Och i skuggorna av pensionen En tidningsstudie om extravalet 1958

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Och i skuggorna av pensionen En tidningsstudie om extravalet 1958"

Transkript

1 Självständigt arbete 15hp Och i skuggorna av pensionen En tidningsstudie om extravalet 1958 And in the shadows of the pension A newspaper study on extraordinary elections 1958 in Sweden Författare: Andreas Olsson Examinator: Erik Wångmar Handledare: Magnus Persson Termin: VT15 Ämne: Historia Nivå: Grundläggande nivå 15hp Kurskod: 2HIÄ2E

2 Abstract In spring 1958, the political work of developing a new pension system stalled, after they conducted the negotiations between the government and the opposition stranded. The Social Democratic government was keen to get through a pension proposition and chose to submit its proposal to the Parliament, in the hope that members of the opposition would abandon their party line. The government previously lost its majority in the second chamber, since the Center Party left the government because they were of a different opinion than the Social Democrats. The Social Democrats Party of Prime Minister Tage Erlander in the forefront plunged to govern in minority. On April 26, conducted the vote in parliament vote which rejected the Social Democrats' proposals and Prime Minister Tage Erlander announced that he would seek the King to dissolve parliament because it then would be new elections to the parliament lower house on June 1. There came an dissolution and an election campaign was to wait before the Swedes would go to the polls. In the study, the campaign portrayed the basis of the Dagens Nyheter, Arbetet and Svenska dagbladet conveys the image of news articles and editorials. An election campaign that was dominated by the issue of pensions in the first place but also the People's struggle for a consensus and a opposition hope of a change of power. Keywords: Pension, consensus, social security, government option and election campaign ii

3 Innehåll 1 Inledning Syfte Frågeställningarna Tidigare forskning Politiskaundersökningar Tidningsundersökningar Bakgrund ATP- omröstningen Metod Material Validitet och reliabilitet Urval och avgränsningar Tidningsundersökningen Teori Politisk historia Empirisk tidningsstudie om extravalet Pensionsvalet Inför omröstningen Omröstningen Valets slutstrid Valet Efter valutgången Analys- Extravalet 1958, ett speciellt val Vad tidningarna förmedlade i nyhetsartiklarna om valet? Vilka åsikter om valet fördes fram på ledarsidorna i ett urval av ledande dags-tidningar? Påverkar tidningens politiska ställningstagande även nyhetsförmedlingen? Diskussion Didaktisk reflektion Käll- och litteraturförteckning: Källor: Litteratur: iii

4 1 Inledning Strax innan jul 2014 ställdes Sverige inför risken att ett extraval, nytt riksdagsval under nuvarande mandatperiod, skulle genomföras, detta på grund av att Svergiedemokraterna deklareade att de skulle fälla regeringen. I efterspelet kom idén om att titta närmre på det förra extravalet eftersom samhället är ovant vid begreppet, eftersom vi sällan har haft extraval i Sverige. Senaste gången som Sverige gick till valurnorna för att rösta under en pågående mandatperiod var 1958, dessförinnan hade det enbart hänt två gånger 1914 och Undersökningen handlar om extravalet 1958 utifrån hur tre rikstäckande tidningar förmedlar valrörelsen genom nyheter och ledarsidor. Varför tvingades statsminister Erlander utlysa extra val 1958 och vad blev valets stora valfrågor samt hur påverkades riksdagsresultatet i detta unika val. Detta är några intressanta frågorna som inledningsvis kan vara en grund till uppsatsen. Den första juni 1958 var det Sveriges hittills tredje extraval sedan demokratins införande. Det som föranledde att statsminister Erlander utlyste extra valet berodde på att regerings samarbetspartnern Centerpartiet valde att hoppa av regeringen efter pensionsomröstningen. Socialdemokraterna och Centerparitet hade olika syn på hur man skulle lösa pensionsfrågan och det hölls en folkomröstning som blev en omtvistad historia. Som blivande lärare i ämnet Historia så är ett extra val en unik händelse i en annars stabil politiska historia som vårt land har präglats av under 1900 och 2000-talet. Det gör det extra intressant att göra en djupdykning inom den moderna politiska historien, som annars har en undanskymd roll i utbildningen. Under perioden mellan regerade Socialdemokraterna i Sverige med stöd av Kommunistpartiet och i vissa fall tillsammans med Centerpartiet samt samlingsregering under krigsåren. Att behandla den svenska politiska historien i skolan har hamnat i skymundan, i de grundläggande kurserna på gymnasiet, då mycket stoff ska behandlas på kort tid. Däremot kan ämnet behandlas under de fördjupande kurserna. 2

5 2 Syfte Undersökningen syftar till att studera nyhets- och den politiska förmedlingen i tre av Sveriges större dagstidningar kring extravalet Studien skall undersöka hur nyhetsrapporteringen såg ut och hur de framställde utlysandet av extra valet samt valutgången. Studien undersöker också hur tidningarnas politiska ställning tar sig i uttryck på ledarsidorna. 3 Frågeställningarna Frågorna är styrande för arbetet med undersökningen vilket medför att de är levande under hela arbetet. Vad förmedlade nyhetsartiklarna om valet? Vilka åsikter om valet fördes fram på ledarsidorna i ett urval av ledande dagstidningar? Påverkar tidningens politiska ställningstagande även nyhetsförmedlingen? 3

6 4 Tidigare forskning 4.1 Politiskaundersökningar Den tidigare forskningen som berör temat för denna studien är skral gällande extravalet 1958, utan är fokuserad kring den så kallade ATP-striden. Eftersom att extravalet 1958 enbart är en del av ATP-striden som pågår som intensivast mellan , är det intressant att titta på valrörelsen mer specifikt. Enligt Molin så belv grunden för striden kring pensionerna den utredningen som tillsattes och fick namnet Åkesson utredningen, som kom att bli flera utredninger. 1 Socilademokraterna hade som utgångspunkt att se till att utredningen skedde bakom stängda dörrar och inte bli den allmänna debatt som det nu blev, vilket är ovanligt sett utifrån hur den politiskasfären brukar hanterna denna typen av frågor. 2 En anledningen till att praxis bröts var att de borgerliga partierna såg sin chans att sätta press på sittande regering och önskar en folkomröstning. Därför istället för att invänta utredningen börjar partierna att formera sin linje, tillslut fanns det tre förslag till nytt pensionssytem. 3 Tillslut blev det en folkomröstning och ett kampanjarbete påbörjades inom varje linje, de tre förslagen blev till tre linjer, och hade en kommitté som utgjorde grunden i valarbetet istället för de traditionella partiorganisationerna. Folkpartiet och Högerpartiet, var mycket skeptiska till att det var regeringen, som formulera den tre linjerna och menade att Socialdemokraterna uppvisat ett maktövergrepp oktober 1957 genomfördes en folkomröstning gällande pensionsfrågan med en omröstning bestående av tre alternativ, dels ett från Socialdemokraterna och Kommunisterna, ett av Centerpartiet samt ett från Folkpartiet och Högerpartiet. S linje 1 ville ge löntagare lagfäst rätt till tilläggspension som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. tvångsanslutning, C linje 2 erbjöd löntagare och andra en frivillig tilläggsförsäkring vars värdeupp till ett begränsat belopp garanterades av staten. individuell frivillig, Fp o H linje 3 förordade en frivillig försäkring som avtalsvägen kunde utformas efter skilda önskemål. En ändring i lagstiftningen skulle möjliggöra att tilläggspensionen blev värdefast. kollektiv avtal. 5 Valresultatet i folkomröstningen blev att linje 1 fick 45,8%, linje 2 15% och linje 3 35,5% av rösterna med ett valdeltagande på 72,4%. 6 1 Molin, 1965, s Molin, 1965, s Molin, 1965, s Larsson, 1998, s Larsson, 1998, s Larsson, 1998, s.326 4

