NEIDEMAN MAGNUS AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL NR 4 / 1 MARS 2005 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS

Transkript

1 Jan Cederquist förstår inte ny reklam ERIK U:SON DAHLSTRÖM Bodil Eriksson går från lokala Axfood till globala SCA SID 6 SID 23 SID 5 MAGNUS NEIDEMAN Elin modell när Arla tar fram mediekanaler 8ÅTTA TELE- MARKETING- BOLAG SOM VÄXTE 2005 SIDAN 33 AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL NR 4 / 1 MARS 2005 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS MAGNUS NEIDEMAN APOTEKETS MARKNADSFÖRING, SID 6 Telia samlar Bonnierchefer Med hjälp av mediebyrån Mediaedge CIA har Telia fått Bonniers dags- och affärspress att sätta sig i samma rum. Telia hoppas på effektivare reklam. AFFÄRER, SID 28 Gert Eklund i spelfiasko Gert Eklund lovade idrottsföreningar tv-programmet Take off. Men något kontrakt med TV3 fanns inte. AFFÄRER, SID 26 Skolsponsorer blir smartare Sponsringen av skolorna ökar och blir mer sofistikerad. Samtidigt har bara en av fem skolor någon policy för sponsring. PR, SID 35 (Valår!) Konsulter från Hill & Knowlton avgör valet DU, JAG & JOBBET, SID 37 Så får Svenska Spel och King glad personal DM.DEBATT, SID 23 (Bäst!) Westander skapar ett fjantigt begrepp DAGENS MEDIA MÄTER: FLER NYA VARUMÄRKEN Registrerade varumärken hos Patent- och registreringsverket KÄLLA: PRV MAGNUS NEIDEMAN REKLAMAFFÄR UNDERKÄNNS Handlar byrå utan offentlig upphandling UNDERKÄNT. Apotekets upphandling bland fyra utvalda reklambyråer ifrågasätts av Nämnden för offentlig upphandling. MSN-SÄLJET. Många på MSNs säljavdelning har nyligen värvats från konkurrenterna. MARKNADSFÖRING SID 4 Nämnden anser att Apoteket saknar skäl att undvika offentlig upphandling av kontot, värt 15 miljoner kronor. SID 25 REKLAMDIALEKTERNA EDUGÔRGOELLERTJÔTIG? SID 9 MEDIER SID 14 Slag om webbsäljare när nätet expanderar Internetmedier som MSN, Lunarstorm och Expressen Nya Medier räknar med kraftfull expansion under Medierna slåss hårt om säljfolket. Det finns inte ett enda bolag som inte rekryterar folk, säger Mikko Ollinen, säljchef på Lunarstorm. SID AFFÄRER SID 24 DU, JAG & JOBBET SID 36

2 Sidan 3 Ledare: Ge oss en växelvaluta för medieköp ROLF VAN DEN BRINK, chefredaktör Dagens Media OCKSÅ MEDIEVÄRLDEN har sina valutor. Tv har MMS, radion har Ruab, tidningarna Orvesto, utomhus outdoor impact. Vad det lider får även internet någon form av valuta. Valutorna ligger till grund för beräkning av kostnaden att nå en individ med reklam, kontaktkostnaden. Måttet är bra. Annonsörer kan använda det till att uppskatta sina kampanjkostnader. Kontaktkostnad är också ett smidigt mått vid förhandlingar om reklamutrymme. Samtidigt som vi får fler Agenda Herlitz deg jäser bättre än Belindas kneg Säljer Aftonbladets Belinda Olsson bra är det inget mot vad Dagens Industris vd Gunilla Herlitz gör. 158 miljoner i vinst för DI år Gunilla Herlitz är en given omslagsflicka på nästa nummer av DIs ungdomsmagasin Dego, förlåt Diego. Börja med ett litet pilotprojekt, tack mediekanaler och valutor, blir annonsörerna mer storskaliga i sina köp av medieutrymme. I det här numret skriver vi om Telia som vill samordna köpen i Bonniers dags och affärspress. Andra storannonsörer, som Procter & Gamble och Trygg-Hansa försöker samordna köpen över nationsgränserna i Norden. Annonsörerna vill inte bara jobba med kampanjer som täcker flera marknader. De vill också kunna flytta kampanjer mellan olika mediekanaler inom mediekoncerner som MTG, Bonnier och Schibsted. BROMSAR AMBITIONERNA gör förstockade mediekoncerner som inte utvecklar erbjudande som sträcker sig över flera medier inom koncernen. Det är lätt skrämmande att inse att Bonniers dags och affärspresschefer aldrig tidigare har samlats kring ett gemensamt kunderbjudande. Tidningskramarna missar internetpartyt Det borde ha skett för flera år sedan. Bromsar gör även avsaknaden av växelkurser mellan de olika medieslagen. Om en annonsör vill flytta en del av mediebudgeten från print till tv, vilka priser är det som gäller då? Hur mycket är en kontakt i tv värd jämfört med en kontakt utomhus eller på internet? Till det krävs riktvärden på hur mycket kontakter är värda i olika medier i olika sammanhang som utbudsannonsering, varumärkesbygge eller marknadsföring som har som syfte att skapa trafik eller andra reaktioner. Att ta fram en växelkurs kanske är en utopi, men det skulle onekligen förändra perspektivet för alla medieköpare. Börja med ett litet pilotprojekt, tack. Kärleksmärke I Eniros senaste tjänst låter besökare tycka till om företagen i Gula sidorna. Ser vi den första svenska tillämpningen av Saatchis love marks, kärleksmärken, där konsumenterna tycker till på internet om olika varumärken? Tjänsten kanske inte ökar Eniros försäljning, men som marknadsföring och relationsbygge är tjänsten troligen brilliant och den lär få redaktionell uppmärksamhet. Den första artikeln om tjänsten hittar du förresten på sidan 5. OS-vinnare 1 Aftonbladet. Lyckades fylla läktarna och tv-sändningarna med vinkande rosa vantar. Vi snackar gratisreklam. OS-vinnare 2 Leif Pagrotsky som Foppas marionettdocka då Tre Kronor firades på Medborgarplatsen. Ingen vet vad kulturministern hade där att göra, men det såg bra ut i tv. Särskilt när hans partikompisar ägnar sig åt osympatiska mejlkampanjer. Tidningskramarna på TS upplageparty må ha alla siffror i världen att skryta med. Chefredaktörerna missar ändå det riktiga partyt som finns i internetbranschen där annonspengarna och Coca-Colan flödar. I röd festboa, Svenska Dagbladets chefredaktör Lena K Samuelsson, DNs chefredaktör Jan Wifstrand och Göteborgs-Postens Peter Hjörne. ILLUSTRATION: HANS JAX Kärleksmärke II Psst We like boobs. Halloj där: Gör det bekvämt för din mus. Lindex reklam för underkläder och Johnson & Johnsons kampanj för OB. Två exempel på annonsörer som i första hand vill berätta att de är kompisar med konsumenterna. Som svar på trenden av ökad konsumentmakt som blommar på nätet. War of mouth Person till person-kommunikation fick sitt genombrott i folkhemmet. Vi fick se hur liberalen Alexander Bard tappade kortbyxan när hans slutna Elitlistan plötsligt öppnades på vid gavel. Vi fick se hur socialdemokraternas valstrateg Mats Lindström stod med sin smutsmejl i fullt medieljus. I båda fallen hade text kommit på villovägar. Word of mouth, som metod lämpar sig bäst muntligt. DAGENS MEDIA AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL Dagens Media är en oberoende medietidning som ges ut av privatägda Dagens Media Sverige AB, utan anknytning till andra medieaktörer eller förlag. Startår Dagens Media ges ut varannan onsdag i pappersutgåva (22 utgåvor 2005), varje tisdag och fredag som elektroniskt nyhetsbrev och varje dag på dagensmedia.se. Vi vänder oss till personer med stort intresse för medier i sitt yrke, såsom marknadschefer, reklamchefer, mediechefer, medierådgivare och konsulter inom pr, event och sponsring. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Rolf van den Brink, E-post: rolf@dagensmedia.se REDAKTIONSSEKRETERARE Tia Jumbe, E-post: tia@dagensmedia.se REPORTRAR Hanna Dunér, E-post: hanna@dagensmedia.se Anne Parichart Eriksson, E-post: anne@dagensmedia.se Andreas Henriksson, E-post: andreas@dagensmedia.se Fredrik Svedjetun, E-post: fredrik@dagensmedia.se Henrik Videll, E-post: henrikv@dagensmedia.se Madeleine Östlund, E-post: madeleine@dagensmedia.se FORMGIVARE/REDIGERARE Christoffer Kjellberg, E-post: christoffer@dagensmedia.se MEDARBETARE I DET HÄR NUMRET Erik U:son Dahlström (praktikant) Sara Hammarkrantz (skribent) Karin Jansson (skribent) Eric Lundekrans (praktikant) Magnus Neideman (fotograf) Peggy Sands (korrekturläsare) ANNONSAVDELNINGEN Mathias Kallio, E-post: mathias@dagensmedia.se Martin Sundell, E-post: martin@dagensmedia.se REPRO OCH TRYCK GD Media, Gävle, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Henrik Meerburg, E-post: henrik@dagensmedia.se PRENUMERATION/EKONOMI Fredrik Eckerström, E-post: fredrike@dagensmedia.se Hannah Lif, E-post: hannah@dagensmedia.se 22 nummer kostar kronor + moms ADRESS Dagens Media Sverige AB Västmannagatan 15B Stockholm Telefon (växel): Fax: E-post: fornamn@dagensmedia.se På vår sajt kan du läsa och debattera färska medienyheter dygnet runt, året runt. Tipsa oss gärna om nyheter på red@dagensmedia.se TS-upplaga helår 2004: exemplar NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 3

3 MARKNADSFÖRING Nyheter Kampanjstarter JO. Extra mycket fruktkött är temat i reklamkampanjen för Jo juice. Kampanjen går i TV4 och Kanal 5 från och med 6 mars. Reklambyrå är Stenström Red Cell. PFIZER. Reklambyrån Rapp Collins ligger bakom en tv-kampanj för det receptfria läkemedlet Artrox från Pfizer. SWEDISH OPEN. ANR BBDO har gjort printkampanjen för sommarens tennisturnering i Båstad på temat En vecka i sus och grus. Den prislappen är anpassad till multinationella företag Chris Kreimer, marknadsdirektör på Cloetta Fazer, med anledning av att Kexchoklads sponsring inte fick synas under OS. Enbart annonsörer som sponsrar hela evenemanget får reklamplats. Kreditkorten bygger SPORTKORT. Visa, Mastercard och Amex aktiva under hela sportåret. Betalkortsvarumärket Visa var en av huvudsponsorerna till det nyligen avslutade vinter-os. Konkurrenten Mastercard sponsrar sommarens fotbolls-vm. Båda aktörerna genomför i år stora varumärkeskampanjer i tv. Den största aktören i Norden är Visa, som står för 65 procent av alla kort, enligt egen uppgift. I Sverige finns det 5,2 miljoner utfärdade Visakort. Både Visa och konkurrenten Mastercard går under våren hårt i tv, efter att förra året ha legat lågt i mediet. Visa har redan kört igång sin europeiska kampanj på temat Njut varje dag, en kampanj som planeras pågå under i stort sett hela året. Med tv som huvudmedium. Vårt budskap är att kunderna ska använda kortet alla dagar, använda kontanter mindre och kortet mer, säger Sven Estwall, Visa Europes chef för norra Europa. Syftet är i första hand att bygga kännedom om varumärket bland slutkonsumenterna. Sven Estwall, Visa Europes chef för norra Europa, vill att kunderna använder kortet varje dag. SAMMA PRINCIP gäller för Mastercard. Även detta företag lägger en stor del av sin budget på tv under våren, med start i mars-april. Något med fotbollstema blir det, eftersom Mastercard är en av huvudsponsorerna till sommarens fotbolls-vm (se separat artikel). Kommunikationen bygger vidare på vårt globala koncept Priceless, att vissa saker är ovärderliga, säger Mastercards marknadschef Lena Eklund. Förutom tv använder vi print och webb. I övrigt stöttar Mastercard bankerna i sin marknadsföring av respektive produkt. DET FINNS FYRA stora betalformer för kortbetalningar i världen. Förutom Visa och Mastercard finns även American Express och Diners Club. American Express har till skillnad från Visa och Mastercard direktkontakt med konsumenterna. Och kontakten har blivit närmare under det senaste året. Under 2004 prioriterade företaget utomhusreklam, men sedan förra året inriktar sig Amex mer på taktiska åtgärder, men med oförändrad budget. Vi positionerar oss också annorlunda än våra konkurrenter, säger Nordenchefen Peter Clason. Vårt varumärke är mer premium, och det är i det segmentet som vi ska värva medlemmar. Det gör Amex framförallt genom direktmarknadsföring i olika skepnader: webb, direktreklam och direktförsäljning. Det är i kontakten med medlemmarna och i sin service som Amex vill bygga varumärket. De taktiska åtgärderna fortsätter även i år. Hur många Amex-kort som finns i Sverige vill Peter Clason inte avslöja, bara att Amex har fördubblat antalet kort på fyra år. Diners Club slutligen har en blygsam framtoning. Kortet utfärdas på franschise-basis av SEB, och är i Sverige i huvudsak co-brandat med SAS Eurobonus. Kortet riktar sig till privatpersoner över 18 år som tjänar minst kronor och reser mycket. KARIN JANSSON red@dagensmedia.se Bankerna utfärdar Visa och Mastercard Visa, Mastercard, American Express och Diners Club är samtliga betalningssystem där själva transaktionerna sker, och som garanterar säkerheten. Visa och Mastercard ägs av bankerna, och det är bankerna som utfärdar korten. American Express och Diners Club utfärdar sina egna kort. Diners Club drivs genom franchising. I Norden är det SEB som har franchiserättigheterna. Mastercard är en av huvudsponrorerna av fotbolls-vm i Tyskland i sommar. Detta kommer att synas i vårens tv-kampanj, säger L Visa sponsrade OS, Mastercard Årets första stora sporthändelse, vinter-os i italienska Turin, har precis avslutats. Som officiell betalningsservice under OS slog Visa rekord under spelens första tre dagar i antal genomförda korttransaktioner. Värdet av transaktionerna överskred dem som genomfördes i Aten med 17 procent. Visa har även en stor aktivitet i Sverige, med Team Visa. Det är tre ungdomar, en konståkerska, en snowboardåkare och en paralympiker som Visa har stöttat med träningsbidrag. Till sig har Visa knutit Björn Daehli, en av de främsta vinterolympierna genom tiderna. Han fungerar som mentor åt ungdomarna. Under sommar-os i Aten representerades Team Visa av Christian Olsson. Insatsen har aktiverats på hemmaplan genom eventet Road to Turin, som har besökt olika köpcentra i landet. Där har ungdomarna varit på plats och besökarna har kunnat vinna resor till Turin i tipstävlingar. Ungdomarna har också deltagit i vissa kundträffar. I SOMMAR BLÅSES det till avspark i fotbolls-vm i Tyskland. Mastercard är en av huvudsponsorerna och utnyttjar detta i vårens tv-kampanj. Om någon fotbollsstjärna ska delta i filmerna är inte klart. Mastercard har globala kontrakt med legenden Pelé och den tyska Jürgen Klinsmann, som numera är tysk förbundskapten. Några svenska 4 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

