Och i skuggorna av pensionen En tidningsstudie om extravalet 1958

Transkript

1 Självständigt arbete 15hp Och i skuggorna av pensionen En tidningsstudie om extravalet 1958 And in the shadows of the pension A newspaper study on extraordinary elections 1958 in Sweden Författare: Andreas Olsson Examinator: Erik Wångmar Handledare: Magnus Persson Termin: VT15 Ämne: Historia Nivå: Grundläggande nivå 15hp Kurskod: 2HIÄ2E

2 Abstract In spring 1958, the political work of developing a new pension system stalled, after they conducted the negotiations between the government and the opposition stranded. The Social Democratic government was keen to get through a pension proposition and chose to submit its proposal to the Parliament, in the hope that members of the opposition would abandon their party line. The government previously lost its majority in the second chamber, since the Center Party left the government because they were of a different opinion than the Social Democrats. The Social Democrats Party of Prime Minister Tage Erlander in the forefront plunged to govern in minority. On April 26, conducted the vote in parliament vote which rejected the Social Democrats' proposals and Prime Minister Tage Erlander announced that he would seek the King to dissolve parliament because it then would be new elections to the parliament lower house on June 1. There came an dissolution and an election campaign was to wait before the Swedes would go to the polls. In the study, the campaign portrayed the basis of the Dagens Nyheter, Arbetet and Svenska dagbladet conveys the image of news articles and editorials. An election campaign that was dominated by the issue of pensions in the first place but also the People's struggle for a consensus and a opposition hope of a change of power. Keywords: Pension, consensus, social security, government option and election campaign ii

3 Innehåll 1 Inledning Syfte Frågeställningarna Tidigare forskning Politiskaundersökningar Tidningsundersökningar Bakgrund ATP- omröstningen Metod Material Validitet och reliabilitet Urval och avgränsningar Tidningsundersökningen Teori Politisk historia Empirisk tidningsstudie om extravalet Pensionsvalet Inför omröstningen Omröstningen Valets slutstrid Valet Efter valutgången Analys- Extravalet 1958, ett speciellt val Vad tidningarna förmedlade i nyhetsartiklarna om valet? Vilka åsikter om valet fördes fram på ledarsidorna i ett urval av ledande dags-tidningar? Påverkar tidningens politiska ställningstagande även nyhetsförmedlingen? Diskussion Didaktisk reflektion Käll- och litteraturförteckning: Källor: Litteratur: iii

4 1 Inledning Strax innan jul 2014 ställdes Sverige inför risken att ett extraval, nytt riksdagsval under nuvarande mandatperiod, skulle genomföras, detta på grund av att Svergiedemokraterna deklareade att de skulle fälla regeringen. I efterspelet kom idén om att titta närmre på det förra extravalet eftersom samhället är ovant vid begreppet, eftersom vi sällan har haft extraval i Sverige. Senaste gången som Sverige gick till valurnorna för att rösta under en pågående mandatperiod var 1958, dessförinnan hade det enbart hänt två gånger 1914 och Undersökningen handlar om extravalet 1958 utifrån hur tre rikstäckande tidningar förmedlar valrörelsen genom nyheter och ledarsidor. Varför tvingades statsminister Erlander utlysa extra val 1958 och vad blev valets stora valfrågor samt hur påverkades riksdagsresultatet i detta unika val. Detta är några intressanta frågorna som inledningsvis kan vara en grund till uppsatsen. Den första juni 1958 var det Sveriges hittills tredje extraval sedan demokratins införande. Det som föranledde att statsminister Erlander utlyste extra valet berodde på att regerings samarbetspartnern Centerpartiet valde att hoppa av regeringen efter pensionsomröstningen. Socialdemokraterna och Centerparitet hade olika syn på hur man skulle lösa pensionsfrågan och det hölls en folkomröstning som blev en omtvistad historia. Som blivande lärare i ämnet Historia så är ett extra val en unik händelse i en annars stabil politiska historia som vårt land har präglats av under 1900 och 2000-talet. Det gör det extra intressant att göra en djupdykning inom den moderna politiska historien, som annars har en undanskymd roll i utbildningen. Under perioden mellan regerade Socialdemokraterna i Sverige med stöd av Kommunistpartiet och i vissa fall tillsammans med Centerpartiet samt samlingsregering under krigsåren. Att behandla den svenska politiska historien i skolan har hamnat i skymundan, i de grundläggande kurserna på gymnasiet, då mycket stoff ska behandlas på kort tid. Däremot kan ämnet behandlas under de fördjupande kurserna. 2

5 2 Syfte Undersökningen syftar till att studera nyhets- och den politiska förmedlingen i tre av Sveriges större dagstidningar kring extravalet Studien skall undersöka hur nyhetsrapporteringen såg ut och hur de framställde utlysandet av extra valet samt valutgången. Studien undersöker också hur tidningarnas politiska ställning tar sig i uttryck på ledarsidorna. 3 Frågeställningarna Frågorna är styrande för arbetet med undersökningen vilket medför att de är levande under hela arbetet. Vad förmedlade nyhetsartiklarna om valet? Vilka åsikter om valet fördes fram på ledarsidorna i ett urval av ledande dagstidningar? Påverkar tidningens politiska ställningstagande även nyhetsförmedlingen? 3

6 4 Tidigare forskning 4.1 Politiskaundersökningar Den tidigare forskningen som berör temat för denna studien är skral gällande extravalet 1958, utan är fokuserad kring den så kallade ATP-striden. Eftersom att extravalet 1958 enbart är en del av ATP-striden som pågår som intensivast mellan , är det intressant att titta på valrörelsen mer specifikt. Enligt Molin så belv grunden för striden kring pensionerna den utredningen som tillsattes och fick namnet Åkesson utredningen, som kom att bli flera utredninger. 1 Socilademokraterna hade som utgångspunkt att se till att utredningen skedde bakom stängda dörrar och inte bli den allmänna debatt som det nu blev, vilket är ovanligt sett utifrån hur den politiskasfären brukar hanterna denna typen av frågor. 2 En anledningen till att praxis bröts var att de borgerliga partierna såg sin chans att sätta press på sittande regering och önskar en folkomröstning. Därför istället för att invänta utredningen börjar partierna att formera sin linje, tillslut fanns det tre förslag till nytt pensionssytem. 3 Tillslut blev det en folkomröstning och ett kampanjarbete påbörjades inom varje linje, de tre förslagen blev till tre linjer, och hade en kommitté som utgjorde grunden i valarbetet istället för de traditionella partiorganisationerna. Folkpartiet och Högerpartiet, var mycket skeptiska till att det var regeringen, som formulera den tre linjerna och menade att Socialdemokraterna uppvisat ett maktövergrepp oktober 1957 genomfördes en folkomröstning gällande pensionsfrågan med en omröstning bestående av tre alternativ, dels ett från Socialdemokraterna och Kommunisterna, ett av Centerpartiet samt ett från Folkpartiet och Högerpartiet. S linje 1 ville ge löntagare lagfäst rätt till tilläggspension som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. tvångsanslutning, C linje 2 erbjöd löntagare och andra en frivillig tilläggsförsäkring vars värdeupp till ett begränsat belopp garanterades av staten. individuell frivillig, Fp o H linje 3 förordade en frivillig försäkring som avtalsvägen kunde utformas efter skilda önskemål. En ändring i lagstiftningen skulle möjliggöra att tilläggspensionen blev värdefast. kollektiv avtal. 5 Valresultatet i folkomröstningen blev att linje 1 fick 45,8%, linje 2 15% och linje 3 35,5% av rösterna med ett valdeltagande på 72,4%. 6 1 Molin, 1965, s Molin, 1965, s Molin, 1965, s Larsson, 1998, s Larsson, 1998, s Larsson, 1998, s.326 4