7 Efter valet bröt regeringen samman och det fick bli nya rundor hos kungen för att få fram en ny regering. Kungen hade tidigt önskat en samlingsregering i tider av oroligheter i omvärlden och därmed trygga den svenska försvarsenigheten som rådigt. Erlander motsatte sig en samlingsregering med hänsyn till att en samlingsregering enbart skulle vara aktuellt under svåra kristider, den svenska försvarspolitiken hade en lång tradition av enighet riksdagen över partigränserna. Under andra världskriget hade Sverige haft en samlingsregering bestående av samtliga partier utom Kommunisterna. De borgerliga partierna hade var däremot mer villigt inställda till en samlingsregering, beroende på att centern inte ville gå från samverkan med Social-demokraterna och till en treparti regering. 7 Den 1 juni 1958 genomfördes det senaste extravalet i Sveriges historia ett val som Socialdemokraterna ansåg, enligt Loxbo 8 att extravalet 1958 kom att vara ett pensionsval i höggrad och att utslaget i valet skulle bli i stort sett desamma som var fallet vid folkomröstningen. Loxbo hänvisar till att det inte finns någon väljarundersökning som kan påvisa att pensionsfrågan var valet viktigaste fråga, men gör ändå antagandet med hänsyn till Socialdemokraternas verksamhetsberättelse. 9 Molins bild av valrörelsen är lik den som ovan nämnts med ett huvudfokus på pensionserna. Det framkommer även att folkparti-pressen, som Molin uttrycker det, är aktiva och trycker på för partibudskapet om en mitten lösning med samförstånd block överskridnande. 10 Forskningen visar att ståndpunkterna kring pensionerna inte var fastlåsta vid innan ATP-striden, men att striden skapade totala låsningar mellan partierna. 11 Valet utföll så att Socialdemokraterna gick fram 1,6 procentenheter vilket innebar att man vann fem nya mandat, Högerpartiet ökade med 2,4 procentenheter 3 nya mandat, Centerpartiet ökade 3.3 procentenheter 13 nya mandat, Folk-partiet backade med 5,6 procentenheter och förlorade 20 mandat samt Kommunisterna backade med 1,6 procentenheter och tappade 1 mandat. Valresultatet innebar att Erlander inte fick den majoritet som han hade eftersökt med extravalet och osäkerhet rådde för hur man med givet parlamentariska läge skulle agera i frågan om pensionerna. Efter valet 1958 blivit en jämviktsriksdag, eftersom att 7 Larsson, 1998, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Molin, 1965, s Molin 1965, s

8 Socialdemokraterna förlorade ett mandat i och med innehavande av talmansposten, som inte hade rösträtt vid tidpunkten. 12 Tillslut fick Socialdemokraterna igenom sin linje för pensionen tack vare folkpartisten Ture Königsson som lade ned sin röst, då han ansåg att det inte var lämpligt att en sådan viktig fråga skulle avgöras genom lottdragning Tidningsundersökningar Forskning på liknande områden som denna undersökningen finns kvantitativa studier om innehållet i massmedia under valrörelser. 14 Men framförallt är det studier i form av väljarundersökningar som är gjorda (Asp, Holmberg och Gilljam med flera). De studierna är främst inriktade mot att förklara varför väljarna gjorde det val de gjorde och vilka faktorer som påverkat där massmedia är en faktor. Enligt Loxbo 15 finns inga väljarundersökningar från det extra valet 1958, istället gör forskaren en antagande, eftersom extra valet utlöstes på grund av pensionsfrågan bör sannolikt den frågan varit den viktigaste. Det öppnar upp fältet för denna studien då det inte finns någon liknade forskning om extra valet Den stora forskningen som finns omkring val är väljarorienterad, tar denna undersökningen sin grund att följa delar ur en extra ordinär valrörelse utifrån tre dagstidningar med en kvalitativ metod. 16 Asp har i SOU 1987:6 gjort en forskningsöversikt över vilket omfång den kommunala politiken syntes i media. Där kommer han fram till att tidningarnas omfång för politik jämfört med annat innehålla har ökat, en jämförelse mellan valrörelserna 1980-talet och 1950-talet menar Asp att bevakningen har ökat med två gånger så mycket och valspurten med tre gånger så mycket i riksdagsvalet och valet till andra kammaren. 17 TVs intågande tillför en ökning av den politiska bevakningen, vilket leder till att tidningarna tar efter och politiken tar mer plats. Vidare framhåller Asp att tidningarna generellt har samma nyhetsurvalsprinciper, vilket ska vara utmärkande för svenska tidningars valbevakning. 18 Tendensen att nyhetsförmedlingen blivit mer likartad tidningarna emellan under åren, något som Asp menar att det beror på en professionalisering och en marknadsanpassning. Professionaliseringen av journalist rollen 12 Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Asp, 1987, s Loxbo, 2007 s Loxbo,2007, s Asp, 1987, s Asp, 1987, s

9 leder till att yrket får samma arbetsprocesser när det gäller till exempel nyhetsurval. Följden av en ökad marknadsanpassningen att medierna jämför sig med varandra vilket också leder till att innehållet kommer att likna varandras. 19 Massmedia även stort inflyttande över väljarnas informationsinhämtande och påverkar därför medborgarnas bild av det politiska läget i landet och världen. Asp har även fått fram från studier att partierna har fått sätta agendorna för den politiska debatten i massmedia. 20 Det påvisas att de politiska åsikterna som framförs på ledarsidorna ofta favoriseras även på nyhetssidorna. Forskningen visar att åsikter som följer med till nyhetsartiklarna har minskat med åren. De kommunistiska tidningarna är de som är en helt egen klass för sig när det gäller att gynna egna partiet, därefter kommer Socialdemokratiska, höger och minst förfördelade ska Folkpartiet vara i de liberala tidningarna. 21 Läsarnas uppfattning om huruvida en tidning är partisk mot det parti som tidningen företräder på ledarsidan undersöktes om valrörelsen 1979, läsarna ansåg att DN gynnade Folkpartiet på nyhetssidorna medan mätningarna av innehållet inte gav några sådana tendenser. Läsarnas uppfattning tror man beror delvis på tradition av tidningens historia som huvudorgan till Folkpartiet, forskarna menar att det blivit svårare att se tidningarnas partiskhet jämfört med 15år tidigare. 22 Enligt SOU 1975:78 finns tendenser som indikerar att läsare väljer tidning efter den politiska färgen, exempelvis är Arbetet en sådan tidning som aktivt väljs av Socialdemokraterna. Valet av tidning på landsorterna tar sig av en annan karaktär där utbudet är mindre och lokalnyheterna väger tyngre än politisk färg på ledaren. 23 Avslutningsvis visar den tidigare forskningen att massmedia har en stor påverkan på väljarna eftersom media är deras främsta informationskälla. Tidningarna var förr mer partiska och gynna det egna partiet inte bara på ledarplats, utan även på nyhetssidorna. Med tiden har bevakningen blivit mer likartad tidningarna emellan då en professionalisering gjort att arbetssätten i branschen är företags överskridande. 19 Asp, 1986, s Asp, 1987, s Asp, Hadenius, Holmberg mfl, 1982, s Asp, Hadenius, Holmberg mfl, 1982, s SOU 1975:78 7

