Från arbete till pension

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från arbete till pension"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Från arbete till pension - En studie om övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv. From work to retirement - A study about the transition between work life and retirement Karin Holmegaard Mensur Redzepovic Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Roland Ahlstrand Datum för slutseminarium: Handledare: Niklas Gustafsson

2

3 Sammanfattning Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust. Arbetslivets betydelse är stor, och aktiviteterna fungerar ofta som en ersättning för detta. Särskilt handlar det om sociala faktorer, men även om möjligheten till utmanande och bekräftande uppgifter. Upplevelsen av övergången visar sig även vara nära sammanlänkad med hur individerna lämnat arbetslivet. Analysen visar att pensioneringen innebär en brytpunkt, vars natur avgör i vilken utsträckning informanternas roller och self-concept påverkas. Aktiviteterna fungerar sedan som en brygga mellan den avvecklande fasen och den utforskande, och skapar samtidigt nya roller och arenor. Planering, stöd och samtal saknas hos informanterna, vilket påverkar deras möjlighet att anpassa sig till pensioneringen. Nyckelord: pensionering, seniorvägledning, övergång, senioraktiviteter, pensionsplanering. 3

4 Förord Författarnas Tack Först av allt vill vi tacka vår fantastiska handledare Niklas Gustafson, som kontinuerligt har gett oss stöd och feedback under hela processen. Vi vill även tacka våra underbara kurskamrater Ingela Cederholm, Martina Nilsson Viinikka, Hanna Sjöberg och Nicole Johansson, som även de har bidragit med feedback. Våra informanter förtjänar även de ett stort tack för att de har ställt upp och berättat om sina upplevelser kring pensionering med allt vad det innebär. Sist men inte minst vill vi tacka den fina personalen i sal E121, där vi mer eller mindre bott de senaste veckorna. Arbetsfördelning Det mesta i examensarbetet har skrivits gemensamt, och all information har vi sökt tillsammans. Inledning, syfte och frågeställningar har formulerats av oss båda, och vi har vidare även diskuterat såväl forskning som teorier, och därigenom tagit gemensamma beslut om vad som passar att ta med i studien. Intervjuerna är jämnt fördelade, liksom transkriberingen. Resultat och diskussion har skrivits gemensamt efter att vi inledningsvis jämfört våra tolkningar för att komma fram till en gemensam bedömning. I vissa delar har vi dock delat upp ansvaret, även om vi sedan gått igenom materialet tillsammans. Karin Holmegaard har haft huvudansvar för text, språk, analys och tidigare forskning, och Mensur Redzepovic har haft huvudansvar för formalia, struktur, metod och teoretiska utgångspunkter. 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR BEGREPP Pensionär Vägledning Ålderism DISPOSITION TIDIGARE FORSKNING ÖVERGÅNGEN AKTIVITETER PLANERING, STÖD OCH SAMTAL SAMMANFATTNING TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER BRYTPUNKTER OCH RUTINER THE LIFE-CAREER RAINBOW Life Space Life Span Self-Concept RESURSER OCH RATIONELLA FÖRSVARSMEKANISMER FASER SAMMANFATTNING METOD METODVAL URVAL Presentation av informanterna DATAINSAMLING Validitet och Reliabilitet ANALYSMETOD ETISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT

6 5. RESULTAT ÖVERGÅNGEN Arbetets betydelse Förändringen AKTIVITETER Aktiviteter idag Betydelsen av aktiviteterna PLANERING, STÖD OCH SAMTAL Planering Stöd och samtal SAMMANFATTNING ANALYS ÖVERGÅNGEN AKTIVITETERNAS BETYDELSE PLANERING, STÖD OCH SAMTAL SAMMANFATTNING DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION TEORIDISKUSSION FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING REFERENSLISTA BILAGA INTERVJUGUIDE INFOLAPP TILL INFORMANTERNA

7 1. Inledning Vägledningsinsatser syftar i allmänhet till att assistera människor i valet av antingen utbildning eller arbete. Detta gäller såväl i grund- och gymnasieskolorna, som på Arbetsförmedlingen och kommunala verksamheter så som Vägledningscentrum. Dessa insatser finns uttryckligen till för individer i specifika åldrar, och samtliga är stängda för personer över 64 år. Detta innebär att drygt 2 miljoner vuxna individer (Pensionsmyndigheten 2012), alltså närmare 20 % av Sveriges befolkning, idag står helt utan vägledning. Denna vägledning hade kunnat handla om att exempelvis erbjuda stöd och samtal, samt att assistera människor i planerandet av övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv. Dock finns det ett brett utbud med verksamheter som erbjuder olika typer av aktiviteter för just pensionärer. De största förbunden i Sverige är Pensionärernas Riksorganisation, vilka har närmare medlemmar (PRO 2013), och Sveriges Pensionärsförbund med sina medlemmar (SPF 2013). Båda dessa förbund är folkrörelser, och arbetar för att skapa bättre förutsättningar för pensionärer i Sverige på olika plan. De erbjuder vidare såväl seminarier som kurser och resor för sina medlemmar. Ingen av dem erbjuder dock vägledning. Att gå i pension innebär för många en brytpunkt. Efter ett helt liv av arbete tar en annan och ny period över, en ny fas i livet. Denna kan vara förknippad med såväl glädje som utmaningar, men också med diverse problem så som förändring i status, position, identitet och sociala kontakter (Oliver C. Robinson, James D. Demetre och Roslyn H. Corney 2010, ). Då vi sökt efter information om övergången från arbetslivet till pensionärslivet visar det sig att det i Sverige finns stora kunskapsluckor i ämnet. Få undersökningar har inriktats mot pensionärer i allmänhet, och ännu färre mot själva övergången från arbetslivet. Forskning visar att pensionärer är en relativt osynlig grupp i Sverige, och när den väl uppmärksammas är det många gånger ur en negativ synvinkel. I massmedia beskrivs 7