7 Efter valet bröt regeringen samman och det fick bli nya rundor hos kungen för att få fram en ny regering. Kungen hade tidigt önskat en samlingsregering i tider av oroligheter i omvärlden och därmed trygga den svenska försvarsenigheten som rådigt. Erlander motsatte sig en samlingsregering med hänsyn till att en samlingsregering enbart skulle vara aktuellt under svåra kristider, den svenska försvarspolitiken hade en lång tradition av enighet riksdagen över partigränserna. Under andra världskriget hade Sverige haft en samlingsregering bestående av samtliga partier utom Kommunisterna. De borgerliga partierna hade var däremot mer villigt inställda till en samlingsregering, beroende på att centern inte ville gå från samverkan med Social-demokraterna och till en treparti regering. 7 Den 1 juni 1958 genomfördes det senaste extravalet i Sveriges historia ett val som Socialdemokraterna ansåg, enligt Loxbo 8 att extravalet 1958 kom att vara ett pensionsval i höggrad och att utslaget i valet skulle bli i stort sett desamma som var fallet vid folkomröstningen. Loxbo hänvisar till att det inte finns någon väljarundersökning som kan påvisa att pensionsfrågan var valet viktigaste fråga, men gör ändå antagandet med hänsyn till Socialdemokraternas verksamhetsberättelse. 9 Molins bild av valrörelsen är lik den som ovan nämnts med ett huvudfokus på pensionserna. Det framkommer även att folkparti-pressen, som Molin uttrycker det, är aktiva och trycker på för partibudskapet om en mitten lösning med samförstånd block överskridnande. 10 Forskningen visar att ståndpunkterna kring pensionerna inte var fastlåsta vid innan ATP-striden, men att striden skapade totala låsningar mellan partierna. 11 Valet utföll så att Socialdemokraterna gick fram 1,6 procentenheter vilket innebar att man vann fem nya mandat, Högerpartiet ökade med 2,4 procentenheter 3 nya mandat, Centerpartiet ökade 3.3 procentenheter 13 nya mandat, Folk-partiet backade med 5,6 procentenheter och förlorade 20 mandat samt Kommunisterna backade med 1,6 procentenheter och tappade 1 mandat. Valresultatet innebar att Erlander inte fick den majoritet som han hade eftersökt med extravalet och osäkerhet rådde för hur man med givet parlamentariska läge skulle agera i frågan om pensionerna. Efter valet 1958 blivit en jämviktsriksdag, eftersom att 7 Larsson, 1998, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Molin, 1965, s Molin 1965, s

8 Socialdemokraterna förlorade ett mandat i och med innehavande av talmansposten, som inte hade rösträtt vid tidpunkten. 12 Tillslut fick Socialdemokraterna igenom sin linje för pensionen tack vare folkpartisten Ture Königsson som lade ned sin röst, då han ansåg att det inte var lämpligt att en sådan viktig fråga skulle avgöras genom lottdragning Tidningsundersökningar Forskning på liknande områden som denna undersökningen finns kvantitativa studier om innehållet i massmedia under valrörelser. 14 Men framförallt är det studier i form av väljarundersökningar som är gjorda (Asp, Holmberg och Gilljam med flera). De studierna är främst inriktade mot att förklara varför väljarna gjorde det val de gjorde och vilka faktorer som påverkat där massmedia är en faktor. Enligt Loxbo 15 finns inga väljarundersökningar från det extra valet 1958, istället gör forskaren en antagande, eftersom extra valet utlöstes på grund av pensionsfrågan bör sannolikt den frågan varit den viktigaste. Det öppnar upp fältet för denna studien då det inte finns någon liknade forskning om extra valet Den stora forskningen som finns omkring val är väljarorienterad, tar denna undersökningen sin grund att följa delar ur en extra ordinär valrörelse utifrån tre dagstidningar med en kvalitativ metod. 16 Asp har i SOU 1987:6 gjort en forskningsöversikt över vilket omfång den kommunala politiken syntes i media. Där kommer han fram till att tidningarnas omfång för politik jämfört med annat innehålla har ökat, en jämförelse mellan valrörelserna 1980-talet och 1950-talet menar Asp att bevakningen har ökat med två gånger så mycket och valspurten med tre gånger så mycket i riksdagsvalet och valet till andra kammaren. 17 TVs intågande tillför en ökning av den politiska bevakningen, vilket leder till att tidningarna tar efter och politiken tar mer plats. Vidare framhåller Asp att tidningarna generellt har samma nyhetsurvalsprinciper, vilket ska vara utmärkande för svenska tidningars valbevakning. 18 Tendensen att nyhetsförmedlingen blivit mer likartad tidningarna emellan under åren, något som Asp menar att det beror på en professionalisering och en marknadsanpassning. Professionaliseringen av journalist rollen 12 Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Asp, 1987, s Loxbo, 2007 s Loxbo,2007, s Asp, 1987, s Asp, 1987, s

