Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län Meny. I dag erbjuder vi:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006. Meny. I dag erbjuder vi:"

Transkript

1 Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006 Meny I dag erbjuder vi: Motivationsprogram Anhörigstöd Tolvstegsbehandling Tjejgrupp I samarbete med: Rapport 2006:33

2

3 Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006 Kaj Gustafsson

4

5 Förord I socialtjänstens arbete med människor med missbruksproblem finns en tydlig tendens att kommunerna erbjuder olika former av vård, behandling och stöd i öppna former och att användningen av institutionsvård minskar. Samtidigt saknas en samlad kunskap om hur utbudet av öppenvårdsinsatser ser ut i varje kommun. Länsstyrelserna i Västmanlands, Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Örebros län har tagit initiativ till en kartläggning i respektive län av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för personer med missbruks- eller beroendeproblematik. Resultatet finns redovisat i en gemensam rapport för de fem länen. I denna rapport Vad finns på menyn? redovisas resultatet av kartläggningen i Gävleborgs län. Förutom att vara ett underlag för länsstyrelsen i dess tillsynsarbete är det länsstyrelsens förhoppning att innehållet i rapporten kan fungera som kunskapskälla för kommunerna vid planering och utformningen av sina öppenvårdsverksamheter. Dessutom kommer länsstyrelsen att använda resultatet av kartläggningen vid bedömning av kommunernas ansökningar om statsbidrag för utveckling av vård och behandling för personer med tungt missbruk. Problematiken och behoven ser olika ut för olika målgrupper inom missbruksområdet. Mot bakgrund av resultatet av klartläggningen vill länsstyrelsen betona vikten av att socialtjänsten förvissar sig om att den tillhandahåller insatser särskilt riktade till unga vuxna, kvinnor samt barn till missbrukande föräldrar. Rapporten är sammanställd av Kaj Gustafsson, projektanställd vid X-Fokus, Gävleborgs Kommuner och Landsting, som har haft ansvar för kartläggningen i Gävleborgs län. Gävle november Christina Markstedt

6

7 Innehåll SAMMANFATTNING 6 INLEDNING 7 Bakgrund och uppdrag 7 Genomförande 7 Urval 8 Informationsinsamlandet i Gävleborgs län 8 Lite om validitet och reliabilitet 9 Teoretisk utgångspunkt 9 Tjänst 9 Tjänstelogiken 10 Socialtjänstens meny 10 Producentens perspektiv 10 Förutsättningar och beredskap 11 DEN ÖPPNA BEROENDE- OCH MISSBRUKARVÅRDEN I GÄVLEBORGS LÄN 12 Samordnad beroendebehandling 12 Länsavtal kring avgiftning 13 Nada-akupunktur 13 Självhjälpsgrupper, Minnesotamodellen och Tolvstegsbehandling 13 Självhjälpsgrupper 14 Minnesotamodellen och Tolvstegsprogrammet 14 Begreppen beroende missbruk skadligt bruk 15 PRESENTATION AV KOMMUNERNAS ÖPPENVÅRDSINSATSER 17 Tydliggörande av specialisering 17 GÄVLE KOMMUN 18 SANDVIKENS KOMMUN 31 OCKELBO KOMMUN 39 HOFORS KOMMUN 42 HUDIKSVALLS KOMMUN 46 NORDANSTIGS KOMMUN 53 LJUSDALS KOMMUN 57 SÖDERHAMNS KOMMUN 60 BOLLNÄS KOMMUN 67 4

8 OVANÅKERS KOMMUN 71 AVSLUTANDE KOMMENTARER 75 ORDLISTA 77 SJÄLVHJÄLPSGRUPPER 81 STÖDGRUPPER FÖR BARN OCH UNGDOM 82 REFERENSER 83 BILAGA 1 84 BILAGA

9 Sammanfattning Denna kartläggning är en inventering och beskrivning av den öppna missbrukar- och beroendevården för vuxna och deras anhöriga i Gävleborgs län. Kartläggningen har sin teoretiska utgångspunkt i tjänsteforskningens begrepp och strukturer som närmare beskrivs i rapportens teoriavsnitt. Kartläggning visade att det fanns ett relativt stort utbud av olika typer av rådgivande, motiverande, behandlande och upprätthållande tjänster för personer med en drogrelaterad problematik samt deras anhöriga. Kartläggningen visade dock även att det fanns få tjänster som är specialiserade gentemot specifika målgrupper som kvinnor, unga vuxna, personer med dubbeldiagnos. Det är i företrädesvis de större kommunerna som tjänster med hög grad av specialisering har identifierats. Behandlande tjänster för unga vuxna (18 24 år) med alkohol- eller drogrelaterad problematik identifierades endast i tre av kommunerna (Sandviken, Gävle och Bollnäs). När det gäller behandlande tjänster med specifik inriktning mot kvinnor identifierades sådana tjänster endast i två kommuner (Gävle och Sandviken). Tjänster specialiserade för personer med dubbeldiagnos hittades företrädesvis i Gävle, även om fler kommuner vid tidpunkten för kartläggningen stod i ett uppbyggnadsskede. Gällande målgrupperna vuxna anhöriga samt anhöriga barn och ungdomar visade kartläggningen att det fanns få utvecklade tjänsterbjudanden som var inriktade på rådgivning till anhöriga. Däremot identifierades behandlande tjänster för vuxna anhöriga och anhöriga barn och ungdomar i de flesta men inte alla kommuner. Kartläggningen gav också tydliga indikationer på att den öppna missbrukar- och beroendevården i länet i stor utsträckning verkar ta bäring på personer med utvecklad beroendeproblematik. För personer med en problematik av karaktären skadligt bruk men inte utvecklat beroende identifierades bara ett fåtal tjänster. Av det totala utbudet rådgivande/motiverande, behandlande och upprätthållande tjänster i länet som identifierades i denna kartläggning var cirka sex av tio tillgängliga för brukarna utan krav på biståndsbeslut eller registrering vid kommunens socialtjänst Denna kartläggning har även fokuserat på att identifiera boendestödjande och arbetsstödjande tjänster för målgruppen personer med alkohol- eller drogrelaterad problematik. Sammantaget kan konstateras att få kommuner erbjöd specialiserat arbetsstöd för den aktuella målgruppen. I flertalet kommuner riktade sig dessa tjänster till en bredare målgrupp av personer som av olika anledningar behöver stöd för att komma ut i sysselsättning, arbete eller studier. Boendestödjande tjänster specifikt för personer med alkohol- eller drogproblematik identifierades i något fler av länets kommuner. Slutligen kan sägas att den öppna missbrukar- och beroendevårdens idémässiga bas i mycket stor utsträckning har sin utgångspunkt i Tolvstegsfilosofin. Nio av tio primärbehandlingar för vuxna i Gävleborgs län var vid kartläggningstillfället Tolvstegsinriktade. 6