10 5 Bakgrund 5.1 ATP- omröstningen Frågan om tjänstepensionen växter fram i slutet på 1940-talet och utredningar påbörjades i inledningen av 1950-talet. Det var till en början stor enighet om att statens ansvar för pensionerna skulle utvidgas och även handha tjänstepensionerna. Sedan tidigare hade det genomförts reformer från 1946, som innebar att Sverige hade ett allmänt folkpensionssystem. Från en ursprunglig enighet om en utvidgning av pensionssystemet blev det senare en allt mer politisk het fråga. Från början fanns det enbart en vision utan några djupare detaljer, som medförde att alla partier kunde ställa sig bakom att utredning skulle tas fram, för att ge förslag på ett system om allmän tjänstepension. 24 Den så kallade Åkessonutredningen från 1950 var en opolitisk expert grupp som tog fram förslag, i den första av två utredningar, som innebar att tjänstepensionen skulle grundas på den tidigare lönenivån som varje individ har haft under yrkeslivet. Det innebar att till skillnad från folkpensionen som var lika för alla skulle tjänstepensionen var individuell genom att löntagaren och arbetsgivaren betalar in en avgift varje månad baserad på inkomstnivån. Den avgift som löntagaren betalade in skulle dock inte i praktiken finansiera den egens pension utan de nuvarande pensionärerna, på så vis är det den framtida inkomsterna som betalar för nuvarande löntagarens pension. Systemets viktigaste principer kan man säga var att det skulle vara obligatorisk och ha ett golv för värdeminskning. Fortfarande rådde det ett politisk lugn i frågan i stort, det var i remissvaren som farhågor om systemet finansiering på långsikt ventilerades. Remissvaren ansåg att systemet byggde på att den ekonomiska tillväxten i samhällsekonomin skulle fortsätta öka i liknande takt som den gjort efter andra världskriget för att inte bli en belastning för landet ekonomi. 25 Enligt Loxbo 26 som undersökt Socialdemokraternas hållning under hela pensionsprocessen fram till 1990-talet, var de inte oroliga för att få igenom systemet. Dock ansågs det finnas en risk för att Folkpartiet som vid tiden stuckit ut hackan i sociala frågor skulle påbörja en överbjudning. Systemet var i grunden ett kostsamt förslag därför ville de ledande Socialdemokraterna inte ge förstora förmåner utan det viktiga var att så många som möjligt skulle få del av systemet Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s

11 Åkessons andra utredning 1951 kom i stort sett tillsamman slutsatser som den föregående att systemet skulle täcka bredda grupper av inkomsttagare och ha fokus på de sämst ställda. Den stora skillnaden mellan de båda utredningarna var främst att fokus flyttades från begreppet arbetare till att systemet skulle gälla alla med inkomster, detta efter att bondeförbundet kommit med i regeringen som koalitionspartner till Socialdemokraterna. 28 Folkomröstningsreultatet Linje 1-46,4 procent Linje 2-15,0 procent Linje 3-34,6 procent Blankröster - 3,9 procent Riksdagsvalet Parti Procentenheter Mandatfördelning Socialdemokraterna 46,22 +1, Centerpartiet 12,66 +3, Högerpartiet 19,52 +2, Folkpartiet 18,21 5, Sveriges 3,36 1, kommunistiska parti Partiledarna Socialdemokraterna Tage Erlander Folkpartiet Bertil Ohlin Högerpartiet Jarl Hjalmarsson Centerpartiet Gunnar Hedlund Sveriges Hilding Hagberg kommunistiska parti 28 Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s.126 9

12 6 Metod Uppsatsens studie är uppbyggd på en tidningsundersökning av tre rikstäckande dagstidningar. Undersökningen bygger på en kvalitativt innehållsanalys. En kvalitativ studie särpräglas genom att undersökningen har ett mindre antal källor och ett begränsat urvals område. Studien undersöker hur tidningarna förmedlar extravalet Tidningsundersökningen syftar till att använda sig av en metod kallad textläsning som innebär att studier handlar om att hitta mönster och strukturer i materialet som kan ge en övergripande bild. 31 I undersökningen används strukturanalys för att skapa ett mönster av vad de tre tidningarna förmedlar i nyhetssidorna samt vilka åsikter som framkommer i och med tidningarnas skiftande politiska färg Material Dagstidningarna med politiskinrikting på ledarsidorna Dagens Nyheter - Liberal Svenska Dagbladet - Höger Arbetet - Socilademokratisk 6.2 Validitet och reliabilitet Metoden ska vägleda nya ögonen genom undersökningen och skapa en förståelse hur arbetets tillvägagångssätt varit för att nå fram till de resultat och slutsatser som man gjort. För detta krävs att metoden beskrivs noggrant med termer som möjliggör att efterkommande forskare förstår hur undersökningen gått tillväga. Det som eftersträvas är att undersökningen skall nå en reliabilitet vilket menas att studien går att återupprepas genom att följa metod kapitlet ifrån tidigare arbeten. Om studien kan besvara de uppställda frågorna i undersökning är den valid och att den mäter det den skall mäta. Därför är det viktigt att metoden nedskrivs noggrant så det går att följa forskarens arbetsprocess samt att den utförda undersökningen är valid och därav når en hög grad av reliabilitet Urval och avgränsningar Studiens undersökning kommer att ske i ett urval av tre dagstidningarna DN (liberal), SvD (höger) och Arbetet (socilademokratisk) som har olika politiska inriktningar. Undersökningsperioden är mellan den 23 april-31april och 27maj-4juni år Det går inte att genom 31 Bergström & Boréus, 2014, s Hultén, 2000, s.8,11 33 Bergström & Boréus, 2014, s