9 leder till att yrket får samma arbetsprocesser när det gäller till exempel nyhetsurval. Följden av en ökad marknadsanpassningen att medierna jämför sig med varandra vilket också leder till att innehållet kommer att likna varandras. 19 Massmedia även stort inflyttande över väljarnas informationsinhämtande och påverkar därför medborgarnas bild av det politiska läget i landet och världen. Asp har även fått fram från studier att partierna har fått sätta agendorna för den politiska debatten i massmedia. 20 Det påvisas att de politiska åsikterna som framförs på ledarsidorna ofta favoriseras även på nyhetssidorna. Forskningen visar att åsikter som följer med till nyhetsartiklarna har minskat med åren. De kommunistiska tidningarna är de som är en helt egen klass för sig när det gäller att gynna egna partiet, därefter kommer Socialdemokratiska, höger och minst förfördelade ska Folkpartiet vara i de liberala tidningarna. 21 Läsarnas uppfattning om huruvida en tidning är partisk mot det parti som tidningen företräder på ledarsidan undersöktes om valrörelsen 1979, läsarna ansåg att DN gynnade Folkpartiet på nyhetssidorna medan mätningarna av innehållet inte gav några sådana tendenser. Läsarnas uppfattning tror man beror delvis på tradition av tidningens historia som huvudorgan till Folkpartiet, forskarna menar att det blivit svårare att se tidningarnas partiskhet jämfört med 15år tidigare. 22 Enligt SOU 1975:78 finns tendenser som indikerar att läsare väljer tidning efter den politiska färgen, exempelvis är Arbetet en sådan tidning som aktivt väljs av Socialdemokraterna. Valet av tidning på landsorterna tar sig av en annan karaktär där utbudet är mindre och lokalnyheterna väger tyngre än politisk färg på ledaren. 23 Avslutningsvis visar den tidigare forskningen att massmedia har en stor påverkan på väljarna eftersom media är deras främsta informationskälla. Tidningarna var förr mer partiska och gynna det egna partiet inte bara på ledarplats, utan även på nyhetssidorna. Med tiden har bevakningen blivit mer likartad tidningarna emellan då en professionalisering gjort att arbetssätten i branschen är företags överskridande. 19 Asp, 1986, s Asp, 1987, s Asp, Hadenius, Holmberg mfl, 1982, s Asp, Hadenius, Holmberg mfl, 1982, s SOU 1975:78 7

10 5 Bakgrund 5.1 ATP- omröstningen Frågan om tjänstepensionen växter fram i slutet på 1940-talet och utredningar påbörjades i inledningen av 1950-talet. Det var till en början stor enighet om att statens ansvar för pensionerna skulle utvidgas och även handha tjänstepensionerna. Sedan tidigare hade det genomförts reformer från 1946, som innebar att Sverige hade ett allmänt folkpensionssystem. Från en ursprunglig enighet om en utvidgning av pensionssystemet blev det senare en allt mer politisk het fråga. Från början fanns det enbart en vision utan några djupare detaljer, som medförde att alla partier kunde ställa sig bakom att utredning skulle tas fram, för att ge förslag på ett system om allmän tjänstepension. 24 Den så kallade Åkessonutredningen från 1950 var en opolitisk expert grupp som tog fram förslag, i den första av två utredningar, som innebar att tjänstepensionen skulle grundas på den tidigare lönenivån som varje individ har haft under yrkeslivet. Det innebar att till skillnad från folkpensionen som var lika för alla skulle tjänstepensionen var individuell genom att löntagaren och arbetsgivaren betalar in en avgift varje månad baserad på inkomstnivån. Den avgift som löntagaren betalade in skulle dock inte i praktiken finansiera den egens pension utan de nuvarande pensionärerna, på så vis är det den framtida inkomsterna som betalar för nuvarande löntagarens pension. Systemets viktigaste principer kan man säga var att det skulle vara obligatorisk och ha ett golv för värdeminskning. Fortfarande rådde det ett politisk lugn i frågan i stort, det var i remissvaren som farhågor om systemet finansiering på långsikt ventilerades. Remissvaren ansåg att systemet byggde på att den ekonomiska tillväxten i samhällsekonomin skulle fortsätta öka i liknande takt som den gjort efter andra världskriget för att inte bli en belastning för landet ekonomi. 25 Enligt Loxbo 26 som undersökt Socialdemokraternas hållning under hela pensionsprocessen fram till 1990-talet, var de inte oroliga för att få igenom systemet. Dock ansågs det finnas en risk för att Folkpartiet som vid tiden stuckit ut hackan i sociala frågor skulle påbörja en överbjudning. Systemet var i grunden ett kostsamt förslag därför ville de ledande Socialdemokraterna inte ge förstora förmåner utan det viktiga var att så många som möjligt skulle få del av systemet Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s

11 Åkessons andra utredning 1951 kom i stort sett tillsamman slutsatser som den föregående att systemet skulle täcka bredda grupper av inkomsttagare och ha fokus på de sämst ställda. Den stora skillnaden mellan de båda utredningarna var främst att fokus flyttades från begreppet arbetare till att systemet skulle gälla alla med inkomster, detta efter att bondeförbundet kommit med i regeringen som koalitionspartner till Socialdemokraterna. 28 Folkomröstningsreultatet Linje 1-46,4 procent Linje 2-15,0 procent Linje 3-34,6 procent Blankröster - 3,9 procent Riksdagsvalet Parti Procentenheter Mandatfördelning Socialdemokraterna 46,22 +1, Centerpartiet 12,66 +3, Högerpartiet 19,52 +2, Folkpartiet 18,21 5, Sveriges 3,36 1, kommunistiska parti Partiledarna Socialdemokraterna Tage Erlander Folkpartiet Bertil Ohlin Högerpartiet Jarl Hjalmarsson Centerpartiet Gunnar Hedlund Sveriges Hilding Hagberg kommunistiska parti 28 Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s Loxbo, 2007, s.126 9

12 6 Metod Uppsatsens studie är uppbyggd på en tidningsundersökning av tre rikstäckande dagstidningar. Undersökningen bygger på en kvalitativt innehållsanalys. En kvalitativ studie särpräglas genom att undersökningen har ett mindre antal källor och ett begränsat urvals område. Studien undersöker hur tidningarna förmedlar extravalet Tidningsundersökningen syftar till att använda sig av en metod kallad textläsning som innebär att studier handlar om att hitta mönster och strukturer i materialet som kan ge en övergripande bild. 31 I undersökningen används strukturanalys för att skapa ett mönster av vad de tre tidningarna förmedlar i nyhetssidorna samt vilka åsikter som framkommer i och med tidningarnas skiftande politiska färg Material Dagstidningarna med politiskinrikting på ledarsidorna Dagens Nyheter - Liberal Svenska Dagbladet - Höger Arbetet - Socilademokratisk 6.2 Validitet och reliabilitet Metoden ska vägleda nya ögonen genom undersökningen och skapa en förståelse hur arbetets tillvägagångssätt varit för att nå fram till de resultat och slutsatser som man gjort. För detta krävs att metoden beskrivs noggrant med termer som möjliggör att efterkommande forskare förstår hur undersökningen gått tillväga. Det som eftersträvas är att undersökningen skall nå en reliabilitet vilket menas att studien går att återupprepas genom att följa metod kapitlet ifrån tidigare arbeten. Om studien kan besvara de uppställda frågorna i undersökning är den valid och att den mäter det den skall mäta. Därför är det viktigt att metoden nedskrivs noggrant så det går att följa forskarens arbetsprocess samt att den utförda undersökningen är valid och därav når en hög grad av reliabilitet Urval och avgränsningar Studiens undersökning kommer att ske i ett urval av tre dagstidningarna DN (liberal), SvD (höger) och Arbetet (socilademokratisk) som har olika politiska inriktningar. Undersökningsperioden är mellan den 23 april-31april och 27maj-4juni år Det går inte att genom 31 Bergström & Boréus, 2014, s Hultén, 2000, s.8,11 33 Bergström & Boréus, 2014, s

