Jäla. Lokal utvecklingsplan uppgraderad oktober Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 1(15)

Transkript

1 Jäla Lokal utvecklingsplan uppgraderad oktober 2012 Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 1(15)

2 Förord september 2011 anordnades ett möte för sockenbor och föreningar. Anita Johansson, från LEADER Östra Skaraborg, berättade vad en lokal utvecklingsplan kan innebära för en socknen, men också vad den kan betyda i ett kommunalt perspektiv. Vid mötet beslutade vi att upprätta en lokal utvecklingsplan (eller bygdeplan) för Jäla. Vår förhoppning var att en sådan skulle väcka inspiration och engagemang såväl inom socknen som i vår omvärld. =vt #-td $ CL +=. -t = tct #6= -:+-4 ==, TT { * r, ( H'E qa E T m o E o = rd s9 o- o E' s. P P f SCF 8d uro!-. r.+ H hl -H') _... 5b,r5g E; LlrAd F{JVlJ lj. P ij ob= lc-=i H. t) HFD(DH i.p b '- det följande presenteras det som hänt med utvecklingsidéerna under den här tiden. Därefter presenteras en uppgraderad plan, som kan inspirera och engagera sockenbor till att ta nästa steg i riktning mot vår vision; 9(o 5.+ ro -ia H+T =!D ij!0: H 8FfiB + FS*tl ;H+ E$il H) (-F H e.q F!' FF ihh sr0 :r Artr 3EF s.ph +5.+ i\ FES., EE c, rq coef5 ' EkH '1'=tJ!Qa" FE m O Fl ='n) FD d e. Frgq $$.-.qil -551 sl$ a5 s Ft(Dc+ :4 \.\ -oi o) =0j SU) t* t se E 5H H$FF g$rhg$h i sff Es $$ so H: Oi Fl =<5 ir. H ;.1. FggsfiHa, f E gs E ff!d 3 H o ah hrh $ #3 ffis tc! g ;A $is Fit aehhfi B dq) p -6 ts tsp -r \- \r qbeh'q g'te: 3BP 5$ta-sq a-.= Z E5* sfbil F E q lep 6ts ae: --5 ==E = Ol: 11 0t. 15 oe e UA 0q tlrr hl H OE FUq t-a u)4 gggrr**rffii* *$gggg;g[flgggffigrgr,ggi* Nu - ett år senare - har vi genomfört ett nytt stormöte med syfte att följa upp och utvärdera arbetet under våren och sommaren ofd juni 2012 fick vårt arbete utmärkelsen Året utvecklingsgrupp 2011 enligt Hela Sverige ska leva i Skaraborg; Jäla - den bästa platsen i väla, lokal utvecklingsplan inför x Till uppdragsgivare utsågs Jäla Hembygdsförening och till processledare valdes Erling Nyman. Arbetet med planen bedrevs under hösten och vintern och ett utkast presenterades i februari Arbetsgrupper och kontaktpersoner utsågs för utvecklingsidéer som kommit fram och i mars rapporterade dessa sina konkreta aktivitetsplaner. Jäla - den bästa platsen i väla! Jäla Kyrketorp i oktober 2012 Erling Nyman processledare Jäla lokala utvecklingsplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 2(15)