13 denna undersökningen visa eller svara på hur en samlad mediabild i landet för hur förmedlingen av extravalet 1958 var eftersom det hade varit för omfattande, därför har den avgränsats till tre rikstäckande dagstidningar. Undersökningens material framtogs genom observationer från de tre tidningarna på mirkofilm, där alla nyhetsartiklar och ledare skrevs ut. Efter material insamlingen övergick arbetet i att göra ett urval där strukturer eftersöktes för att skapa en röd tråd genom valrörelsen. Den empirska undersökningen skapades genom en kvalitativ kronologisk storyline som kan förklars likt en strukturell analys. Avgränsningen av det materialet gjorde genom att studera återkommande teman som pension, landets ekonomi och regeringalternativ som exempel, men även titta på enskilda händelser som kunde påverka resultetet. 6.4 Tidningsundersökningen Det gäller att förstå hur tidningarna arbetar för att få kunskaper om hur arbetet bör prioriteras samt att använda sig av andras tidigare kunskaper kan vägleda den nya undersökningen. Nyhetsvärderingen sker utifrån gemensamma yrkesmässiga grunder som innebär att tidningarna i stort använder samma principer i sitt arbete med nyhetsvärderingen. Det kan medföra att nyheter överensstämmer i huvudsak i stor utsträckning med att vinkling och förmedlingen kan förändras beroende av journalistens upplevelser, analyser och intressen. 34 Händelse inriktade i tidningsbranschen innebär att man rapporterar om krigsutbrott men följer inte alla detaljer för någon ny större händelse inträffar, på så vis missas långsiktiga trender 35. Ovanstående kunskaper och tidigare forskning ger en inblick i hur forskare har upplevt tidigare tidningsundersökningar. De vanligaste sättet för en tidningsstudie är göra en kvantitativ innehållsanalys och titta på frekvenser av enskilda sakfrågor och ämnen, i denna studien väljs istället en kvalitativ innehållsanalys som tittar på hur tidningsbevakningen beskriver valrörelsen i extravalet Enligt Bergström och Boréus 36 kan det finnas ett större intresse i hur något framställs istället på att titta på hur många gånger det nämns. Undersökningen av materialet från DN, SvD och Arbetet är fokuserat på ledare och nyheter som berör valet. 34 Lundgren m.fl, 1999, s Lundgren m.fl, 1999, s Bergström och Boréus 2014, s.80 11

14 Därefter följer en genom läsning av det fulla materialet för insamlingen för att hitta mönster av innehåll som är av betydelse för förmedlingen av valrörelsen. Urvalet sker genom att skapa en storyline där undersökningen tar fasta på både återkommande sakområden men även innehåll som inte är så framträdande men utgör ändå en viktig grund för beskrivningen av valrörelsen. Med en kvantitativ analys där frekvensen får styra tolkning av innehållet finns det begränsningar i att undertoner och det som ses som självklarheter inte kommer fram. 37 Nackdelen med denna undersökningens valda metod är att materialet inte sammanräknas och att det då inte finns siffror som stödjer det valda urvalet. Fördelen är att undersökningen kan göra en analys som kan väga samman sakområden med valresultatet och på så vis finna en röd tråd mellan den genomförda valrörelsen och det faktiska valresultatet genom tidningarna nyheter och ledare. 37 Bergström & Boréus, 2014, s.80 12

15 7 Teori 7.1 Politisk historia Samhället är grunden för politiken och politiken är samhället i grunden, något som varit en stor del av historien sedan människans begynnelse. Politik är egentligen allt finns som påverkar världen landet, samhället och individen. Toshs definition av vad politisk historia är förklaras som tidigare händelser präglade av officiella makten, framstående aktörer så som personer, partiers agerande, relationer mellan länder som påverkar makt utövandet i samhället. 38 Politiska historien har varit den ledande inriktningen inom ämnet historia på akademisk nivå. Till och med 50-talet var politiska historia den största inriktningen som studerades inom ämnet historia. Grunden till det är att det funnits mycket stora volymer av främst arkivmaterial som är flera århundraden gamla. Staten och politiken är dessutom den institutionen som i särklass påverkat vår samhällsutveckling mest över tid och är en viktig grundbult för vår historieskrivning. 39 Populariteten för den politiska historien beror enligt Tosh 40 på att den även lockar en bredare publik som sträcker sig utanför akademiska världen. Politisk historia skapar intresse och lyckas bli lockande genom händelser som kan bli till ett drama som flertalet kan känna igen och skapar en kontext för hur samhället ser ut idag. Framförallt är det politiska historia som behandlar krigshistoriker som fått ett brett utrymme särskilt även utan för akademin om man ser till populärvetenskapliga tidskrifter, filmer och dokumentärer inom ämnet krig. Under historiens utveckling har krig och konflikter med kungar och andra fältherrar påverkat utvecklingen och det har skapat den historien, som gör att vi förstå hur tidigare händelser påverkar vårt samtida politiska läge. Den historia bilden av hur världen har förändrats ger en förståelse till världen utveckling fram till idag. Enligt Tosh är politisk historia grunden och viktigt för ett land när man skapar en gemensam bakgrund och därför ges den stor plats i olika institutioner som till exempel skolämnet historia, museer och historiskaföreningar Tosh, 2011, s Tosh, 2011, s. 75, Kjeldstadli, 1998, s Tosh 2011, s Tosh, 2011, s.77 13

16 8 Empirisk tidningsstudie om extravalet Pensionsvalet Den 28 april 1958 utlyste statsminister Erlander nya allmänna val till riksdagens andra kammare efter ett upplösningsbeslut från kungen, som vid tiden beslutade den sortens ärende i tidigare konstitution. Extra val var, och är, väldigt ovanliga i svensk politik. Detta val blev det tredje i den svenska demokratins historia, vilket också är den senaste av gånger landet haft ett extra val. Dagarna innan hade föregåtts av tre dagar lång debatt om hur ett nytt system om tilläggspension skulle utformas. De låsta ställningarna partierna emellan fanns sedan folkomröstningen från hösten året innan, då båda sidorna såg sig som vinnare. Det parlamentariska läget i riksdagen blev omkastat mellan de båda blocken sedan Centerpartiet lämnat regeringen till följd av folkomröstningen där de båda regeringspartierna stod bakom två olika linjer. Nu var det istället borgerlig majoritet i andra kammaren. Vid omröstningen fredagen den 25 april gällande regeringens pensionsproposition röstades ner, vilket föranledde statsministern att avisera ett förordande av extra val till kungen på en extra konselj på måndagen den 28 april. Nedan kommer följande fårgeställningar besvaras: Vad tidningarna förmedlade i nyhetsartiklarna om valet? Vilka åsikter om valet fördes fram på ledarsidorna i ett urval av ledande dagstidningar? Påverkar tidningens politiska ställningstagande även nyhetsförmedlingen? 8.1 Inför omröstningen Den 23 april 1958 inleddes den tre dagar långa debatten i andra kammaren om pensionsfrågan som får räknas som starten på valrörelsen till den extra val som utlystes den 28 april. Inför debatten hade DN, SvD och Arbetet väldigt likartad nyhetsförmedling med något av en betoning på begreppet lugnet före stormen. Arbetet har på första sidan rubriken Dagen P i riksdagen med en efterföljande artikel som gav en faktabeskrivning om vad som kommer att hända de efterföljande dagarna. De kallar debatten för en mammutdebatt som riksdagen hade framför sig. De lyfter samtidigt farhågen om att det kan bli aktuellt med extra val vid en omröstningsförlust, samtidigt som hopp finns för att undvika en förlust. 42 Även om man vid det här laget torde vara allmänt inställd på ofrånkomligheten av det extra riksdagsvalet, så finns det kanske en och annan som väntar på det under, som skulle kunna åstadkomma en oväntad utgång Arbt, , s.1 43 Arbt, , s.1 14