13 denna undersökningen visa eller svara på hur en samlad mediabild i landet för hur förmedlingen av extravalet 1958 var eftersom det hade varit för omfattande, därför har den avgränsats till tre rikstäckande dagstidningar. Undersökningens material framtogs genom observationer från de tre tidningarna på mirkofilm, där alla nyhetsartiklar och ledare skrevs ut. Efter material insamlingen övergick arbetet i att göra ett urval där strukturer eftersöktes för att skapa en röd tråd genom valrörelsen. Den empirska undersökningen skapades genom en kvalitativ kronologisk storyline som kan förklars likt en strukturell analys. Avgränsningen av det materialet gjorde genom att studera återkommande teman som pension, landets ekonomi och regeringalternativ som exempel, men även titta på enskilda händelser som kunde påverka resultetet. 6.4 Tidningsundersökningen Det gäller att förstå hur tidningarna arbetar för att få kunskaper om hur arbetet bör prioriteras samt att använda sig av andras tidigare kunskaper kan vägleda den nya undersökningen. Nyhetsvärderingen sker utifrån gemensamma yrkesmässiga grunder som innebär att tidningarna i stort använder samma principer i sitt arbete med nyhetsvärderingen. Det kan medföra att nyheter överensstämmer i huvudsak i stor utsträckning med att vinkling och förmedlingen kan förändras beroende av journalistens upplevelser, analyser och intressen. 34 Händelse inriktade i tidningsbranschen innebär att man rapporterar om krigsutbrott men följer inte alla detaljer för någon ny större händelse inträffar, på så vis missas långsiktiga trender 35. Ovanstående kunskaper och tidigare forskning ger en inblick i hur forskare har upplevt tidigare tidningsundersökningar. De vanligaste sättet för en tidningsstudie är göra en kvantitativ innehållsanalys och titta på frekvenser av enskilda sakfrågor och ämnen, i denna studien väljs istället en kvalitativ innehållsanalys som tittar på hur tidningsbevakningen beskriver valrörelsen i extravalet Enligt Bergström och Boréus 36 kan det finnas ett större intresse i hur något framställs istället på att titta på hur många gånger det nämns. Undersökningen av materialet från DN, SvD och Arbetet är fokuserat på ledare och nyheter som berör valet. 34 Lundgren m.fl, 1999, s Lundgren m.fl, 1999, s Bergström och Boréus 2014, s.80 11

14 Därefter följer en genom läsning av det fulla materialet för insamlingen för att hitta mönster av innehåll som är av betydelse för förmedlingen av valrörelsen. Urvalet sker genom att skapa en storyline där undersökningen tar fasta på både återkommande sakområden men även innehåll som inte är så framträdande men utgör ändå en viktig grund för beskrivningen av valrörelsen. Med en kvantitativ analys där frekvensen får styra tolkning av innehållet finns det begränsningar i att undertoner och det som ses som självklarheter inte kommer fram. 37 Nackdelen med denna undersökningens valda metod är att materialet inte sammanräknas och att det då inte finns siffror som stödjer det valda urvalet. Fördelen är att undersökningen kan göra en analys som kan väga samman sakområden med valresultatet och på så vis finna en röd tråd mellan den genomförda valrörelsen och det faktiska valresultatet genom tidningarna nyheter och ledare. 37 Bergström & Boréus, 2014, s.80 12

15 7 Teori 7.1 Politisk historia Samhället är grunden för politiken och politiken är samhället i grunden, något som varit en stor del av historien sedan människans begynnelse. Politik är egentligen allt finns som påverkar världen landet, samhället och individen. Toshs definition av vad politisk historia är förklaras som tidigare händelser präglade av officiella makten, framstående aktörer så som personer, partiers agerande, relationer mellan länder som påverkar makt utövandet i samhället. 38 Politiska historien har varit den ledande inriktningen inom ämnet historia på akademisk nivå. Till och med 50-talet var politiska historia den största inriktningen som studerades inom ämnet historia. Grunden till det är att det funnits mycket stora volymer av främst arkivmaterial som är flera århundraden gamla. Staten och politiken är dessutom den institutionen som i särklass påverkat vår samhällsutveckling mest över tid och är en viktig grundbult för vår historieskrivning. 39 Populariteten för den politiska historien beror enligt Tosh 40 på att den även lockar en bredare publik som sträcker sig utanför akademiska världen. Politisk historia skapar intresse och lyckas bli lockande genom händelser som kan bli till ett drama som flertalet kan känna igen och skapar en kontext för hur samhället ser ut idag. Framförallt är det politiska historia som behandlar krigshistoriker som fått ett brett utrymme särskilt även utan för akademin om man ser till populärvetenskapliga tidskrifter, filmer och dokumentärer inom ämnet krig. Under historiens utveckling har krig och konflikter med kungar och andra fältherrar påverkat utvecklingen och det har skapat den historien, som gör att vi förstå hur tidigare händelser påverkar vårt samtida politiska läge. Den historia bilden av hur världen har förändrats ger en förståelse till världen utveckling fram till idag. Enligt Tosh är politisk historia grunden och viktigt för ett land när man skapar en gemensam bakgrund och därför ges den stor plats i olika institutioner som till exempel skolämnet historia, museer och historiskaföreningar Tosh, 2011, s Tosh, 2011, s. 75, Kjeldstadli, 1998, s Tosh 2011, s Tosh, 2011, s.77 13