8 pensionärer ofta i negativt förhållande till ord som kompetens och autonomi (Magnus Nilsson 2008, ), och de är vidare även kraftigt underrepresenterade politiskt (Janicke Andersson et al. 2011, 82). Den här typen av åldersdiskriminering går under begreppet ålderism (ibid), och förklaras mer ingående nedan. Utanför Sverige har man forskat betydligt mer om äldre och deras mående kopplat till pensionsövergången, så som i USA. Där har man bland annat kommit fram till att sociala nätverk i koppling till meningsfulla aktiviteter är av avgörande vikt (Robert S. Weiss 2005, ). Andra länder har dock andra pensionssystem, äldrekulturer och definitioner av vägledning. Detta gör det ännu mer angeläget att se på dessa frågor i förhållande till det svenska systemet. 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka den förändring som övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv innebär för individen, samt vilka faktorer som påverkar hur denna upplevs. För att få en utökad bild av hur individerna hanterar att de slutar arbeta vill vi även titta närmare på vad de fyller sin vardag med i stället, samt vilken betydelse detta har för dem. Med detta som bakgrund vill vi också undersöka på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. 1.2 Frågeställningar Hur upplevs övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv? Vad har aktiviteter för betydelse i pensionärers liv? Vilken betydelse har planering, stöd och samtal i samband med pensioneringen? 8

9 1.3 Begrepp Pensionär Robert Weiss (2005, 1-2) menar att begreppet pensionär kan definieras från tre olika perspektiv- det ekonomiska, det psykologiska, och det sociologiska. Med det ekonomiska menar han att individer som har uppnått en viss ålder slutar arbeta för pengar. Istället sköter individerna sin ekonomi genom inkomst som dessa får från pensionen, samt besparingar eller investeringar. Enligt den psykologiska definitionen är individen pensionär om denne själv anser att han eller hon är det. Här skall individen ha skapat sig en pensionäridentitet, vilket syftar till att individen inte längre presenterar sig utifrån den profession denne haft, utan snarare utifrån ett före-detta-perspektiv. Slutligen förklarar Weiss (2005) pensionen ur det sociologiska perspektivet, och menar att detta handlar om ett socialt och samhälleligt accepterande av att individen slutar arbeta efter 65 års ålder. Vi kommer i den här studien i första hand att använda oss av Weiss första definition, det vill säga den ekonomiska. Detta därför att vi inför intervjuerna inte velat förutsätta att informanterna upplever sig själva som pensionärer, varken enligt det psykologiska eller sociologiska perspektivet, men samtidigt behövt en gemensam definition för att kunna få en någorlunda enhetlig urvalsgrupp. På vilket sätt informanterna själva definierar sig är något vi kommer återkomma till i diskussionen Vägledning Då vi i studien använder begreppet vägledning har vi utgått från två karriärvalsteoretiker i vår definition. Vance Peavy (2004, 19) menar att vägledning bland annat ska stödja individen i dennes självförverkligande, men säger även att den ska ses som en process där vägledaren hjälper individen lösa problemen i sitt vardagliga liv. 9

10 Gerard Egan (2010, 7-10) delar istället in vägledningen i tre mål, vilka han menar att vägledaren ska sträva efter. Det första målet handlar om att hjälpa individer att handskas med sina problem, samt att utveckla resurser och möjligheter. Det andra målet syftar till att vägledaren ska hjälpa individen till att bli bättre på att vara sitt eget stöd i vardagen. Det tredje målet handlar sedan om att hjälpa individen att utveckla en handlingsorienterad mentalitet. Vi har i inledningen relaterat pensionärer till vägledning genom att vi talat om bristen på möjlighet till att få sådan. Vi valde dock att istället rikta våra frågeställningar mot planering, stöd och samtal då vi inte var säkra på att informanterna skulle tolka ordet vägledning på samma sätt. Vi kunde ha börjat intervjuerna med att ge en egen definition av begreppet, men valde att inte göra så då vi hellre ville få informanternas egen upplevelse av behovet av stöd och samtal inför pensionen Ålderism Begreppet definieras av Janicke Andersson et al. (2011, 79-82) som en generalisering och diskriminering av människor på grund av deras höga ålder. Kärnan i ålderism är att äldre personer anses annorlunda på ett negativt sätt, och därför diskrimineras eller nervärderas. Konkreta exempel på ålderism i det svenska samhället kan exempelvis handla om att personer över 67 inte har rätt till att behålla sitt arbete, även om de kan och vill, att äldre personer oftast får sämre villkor när de ska ansöka om banklån, samt att personer över 84 år oftast inte tillfrågas i opinionsundersökningar. 1.4 Disposition Kapitel två, tidigare forskning, är indelat i teman utifrån våra frågeställningar, vilka går under benämningen övergången, aktiviteter, samt planering, stöd och samtal. I det tredje kapitlet presenteras sedan de teorier vi valt att använda oss av i studien. Dessa är 10

11 brytpunkter och rutiner, the life-career rainbow, resurser och rationella försvarsmekanismer samt faser. I kapitel fyra argumenteras det för den valda metoden, och där går vi även in på urval och presenterar studiens informanter. Detta följs av en redogörelse för insamlingen av data, samt studiens validitet och reliabilitet. Vidare beskrivs under metodkapitlet undersökningens analysmetod och etiska ställningstaganden. I kapitel fem redovisas resultatet av undersökningen som därefter analyseras i kapitel sex. Båda kapitlen är tematiserade utifrån våra frågeställningar. Avslutningsvis, i kapitel sju, diskuteras och reflekteras resultatet av studien, samt sätts i relation till den tidigare forskningen. I samma kapitel resoneras det även runt metodvalet, samt ges förslag på vidare forskning. 11