4 626 miljoner kronor. Så mycket investerade de sex läkemedelsbolag som annonserar mest i medier 2005, brutto. Pfizer, 173; Glaxosmithkline, 129; Novartis, 119; Antula Healthcare, 77; Astrazeneca, 72; Nycomed, 56. KÄLLA: SIFO REKLAMMÄTNINGAR? Mest spännande 2006? MARIA RÅSTEN, marknadschef på K-Rauta: Det mest spännande är att vi har tagit itu med företagsförsäljningen och ska jobba mycket med det. Och vi har också börjat gå i tv. I januari gick vi lokalt kring Helsingborg. NICHOLAS PARTS, marknadschef på Peugeot: Det mest spännande som kommer hända är lanseringen av modellen 207, som är en helt ny småbil och kommer till sommaren. Det är en stor händelse för oss och det är en fantastiskt fin bil. Telia störst Så mycket lade Sveriges fem största annonsörer på medier i januari 2006, i miljoner kronor brutto. Telia 55,8 Coop 48,2 Unilever 43,7 Ica 27,7 Volkswagen 25,9 KÄLLA: SIFO REKLAMMÄTNINGAR Volvo kampanjar för slutsåld bil Nästa vecka drar Volvo igång en kampanj för cabrioleten C70. Men årets modell är redan slutsåld. Hittills har cirka 500 bilar sålts i Sverige. Eftersom vi har haft säljframgångar redan har vi valt att ta bort en del medieslag och göra kampanjen mindre, säger Björn Jutendahl, marknadschef på Volvo. Kampanjen går på tv och bio, samt med en kampanjsajt och i morgonpress. Från början var även populärpress, webbannonsering, utomhus och fler tv-veckor tilltänkta. För nordisk del har C70 aldrig varit en viktig volymprodukt, men vi tycker att den är en viktig imageprodukt som har potential att skapa intresse för Volvo som bilmärke och driva trafik till våra återförsäljare. (MÖ) varumärke ena Eklund, marknadschef på Mastercard. fotbollen stjärnor finns inte på avlöningslistan. I Sverige ska Mastercard aktivera sponsringsinsatsen genom bland annat säljtävlingar och tävlingar för kunder där priset är matchbiljetter. Det globala sponsringsåtagandet innebär också att Mastercards bankpartner kan dra nytta av satsningen, till exempel genom att skapa speciella fotbollskort. I Sverige sponsrar Mastercard dessutom tennisturneringen Swedish Open i Båstad för tredje året i rad. KARIN JANSSON MAGNUS NEIDEMAN Visa köper medier för 8,5 bruttomiljoner VISA: BANK- OCH BETALKORT Mediebudget 2005: 8,5 miljoner bruttokronor*, varav 37 procent utomhus, 27 procent butik, 19 procent radio, 9 procent storstad kväll, 4 procent populärpress och 3 procent fackpress. Mediebudget 2006: Samma nivå. Huvudmedium blir tv. Reklambyrå: Saatchi & Saatchi. Mediebyrå: Mediaedge CIA. Pr-byrå: Burson Marsteller. Aktuell sponsring: Vinter-OS i Turin. AMERICAN EXPRESS: BETALKORT Mediebudget 2005: 5,4 miljoner bruttokronor**, varav 88 procent utomhus, 9 procent storstad morgon och 3 procent fackpress. Mediebudget 2006: Ungefär densamma. Reklambyrå: Ogilvy. Mediebyrå: Mindshare. Pr-byrå: Trimedia. Aktuell sponsring: Rolling Stones sommarturné. DINERS CLUB: BETALKORT Mediebudget 2005: 3,9 miljoner bruttokronor, varav 75 procent tv och 25 procent utomhus. Mediebudget 2006: Inga konkreta planer. Reklambyrå: Garbergs. Mediebyrå: Mediaedge CIA. Pr-byrå: Ingen. Aktuell sponsring: Ingen. MASTERCARD: BANK- OCH BETALKORT Mediebudget 2005: 1,8 miljoner bruttokronor*, varav 70 procent storstad morgonpress, 21 procent fackpress, 6 procent populärpress och 2 procent storstad kvällspress. Mediebudget 2006: Ingen uppgift. Huvudmedium blir tv. Reklambyrå: Storåkers McCann. Mediebyrå: Initiative Universal. Pr-byrå: Weber Shandwicks Londonbyrå. Aktuell sponsring: Fotbolls-VM, Swedish Open i Båstad. *Under 2005 genomförde varken Visa eller Master Card någon tv-kampanj. Det gjorde de däremot 2004, då bruttoinvesteringarna var 21 miljoner kronor respektive 6,8 miljoner kronor. **Amex köpte 2004 medier för 27,4 miljoner kronor brutto, men har styrt om sin kommunikation till below the line. Den totala mediebudgeten för 2005 och 2006 är ungefär lika stor nu som då. Fotnot: Siffrorna för mediebudgetarna 2005 kommer från Sifo reklammätningar. 58 procent har ett Visakort VILKET KORT HAR DU I PLÅNBOKEN? Visa Mastercard Amex Diners Club Robin Söderling i Swedish Open i Båstad. En turnering som Mastercard sponsrar i sommar. 58 procent 23 procent 5 procent 0 procent American Express sponsrar Rolling Stones i sommar. VILKEN REKLAM HAR DU SETT? Visa Mastercard Amex Diners Club 26 procent 18 procent 10 procent 0 procent Kommentar från Niclas Sandin, analyschef på NMA: Amex har stor potential att öka eftersom deras reklam har uppmärksammats så pass mycket i förhållande till antalet kortanvändare. Visa har också alla möjligheter eftersom de når så pass många, och så många är mottagliga för deras reklam. PR EVENT/SYNSAM SWEDISH OPEN VIRGIN/EMI KÄLLA: NMA Arla utvecklar sina egna medier Arla ska jobba mer med att kombinera egna medier, som Arla.se och mjölkpaketen, med externa medier. Elinkampanjen står som förebild när Arla utvecklar sina egna mediekanaler. Tv- och utomhuskampanjer ska följas upp på webben och paketen, eller panelerna, som Arla själva kallar baksidorna på sina mjölk- och filförpackningar. Då gör vi något som är speciellt utformat för webben och panelerna, säger Inger Söderlund, pr-ansvarig på Arla Foods Sverige. Som till exempel tävlingar. Arla.se började ta form för fem år sedan. Men då fick besökarna främst läsa om företaget Arla. Under december 2005 hade Arla.se 1,1 miljoner besökare. Nu är det en ny kanal som bygger Arlas image totalt sett för framtiden. I samband med Arlas tv-kampanj med bonden Elin i huvudrollen lades reklamfilmerna ut på Arla.se. Dessutom anordnades en webbtävling. Inger Söderlund säger att det är ett typiskt exempel på hur de vill jobba med att knyta ihop sin sajt med externa medier. Om vi lanserar en ny produkt kan vi berätta om den på våra paneler och lägga ut filmen på sajten. Vi kan jobba med tävlingar, omröstningar och bloggar. Det är en helt ny mediearena som öppnar sig. FÖR ATT FÅ FLER besökare till Arla.se hänvisar företaget till sin sajt på mjölkpaketen. Varje månad distribueras 50 miljoner förpackningar, och varje mjölkpaketsbaksida exponeras i snitt fyra gånger på konsumentens matbord. Arla byter budskap varje månad. Vi har en restriktiv policy för vad vi får ha på sidan. Andra företags varumärken visas aldrig och inte heller på vår sajt. Då skulle vi tappa i trovärdighet. ANNE PARICHART ERIKSSON anne@dagensmedia.se ARLA: Medieinvesteringar 2005: 237 miljoner kronor brutto.* Mediebyrå: Carat. Reklambyrå: Arbetar med flera byråer parallellt. Eniro låter besökarna bedöma företag Eniro bjuder in användarna att tycka till om företag och produkter på Gulasidorna.se. Genom att läsa de omdömen andra har skrivit, kan besökarna få hjälp vid val av produkter och tjänster. Det är vad Eniro.ses nya omdömestjänst handlar om, som lanseras i veckan. Vi vill vara den bästa hjälpredan för våra användare i vardagen. Därför öppnar vi nu upp för svenska folket så att de kan tycka till om de företag som finns på Gula sidorna, säger Cecilia Geijer- Haeggström, direktör för produkt och marknad på Eniro. Eniro lanserar omdömestjänsten efter önskemål från sina kunder. Syftet är att öka användarnyttan på sajten och därigenom även gynna annonsörerna. Några kvantitativa mål finns inte. Cecilia Geijer-Haeggström ser det istället som ett steg i Eniros kontinuerliga arbete med att förbättra sajten. Inspiration har hämtats från amerikanska Gula sidorna och Google local. Omdömestjänsten går till så att besökaren går in under ett önskat företag och ger sitt omdöme och/eller sina rekommendationer. Ett företag kan också få kritik, men besökaren får inte skriva vad som helst. Meningen är att ge ett omdöme baserat på egna erfarenheter av produkten eller företaget. Det får inte vara något olagligt, stötande eller kränkande. Vi granskar samtliga omdömen som läggs ut på sajten. Besökaren kan även ge företaget ett antal stjärnor mellan en och fem samt tipsa en vän. För att läsa omdömen klickar besökaren in sig på en länk till de skriftliga omdömena. Omdömestjänsten ska marknadsföras genom den redaktionella texten som finns på Eniros förstasida, samt som ett integrerat budskap i en tv-kampanj som startar i mitten av mars. En del annonsering ska förekomma på utvalda sajter. Eniro.se har, enligt egen utsago, cirka 1,7 miljoner besökare per vecka. HANNA DUNÉR hanna@dagensmedia.se ENIRO: Medieinvesteringar 2005: 134 miljoner kronor brutto.* Mediebyrå: Mediaedge CIA. Reklambyrå: Ogilvy. *EXKLUSIVE BUTIK OCH DR, ENLIGT SIFO REKLAMMÄTNINGAR NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 5

5 Marknadsföring Samling runt Telia Bonniers affärs- och dagstidningar samarbetar för första gången Det krävdes en mediebyrå och Sveriges största annonsör för att få Bonniers säljchefer att börja samarbeta. Mediebyrån Mediaedge CIA hittade på Bonniers sajt ett citat som verkade för bra för att vara sant: Vår arbetsmiljö präglas av kreativitet, framgång, glädje och lust. Det är högt i tak. Idéerna flödar. Kanske inte precis vad Bonnier brukar förknippas med, säger Daniel Collin, vd på Mediaedge CIA, som ändå tyckte att han skulle använda de vackra orden som murbräcka för att riva väggar mellan Bonniermedierna Privata Affärer, Citypaketet, Stockholm City och Dagens Industri. 24 timmar senare var det klart. De fyra mediekanalerna har gjort upp med Telia om att samordna sina insatser. Uppgörelsen innebär att de ska träffas fyra gånger per år och med kund och mediebyrå lösa specifika kommunikationsfall. Vi förväntar oss effektivare reklam och högre i tak när det gäller vad man kan göra i olika medier eller inte, till exempel gå in med en kampanj i ett medium och vidare i ett annat. Vi vill ha mer bang for the buck, säger Telias marknadsdirektör Karin Moberg. INLEDNINGSVIS GÄLLER samarbetet endast dagspress och affärspress. Och det i Sverige. Allt för att komma igång överhuvudtaget. Istället för att gapa över hela stycket och skriva avtal med hela Bonnier så gör vi det här. Forcerar vi fram ett avtal med alla medier så går vi bet. Även reklambyrån Storåkers ska vara med i diskussionerna, berättar Karin Moberg. Hon hoppas på en ökad kreativitet. HP-dagarna på Globen samlade nyligen drygt besökare. De fick klämma på HPs produkter och hade 90 seminarier att välja bland. Per Laredius, Privata Affärer, Dan Morén, Citypaketet, Henrik Furå, Dagens Industri, Patrik Wessberg, Stockholm City, Dennis W Larsson, Telia, Daniel Collin samt Lotta Cederbom från Mediaedge CIA, Björn Lorentzi, Stockholm City, och Mats Jankell, Mediaedge CIA. Tillsammans ska de fixa smartare och effektivare kommunikation åt Telia. Vi kan ha ett kreativt möte i stället för åtta. Det är när man sitter fler i samma diskussion och har olika infallsvinklar som det händer något. Kunden Telia lägger uppskattningsvis 200 miljoner kronor per år på print och vill ha ut mer av pengarna. Ingen av parterna tror att samarbetsavtal innebär minskade printköp hos Bonnier-tidningarna. Samarbetet är inte exklusivt för Telia och innehåller inga särskilda rabatter. Våra specifika medietal (årsbokningar) med respektive tidningar ligger kvar, säger Karin Moberg. De första diskussionerna Hur mycket kostar eventet? Det är inte kostnaden för den här enskilda delen av vår kommunikationsplan som är aktuell utan hur allt klaffar tillsammans. Den här typen av kommunikation må vara dyr om du ser på det som en enskild företeelse. Dock har den en relationsbyggande kraft som aldrig kan uppnås genom masskommunikation, säger Gunilla Lundqvist, HPs marknadskommunikations- och varumärkeschef. Med andra ord anser ni att det är värt pengarna? Absolut. Den här typen av kommunikation ger resultat. Sverige är en av HPs mest framgångsrika marknader i världen, och mässans besökare är väldigt nöjda med vad vi gör. HP använder Minnesota som eventpartner, och reklambyrån Publicis, webbyrån Norweb och pr-byrån Hill & Knowlton. Integrationen verkar fungera. Det är roligt att integrera flera byråer i samma event. Vi jobbar alltid så, och beroende på vad det är vi jobbar med så varierar det vilken byrå som är ansvarig. Gunilla Lundqvist och Minnesotas vd Andy Pimmeshofer är överens om att arrangemanget i Globen är ett bra sätt att möta kunderna och att låta kunderna träffa varandra. Dessutom är det en möjlighet för HP att visa upp sina produkter. Det kan vi aldrig uppnå genom traditionell reklam. ERIK U:SON DAHLSTRÖM erik@dagensmedia.se resulterade i en tjock trave postitlappar med olika idéer. Pappersdiskussionen flödade över till DN-galan och de olika mediernas andra kanaler, såsom Dagens Industris tv-kanaler och Privata Affärers och TV4s gemensamma affärssajt, Ekonominyheterna. Fler än hälften av lösningarna vi spånade på var inte ens annonslösningar, säger Daniel Collin. DAN MORÉN, VD på Citypaketet, berättar om samarbetet: Det är i första hand ett kreativt samarbete, och det gynnar främst Telia. Bonnier har ännu inga planer på att skapa någon gemensam produkt. Vi skyndar långsamt och vill sätta detta först. Bonniermedierna konkurrerar inte sällan med varandra, något som skulle kunna hota samarbetet. Det blir inga fler problem än vid andra paket vi jobbar inom, säger Björn Lorentzi, vd på Stockholm City. Daniel Collin avslöjar att även Schibsted och MTG har kontaktats för liknande upplägg. Men vi sluter inga ytterligare avtal i år, säger han. ROLF VAN DEN BRINK rolf@dagensmedia.se HP låter kunderna känna sig fram HP-dagarna hölls i år den 8 till 9 februari. Det är ett årligen återkommande event, men datum är ännu inte spikade för nästa år. MAGNUS NEIDEMAN ERIK U:SON DAHLSTRÖM JAN CEDERQUIST En av grundarna till Hall & Cederquist Jag förstår inte dagens reklam Jan Cederquist är en legend inom reklambranschen. Med 22 guldägg och ett platinaägg är han något av en kunglighet i branschen. För Dagens Media berättar han att han inte förstår dagens reklam. Byrån Hall & Cederquists ena grundare är ingen vanlig pensionär. Som den evigt nyfikna student han är läser han mycket och föreläser dessutom en del. Han har även nyligen givit ut en bok, och ytterligare en är på väg. Vilken reklam är bäst just nu? Berlitz språkundervisning. Jag har inte sett den på tv utan Jan Cederquist. fått en tvsnutt via mejl. Den är väldigt fyndig. Lite som reklamen var på min tid. Den har en skarp idé, bra dramaturgi, fin humor och, inte minst, man förstår vad de menar. Är det den största skillnaden mellan reklamen nu och då? Egentligen kan jag inte uttala mig om dagens reklam, för jag förstår den inte. Jag ser väldigt mycket där jag undrar vem som kan ha köpt detta. Kan du nämna någon speciell reklam som är dålig? Jag vill inte peka finger åt någon särskild. Det strider mot min buddhistinspirerade livssyn. Jag kan bara konstatera att en del av det jag ser på tv förstår jag inte. Jag förstår inte vad de vill säga, eller till vem, jag förstår inte idén, och jag förstår inte hur en reklamköpare kan betala för sådant. Var det bättre förr? Det tycker väl alla gubbar. Tycker du att internet är ett bra reklamforum? Ja, uppenbarligen attraherar det mer reklampengar, men det är inte forumet som är huvudsaken. Det är kommunikationen mellan avsändare och mottagare. Fungerar inte den så spelar mediet ingen roll. Sveriges bästa byrå? Jag har ju inte så mycket kontakt med branschen idag, men jag skulle gissa på Forsman & Bodenfors. Varför får Forsman & Bodenfors kreativa chef alltid sitta i olika juryer? Smörar branschen för dem eller finns det för få duktiga kreatörer? Det måste nog vara det senare alternativet. Jag fick alltid sitta i juryer på min tid och jag kan inte påminna mig att det var någon som smörade för oss. Vad blir nästa trend inom reklamen? Jag hoppas det blir insikten att dem man vänder sig till inte är idioter utan levande, tänkande människor som förtjänar respekt. ERIK U:SON DAHLSTRÖM 6 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