16 8 Empirisk tidningsstudie om extravalet Pensionsvalet Den 28 april 1958 utlyste statsminister Erlander nya allmänna val till riksdagens andra kammare efter ett upplösningsbeslut från kungen, som vid tiden beslutade den sortens ärende i tidigare konstitution. Extra val var, och är, väldigt ovanliga i svensk politik. Detta val blev det tredje i den svenska demokratins historia, vilket också är den senaste av gånger landet haft ett extra val. Dagarna innan hade föregåtts av tre dagar lång debatt om hur ett nytt system om tilläggspension skulle utformas. De låsta ställningarna partierna emellan fanns sedan folkomröstningen från hösten året innan, då båda sidorna såg sig som vinnare. Det parlamentariska läget i riksdagen blev omkastat mellan de båda blocken sedan Centerpartiet lämnat regeringen till följd av folkomröstningen där de båda regeringspartierna stod bakom två olika linjer. Nu var det istället borgerlig majoritet i andra kammaren. Vid omröstningen fredagen den 25 april gällande regeringens pensionsproposition röstades ner, vilket föranledde statsministern att avisera ett förordande av extra val till kungen på en extra konselj på måndagen den 28 april. Nedan kommer följande fårgeställningar besvaras: Vad tidningarna förmedlade i nyhetsartiklarna om valet? Vilka åsikter om valet fördes fram på ledarsidorna i ett urval av ledande dagstidningar? Påverkar tidningens politiska ställningstagande även nyhetsförmedlingen? 8.1 Inför omröstningen Den 23 april 1958 inleddes den tre dagar långa debatten i andra kammaren om pensionsfrågan som får räknas som starten på valrörelsen till den extra val som utlystes den 28 april. Inför debatten hade DN, SvD och Arbetet väldigt likartad nyhetsförmedling med något av en betoning på begreppet lugnet före stormen. Arbetet har på första sidan rubriken Dagen P i riksdagen med en efterföljande artikel som gav en faktabeskrivning om vad som kommer att hända de efterföljande dagarna. De kallar debatten för en mammutdebatt som riksdagen hade framför sig. De lyfter samtidigt farhågen om att det kan bli aktuellt med extra val vid en omröstningsförlust, samtidigt som hopp finns för att undvika en förlust. 42 Även om man vid det här laget torde vara allmänt inställd på ofrånkomligheten av det extra riksdagsvalet, så finns det kanske en och annan som väntar på det under, som skulle kunna åstadkomma en oväntad utgång Arbt, , s.1 43 Arbt, , s.1 14

17 Ett skäl om hopp för Socialdemokraterna var att det inte fanns ersättare i riksdagen, det innebar att sjukdomstillbud kunde få effekt på voteringarnas utfall. Inför omröstningarna om pensionsfrågan var det tre oppositionsriksdagsmän som var sjuka och skulle saknas vid voteringen. 44 Även SvD framhåller den lilla osäkerheten som fanns kring utfallet av sjukdomsfrånvaron spåverkan för majoritetsläget för Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna i pensionsfrågan. 45 SvD hade en nyhet om att folkpartiledaren Ohlin dementerar uppgifter om att Folkpartiet skulle fört samtal om uppgörelse kring pensionerna samt en ny regeringskoalition. Ohlin beskrivs säga att: Påstående är hundraprocentigt oriktiga. Inga som helst kontakter har förekommit mellan Folkparitet och Socialdemokraterna. 46 Uppgifter som SvD tog del av genom den Centerpartistiska Skånska Dagbladet vilka hade källor som talade om att livliga kontakter hade förekommit mellan de två partierna, dessutom fanns det fråga tecken kring hur enskilda centerpartister skulle komma att rösta i voteringen. I SvD artikeln stod det att: Det började med rykten om att tillräckligt många centerpartister skulle lägga ned sina röster, för att regeringens förslag skulle få majoritet i andra kammaren. främst gällde det sådana centerpartister, vilkas mandat allvarligt hotas vid ett eventuellt nyval. 47 Dagen efter den första debattdagen stod det mycket i tidningarna om debatt taktiker för att maximera regeringens talartid under bästa sändningstid, samt att minimera oppositionen från att få tala till tv-publiken. DNs huvudrubrik för torsdagen den 24 april var Femtifem talare kvar för andra kammarens tredagarsslag om pensionerna- TORSTEN NILSSON BLOCKERADE HERR OHLIN. 48 Statsminister Erlander blev sjuk under debatten och kunde inte närvara vid kvällen då debatten tog fart, vilket tidningarna hävdade att partierna hade sparat sina främsta talare i avvakta på bästa tv-tid. 49 I frånvaro av statsministern var det socialminister Nilsson som var regeringens främste representant att bemöta de borgerliga politikerna i debatten. DN skrev 44 Arbt, , sista sidan 45 SvD, , s SvD, , s SvD, , s DN, , s.1 49 Arbt, , s.7. SvD, , s.12 & DN, , s.1 15

18 redan dagen innan att 100 talare tävlar om publiciteten, tv och radio sände hela dagarna från debatten och tävlingen om sändningstiden blev speciell då riksdagens ledamöter i andra kammare anmäler sig och talar i tur och ordningen medan statsråden när som helst kan bryta talarordningen och på så vis styra när man talar. 50 Socialminister Nilsson valde klockan 20 att bryta talarordningen efter att partiledare Hedlund hade talat, skriver DN. De menar på att detta var en medveten taktik från regeringens sida, som tidigare vägrat att gå med på att fördela talartiden i förväg mellan partiernas huvudtalare. Socialministerns anförande pågick under en timme och 37 minuter varefter det var högerledaren Hjalmarsson som blev replikerad av finansminister Sträng, vilket medförde att folkpartiledaren Ohlin först klockan 22,30 kunde hålla sitt anförande. 51 SvD lyfter fram vad Högerpartiet förde fram i debatten om att Socialdemokraternas linje för tilläggspensionen leder till en fondbildning. 52 Ledarsidorna från den 24 april handlar om pensionsfrågan med anledning av debatten och det beslut som kom i slutet av veckan. Arbetet har en ingång på sin ledarsida om att inga kompromisser mellan partierna verkar möjlig, utan de är fastförankrade i sina utgångspositioner. 53 SvD hävdade att det är bra med en opposition som försvarar enskilda människors självbestämmande, mot vad de kallade för en tvångslag gällande tilläggs-pensioner. Vidare menar SvD att förslaget från Socialdemokraterna var ett hastverk, som exemplifierades av det faktum att den slutliga utskottsförslaget på 200 sidor fick riksdags-ledamöterna på tisdags morgonen, för att sedan vara redo för debatt dagen efter. 54 DN hade en mer mittemellan bild jämfört med de andra två tidningarna genom att framhålla att Folkpartiets nya förslag låg nära Socialdemokraternas, men framhöll frivilligheten. DN skrev att viktigast för Sverige är att få ett system för tilläggspension och att skiljelinjerna egentligen små men att förslagen behövdes finslipas innan det blev verklighet Omröstningen Tvångspensionen fälldes av enig opposition efter 30 timmars debatt. Riksdagsupplösning och nyval 1 juni med konselj på måndag. 56 Det var DNs huvudrubrik den 26 april då man efter gårdagens besked av statsminister Erlander, som förklarade sin avsikt med att ansöka 50 DN, , s.6 51 DN, , s.1 52 SvD, , s.4 53 Arbt, , s.2 54 SvD, , s.4 55 DN, , s.2 56 DN, , s.1 16