12 2. Tidigare forskning För att följa våra frågeställningar har vi valt att tematisera den tidigare forskningen utifrån begreppen övergång, aktiviteter, planering, stöd och samtal, trots att de delvis berör eller går in i varandra. Det faktum att de överlappar varandra visar tydligt på komplexiteten i sammanhanget. Vi har även valt att behålla de engelska termer forskarna använt för att beskriva sina undersökningsgrupper. Detta då vi upplever att dessa riskerar att förlora en del av sin innebörd om de översätts till det svenska språket. 2.1 Övergången Genom att intervjua 89 informanter i Boston såväl inför som efter pensioneringen har Robert S. Weiss (2005, 6,15) kartlagt en mängd upplevelser i samband med övergången. Enligt hans undersökning såg de flesta informanter under första intervjun fram emot pensioneringen, och upplevde den som en befrielse på grund av att de haft pressade eller stressiga arbetsförhållanden. Även möjligheten att spendera mer tid med familjen togs upp av ett flertal informanter, liksom tankar på att börja på nya och intressanta projekt (Weiss 2005, 39). Detta förändras dock till viss del då informanterna intervjuas vid andra tillfället, och då alltså varit pensionärer under en tid (Weiss 2005, 58-59). Upplevelsen av att ha mer tid till familj och aktiviteter kvarstår, men följs nu av en saknad av arbetet. Framförallt handlar denna saknad om rutiner, utmanande uppgifter, arbetskamrater och möjligheten att komma ut och träffa nya människor (Weiss 2005, 59-64). Weiss (2005) går inte in i detalj på omständigheterna runt hur individen lämnat sitt arbete, men det gör däremot Oliver C. Robinson, James D. Demetre och Roslyn H. Corney (2010, ). De har genom att använda sig av en metodtriangulering, bestående av

13 enkäter och 30 intervjuer, undersökt individers anpassningar till pensionering i Storbritannien. Utifrån resultatet har de sedan delat in undersökningsgruppen i fyra metakategorier; Positive continuity and challenge, Liberation and release, Loss and gain och Restriction, regret and decline. Den första kategorin, alltså Positive continuity and challenge, kännetecknas av individer som gått i pension på eget initiativ, trots att de trivts bra med sitt arbete, och samtliga i den här gruppen har en positiv upplevelse av övergången. Även den andra metakategorin, Liberation and release, har en positiv upplevelse av övergången, men här beror det istället på ett missnöje med den tidigare arbetssituationen. Dessa individer beskriver en känsla av frihet och kontroll, då de av olika andledningar upplevt att deras arbeten haft en negativ inverkan på deras liv i övrigt. Den tredje gruppen, Loss and gain, har både positiva och negativa upplevelser i samband med pensioneringen. Individerna i den här kategorin har inte gått i pension frivilligt, utan på grund av sjukdom eller arbetsplatsens policy, men menar samtidigt att de själva ändå sett fram emot pensionen. De har en känsla av frihet, men upplever också en stark förlust i form av förändring i status, position, identitet och sociala kontakter. Det fjärde metatemat, Restriction, regret and decline, består av individer som önskar att de inte alls gått i pension. Dessa upplever att pensioneringen inte varit något de själva haft kontroll över, och de har även haft ett sparsamt socialt liv utanför arbetsplatsen. De upplever att livet tappar mening då de går i pension, och att de inte längre passar in någonstans. Känslan av kontroll och omständigheterna runt hur individen lämnat arbetslivet tas upp även i Tarryn Donaldson, Joanne K. Earl och Alexa M. Muratores (2010, ) undersökning. De har gjort en kvantitativ studie, och har via en pensionärsorganisation i New South Wales i Australien lämnat ut en onlinebaserad enkät till 570 pensionärer i syfte att ta reda på vilka faktorer som är mest avgörande i individens anpassning till pensioneringen. De kommer fram till att känslan av kontroll är den mest avgörande faktorn, och de visar även på ett samband mellan denna upplevelse och sättet på vilket individen lämnat sitt arbete. Ju mindre frivilligt detta skett, desto mindre upplevelse av kontroll. Dessa faktorer är enligt deras undersökning mer avgörande för välbefinnandet under pensionen än såväl hälsa som inkomst. Känslan av kontroll beskriver författarna även som 13

14 en form av resurs, vilken de menar har en omfattande inverkan på individen under hela pensionstiden, inte bara i övergången. 2.2 Aktiviteter De metakategorier som Robinson, Demetre och Corney (2010, ) kommer fram till, som beskrivet ovan, sätter de även i samband med aktiviteterna individerna involverar sig i. De som har en positiv upplevelse av pensionen, alltså de som ingår i kategorierna Positive continuity and challenge och Liberation and release tar mer initiativ till att finna aktiviteter, och ägnar sig även åt dessa i högre utsträckning än de som ingår i de övriga kategorierna. De ser pensioneringen som en möjlighet att fördjupa sig i intressen de haft sedan tidigare, eller som ett tillfälle för att hitta nya områden att utforska. Den andra kategorin, alltså Liberation and release, upplever även möjligheten att involvera sig i nya aktiviteter som ett uttryck för den frihet de upplever i samband med att de lämnat de arbeten de tidigare haft, och som de inte trivts med. Även den tredje kategorin, Loss and gain, upplever en frihet i att kunna delta i aktiviteter som de tidigare inte haft möjlighet till, men upplever samtidigt förlusten av arbetet som central. Aktiviteterna fyller till viss del det tomrum de upplever har skapats då de lämnat arbetslivet, så som det sociala, men känslan av att ha tappat i status och värde kvarstår. Den sista kategorin, Restriction, regret and decline, är inte intresserade av att hitta aktiviteter, utan snarare av att gå tillbaka till arbetslivet. I brist på arbete upplever de pensionen som slutet på livet, snarare än som en början på något nytt. Marion Kloep och Leo B. Hendry (2006, ) har gjort en liknande undersökning, men har istället tittat på pensionärer i Norge, där de intervjuat 45 personer i åldrarna år. Deras resultat påminner också mycket om Robinson, Demetre och Corneys (2010), även om deras kategoriseringar är färre och benämns annorlunda. De har delat in sin undersökningsgrupp i tre teman, vilka de benämner There is life beyond work, Work as a lifestyle och There is not much left to live for. Den första kategorin kännetecknas av individer som lämnat arbetet frivilligt, och dessa har genomgående positiva upplevelser i 14