17 Ett skäl om hopp för Socialdemokraterna var att det inte fanns ersättare i riksdagen, det innebar att sjukdomstillbud kunde få effekt på voteringarnas utfall. Inför omröstningarna om pensionsfrågan var det tre oppositionsriksdagsmän som var sjuka och skulle saknas vid voteringen. 44 Även SvD framhåller den lilla osäkerheten som fanns kring utfallet av sjukdomsfrånvaron spåverkan för majoritetsläget för Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna i pensionsfrågan. 45 SvD hade en nyhet om att folkpartiledaren Ohlin dementerar uppgifter om att Folkpartiet skulle fört samtal om uppgörelse kring pensionerna samt en ny regeringskoalition. Ohlin beskrivs säga att: Påstående är hundraprocentigt oriktiga. Inga som helst kontakter har förekommit mellan Folkparitet och Socialdemokraterna. 46 Uppgifter som SvD tog del av genom den Centerpartistiska Skånska Dagbladet vilka hade källor som talade om att livliga kontakter hade förekommit mellan de två partierna, dessutom fanns det fråga tecken kring hur enskilda centerpartister skulle komma att rösta i voteringen. I SvD artikeln stod det att: Det började med rykten om att tillräckligt många centerpartister skulle lägga ned sina röster, för att regeringens förslag skulle få majoritet i andra kammaren. främst gällde det sådana centerpartister, vilkas mandat allvarligt hotas vid ett eventuellt nyval. 47 Dagen efter den första debattdagen stod det mycket i tidningarna om debatt taktiker för att maximera regeringens talartid under bästa sändningstid, samt att minimera oppositionen från att få tala till tv-publiken. DNs huvudrubrik för torsdagen den 24 april var Femtifem talare kvar för andra kammarens tredagarsslag om pensionerna- TORSTEN NILSSON BLOCKERADE HERR OHLIN. 48 Statsminister Erlander blev sjuk under debatten och kunde inte närvara vid kvällen då debatten tog fart, vilket tidningarna hävdade att partierna hade sparat sina främsta talare i avvakta på bästa tv-tid. 49 I frånvaro av statsministern var det socialminister Nilsson som var regeringens främste representant att bemöta de borgerliga politikerna i debatten. DN skrev 44 Arbt, , sista sidan 45 SvD, , s SvD, , s SvD, , s DN, , s.1 49 Arbt, , s.7. SvD, , s.12 & DN, , s.1 15

18 redan dagen innan att 100 talare tävlar om publiciteten, tv och radio sände hela dagarna från debatten och tävlingen om sändningstiden blev speciell då riksdagens ledamöter i andra kammare anmäler sig och talar i tur och ordningen medan statsråden när som helst kan bryta talarordningen och på så vis styra när man talar. 50 Socialminister Nilsson valde klockan 20 att bryta talarordningen efter att partiledare Hedlund hade talat, skriver DN. De menar på att detta var en medveten taktik från regeringens sida, som tidigare vägrat att gå med på att fördela talartiden i förväg mellan partiernas huvudtalare. Socialministerns anförande pågick under en timme och 37 minuter varefter det var högerledaren Hjalmarsson som blev replikerad av finansminister Sträng, vilket medförde att folkpartiledaren Ohlin först klockan 22,30 kunde hålla sitt anförande. 51 SvD lyfter fram vad Högerpartiet förde fram i debatten om att Socialdemokraternas linje för tilläggspensionen leder till en fondbildning. 52 Ledarsidorna från den 24 april handlar om pensionsfrågan med anledning av debatten och det beslut som kom i slutet av veckan. Arbetet har en ingång på sin ledarsida om att inga kompromisser mellan partierna verkar möjlig, utan de är fastförankrade i sina utgångspositioner. 53 SvD hävdade att det är bra med en opposition som försvarar enskilda människors självbestämmande, mot vad de kallade för en tvångslag gällande tilläggs-pensioner. Vidare menar SvD att förslaget från Socialdemokraterna var ett hastverk, som exemplifierades av det faktum att den slutliga utskottsförslaget på 200 sidor fick riksdags-ledamöterna på tisdags morgonen, för att sedan vara redo för debatt dagen efter. 54 DN hade en mer mittemellan bild jämfört med de andra två tidningarna genom att framhålla att Folkpartiets nya förslag låg nära Socialdemokraternas, men framhöll frivilligheten. DN skrev att viktigast för Sverige är att få ett system för tilläggspension och att skiljelinjerna egentligen små men att förslagen behövdes finslipas innan det blev verklighet Omröstningen Tvångspensionen fälldes av enig opposition efter 30 timmars debatt. Riksdagsupplösning och nyval 1 juni med konselj på måndag. 56 Det var DNs huvudrubrik den 26 april då man efter gårdagens besked av statsminister Erlander, som förklarade sin avsikt med att ansöka 50 DN, , s.6 51 DN, , s.1 52 SvD, , s.4 53 Arbt, , s.2 54 SvD, , s.4 55 DN, , s.2 56 DN, , s.1 16

19 hos kungen om riksdagens upplösning och extra val som följd, efter att förlorat omröstningen gällande tilläggspensionen. Tidningarna beskrev hur partiledarna efter de långa debatten förmedlade partiernas röstningsavsikter: Hjalmarson (H) rösta emot för att värna valfrihet om att själv få bestämma över hur ens pensionssparandet skulle se ut och inte tvingas till att låsa in hos staten. Hedlund (C) röstade emot efter en folkpensionshöjning som var av ett behov för jämlikhet och rättvisa, men att införa en tilläggspension skulle bli en ytterligare dyr utgift och Centerpartiet fann det oklokt att göra de båda utgiftsökningarna på en gång. Ohlin (FP) ansåg att det borde råda samförstånd och att partierna skulle kompromissa och därför rösta emot regeringsförslag. Hagberg (SKP) röstade för propositionen i solidaritet med regeringen. Erlander (S) röstade självfallet på det egna förslaget. Det är inget äventyr som vi vill utsätta svenska folket för, det är en stabil reform som ger medborgarna samma rätt till god pension som anställda vid stat och kommun sade Erlander. 57 Efter omröstningen steg statsminister Erlander åter upp i talarstolen och deklarera att han inte såg någon annan väg än att gå ut i nyval: De borgerliga har enats om den negativa linjen att avslå propositionen, men de har misslyckats att förena sig om ett eget program. 58 Ovanstående citat blev startskottet för en ny valkampanj, och Ohlin begärde genast replik på Erlanders påstående och menade å sin sida att: Vi är övertygade om att endast en positiv samförståndslösning som kan vinna tillräcklig förankring hos svenska folket för att hålla är en lösning åt mitten, och där är folkpartiets förslag det ända som kan läggas till grund för ett förslag som förenar frihet med trygghet. 59 Eftersom beskeden från statsministern kom på fredags eftermiddagen måste de vänta med de formella besluten tills måndagen den 28 april. Erlander ansåg sig gjort det som kunde förväntas av honom efter det stöd han hade från folkomröstningen, annat hade varit att svika väljarna. 60 Ledarsidorna mottar beskedet om ett nytt val på liknade sett utifrån deras politiska utgångspunkter genom att beskriva vad som skett och vad som kommer att ske. Arbetets 57 DN, , s.8. Arbt, , s.5. SvD, , s DN, , s.8 59 DN, , s.8 60 DN, , s.8, Arbt, , s.5 & SvD, , s.12 17