6 Marknadsföring Viktväktarna ökar köpen 20 procent Ökad konkurrens från sajter, Atkins och GI sporrar till mer tv-reklam Under tre decennier har Viktväktarna varit Sveriges ledande viktminskningsaktör. Men de senaste åren har konkurrensen från bland andra Atkins, GI och olika bantningsklubbar på nätet gjort att företaget förlorat sin starka position på marknaden. I år fortsätter Viktväktarna att öka sina medieinvesteringar, med cirka 20 procent jämfört med 2004, för att vinna tillbaka förlorad mark. Under 2005 investerade Viktväktarna cirka 24 miljoner kronor brutto i medier, enligt Sifo reklammätningar, vilket innebär en ökning med omkring 30 procent sedan året innan. I år spänner viktminskningsföretaget sina muskler ytterligare. Vi lägger mer resurser på marknadsföring för att utveckla vårt redan starka varumärke, säger Jenny Citré, marknadschef på Viktväktarna. DE VANLIGASTE kampanjperioderna för Viktväktarna är augusti, då folk kommer tillbaka från semestern, och januari efter jul- och nyårshelgerna. Den 27 februari i år drog företaget igång en kampanj i flera medier som ska rulla fram till den 9 april. Reklamfilmer rullar i TV4, TV4 Plus, Kanal 5, TV3 och ZTV. Vi testade tv förra året och nu senast i januari. Tv-testet gav bra effekt. I år ökar Jenny Citré, marknadschef på Viktväktarna, tv-köpen ännu mer. De personliga mötena är Viktväktarnas USP. Detta lyfter viktminskningsföretaget fram i all sin kommunikation. Det gav så pass bra resultat att vi bestämde oss för att fortsätta med det, säger Jenny Citré. Viktväktarna ska köra annonser i månadsmagasin och dagspress. Andra komponenter i kampanjen är banners på internet, dr till medlemmar och lokala aktiviteter såsom affischer och informationsblad. Jenny Citré ser olika viktklubbar på nätet, självhjälpsböcker och viktminskningsmetoder som dykt upp på senare år som de främsta konkurrenterna till Viktväktarna. Men de Medieinvesteringar 2004: 24 miljoner kronor brutto, enligt Sifo reklammätningar. Mediebyrå: Mediaedge CIA. Reklamby- VIKTVÄKTARNA rå: Althén & Co. Pr-byrå: GCI Malmö. saknar det som Jenny Citré ser som det mest centrala i Viktväktarna. Det är bara vi som erbjuder personliga möten. Ofta när det kommer nya trender och metoder så påverkas vi. När Atkins dök på sjuttiotalet så förlorade vi många kunder, men vi återhämtade oss. Vi är bara nere i en tillfällig svacka. KAMPANJENS huvudbudskap är att Viktväktarna även framöver ska vara det mest personliga alternativet, med möten som inspirerar, stödjer och vägleder. Det är de mjuka värden som Viktväktarna står för som kommer att framhävas i det tryckta materialet och i reklamfilmerna. Speaker och text ska kommunicera Viktväktarnas kärnvärden, som är självkänsla, glädje och personliga och motiverande möten. I reklamfilmerna spelas en låt av Cher som heter Song for the Lonely, den är upplyftande och ger en skön känsla, säger Jenny Citré. EN SLOGAN SOM används lyder: Kom som du är, bli som du vill vara. Den varvas med mer faktaorienterade budskap som: Vi har hjälpt 1,6 miljoner svenskar att gå ner i vikt, samt: Undersökningar visar att de som går på våra möten går ner tre gånger så mycket jämfört med dem som försöker på egen hand. ERIC LUNDEKRANS eric@dagensmedia.se Skype har Ipod som förebild Ip-telefonileverantören Skype vill få sina användare att sprida fördelarna med produkten till vänner och bekanta. Internetfilmer och elektroniska vykort ska göra det enkelt för användarna att sprida budskapet. Skype är en programvara som gör det möjligt att ringa gratis över internet via datorn. Därtill kommer betaltjänster som bland annat gör det möjligt att ringa till en vanlig telefon. Skype säljer även kringprodukter som webbkameror och headsets. I höstas köptes Skype av amerikanska E- bay för 20 miljarder kronor. Den bästa reklamen är nöjda användare. Därför jobbar vi med att få en viral-effekt. Ungdomar vill höra från sina vänner att något är bra, då sprids det mer, säger Jonas Kjellberg, vd på Skype Nordic. Enkelhet är därför ledord i Skypes sätt att kommunicera. Om din mamma inte förstår vad Skype handlar om så är det inte henne det är fel på utan Skypes kommunikation. Förebilden är Apples Ipod. Ipod är en bra produkt paketerad på ett enkelt sätt. Vi släpper inte en ny tjänst brett om den blir för komplicerad. Då släpper vi den på nätet istället. Vi använder exempelvis aldrig begreppet ip-telefoni i vår kommunikation. För att visa vad produkten kan göra ska en äventyrsexpedition till Mount Everest rapportera via en voiceblogg där deltagarna ringer via Skype. Bloggen kan sedan följas via Skypes sajt. Och i dagarna lanseras Skype.se. Vi ska kännas lokala. Det innebär bland annat en svensk sajt och personer på plats på de olika marknaderna. MADELEINE ÖSTLUND madeleine@dagensmedia.se SKYPE: Reklambyrå: Albion (London) och Blackboard. Mediebyrå: Cloudberry. 8 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

7 Marknadsföring Gôtt tjôt säljer 66 procent av svenskarna är positiva till dialekter i reklamen Dialekter i reklamen höjer trovärdigheten och gör reklamen roligare och mer personlig. Det visar en undersökning som Dagens Media har gjort i samarbete med Quickwise. Av 251 tillfrågade är 66 procent positivt inställda till bygdemål i reklamen. Telia, Norrlands Guld, Billinge, Boxer, Agria Djurförsäkringar och senast SBAB är alla företag och varumärken som har förstått att dialekter i reklamen går hem. I alla fall hos en majoritet av de som deltagit i Quickwises undersökning. Martin Marklund är copywriter på Storåkers McCann och en av dem som rollbesatt karaktärerna i Telias omtyckta reklamsåpa. Han ser positivt på dialekter i reklamen, men tror att det även finns risker med att använda dem för mycket. Det kan bli mer fokus på hur karaktärerna pratar än hur de är. Vi valde Enköpingsdialekt för barnen i Teliareklamen eftersom många är från den trakten och för att det låter snällt och lite unikt, men inte så mycket mer, säger han. Martin Marklund blev mer förtjust i personen än i dialekten när han valde den skånsktalande pappan Gunnar till Telias filmer. Han tror att om en kreatör koncentrerar sig för mycket på dialekten kan karaktärerna lätt bli karikatyrer. Han tycker att det gått inflation i dialekter i reklamen. Ofta har kreatören inte någon tydlig idé och då löser han det genom att låta karaktären prata med spansk brytning. VANLIGA SKÄL TILL att folk är positivt inställda till dialekter är att reklamen blir mer personlig, trovärdig och rolig. En säger att det förhöjer budskapet, en annan att det ger en starkare hemmakänsla. Andra svar på varför de tillfrågade gillar dialekter i reklamen låter så här: Dialekt gör att man hajar till. Men om det Arlas älg Bill-Inge övertygar med sin västgötska-dialekt. är positivt eller inte beror på om man gillar dialekten eller inte. Det är ett vågspel med kraftiga dialekter i tv. Det kan säga mycket om produkten. Om man vill sälja något som är naturnära så använder man sig säkert helst av skånska och norrländska dialekter. Vill man förmedla en allvarlig nyhet ska det vara stockholmska. ETT PAR AV respondenterna i undersökningen sa så här: Reklam skall vara lätt att ta till sig. Det blir den inte om det talas en massa olika dialekter. Alla dialekter accentuerar människans dumhet, ta bara värmländskan, bonnigare blir det inte. Göteborgska, en massa smilfinkar, de i Dalarna naiva och dumma, och så vidare. Använd rikssvenska. Det är inte smickrande att reklammakaren tror att bara för att rösten i reklamen tillhör en person med dialekt så blir jag mer mottaglig. Dialekter är ett underbart fenomen, och det irriterar när kommersiella krafter utnyttjar naiva människor. HANNA DUNÉR hanna@dagensmedia.se Skånskan ointelligent och obegriplig Av de olika dialekter som undersöktes uppfattades stockholmska som mest överlägsen, kall och hård, medan göteborgska låter käck och glad. Norrländskan är sävlig och mjuk medan skånskan låter ointelligent och är överlägset mest obegriplig. Boende i storstad är mer negativt inställda till dialekter. De negativa gav anledningar som att det kan vara svårt att förstå budskapet och att mottagaren lyssnar mer till rösten än budskapet. Vilken är din inställning till dialekt i reklamen? Varken eller 23% Negativ 11% Positiv 66% KÄLLA: QUICKWISE NYRENOVERAD, STÖRRE & HÄRLIGARE ÄN NÅGONSIN! Nummer 3/2006 Pris 49 kr inkl moms Norge 49 nok Finland 5:70 euro Vi ökar ex! ex enligt TS Helår läsare! läsare enligt Orvesto Konsument 2005:3 Nya härliga BADRUM färdigsydda 23gardiner Idéer och detaljer för ren njutning SKRIVSTIL Dekorera med text inspirerande hem: 50-talsfyndat i nybyggda radhuset Möbelklassiker och finsk finess med passion för konst och kelim NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 11

8 Marknadsföring Vings nostalgi slår ANALYS. Storstadsborna gillade Vattenfalls tvreklam. Männen tyckte bäst om Lindex boobs. Alla gillar Vings nostalgi. Vattenfall, tv-kampanj Vecka 5 9. Kanal 5, TV4, TV3, Discovery, TV4 Plus och TV8. Lindex, utomhuskampanj Vecka 6 7. Utomhus i Stockholm, Göteborg och Malmö. NY! NY! NY! Svenska Reklamligan 1. Arla 81 (Tv, nr 2-06) 2. Ving 75 (Webb/print, nr 4-06) 3. Telia 71 (Print, nr 2-06) 3. Vattenfall 71 (Tv, nr 4-06) 5. Viking Line 70 (Tv, nr 3-06) 6. Com hem 68 (Utomhus, nr 2-06) 6. Lindex 68 (Utomhus, nr 4-06) 8. SBAB 63 (Tv, nr 3-06) 9. A non smoking g. 61 (Utomhus, nr 3-06) Topplistan bygger på en sammanvägning av hur unik en kampanj uppfattats som och hur omtyckt den varit. ÅRETS TREDJE OMGÅNG AV Sveriges Bästa Reklam blev jämn. Alla tre kampanjer hade sina styrkor och svagheter. Det framgår av svaren från svenska folket, som tyckte till via Quickwises webbpanel. Vattenfalls nya tv-reklam fick positivt helhetsbetyg av 54 procent. Endast 57 procent förknippade reklamen med rätt avsändare. Två av tio kopplade istället reklamen till konkurrenten E-on. Detta gäller särskilt åldersgruppen år. Vattenfalls reklam fick omgångens högsta betyg för unikitet, 47 procent, jämfört med 43 procent och 42 procent för Ving och Lindex. Vattenfalls reklam var också omgångens minst irriterande reklam, 11 procent jämfört med 12 för Lindex och 14 procent för Ving. Vattenfalls reklam ansågs i första hand vara positiv, meningsfull och intresseskapande. Endast 13 procent ansåg att den var humoristisk. 41 procent ansåg att Lindex kampanj var humoristisk. Den förknippades annars främst med orden intresseskapande, trovärdig och positiv. Hela 73 procent tyckte att ordet positiv bäst beskrev Vings reklam, följt av intresseskapande och trovärdig. Av dem som sett Vings reklam angav 73 procent rätt avsändare, den högsta siffran för de tre kampanjerna. Ving hade också störst andel positiva till kampanjen, 72 procent. I åldersgruppen år var andelen betydligt lägre. Storstadsborna var mer positiva till Vings reklam än landsorten. VINGS REKLAM, som bygger på att företaget fyller 50 år, ansågs vara omgångens mest irriterande, av 14 procent, något högre än 12 för Lindex och 11 procent för Vattenfall. 73 procent angav rätt avsändare. 65 procent, med tonvikt på kvinnor, kunde ange Lindex som rätt avsändare för boobs-kampanjen. Två av tio pekade ut H&M som avsändare.. Män var i högre grad positiva till reklamen, 72 procent jämfört med 49 procent för kvinnor. Mer än var fjärde, 26 procent, blev mer intresserade av att besöka, och 27 procent angav att de blev mer intresserade av att köpa underkläder på Lindex. Detta gällde i högre grad kvinnor och folk över 50 år. Drygt hälften, 51 procent, av dem som hade sett Vings reklam blev mer intresserade av mer info på Ving.se. 17 procent ansåg sig mer intresserade av att kontakta Vattenfall efter att ha sett tv-reklamen, 15 procent blev mer intresserade av att bli kunder. Ving fick omgångens högsta indexvärde, 75. Quickwise klassar reklamen som omtyckt men inte unik. Budskapet är dock otydligt och uppfattas olika: De som är negativa tycker att annonserna är gamla, röriga och lite tråkiga, säger Kicki Molin, Sverigechef för Quickwise. Tvåa kommer Vattenfall med värdet 73. Anmärkningsvärt är att Vattenfall gör reklam för hela kategorin, då få anger rätt avsändare och alltför många istället anger E-on. Lindex kampanj får värdet 68. Män gillar reklamen och tycker att den sticker ut, klart fler än kvinnorna, och tycker att annonserna är mer underhållande än kvinnorna gör. Var det Lindex tanke att tilltala män mer än kvinnor? ROLF VAN DEN BRINK, HANNA DUNÉR, ERIK U:SON red@dagensmedia.se INDEX 73 SKAPA SYMPATI OCH FÖRTROENDE FÖR VATTENFALL Reklambyrå: Lowe Brindfors. Mediebyrå: Starcom. Målgrupp: Privatkunder. Arbetsgrupp: Lowe Brindfors: Stina Falklind-Gross, kundansvarig och projektledare; Rickard Villard, ad; Mats Brun, copywriter; Jesper Kewenter, original; Annika Appeltofft, produktionsledare; Johan Sjökvist, planner. Syfte: Skapa sympati och förtroende för Vattenfall som ett vägledande energiföretag. Så tänkte vi: Vi blåser liv i magin kring el och påminner om att el faktiskt är rätt fantastiskt och att vi inte bara kan ta det för givet. (Stina Falklind-Gross) KONSULT- PANELEN PETTER ÖDÉEN, kreativ chef, Garbergs MIKAEL HJÄRTSJÖ, copy, Hilanders Parc MARTIN JUNKKA, ad, Volt Helhetsintryck av Vattenfall? Filmerna är snyggt gjorda och bra berättade. Det känns som om Vattenfall tar el på allvar. Men jag tror inte många grubblar över hur vind eller vatten kan bli el. Snarare över hur elföretagen kan få fram miljövänligare och/eller billigare el. Men för att säga att de tittar på andra energikällor som komplement till kärnkraft, fungerar det nog bra. Snyggt och propert producerat. Å andra sidan själlöst och tråkigt. De vill leda till hemsidan förstås. Gör så det och finner där ett statligare språk. Gäsp! Generisk elinfo som vilket av elbolagen som helst skulle kunna stå bakom. Gillar man Vattenfall mer eller mindre efter filmerna. Jag tror varken eller. Men snyggt är det. Stämningsfull och snyggt producerad. Man får sig en tankeställare om el. Men jag undrar om den bara driver elbranschen generellt. Vilket elbolag som helst skulle kunna vara avsändare. Jag undrar också om den skapar sympatier för ett jättebolag som nästintill har monopol på marknaden. Fast på mig funkar den nog trots allt. INDEX 68 VILLE DRIVA FÖRSÄLJNING PÅ ALLA HJÄRTANS DAG Reklambyrå: We are group. Mediebyrå: Starcom. Målgrupp: Kvinnor. Arbetsgrupp: We Are Group: Klara Lind, ad; Kristofer Övferberg, ad assistent; Fredrik Schollin, copywriter; Enzo Bussoli, projektledare. Syfte: Att visa på Lindex marknadsledande position samt driva försäljning till Alla hjärtans dag. Så tänkte vi: Det positiva mottagandet av we love bottomskampanjen gjorde det naturligt för oss att fortsätta med temat we love. Det kändes naturligt att kunna säga detta med tanke på Lindex marknadsledande roll som leverantör av underkläder till kvinnan. Lika naturligt var det att välja vanliga kroppar istället för de typiska modellkropparna då Lindex alltid uppskattats för både design och passform. (Enzo Bussoli) Helhetsintryck av Lindex Att tycka om bröst är en bra grundtanke om man är en av Sveriges största bh-leverantörer. We love boobs känns dock lite som ett försök att vara kontroversiell, vilket kan vara bra för att föryngra ett företag. Tror dock inte att någon blir så provocerad. Känns snarare tryggt och lite tråkigt i utförandet. Den är iögonfallande. Men omskrivet på engelska blir det smågulligt och oförargligt. "Vi gillar tuttar" hade nog dragit ögonen till sig mer, och fått arga kommentarer från Filäger. Triumph och Victorias Secret har gjort det bättre på den internationella scenen. Sexigare, snyggare plåtat och med bättre copy. Jag vet att den här kampanjen kanske skapar upprörda röster, men jag tycker faktiskt att det här är bra. Jag tror att det här greppet får stor uppmärksamhet och gör jobbet. Alltså bygger Lindex varumärke och säljer bhar. Jag funderar på att köpa en till min fru. Helhetsintryck av Ving? Kampanjen känns tråkig och alldaglig, trots ämnet som borde vara festligt. Om det ska märkas att man har en speciell kampanj borde den ju bryta av mot det man annars gör. Det borde vara upplagt för att använda sig mer av formgivning som passar temat. Det enda bra med kampanjen är sajten, där man kan efterlysa gamla resesällskap från förr. Jubileum, 50 år. Pang på och inga krusiduller. Tävlingar och resenostalgi. Hemsidan är välgjord och säkert kul för charterfantaster och kalenderbitare att ta sig runt på. Men jubileumsloggan? Riktigt tråkig. Annars följer det Vings skolbok med orange och vitt. Det borde inte vara någon tveksamhet om vem som kommunicerar, ens med förtäckt logo. Inte så upphetsande. Jag tycker om de gamla bilderna, men där finns ingen dramatik. Jag är utled på alla tävlingar man får via mejl. Jag förstår vad Ving vill, men lite finurligare får de vara om de inte enbart vill kränga resor, utan också skapa mervärden och bygga varumärket. Mer underhållning får Ving bjuda på om de också vill ha innehåll. 12 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