10 Inledning Bakgrund och uppdrag I denna rapport redovisas resultatet av en kartläggning av insatser/tjänster som socialtjänsten har att tillgå för att möta behov hos personer med alkohol- och drogproblem. Kartläggningen har initierats av länsstyrelsen och genomförts av X-Fokus (FoU-enheten i Gävleborgs län). Bakgrunden till uppdraget ligger i att socialtjänstens arbete med människor som har missbruksproblem i hög grad sker i öppna former. Istället för institutionsvistelser erbjuds vård, behandling och stöd i öppna former och i det lokala samhället. Tendenser är att öppenvårdsinsatser i framtiden än tydligare kommer att vara socialtjänstens dominerande erbjudande till personer med missbruksproblem. Troligt är också att öppna insatser kommer att utvecklas och differentieras för att möta olika grupper och varierande behov. Kartläggningens syfte har varit att identifiera och beskriva de erbjudanden/insatser i öppna former som kommunens socialtjänst har att tillgå för att möta behov hos vuxna personer med missbruksproblem och deras anhöriga. Av särskild vikt har varit att identifiera insatser inom den öppna missbrukarvården som särskilt riktar sig till barn, till anhöriga, som är utformade för kvinnor respektive män, som riktar sig till yngre respektive äldre. Kartläggningen är tänkt att användas som en del i det fortlöpande utvecklingsarbetet av den öppna missbrukarvården. Konkret betyder detta att vägleda länsstyrelserna i deras arbete med tillsyn, utgöra underlag för dialogen mellan kommunerna och länsstyrelserna kring utvecklingsmedel och vara ett material för den kommunala planeringen. I första hand riktar sig rapporten till politiker och ledande tjänstemän. Den långsiktiga visionen är att kunskaperna tillsammans ska bidra till en utveckling av den öppna vården till såväl ökad kvalitet som ökad mångfald. Genomförande Kartläggningen har genomförts parallellt i Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Örebros och Värmlands län. Sammantaget har arbetet omfattat 64 kommuner. Informationsinsamlingen har skett under perioden februari till april 2006, och den bild av tjänsterna som presenteras var den som gällde i respektive kommun under denna period. Arbetet har samordnats av Dalarnas forskningsråd och de fem länskartläggarna har träffats en gång per månad från februari till maj Vid dessa möten har den teori och de begrepp som använts inom tjänsteforskningen introducerats. Dessutom har det skett ett fortlöpande arbete med att avgränsa, definiera och strukturera den information som samlats in genom kommunintervjuerna. I uppdraget från länsstyrelsen låg att identifiera och beskriva insatser/tjänster utformade för att möta behov hos personer med missbruksproblem samt deras anhöriga och barn. Socialt arbete bedrivs i en komplex vardag där många uppgifter och processer pågår samtidigt. Arbetet är i hög grad beroende av de förhållningssätt och den arbetskultur som präglar förvaltningen och de olika verksamheterna. En målsättning i kartläggningsarbetet har varit att söka urskilja de tjänster som erbjuds speciellt för behov hos personen med missbruksproblem och hans eller hennes anhöriga. Det allmänna sociala arbetet har lämnats utanför i detta arbete. Inte heller har socialsekreterarens utredande och myndighetsutövande arbete tagits med. 7

11 Urval Under kartläggningsarbetet har det i uppdraget funnits en strävan efter att identifiera insatser med ett visst mått av struktur och tydlig inriktning samt avgränsa dessa från det mer allmänna sociala arbetet. Mot bakgrund av denna strategi upprättades en sorts urvalsram för vilka insatser som skall redovisas i denna kartläggning. De insatser av öppenvårdskaraktär vi identifierat under inventeringen ute i kommunerna har bedömts utifrån tre kriterier: 1. Verksamhetsidé 2. Struktur 3. Resurser Öppenvårdsinsatserna har bedömts utifrån hur hög grad tjänsten är utvecklad i förhållande till verksamhetsidé, grad av struktur i utförandet samt resurser och förutsättningar som finns inom systemet för att utföra tjänsten (exempelvis personal, kunskap och materiella resurser). Om de identifierade tjänsterna bedömts uppfylla en tydlighet i alla tre kriterierna eller i två av dessa kriterier har tjänsten också redovisats i denna kartläggning. Om tjänsten inte förefallit uppfylla en tydlighet i något av kriterierna, har den inte redovisats som en tjänst alls eller alternativt nämnts under rubriken övrigt i rapporten. I detta sammanhang är det viktigt att notera att de bedömningar som gjorts av tjänsterna enligt de tre kriterierna primärt har syftat till att avgränsa tjänsten från det mer allmänna sociala arbetet. Bedömningarna innehåller dock inga värderingar kring tjänsternas effektivitet eller kvalitet då en sådan värdering skulle kräva ett helt annat upplägg av utvärderande karaktär. Många gånger har det varit svårt att bedöma om en tjänst/insats är så strukturerad att den skall presenteras i kartläggningen. Det har också givetvis funnits gränsfall och möjligheter till olika tolkningar. Dessa gränsfall och olika tolkningar har diskuterats under de gemensamma kartläggningsträffarna med en strävan efter att uppnå enhetliga bedömningar i de fem länen. Särskilt svårt har urvalsförfarandet varit i små kommuner där graden av specialisering av naturliga skäl är lägre. Även arbetsformer inom ramen för socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet kan ha karaktären av relativt strukturerade öppenvårdsinsatser. Framför allt förefaller insatser av motiverande och rådgivande karaktär finnas som en viktig och mer eller mindre strukturerad insats inom socialtjänsten. Som tidigare nämnts har dock en avgränsning gjorts gentemot den myndighetsutövande och utredande verksamheten varför dessa insatser inte redovisas i denna rapport Informationsinsamlandet i Gävleborgs län Insamlandet av den övergripande informationen i syfte att få en översikt av vad kommunerna i Gävleborgs län har att erbjuda i form av öppen missbrukarvård har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Strategin vid urvalet av intervjupersoner har varit att välja ut personer som har en god överblick över öppenvårdsinsatserna i kommunen. Intervjuerna har följt en intervjuguide (jmf Kvale, 1997) med en översikt över de områden som avsågs täckas och förslag till frågor (bilaga 2). För att komplettera den övergripande informationen har även intervjuer gjorts med personal som deltar direkt i utförandet av olika insatser eller på annat sätt har god kännedom om detta. Dessa intervjuer har tagit bäring på centrala aspekter som används inom tjänsteforskningen 8

12 för att analysera en tjänst. Intervjuerna har fokuserat på att använda ett raster för att närma sig den enskilda tjänstens karaktär enligt nedanstående: Målgrupp (Vilka riktar sig tjänsten till?) Erbjudandet (Hur ser erbjudandet till klienten ut?) Behov (Vilka behov avser tjänsten tillgodose?) Innehåll (Vilka inslag finns i tjänsten och hur ser utförandeprocessen ut?) Omfattning (Tidsmässig omfattning, intensitet, kapacitet?) Lite om validitet och reliabilitet Denna kartläggnings validitet och reliabilitet handlar givetvis om hur urvalet av intervjuade personer gjorts, hur intervjuerna utformats och genomförts samt hur utsagorna tolkats och bearbetats. Det material som insamlats under intervjuerna har inte alltid haft karaktären av exakta och explicita svar på exempelvis vilket behov en insats avser möta, utan snarare varit av flödigt beskrivande karaktär. Detta har ibland inneburit nödvändigheten av kvalitativa tolkningar från författarens sida. De ansatser som gjorts för att öka graden av validitet och reliabilitet i denna studie är framför allt: En intervjuguide har använts för att uppnå enhetlighet i intervjuerna. Kompletterande intervjuer har gjorts vid otydligheter eller frågeställningar. Under intervjuandet har min strävan varit att inte påverka intervjupersonen i någon riktning annat än den att uppmuntra till beskrivande utsagor. Det utskrivna materialet med mina kvalitativa tolkningar har kommunicerats med de intervjuade personerna samt ledningspersonal inom individ och familjeomsorgen i varje kommun. Deras synpunkter har sedan arbetats in i materialet. Kartläggningens inriktning och utfall i stort påverkas givetvis också av de teoretiska utgångspunkterna från tjänsteforskningen vi valt. Denna teoretiska ram innebär antagligen såväl möjligheter som begränsningar när det gäller att inventera och beskriva öppenvårdsinsatser. Anledningen till valet av teoretiska verktyg från tjänsteforskningen är en strävan av att få tillgång till ett sorts raster att lägga på det insamlade materialet för att enhetligt och tydligt kunna definiera och analysera de identifierade öppenvårdsinsatserna. Teoretisk utgångspunkt Som teoretisk utgångspunkt har vi i kartläggningsarbetet tagit stöd i tjänsteforskningen. Detta var en av kartläggningsuppdragets premisser. Inom tjänsteforskningen har man utvecklat begrepp och strukturer med uppgiften att beskriva tjänster. I det kommande avsnittet ges en kortfattad beskrivning av de grundläggande begreppen. En fördjupad beskrivning kan den intresserade få genom rapporten Klienten som medproducent tjänsteperspektiv på den sociala barnavården (Messing & Westlund 2004). Tjänst Ordet tjänst används inom tjänsteforskningen i betydelsen handlingar som är till nytta för någon annan, således ej en befattning eller ställning i arbetslivet. Efter Edvardsson (1996) definieras tjänster som en kedja av (sekventiella och parallella) värdeskapande aktiviteter eller handlingar, vilka bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat. I processen medverkar klienten genom att utföra olika moment i interaktion med socialarbetaren. Till 9

13 skillnad från varor är tjänster immateriella. De produceras och konsumeras samtidigt, och detta sker med klienten som medproducent. Man kan uttrycka det som att tjänster kommer till, utförs och mottas i relationer. I beskrivningen av en tjänst tar man fasta på vad som görs och söker besvara frågan: Vad pågår här? Ett fullödigt svar på frågan vad pågår här innefattar: handlingen (vad), aktörerna (vem/vilka), situationen (när och var), tillvägagångssättet, hjälpmedel, stil (hur och hurudant) samt syftet (varför). Tjänstelogiken Att tjänster kommer till, utförs och mottas samtidigt och med klienten som medproducent innebär att tjänster inte kan lagras. En socialförvaltning kan och bör ha förutsättningar och beredskap att utföra tjänster. Detta betyder att förvaltningen måste ha tillgång till de resurser, kompetenser och materiella förutsättningar som behövs för att genomföra tjänsten. En viktig aspekt, som särskiljer socialtjänsten från många andra verksamheter, är att relationen mellan klienten och socialarbetaren varierar. Den kan vara frivillig och önskad men också tvingande där klienten måste ha en kontakt vare sig han eller hon vill det eller ej. Detta ger socialarbetaren den viktiga uppgiften att skapa den samarbetsrelation som tjänsten kräver. Ytterligare en aspekt av tjänstelogiken är att samma tjänst kommer att utföras något olika från gång till gång eftersom den skapas i mänskliga möten med de möjligheter och begränsningar dessa ger. Socialtjänstens meny De tjänster förvaltningen har beredskap för att genomföra kan presenteras i en meny jämför med restaurangen där menyn talar om vilka rätter och drycker man har förberett sig på att kunna servera sina gäster. Tjänsterna, och därmed menyn, riktas till en viss grupp av klienter och är anpassade till de behov hos klienten socialtjänsten skall och/eller lämpligen bör möta. För personer med missbruksproblem ska alltså tjänsterna svara mot hans eller hennes specifika behov. Missbrukets karaktär medför att anhöriga, inkluderande barn, har angelägna behov som socialtjänsten är ålagda att möta. Klienterna klassificeras i olika målgrupper som man tänker sig har delvis olikartade behov vilket i sin tur kräver olika tjänster. Varje målgrupp kan i sin tur ha en rad legitima behov och därmed sammanhängande tjänsteerbjudanden. Menyn får formen av en matris där man vågrätt anger vilken mottagare av tjänsten som är i fokus, och lodrätt anger vilken typ av tjänst eller intervention som erbjuds. Producentens perspektiv Beroende på om man är klient eller socialarbetare betraktar man tjänsten ur olika perspektiv. Kartläggningsarbetet har utgått från producentens perspektiv. Vad innebär då detta mer i detalj? Förutsättningar och beredskap Socialtjänsten kan inte lagra och leverera tjänster, men däremot tillhandahålla förutsättningar för tjänster. För detta krävs att organisationen har en uppfattning om vad klientens behov består i och hur detta behov på lämpligaste sätt ska mötas. Idén om behovet och hur detta ska mötas benämns tjänsteerbjudande varför och vad. Till förutsättningarna hör också att organisationen har en plan för vilka aktiviteter som skall genomföras, tillsammans med vem och i vilken ordning för att tjänsteerbjudandet ska förverkligas. Detta kallas tjänsteprocessen och inriktas på hur det konkreta arbetet ska gå till. Den tredje aspekten av förutsättningar och beredskap är att organisationen har tillgång till de personella, organisatoriska och materiella resurser som krävs för att genomföra tjänsteprocessen ett tjänstesystem. 10

14 Sammanfattningsvis kan man uttrycka det så att: Tjänstesystemets resurser och struktur ska stödja tjänsteprocessen, och att tjänsteprocessen realiserar tjänsteerbjudandet samt att tjänsteerbjudandet tillgodoser behovet. Eller vise versa, det vill säga klienternas behov måste styra vilka erbjudanden socialtjänsten tar fram, erbjudandena måste backas upp av väl genomtänkta tjänsteprocesser och att dessa processer i sin tur kräver stöd i form av resurser och lämplig organisation. De tre komponenterna växelverkar med varandra och i samtliga tre finns klienten med. Producentens modell illustreras i figur 1. Tjänsteerbjudande Mottagare Klient Deltagare Resurs Tjänsteprocessen Tjänstesystemets resurser och struktur Figur 1: Producentens modell efter Westlund & Edvardsson (1998) sid

15 Den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län Gävleborgs län består av tio kommuner som överlappar två landskap, Gästrikland och Hälsingland. Den totala befolkningen i länet uppgick under andra kvartalet 2006 till invånare. Beskrivningen av länets öppenvårdsinsatser inleds nedan med en beskrivning av några aspekter som är centrala i arbetet med alkohol- och drogproblematik i Gävleborgs län. Tanken är att ge läsaren en bild av de förutsättningar och tongivande tankegångar som utgör grunden för den öppna beroende- och missbrukarvården i länet. Samordnad beroendebehandling i Gävleborgs län (SBG) I en motion i landstingsfullmäktige i mars 2001 konstaterades det att det i Söderhamn fanns en mycket välfungerande beroendemottagning som drevs i samverkan mellan Söderhamns kommun och landstinget. Denna motion blev startskottet för ett utvecklingsarbete i länet med målet att verka för att behandling av beroendesjukdomar utvecklas i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Kommunförbundet i Gävleborgs län beslutade som ett led i detta att ansöka om projektmedel hos finansdepartementet för att åstadkomma en utvecklad samverkan i beroendefrågor. Ansökan renderade medel i form av statsbidrag för kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning i syfte att främja samverkan mellan kommuner och landsting. Projektet, som pågått sedan november 2003, syftar till att samordna och utveckla länets beroendebehandling och kunna integrera kommunal beroendebehandling med landstingsverksamhet och privata vårdgivare i en samarbetsorganisation kallad SBG Samordnad beroendebehandling i Gävleborg. I projektet ingår Landstinget Gävleborg, länets tio kommuner, näringslivet, Alna Öst (resurs för företag och organisationer i alkohol- och drogfrågor, se ordlista) samt privata vårdgivare (Persson och Westin, 2004). Projektets organisation är utformad med en politisk styrgrupp, en ledningsgrupp samt en projektledning. En viktig del i organisationen är också ett nätverk med ett 50-tal representanter från samtliga kommuner, landstinget, näringslivet, Alna Öst samt privata vårdgivare. I detta nätverk har det ägt rum nätverksträffar i de olika länsdelarna för att inventera och diskutera hur lokala lösningar passar in i de bärande tankegångarna i en samordnad beroendebehandling. De bärande tankegångarna inom projektet är att bygga upp fyra beroendecentrum i länet i nära samverkan mellan kommunerna och landstinget. Syftet med tillskapandet av beroendecentrum är att i samverkan mellan landsting och kommuner tillskapa en god prevention och behandling av alkohol- och drogproblem i länet. Den enskilde skall uppleva beroendevårdens insatser som en integrerad del i en obruten vårdkedja, det vill säga en helhet oavsett vårdform och ansvarig vårdgivare. Centralt i projektet är en strävan att skapa en professionell beroendebehandling med lika kvalitet för alla länsmedborgare. 12

16 Förslaget som arbetats fram inom projektet är att indela länet i fyra regioner där kommunerna i varje region knyts till ett beroendecentrum enligt nedan: Gävle kommun (ett eget beroendecentrum) Västra Gästrikland (Sandviken, Hofors, Ockelbo) Södra Hälsingland (Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn) Norra Hälsingland (Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig) I nuläget finns det beroendecentrum i Gävle, Västra Gästrikland (lokaliserat till Sandviken) och i Söderhamn. Enligt det förslag som arbetats fram inom ramen för SBG-projektet (Persson och Westin 2004) är planen framöver att undersöka förutsättningarna för att bygga upp ett beroendecentrum för norra Hälsingland (planerad lokalisering till Hudiksvall) samt organisatoriskt knyta ihop kommunerna i södra Hälsingland (Bollnäs och Ovanåker) med det befintliga beroendecentret i Söderhamn. Länsavtal kring avgiftning Sedan 2004 har alla länets kommuner tillgång till samma landstingsfinansierade avgiftningsavtal och möjlighet att skicka patienter som behöver inneliggande avgiftning till nedanstående avgiftningsenheter: Self Help Kliniken i Söderhamn (privat vårdgivare) Lindalens behandlingshem (privat vårdgivare) Beroendeenheten, avd 65, vid Falu lasarett Nada-akupunktur Nada-akupunktur (National Acupuncture Detoxification Association) är ett centralt inslag inom beroendebehandlingen i Gävleborgs län och finns tillgänglig vid flertalet verksamheter inom beroendebehandling. Vid beroendecentrum i Söderhamn, Gävle och Västra Gästrikland erbjuds alla patienter akupunktur oavsett om de deltar i en poliklinisk avgiftning/nedtrappning, primärbehandling, eftervård, anhörigbehandling eller annan kontakt med verksamheten. Nada-akupunktur är en öronakupunktur som bygger på att frisätta kroppsegna signalsubstanser och endorfiner vilket motverkar, oro, stress, smärta, drogsug, sömnproblem med mera. Akupunkturen kombineras ibland med avslappningsövningar. Förutom de medicinska effekterna innehåller akupunkturen, enligt sjuksköterskorna som sätter nålarna, ett omvårdande inslag som ger öppningar till samtal, närhet och pedagogiska verktyg i behandlingskontakten. Självhjälpsgrupper, Minnesotamodellen och Tolvstegsbehandling I Gävleborgs län har en stor del av öppenvårdsarbetet haft sin tankemässiga förebild i Tolvstegsbehandling, Minnesotamodellen och självhjälpsgrupper så som AA (Anonyma alkoholister), NA (Anonyma narkomaner) och Länkarna. Därför ges nedan en kort beskrivning av dessa behandlingsmässiga utgångspunkter. 13

17 Självhjälpsgrupper I Skandinavien blev självhjälpsgrupper kända via artiklar i tidskriften Det Bästa på 1940-talet då självhjälpsorganisationen Länkarna startade sin verksamhet i Stockholm. På 1950-talet bildades den första AA-gruppen i Sverige och rörelsen har sedan 1970-talet växt och 1999 fanns över 500 AA-grupper i Sverige. I Gävleborgs län finns cirka 20 AA-grupper samt cirka tio NA-grupper som har möten minst en gång i veckan, och på större orter varje dag. Separata veckovisa kvinnomöten förekommer också på flera ställen i länet (Klippmark, 2002). Självhjälpsrörelsen AA beskriver sig på sin hemsida som en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, förhoppningar och sin styrka med varandra för att lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholism. Enda villkoret för deltagande är den enskildes önskan att sluta dricka. Rörelsen är helt obunden, självfinansierad genom frivilliga bidrag, deltar inte i offentliga debatter och saknar reglementen. AA:s program grundar sig på de tolv stegen (se bilaga 1), de tolv traditionerna, den stora boken och några andra dokument. De tolv traditionerna kan sägas vara interna ordningsregler för att trygga självhjälpsgruppernas existens, tillväxt, självstyre och anonymitet. Den stora boken hos AA innehåller ett 40-tal personliga berättelser som beskriver hur personerna uppnådde stabil nykterhet för första gången med hjälp av AA. Anonyma alkoholisters 24-timmarsprogram är ett uttryck för hur AA-medlemmen försöker lösa problemet med att hålla sig nykter. Det gäller att vara nykter nu. I dag ska jag inte dricka något. I morgon kanske jag blir frestad att ta ett glas. Men den dagen, den sorgen. Nu gäller det att inte dricka något det här dygnet. Anonyma Narkomaner, NA, är tillfrisknade narkomaner som möts regelbundet för att hjälpa varandra att bli drogfria. NA:s program innebär total avhållsamhet från alla droger. Enda villkoret för medlemskap är att sluta använda droger. Verksamheten är lik den för AA med Tolvstegsprogrammet som grund. För NA innefattar dessa steg att erkänna att det existerar ett problem, att söka hjälp, självbedömning, konfidentiellt självavslöjande, gottgörelse där skada har åsamkats och arbete med andra drogberoende som vill tillfriskna. Minnesotamodellen och Tolvstegsprogrammet Minnesotamodellen introducerades i Sverige vid en konferens i Stockholm Modellen har växt fram ur självhjälpsrörelsen. Med utgångspunkt i texter från SiS hemsida, SCAA:s hemsida (Ideell stiftelse som bland annat sprider kännedom om Minnesotamodellen) samt Klippmarks (2002) rapport om missbrukarvården i Gävle och Gävleborgs län kan Tolvstegsbehandlingen sammanfattas enligt nedan: Tolvstegprogrammet, eller den så kallade Minnesotamodellen, bygger på att beroendet är en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande. Behandlingen är uppbyggd i tolv steg, där det första steget innebär att man erkänner sitt beroende. Behandlingen sker oftast i gruppform och följer ett strukturerat program som innehåller bland annat lektioner kring kemiskt beroende ur olika synvinklar som exempelvis sjukdomsbegreppet, förnekandet och återfallsprevention. I gruppen sker samtal, erfarenhetsutbyte och övningar (ibland läxor) kring missbrukets konsekvenser och påverkan på det egna livet. Centralt i gruppaktiviteterna är att identifiera sig med andra missbrukares situation och livshistoria och genom detta få insikt och styrka att börja ta ansvar för sitt tillfrisknande. Denna del i behandlingen benämns ofta primärbehandling. 14

18 Centralt under primärbehandlingen är att skapa insikt om det beroende den enskilde har utvecklat och att få patienten att ärligt för sig själv och för andra ge den sanna bilden av sin beroendesituation. Primärbehandlingen brukar omfatta cirka sex veckor i öppenvård eller fyra fem veckor i slutenvård. De resterande stegen i tillfrisknandet arbetar man med under efterbehandlingen som ofta pågår under cirka ett år, cirka en gång i veckan samt på lång sikt i självhjälpsgrupp. Med den grundsyn som är rådande inom Tolvstegsorienterad behandling betraktar man primärbehandlingen enbart som en vändpunkt och förutsätter att patienten har livslång kontakt med AA (eller NA) för att säkra ett nyktert (drogfritt) liv. I enlighet med det Tolvstegsbaserade synsättet ser man alkoholism och annat drogberoende som en sjukdom vilken är kronisk men behandlingsbar. En viktig aspekt i behandlingsarbetet är också inriktningen på den andliga sidan av personligheten. I ett drogberoende har de som drabbas fått ett stort tomrum i sitt inre. En väsentlig uppgift i behandlingen är därför att väcka medvetenhet hos patienterna att det är lika viktigt som drogfrihet att få ett meningsfullt innehåll i livet. Utan en sådan förändring i personligheten vet man erfarenhetsmässigt hur svårt det är att få drogfriheten att bli permanent. Det andliga innehållet kräver inte något religiöst ställningstagande. En viktig del av behandlingen är också anhörigveckorna som ofta förekommer i behandlingen. Dessa syftar till att medvetandegöra anhöriga och andra närstående om rollerna i en familj med drogberoende samt visa på vägar ut ur problemen med hjälp av självhjälpsgrupper, exempelvis Al-Anon (Stödgrupp för anhöriga. Se ordlista). Ofta erbjuds också särskilda anhörigprogram där de anhöriga på ett strukturerat sätt kan bearbeta sin anhörigproblematik. Den Tolvstegsorienterade behandlingen utförs ofta av terapeuter med egen erfarenhet av drogmissbruk. Kravet brukar vara att de själva gått igenom behandling och därefter varit fria från droger i minst två år samt genomgått en utbildning med inriktning mot alkohol- och drogberoende. Behandlarna brukar kallas alkoholterapeuter, alkoholrådgivare eller addictologer beroende på vilken typ av utbildning de genomgått. Begreppen beroende missbruk skadligt bruk Det förefaller som om personal inom individ- och familjeomsorgen av tradition använder begreppet missbruk som en samlingsterm vilket uppmärksammats under intervjuerna i denna studie. Personal med Tolvstegsinriktning, medicinsk inriktning (beroendemedicin) eller överhuvudtaget personal som arbetar operativt med behandling förhåller sig ofta mer stringent till begreppsdefinitionerna för beroende missbruk skadligt bruk som bland annat återfinns i ICD 10 och DSM IV enligt nedan: Beroende Substansberoende är ett centralt begrepp för diagnostiken av sjukdomstillstånd förorsakade av alkohol, läkemedel eller narkotika. Enligt ICD 10 avser detta en grupp fysiologiska beteendemässiga och kognitiva fenomen där den beroendeframkallande substansen får en mycket högre prioritet för individen än andra beteenden, som tidigare haft större betydelse. För att ställa diagnosen beroende krävs att tre av nedanstående kriterier är uppfyllda under det senaste året. 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt 2. Abstinensbesvär när bruket upphör, 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs, 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget, 15

19 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika, 6. Varaktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas, 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. Missbruk är en diagnostisk term i DSM IV för att beteckna ett tillstånd (substance abuse) som vanligtvis föregår DSM IV-diagnosen beroende. Termen missbruk i denna betydelse är kopplad till fyra kriterier varav ett skall vara uppfyllt under det senaste året. Kriterierna är följande: 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket 4. Fortsatt användning trots återkommande problem Skadligt bruk (harmful use) av alkohol/droger är motsvarande term till missbruk i ICD 10. Skadligt bruk definieras enligt följande: Bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk (som hepatit vid intravenöst missbruk) eller psykisk (som depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion). En avgörande skillnad mellan missbruk och beroende är graden av tillvänjning som är större vid beroende. Missbruk skiljer sig också i konsumtionsmönstret som kan variera kraftig över tid från beroende där konsumtionsnivån är mera konstant (Infomedica). Under denna kartläggning har det framförts synpunkter från initierade behandlare om värdet av att särskilja begreppen som ett led i metodutvecklingen för att möta olika typer problematik hos den enskilde och skapandet av ett gemensamt språk inom professionen. Min strategi har varit att försöka särskilja i så stor utsträckning som möjligt men jag är medveten om att termen missbruk ibland används som ett övergripande begrepp. 16

20 Presentation av kommunernas öppenvårdsinsatser De tio kommunernas öppenvårdsinsatser redovisas inledningsvis i en kommunmeny som ger en överskådlig bild över vad som finns tillgängligt för kommunmedborgarna i den aktuella kommunen. Strategin vid utformandet av menyerna har varit att illustrera så tydligt som möjligt vilka insatser som finns och vilken målgrupp de vänder sig till. Som ett led i detta är kommunmenyerna indelade i kolumner för olika målgrupper (vuxna män och kvinnor, unga vuxna män och kvinnor, vuxna anhöriga samt anhöriga barn/ungdomar). Menyerna är också uppdelade i rader för olika typer av insatser (rådgivande/motiverande, behandlande, upprätthållande, arbetsstöd och boendestöd). Längst ned i kommunmenyerna finns en rad för övriga insatser som faller utanför de övriga kriterierna i kommunmenyn men som bedöms väsentliga att redovisa. Tydliggörande av specialisering För att tydliggöra graden av specialisering gentemot olika målgrupper har skiljelinjen mellan kolumnerna för män och kvinnor tagits bort i de fall där insatsen riktar sig till bägge könen, exempelvis vid mixade behandlingsgrupper. När det gäller kolumnen för unga vuxna (cirka år) redovisas endast insatser som har en specifik inriktning mot denna målgrupp trots att flertalet vuxenverksamheter vänder sig till personer från 18 år och äldre. Tanken med ovanstående strategier är att åskådliggöra avsaknaden av specialisering tydligare än om samma text återkommer i flera kolumner. Symbolen * i kommunmenyn markerar att insatsen är öppen utan krav på biståndsbeslut eller registrering vid kommunens myndighetsutövande verksamhet. Efter presentationen av kommunmenyn beskrivs kortfattat den öppna beroende/missbrukarvårdens organisation i respektive kommun. Därefter följer en kortfattad beskrivning av de befintliga öppenvårdsinsatserna i kommunen samt specificering av insatsen utifrån följande aspekter: Målgrupp Behov Erbjudande Innehåll Omfattning Kommunerna redovisas gruppvis enligt SBG:s indelning enligt nedan: Gävle Västra Gästrikland (Sandviken, Hofors, Ockelbo) Norra Hälsingland (Hudiksvall; Ljusdal; Nordanstig) Södra Hälsingland (Söderhamn, Ovanåker, Bollnäs) 17

21 Gävle kommun invånare (första kvartalet 2006) Öppenvårdsinsatserna inom beroende/missbrukarvården i Gävle kommun är i huvudsak organiserade i två enheter: Gävle beroendecentrum (GBC) och Kompassen. Bägge verksamheterna ligger organisatoriskt under enheten Gävle familjecenter (GFC). Gävle beroendecentrum vänder sig i första hand till personer över 25 år. Kompassens verksamhet har inriktat sig på den yngre målgruppen mellan år. Ytterligare en aktör inom öppenvård är Grindens verksamhet som tillhandahåller insatser i form av barn- och ungdomsgrupper samt föräldragrupper. Grindens verksamhet är en del av socialtjänsten i Gävle och ligger organisatoriskt under Gävle familjecenter. För målgruppen personer med dubbel diagnos (alkohol/ drogproblematik psykiatrisk problematik) finns verksamheten Team Douglas som är ett samarbete mellan socialtjänst, omvårdnad Gävle och psykiatrin som bedriver olika motivationsoch stödinsatser. Fokus Vuxna Unga vuxna Anhöriga Typ Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn/ungdom Rådgivande/ motiverande Behandlande Upprätthållande *Öppen mottagning på GBC Måndag fredag eller tidbokning *KOM (kunskaps- och motivationsprogram) Mixad grupp, 3 veckor, 3 gånger/vecka. Enskilda motivationssamtal för personer med dubbel diagnos på Team Douglas. Individuell planering. *Poliklinisk avgiftning. Grupp, halvdag, måndag fredag eller enskilt med individuell planering. *Tolvstegsorienterad grundbehandling för män i grupp, 10 veckor, 3 timmar, 3 gånger/vecka. *Tolvstegsorienterad grundbehandling för kvinnor i grupp 10 veckor, 3 timmar, 3 gånger/ vecka. Kvinnohemmet Olivia Öppen dagbehandling, grupp och enskilt månader. Nudax - Tolvstegsorienterad primärbehandling i mixad grupp. 8 veckor, mån - *Tolvstegsorienterad efterbehandling i grupp för män 39 veckor, 2 timmar/vecka. fre fm. *Tolvstegsorienterad efterbehandling i grupp för kvinnor i grupp 39 veckor, 2 timmar/vecka. Kvinnohemmet Olivia. Öppen dagbehandling, grupp och enskilt månader *Mottagning på Kompassen Måndag fredag. *Bojen Enskilda samtal med personer som är positiva på drogtest under max två månader. Måndag fredag enligt individuell plan. *Lotsen Vägledande/ motiverande kunskapsprogram i mixad grupp, 4 veckor, måndag fredag. Team Vågen Enskilda samtal och gruppaktiviteter. Individuell planering. *Trossen Tolvstegsorienterad primärbehandling i mixad grupp. 8 veckor, måndag fredag. *Kajen. Tolvstegsorienterad efterbehandling i mixad grupp. 8 månader, två gånger/vecka. Team Vågen Enskilda samtal och gruppaktiviteter. Individuell planering *Enskilda samtal och rådgivning på kompassen och beroendecentrum. *Anhörigbehandling i grupp (grund). 12 veckor, 1 gång/vecka. *Grinden Föräldragrupper. 10 tillfällen, två timmar/vecka. Nudax Anhörigbehandling i grupp. 16 veckor, 1 gång/vecka. *Efterbehandling för anhöriga i grupp 12 veckor, en gång/vecka. *Grinden Barn och ungdomsgrupper. Terminsvis, träffar 1 gång/vecka. 18

22 *Daglig stödgrupp - Måndag fredag.1,5 timme, fyra veckor eller längre. *Elefanten 1 Återfallsprevention i mixad grupp. 2 gånger/vecka, 3 4 månader. *Elefanten 2 Återfallsprevention i mixad grupp. 1 gång/vecka, 6 8 månader. Team Douglas Enskilda samtal och aktiviteter för personer med dubbel diagnos. Nudax Tolvstegsorienterad eftervård i mixad grupp. En eftermiddag/vecka under 10 måadern samt 2 träffar/månad under 12 månader. Boendestöd Arbetsträning/ sysselsättning Annat *Grinden Föräldragrupper. 10 tillfällen, 2 timmar/vecka. Boendestödsverksamheten Ny Start Praktiska Självhjälpsgrupper (AA, NA, ACoA, DAA, UPIAA, Al-Anon, Länken, FMN, Kaos, Ria, LP-kontakten). Flik (Föreningen för lek, idrott och kultur). Insatsråd, öppna föreläsningar på GBC, Nada-akupunktur mm. Insatser vid Gävle beroendecentrum (GBC) Insatserna/tjänsterna vid Gävle beroendecentrum vänder sig i första hand till personer över 25 år medan Kompassens verksamhet är särskilt inriktad på ungdomar och unga vuxna mellan år. Det är rullande och öppet intag till de olika insatserna utan krav på registrering och biståndsbeslut. Behandlingsresurserna vid GBC består av fem sjuksköterskor, 8,5 alkohol- och drogterapeuter samt en läkare på halvtid (läkartjänsten och två sjukskötersketjänster är landstingsfinansierade). Mottagning Öppen mottagning måndag fredag, Förutom den öppna mottagningen finns möjlighet till bokade samtal under andra tider. Alla personer som söker sig till GBC går via mottagningen innan de kommer till andra insatser. Mottagningen inrymmer framför allt tjänsterna bedömning (medicinsk och psykosocial), rådgivning, motivationssamtal samt slussning till lämpliga insatser. Anhöriga kan också vända sig till mottagningen för rådgivning mm. Behov: Bedömning och klargörande av problematik samt motivation till förändring. Erbjudande: Enskilda samtal, medicinsk och psykosocial bedömning. Innehåll: Kartläggning av missbruks/beroendemönster (ADDIS, droganamnes), medicinsk bedömning drog- och alkotester, slussning till andra insatser och remitterande till slutenvårds avgiftning vid behov. Målgrupp: Vuxna män och kvinnor med missbruksproblematik samt anhöriga. Omfattning: Cirka 1 3 besök. Poliklinisk avgiftning Poliklinisk avgiftning där patienterna förutom den medicinska behandlingen kan delta i ett motivations och stabiliseringsprogram i gruppform. Om avgiftningsgruppen är fullbelagd eller om andra skäl finns kan dock den polikliniska avgiftningen genomföras enbart genom individuella kontakter med mottagningen. Gruppverksamheten sköts av en alkohol- och drogterapeut i en lokal som är avskiljd från GBC:s övriga verksamhet. Gruppverksamheten syftar till att bistå med psykosocialt stöd och upprätthållande av motivation under avgiftnings- 19

23 tiden samt utgöra en brygga till fortsatt behandling. Sjuksköterskorna som är knutna till avgiftningen har delegation att remittera till slutenvårdsavgiftning vid behov. Behov: Avgiftning, abstinensbehandling, nedtrappning av abstinenslindrande läkemedel. Erbjudande: Avgiftning och abstinensbehandling i kombination med en stödgrupp. Innehåll: Daglig kontakt med sjuksköterska, medicinering i förekommande fall, akupunktur enligt NADA, föreläsningar, gruppaktiviteter, alkohol- och drogtest. Frukost, lunch och fika ingår. Möjlighet att vila/sova vid behov finns i avgiftningslokalen. Målgrupp: Vuxna män och kvinnor med resurser att klara en poliklinisk avgiftning. Omfattning: Fem förmiddagar/vecka. Individuell behandlingstid. Stödgruppen har plats för cirka åtta patienter Kunskaps- och motivationsprogram (KOM) KOM-programmet bedrivs i föreläsningsform kring olika teman (Tolvstegsorienterat) och har mer karaktären av undervisning kring beroende än behandling. Programmet syftar till att vara förberedande för grundbehandling. För deltagande krävs total drogfrihet. Kraven på närvaro är höga och man skrivs ut efter upprepad ogiltig frånvaro Behov: Insikt om problematik och motivation till förändring. Erbjudande: Utbildning i grupp. Innehåll: Kunskapsprogram i föreläsningsform. Målgrupp: Män/kvinnor med oklar motivation till behandling. Omfattning: Tre gånger/vecka (måndag, onsdag, fredag i tre veckor om totalt nio tillfällen). En grupp om upp till 30 deltagare. Grundbehandling Tolvstegsinriktad gruppbehandling för kemiskt beroende och spelberoende. Behandlingen är differentierad i olika grupper om tre mansgrupper, en kvinnogrupp och en mixad grupp för spelberoende. Behandlingen löper tre dagar i veckan. Vid två tillfällen är det terapigrupp med arbetsuppgifter, vid det tredje tillfället är det en föreläsning (öppen för allmänheten) med efterföljande diskussion i gruppen. Varje deltagare får ett arbetsmaterial med individuella uppgifter (hemläxor). Under behandlingen uppmuntras patienten att delta i självhjälpsgrupp. Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktighet nykterhet. Erbjudande: Behandling i enkönad grupp. Innehåll: Terapigrupp med arbetsuppgifter som följer ett arbetsmaterial, föreläsningar och diskussioner. Målgrupp: Kemiskt beroende vuxna män och kvinnor. Omfattning: Tio veckor, tre timmar, tre gånger/vecka. Cirka deltagare/grupp. Efterbehandling Tolvstegsinriktad efterbehandling som riktar sig till dem som genomfört grundbehandlingen inom GBC eller annan behandling vid exempelvis behandlingshem. Efterbehandlingen är uppdelad på två grupper för män, två grupper för kvinnor och en mixad grupp för spelberoende. Det finns möjlighet att gå på efterbehandling såväl dagtid som kvällstid. Varje gruppmedlem får en arbetsbok med uppgifter att arbeta med under efterbehandlingen. Behov: Upprätthållande av nykterhet. Erbjudande: Behandling i enkönad grupp. Innehåll: Gruppaktiviteter och föreläsningar. Arbetsuppgifter som följer en arbetsbok. Målgrupp: Män och kvinnor som genomfört primärbehandling. Omfattning: 39 veckor, en träff i veckan om cirka två timmar deltagare/grupp. 20

24 Anhörigbehandling (Grundbehandling) Tolvstegsorienterad anhörigbehandling som i första hand vänder sig till personer som har anhöriga med alkohol- och/eller drogberoende i behandling vid GBC. Grundbehandlingen syftar till att ge kunskap om sjukdomen alkoholism/kemiskt beroende. Behandlingen strävar vidare efter att medvetandegöra hur en person med beroendeproblematik påverkar sin omgivning. Centralt är också kontakten och utbytet med andra anhöriga samt introduktionen till självhjälpgrupper som Al-Anon och ACoA. Behov: Förändring av medberoendemönster, bearbetande av känslor och upplevelser. Utbyte av erfarenheter med andra i samma situation. Erbjudande: Behandling/utbildning i mixad grupp. Målgrupp: Vuxna anhöriga till alkohol- eller drogberoende (i mån av plats även anhöriga till spelberoende). Innehåll: Föreläsningar, gruppsamtal, individuella arbetsuppgifter, självdiagnos, upprättande av en handlingsplan till förbättring. Omfattning: Tolv veckor. En träff/vecka, halvdag personer/grupp (två grupper). Anhörigbehandling (efterbehandling) Efterbehandlingen för anhöriga är en fördjupning och fortsättning av grundbehandlingen där de anhöriga får fortsätta och stabilisera det påbörjade förbättringsarbetet. Behov: Fortsatt förändringsarbete och upprätthållande av genomförda framsteg. Erbjudande: Behandling i mixad grupp. Innehåll: Föreläsningar, diskussioner i grupp. Fortsatt arbete med handlingsplan till förbättring. Målgrupp: De som genomgått grundbehandlingen eller en anhörigvecka på behandlingshem. Omfattning: Tre timmar/vecka under 15 veckor. Daglig stödgrupp Daglig stödgrupp riktar sig till personer som genomfört grundbehandling eller behandling på behandlingshem och behöver mer stöd än vad en traditionell efterbehandling en gång/vecka kan tillgodose. Daglig stödgrupp syftar till att stödja patienten i att upprätta personliga och fungerande vardagsrutiner som ger struktur i tillvaron. Även social planering kring ekonomi, bostad, fritid är centrala inslag. Daglig stödgrupp fungerar också som ingångssluss till den ordinarie efterbehandlingen och elefanten (återfallsgrupp). Behov: Stöd för att komma in i fungerande vardagsrutiner och uppnå stabilitet i tillvaron. Erbjudande: Behandling i mixad grupp. Innehåll: Gruppsamtal, vägledning och konkret planering av vardagsrutiner utifrån en planeringskalender. Målgrupp: Vuxna män/kvinnor med extra behov av stöd och struktur. Omfattning: Måndag fredag, förmiddagar (grupptid cirka 1,5 timme/tillfälle). Fyra veckor med möjlighet till förlängning. Elefantprogrammet Elefanten är ett återfallsprogram som vänder sig till dem som gjort flera behandlingar men ändå inte lyckats uppnå en varaktig nykterhet/drogfrihet. Programmet bygger på kognitiva teorier kring processer innan återfall och använder sig av arbetsboken Leva nykter (Gorski, 2004). Elefantprogrammet är uppdelat i två grupper: Elefanten 1 och Elefanten 2. Behov: Insikt och kunskap kring mönster och varningssignaler som indikerar återfall. Erbjudande: Behandling i mixad grupp. 21

25 Innehåll: Arbete med material ur arbetsboken Leva nykter kring högriskkänslor och risksituationer för återfall med mera. Målgrupp: Personer med hög risk för återfall. Omfattning: Elefanten 1: två gånger/vecka under cirka 3 4 månader. Elefanten 2: en gång/ vecka under cirka 6 8 månader. 4 5 personer/grupp. Insatser vid Kompassen Kompassens verksamhet är särskilt inriktad på ungdomar och unga vuxna mellan år. Verksamheten strävar efter hög tillgänglighet och flexibilitet för att i största möjliga mån kunna fånga upp yngre personer vars motivation ofta svänger snabbt. Verksamhet vid Kompassen präglas av ett familje- och nätverksfokus där styrkorna i klientens familj/nätverk uppmärksammas. Verksamheten är också inriktad på att vid behov använda alla kommunens resurser som komplement till insatserna på Kompassen (exempelvis de resurser som finns inom Gävle familjecentrum). Kompassen är en öppen verksamhet med rullande intag till de olika insatserna dit klienterna kan söka sig själva utan biståndsbeslut och registrering vid individ och familjeomsorgen. Behandlingsresurserna vid kompassen består av en sjuksköterska samt 2,5 alkohol- och drogterapeuter. En läkarresurs på halvtid (landstingsfinansierad) servar både Kompassen och GBC. Mottagning Mottagningsverksamheten bedrivs av en sjuksköterska samt en läkare som arbetar halvtid (servar både Kompassen och GBC). Verksamheten strävar efter att möta ungdomars krav på stor tillgänglighet och flexibilitet. Mottagningen arbetar med fokus på att göra bedömningar kring förutsättningar att gå vidare i behandling utifrån en inventering av patientens psykosociala situation och drogproblematik. Ett centralt inslag är stödjande och motiverande samtal där man strävar efter att förmedla en känsla av sammanhang (KASAM) genom att påvisa hur saker och ting hänger ihop i de ungas liv. Kombinerat med detta strävar man efter att visa på hur klienterna kan förändra sin situation. Mottagningen bedriver också rådgivnings- och stödsamtal med anhöriga. Målet med mottagningsverksamhetens insatser är att slussa patienten vidare till adekvata insatser inom ramen för Kompassen eller andra verksamheter. Möjlighet till polikliniska avgiftningar finns på Kompassen men de flesta yngre med avgiftningsbehov brukar remitteras till inneliggande avgiftning. Sjuksköterskan på mottagningen har delegation av läkare att remittera till slutenvårdsavgiftning. Behov: Bedömning/kartläggning av problematik och behov, motivation till förändring, slussning till rätt insatser. Erbjudande: Enskilda samtal med sjuksköterska och medicinsk bedömning. Innehåll: Enskilda samtal, psykosocial och medicinsk bedömning, stöd- och motivationssamtal, rådgivning, kartläggning (ADDIS), alkohol- och drogtester, slussning. Målgrupp: Personer år som på något sätt påverkats av droger, föräldrar och andra anhöriga Omfattning: Individuellt utifrån behov. Bojen (Motivationsprogram/haschprogram) Bojen arbetar med enskilda samtalskontakter för personer som uppvisar positiva drogtest. Till största delen handlar det om personer som missbrukar cannabis. Målet med insatsen är att deltagarna skall uppnå negativa drogtest samt motivation till fortsatt behandling. Bojen arbetar med material och tekniker från haschprogrammet (HAP). 22

Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården

Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i fem län Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Jan Messing Kaj Gustafsson Annika Almqvist Kartläggning av den öppna missbrukar-

Läs mer

RAPPORT 2006 : 19. Vad finns på menyn? Kartläggning av öppenvårdsinsatser för vuxna missbrukare i Västmanlands län SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN

RAPPORT 2006 : 19. Vad finns på menyn? Kartläggning av öppenvårdsinsatser för vuxna missbrukare i Västmanlands län SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN RAPPORT 2006 : 19 Vad finns på menyn? Kartläggning av öppenvårdsinsatser för vuxna missbrukare i Västmanlands län SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Dnr 701-1833-06 Förord I socialtjänstens arbete med människor

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården

Kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården Rapportserie Kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården Beskrivning av läget våren och hösten 2007 i Västernorrlands län. Författare: Börje Klintbo Rapport: nr 2007:11 ISSN 1653-2414 ISBN

Läs mer

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18

Läs mer

Socialnämnden i Ljusdals kommun ansökte om 2 200 000 kr i september 2007. Länsstyrelsen beviljade kommunen 1 200 000 kronor i december 2007.

Socialnämnden i Ljusdals kommun ansökte om 2 200 000 kr i september 2007. Länsstyrelsen beviljade kommunen 1 200 000 kronor i december 2007. 512009-04-01 Omsorgs- och socialförvaltningen Datum 090331 Avd Individ- och familjeomsorg Chatarina Plomér Projektledare Beroendemottagningen i Ljusdal Beroendemottagningen i Ljusdal Beroendemottagningen

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger

Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger Individ- och familjeomsorgens vuxenavdelning På vuxenavdelningen missbruk arbetar socialsekreterare, öppenvårdssamordnare, behandlingsassistent

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Öppenvårdsinsatser inom missbruksvården i Värmland

Öppenvårdsinsatser inom missbruksvården i Värmland Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Institutet för Kvalitets- och -Utvecklingsarbete Eva Bernesjö Öppenvårdsinsatser inom missbruksvården i Värmland En kartläggning IKU-rapport 2006:4 Eva Bernesjö

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

De centrala frågeställningarna i promemorian är

De centrala frågeställningarna i promemorian är Statens offentliga utredningar Missbruksutredningen S 2008:04 17 mars 2010 Akademikerförbundet SSR har av missbrukutredningen ombetts att inkomma med synpunkter på diskussionspromemorian Bättre vård och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Jan Messing Marie Nyman

Jan Messing Marie Nyman Jan Messing Marie Nyman Introduktion av seminariet Exempel från utvecklingsarbete i den sociala barnavården Exempel från utvecklingsarbete från den öppna vården för personer med missbruksproblem Fördjupning

Läs mer

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala funktionen Kerstin Olsson Malmö

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala funktionen Kerstin Olsson Malmö Datum 2003-12-03 Ert datum Vår beteckning Er beteckning Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Länsstyrelsen i Skåne län Sociala funktionen Kerstin Olsson 205 15 Malmö SLUTRAPPORT GÄLLANDE HILMA,

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Robert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig

Robert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig 1 Min erfarenhet säger att identifikation, trygghet och miljö är mycket viktigt i början av ett tillfrisknande från ett beroende. Vi har därför gjort The Drawing Room till en plats att vilja vara på. Interiören

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ ALL-TEAMET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-05-29 Handläggare: Gunnel Öhrming Telefon: 08-50803203 Gudrun Johansson Telefon: 08-508

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Slutrapport för projektet "Samordnarfunktion på Beroendemottagningen vid Gullmarsplan"

Slutrapport för projektet Samordnarfunktion på Beroendemottagningen vid Gullmarsplan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 500-249-2009 SID 1 (6) 2009-03-27 Handläggare: Jeanette Eriksson Telefon: 08-508 14 578 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen

Läs mer

Robert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig

Robert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig Min erfarenhet säger att identifikation, trygghet och miljö är mycket viktigt i början av ett tillfrisknande från ett beroende. Vi har därför gjort The Drawing Room till en plats att vilja vara på. Interiören

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Projektplan Starta och utveckla behandlingsinsatser genom boendestöd i försöks- och träningslägenheter.

Projektplan Starta och utveckla behandlingsinsatser genom boendestöd i försöks- och träningslägenheter. Projektplan Starta och utveckla behandlingsinsatser genom boendestöd i försöks- och träningslägenheter. Kontaktperson Enhetschef Jan Rönnberg Box 24156 104 51 Stockholm Tele: 508 10 000 vx Mail: jan.ronnberg@ostermalm.stockholm.se

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

Drogpolicy. Antagen vid Styrelsemöte: Reviderad: Thomas Lundblad

Drogpolicy. Antagen vid Styrelsemöte: Reviderad: Thomas Lundblad Drogpolicy Antagen vid Styrelsemöte: 2012-03-13 Reviderad: Thomas Lundblad Inledning/Allmänt Visby AIK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran.

Läs mer

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan Antagen i socialnämnden 52 Socialnämnden har valt att erbjuda en vårdkedja som ska präglas av en humanistisk människosyn med respekt och tillit till

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Psykologi 25 yh poäng

Psykologi 25 yh poäng Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006 1 Rapport, år och nr: 2006:4 Rapportnamn: Sammanställning av kommunala behandlingsverksamheter för mossbrukare

Läs mer