20 rubrik var Oppositionen sade nej, SvD inledde ledaren med Nyval! och DN Konfliktens följder. 61 Liberala DN ansåg, likt Folkpartiet, att det borde finnas en kompromisslösning på pensionsfrågan som regeringen kunde accepterat och gått fram med gemensamt med Folkpartiet. Ett nyval med pensionen som huvudfråga direkt inpå en tidigare folkomröstning direkt var olämplig. Svensk politik hade präglats av samförstånd, därav borde man försökt kompromissa fram ett nytt förslag, som fått en tydlig majoritet i kammaren. DN ansåg vidare att regeringen spelade ett högt spel för att skapa sin majoritet vilket skulle stärka kravet på ett skifte i statsledningen. 62 Tidningen Arbetet anser att skillnaderna var tydliga mellan de båda blocken och att det enbart var Socialdemokraterna som hade en lösningen på pensionsproblemet. Nyvalet ska ses som ett medel för att skapa en nödvändig majoritet och inte uppfattas som en förslut för arbetarrörelsen. 63 Helgens tidningar bestod av positioneringar och redogörelser för det kommande valet, samt att riksdagen fortsatte att arbeta för att hinna med så mycket som möjligt innan måndagens upplösning. Ett exempel är SvDs ledarsida från den 27 april som beskriver att Socialdemokraterna har tappat mark under en längre tid och kan inte lägre vara säker på sin majoritet i andra kammaren. Första steget var att gå samman med Centerpartiet, som på den tiden (1951) hette bondeförbundet, för att behållna makten. Slutsatsen blev att Socialdemokraterna och Erlander kört fast i sin färd med att behållna maktutövandet och enda möjligheten för dem var ett nyval. SvD menar att en samlingsregering hade kunnat slösa en sådan fråga. 64 Sedan var den stora dagen kommen, alla visste vad som skulle hända, vilket syntes både i rapporteringen om en upplösning som redan under helgen hade publicerats och hur politikerna i andra kammaren agerade. Arbetet skrev om en andra kammardebatt som pågick in i det sista och SvD om en frän partiledardebatt som utspelades innan riksdagsupplösningen. Det var Ohlin som tog initiativet till denna debatt som närmast kunde liknas vid en partiledardebatt i en valrörelse. Debatten kom att handla om landets ekonomi, som de borgerliga ansåg som ansträngd, och den ökande arbetslösheten DN, , s.2. Arbt, , s.2 & SvD, , s.4 62 DN, , s.2 63 Arbt, , s.2 64 SvD, , s.4 65 Arbt, , s.1, SvD, , s.1 18

21 Erlander och Socialdemokraterna lovade att man skulle trygga sysselsättningen vars roll var delvis undanskym i debatten där samtliga tidningar skrev om den replikväxling som blev mellan högerledaren och centerledaren. Replikväxling inom borgerligheten roade Socialdemokraterna som vara snabba med att beskriva det hela som ett bevis på en borgerlig splittring. Arbetet tolkar det till att de borgerliga utgör ett osannolikt alternativ till Socialdemokraterna. 66 Efter den tre timmar långa debatt klev statsminister Elander åter upp i andra kammarens talarstol, samtidigt som utrikesministern Udén besteg talarstolen i första kammaren, för att läsa upp det kungliga brevet. Kungen förklarade riksdagen upplöst och meddelande att extraval till andra kammaren skulle förrättas den förste juni i hela landet. Detta var den riktiga starten för en ny valrörelse i Sverige Valets slutstrid DNs stora partiledarintervju, gjord utav Kurt Samuelsson, med Erlander först ut får rubriken Snabbt, enhetligt, värdefast - orubbliga krav på pension men varierad pensionsålder möjlig. 68 Erlander signalerar att den Socialdemokratiska linjen står fast i pensionsfrågan, som tar upp mer än hälften av artikeln. Även den svenska ekonomin får Erlander frågor kring inflationen, som stigit i Sverige i hög takt om man jämfört med övriga västvärlden. Statsministern anser att inflationen till stor del beror på den för stora devalvering som genomförde. Han tror inte heller att den höga inflationen varit tvungen för att upprätt hålla full sysselsättning. I frågor om regeringsalternativ ser Erlander endast en ren Socialdemokratisk regering för sitt partis del. En samregering skulle minska oppositionen i landet, vilket kan skapa en maktelit som gör upp om beslutet och den folkliga vilja skulle kunna hamna i skymundan. 69 Artiklar från DN och Arbetet rapporterar från pingsthelgen att ledande högerpolitiker förklarade att man var beredda att stödja en folkpartiregering i huvudområden, om valresultatet skulle ge dem en sådan möjlighet. Annars var det pensionen som tog mest plats i valtalen, men även utbildningsfrågor var något som Folkpartiet talade om. Socialdemokraterna talade även om att det tryggaste är att rösta med dem, där det finns ett färdigt 66 Arbt, , s.6 67 DN, , s.8. Arbt, , s.6. & SvD, , s DN, , s.2 69 DN, , s.2 19