9 Lindex boobs Ving, print- och webbkampanj Vattenfall har humor och är meningsfull Vecka 5, pågår. Citypaketets tidningar och sajter. Måtten som förklarar helhetsintrycket, skala Ving SVENSKA FOLKET SÄGER SITT Lindexbilden kan man fästa blicken på Gunnel Laurin, 66 år, pensionär, Katrineholm Vingresors kampanj är lite trist. Den tilltalar mig verkligen inte och jag skulle aldrig läsa hela annonsen. Sen tycker jag att bhannonsen är väldigt löjlig. Vad menar de med det där? Elannonsen har jag inte sett, men den känns rörig. Det finns liksom inget att fokusera på ordentligt. 3 2 Vattenfall Lindex Emil Westman, 24 år, student, Mariannelund Det har varit en väldig debatt kring Lindex annons. Jag gillar den inte. Det är för mycket sex och jag tycker att den är provocerande. Vingresors däremot tycker jag är genomtänkt. Den går i samma färgtema som deras andra annonser, så man känner igen den. Det är bra. INDEX 75 VILL VÄCKA INTRESSE KRING VINGS 50-ÅRSJUBILEUM Reklambyrå: den egna byrån Ving Communication. Mediebyrå: OMD. Målgrupp: Barnfamiljer och par. Arbetsgrupp: Ving Communication och webbyrån Ruby Tuesday, som byggde själva kampanjsajten. Syfte: Att väcka uppmärksamhet och intresse kring Vings 50-årsjubileum och nya sajt, samt stärka varumärket. Så tänkte vi: Vi ville på ett lekfullt och annorlunda sätt locka till besök på vår nya sajt och väl där få besökarna att upptäcka sajtens nya funktioner, såsom enklare bokning, mer information och rörliga bilder. I och med att vi fyllde 50 år vill vi ha en retrokänsla som bröt av mot den gängse resereklamen, och därför valde vi gamla katalogbilder. (Claes Pellvik, marknadschef Ving) Vilken kampanj sticker ut mest? Vattenfall sticker ut mest. Är egentligen den produkt som är svårast att ta till sig reklam för. Men är ändå den som kommer att sätta sig kvar av dessa tre.! Lindex. Varför? Även om den i "stickaut-grenen" ligger långt, långt, långt ifrån H&Ms gamla julklassiker med Anna Nicole Smith så är det ändå enheter som säljer underkläder enligt standardformeln: bh på vacker modellkropp. I jämförelse med mycket annan underklädesreklam sticker den dock inte ut särskilt mycket. Både Lindex och Vattenfall sticker ut, men jag tycker väl att man sett nakenchocker förr. Så trots sin lågmäldhet så blir det Vattenfall eftersom den känns mer nyskapande. 1 Underhållande Humoristisk Sämst observation för Ving Procentandel som observerat, prickat in avsändaren, ansåg reklamen unik, blev mer intresserade Vilken kampanj gör jobbet bäst? Kortsiktigt Lindex, som gör jobbet att visa upp sina produkter bäst. Men jag tycker att det är omöjligt att ställa det mot Vattenfall, som har en betydligt osexigare produkt och måste påverka på mycket längre sikt. Ving. Här tar de hjälp av 50 år på nacken och hymlar inte med säljet. Tävlingar, nostalgi, resminnen, erbjudanden allt finns med. Både Vattenfall och Ving vill att vi tar oss in på deras sajter, med den stora skillnaden att du blir belönad när du tagit dig in på Vings. Enda smolket är att du inte omedelbart hittar jubileumssidan. Lindex. Den både skapar uppmärksamhet och bygger kännedom om varumärket. Plus att jag, utan att veta säkert, tror att den säljer bh. Trovärdig Vattenfall Irriterande Positiv Löser problem Tillför något nytt Lindex Skapar intresse Meningsfull Ving Observerat Rätt avsändare Positivt intryck Unik Mer Intresserad Bygger kännedom Skulle ha gjort annorlunda själv? Lindex: Uppdaterat fotot och formen till nutid. Samt försökt formulera I love boobs så att det inte blev fullt så töntigt som det är nu. Fullfölja den lite störiga intentionen som finns där. Vattenfall: Vad gäller utförandet ingenting. Dock fundera på vad man egentligen vill berätta och varför. Ving: Gjort allting mycket festligare. Frossat i hur Ving såg ut för 50 år sedan. Vattenfall: Skulle inte glömt bort sajten som nu rimmar illa med filmerna. I formen främst. Jag saknar även något som säger vad Vattenfall vill vara för mig, något som ger mig mer än skolkunskaper om el. Lindex: Skulle ha hittat en oneliner som känns mer unik för Lindex. Mindre platta och kalla bilder. Mer pengar på en bättre fotograf. Ving: Mer krut i jubileumsloggan. Den andas inte alls 50-årsfest. Lindex: Viktigast är inte att vara mest kreativ utan att göra jobbet. Det tror jag Lindex kampanj gör. Vattenfall: Trots att jag tycker om kampanjen, så hade jag sneglat lite på ett koncept som jobbar mer på sympati för detta stora företag som befinner sig i en bransch där det i stort sett bara finns de och två till att välja på. Ving: Det mesta. Känslan sitter kvar länge av forna Ving-kampanjer. Betyg för kampanjerna? Vattenfall: 4. Lindex: 2. Ving: 1. Vattenfall: 2 för innehållet, 4 för looken. Lindex: 2. Ving: 3. Vattenfall: 4. Lindex: 3. Ving: 2. Kim Lund, 22 år, säljare, Göteborg Det borde vara bättre utmärkt med priser på Vingresors annons. Den tilltalar mig inte egentligen. Sen tycker jag att Lindex kampanj är lite för vågad. Bilden känns lite för mycket striptease och texten är väldigt sexistisk. Kent Grönkvist, 61 år, tagit friår, Stockholm och Norrköping Jag känner igen Lindexreklamen. Det är förmodligen på grund av damen. Jag har sett debatten, men annonsen stör mig inte. Det är en snygg bild och de andra är tråkiga. Lindexbilden är något man kan fästa blicken på. Sveriges Bästa Reklam Sveriges Bästa Reklamär Dagens Medias reklamtävling, där svenska folket utvärderar aktuella kampanjer. I varje nummer utvärderas tre kampanjer. Kampanjerna går i riksmedier och har varit i luften i runt en vecka. Tv och print ingår alltid. Därutöver kan radio, utomhus, webb och andra riksmedier komma ifråga. Kampanjer som är tecken på nya reklamuttryck prioriteras i det urval som redaktionen gör. För att minska betydelsen av mediebudgetens storlek tas ingen hänsyn till hur stor den andel är som inte har sett reklamen. Bedömningen bygger på respondenter som har sett reklamen. Kampanjerna utvärderas av ett representativt urval av svenskar i 15 mätpunkter. Utvärderingen sammanfattas i ett index som gör det möjligt att jämföra olika kampanjer. Index är en kombination av helhetsintryck och unikitet, en förutsättning för att kunna sticka ut. Kan skrivas som Omtyckt reklam som sticker ut. Undersökningen är framtagen av Dagens Media och Quickwise. Undersökningen genomfördes online av Quickwise 21 februari 2006 på ett representativt urval av det svenska folket med tillgång till internet och mobiltelefon. Totalt intervjuades män/kvinnor år i tre grupper. Svarsfrekvensen för Vattenfall var 55 procent, 68 procent för Lindex och 67 procent för Ving. Sveriges Bästa Reklam syftar till att kombinera målgruppens uppfattning om reklam med experternas och annonsörernas. Allt utifrån mätbara variabler. NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 13

10 Marknadsföring Bilkrockar till jazz visar Volvos däck KAMPANJ. Fart och action kombinerat med mjuka jazztoner är reklamgreppet i Volvos tvkampanj för sommardäck. En liten pojke utmanar äldre bilbaneentusiaster på den lokala klubben. Han ställer upp med en Volvo 850 stationsvagn mot elitförarnas sportbilar. En efter en sladdar motståndarnas bilar av banan medan Volvon ensam kör i mål. Tävlingssekvensen är klippt så att den ska framstå som en riktig biltävling och ackompanjeras av lugn jazzmusik. Vi ville inte göra en actionfilm utan en film som uppfattas som sympatisk med ett starkt feel good-värde. Kontrasten mellan tempot i filmen och musiken tycker vi lyckas skapa den känslan, säger Marie Wümer, projektledare på reklambyrån Stendahls som ligger bakom kampanjen. GENOM ATT ANVÄNDA leksaksbilar var det möjligt att dramatisera tävlingen utan att behöva blanda in riktiga bilkrascher. Reklamfilmen är 30 sekunder lång, men en 10-sekunders påhängsfilm som visar pojken som efter sin seger putsar bilens däck med en tandborste, har också spelats in. Kampanjen ska profilera Volvo som däckhandlare och samtidigt förmedla buskapet att bara Volvo vet vilka däck som passar bäst på deras bilar. Tv-kampanjen startar lokalt på TV4 i Skåne vecka 10. Anledningen till den skånska tjuvstarten är att våren anländer snabbare där. Samma resonemang ligger till grund för att kampanjen ska fortsätta lokalt i Norrland vecka 14 till 16. Under perioden vecka 12 till 14 pågår den rikstäckande kampanjen på TV4, TV4 Plus, Discovery, Kanal 5 och Eurosport. ANNONSERING PÅ stortavlor sker under vecka 13 och vecka 14 över hela landet. Mot en ljusblå bakgrund syns Volvos däck och copytexten: Vi har rätt däck till din Volvo. Ordet Rätt står i rött och ska framstå som tillskrivet i efterhand. Under kampanjperioden ska Volvo genomföra printannonsering i biltidningar och även ha sex införanden i Expressen, Aftonbladet och GT. HENRIK VIDELL henrik@dagensmedia.se Stendahls talar till alla Volvoägare Reklambyrå: Stendahls. Mediebyrå: Mindshare. Målgrupp: Alla Volvoägare. Period: Vecka 10 till 16. Syfte: Att profilera Volvo som däckhandlare och framhäva de egna däcken såsom bäst för Volvoägare. Arbetsgrupp på reklambyrån: Marie Wümer, projektledare; Ola Inser, ad; Bo Brunosson, copy; Paula Lundberg, originalare. Humor lanserar färdig dipp Med sloganen Sluta krångla, kampanjar Rydbergs för sin färdigblandade dipp i tv. Filmerna skildrar två omständliga människor, Karl och Elsa, som krånglar till sina liv genom att planera allt i förväg. Inför filmkvällen planerar Elsa soffplaceringen genom att klistra fast lappar på soffans ryggstöd. Karl börjar tillreda sin dipp en vecka i förväg men den blir aldrig riktigt bra. Med den färdigblandade dippen kommer ett inslag av spontanitet in i deras liv och färgschemat går från grått till färgrikt. Filmerna ska spela på en subtil humor som utgår från karaktärerna Elsas och Karls personligheter. Filmerna är inte mer än 30 sekunder långa, men de är ändå som små långfilmer. Vi tyckte att det var ett fräscht sätt att profilera en modern produkt, säger Åsa Kälvenstam, copy på McBride som ligger bakom kampanjen. Reklamfilmerna ska visas på TV3, Kanal 5, MTV och ZTV, eftersom de bäst träffar målgruppen 16 till 24 år. En kampanjsajt lanseras också under vecka 10 där besökarna bland annat ska kunna skicka dippogram till varandra. Ett dippogram är en inbjudan till filmkväll, som skickas via mejl och som användaren kan sätta ihop själv med olika komponenter som finns på kampanjsajten. Bannerannonsering ska göras på Lunarstorm. HENRIK VIDELL henrik@dagensmedia.se Dippogram del av McBride-kampanj Reklambyrå: McBride. Mediebyrå: Mediaedge CIA. Målgrupp: Kvinnor och män, 16 till 24 år. Period: Vecka 10 till 14. Syfte: Att väcka uppmärksamhet för den nya färdigblandade dippen. Arbetsgrupp: Mirjam Melzer, projektledare; Åsa Kälvenstam, copy; Lena McBride, ad; Fredrik Ekblad, produktionsledare. Produktionsbolag: Esteban. Kia rullar den mjuka vägen WATERS WIDGREN leker med bilreklamens beprövade schablonbilder i printkampanjen för nya Kia Magentis. Genom ett ökenlandskap med brännande sol löper en svart väg med vita mittmarkeringar. Det speciella i bilden är att landskapet helt är uppbyggt av kuddar. Reklamuttrycket ska kännas varmt och välkomnande och trigga kunden att provköra bilen. Kampanjen går också i radio och det mjuka temat dramatiseras genom att personer som kör Magentis blir väldigt lugna. Print- och radiokampanjen startade i lördags och pågår till den 18 mars. Kia ska annonsera genom Impact, i biltidningar samt i Metro. HENRIK VIDELL Hyresgästföreningen prisger HYRESGÄSTFÖRENINGEN vill i en gerillakampanj sätta prislappar på västsvenska dörrar. Hyresgäster i Väster är föreningens medlemstidning i Västsverige. I tidningens nästa nummer, som kommer den 1 mars, medföljer en prislapp i A4-storlek. På ena sidan av prislappen står Bruksvärde Min hyra och på andra sidan Marknadshyra + 30%. Tanken är att hyresgästerna ska sätta upp prislappen på dörren för att uppmärksamma andra boende på skillnaden mellan bruksvärdessystemet och marknadshyror. Prislappen används som en välbekant symbol, för att på ett enkelt och slagkraftigt sätt föra ut budskapet. MADELEINE ÖSTLUND 14 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

11 MEDIER Tv TVS ANDEL AV DEN STORA REKLAMKAKAN: 7,3 PROCENT Det blir en voffig vår Sofia Wistam, programledare för TV3s Top dog, sammanfattar TV3s vår i en intervju i kanalens webb-tv. I Top dog tävlar hundar om ett modellkontrakt värt kronor. Programmet sänds på tisdagar klockan i TV3, med start den 28 februari. 4,2 miljarder kronor. Så mycket annonspengar investerades i tv under 2005, enligt IRM. Det är en ökning med 11 procent jämfört med Webb-tv ökar WEBB-TV utvecklas snabbt till ett alternativ till den vanliga tvn. Andelen bredbandsinnehavare som har tittat på webb-tv ökade från 14 procent under Q4 2004, till över 24 procent i januari 2006, enligt Mediavision. En tredjedel av de individerna i undersökningen är beredda att betala för tv-program via bredbandet. (FS) TV4s nischkanaler käkar på sin moder TV4s huvudkanal och SVT rasar när kanalutbudet ökar TV4s tittartidsandelar i målgruppen år faller fritt under inledningen på Kanalen tappar till både TV3 och Kanal 5, men äts också av koncernens fyra nischkanaler. Mediebyrån Mediacom har gjort en analys över tittandet på kanalerna i Sverige och deras systerkanaler i grannländerna Norge och Danmark. Fram träder en illavarslande bild för TV4-koncernens huvudkanal i Sverige. TV4s tittartidsandel i den kommersiellt viktiga målgruppen år har sjunkit från 23,1 procent under 2004 till 22,4 under I januari 2006 rasar TV4s andel till 19,5 procent, vilket kan jämföras med 22,3 procent i januari Tappet sker under en tid då TV4 drar nästan två miljoner tittare till Let s dance, och det totala tv-tittandet i målgruppen ökar med 4 procent. TV4 tappar från en nivå som de inte är nöjda med. Och i januari har det nästan varit fritt fall, säger Patrick Wallin, tv-chef på Mediacom. Även SVTs kanaler förlorar tittare i gruppen år, medan TV3 ökar marginellt, ZTV betydligt mer och Kanal 5 rejält. Kanal5 går från en tittartidsandel på 13 procent i januari 2005 till en dito TV4s och SVTs sångprogram från MTV Mastiff drabbar samman i vårens största tablåkrock. Kanalerna gör upp om flera miljoner tittare när Rampfeber ställs mot Så ska det låta på fredagkvällarna. Så ska det låta drog flest tittare i Sverige under 2005, bortsett från finalen på Melodifestivalen och Kalle Anka på julafton. Programmet samlade vid två tillfällen över tre miljoner tittare. Så ska det låta kommer tillbaka i SVT på fredag klockan Två veckor senare, den 17 mars, påbörjas den hårda kampen mot utmanaren Rampfeber. TV4 hoppas att Rampfeber ska närma sig föregångaren Let s dance tittarsiffror på nästan Conan O Brien i TV4 Plus bidrar till ätandet av huvudkanalen TV4s tittartidsandelar. på 16 procent under januari En ökning med 23 procent. Samtidigt som TV4s moderkanal rasar går bolagets nischkanaler starkt framåt i Sverige. TV4 Plus växer från 1,5 procent i januari 2005 till 2,6 procent i januari i år. Dessutom hör TV4 Film, TV4 Fakta och TV400 till de kanaler som ökar mest bland de minsta kanalerna i Sverige. EFTERSOM TV4S kommersiella konkurrenter ökar sina tittarandelar tyder det mesta på att TV4s nischkalaner hämtar andelar från moderkanalen. På sikt kan det innebära att TV4 måste sänka reklampriserna i huvudkanalen. TV4 har länge haft svårt att motivera sitt premiumpris, och nu blir det ännu svårare. Om marknaden inte hade varit lika het just nu så skulle TV4 tvingas till att göra kraftiga förändringar i sin prissättning, säger Patrick Wallin. DEN FRAGMENTISERING som äger rum på den svenska tv-marknaden pågår även i Norge och i Danmark. Men medan MTGs och SBS huvudkanaler går betydligt bättre i Sverige än i de nordiska grannländerna är förhållandet det omvända beträffande TV4 och kanalens motsvarigheter TV2 i Danmark och Norge, enligt Mediacoms undersökning. Skillnaden beror delvis på att penetrationen hos många av TV4s konkurrenter har ökat snabbare i Sverige. Men det är inte hela sanningen. TV4 började tappa till TV3 och Kanal 5 redan innan deras penetration ökade så mycket som den har gjort det sista året, säger Patrick Wallin. En analys kan vara att TV4 skjuter sig självt i foten genom att lansera kannibaliserande nischkanaler. Marie Nilsson, vd på analysföretaget Mediavision, tycker tvärtom att TV4 gör helt rätt. Att tittarna väljer nischutbud och att de breda kanalerna tappar är en trend som finns i både Europa och USA. Den stora aktören TV4 har egentligen bara ett val, nämligen att spela med i utvecklingen och ta emot tittarna i egna nischkanaler. Att MTGs och SBS stora kanaler lyckas befästa ställningarna beror på att de inte är lika breda som TV4 och SVT, enligt Marie Nilsson. TV3 och Kanal 5 är redan mer nischade än vad TV4 har varit. Patrick Wallin tycker inte att det argumentet håller. TV3 och Kanal 5 är inte särskilt nischade, utan har bara lidit av låg penetration. Därför har de inte fått något genomslag för sina stora breda program. FREDRIK SVEDJETUN fredrik@dagensmedia.se Rampfeber utmanar Så ska det låta två miljoner per episod. Det blir en tuff match, men jag tror att Rampfeber kan stå sig bra mot Så ska det låta. Vi fortsätter att hålla liv i direktsändningen och här och nu-känslan. Det andra programmet kan man banda och titta på senare, säger TV4s programchef Åsa Sjöberg. RAMPFEBER SKA framförallt samla unga barnfamiljer. Eftersom vi kör vidare på en uppvärmd slot finns goda förutsättningar för att folk ska vilja pröva det här nya programmet. Peter Nyrén, nöjeschef på TV4, räds inte den nya utmanaren. Så ska det låta är väldigt inarbetat och populärt. Det har en mycket god chans att slå till mot oprövade Rampfeber. TV4 PLUS Rampfebers Gry Forssell och Ulrika Eriksson utmanar Peter Settman, ny programledare i Så ska det låta. Han bedömer att Rampfeber kommer att stjäla ett visst tittande. Tidigare letade TV4 tydligt efter de unga målgrupperna med exempelvis Farmen. Nu vidgar de sig med familjeunderhållning och vi får större konkurrens. För Zodiak-bolaget MTV TV4 TV4 tappar tittartidsandelar Tittartidsandelar alla år, i januari SVT1 16,4 20,5 22 SVT2 8,3 9,7 8,7 TV4 19,5 22,3 22,8 TV3 14,2 14,1 13,5 Kanal 5 16,0 13,0 13,3 ZTV 3,9 3,3 2,5 MTV 2,3 1,9 1,6 Discovery 2,4 2,4 1,6 Eurosport 1,9 1,7 1,7 TV4 Plus 2,6 1,5 1,3 Övriga 12,5 9,6 11,0 Mastiff innebär kampen ett dilemma. Bolaget producerar båda programmen. Rampfeber drar sannolikt de yngre tittarna, medan Så ska det låta blir något bredare, säger Mikael Wallén, vd för Zodiak. FREDRIK SVEDJETUN fredrik@dagensmedia.se KÄLLA: MEDIACOM SVT Eyeworks förhandlar om Test the nation Eyeworks vill stärka sin position i Sverige ytterligare. Produktionsbolaget är på jakt efter en tv-kanal som vill sända den globala tittarsuccén Test the nation. Stärkta av framgångarna med TV4s Postkodmiljonären och Bingolotto ska Eyeworks i Sverige nu sälja in det nederländska moderbolagets tv-format till de svenska tv-kanalerna. Eyeworks har idag närmare 30 olika format som säljs över hela världen. Anders B Karlsson och Hans Engholm, vd respektive kreativ chef på Eyeworks i Sverige, tror särskilt starkt på underhållningsformatet Test the nation: the national IQ test. Förhandlingar har inletts med en svensk tv-kanal. Test the nation är Eyeworks flaggskepp och har ett otroligt bra track record, säger Hans Engholm. Test the nation sänds eller har sänts i över 25 länder, däribland Japan, USA och Australien. Idén bygger på omfattande IQ- och kunskapstest, där inbjudna personer i studion får testa sina färdigheter mot övriga befolkningen. Anders B Karlsson säger om Eyeworks ambitioner i Sverige: Vi ska befinna oss i topp fyra bland produktionsbolagen och finnas på varje stor tv-kanal. FREDRIK SVEDJETUN Big TV raggar spelannonsörer Huvuddelen av ungdomskanalen Big TVs intäkter ska komma från företag som vill köpa program i kanalen. Kanalens chefer anser att spelannonsörer har ett gyllene tillfälle att synas i kanalens matcher i tvspelet Counterstrike. Det finns massor av företag som tillverkar produkter som riktar sig till personer som använder datorspel. Vi tror stenhårt på produktplacering i kombination med spottar, säger Big TVs försäljningschef Hördur Bender. Big TVs tv-spelsprogram 1337: Matchen ska sända matcher i datorspel varje fredag. Kommentator är Miguel Bonett, tidigare världsmästare i Counterstrike. Enligt Big TV har Sverige en kvarts miljon utövare av så kallad e- sport. Hördur Bender tror därför att 1337: Matchen kan bli en viktig hörnsten i Big TVs tablå. Jag fattar inte varför ingen har gjort det här tidigare. FREDRIK SVEDJETUN 16 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

12 MEDIER PRESSMEDIETS ANDEL AV DEN STORA REKLAMKAKAN: 24 PROCENT Press Expressen tar in på Aftonbladet Aftonbladet Expressen Tidningarnas upplagor i november. KÄLLA: TIDNINGSSTATISTIK 2,7 Så många kilo väger spanska Vogues marsnummer. Med sidor (varav 348 annonser) slår den spanska editionen Vogues tidigare rekord med 174 sidor. Citysälj på g Citysälj har fått i uppdrag att sälja prenumerationer åt Aftonbladets tidning Sportmagasinet. Nico Bacigalupe, vd för Citysälj, är glad. Sportmagasinet är ett av de största magasinen i Sverige, och har som mest haft en upplaga på Det här är ett stort uppdrag, säger han. (FS) SvD knappar in på DN i Stockholm Allt större del av upplagan är rabatterad Svenska Dagbladet har ökat mer i upplaga än Dagens Nyheter under den senaste femårsperioden. Samtidigt har SvDs betalningsgrad sjunkit. När TS redovisar upplagesiffrorna för helåret vrider och vänder tidningarna på statistiken för att visa att det går bra för den egna tidningen. SvD ökar mest, skriver Svenska Dagbladet, medan DNs rubrikval är DN ligger stabilt i toppen. De skriver ju i egen sak för att rättfärdiga sig själva, säger Johan Emtefall, printchef på Initiative Universal. Han tror att tidningarna främst skriver den här typen av artiklar för att mindre annonsörer ska känna att de har valt rätt medium. Det är klart att SvD och DN är medvetna om att annonsköpare läser morgontidningarna. Men större annonsörer har koll på upplageutveckling och räckvidd genom sina mediebyråer och påverkas inte så mycket. Det blåser medvind för de unga affärsmagasinen. Både Diego och Attention har idag fler betalda exemplar än vad de själva räknat med. Diegos huvudmålgrupp är 70- talister. Tidningen ges ut av Dagens Industri, dels för att dra yngre läsare till tidningen och dels för att föryngra varumärket DI. Inför lanseringen av det första numret i november förra året gick det ut ett prenumerationserbjudande till DIs prenumeranter. Och idag har Diego prenumeranter. Det är en siffra jag inte har kunnat drömma om, säger Kristofer Steneberg, chefredaktör för Diego. Vi har fått en otrolig draghjälp av DIs prenumerationsregister. HITTILLS HAR DET kommit ut två nummer av tidningen. Ännu är lösnummersiffrorna för det första numret inte klara. Men majoriteten av de största återförsäljarna har lämnat siffror, och tillsammans har de sålt exemplar. SVENSKA DAGBLADET är de facto den dagstidning som har ökat mest i antal exemplar under Vardagsupplagan har ökat med ex. Men tidningen hade ett tapp 2004, då upplagan minskade med ex. SvD har också minskat sin betalningsgrad med 8 procentenheter sedan Idag har tidningen en betalningsgrad på 76 procent. Men det är inget som SvD skriver om i sin text. Dagens Nyheter är däremot inte sena med att berätta om både SvDs upplagetapp året före och den lägre betalningsgraden. DN jämför också upplageutvecklingen över en längre tid och skriver att DN har ökat med ex under perioden 1998 till 2005, medan SvD har ökat med ex under samma period. Frågan är varför DN har valt att redovisa just den perioden. Dagens Media har tittat på utvecklingen de senaste fem åren. Och under den perioden har DN ökat vardagsupplagan med ex, medan SvD har ökat med ex. Tidningarna har ju inte ljugit, säger Jimmy Bolander, printchef på Mediacom. Men de har inte berättat hela sanningen. Det är klart att de vill vinkla statistiken till sin egen fördel, och det är bra att vara medveten om det. Svenska Dagbladet har varit offensivt i sin marknadsföring för att vinna över läsare från DN. I en kampanj under förra året delade tidningen ut både SvD och DN gratis och uppmanade läsarna att rösta på den tidning de gillade bäst. En kampanj som verkar ha fått effekt vad gäller upplagan i Stockholm. SvD ökade något både i upplaga och hushållstäckningsgrad i Stockholms kommun under 2005, medan DN tappade något. Under den senaste femårsperioden har SvD ökat i upplaga i Stockholm med drygt ex. DN har däremot tappat med närmare ex, men har fortfarande en mer än dubbelt så stor upplaga i Stockholm som SvD. UPPLAGAN ÄR ETT mått för tidningarna på hur väl de har lyckats med sin produkt, men räckvidden är det avgörande måttet för annonsörernas medieval. Att vara med i TS är en hygienfaktor, säger Jimmy Bolander. Det som är intressant i TS-statistiken är framförallt betalningsgraden. Johan Emtefall håller med. Betalningsgraden visar både hur mycket tidningen håller uppe upplagan med konstgjord andning och hur mycket tidningen är värd för läsaren. Ju högre betalningsgrad, desto viktigare är mediet för läsaren. ANNE PARICHART ERIKSSON anne@dagensmedia.se DN minskar i Stockholm, SvD ökar Förändring i upplaga (vardagar) jämfört med föregående år DAGENS NYHETER UPPLAGA VARDAGAR, TUSENTAL BETAL- NINGS- GRAD, % TUSENTAL DN SVD DN SVD DN SVD DN SVD ,5 174, ,5 54,6 35,9 14, ,2 183, ,3 60,2 35,6 15, ,5 184, ,7 61,8 34,8 15, ,4 179, ,2 59,3 34,8 14, ,1 187, ,6 60,7 33,9 15,2 Diego har prenumeranter 0,2 +1,0 0,5 +0,3 0,1 SVENSKA DAGBLADET +5,2 1,0 +0,7 3, UPPLAGA STHLMS KOMMUN, +4,4 HUSHÅLLS- TÄCKNING STHLM, % Det är långt över förväntan och ser väldigt bra ut nu. Men som vid alla magasinslanseringar handlar det om att behålla prenumeranterna över en längre tid. Det kan vi bara genom att göra en bra tidning med ett tilltal och en ton som folk uppskattar. Tidningen Attention ges ut av Bonzoo förlag och har funnits på marknaden ungefär ett år längre än Diego. Primärmålgruppen är män och kvinnor i åldrarna 30 till 45 år. Idag är 60 procent av tidningens läsare mellan 25 och 44 år. Snittläsaren är drygt 41 år. 40 procent av läsarna är kvinnor. Vi sade att vi skulle göra en tidning som säger du till läsaren, säger Pontus Schultz, chefredaktör för Attention. Vi gör affärsfolk till människor och uppenbarligen tilltalar det kvinnor också. IDAG HAR TIDNINGEN en upplaga på betalda exemplar. Då ingår både lösnummer och prenumererad upplaga. Jag är nöjd. Det är en bra bit över vad vi hade prognostiserat. Pontus Schultz säger att tidningen både har nått nya läsare och nya annonsörer. Vi har nått lifestyleannonsörerna, som är den snabbast växande gruppen. Vi når hem till folks nattduksbord och det argumentet har annonsörerna köpt. ANNE PARICHART ERIKSSON anne@dagensmedia.se KÄLLA: TS Beslut om Print Panel dröjer Mediebyråer och annonsörer skriker efter dagliga räckviddsmätningar av morgonpressens annonskampanjer efter att Print Panel sagt upp avtalet med TNS Gallup vid årsskiftet. Vid ett styrelsemöte om två veckor ska Print Panel besluta hur processen med att hitta en ny leverantör ska gå vidare. Vi ska bestämma hur vi ska ta nästa steg och hur vi ska ställa oss till de förslag som har kommit in, säger Anders Sjösten, vd för FLT Media. Anders Sjösten har tidigare sagt att Print Panel ska vara i rullning igen inom ett Anders Sjösten, halvår. Något vd för FLT Media. han fortfarande står fast vid. Men vilka leverantörer som har anmält sitt intresse vill Anders Sjösten inte säga. Han vill inte heller gå in på några detaljer om hur mätningen ska förändras. Det viktigaste är att det fungerar för alla, för rådgivarna och annonsörerna. I förra upplägget med TNS Gallup fungerade det inte över hela linjen. Vissa kände knappt till att Print Panel fanns, vilket var ett dåligt tecken. SIFO, SOM LIGGER bakom räckviddsmätningen Orvesto, för inga diskussioner utöver de vanliga med Print Panel. Något förslag har de inte lämnat in. Vi för kontinuerliga diskussioner om olika projekt, men ingenting konkret just om Print Panel, säger Peter Callius på Sifo. Det är möjligt att de inte har några konkreta lösningar alls just nu. Jag tror att de håller på att kolla av vad mediebyråer och annonsörer efterfrågar. Jimmy Bolander, printchef för Mediacom, är angelägen om att Print Panel ska komma igång med mätningar så snart som möjligt. Han tycker att mediebyråerna och därmed annonsörerna har blivit dåligt informerade om vad som händer i processen. Det är upp till oss att hålla annonsörerna uppdaterade. Vi vill hellre att de kör igång med mätningarna i mindre skala så snart som möjligt än att det tar tid för att de väntar på att allt ska vara perfekt från start. Print Panel ägs av Citypaketet, som i sin tur ägs av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet, FLT Media, Riksmedia, Stormarknadspress och Svenska Dagbladet, och täcker därmed i stort sett hela morgontidningsmarknaden. HANNA DUNÉR hanna@dagensmedia.se NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 19

13 MEDIER Pr SVENSKA PR-BRANSCHEN OMSÄTTER 1 MILJARD KRONOR ENLIGT EN UPPSKATTNING AV PRECIS En soppa, men 12 ingen ny Watergate-skandal miljarder kronor. Pr-konsulten och författaren Martin Borgs om smutskastningsmejlen från socialdemokraterna riktade mot Fredrik Reinfeldt. Så mycket lade svenska företag totalt på pr och information under 2005, enligt Sveriges Informationsförening och Precis. Pr-samarbete De båda konsultföretagen Hallvarsson & Halvarsson och K-Street har ingått ett samarbetsavtal. Byråerna, som är inriktade på ir respektive pa, ska komplettera och utveckla rådgivningen. De ska arbeta samordnat men under egna varumärken. Bägge ska vara bäst i sin klass och därigenom bättre tillsammans, säger Lars Thalén, styrelseordförande för K-Street Advisors. (AH) Pr-konsulternas val Fyra av Hill & Knowltons konsulter har uppdrag hos fyra partier Pr-byrån Hill & Knowltons lobbyister är efterfrågade i valrörelsen. Men inte av de vanliga uppdragsgivarna som vill påverka politiska beslut. Och de står inte heller på samma sida i kampen om opinionen. Istället blir de varandras motståndare. Socialdemokraterna, vänsterpartiet, centern och moderaterna har handplockat fyra konsulter från Hill & Knowltons lobbyavdelning till olika nyckelposter i kampanjmaskineriet. Vi är ganska många från Hill & Knowlton som är ute och arbetar i valrörelsen, säger Åsa Mogerud, som arbetar som politisk sekreterare på moderaternas riksdagskansli. Hon har tillsammans med tre kollegor, som alla i vanliga fall återfinns på Hill & Knowltons Stockholmskontors public affairsavdelning, tagit tjänstledigt över valet för att arbeta åt ett parti. SEDAN TIDIGARE HAR Jenny Lindahl Persson gått tillbaka till vänsterpartiet där hon arbetar som informationschef. Chefen för Hill & Knowltons lobbyavdelning, Carl Melin, har rekryterats till socialdemokraternas partihögkvarter, där han ansvarar för opinionsanalys och strategi på informationsavdelningen. I början på mars tar en fjärde konsult tjänstledigt. Håkan Lind börjar arbeta på centerns informationsavdelning där han får titeln samordnande Radio I förra veckan köpte SBS Radio de åtta radiostationer som ingår i nätverket Fria Media. Christer Modig, programdirektör och vice vd på MTG Radio, välkomnar konkurrensen: Men det finns bara plats för en stor kanal. Att SBS köper Fria Media var väntat i branschen. Fria Media har under flera år ingått i SBS annonspaket Hela Sverige. Annonspaketet har enligt senaste Ruab-mätningen en räckvidd på 1,1 miljoner lyssnare. MTG Radio når totalt 2 miljoner lyssnare. Staffan Mattson, medierådgivare på Bizkit, säger att det inte blir någon skillnad Jenny Lindahl Persson gick från vänsterpartiet till pr-byrånhill & Knowlton, men är tillbaka. Tidigare kollegan, Håkan Lind, jobbar åt centern. pressekretare, i praktiken presschef. Ingen av konsulterna ser någon konflikt i att tillfälligt byta sida och arbeta åt ett politiskt parti. Jag kan bidra med ett utifrånperspektiv. Som konsult tillför man normalt ett utifrånperspektiv, och jag hoppas att jag kan behålla det även när jag går in i organisationen och arbetar inifrån den, säger Håkan Lind. Men Jenny Lindahl Persson tror att han kan få problem med att klara av just detta. Ett konsultperspektiv kan vara problematiskt eftersom man i politiska organisationer inte värderar saker utifrån vad som är rätt och fel, utan mer ur ett ideologiskt perspektiv. för annonsörerna till en början. På sikt tror jag att SBS kan öka intäkten på försäljningen i och med att de jobbar med ett varumärke istället för flera olika när det gäller nationell försäljning, säger Staffan Mattson. STINA KÅHRSTRÖM Åsa Mogerud ser bara fördelar med att tillfälligtvis byta sida. Det är en lärorik miljö och en bra organisation att arbeta i. Men hon konstaterar också att hon kommer att sakna arbetet på Gotland under Almedalsveckan, där Hill & Knowlton höll en hög profil ifjol. Staffan Rosell, vd på SBS Radio, säger att uppköpet gynnar kanalernas annonsörer eftersom nätverket nu kan erbjuda en mer homogen produkt när de lokala stationerna omvandlas till Mix Megapol. De lokala kanalerna spretade och hade ingen tydlig profil. Vi räknar också med att öka lyssningsfrekvensen där vi lanserar Mix Megapol. STAFFAN ROSELL TROR att annonspriserna drivs upp på sikt, men att rabatterna i sin tur kommer att minska. Branschen som helhet har genomgått en konsolidering och vi hoppas att detta ska leda till Håkan Lind ser möjligheten att för första gången arbeta i ett parti och i en valrörelse som en utmaning. Är man intresserad av kommunikation så är en valrörelse det största man kan vara med om. Det är lite som OS, det återkommer vart fjärde år. DE KUNSKAPER som Jenny Lindahl Persson tar med sig in i politiken från pr-branschen handlar om ett systematiskt och professionellt mediearbete. I mitt arbete som pr-konsult har jag fått erfarenhet och en bättre känsla för vad som fungerar, och kan säga direkt om det är en dålig idé. Men hon framhåller också att det finns en rad arbetsuppgifter som inte har någon koppling till hennes roll som konsult. En valkampanj bygger mycket på partiorganisationen och partiarbetet, och det kan jag sedan tidigare som vänsterpartist. ANDREAS HENRIKSSON andreas@dagensmedia.se Hill & Knowltons tjänstlediga konsulter Carl Melin har tidigare arbetat med opinionsundersökningar på Gallup. Innan dess har han varit aktiv socialdemokrat och bland annat suttit i SSUs förbundsstyrelse. Jenny Lindahl Persson var innan hon rekryterades till Hill & Knowlton ordförande i vänsterpartiets ungdomsförbund. Åsa Mogerud har tidigare arbetat som assistent åt moderaternas partisekreterare Johnny Magnusson och Gunnar Hökmark. Håkan Lind har inte arbetat i någon tidigare valrörelse, men har varit aktiv i centerns ungdomsförbund för 15 år sedan och har behållit personliga kontakter sedan den tiden. minskade rabatter i framtiden. Speciellt under en period då både vi och MTG är utsålda på flera stationer. Det gör förstås att priserna drivs upp, men det har inte specifikt med uppköpet att göra. Christer Modig tror att kanalerna måste skilja sig åt mer för att ta fler lyssnare. På de marknader där MTG sänder både Rix FM och Lugna Favoriter har kanalerna tillsammans en större räckvidd än Sveriges Radio. Men där både Rix FM och Mix Megapol finns är stationerna tillsammans mindre än Sveriges Radio. Det är inte frågan om vilken kanal som är störst, utan det handlar om att erbjuda annonsörerna alternativ som Det är viktigt att vara öppen från början Nyligen valde pr-byrån Prime att avsluta sitt mångåriga samarbete med hamburgerkedjan Max, för att istället börja arbeta åt konkurrenten McDonalds. Dagens Media har frågat tre prkonsulter hur de ser på Primes agerande. Erik Lakomaa, vd K-Street Advisors: I det här fallet är det solklart att de inte kan arbeta åt bägge företagen. Man kan försöka skapa system för att hantera olika slags conflictof-interest på en byrå, men i slutänden är det alltid kunderna som avgör hur de vill ha det. Pontus Nyström, vd Edelman Ufo: Om man har ett bra samarbete och blir lämnad för några få dollar mer då kan det vara oetiskt. Men det kan också vara så att man känner att man inte får gehör för sina synpunkter och idéer och därför väljer att avsluta samarbetet. Patrik Westander, vd Westander Publicitet & Påverkan Kunderna vill kunna känna en trygghet i att man inte också företräder en konkurrent. Därför är det viktigt att man är öppen från början mot de befintliga uppdragsgivarna och inte skadar det ömsesidiga förtroendet och går bakom ryggen på dem, om man ger sig in i en ny pitch. ANDREAS HENRIKSSON RADIOS ANDEL AV DEN STORA REKLAMKAKAN: 1 PROCENT MTG om SBS-affären: Konkurrensen kan vi ta Christer Modig, programdirektör och vice vd på MTG Radio. skiljer sig åt. Då kan vi också locka fler lyssnare. Det finns bara plats för en stor kanal, det tänker Rix FM inte ge upp. MADELEINE ÖSTLUND HENRIK VIDELL red@dagensmedia.se SBS ökar räckvidd med Fria Media Radionätverkens räckvidd, januari ,5 miljoner 2,0 1,5 1,0 0,5 MTG Fria Media SBS KÄLLA: RUAB 20 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

14 STORA JOURNALISTPRISET. I Bonniers Stora journalistpriset är vinstsumman kronor. Informationsdirektör har inte beräknat prvärdet av tävlingen. Prisad journalistger pr Generösa priser från företag ska locka journalister att skriva om vissa branscher. Pr-syftet försöker företagen tona ner. Text: Johan Frisk Ihöstas utlyste läkemedelsföretaget Abbott ett pris till den journalist som bäst bevakat sjukdomarna ledgångsreumatism och psoriasisartrit. Prissumman var kronor. Kritiken från medicinjournalisterna blev hård. Från och med nu kan man alltså skriva till sig kronor, löd en kommentar. Problemet för Abbott var att företaget utlyste priset i förväg. Nomineringstiden sträckte sig ett år framåt, något som tolkades som ett försök att styra journalisterna. Företaget drog snabbt tillbaka priset. Det gäller alltså att vara försiktig, om man vill instifta ett pris till journalister. Åtminstone för läkemedelsföretag. För precis som Abbott utlyste också Sjunde AP-fonden sitt journalistpris i förväg. Det var i december förra året som fonden utannonserade ett pris som ska belöna god ekonomijournalistik. Nomineringstiden går ut i september i år. Den här gången uteblev dock debatten, trots att de två prisen har samma syfte: att styra vad journalisterna skriver om. Skälet till priset är att vi och många andra har synpunkter på ekonomijournalistiken, säger Bert Milfors på Sjunde APfonden. Synpunkterna går ut på att kvaliteten är för dålig, och att det skrivs för litet om ekonomi för gemene man, i synnerhet om sparande. Bert Milfors ser gärna att priset får fler att börja skriva om ekonomi och sparande. Ekonomijournalistiken måste breddas mer. Det finns allt fler produkter för sparande, och ppm-sparandet berör ju varenda svensk, säger Bert Milfors. NÅGOT PR-SYFTE FINNS inte med priset, säger Bert Milfors. Samma sak säger Ulla Iverstam, informationsansvarig på Pampers och ansvarig för företagets journalistpris Med barnets ögon. Vi använder det inte som ett pr-verktyg utan är intresserade av att det skrivs mer om barn, ur barnets synvinkel, säger Ulla Iverstam. Den nytta som Pampers har av priset skulle möjligtvis komma på lång sikt, säger Ulla Iverstam, genom Ulla Iverstam, ansvarig för Pampers journalistpris. att företagets produktutvecklare får användbar information när de läser MAGNUS NEIDEMAN artiklar om barns utveckling. Pampers har delat ut sitt pris vid ett tillfälle, för två år sedan. Då fick företaget in sju, åtta ansökningar. Vi hade gärna sett att det kommit in fler ansökningar, men eftersom det var första gången var vi ganska nöjda, säger Ulla Iverstam. Även Sveriges Transportindustriförbund, som delar ut utmärkelsen Årets transportjournalist, har som mål att få fler journalister att intressera sig för ett visst ämne; godstransporter. Priset delas ut för fjärde gången i år. Antalet nomineringar brukar pendla mellan fem och tio. Det är en följd av att det skrivs ganska litet totalt sett, säger Stefan Back, förbundsdirektör på Sveriges Transportindustriförbund. STEFAN BACK SÄGER att svenska journalister brister i kunskap när det gäller godstransporter, och att det skrivs för lite i förhållande till transporternas betydelse för samhället. Än så länge kan dock ingen förändring skönjas. Det är ingenting som vi förväntar oss ska ske över dagen. På sikt kan priset göra att fler får upp ögonen för att det finns något som heter godstransporter, säger Stefan Back. Coops Änglamarkspris delas i år ut för femte gången. Ordet Änglamark uppfanns av Hasse och Tage tillsammans med Evert Taube till filmen Äppelkriget. När Coop köpte loss varumärket var ett av ägarnas krav att företaget skulle instifta ett pris som skulle gå till någon som gjort något bra för miljön. I år ska priset gå till en journalist. Vilket pr-värde har priset för Coop? Vi vill skapa intresse för de här frågorna. Sedan är ju Änglamark vårt varumärke. Vi brukar samla klipp. Det har varit ganska bra genom åren, inte minst i de lokalmedier där vinnaren bor, säger Malin Forkman, varumärkesansvarig på Coop Sverige. Det prestigemässigt största journalistpriset är Stora journalistpriset, utdelat av Bonniers sedan Erik Månsson, informationsdirektör på Bonniers, säger att det inte har gjorts några beräkningar av vilket pr-värde priset har. Jag har inte ens fått den frågan förut. Det här är bara något som ägarna tycker är viktigt, säger Erik Månsson. Att allt fler delar ut priser påverkar inte Stora journalistpriset. Allt som kan göras för att uppmärksamma bra journalistiska insatser är av godo, säger Erik Månsson. 22 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

15 BONNIERS STORA JOURNALISTPRIS Företag ska inte styra vad som skrivs Ibörjan av februari diskuterade journalistförbundets yrkesetiska nämnd frågan om priser till journalister. Orsaken var ett telefonsamtal från Kenth Muldin, vd på Stim, som varje år delar ut ett skriftställarstipendium på kronor. Den här gången hade priset gått till en journalist, som tackade nej. Vi ville veta om priset står i konflikt med några yrkesetiska regler, säger Kenth Muldin. Vem journalisten är vill Kenth Muldin inte berätta. Inte heller varför han eller hon skulle ha tackat nej. Och svaret? Vi sa att vi inte har några etiska invändningar mot något som sker i efterhand, och där man själv inte kan söka priset, säger Justus Bennet, sekreterare på yrkesetiska nämnden. Agneta Lindblom Hulthén, ordförande för Svenska Journalistförbundet, har uppfattningen att antalet priser har ökat. Det blir ett etiskt problem när företag eller liknande försöker styra vad som ska rapporteras om. Det är inte sådana aktörer som ska styra vad som skrivs i tidningarna, säger Agneta Lindblom Hulthén. Problemet som den enskilde journalisten har att ta ställning till handlar om trovärdighet. Jag kan intala mig själv att jag kan ta emot de här pengarna från blöjindustrin utan att bli påverkad, och det kan vara sant. Men det finns ju dem utanför, säger Agneta Lindblom Hulthén. Nu hör det inte till vanligheterna att en journalist tackar nej till ett pris. Senast detta hände var för sex år sedan, när Dan Josefsson tackade nej till Bonniers Stora journalistpriset. Men risken finns alltid, framförallt när ett vinstdrivande företag står bakom priset. Vi har pratat litet om det, säger Malin Forkman på Coop. I och med att man får ansöka om priset ser jag ingen risk, säger Ulla Iverstam på Pampers. Nej, det har vi inte funderat på, men det är klart att risken finns, säger Stefan Back på Sveriges Transportindustriförbund. Kim Lundin, reporter på Dagens Industris Göteborgsredaktion, blev Året transportjournalist Han säger att han inte visste att priset fanns, och att det var kul att få uppskattning för det jobb han gör. Fast tvivel fanns ju. Jag funderade på om jag borde ha några invändningar, men jag kom inte på några skäl, säger Kim Lundin. Kim Lundin tror inte att priset har någon negativ inverkan på hans trovärdighet. Detta är en åsikt han delar med en annan pristagare, Ulrika Fürstenhoff, reporter på Föräldrar & Barn, som fick Pampers pris för två år sedan. Hon säger att det var en kick att få ett pris. Det var otroligt kul och hedrande. Det är roligt med ett pris som premierar det som vi jobbar med, säger Ulrika Fürstenhoff. JOHAN FRISK kronor delas ut SÖDERBERSKA JOURNALISTPRISET I MEDICIN (Svenska Läkaresällskapet) Pris: kronor. ÄNGLAMARKSPRISET (Coop) Pris: kronor. JOURNALISTPRISET (EU-kommissionen) Pris: drygt kronor ( euro, att användas för studieresa till valfritt eu-land). MED BARNETS ÖGON (Pampers) Pris: kronor. STORA JOURNALISTPRISET (Bonnier) Pris: kronor NÄRA JOURNALISTPRISET (Nerikes Allehanda) Pris: kronor. JOURNALISTPRIS (Västerbottens Handelskammare) Pris: kronor. JOURNALISTPRIS (Sjunde AP-fonden) Pris: kronor. ÅRETS TRANSPORTJOURNALIST (Sveriges Transportindustriförbund) Pris: kronor. ADVOKATSAMFUNDETS JOURNALISTPRIS (Sveriges Advokatsamfund) Pris: kronor. SVENSKA CARNEGIE INSTITUTETS JOURNALISTPRIS Pris: kronor. RÄDDA BARNENS JOURNALISTPRIS Pris: kronor (i vardera kategorin tidningsreportage och etermediareportage). STIFTELSEN STATEN OCH RÄTTENS JOURNALISTPRIS (Stockholms universitet) Pris: kronor. JOURNALISTPRIS (Barncancerfonden) Pris: kronor. CANCERFONDENS JOURNALISTPRIS Pris: kronor (i vardera kategorin press, radio och tv). TURE NERMAN-PRISET (IOGT-NTO) Pris: kronor. PRINT POWER INFO Halmstad lockar internationell artistelit. Och då menar vi inte Roxette. Somliga storstadsmänniskor tror att Halmstad med omnejd enkom är känt för Roxette, Halmstad BK och Tylösands långa vita sandstrand. En långt ifrån sanningsenlig bild. Hallandsposten rapporterar dagligen rader av nyheter och händelser i regionen som aldrig når storstan. Medan storstadsbornas gatufest Reclaim the city urartar i ett enda vilt slagsmål med massarresteringar som följd, anordnar Halmstadsborna årligen ett dramatiskt, men fredligt gatuevenemang; Sveriges enda internationella gatuteaterfestival. Där agerar gräddan av Europas cirkus- och gatuartister inför tusentals åskådare. Lokaltidningen bevakar de olika festligheterna men också internationella kultursidor uppmärksammar begivenheterna. Ortsbefolkningen sägs läsa både artiklarna och de intilliggande annonserna. Det kallar vi Print Power. När du vill ha närkontakt med svenska folket media NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 23

16 NYHETER Affärer Innehåll Skolsponsringen blir sofistikerad...sid 26 Fler annonsörer lägger ut sinmarknadsföring...sid 27 Bingolottoskaparen hotas av jättefiasko...sid 28 Stark vinter för pr-byråerna...sid 29 SR-miljoner väcker hopp...sid 30 Stefan Melesko: Därför lyckas inte Ogilvy och DDB och andra nätverk...sid 31 Telemarketing vittnar om goda tider...sid 33 Nix-registret växer kraftigt...sid 33 2,87 miljarder kronor. Så mycket beräknar IRM att de totala medieinvesteringarna kommer att uppgå till under låg medieinvesteringarna på 27 miljarder kronor. Hård kamp om inter WEBBEN. De största sajterna tror på kraftigt ökad omsättning 2006 Internetannonseringen ökade explosionsartat under 2005, och mediets segertåg förväntas fortsätta under Nu pågår en aggressiv kamp på marknaden om de bästa internetsäljarna och de fetaste kunderna. MSN är ett av de företag som upplever en stark tillväxt. Bolaget fördubblade sin omsättning under 2005 till uppskattningsvis cirka 100 miljoner kronor och ser inga tecken på att festen skulle närma sig sitt slut. Snarare tvärtom. Vi förväntar oss en lika god tillväxt i år. Vi ser inga indikationer på att marknaden skulle vika, säger Mats Selling, försäljningschef på MSN i Sverige. Internetannonseringen ökade med nästan 25 procent under 2005, enligt Institutet för reklamoch mediestatistik, IRM. Det kan jämföras med en genomsnittlig ökning på 7 procent för samtliga medier. TOTALT INVESTERADES drygt 1,6 miljarder kronor i internet ifjol, vilket innebär att mediet i dag slukar 6 procent av den totala mediekakan. Och enligt IRMs prognos förväntas internet öka ännu mer i förhållande till genomsnittet under Mats Selling på MSN ser flera förklaringar till den positiva trenden. Mediet har mognat, internetföretagen har blivit bättre på att leverera, och storannonsörerna har upptäckt mediets styrkor. Det kan ha funnits en viss rädsla för att pröva online tidigare. Det vi ser nu är att det kommer allt fler varumärkesannonsörer. Och de gör inte bara en kampanj per år, utan flera. I takt med att internet blir starkare som medium växer behovet av att rekrytera personal som ska hämta in annonsörernas miljoner. De stora sajterna slåss i dag aggressivt om både säljare och chefer. MSN HAR PÅ KORT TID fördubblat sin säljavdelning från 9 till 18 personer. Flera medarbetare har köpts över från konkurrerande sajter. Vi rekryterade många under hösten, och ska fortsätta under Det är jätteviktigt att det finns resurser för att ta hand om expansionen och ge service tillbaka till kunderna. Mikko Ollinen, försäljningschef på Lunarstorm, är en av de som har förlorat säljare till MSN. Internetsäljarna är väldigt attraktiva just nu. Det finns inte ett enda bolag som jobbar med försäljning på internet som inte rekryterar folk, säger han. Lunarstorm har idag sju säljare, och ska sannolikt rekrytera fler under Bolaget säljer som aldrig förr. Av de årsavtal vi hade Mikko Ollinen, försäljningschef på Lunarstorm, är en av dem som har förlorat säljare till MSN. under 2005 så har vi fått med oss alla in i 2006, plus att vi har adderat en hel del nya. Det visar att våra kunder tycker att det är välplacerade pengar. AFTONBLADET NYA MEDIER har också tappat en rad medarbetare till hungriga konkurrenter. Samtidigt har försäljningschefen Eva Åhlfeldt Brådhe slagit fast att bolaget ska mer än fördubbla omsättningen 2006 och hamna på 220 till 260 miljoner kronor. Vi är ute på ett jätterekryteringsstråt. Om vi inte rustar nu är vi stekta, sa hon i förra numret av Dagens Media. Expressen Nya Medier upplever också en kraftigt ökad efterfrågan. Annonsintäkterna fördubblades 2005 till närmare 60 miljoner kronor. Det ser fortsatt positivt ut. Vi tror inte att vi kan fördubbla omsättningen igen 2006, men vi har ett mål att kunna nå 50 procent över föregående år, säger Torbjörn Wittström, affärsområdeschef för Expressen Nya Medier. EXPRESSEN NYA MEDIER har lagt ut försäljningen på Generate, men företaget är ändå intresserat av att rekrytera personal. Torbjörn Wittström är medveten om att det blir tufft. Det finns inte tillräckligt många säljare på marknaden. Därför blir det huggsexa om de som finns. FREDRIK SVEDJETUN fredrik@dagensmedia.se DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

17 Det är skillnad på gå- och ståmedier Clear Channels försäljningschef Magnus Kepinski apropå de långa spottarna på stora butiksskärmar. Kreab största byrån PR. Kreab är ännu den största svenska pr-byrån. JKL knappar in och kan ha gått förbi. Branschen väntar med spänning på siffrorna för KREAB 124 miljoner kronor JKL 80 miljoner kronor KÄLLA: ÅRSREDOVISNING OCH PRECIS.SE Bizkit störst av de blågula byråerna MEDIEBYRÅ. Mediebyrån Bizkit ökade sin omsättning med 31 procent till 290 miljoner kronor under 2005, enligt preliminära siffror. Byråintäkten ökade med 33 procent till 16 miljoner kronor. Rörelseresultatet före skatt ökade från 2,6 miljoner till 4,7 miljoner kronor. Vår prognos för 2006 är att omsätta ca 450 miljoner kronor och öka resultatet ytterligare med 50 procent, säger Bizkits vd Johan Eidmann (bilden). Siffrorna visar att Bizkit drar ifrån som den största svenskägda mediebyrån. Konkurrenten Scream ökade inte sin omsättning och intäkt från 2004 utan låg kvar på en omsättning på 164 miljoner kronor och en byråintäkt på 10 miljoner kronor. Vinsten låg på 2 miljoner kronor. (RvdB) etsäljarna MAGNUS NEIDEMAN Apotekets byråpitch ifrågasätts Reklambyråerna kan överklaga 1. Johan Lidén, teknisk specialist, 2004 (försäljningsansvarig på DN). 2. Liselott Fridh, 2005 (marknadskoordinator på Envac). 3. Linda Berglund, huvudkundansvarig, 2005 (säljare på Lunarstorm). 4. Peter Sundell, kontochef, 2003 (Telenordia). 5. Lena Liin, kontochef, Jonas Jonsborg, huvudkontochef, Mimmi Deljerud, assistent, 2005 (inhyrd från ett konsultbolag). 8. Lotta Linnros, säljkoordinator, 2004 (inhyrd från konsultbolag). 9. Karin H Scherr, kundansvarig, 2004 (internrekryterad). 10. Katinka Ehrenborg, kundansvarig, 2005 (annonsförsäljare från Olyester). 11. Mats Selling, försäljningschef, 2005 (affärsområdeschef på DN. 12. Deryn-Lee Mardou, kundansvarig, 2004 (internrekryterad). 13. Mikael Falk, kontochef, 2003 (internrekryterad). 14. Jenny Hermansson, 2005 (konsultbolag åt Microsoft). EN TYPISK INTERNETSÄLJAVDELNING De som inte är inhyrda är nyrekryterade från konkurrenterna. Få har jobbat på MSN mer än några år. Internet växer lavinartat och alla aktörer kämpar om de bästa säljarna. MSNs säljavdelning fördubblad 15. Fredrik Paul, kundansvarig, 2006 (Lunarstorm). 16. Beatrice Fransson, informationschef, 2003 (Tisscalla). 17. Christina Näslund, redaktör, 2005 (inhyrd konsult Tietoenator. 18. Thomas Minnhagen, Sverigechef. 19. Johan Isaksson, teknisk specialist, 2004 (Vendor). SAKNAS PÅ BILD: Jannike Nobles, 2006 (Spray Lightos); Janne Jacobsson, kontochef, 2001; Annika Lindgren, kontochef, 2001; Martin Olsson, 2004 (internrekryterad); Jessica Börjel, kommunikationschef, 2004 (Microsoft Office); Fredrik Wallner, marknadschef, Förklaring: Namn, titel, anställningsår (tidigare anställning inom parentes). Apoteket letar ny reklambyrå efter TBWA men gör ingen offentlig upphandling. Istället använder Apoteket en ovanlig metod, direktupphandling. Nämnden för offentlig upphandling är kritisk och reklambyråer överväger att överklaga upphandlingen. ENLIGT LAGEN OM offentlig upphandling, LOU, kan en direktupphandling, det vill säga en ren upphandling utan krav på anbud, användas endast om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Vi anser att vi har synnerliga skäl, men vilka de är tänker jag inte berätta för dig. Vi har haft vår jurist inblandad i upphandlingen, säger Eva Fernvall, marknadsdirektör på Apoteket. SOM DAGENS MEDIA tidigare har berättat, har Apoteket bjudit in byråerna Åkestam Holst, Lowe Brindfors, Saatchi & Saatchi och Forsman & Bodenfors till att tävla om uppdraget. Pitchen ska vara avgjord senare i vår. Apoteket köpte annonsutrymme för 45 miljoner kronor brutto Reklamkontot är värt uppskattningsvis 15 miljoner kronor per år. Det stora beloppet innebär att någon direktupphandling inte borde vara möjlig. Direktupphandling kan göras endast om kontraktets värde är lägre än det så kallade tröskelvärdet, säger Michael Slavicek, chefsjurist på Nämnden för offentlig upphandling. Han är mycket förvånad över Apotekets val av upphandlingsmetod. För att ta till synnerliga skäl krävs väldigt starka skäl. Oavsett det, så existerar direktupphandling inte för så stora kontrakt. HAN UNDERSTRYKER att särskilt tjänster inom annonsering och reklam endast under ytterst ovanliga omständigheter kan handlas upp genom direktupphandling. Michael Slavicek hänvisar bland annat till det beslut som Regeringsrätten fattade för Nyköpings kommun och Ryanair. Oavsett så måste de dokumentera själva beslutet om en direktupphandling och presentera de skäl som talar för upphandlingsförfarandet. Eva Fernvall på Apoteket nämner affärsmässiga svårigheter som exempel på ett synnerligt skäl. Reklambyrån kan överklaga vårt beslut och då Eva Fernvall, måste vi stoppa marknadsdirektör på processen. Då Apoteket. redovisar vi våra skäl för tingsrätten, som får avgöra. Vi håller oss till lagen, säger hon. Dagens Media har pratat med reklambyråer som överväger att överklaga Apotekets upphandling. De anser att det är fel att Apoteket har bjudit in endast fyra byråer. Ingen vill dock träda fram med namn. HANS SYDOW, SOM är ordförande för Reklamförbundet och vd för Saatchi & Saatchi som är med i pitchen, ligger också lågt. Jag kommenterar aldrig en upphandling vi deltar i. Detta är Apotekets upphandling. De får svara på frågor. Reklamförbundets vd Anna Serner tycker att det är lagen det är fel på. Lagen lämpar sig dåligt för den här typen av tjänster. Jag kan inte bedöma om Apoteket har synnerliga skäl eller inte. Men vi anser att de ska följa lagen. Anna Serner anser att lagen är det enda riktmärke som finns, och så länge Apoteket följer den så finns det inte så mycket att säga. Lagen är i så fall dålig eftersom den är lätt att kringgå, samtidigt som den gör det svårt för alla parter att göra upphandlingen rättvisa. Sedan vet jag inte om man kan kräva att Apoteket ska bjuda in alla för att bara bjuda in. ROLF VAN DEN BRINK HANNA DUNÉR red@dagensmedia.se NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 25

18 Affärer Skolsponsringen blir sofistikerad Bara var femte skola har en policy för sponsring Näringslivet lägger allt mer sponsorpengar på den svenska skolan. Antalet skolor som tagit emot sponsring upp till ett värde av kronor steg med 80 procent mellan 2001 och Samtidigt blir marknadsföringsmetoderna allt mer förfinade. Lärarförbundet genomförde 2004 en undersökning om sponsringens omfattning inom den svenska skolan. Undersökningen omfattade gymnasieskolor, fristående och kommunala skolor på högstadienivå. Sammantaget undersöktes 524 skolor, och 37 procent av dem hade tagit emot sponsring under Sponsringen riktar in sig på värden som emotionell utveckling och fysisk hälsa och är fjärran från näringslivets tidigare klavertramp på skolgården. Livsmedelsföretaget Uncle Bens genomförde 1999 en reklamkampanj i Solna kommuns grundskolor. En risvecka med tillhörande ätpinnar och reklamtryck på bordsunderlägg kompletterades med informationsblad om ris som hälsokost. Uncle Bens löpte gatlopp i medierna. TVÅ ÅR SENARE sponsrade McDonalds Segeltorpsskolan i Huddinge kommun med en skylt på fasaden. McDonalds blev i likhet med Uncle Bens kölhalade i medierna. Den allmänna uppfattningen är att skolan ska vara en kommersiell frizon. Medierna är snabba på att reagera på övertramp från näringslivets sida. Den massmediala uppmärksamheten är en viktig mekanism för att hålla reklam och sponsring i skolan på en acceptabel nivå, säger Alf Lindström, kommunikationsansvarig på Lärarförbundet. Han säger att Lärarförbundet i grunden har en pragmatisk syn på sponsring, och att det inte finns något principiellt motstånd mot sponsring i skolan. Det finns bra sponsring som gagnar skolorna och sponsring av mer tvivelaktig karaktär. ATG är ett exempel på det senare. De bjöd in skolklasser från Mölndal till en temadag på travbanan. Ungarna fick titta på hästar, men baktanken var förstås att ge en tidig introduktion till spel på travet. LIVSMEDELSJÄTTARNA Procordias och Kraft Foods hälsoprojekt kan sorteras in under den rumsrena sponsringen, och är samtidigt bra exempel på hur näringslivet väljer att arbeta i skolorna. Krafts Get moving-projekt Dagens sponsring i skolorna är inte lika osofistikerad som förr, då företag som McDonalds kunde hänga upp stora skyltar på de skolor de stöttade ekonomiskt. Procordia och Kraft driver båda hälsoprojekt i skolor, och Föreningssparbanken sponsrar antimobbingorganisationen Friends. och Procordias Mind your foodprojekt syftar till att motverka fetma hos skolbarn. Inte i någon av kampanjerna exponeras företagens logotyper för barnen. Anders Carne, informatör på Kraft, säger att barns vällevnad är ständigt aktuell och att det som livsmedelsföretag är viktigt att ta sitt ansvar. Vi drar inte några pr-växlar på Get moving för att bygga vårt varumärke. Men visst hoppas vi att Kraft framstår som ett ansvarstagande företag som står för sina värderingar. ÄVEN FÖRENINGSSPARBANKEN använder skolan i sin pr-verksamhet. De är huvudsponsor till organisationen Friends, som motverkar mobbning. Föreningssparbankens logga finns på alla Friends utskick och de är med på alla Friends event och seminarier. Föreningssparbanken ger också ut tidningen Lyckoslanten, som delas ut gratis till landets alla mellanstadieelever. Lyckoslanten är imagebyggande och på sikt tror vi att den stärker vårt varumärke. Skolbarnen är morgondagens kunder, och det är unikt att som företag få komma in i skolan så som vi gör, säger Henrik Kolga, informationsdirektör på Föreningssparbanken. Han tror att tidningen uppfattas som neutral och trovärdig, och just därför får vara kvar i skolorna. Vi står som avsändare för Lyckoslanten, men skulle vi göra reklam för oss själva hade skolorna slängt ut oss. DET FINNS IDAG ingen myndighet som kontrollerar näringslivets sponsrings i skolan. Skolverket uppger att de inte har något granskar skolsponsring. Sponsring i skolan är en kommunal angelägenhet, men kommunen utför inga kontroller i skolan, det är Skolverkets bord. Frågan trillar mellan stolarna, och inte heller Konsumentverket kan ta i frågan, eftersom sponsring inte faller under marknadsföringslagen. Skolverket har mindre koll än vi, och vi har dålig koll,, säger Marianne Örberg, avdelningsdirektör för konsumentfakta på Konsumentverket. Det enda sättet att göra Skolverket uppmärksamt på missförhållanden är om någon utomstående gör en anmälan. Då går frågan till kommunen för beslut. I slutändan är det upp till marknadskrafterna och skolan att bestämma var gränsen går, säger Marianne Örberg. Det var ändå Konsumentverket som till slut tog tag i frågan genom att utforma rekommendationer för en sponsringspolicy för skolan. Enligt Lärarförbundets undersökning har enbart 19 procent av de undersökta skolorna en sponsringspolicy, som Alf Lindgren ser som centralt för att gallra ut mindre lämplig sponsring. I undersökningen framkommer det att 8 procent av skolorna har tackat nej till sponsring. En övervägande del av dem uppgav att de avböjt på grund av att sponsringen stridit mot skolans policy. RICHARD GATARSKI, ekonomie doktor och specialist på marknadsföring i skolan, vill se mer samverkan mellan skolor och näringsliv. Sponsringen kan hjälpa till att utveckla skolan, men för att detta ska bli möjligt så måste också skolan förändras. Skolan är inte någon bra affärspartner. De tar tacksamt emot pengarna som erbjuds och hoppas att ingen ska bli upprörd. De har ingen professionell organisation för sponsorfrågor. Det största hindret är förstås att skolor är förbjudna enligt lag att dra in egna pengar. Skolorna ska få vara med och göra affärer eftersom pengarna de får från samhället uppenbarligen inte räcker till. HENRIK VIDELL henrikv@dagensmedia.se Fristående skolor får mest sponsring Av de skolor som har tagit emot sponsring får de fristående grundskolorna mest pengar per elev. 359 kronor per elev, jämfört med de kommunala skolornas 8 kronor per elev. Fristående gymnasieskolor fick 222 kronor per elev medan de kommunala gymnasierna fick 20 kronor. Datorer uppger skolorna vara den mest eftertraktade sponsringen. 20 procent av skolorna har själva försökt att ragga sponsorer. Antalet skolor i procent som uppger att de tagit emot sponsring kr kr kr över kr BILDEN ÄR ETT MONTAGE. FOTO: MAGNUS NEIDEMAN KÄLLA: EXQUIRO MARKET RESEARCH 26 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006

19 Fler annonsörer lägger ut sin marknadsföring Citat och Intellecta gynnas Externa tjänster, outsourcing av marknadsföring och kommunikation blir allt vanligare. Kommunikationskoncernen Citats outsourcingaffärer växte med 44 procent mellan 2004 och Konkurrenten Intellecta omsatte förra året cirka 40 miljoner kronor på outsourcing. Förra året ökade Citats outsourcingaffärer till 130 miljoner kronor. Dan Sehlberg, koncernchef på Citat, säger att trenden går mot ett ökat antal förfrågningar samtidigt som befintliga uppdrag växer. Förut gjorde vi affärer genom klassisk införsäljning, nu har vi lyckats att bli kända kring outsourcing och får mycket propåer. Konkurrenten Intellecta har sedan förra årsskiftet riktat in sig allt mer på outsourcing. Då skapades affärsområdet Operations, där företaget bland annat erbjuder byråtjänster och informationslogistik. Intellecta omsatte verksamhetsåret 2004/2005 cirka 400 miljoner kronor totalt. Affärsområdet Operations står för ungefär 10 procent av den totala omsättningen. I år siktar vi på att hamna på mellan 15 och 20 procent av omsättningen. Efterfrågan ökar, och vi märker ett ökat tryck, säger Olle Lindberg, affärsområdeschef för Operations. I en typisk outsourcingaffär tar Citat över medarbetare från företaget, som därmed får en ny arbetsgivare. Det är viktigt att medarbetarna ser outsourcingaffären som något positivt. Vi kan inte bara diskutera monetära och Dan Sehlberg, koncernchef på Citat, förhandlar mrd nya kunder. operationella fördelar. Medarbetarna som omfattas av affären måste tycka att det är kul också. Dan Sehlberg berättar att Citat just nu förhandlar om två konkreta outsourcingaffärer och att företaget även tittar på ytterligare affärer. Det är en positiv spiral just nu, men samtidigt är en outsourcingaffär mycket delikat. Det handlar om förtroende och att man kan ta ansvar för affären och de människor som är inblandade. Även Intellecta har affärer på gång. Olle Lindberg är förtegen om förhandlingarna, men säger att bolaget för diskussioner med tre till fyra olika parter. Olle Lindberg ser också en stark trend i att företagen vill öka effekterna av sin kommunikation istället för att enbart spara pengar genom outsourcing. Det tror jag är en trend som kommer att hålla i sig. Kommunikation som inte ger effekt blir bara en kostnad. MADELEINE ÖSTLUND madeleine@dagensmedia.se JOHAN PAULIN Här bor 1,2 miljoner köpglada konsumenter. Vill du vara med och skapa intresse för Sverige i utlandet? - Svenska institutet söker med inriktning mot PR och internationell media Läs mer om tjänsten på vår hemsida Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet med uppgift att sätta Sverige på kartan och att bygga relationer med omvärlden inom kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt. I institutets arbete spelar begreppet nation branding och bilden av Sverige en central roll. SI har ca 85 anställda och attraktiva lokaler i Gamla stan (Skeppsbron/Slottsbacken) i Stockholm. Med vårt annonspaket Forma Sverige (tidigare Big Pack) når du ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Paketet består av Icakuriren, Sveriges största veckotidning, och Hus & Hem, Sveriges största månadstidning. Paketets läsare står för en stor del av Sveriges konsumtion. I många kategorier över 20 %. Du får en stor räckvidd till en låg kontaktkostnad. Kontakta annonsavdelningen på eller gå in på formapg.se/annons så får du veta mer. FORMA SVERIGE annonspaket Antal läsare Antal exponeringar Kvinnor 64% / Bor i villa 64% / NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006 DAGENS MEDIA 27

20 Affärer Bingolottoskaparen hotas av jättefiasko Gert Eklunds Take off har raggat 500 partner med falska uppgifter om TV3-avtal Take off var programmet som skulle utmana Bingolotto och ge föreningslivet 10 miljoner kronor i veckan. Istället har jätteprojektet förvandlats till en fars som kan gå till historien som ett av svensk televisions största fiaskon. I september 2005 berättade Gert Eklund, känd som Bingolottos grundare, utförligt om de storslagna planerna för Sveriges nya tv-lotteri. Intresset från de svenska tv-kanalerna sades vara enormt, och reklambyrån Shout hade tagit fram en stor kampanj inför den planerade lanseringen under fjolårets höst. En av idéerna var att låta idrottande barn springa med en brinnande fackla från norra till södra Sverige. Enligt den OSinspirerade idén skulle facklan anlända till tv-studion lagom till det första programmet. Take off skulle bli en succé. Take off har sedan dess raggat föreningar som ska sälja lotterna, genom att slå fast att programmet ska sändas tio lördagar i TV3. Föreningslivet skulle, enligt ett brev undertecknat av Gert Eklund, få cirka 10 miljoner kronor per vecka under den Idrottsklubbarna runtom i landet börjar tro att Gert Eklunds nya projekt Take off inte kommer att bli av. Vi var för optimistiska, säger Gert Eklund. första säsongen. Idag har omkring 500 föreningar nappat. Problemet är att varken TV3 eller någon annan tv-kanal ens är nära ett avtal med Take off. Vi har aldrig kommit ner i den detaljdiskussion som krävs för att man ska komma nära ett avtal. Får vi se en bra pilot som gör oss intresserade så är vi beredda att prata vidare. Närmare än så är vi inte, säger TV3s programdirektör Anders Knave. Take off drivs av bolaget Lotteriservice, som ägs av Gert Eklund, västsvenska idrottsrörelsens spelbolag Vikom och Ålands Penningautomatförening. Tillsammans har de investerat cirka 5 miljoner kronor i Take off. När den andra utlovade sändningsstarten sköts på framtiden i december 2005 gick Lotteriservice ut med ett brev till föreningarna med följande information: Gert Eklund och TV3 är inte nöjda med det slutgiltiga avtalet. De har därför tillsammans i samförstånd bestämt att skjuta på premiären. JAN E CARLSSON/PRESSENS BILD DET NYA BUDET ÄR att Take off ska sändas i tv hösten Bolaget har tagit fram reklammaterial till föreningarna och terminaler för lottförsäljning, men tvavtalet lyser med sin frånvaro. I föreningarna som har skrivit på för Take off växer missnöjet. Vi har dragit igång en organisation för att sköta det här, och vi har tagit fram eget reklammaterial med flera hundra utskrifter. Men det blev ingenting, säger Lars-Ture Larsson, vice ordförande i Kungshamns IF. Så sent som i slutet av förra veckan fick han fortsatt information om sändning i TV3. Jag pratade med dem (Lotteriservice) för en halvtimme sedan, och då sade de att det fortfarande är TV3 som gäller. Rogard Göransson, ordförande i Åsarna IK, är en annan som är trött på Take off. Frågetecknet kring det här är väldigt stort. Jag börjar tro att det inte blir något. GERT EKLUND TYCKER att informationen till föreningarna har varit god. Vad gäller det påstådda TV3-avtalet säger Gert Eklund att det i princip har varit klart. Av olika skäl blev det störningar. Vi gör vårt bästa för att komma till rätta med detta och det är bara löjligt att ifrågasätta varför vi inte lyckas. Vi har agerat på det mest professionella sättet. Ibland räcker det ändå inte. Take off har nu gjort en pilot på programmet som Gert Eklund ska presentera för SVT och TV3. Vi ska sätta oss och diskutera programupplägget och höra hur vi kan komma överens om en sändningstid, säger Gert Eklund. Har ni varit för optimistiska? Vi var för optimistiska eftersom vi fick signaler om att det här var fantastiskt bra. Jag trodde att det gällde. FREDRIK SVEDJETUN fredrik@dagensmedia.se Nej,, det är inte bara den här veckan vi har. Vi har det faktiskt alltid en räckvidd som vida överstiger andra mediers. Med Hallpressannonsen når du 80 procent av invånarna läsare i Jönköpings län. Ett län med en enastående köpkraft. Förra året handlade hushållen varor för över 14 miljarder kronor, däribland livsmedel för 4,3 miljoner. Mer detaljerade siffror om vad invånarna köper och våra tidningars geografiska spridning hittar du på vår hemsida. Eller varför inte ringa oss direkt på JÖNKÖPINGS-POSTEN SMÅLANDS-TIDNINGEN TRANÅS TIDNING VETLANDA-POSTEN VÄRNAMO NYHETER 28 DAGENS MEDIA NUMMER 4. ONSDAG 1 MARS 2006