19 hos kungen om riksdagens upplösning och extra val som följd, efter att förlorat omröstningen gällande tilläggspensionen. Tidningarna beskrev hur partiledarna efter de långa debatten förmedlade partiernas röstningsavsikter: Hjalmarson (H) rösta emot för att värna valfrihet om att själv få bestämma över hur ens pensionssparandet skulle se ut och inte tvingas till att låsa in hos staten. Hedlund (C) röstade emot efter en folkpensionshöjning som var av ett behov för jämlikhet och rättvisa, men att införa en tilläggspension skulle bli en ytterligare dyr utgift och Centerpartiet fann det oklokt att göra de båda utgiftsökningarna på en gång. Ohlin (FP) ansåg att det borde råda samförstånd och att partierna skulle kompromissa och därför rösta emot regeringsförslag. Hagberg (SKP) röstade för propositionen i solidaritet med regeringen. Erlander (S) röstade självfallet på det egna förslaget. Det är inget äventyr som vi vill utsätta svenska folket för, det är en stabil reform som ger medborgarna samma rätt till god pension som anställda vid stat och kommun sade Erlander. 57 Efter omröstningen steg statsminister Erlander åter upp i talarstolen och deklarera att han inte såg någon annan väg än att gå ut i nyval: De borgerliga har enats om den negativa linjen att avslå propositionen, men de har misslyckats att förena sig om ett eget program. 58 Ovanstående citat blev startskottet för en ny valkampanj, och Ohlin begärde genast replik på Erlanders påstående och menade å sin sida att: Vi är övertygade om att endast en positiv samförståndslösning som kan vinna tillräcklig förankring hos svenska folket för att hålla är en lösning åt mitten, och där är folkpartiets förslag det ända som kan läggas till grund för ett förslag som förenar frihet med trygghet. 59 Eftersom beskeden från statsministern kom på fredags eftermiddagen måste de vänta med de formella besluten tills måndagen den 28 april. Erlander ansåg sig gjort det som kunde förväntas av honom efter det stöd han hade från folkomröstningen, annat hade varit att svika väljarna. 60 Ledarsidorna mottar beskedet om ett nytt val på liknade sett utifrån deras politiska utgångspunkter genom att beskriva vad som skett och vad som kommer att ske. Arbetets 57 DN, , s.8. Arbt, , s.5. SvD, , s DN, , s.8 59 DN, , s.8 60 DN, , s.8, Arbt, , s.5 & SvD, , s.12 17

20 rubrik var Oppositionen sade nej, SvD inledde ledaren med Nyval! och DN Konfliktens följder. 61 Liberala DN ansåg, likt Folkpartiet, att det borde finnas en kompromisslösning på pensionsfrågan som regeringen kunde accepterat och gått fram med gemensamt med Folkpartiet. Ett nyval med pensionen som huvudfråga direkt inpå en tidigare folkomröstning direkt var olämplig. Svensk politik hade präglats av samförstånd, därav borde man försökt kompromissa fram ett nytt förslag, som fått en tydlig majoritet i kammaren. DN ansåg vidare att regeringen spelade ett högt spel för att skapa sin majoritet vilket skulle stärka kravet på ett skifte i statsledningen. 62 Tidningen Arbetet anser att skillnaderna var tydliga mellan de båda blocken och att det enbart var Socialdemokraterna som hade en lösningen på pensionsproblemet. Nyvalet ska ses som ett medel för att skapa en nödvändig majoritet och inte uppfattas som en förslut för arbetarrörelsen. 63 Helgens tidningar bestod av positioneringar och redogörelser för det kommande valet, samt att riksdagen fortsatte att arbeta för att hinna med så mycket som möjligt innan måndagens upplösning. Ett exempel är SvDs ledarsida från den 27 april som beskriver att Socialdemokraterna har tappat mark under en längre tid och kan inte lägre vara säker på sin majoritet i andra kammaren. Första steget var att gå samman med Centerpartiet, som på den tiden (1951) hette bondeförbundet, för att behållna makten. Slutsatsen blev att Socialdemokraterna och Erlander kört fast i sin färd med att behållna maktutövandet och enda möjligheten för dem var ett nyval. SvD menar att en samlingsregering hade kunnat slösa en sådan fråga. 64 Sedan var den stora dagen kommen, alla visste vad som skulle hända, vilket syntes både i rapporteringen om en upplösning som redan under helgen hade publicerats och hur politikerna i andra kammaren agerade. Arbetet skrev om en andra kammardebatt som pågick in i det sista och SvD om en frän partiledardebatt som utspelades innan riksdagsupplösningen. Det var Ohlin som tog initiativet till denna debatt som närmast kunde liknas vid en partiledardebatt i en valrörelse. Debatten kom att handla om landets ekonomi, som de borgerliga ansåg som ansträngd, och den ökande arbetslösheten DN, , s.2. Arbt, , s.2 & SvD, , s.4 62 DN, , s.2 63 Arbt, , s.2 64 SvD, , s.4 65 Arbt, , s.1, SvD, , s.1 18

21 Erlander och Socialdemokraterna lovade att man skulle trygga sysselsättningen vars roll var delvis undanskym i debatten där samtliga tidningar skrev om den replikväxling som blev mellan högerledaren och centerledaren. Replikväxling inom borgerligheten roade Socialdemokraterna som vara snabba med att beskriva det hela som ett bevis på en borgerlig splittring. Arbetet tolkar det till att de borgerliga utgör ett osannolikt alternativ till Socialdemokraterna. 66 Efter den tre timmar långa debatt klev statsminister Elander åter upp i andra kammarens talarstol, samtidigt som utrikesministern Udén besteg talarstolen i första kammaren, för att läsa upp det kungliga brevet. Kungen förklarade riksdagen upplöst och meddelande att extraval till andra kammaren skulle förrättas den förste juni i hela landet. Detta var den riktiga starten för en ny valrörelse i Sverige Valets slutstrid DNs stora partiledarintervju, gjord utav Kurt Samuelsson, med Erlander först ut får rubriken Snabbt, enhetligt, värdefast - orubbliga krav på pension men varierad pensionsålder möjlig. 68 Erlander signalerar att den Socialdemokratiska linjen står fast i pensionsfrågan, som tar upp mer än hälften av artikeln. Även den svenska ekonomin får Erlander frågor kring inflationen, som stigit i Sverige i hög takt om man jämfört med övriga västvärlden. Statsministern anser att inflationen till stor del beror på den för stora devalvering som genomförde. Han tror inte heller att den höga inflationen varit tvungen för att upprätt hålla full sysselsättning. I frågor om regeringsalternativ ser Erlander endast en ren Socialdemokratisk regering för sitt partis del. En samregering skulle minska oppositionen i landet, vilket kan skapa en maktelit som gör upp om beslutet och den folkliga vilja skulle kunna hamna i skymundan. 69 Artiklar från DN och Arbetet rapporterar från pingsthelgen att ledande högerpolitiker förklarade att man var beredda att stödja en folkpartiregering i huvudområden, om valresultatet skulle ge dem en sådan möjlighet. Annars var det pensionen som tog mest plats i valtalen, men även utbildningsfrågor var något som Folkpartiet talade om. Socialdemokraterna talade även om att det tryggaste är att rösta med dem, där det finns ett färdigt 66 Arbt, , s.6 67 DN, , s.8. Arbt, , s.6. & SvD, , s DN, , s.2 69 DN, , s.2 19