22 program, istället för en regering bestående av en splittrad borgerlighet. Den övergripande ideologiska resonemangen var en stor del i partiernas beskrivningar av visionerna för hur inriktningen i framtiden skulle vara, dessa resonemang användes även för att ge kritik till andra partier. 70 Ett exempel på ideologiska resonemang kommer dock från SvD ledarsida som säger att valet handlar om socialism och att Socialdemokraterna ville införa ett socialistiskt experiment i strävan i mot ett kollektivismens samhälle: Valet gäller faktiskt socialism, och den här gången finns papper på saken. 71 DNs stora partiledarintervju med Hedlund fick rubriken Ej lagpension, barnbidraget kvar - Cp villkor för borgerlig koalition. 72 Hedlund fick även han ge sin syn på inflationen och ansåg att ett ökat sparande och minskad konsumtion skulle behövas för att dämpa inflationen. Jordbrukspolitik och bostadspolitiken, med den brist på bostäder som fanns i storstadsområdena, är andra politikområden som behandlades utöver pension och regeringsfrågan. Hedlund ansåg i regeringsfrågan att en samregering vore det bästa alternativet och att pensionsfrågan skulle utredas ytterligare. 73 Den fortsatta valrapporteringen från partiernas kampanjer, tal och tv-debatter var att Folkpartiet framhåller sitt medlande budskap om att skapa ett samförstånd mellan partierna och framhöll att man tror på en lösning efter valet när valstriden lagt sig. Centerpartitet stod fast vid sitt förslag och trycker på med ett frihetligt budskap som människors självbestämmande. Högerpartiet, talar om det som håller ihop borgerligheten, vars mål är att bilda en treparti regering. Socialdemokraterna var noga med att lyfta fram sig som partiet för trygghet och att de borgerliga var splittrade. 74 DNs stora partiledarintervju med Hjalmarson fick rubriken Skattesänkningen stimulans som täcker nya budgethål. Helst samregering- utan partiledarna. 75 Högerledaren lyfter viljan att göra riksbanken självständig vid beslut av ränta. För inflationen anser Hjalmarson att det är statsutgifter som måste begränsas för att hålla tillbaka inflationen, skattesänkningar ska sedan stimulera produktionen och öka inkomsterna för staten. I regeringsfrågan är högern främst 70 DN, , s.9, Arbt, , s.4 71 SvD, , s.4 72 DN, , s.2 73 DN, , s.2 74 Arbt, , s.8. DN, , s.23. & SvD, , s DN, , s.2 20

23 intresserad av en samlingsregering utan partiledare, men de trodde inte att de får med sig Socialdemokraterna utan en borgerlig två- eller treparti regering ansågs mer realistiskt. 76 Ohlin kritiserade regeringen, i en DN artikel den 30 maj, för att ta den fulla sysselsättningen för självklar och att inte lägga tillräcklig stor vikt vid att det är den rådande konjunktur som sköter jobbet åt regeringen. Enligt folkpartiledaren som anser att regeringens hämmande skatter på investeringar och försämrad möjligheter för yrkesutbildningar kommer att skapa framtida problem. 77 DNs stora partiledarintervju med Ohlin med rubriken Samregering och samförståndslinje grunden för Folkpartiets politik. 78 Ohlin hävdar att den rådande inflationen beror på regerings skattepolitik som medför väldiga överskott på de löpande statsfinanserna och resultatet blir stigande produktionskostnader vilket skapar växande inflation. Ökat bostadsbyggande från lägenheter per år till en målsättning att bygga lägenheter. När det kommer till regeringsfrågan önskar Ohlin en samregering med de övriga tre demokratiska partierna där målet ska vara att nå samförstånd i pensionsfrågan, Ohlin deklarerar inte att en ren trepartiregering skulle vara alternativet till en samlingsregering om de inte får med sig Socialdemokraterna utan: För det första måste en regering som vi skall vara med i föra en politik som om den vore en allmän samlingsregering av de demokratiska partierna. 79 Dagen innan valet handlar valrapporteringen i tidningarna främst om den radio och tv debatt partiledarna emellan. DN och SvD 80 är på ledarplats kritiska till att en valdebatt i ett allmänt riksdagsval ägnas halva tiden åt att diskutera pensionsfrågan där det ändå inte framkom något nytt i frågan. DNs ledare ansåg att Erlander med sitt propagandaspel förvred Ohlins samförstånd och samlingsregering med att hävda att: det tydligen var meningen att Socialdemokraterna skulle lappa hop motsättningarna de borgerliga partierna. 81 Arbetets Ledare 82 var av en annan åsikt där det hävdas att Socialdemokraterna står för det ända färdiga alternativet 76 DN, , s.2 77 DN,580530, s.9 78 DN, , s.2 79 DN, , s.2 80 DN, , s.2 SvD, , s.4 81 DN, , s.2 82 Arbt, , s.2 21

24 gentemot den borgerliga splittringen. Vidare tycket de att Erlands på ett förtjänstfullt vis lyckades slå undan Ohlins samförståndsprat genom att påvisa att man på den borgerliga kanten inte hade enats i något gemensamt program. Annars vidhöll Arbetet samma linje att inte mycket nytt framkom i debatten Valet På valdagen gör ledarna ett sista försök att påverka väljarna att rösta enligt den riktning som ledarsidan stått bakom. DN 84 framhåller att Sverige är ett land som stod vid sidan av andra världskriget och haft en god konjunktur med full sysselsättning som följd. Men Socialdemokraterna som nu suttit länge vid makten, med samma män i tretton år, är faran att makten blir ett självändamål snarare än en politisk drivkraft om att förändra. Folkpartiet däremot lyftes fram som ett parti med stark reformvilja. Regeringens taktik att använda klasskampsretorik anses vara misslyckad och överspelade sedan årtionden. 85 Illusionerna av att socialpolitiska principer och den enskildes trygghet skulle stå på spel. 86 SvD är inne på samma linje och talar om risker för socialismen och om Socialdemokraternas behov av att få stöd från kommunisterna. Den som röstar med socialdemokraterna, placerar sig på samma sida som kommunisterna i pensionsfrågan. 87 Arbetet tog upp samma sekvenser men såg dem från det andra hållet och trycker återigen på splittringen bland de borgerliga, samt att en röst på Socialdemokraten betyder en lösning i pensionsfrågan. För dem som i Socialdemokraterna ser garanten för fortsatt välfärdspolitik, för trygghet i arbetet och rättvis fördelning av det vi alla är med om att skapa. 88 Dagen efter valet den 2 juni var tidningarna fyllda med artiklar om resultatet, analyser och kommentarer. Huvudrubrikerna i tidningarna var : Katastrofval för folkpartiet- Centerpartiet gick fram sensationellt. Högerpartiet ökade, socialdemokraterna nästa oförändrade. 89 Utgången av valet bereder väg för tjänstepensionen- Sex socialdemokratiska mandatvinster. 90 Våldsamma omkastningar i pensionsvalet i nya kammaren. Folkpartiet förlorade 20 mandat - Hedlunds parti vann storframgång Arbt, , s , s.2 85 DN, , s.2 86 DN,580601, s.2 87 SvD, , s.4 88 Arbt, , s.2 89 SvD, , s.1 90 Arbt,580602, s.1 91 DN, , s.1 22