15 samband med aktiviteter, vilka de upplever som utmanande och belönande. Den andra kategorin, Work as a lifestyle, lägger betydligt mer vikt vid arbetet, och fortsätter gärna med detta så länge de har möjlighet. Få har lämnat arbetet frivilligt, och de upplever inte att aktiviteterna i sig kan ersätta den mening arbetet stått för. Den sista gruppen, There is not much left to live for, har inte heller lämnat arbetet frivilligt, utan i många fall på grund av sjukdom. De upplever sig som deprimerade och ägnar sig i liten utsträckning åt aktiviteter utanför hemmet, vilket resulterar i att de även har ett begränsat socialt liv. Just aktiviteterna som en väg in i sociala sammanhang tar även Weiss (2005) upp i sin undersökning, och kommer fram till att de individer som i högre utsträckning engagerar sig i aktiviteter eller volontärarbete också har ett rikare socialt liv. Framförallt menar han att individerna på detta sätt kommer i kontakt med sin egen åldersgrupp, alltså människor som befinner sig i samma situation, och att detta i sig är positivt (Weiss 2005, ). Han kommer även fram till att de av hans informanter som upplever att de har svårt för att anpassa sig till pensioneringen även beskriver känslor av social isolation (Weiss 2005, 94). 2.3 Planering, stöd och samtal Huruvida individen lämnat arbetet frivilligt är ett återkommande tema i forskningen som vi beskrivit ovan, och även Gabriela Topa et al. (2009, 43-49) har kommit fram till att detta är avgörande. För att hitta mönster vad gäller planerande och beslutsfattande kring pensioneringen har de gjort en meta-analys som bygger på 99 världssträckande studier från USA, Australien, Europa och Asien. Deras resultat visar att beslutet att pensioneras i många fall är ofrivilligt, och därför visar ett negativt samband med välbefinnandet under pensionen. En planerad nedtrappning av arbetet innan pensioneringen gav dock en signifikant högre tillfredställelse av övergången. Att planera inför pensionen visade sig också ge möjlighet att skapa realistiska förväntningar, och dessa uppfylldes också i högre grad. Planeringen gav även möjlighet att förebereda andra delar av vardagen, så som ekonomi, vilket i sig gav en större tillfredställelse under pensionstiden. 15

16 Planering är något som även Donaldson, Earl och Muratore (2010, 279) tar upp i sin forskning, men de sätter det i relation till upplevelsen av kontroll. De menar att planerandet inför och under pensionen inte har någon avgörande effekt i sig, utan att det beror på under vilka omständigheter individen lämnat arbetsplatsen. Som lösning föreslår de att arbetsgivaren i sammarbete med arbetstagaren skapar en plan för en smidig övergång till pensionen. Detta för att skapa just känslan av kontroll. Av de individer som Robinson, Demetre och Corney (2010, ) har intervjuat har drygt hälften deltagit i pensionsförberedande kurser, och av dessa befinner sig majoriteten i kategorierna Positive continuity and challenge eller Liberation and release. Av dessa upplever samtliga att kursen varit till nytta och att den tillfört dem nya dimensioner i planerandet inför pensionen. Av de deltagare som tillhört kategorierna Loss and gain och Restriction, regret and decline upplever dock ingen att kursen varit till någon hjälp, utan beskriver den snarare som irrelevant i förhållande till deras behov. Av de individer som inte sökt sig till kurser upplever de som befinner sig i Positive continuity and challenge eller Liberation and release att de inte heller haft behov av dessa, utan att de klarat sitt planerande på egen hand. Vad gäller de som befinner sig i Loss and gain eller Restriction, regret and decline och som inte sökt sig till kurser handlar det snarare om att de inte vetat hur de skulle kontakta dessa, eller att de alls funnits tillgängliga. En grupp sökte sig även till rådgivning utanför pensionsförberedande kurser, så som psykoterapi, och av dessa befann sig samtliga i kategorierna Positive continuity and challenge eller Liberation and release. Weiss (2005, ) kommer i sin undersökning fram till att reflektion runt arbetets betydelse varit av stor vikt för informanterna. Detta då det gett möjlighet till att se på alternativen som finns till buds efter pensioneringen, så som volontärarbete, aktiviteter eller annan sysselsättning i form av exempelvis deltidsarbete. Detta har i sin tur gett en högre upplevelse av tillfredställelse under pensionstiden, inte minst vad gäller sociala relationer. 16

17 2.4 Sammanfattning Ett återkommande tema i forskningen är omständigheterna runt hur individen lämnat arbetslivet, vilket bland annat sätts i relation till upplevelsen av kontroll samt planerande inför pensionen. Även aktiviteternas betydelse visar ett samband med hur individen lämnat arbetet, liksom upplevelsen av övergången och pensioneringen som helhet. Forskningen visar även att de individer som ägnar sig åt aktiviteter upplever dessa som positiva, och att de ger uttryck för såväl intressen som frihetskänslor och sociala behov, samt ger upplevelser av utmaning och belöning. Planerande sätts i samband med kontroll, samt möjligheten att skapa realistiska förväntningar inför pensionen. Forskningen visar även att de som lämnat arbetslivet frivilligt i högre utsträckning går pensionsförberedande kurser, samt att reflektion kring arbetets betydelse gett bättre möjligheter att kunna hitta rätt aktiviteter, vilket resulterat i en större upplevelse av tillfredställelse under pensionstiden. 17