22 program, istället för en regering bestående av en splittrad borgerlighet. Den övergripande ideologiska resonemangen var en stor del i partiernas beskrivningar av visionerna för hur inriktningen i framtiden skulle vara, dessa resonemang användes även för att ge kritik till andra partier. 70 Ett exempel på ideologiska resonemang kommer dock från SvD ledarsida som säger att valet handlar om socialism och att Socialdemokraterna ville införa ett socialistiskt experiment i strävan i mot ett kollektivismens samhälle: Valet gäller faktiskt socialism, och den här gången finns papper på saken. 71 DNs stora partiledarintervju med Hedlund fick rubriken Ej lagpension, barnbidraget kvar - Cp villkor för borgerlig koalition. 72 Hedlund fick även han ge sin syn på inflationen och ansåg att ett ökat sparande och minskad konsumtion skulle behövas för att dämpa inflationen. Jordbrukspolitik och bostadspolitiken, med den brist på bostäder som fanns i storstadsområdena, är andra politikområden som behandlades utöver pension och regeringsfrågan. Hedlund ansåg i regeringsfrågan att en samregering vore det bästa alternativet och att pensionsfrågan skulle utredas ytterligare. 73 Den fortsatta valrapporteringen från partiernas kampanjer, tal och tv-debatter var att Folkpartiet framhåller sitt medlande budskap om att skapa ett samförstånd mellan partierna och framhöll att man tror på en lösning efter valet när valstriden lagt sig. Centerpartitet stod fast vid sitt förslag och trycker på med ett frihetligt budskap som människors självbestämmande. Högerpartiet, talar om det som håller ihop borgerligheten, vars mål är att bilda en treparti regering. Socialdemokraterna var noga med att lyfta fram sig som partiet för trygghet och att de borgerliga var splittrade. 74 DNs stora partiledarintervju med Hjalmarson fick rubriken Skattesänkningen stimulans som täcker nya budgethål. Helst samregering- utan partiledarna. 75 Högerledaren lyfter viljan att göra riksbanken självständig vid beslut av ränta. För inflationen anser Hjalmarson att det är statsutgifter som måste begränsas för att hålla tillbaka inflationen, skattesänkningar ska sedan stimulera produktionen och öka inkomsterna för staten. I regeringsfrågan är högern främst 70 DN, , s.9, Arbt, , s.4 71 SvD, , s.4 72 DN, , s.2 73 DN, , s.2 74 Arbt, , s.8. DN, , s.23. & SvD, , s DN, , s.2 20

23 intresserad av en samlingsregering utan partiledare, men de trodde inte att de får med sig Socialdemokraterna utan en borgerlig två- eller treparti regering ansågs mer realistiskt. 76 Ohlin kritiserade regeringen, i en DN artikel den 30 maj, för att ta den fulla sysselsättningen för självklar och att inte lägga tillräcklig stor vikt vid att det är den rådande konjunktur som sköter jobbet åt regeringen. Enligt folkpartiledaren som anser att regeringens hämmande skatter på investeringar och försämrad möjligheter för yrkesutbildningar kommer att skapa framtida problem. 77 DNs stora partiledarintervju med Ohlin med rubriken Samregering och samförståndslinje grunden för Folkpartiets politik. 78 Ohlin hävdar att den rådande inflationen beror på regerings skattepolitik som medför väldiga överskott på de löpande statsfinanserna och resultatet blir stigande produktionskostnader vilket skapar växande inflation. Ökat bostadsbyggande från lägenheter per år till en målsättning att bygga lägenheter. När det kommer till regeringsfrågan önskar Ohlin en samregering med de övriga tre demokratiska partierna där målet ska vara att nå samförstånd i pensionsfrågan, Ohlin deklarerar inte att en ren trepartiregering skulle vara alternativet till en samlingsregering om de inte får med sig Socialdemokraterna utan: För det första måste en regering som vi skall vara med i föra en politik som om den vore en allmän samlingsregering av de demokratiska partierna. 79 Dagen innan valet handlar valrapporteringen i tidningarna främst om den radio och tv debatt partiledarna emellan. DN och SvD 80 är på ledarplats kritiska till att en valdebatt i ett allmänt riksdagsval ägnas halva tiden åt att diskutera pensionsfrågan där det ändå inte framkom något nytt i frågan. DNs ledare ansåg att Erlander med sitt propagandaspel förvred Ohlins samförstånd och samlingsregering med att hävda att: det tydligen var meningen att Socialdemokraterna skulle lappa hop motsättningarna de borgerliga partierna. 81 Arbetets Ledare 82 var av en annan åsikt där det hävdas att Socialdemokraterna står för det ända färdiga alternativet 76 DN, , s.2 77 DN,580530, s.9 78 DN, , s.2 79 DN, , s.2 80 DN, , s.2 SvD, , s.4 81 DN, , s.2 82 Arbt, , s.2 21

24 gentemot den borgerliga splittringen. Vidare tycket de att Erlands på ett förtjänstfullt vis lyckades slå undan Ohlins samförståndsprat genom att påvisa att man på den borgerliga kanten inte hade enats i något gemensamt program. Annars vidhöll Arbetet samma linje att inte mycket nytt framkom i debatten Valet På valdagen gör ledarna ett sista försök att påverka väljarna att rösta enligt den riktning som ledarsidan stått bakom. DN 84 framhåller att Sverige är ett land som stod vid sidan av andra världskriget och haft en god konjunktur med full sysselsättning som följd. Men Socialdemokraterna som nu suttit länge vid makten, med samma män i tretton år, är faran att makten blir ett självändamål snarare än en politisk drivkraft om att förändra. Folkpartiet däremot lyftes fram som ett parti med stark reformvilja. Regeringens taktik att använda klasskampsretorik anses vara misslyckad och överspelade sedan årtionden. 85 Illusionerna av att socialpolitiska principer och den enskildes trygghet skulle stå på spel. 86 SvD är inne på samma linje och talar om risker för socialismen och om Socialdemokraternas behov av att få stöd från kommunisterna. Den som röstar med socialdemokraterna, placerar sig på samma sida som kommunisterna i pensionsfrågan. 87 Arbetet tog upp samma sekvenser men såg dem från det andra hållet och trycker återigen på splittringen bland de borgerliga, samt att en röst på Socialdemokraten betyder en lösning i pensionsfrågan. För dem som i Socialdemokraterna ser garanten för fortsatt välfärdspolitik, för trygghet i arbetet och rättvis fördelning av det vi alla är med om att skapa. 88 Dagen efter valet den 2 juni var tidningarna fyllda med artiklar om resultatet, analyser och kommentarer. Huvudrubrikerna i tidningarna var : Katastrofval för folkpartiet- Centerpartiet gick fram sensationellt. Högerpartiet ökade, socialdemokraterna nästa oförändrade. 89 Utgången av valet bereder väg för tjänstepensionen- Sex socialdemokratiska mandatvinster. 90 Våldsamma omkastningar i pensionsvalet i nya kammaren. Folkpartiet förlorade 20 mandat - Hedlunds parti vann storframgång Arbt, , s , s.2 85 DN, , s.2 86 DN,580601, s.2 87 SvD, , s.4 88 Arbt, , s.2 89 SvD, , s.1 90 Arbt,580602, s.1 91 DN, , s.1 22

25 Alla tre tidningars ledare framhåller att valet blev en vinst för regeringen och en förlust för Folkpartiet. Folkpartiets nederlag ansågs främst bero på att paritet valde att gå så stark på sitt mellanförslag gällande pensionen och på så vis satt sig mellan två stolar. 92 Valresultatet visar att medborgarna hellre röstade på ytterligheterna och ledaren spår att Socialdemokraternas linje kommer att gå igenom, men att de kommer att göra egna kompromisser för att minska den folkliga oppositionen. 93 Tidningen Arbetet var något mer självsäkra och deklarera: Det blir tjänstepension nyvalet gav klart utslag i alla de huvudfrågor, som gjort valet nödvändigt. 94 I artikeln slogs även fast att fackrörelsen hade enat sig bakom Socialdemokraterna i detta val, vilket är en ytterligare förklaring till Folkpartiets tillbakagång skriver tidningen. 95 SvD slår fast att valutgången är ett utslag om vad väljarna anser i pensionsfrågan, Socialdemokraterna hade gjort vinster för sin linje då väljare kommer från Folkpartiet och Kommunisterna. 96 Centerpartiet valframgång förklaras av både Arbetet och SvD att utbrytning från koalitionen från regeringen och det klara nejet, medfört att de lyckats locka kvar väljare från linje 2 kampanjen och på det viset vunnit röster inne i städerna som partiet inte tidigare har gjort. 97 Vidare förutser DN valnattsresultatet med en mandatfördelningen 117 till Socialdemokraterna och samarbetspartiet kommunistiska partiet samt 114 för de borgerliga. Vanligtvis förväntas poströsterna innebära att regeringssidan tappar ett mandat som övergår till de borgerliga. Till det bör tilläggas att talmannen inte får rösta och det gör att mandatfördelningen förväntades bli helt jämnt Erlander ser valresultatet om en fullmakt för sitt fortsatta arbete för sin linje i pensionsutformningen. Hr Erlander gav samtidigt ett uttryck för hur betydelsefullt det intima samarbetet mellan den politiska och fackliga arbetarrörelsen varit för valutgången. 99 Ohlin tror fortsatt på kompromiss och samförstånd. Hjalmarson vill se ett borgerligt samarbete. Hedlund står fast vid sin linje efter framgången i hänsyn till väljarna. 100 Centerpartiet 92 SvD, , s.2, DN, , s.2 & Arbt, , s.2 93 DN, , s.2 94 Arbt, , s.2 95 Arbt, , s.2 96 SvD, , s.4 97 SvD, , s.4 & Arbt, , s.2 98 DN, , s.2 99 Arbt, , s DN, , s.2 23

26 går från 295 till 7896 röster i Stockholm stad. 101 Ett val som fick ett lägre valdeltagande jämfört med Efter valutgången Regeringen ger besked om att man inte tänker stressa fram någon ny pensionsproposition. Ingen pensionsproposition i sommar- hela frågan uppskjuts till Hedlund menar å Centerpartiets vägnar att de fortsatt kommer att stå upp för sin frivilliga linje och tvekar inte på att rösta nej igen vid en omröstning av en ny proposition från Socialdemokraterna. 104 Spänning inför postvalet, preliminära siffrorna talar om en 117 mandat för regeringen och Kommunistiska partiet, jämfört med 114 mandat till Högerpartiet, Kolkpartiet och Centerpartiet. Därtill hör att talmannen inte får rösta vilket minska regeringssidans mandat med ett, samt att traditionellt sett burkar den socialistiska sidan tappa ett mandat efter att poströsterna är sammanräknade, vilket skulle innebär att riksdagens andra kammare riskerar jämvikt förhållande. Skulle det jämna utfallet bli ett faktum står det till lotten att avgöra i den så viktiga pensionsfrågan. 105 De borgerliga partierna känner sig inte nedslagna efter valresultatet, högern och Folkpartiet vill fortsatt förhandla, men anser att den lagfästa pensionen har tappat mark. Hjalmarson uttrycker att oppositionen kommer under mandatperioden ställa krav på regeringen. 106 Hjalmarson framhåller att när sammanräkningen är klar trodde det visa sig att oppositionspartierna fått en något större röstantal än Socialdemokraterna och kommunisterna. 107 Erlander står samtidigt fast att han inte tänker förhandla, men påpekar samtidigt att: Det vore en kuslig tanke om lotten skulle få avgöra. 108 DNs ledare från den fjärde juni att regeringen är kompromisslösa efter valframgång, men efterfrågar samarbete för en bredare majoritet i riksdagen. Ledaren anser att Folkpartiet ligger närmst tillhands för sådana överläggningar DN, , s SvD, , s.12, DN, , s.10 & Arbt, , s Arbt, , s DN, , s.7 & Arbt, , s SvD, , s.8 & DN, , s SvD, , s.9 & DN, , s DN, , s DN,580603, s DN, , s.2 24