3 nledning Här följer en kort bakgrund av Jäla socken så att Du som läsare kan se sammanhanget för vår arbete. En fylligare bild finner Du i den lokala utvecklingsplanen för 2012 och på Bakgrund Befolkning Jäla är en socken i Falköpings kommun, Västra Götaland med 152 invånare ( ). Den ligger cirka 20 km sydväst om Falköping. Under de senaste 10 åren har befolkningsutvecklingen planat ut runt 150 invånare samtidigt som den har föryngrats. Vid årsskiftet fanns endast 11 personer i åldern 75 år och äldre, medan det fanns 18 barn och ungdomar under 16 år och 18 personer mellan 16 och 24 år, dvs 25% av sockenbor är under 25 år. Se bilaga 1! Jordbruk har varit och är fortfarande den största näringsgrenen med ett tiotal mjölkgårdar. Uppfödning sker av nötkreatur, hästar, får och alpackor. Föreningsliv & kyrka huvudsak präglas föreningslivet i Jäla av fyra verksamheter: Jäla Hembygdsförening, som firade sitt 25- års jubileum i februari Föreningen fick 1999 motta utmärkelsen Årets Hembygdsförening i Västergötland. Jäla Jaktvårdsförening bildades 1945, vars uppgift idag är att driva älgbanan i Tolarp. Denna är öppen under fem söndagar på hösten och hyras ut till jaktlag från närliggande socknar; åtta jaktlag under Se bilaga 3! Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, bildade en lokalavdelning i Jäla Den kan sägas vara lantbrukarnas och skogsägarnas fackliga organisation. dag lever den dock en tynande tillvaro, men de 70 åren kommer att uppmärksammas under slutet av året. Grolanda-Jäla Röda Korskrets firade sina 70 år den 13 oktober i år. Medverkade gjorde bland andra Svenska Röda Korsets ordförande Eva von Oelreich och MXX-kören. Jäla har en kyrka med anor från medeltiden. Församlingen ingår sedan 2010 i Floby församling. Gudstjänster, pilgrimsandakter och körverksamhet bedrivs i kyrkans regi. Fritid och turism En mindre organiserad fritid, eller kanske snarare avkoppling, sker i form av bastubad i Jäla kommunala bastu, i något av de fyra jaktlagen, genom hästuppfödning och -skötsel, hästkörning och -tävling, men också motorsport. Jälas historia, dess gårdar och familjer, företeelser och föreningar från förr och nu är väl dokumenterat av Erland Eriksson. Se bilaga 2 och Mekelsmäss är en av socknens turistmagneter. samband med skördefesten 2012 visade många utställare och entreprenörer upp sig och sina produkter vid de tre knutpunkterna i Jäla; Wardins Gårdsprodukter, Skattegårdens bakstuga och, nytt för i år, Jäla Kvarn, se vidare sidan 5. Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 3(15)

4 Jäla är det koppar- och luftburna telefonnätet intakt i hela socknen. Telemast för mobil telefoni och bredband finns placerad i Rukeskogen Det finns idag ingen affär i Jäla, den sista lades ner Lantbrevbärare kör fem dagar i veckan och tidningsutdelning sker sex dagar i veckan. Några av socknens entreprenörer anordnar vårmarknad, utflykter med häst & vagn, arbetshästens dag, kålgårdsvandringar och öppen trädgård. Det är aktiviteter som också drar åtskilliga besökare till socknen. För första gången presenteras antalet besökare vid de olika arrangemangen under Det ger oss en möjlighet att på sikt avgöra om vårt långsiktiga mål har uppfyllts. Se bilaga 3! Kommunikation, handel och service Vägen från Falköping går via Mönarp och Grolanda till Jäla by. Söder ifrån kommer vägen från Öra och sydväst från Broddarp. Efter ett framgångsrikt lobbyarbete har sträckan Jäla Kvarn - Brogärdet, Öra, samt den så kallade Kyrkvägen oljegrusats, dock inte lika framgångsrikt. Åtskilliga hålor uppstod redan efter några veckor trots upprepade försök att fylla dom. Förskola och grundskola finns närmast i Floby, gymnasieskola i Falköping. Skolskjuts körs alla skoldagar, och kan också utnyttjas av sockenborna. För övrigt ersätter Närtrafik busstrafik för oss som bor i glesbygd. Vårdcentral finns i Floby, där sockenborna listas om inte den enskilde väljer att lista sig någon annan stans. Falköping finns ett mindre sjukhus, medan Skaraborgs större sjukhus finns i Skövde. Folktandvård erbjuds i såväl Floby som Falköping. Sammanfattningsvis kan vi konstatera: att socken har en ung befolkning att naturen lämpar sig för mjölk- och djurproduktion att kommunikation och service behöver säkras att många utvecklingsidéer frodas att lokala samlingsplatser och engagemang finns. Jäla lokala utvecklingsplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 4(15)

5 Uppföljning och utvärdering av den lokal utvecklingsplanen för Jäla, oktober 2012 Under hösten 2011 tog Jäla hembygdsförening initiativ till att ta fram en lokal utvecklingsplan eller bygdeplan för socknen. Den presenterades vid ett stormöte i februari planen presenteras Jäla i ett historiskt och samtida perspektiv, men också vår vision och värdegrund inför framtiden. Utifrån vårt syfte och vår potential sattes långsiktiga mål upp för utvecklingsarbetet i socknen. Tio utvecklingsidéer togs fram vilka sedan bearbetats i små arbetsgrupper eller av ansvarig kontaktperson. Vid ett stormöte i september i år skedde en utvärdering av de olika idéerna, varvid också några nya idéer dök upp. Här följer en lägesrapport per den sista oktober Bredband Jäla har en ekonomisk förening bildats för att bygga ett lokalt fibernät från respektive fastighet till kommunens stamnät. Föreningen går under namnet Jäla Fiber, med ett femtiotal medlemmar som äger ett 60-tal fastigheter. nformation om utbyggnaden publiceras regelbundet på Jäla fiber har beslutat att gå in i ett samarbete med Skanova när det gäller grovprojektering, vilket beräknas vara klart till årsskiftet Därefter tecknas avtal med abonnenter och markägare. Kanalisationen startar först när vi fått bidrag från Länsstyrelsen. Vid utvärderingen framkom att ett lokalt fibernät uppfattas som en av de största framtidsfrågorna för socknen. Kontakt: Erling Nyman tel 0515/ Pilgrimsled Pilgrimslederna i Skaraborg växer. På fyra år har 4 mil blivit 37 mil. På Falbygden har det senaste året en pilgrimsled vuxit fram från Gudhem och Varnhem i norr och Brattelid i söder till Vårkumla kyrka. Därifrån sträcker sig nu leden vidare via Kinneveds och Jäla kyrkor till Eriksbergs kyrka med syfte att växa vidare ända till Lödöse på Västkusten. En dryg mil löper genom Jäla. Föreningen har sökt bidrag via Länsstyrelsen och vid senaste uppdateringen stod vi på 67:e plats. Medel för 2013 beräknas räcka till ett trettiotal föreningar i Västra Götaland. En arbetsgrupp har markerat leden under våren till invigningen den maj. samband därmed framfördes också några scener ur Jälas historia - berättelserna om Barnekulle, om Prästahöljet, och om änkan från Hagbardatorp som skänkte sin gård till Gudhems kloster för att få tillbringa sin ålderdom där. Vi har också sökt medel från LEADER Östra Skaraborg, SEK, för kringkostnader i samband med bredbandsutbyggnaden. Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 5(15)

6 kvarnen med verksamhet väcktes under arbetet med den lokala utvecklingsplanen. En arbetsgrupp på tre personer har utvecklat idén. maj hölls en dag under rubriken Öppen kvarn. Då visades den för allmänheten, samtidigt som dess historia och framtida planer presenterades. Minst ett tjugotal pilgrimer har gått leden under sommaren och en grupp sockenbor har också vandrat på denna och andra leder på Falbygden. Alltsedan invigningen har pilgrimsandakter hållits i Jäla kyrka varje söndag kväll kl En gång i månaden har dessa ersatts av en pilgrimsmässa. Ett tiotal deltagare per gång har kommit vid dessa tillfällen. Verksamheten kommer att fortsätta under hösten och vintern. Under hösten har hembygdsföreningens tipspromenader varje onsdag kväll utgått från kvarnen. Sammanlagt har 269 personer deltagit i dessa under augusti. Byrallyt genomfördes för andra året i rad tillsammans med Alboga, Broddarp, Eriksberg och Öra socknar. Sammanlagt startade 153 personer varav 41 från Jäla kvarn. kvarnen fanns, förutom en praktisk uppgift att identifiera fem sorters mjöl- och grynsorter, några utställare och möjlighet att dricka kaffe och äta Skattegårdens goda bröd. Vid utvärderingen framkom en tydlig uppskattning av gruppens arbete, som trots snäva tidsmarginaler klarade att få leden i ordning till invigningen. Samtidigt framhölls vikten av att ta fram en plan för att underhålla den fortsättningsvis. Se vidare sid 11. Kontakt: Maria Wardin 0515/ Jäla Kvarn var för första gången öppen under Mekelsmäss och Konstnatta. Nio utställare, soppkök med gulaschsoppa, magdans och sagor kunde avnjutas. Sammanlagt besökte c:a 600 personer kvarnen under lördagskvällen och 170 under söndagen. Jäla kvarn Jäla elektriska kvarn byggdes för snart 100 år sedan. dén att under sommarhalvåret fylla Vid utvärderingen uttryckte mötet sin uppskattning över att Jäla Kvarn är öppen igen. Den utgör en fantastisk miljö och samlingsplats samtidigt som den öppnar nya möjligheter till arrangemang. Kontakt: Jenny Carlson tel 0515/ Jäla lokala utvecklingsplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 6(15)

7 Bystuga - ett lokalt servicecentrum Ljugarbänken - i väntan på nästa steg Bygdegården är den naturliga samlingspunkten i socknen. Den kan utvecklas till att erbjuda utbildning och service när det gäller tjänster på nätet genom datorutrustning och bredband. Där kan finnas informationsmaterial, biblioteksbeställningar och lokala skriftserier. dén kan kallas Bystuga eller mer formellt ett lokalt servicecentrum. Kontakt har tagits med bibliotekschef Britt Lööf, ordförande i kultur- och fritidsnämnden Karola Svensson och utvecklingschef Leif Bigsten. Alla tre har ställt sig positiva till idén, då den samgår med ett tidigare beslut i kommunfullmäktige. Under sommaren har kommunen fått medel från Västra Götalandsregionen varför man startade ett projekt från den 1 oktober kring lokala servicecentra. Anita Johansson är projektledare. Projektet kommer att söka samarbete med Jäla socken. Under hösten fortsätter Ljugarbänken med inbjuda gäster som pratar och kåserar om ditt och datt, genomför ostprovning och visning av bilder från förr. Hösten avslutas i Åsarps kyrka med en lunchkonsert och julbord. Verksamheten fortsätter under våren Vid utvärderingen framkommer ett stort stöd för Ljugarbänken, inte minst när särskilda gäster är inbjudna. Även idén om ett lokalt servicecentrum vann mötets uppskattning. Kontakt: Ulla-Stina Nyman tel 0515/ Bastuns fortlevnad Bastun i Jäla ägs av Falköpings kommun, vilket har ifrågasatts från kommunens sida. En arbetsgrupp på fyra personer har vid två tillfällen träffat kultur- och fritidschefen med flera. samband med dessa möten har frågan utretts. Vid två tillfällen har fastigheten besiktigats av kommunens tjänstemän. Enligt muntligt löfte skall frågan tas upp till beredning och beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott. väntan på Godot... öppnade vi en träffpunkt varannan onsdag eftermiddag under namnet Ljugarbänken. Där träffas sockenbor för att prata, berätta och fika. Under våren har c:a personer pratat om gammalt och nytt, seder och bruk. Våren avslutades med en utflykt till Ods Bokcafé och turistinformation. Under sommaren har ytterdörren till bastun havererat, varför den bytts ut mot en begagnad dörr från kommunens förråd. nget ytterligare har hänt under hösten när det gäller den mer grundläggande frågan om kommunens Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 7(15)

8 fortsatta engagemang i bastun. Vid utvärderingen samlade bastun ett starkt stöd. Samtidigt uttrycktes en oro över antalet bastubadare, som tycks sjunka. Mötet rekommenderade arbetsgruppen att avvakta med ytterligare kontakter under hösten. Kontakt: ngemar Eliasson tel 0515/ Belysning, busskur & anslagstavla Vid utvärderingen väckte frågan om belysning, busskur, anslagstavla och välkomstskylt störst engagemang. Behovet att rusta busskuren lyftes fram, samtidigt som arbetsgruppens begäran om medel har avslagits av LEADER Östra Skaraborg respektive hembygdsföreningen. Vid mötet konstaterades att om busskuren inte kan rustas behöver den rivas så att den inte skämmer sockna. Det samma gäller anslagstavlan. Ett förslag framfördes om att en ny anslagstavla med fördel kan sättas upp vid bygdegården. En idé väcktes också om att hembygdsföreningen under vinterhalvåret utlyser en tävling om bästa förslag till välkomstskyltar vid infarterna till socknen. Vinnande förslag presenteras vid föreningens årsmöte Gatubelysning värderades betydligt lägre vid mötet. Kostnaderna bedömdes inte stå i proportion till förväntat resultat. Sammanfattningsvis behöver hembygdsföreningen i samarbete med ansvarig kontaktperson diskutera frågan om vilka åtgärder som skall prioriteras och avsätta medel för detta. Förslag väcktes också om att anordna en arbetsdag där vi hjälps åt att genomföra beslutade åtgärder. Kontakt: Lennart Larsson tel 0515/ Sveriges bebyggelse Samlingsverket Sveriges bebyggelse från 1950-talet innehåller ett avsnitt om gårdar och torp i Jäla socken. Nutid blir fort historia. Bilder av fastigheter i socknen med vidhängande text om deras ägare, gårdarnas storlek och verksamhet behöver uppdateras. För detta krävs ett arbete med såväl text, foto och scanning av bilder. Medel för projektet kan sökas genom studieförbund eller LEADER Östra Skaraborg. Vid utvärderingen framkom att frågan är mycket angelägen för socknen idag, men framför allt för framtida släktforskare. Kontakt: Maria Wardin tel 0515/ Övriga utvecklingsidéer Tjänster och uthyrning nformation om tjänster, kontakter, erbjudanden och arrangemang har vid några tillfällen förmedlats på Jäla bys hemsida. Den står fortsatt öppen för sådana initiativ, Kontakt tas med webbredaktör Jonas Larsson tel Jäla lokala utvecklingsplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 8(15)

9 Grannsamverkan Det finns redan idag en god samverkan mellan grannar när det gäller att fånga upp extraordinära händelser i socknen. Denna informella samverkan bedöms som tillräcklig. nga ytterligare åtgärder planeras. Lidan dén om att utveckla badmöjligheter i Lidan har tills vidare skrinlagts. Underhåll Vid utvärderingen av den lokala bygdeplanen lyftes frågan fram om hur vi tar hand om och underhåller de satsningar som vi genomfört. Förslag lades om att anordna arbetsdagar för att underhålla torpinventeringen, kyrkstigen och pilgrimsleden. Det samma gäller underhåll av Nötabacken och eventuellt Lärka. Ett förslag är att undersöka möjligheterna att låta dessa marker betas under senare delen av sommaren. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstaterades vid utvärderingen att de högprioriterade utvecklingsidéerna som växte fram under vintern har realiserats. Hit hör att Jäla Fiber har bildats, att pilgrimsleden har invigts, att Jäla Kvarn har öppnats och att Ljugarbänken har börjat nötas. För 2011 skattades antal besök till 2788 och för 2012 till Det betyder en ökning med åtminstone 1777 besök, vilket motsvarar c:a 40%. Ett långsiktigt mål i utvecklingsplanen var att företagande, rekreation och turism har fram till 2016 ökat med 30%. När det gäller rekreation och turism överstiger utfallet efter 9 månader med råge detta mål. Nu återstår att se om detta är en pik som faller tillbaka eller om besöksantalet planar ut eller ökar ytterligare under Årlig utvärdering och uppgradering Den uppgraderade lokala utvecklingsplanen lämnas till hembygdsföreningens styrelse och Falköpings kommun. Varje höst kommer planen att följas upp, utvärderas och uppgraderas. Antalet besökare vid olika arrangemang i Jäla under 2012 (till och med september) har varit åtminstone 4564, en ökning med drygt 40 % jämfört med året innan. Allt fler har kommit till Jäla som besökare i samband med de arrangemang som företagare, entreprenörer, föreningar och enskilda har anordnat. Vid en sammanställning framkommer att antalet besök av utsocknes och sockenbor vid några av de öppna verksamheterna har ökat, framför allt som en följd av fler arrangemang och fler arrangörer. Se bilaga 3! När exakta uppgifter saknats har en försiktig skattning gjorts. Siffrorna anger inte antalet personer utan antalet besök, dvs. en och samma person kan exempelvis ha besökt såväl Skattegården och Wardins som Jäla kvarn under Konstnatta. Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 9(15)

10 Jäla inför framtiden Vision och värdegrund Jäla den bästa platsen i väla - Är det verkligen möjligt? - Ja! Det är både möjligt och verkligt, att vi som bor här upplever att Jäla är den bästa platsen i väla! En trygg och positiv bild av oss och vår socken väcker nyfikenhet hos andra. Dom frågar sig: Hur är det möjligt att Jälaborna trivs och mår så bra i Falbygdens tassemarker? Jo, vi visar öppenhet och respekt för varandra och andra, vi litar på sunt bondförnuft och vi tänker hållbart - ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det skapar trygga relationer och positiva spiraler - en Jäla-kultur. Jäla är en del av Falköping och vi knyter an till en av kommunens fyra kärnvärden, nämligen Falbygdens matkultur. Mjölk, kött, grönsaker och bröd är våra bidrag. Jäla bjuder in till Det goda livet. Syfte Vi vill utveckla Jäla så att vi och andra uppfattar att här är en plats där hälsa och livskraft frodas. Potential Vi blir framgångsrika och frigör vår potential genom att ta nästa steg framåt (uppfinningsrikedom) att göra ett bra jobb (kvalitet) att bygga förtroende (goda relationer) Mål Våra långsiktiga mål för 2016 är att mjölk- och djurproduktion fortfarande dominerar socknens näringsliv att företagande, rekreation och turism har vuxit med 30 % att kommunikation och service säkrar sockenbornas förutsättningar för ett gott liv Gammalt och nytt Grunden för den lokala utvecklingsplanen är sockenbornas engagemang, som avspeglar sig bland annat i de olika föreningarnas och organisationernas verksamhet. Hembygdsföreningen är motor i arbetet, men här finns också Jäla LRF, Jäla Jaktvårdsförening och Röda Korset i Grolanda/Jäla samt Svenska Kyrkan i Floby församling. Varje organisation är självklart suverän att bedriva sin verksamhet. Den lokala utvecklingsplanen skall ses som en inspiration i en fortsatt utveckling av Jäla. Utvecklingsidéer framskrivning av 2012 års idéer Jäla Fiber: Projektering och avtalsteckning inför kanalisation. Fortsatt bevakning av bidragsfrågan, därefter avtal med entreprenör. Pilgrimsled: Underhåll av pilgrimsled. Fortsatta pilgrimsandakter och -mässor på söndag kvällar. Jäla Kvarn: Vintertipspromenad i februari, trubadurkväll i maj, trädgårdskurs och tjejkväll uppskjutna från 2012, genomförs eventuellt under våren Tipspromenader, byrally och Mekelsmäss planeras under året. Bastun: Avvaktan under hösten, men ny kontakt med kommunledningen bör tas vid årsskiftet för ställningstagande till upprustning. Välkomstskylt, anslagstavla och busskur: Styrelsen för hembygdsförening bör ta ställning till prioritering och finansiering av de olika förslag som kommit fram under planeringsarbetet. Därefter bör arbetsdagar annonseras för genomförandet av planerade åtgärder. Jäla lokala utvecklingsplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 10(15)

11 Sveriges bebyggelse: dén bör genomföras under Underhåll av leder, stigar, torp och naturområden: Hembygdsföreningen bör utse ansvarig för respektive projekt, varefter gemensamma arbetsdagar annonseras och genomförs. Bilaga 1: Befolkningsstatistik 225 Jäla År 2010 År år år år år år år år Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 11(15)

12 Bilaga 2: Häftessamling av Erland Eriksson Kommentarer till häftessamlingen Det kan tyckas underligt att plocka ut några gårdar här och där i en socken och skriva lite om deras historia eller vilka som bott där. Förklaringen är skäligen enkel. Vid samtal med personer som bor där, har bott där eller haft föräldrar, far- eller morföräldrar med anknytning till gården så har man ofta velat veta mer om sin bakgrund. Någon gång har jag blivit uppringd efter ett närradioprogram där jag nämnt någon äldre Jälabo och där den uppringande velat veta mer om äldre generationer eller ställets bakgrund. Så har ett litet häfte blivit till. Mitt intresse för hembygds- och släktforskning väcktes annars i slutet av och början av talet. Då med mina egna föräldrars bakgrund. Så kom Bondegårds- och Bryntesgårdshäftena till. JUF-avdelningens historik blev intressant genom att hembygdsföreningen tog över bygdegården1991 och festannonserna från Prästgårds hage är alla avskrivna från Falköpings Tidnings mikrofilmade samlingar på Falköpings bibliotek. Jag tror inte jag har missat någon. Historiken om EFS missionsförening kom till i samband med att föreningen upphörde i slutet av 1990-talet. Rivningen av missionshuset finns även fotodokumenterad i den pärm med Jälafotografier som hembygdsföreningen har i bygdegården. Både för JUF och EFS är verksamheten bra dokumenterad i form av protokoll och andra handlingar. Numera i gott förvar på folkrörelsearkivet i Lidköping. Men egna personliga minnen är ju inte heller oväsentliga. övrigt är ju Jälahistora främst samlad i Boendeinventering över torp och backstugor i Jäla socken, utvecklingen under ett sekel i När sockna va kommun och inte minst Stefan Ekmans film om Jäla by. Falköping 2011 Erland Eriksson Jäla lokala utvecklingsplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 12(15)

13 Titel År Jäla JUF-avdelning November 1997 Jäla JUF-avdelnings festplats vid St. Västerbo - eller Prästegårds hage under 20 år Juli 1998 Jäla Ev. Lutherska Missionsförening Oktober 2001 Gårdarna runt kyrkan - Körkebun och Stommen i Jäla 1998 Liten blir störst - en Jälagårds historia Årsskiftet Bryntesgården Jäla - Claes Henrik Andersson Storegården Jäla 1998 Bondegården Jäla, November 1993 Holmen och Lundgrenare i Jäla - med komplettering 2009 Mars 1998 Pukaberg i Jäla - lite bakgrundshistoria April 2000 Frans och Hulda i Gunnestorp Jäla November 1993 Berget i Jäla och Karl Kyrk s förfäder Januari 1992 Lilla Västerbo, Ullarp och Stockabacken - lite gemenskapshistoria Februari 2007 Lager Nyhem, Westerberg Storegården - lite bakgrundshistoria från två gårdar i Jäla, med följande tillägg: - Lite om Ruta-Klara, Lite ytterligare uppgifter om familjerna Monthan och Westerberg, 2011 December 2007 Ramsberg och St. Hallagården i Jäla - militärboställen och släktgårdar Odaterad Hulegården Jäla - släktgård från 1750-talet Odaterad En gård i Tolarp Jäla - några generationer Hösten 2007 Från Lärka till Jäla el. kvarn eller axets väg till kaka under 18- och 1900-talet November 2003 Lite släkthistoria Jäla - Grolanda - Stockholm eller en LO-ordförandesOktober 2000 bakgrund Utavär - dialektord från södra Falbygden Oktober 2008 Vägar förr och nu i Jäla Februari 2010 Profiler och gubbar från Jäla Februari 2010 Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 13(15)

14 Bilaga 3: Antal besök vid några av socknens verksamheter t.o.m. september 2012 Jäla Kvarn Verksamhet Öppen kvarn - 40 Tipspromenad augusti Byrally 100* 153 Mekelsmäss - 770* Ljugarbänken Vårens sex träffar - 60 Pilgrimsleden Vandringar - 65* Andakter & mässor Skattegårdens Bakstuga Arbetshästens dag 220* 330* Bokade besök ** Julöppet resp vårmarknad* 100* 150 Mekelsmäss 550* > 550* Wardins Gårdsprodukter Kålgårdsvandringar Mekelsmäss Rosendalen 50* Jäla Bastu ** Älgbanan* <180* 180* varav jaktlag 8 Totalt <2788 > 4564 * Uppskattat antal * * OBS! Oktober - december inte inkluderade Jäla lokala utvecklingsplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 14(15)

15 Vår vision & värdegrund - Är det verkligen möjligt att Jäla är den bästa platsen i väla? - Ja! Det är både möjligt och verkligt, att vi som bor här upplever att Jäla är den bästa platsen i väla! - En trygg och positiv bild av oss och vår socken väcker nyfikenhet hos andra. - Dom frågar sig: Hur är det möjligt att Jälaborna trivs och mår så bra i Falbygdens tassemarker? - Jo, vi visar öppenhet och respekt för varandra och andra, vi litar på sunt bondförnuft och vi tänker hållbart - ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det skapar trygga relationer och positiva spiraler - en Jäla-kultur växer fram. - Jäla är en del av Falköping. Vi knyter an till ett av kommunens fyra kärnvärden, nämligen Falbygdens matkultur. Mjölk, kött, grönsaker och bröd är våra bidrag. Jäla bjuder in till Det goda livet. Jäla Bygdeplan uppgraderad i oktober 2012 E Nyman 15(15)