25 Alla tre tidningars ledare framhåller att valet blev en vinst för regeringen och en förlust för Folkpartiet. Folkpartiets nederlag ansågs främst bero på att paritet valde att gå så stark på sitt mellanförslag gällande pensionen och på så vis satt sig mellan två stolar. 92 Valresultatet visar att medborgarna hellre röstade på ytterligheterna och ledaren spår att Socialdemokraternas linje kommer att gå igenom, men att de kommer att göra egna kompromisser för att minska den folkliga oppositionen. 93 Tidningen Arbetet var något mer självsäkra och deklarera: Det blir tjänstepension nyvalet gav klart utslag i alla de huvudfrågor, som gjort valet nödvändigt. 94 I artikeln slogs även fast att fackrörelsen hade enat sig bakom Socialdemokraterna i detta val, vilket är en ytterligare förklaring till Folkpartiets tillbakagång skriver tidningen. 95 SvD slår fast att valutgången är ett utslag om vad väljarna anser i pensionsfrågan, Socialdemokraterna hade gjort vinster för sin linje då väljare kommer från Folkpartiet och Kommunisterna. 96 Centerpartiet valframgång förklaras av både Arbetet och SvD att utbrytning från koalitionen från regeringen och det klara nejet, medfört att de lyckats locka kvar väljare från linje 2 kampanjen och på det viset vunnit röster inne i städerna som partiet inte tidigare har gjort. 97 Vidare förutser DN valnattsresultatet med en mandatfördelningen 117 till Socialdemokraterna och samarbetspartiet kommunistiska partiet samt 114 för de borgerliga. Vanligtvis förväntas poströsterna innebära att regeringssidan tappar ett mandat som övergår till de borgerliga. Till det bör tilläggas att talmannen inte får rösta och det gör att mandatfördelningen förväntades bli helt jämnt Erlander ser valresultatet om en fullmakt för sitt fortsatta arbete för sin linje i pensionsutformningen. Hr Erlander gav samtidigt ett uttryck för hur betydelsefullt det intima samarbetet mellan den politiska och fackliga arbetarrörelsen varit för valutgången. 99 Ohlin tror fortsatt på kompromiss och samförstånd. Hjalmarson vill se ett borgerligt samarbete. Hedlund står fast vid sin linje efter framgången i hänsyn till väljarna. 100 Centerpartiet 92 SvD, , s.2, DN, , s.2 & Arbt, , s.2 93 DN, , s.2 94 Arbt, , s.2 95 Arbt, , s.2 96 SvD, , s.4 97 SvD, , s.4 & Arbt, , s.2 98 DN, , s.2 99 Arbt, , s DN, , s.2 23

26 går från 295 till 7896 röster i Stockholm stad. 101 Ett val som fick ett lägre valdeltagande jämfört med Efter valutgången Regeringen ger besked om att man inte tänker stressa fram någon ny pensionsproposition. Ingen pensionsproposition i sommar- hela frågan uppskjuts till Hedlund menar å Centerpartiets vägnar att de fortsatt kommer att stå upp för sin frivilliga linje och tvekar inte på att rösta nej igen vid en omröstning av en ny proposition från Socialdemokraterna. 104 Spänning inför postvalet, preliminära siffrorna talar om en 117 mandat för regeringen och Kommunistiska partiet, jämfört med 114 mandat till Högerpartiet, Kolkpartiet och Centerpartiet. Därtill hör att talmannen inte får rösta vilket minska regeringssidans mandat med ett, samt att traditionellt sett burkar den socialistiska sidan tappa ett mandat efter att poströsterna är sammanräknade, vilket skulle innebär att riksdagens andra kammare riskerar jämvikt förhållande. Skulle det jämna utfallet bli ett faktum står det till lotten att avgöra i den så viktiga pensionsfrågan. 105 De borgerliga partierna känner sig inte nedslagna efter valresultatet, högern och Folkpartiet vill fortsatt förhandla, men anser att den lagfästa pensionen har tappat mark. Hjalmarson uttrycker att oppositionen kommer under mandatperioden ställa krav på regeringen. 106 Hjalmarson framhåller att när sammanräkningen är klar trodde det visa sig att oppositionspartierna fått en något större röstantal än Socialdemokraterna och kommunisterna. 107 Erlander står samtidigt fast att han inte tänker förhandla, men påpekar samtidigt att: Det vore en kuslig tanke om lotten skulle få avgöra. 108 DNs ledare från den fjärde juni att regeringen är kompromisslösa efter valframgång, men efterfrågar samarbete för en bredare majoritet i riksdagen. Ledaren anser att Folkpartiet ligger närmst tillhands för sådana överläggningar DN, , s SvD, , s.12, DN, , s.10 & Arbt, , s Arbt, , s DN, , s.7 & Arbt, , s SvD, , s.8 & DN, , s SvD, , s.9 & DN, , s DN, , s DN,580603, s DN, , s.2 24

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen Pensionens historia Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande Vägen till pensionsförsäkringen 1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring.

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Föreläsning 2, svensk politisk historia 2

Föreläsning 2, svensk politisk historia 2 Föreläsning 2, svensk politisk historia 2 Det tema som i dagens föreläsning kommer att behandlas utifrån två avgörande händelser, kohandeln och ATP-striden, är den svenska välfärdsstatens utveckling under

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Svenska folket om politiskt ledarskap

Svenska folket om politiskt ledarskap Novus Opinion Svenska folket om politiskt ledarskap 29 juni 2009 Arne Modig Svenska folket om politiskt ledarskap Hur ser väljarna idag på ledande politiker? Vad tror man styr partiledarna? Kommer partiledarnas

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Demokrativerkstaden i klssrummet Lärarhandledning 3 Demokrativerkstaden i klassrummet Vad är Demokrativerkstaden i klassrummet? Demokrativerkstaden

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2013-10-28 Dnr: 13/01275 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT KRÖNIKA RÖSTÅNGEST VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT Det är inte lätt att vara väljare. Det finns ett tiotal partier att välja på av någorlunda rimlig karaktär. Samtidigt är de relativt lika. Det är ungefär som

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten. En undersökning genomförd juni 2011

SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten. En undersökning genomförd juni 2011 SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten En undersökning genomförd juni 2011 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Kampen om kärnkraften

Kampen om kärnkraften Sören Holmberg/Kent Asp Kampen om kärnkraften En bok om väljare, massmedier och folkomröstningen 1980 Liber Förlag Stockholm Publica Innehåll I Förord 7 KÄRNKRAFTENS DECENNIUM av Sören Holmberg och Kent

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se Nacka kommun Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se En uppföljande rapport om mediernas rapportering om Nacka kommun i samband med tsunamikatastrofen

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Svenskarnas syn på politiska frågor

Svenskarnas syn på politiska frågor Svenskarnas syn på politiska frågor I februari är väljarnas viktigaste politiska frågor Sysselsättning och jobb (3), Utbildning och skola (3) och Flyktingar & Invandring (2). Väljarna anser att moderaterna

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Allians för Sverige Samverkan för maktskifte 2006

Allians för Sverige Samverkan för maktskifte 2006 Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Högfors 2004-08-31 Allians för Sverige Samverkan för maktskifte 2006 Sverige är värt en bättre regering. Sverige behöver

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER 23 APRIL Ras för Socialdemokraterna I TV4/Novus väljarbarometer för april tappar Socialdemokraterna stöd samtidigt som blockskillnaden fortsätter att minska. Stödet för Moderaterna

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG 51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer