten är disponerad (läsanvisning). Problembakgrund Problembakgrunden består av en relevant introduktion till området. För ett empiriskt arbete kallas denna del normalt nulägesanalys och omfattar en organisatorisk, teknisk och ekonomisk beskrivning. För ett mer teoretiskt arbete ligger tyngdpunkten på problemets motivering, industriell relevans och tidigare lösningsmetoder och deras tillkortakommanden. Ett exempel är att i problembakgrunden för ett tillverkande företag, förutom själva företaget, beskriva olika symptom på illa fungerande materialstyrning, t ex långa ledtider, höga buffertlager och bristande kontroll över lagerinnehåll. Problembeskrivningen lyfter fram beordringen som ett huvudproblem och avgränsar behandlingen från organisatoriska, marknads- och produktionstekniska faktorer. Problembeskrivning Problembeskrivningen är förhållandevis kort, men mycket viktig del av rapporten där författarna utifrån bakgrunden identifierar och avgränsar en eller flera frågeställningar för utförlig behandling. Eftersom rapportens värde kommer att bestämmas av huruvida frågeställningarna är besvarade eller inte, måste särskild vikt läggas vid formuleringen av uppgiften och dess avgränsningar. Alla följande 10

11 delar i rapporten som inte direkt stöder eller refererar till problemet kommer att ifrågasättas vid en metodmässig granskning, liksom kopplingen mellan bakgrund och identifierat problem. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen syftar till att demonstrera författarnas förmåga att finna, analysera och referera bakomliggande teori för problemanalys och lösning. Beskrivningen ska vara så omfattande att senare delar i rapporten som t ex problemanalysen eller modell- och metoddiskussioner kan skrivas med teoriavsnittet som en av utgångspunkterna. Vad som tas med i den teoretiska referensramen styrs i första hand av problembeskrivningen. Samtidigt är det viktigt att det som tas upp i teorigenomgången verkligen stöder uppgiftens behandling och inte är allmänna referat ur till exempel kurslitteratur. Alla delar skall också användas i senare kapitel, saknas hänvisning till någon del indikerar detta att den inte används. Linköpings universitetsbibliotek har sammanställt råd för teoretisk informationsinsamling, se bibliotekets hemsida. Problemanalys Efter det att bakgrunden har kartlagts, problembeskrivningen är gjord och den teoretiska referensramen har förklarats följer normalt en analys av problemet, där de identifierade frågeställningarna tillsammans med data från problembakgrunden sätts in i sitt teoretiska sammanhang och därmed kan kopplas till någon lösningsmetodik. Vanligen leder detta till att det ursprungligen formulerade problemet bryts ned i delproblem eller eventuellt i någon form av problemhierarki. De beslut om ytterligare avgränsningar som kan följa ska motiveras. Resultatet av problemanalysen ligger sedan till grund för val av lösningsmetod/-modell. Lösningsförslag Den avslutande delen presenterar ett lösningsförslag och möjligen rekommendationer för dess tillämpning. Som tidigare nämnts är det viktigt att lösningen är utformad på så sätt att läsaren kan bedöma om rapportens uttalade syfte är uppnått. Allmänna reflektioner och iakttagelser bör undvikas i denna del, även om de kan vara av värde för uppdragsgivaren. Lösningsförslaget följer naturligt och återknyter igen till den inledande problembeskrivningen och bakgrunden. Slutsatser och rekommendation Huvudrapporten avslutas med ett kapitel som på ett kortfattat och tydligt sätt presenterar resultat och slutsatser. Ofta kan här också vara lämpligt med rekommendationer till uppdragsgivaren om hur resultaten kan användas, implementeras el. dyl. Likaså är det naturligt att kortfattat diskutera problem och resultat i ett längre perspektiv, vilket t.ex. kan gälla tänkbara framtida kompletterande analyser eller utvecklingar av lösningsförslaget. 11

12 Formella krav på rapporten Format och layout Examensarbetet skrivs i A4-format med både vänster- och högermarginal ca 25 mm (utan särskild bindningsmarginal). Rubriksättning Innehållet struktureras i kapitel och avsnitt som förses med numrering som framhäver strukturen och med rubriker som svarar mot innehållet. Exempel: 7 FORMER FÖR PRODUKTIONSORGANISATION 7.1 Funktionell verkstad Kapacitetsutnyttjande Med en genomtänkt strukturering av materialet ska inte mer än tre rubriknivåer behövas. Källhänvisningar Under genomförandet av examensarbetet insamlas och bearbetas information av olika slag och det är viktigt att källorna anges i anslutning till att informationen presenteras i rapporten. En sammanställning av samtliga källor som använts, såväl skriftliga som muntliga, tryckta eller elektroniska, skall följa efter det sista kapitlet i rapporten men före eventuella bilagor. Hänvisningar till litteraturförteckningen i texten ska innehålla författarens familjenamn och källans tryckår, exempelvis Johnson och Montgomery (1974). Verk av fler än två författare citeras med första namnet följt av et al och årtal, exempelvis Billington et al (1988). Tabeller, figurer, diagram De tabeller, figurer och diagram som rapporten innehåller ska vara numrerade och ha innehållet angivet. Exempel: FIGUR 3.1 U-formad flödesgrupp med tre operatörer Figurer blir tydligast om de görs svartvita. Gråskalor kan vara svåra att få bra vid utskrift eller framtida kopiering och det är därför bättre att använda mönster. Figurer och tabeller som hämtats från någon källa skall ha denna angiven, oavsett om innehållet scannats in eller har konstruerats efter en förlaga. Exempel: FIGUR 3.2 Ett lagersystem (Källa: Johnson & Montgomery, 1974) En figur eller tabell som helt eller delvis bygger på data (t.ex. sifferuppgifter) från en 12

13 eller flera källor skall ha dessa angivna. Exempel: TABELL 4.1 Lagerkostnader i svensk industri (Data: Statistiska centralbyrån, 2004a) Hänvisningar inom rapporten För att underlätta för läsaren och för att framhäva rapportens struktur så kan hänvisningar bakåt och framåt vara lämpliga. Exempelvis bör ett problemanalyskapitel definitivt ha en mängd hänvisningar till problembakgrund, problembeskrivning och teoretisk referensram. Endast i undantagsfall kan det vara befogat att upprepa sådant som finns beskrivet tidigare i rapporten. Exempel: Eftersom lageromsättningshastigheten varierar kraftigt mellan de olika dotterbolagen, se avsnitt 2.6, är flera av de modeller som beskrivits i avsnitten direkt olämpliga. Detta gäller Alla rapportens figurer och tabeller skall ha (minst) en hänvisning och innehållet bör kommenteras i direkt anslutning till där figuren eller tabellen placerats. Exempel: som framgår av tabell 4.1 nedan så varierar lagerhållningskostnaderna kraftigt mellan olika branscher inom svensk industri Inledande sidor i rapporten På rapportens omslagsframsida ska titel, var examensarbetet är utfört (institution och uppdragsgivare), författarnas namn samt ISRN-numret finnas. Mall för omslagsframsida kan hämtas på IEI Produktionsekonomis hemsida. Rapporten inleds med en titelsida på vilken både svensk och engelsk titel ska anges. Titelsidan ska i tillägg till informationen på omslagets framsida också innehålla namnen på handledare och examinator vid LiU respektive hos uppdragsgivaren. Eventuellt kan även länk till elektronisk version anges på titelsidan. Det kan vara lämpligt att använda omslagsframsidans utformning och lägga den tillkommande informationen på nedre halvan. Mall för titelsida kan hämtas på IEI Produktionsekonomis hemsida. Efter titelsidan följer ett eventuellt förord. En mer utförlig sammanfattning kommer därefter. Den bör vara på en till två sidor och i huvudsak koncentreras på resultat och slutsatser. Sammanfattningen ska alltid finnas på både svenska och engelska, fler språk kan vara aktuellt om examensarbetet utförs i ett annat land eller för exempelvis studenter på de internationella civilingenjörsprogrammen. Innehållsförteckning som följer ska omfatta alla rubriker och tillhörande nummer samt sidhänvisning. I innehållsförteckningen upptas också eventuella bilagor till rapporten. Källförteckning 13

14 Sist i rapporten (men före bilagor) placeras källförteckningen. Källförteckningen är inte ett kapitel som en del av rapporten och ska således inte kapitelnumreras. Den ska omfatta alla källor i form av böcker, artiklar, rapporter och intervjuer som refereras till i examensarbetet. IEI Produktionsekonomi använder det så kallade Harvard-systemet för att ange referenser. Litteraturangivelserna uppställs 1. i bokstavsordning efter första författarens familjenamn 2. med alla författares familjenamn och samtliga förnamnsinitialer 3. med publiceringsåret angivet inom parentes omedelbart efter författarnamnen 4. med artikelns titel följt av tidskriftens namn kursiverat och med volym- och häftesnummer samt artikelns sidnummer om det är en publicerad artikel 5. med titeln kursiverad följt av förlagets namn och publiceringsort om det är en utgiven bok 6. rapporter och skrifter utgivna av företag, organisationer, myndigheter el. dyl. och utan angiven författare, placeras efter namnet på företaget, organisationen myndigheten el. dyl. (T.ex. skulle en manual för MS Excel tas upp med Microsoft Corp. som författare.) Exempel på hur en artikel och en bok anges i källförteckningen: Billington, P.J., McClain, J.O. och Thomas, L.J. (1988). Heuristics for Multilevel Lot-Sizing with a Bottleneck, Management Science, Vol 32, No 8, pp Johnson, L.A. och Montgomery, D. (1974). Operations Research in Production Planning, Scheduling and Inventory Control, J Wiley & Sons, New York Flera arbeten av samme författare och med samma publikationsår skiljs åt genom a, b och så vidare efter årtalet. För elektroniska källor anges också vilket datum som informationen hämtats och web-adressen: Hopkin, Karen (2001, April) The Risks on the Table. Scientific American. April Retrieved Mars 30, 2001 from Guider till Harvard-systemet och referenser med exempelvis muntliga och elektroniska källor finns att hitta vid de flesta universitet, se LiU Bibliotekssida. Muntliga källor förtecknas under en separat underrubrik i bokstavsordning och med angivande av intervjuobjektets titel, avdelning, företag (el likn), intervjuteknik och datum. Bilagor I bilagor placeras sådant material som skulle försvåra en genomläsning av rapportens kapitel om det hade placerats där, men som samtidigt bör finnas tillgängligt för läsaren. Material av denna typ kan vara omfattande uppställningar med beräkningar eller andra data, layout-skisser, broschyrmaterial, el dyl. En bilagas innehåll ska kunna förstås utan att man samtidigt läser själva rapporten. Dess sidor 14

15 ska vara numrerade på lämpligt sätt. Bilagorna ska vara inbördes numrerade och upptagna i innehållsförteckningen med en titel som beskriver innehållet. 15