18 3. Teoretiska utgångspunkter De teorier som tas upp i detta avsnitt syftar till att ge verktyg med vars hjälp vi kan analysera och resonera runt övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv, vad gäller såväl aktiviteternas betydelse som planering, stöd och samtal. Då teorierna i flera fall är mångfacetterade, och tar upp såväl övergången i sig som tiden efteråt, har vi valt att presentera dem var för sig istället för utifrån frågeställningarna. Istället resonerar vi runt dessa då vi sammanfattar i slutet av kapitlet. 3.1 Brytpunkter och rutiner Phil Hodkison och Andrew C. Sparkes (1997, 38-41) beskriver vad de kallar brytpunkter, och menar att dessa på olika sätt påverkar individens identitet. Brytpunkterna kan delas in i tre kategorier, vilka både föregås och följs av olika typer av rutiner. De strukturella brytpunkterna bestäms av externa institutioner. Exempel på detta kan vara att börja på gymnasiet eller gå i pension. Med de självinitierade brytpunkterna menas att individen strävar efter förändring på grund av olika faktorer i dennes liv. Exempel på detta kan vara att säga upp sig från sitt arbete eller att påbörja en utbildning. De framtvingade brytpunkterna är de som skapas av andra, så som exempelvis att bli uppsagd på grund av personalnedskärningar. Vissa av dessa förändringar kan alltså vara positiva och möjliga att förutse, medan andra kan vara av mer traumatisk eller dramatisk natur. Författarna menar vidare att fokus inte enbart skall läggas på brytpunkterna, utan även på perioderna av rutiner som föregår och följs av dessa, vilka de delar in i fem kategorier. De bekräftande rutinerna stärker de redan 18

19 gjorda valen vilket resulterar i att individernas karriäridentitet utvecklas på ett positivt sätt. Motsägande rutiner leder till att individen inte känner tillfredsställelse, utan istället undermineras karriäridentiteten som denne fick vid sin tidigare brytpunkt. Ofta leder den här typen av rutin till att en ny brytpunkt initieras. Socialiserande rutiner bekräftar en karriäridentitet som inte eftersträvats från början, men som blir önskvärd ju längre tid individen spenderar med att utveckla den. I de störande rutinerna lever individen med en karriäridentitet som denne varken gillar eller accepterar, och denne vågar inte heller göra en förändring. Evolutionära rutiner börjar när en person förändras gradvis och utan problem växer ur sin gamla karriäridentitet. 3.2 The Life-Career Rainbow Donald E. Super har utvecklat vad han benämner The Life-Career Rainbow, där han definierar en individs karriärbana som ett pågående projekt, Life Span, i vilket individen utvecklas genom olika roller, Life Space (Super 1980, 282). Dessa teorier utvecklar han senare tillsammans med Mark L. Savickas och Charles M. Super. Vi kommer nedan att beskriva delar av den sammanlagda teorin runt The Life-Career Rainbow, och då främst fokusera på de moment som rör den ålderskategori den här studien avser Life Space Donald E. Super (1980, ) menar att roller utgör en betydande del av individens utveckling, och identifierar nio stycken som mer betydande än de övriga- rollen som barn, student, fritidsmänniska, medborgare, arbetare, partner, hembyggare, förälder och pensionär. De primära platser han menar att dessa utspelar sig på är bland annat hemmet, samhället, skolan och arbetsplatsen (ibid). Rollerna intar också olika betydelse under livets gång, och kan ha såväl positiva som negativa inflytanden på varandra. Då de påverkar varandra negativt menar han att det kan leda till rollkonflikt, vilket exempelvis kan handla 19

20 om att de står i motsats till, eller tar tid ifrån varandra (Super 1980, 290). Ett exempel på detta kan vara då rollen som arbetare står i konflikt med rollen som fritidsmänniska, där den ena oundvikligen i viss mån inskränker på möjligheten att leva ut den andra. För att finna tillfredställelse behöver individen hitta en fungerande balans mellan rollerna denne ingår i (Super 1980, 287) Life Span I The Life-Career Rainbow urskiljer Super, Savickas och Super (1996, ) även fem faser som individen går igenom; uppväxt, utforskande, etablerande, upprätthållande och avvecklande. Dessa faser teoriserar de runt på flera sätt. Dels delas de in som tillhörande olika åldrar, men de ses också som faser i förhållande till roller och utveckling inom olika områden. Åldersmässigt menar författarna att individen i den avvecklande fasen, alltså personer över 65 år, tappar både intresse och ork för att fortsätta jobba, och istället planerar för pensionen med fokus på att arbeta mindre eller att sluta arbeta helt. Samtidigt innebär detta planerande att individen också behöver börja om, något som kännetecknas av uppväxtfasen, och individen befinner sig således i två vitt skilda faser samtidigt. Faserna är med andra ord applicerbara även på nyförvärvade roller och moment, även om Super, Savickas och Super menar att samtliga faser inte nödvändigtvis behöver genomgås vid varje förändring (1996, ) Self-Concept Enligt Super, Savickas och Super (1996, ) bygger faserna i life-span på processen att välja och anpassa sig till rollerna i life-space, och då i synnerhet arbetarrollen. För att förstå sig på individens karriärutveckling läggs fokus på hur denna väljer och vilka utfallen av valen blir. Individen grundar dessa val på förmågor och intressen, samtidigt som denne också måste matcha dessa mot möjligheterna som erbjuds på marknaden där individen befinner sig. Det önskvärda utfallet är att individen får tillfredställelse i sin roll, men även 20

21 stabilitet, vilket i sin tur leder till att individen trivs med och kan identifiera sig med sin yrkesroll. Enligt Super, Savickas och Super (ibid) är även värderingar en viktig bit i pusslet, och förmedlar en känsla av mening. För att detta skall kunna uppnås krävs det att individen förstår sig själv, samt vet vilka värderingar som är viktiga för honom eller henne (ibid). 3.3 Resurser och rationella försvarsmekanismer Robert J. Havighurst och Ruth Albrecht har efter flera års forskning kommit fram till ett flertal teorier runt åldrande (1953). De menar att det finns tre resurser som individen kan förlita sig på för att hantera den problematik som ålderdom innebär. Den första är självet, vilket innefattar tidigare erfarenheter, vilja och självuppfattning. Den andra resursen är familjen, och den tredje handlar om samhället som individen lever i. Med ålderdomen menar de att individen behöver förlita sig mer och mer på familjen och samhället, då valmöjligheterna för självet minskar. Vidare menar de att individen har ett eget ansvar att förbereda sig för ålderdomen genom att ta hand om sig själv, såväl fysiskt som psykiskt och känslomässigt, samt att planera för pensioneringen. Om individen gör detta menar de att det signifikant ökar dennes möjligheter till en lycklig och rik ålderdom (Havighurst och Albrecht 1953, ). Vidare menar Havighurst och Albrecht (Havighurst och Albrecht 1953, ) även att det finns fem rationella försvarsmekanismer som individen kan använda sig av för att hantera ålderdomen. Den första handlar om att ta hand om sin kropp, vilket bland annat syftar till att äta hälsosamt och hålla sig i rörelse. Den andra mekanismen syftar till att finna och underhålla nya bekantskaper. Att börja intressera sig för samhälle och politik utgör den tredje mekanismen, och handlar om att individen skall använda sig av sin livserfarenhet för att utveckla sin omgivning. Den fjärde mekanismen syftar till att utveckla nya intressen och hobbys. Detta för att dels få utlopp för de intressen som individen haft redan innan pensionen men inte haft tid till, och dels för att fylla tiden denna har som pensionär. Den femte mekanismen handlar sedan just om att planera inför pensionen, och syftar till att 21

22 individen skall fundera över vilken innebörd och mening deras arbete har för dem och sedan försöka hitta uttryck för dessa i aktiviteter utanför arbetet (ibid). 3.4 Faser Christina R. Victor (1994, ) har teoriserat kring huruvida pensionen är en mångfacetterad social process, och har därigenom kartlagt fem olika faser av den förändring som pensioneringen innebär. Den första fasen handlar om tiden före pensionen, och i denna fas funderar personer över vilka förväntningar de har om tiden framöver. Den andra fasen benämns smekmånaden, och här handlar det om att individen efter att denne har gått i pension vill göra allt den inte haft tid till då denne fortfarande arbetade. Många ägnar sig under den här fasen åt att resa eller ta hand om barnbarnen. Den tredje fasen benämner Victor (ibid) besvikelsen, och i denna fas börjar individen komma på att denne hade behövt stabila och tillfredsställande rutiner. Omorientering kallas den fjärde fasen, och här ser individer över vilka val som erbjuds utifrån deras intressen för att på så vis hitta en tillfredställande rutin. Den femte och sista fasen benämner Victor (ibid) stabilitet, och den här fasen kännetecknas av att personen kan hantera förändringen som pensionen innebär. 3.5 Sammanfattning Brytpunkter och rutiner markerar i olika bemärkelser en övergång, och även teorierna runt roller och faser går att koppla till detta då individen överger vissa roller och faser till förmån för andra. Förhållandet mellan roller, faser, omvärld och värderingar sammanfattas sedan i begreppet Self-Concept, och även Victor tar upp faserna som övergången innebär. Även Havighurst och Albrecht talar om övergången, men diskuterar istället hur olika resurser kan vara avgörande för hur individen hanterar denna. 22

23 Även aktiviteternas betydelse går att koppla till Supers teorier om roller och faser, då dessa förändras då individen skapar nya vägar till sysselsättning. Såväl Victor som Havighurst och Albrecht beskriver vidare vikten av att utveckla intressen och hobbys. Teorier rörande planering, samtal och stöd återfinns framförallt hos Havighurst och Albrecht, men även Victor går in på vikten av att fundera kring förväntningar inför pensionen. Även begreppet self-concept går att koppla till planering, då det bland annat handlar om vikten av att individen förstår sig själv och vet vad som är viktigt för honom eller henne. 23

24 4. Metod Kapitlet inleds med en beskrivning av den metod som använts i undersökningen, och går sedan in på urval, där även informanterna presenteras i korthet. Detta följs av en redogörelse för hur insamlingen av data har gått till, och därefter diskuteras det runt studiens validitet och reliabilitet. Därpå beskrivs undersökningens analysmetod, och avslutningsvis redogörs för etiska ställningstaganden. 4.1 Metodval Då studiens syfte och frågeställningar handlar om att få en fördjupad insikt och förståelse för de ämnen vi valt att fördjupa oss i har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Fördelarna med denna är enligt Ann Kristin Larsen (2009, 26-27) att forskaren kan gå djupare in i ämnet eftersom denne kan ställa följdfrågor, och på så sätt få en större förståelse för helheten jämfört med en kvantitativ undersökning. Larsen (ibid) menar vidare att det i kvalitativa undersökningar också är enklare att säkerställa god validitet, eftersom informanterna kan tala friare. Skulle det uppstå missförstånd i en intervju kan forskaren be om förklaringar, och på så sätt undersöks ämnet ytterligare. Även observationen av informanter under intervjun kan vara till hjälp, då det eventuellt blir lättare att tolka svaren senare. En nackdel med metoden som Larsen (2009, 27-28) tar upp är att generaliseringsmöjligheten blir mindre, då det är färre personer som intervjuas och därför inte kan anses vara representativa för populationen. Den kvalitativa metoden är även mer tidskrävande än den kvantitativa eftersom forskaren inte sammanställer ifyllda formulär. En annan nackdel som Larsen (ibid) nämner är att människor inte heller är helt uppriktiga när intervjuaren sitter framför dem, eftersom de inte kan vara anonyma. Detta hänger även ihop 24

25 med det hon benämner som intervjueffekten, det vill säga att informanten svarar det forskaren vill höra för att göra ett gott intryck eller dölja brist på kunskap. 4.2 Urval Urvalet skedde genom en kombination av olika metoder. Larsen (2009, 77) beskriver godtyckligt urval som då forskaren efter egen bedömning väljer ut en grupp som är tänkt att representera hela populationen, eller för att vara säker på att få ett varierat urval. Vår avsikt har inte varit att generalisera, men urvalet har ändå varit godtyckligt i den bemärkelsen att vi varit ute efter en särskild kategori av pensionärer, närmare bestämt de som gått i pension vid 60 års ålder eller senare. Detta för att få en mer enhetlig urvalsgrupp. Av samma anledning valde vi även informanter som var över 65 år. För att få en större spridning gjorde vi dock ingen skillnad på om individerna valt att gå i pension tidigare än vid 65 års ålder. Urvalet har vidare även skett genom snöbollsmetoden, vilken Larsen (2009, 78) definierar som då forskaren tar kontakt med personer som antas ha goda kunskaper i ämnet, vilka sedan kan hänvisa vidare till ytterligare individer. I vårt fall tog vi kontakt med PRO, både genom mail och personliga besök, för att därigenom få tips om vart vi kunde vända oss för att hitta informanter. Efter vissa svårigheter lyckades vi till slut få en intervju med en anställd på PRO, som arbetar med planering av aktiviteter och samordning av verksamheten. Han gav oss tips om att besöka mötesplatser för äldre, vilka tillhandahålls av Malmö Stad. Dessa mötesplatser erbjuder kostnadsfritt bland annat aktiviteter och social samvaro för äldre och deras anhöriga. Vi gick till ett flertal av dessa mötesplatser, presenterade oss och vår studie, och de som var intresserade fick sedan anmäla sig frivilligt för att delta. Denna form av urval av informanter, att de självmant ställer upp på en intervju, är något Larsen (2009, 78) benämner som urval enligt självselektion. På detta vis fick vi tag på merparten av våra informanter. Resterande fann vi efter tips från vänner och bekanta, vilket även det kan sägas ingå i snöbollsmetoden. 25

26 För att få en bättre förståelse för vad medverkan innebar fick informanterna även en informationslapp, där det stod om såväl studiens mål och syfte, som om informanternas rättigheter. Det senare inkluderade information om anonymitet, rätten att avbryta intervjun och rätten att läsa arbetet då det avslutats. Mer om detta beskrivs under rubriken Etiska Ställningstaganden. På informationslappen fanns även våra kontaktuppgifter Presentation av informanterna Vi har intervjuat nio informanter, och variationen mellan dessa är stor vad gäller såväl ålder som yrke och omständigheterna runt hur de lämnat sina arbeten. Namnen nedan är fiktiva. Edit är 85 år och är pensionär sedan 20 år tillbaka. Hon har tidigare arbetat på ett grossistlager, där hon trivdes bra. Då hon var 65 år gick hon i pension på grund av företagets policy, något hon kände sig nöjd med. Dolph är 67 år och har varit pensionär i 3 år. Han arbetade tidigare som reseledare, och trivdes bra med sitt arbete. Då han var 64 år tog han och hans fru gemensant beslutet att det var dags att gå i pension. Detta på grund en nedgång i arbetsmöjligheter, i kombination med att de ville få mer tid på egen hand. Britt är 73 år och är pensionerad sedan 8 år tillbaka. Innan hon gick i pension arbetade hon inom hemtjänsten. Hon trivdes väldigt bra med sitt arbete fram till sista året, då en omorganisation skapade vad hon upplever som en stressig och svår arbetssituation. Hon blev erbjuden att gå i pension då hon var 65, och på grund av den nya stressen valde hon att tacka ja. I övrigt hade hon gärna kunnat tänka sig att jobba längre. Stellan är 74 år och gick i pension när han var 60 år. Han är utbildad gymnasielärare, och trivdes bra med sitt arbete fram till ett par år innan han gick i pension. Detta på grund av att han blev påtvingad arbetsuppgifter han inte upplevde att han ville ha. Beslutet att gå i pension togs framförallt på grund av dessa. Gunnar är 66 år och har varit pensionär i ett och ett halvt år. Han har ett eget företag, och arbetade innan han gick i pension med utbildning- och kompetensutveckling. Han trivdes bra med sitt jobb, och beslutet att pensioneras berodde bland annat på sjukdom. 26

27 Anneli är 73 år och gick i pension då hon var 65. Då hon var yrkesverksam arbetade hon som ekonom. Hon trivdes väldigt bra med sitt jobb, men på grund av företagets policy gick hon i pension då hon var 65 år. Detta trots att hon gärna hade velat jobba längre. Greta är 78 år och har varit pensionär i 14 år. Innan hon gick i pension arbetade hon som föreståndare för ett flertal förskolor och fritidshem. Hon trivdes bra med sitt jobb, även om hon upplever att det var stressigt. Hon valde att pensioneras i förtid på grund av en omorganisation på arbetsplatsen. Marie är 70 år och har varit pensionär i tre år. Hon jobbade tidigare i en bokhandel, men denna gick i konkurs och det var då hon gick i pension. Hon trivdes väldigt bra med sitt jobb, och hade hon haft möjlighet hade hon gärna fortsatt arbeta. Ingemar gick i pension när han var 60 år och är idag 74 år. Han arbetade med marknadsföring på ett större företag, där han trivdes bra fram till de sista åren då han blev tilldelad arbetsuppgifter han inte trivdes med. Detta gjorde att han valde att gå i pension i förtid. 4.3 Datainsamling Resultatinsamlingen utgjordes av ostrukturerade intervjuer, vilka Larsen (2009, 84) definierar som innehållande en intervjuguide vilken styr ämnet i samtalet, men som samtidigt tillåter informanterna att tala fritt runt de frågor som kommer upp. En fördel med ostrukturerade intervjuer är enligt Larsen att forskaren har möjlighet att ställa följdfrågor (ibid). Intervjuguiden skapade vi sedan dels utifrån våra frågeställningar, men också med bas i de teorier och den tidigare forskning vi valt att använda oss av. För att se hur intervjuguiden fungerade i praktiken genomförde vi sedan en pilotintervju. Monica Dalen (2007, 36) menar att under sådana provintervjuer kan forskaren få nyttiga reaktioner från provinformanten, både vad gäller sig själv som intervjuare som på hur frågorna har utformats. Dalen (ibid) menar vidare att det även är en möjlighet att pröva hur den tekniska utrustningen fungerar. Efter pilotintervjun formulerade vi om vissa frågor som 27

28 verkade oklara eller svåra att svara på för vår försöksinformant. Andra frågor togs helt bort då vi insåg att de inte hade någon relevans för vår studie. Sammanlagt spelade vi in tretton intervjuer, men då flera av dessa visade sig mindre relevanta för studien valde vi att i slutändan behålla nio. Intervjuerna varade mellan minuter, och spelades in på tidigare nämnda mötesplatser, caféer eller i hemmet beroende på informanternas preferenser. På grund av studiens personliga karaktär, där upplevelser och tankar kan uppfattas som privata, valde vi sedan att dela upp intervjuerna mellan oss. Detta för att informanterna inte skulle få intryck av att de hade publik under samtalet, då vi upplevde att detta skulle ha en negativ inverkan på intervjusituationen. För att ändå få en bra uppfattning av den andres intervjuer transkriberade vi sedan varandras. Vikten av att lära känna sina data genom att transkribera menar Dalen (2007, 65) är en viktig process i arbetet Validitet och Reliabilitet Enligt Larsen (2009, 80) kan validitet definieras som relevans och giltighet, det vill säga att den empiri som samlas in skall vara relevant för undersökningen. Det är därför av stor vikt att ställa de rätta frågorna utifrån problemformuleringen. Som nämnts ovan använde vi oss av ostrukturerade intervjuer, och då vi fokuserade på att ställa öppna frågor har informanterna kunnat prata fritt om sina erfarenheter kring pensioneringen. Vi var även flexibla inför ändringar då intervjuerna gick i andra riktningar än vår intervjuguide, även om vi så småningom gick tillbaka till de teman vi föresatt oss. Att hålla frågorna öppna och vara flexibel på det viset menar Larsen (2009, 81) bidrar till en högre validitet. En studie med hög reliabilitet kännetecknas av exakthet, precision och noggrannhet, och dessa egenskaper pekar enligt Larsen (ibid) på att studien är tillförlitlig. För att ta reda på ifall frågorna uppfattas rätt och ifall de var relevanta för frågeställningen utförde vi en pilotintervju, vilken hjälpte till att höja reliabiliteten. Att vi varit noggranna då vi hanterat vårt inspelade material är ytterligare ett sätt genom vilket Larsen (ibid) menar att man kan höja reliabiliteten. Larsen (2009, 81) menar annars att det svårt att uppnå hög reliabilitet i kvalitativa studier eftersom alla forskarna inte lägger märke till samma detaljer. Detta gör 28

29 att materialet tolkas olika beroende på vem det är som genomför studien. I vårt examensarbete är det inte enkelt att säkerställa hög reliabilitet då det var få informanter som intervjuades. Hade en annan forskare genomfört studien, vid ett annat tillfälle och med andra informanter, hade resultatet kanske sett annorlunda ut. Vi tycker dock att det höjer reliabiliteten i vår studie att vi var två som utförde undersökningen. Detta gjorde att vi kunde diskutera materialet från intervjun och observationerna med varandra. 4.4 Analysmetod Då vi gick igenom materialet använde vi oss av en innehållsanalys, vilken går ut på att texterna kodas och klassificeras i teman som berör forskarnas syfte och frågeställningar (Larsen 2009, ). Syftet med denna typ av analys är att hitta meningsfulla mönster och samband i materialet, vilket sedan kan analyseras och utvärderas mot tidigare forskning. För att få fram dessa teman och mönster gjorde vi först en datareduktion, vilket syftar till att ta bort data som ligger utanför frågeställningar och syfte (Larsen 2009, 98). På grund uppsatsens iterativa natur, det vill säga den process studien inneburit med förändringar vad gäller bland annat frågeställningar, teori och intervjuguide under arbetets gång, har vi använt oss av det abduktiva angreppsätt. Maria Björklund och Ulf Paulsson (2012, 64-65) uttrycker det som att abduktion handlar om en nivåvandring mellan induktion och deduktion. Med detta menas att forskaren både skapar mönster utifrån empirin, vilka sedan omformas till teori, och tvärtom. Man utgår alltså från existerande teorier som sedan verifieras eller förkastas genom insamling av fakta. Vi började vår studie med att fördjupa oss i de teorier vi upplevde vara lämpade, men då vi samlade in empirin har dessa i viss mån förändrats, liksom inriktningen på våra frågeställningar. 29

30 4.5 Etiska förhållningssätt Studien har följt de fyra grundläggande individskyddskraven, alltså informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 4-14). Vad gäller informationskravet informerades deltagarna innan varje intervjutillfälle om studiens syfte, samt på vilket sätt intervjuerna skulle användas. Gällande samtyckeskravet upplystes informanterna om att intervjun är frivillig, samt att de när som helst hade möjlighet att avbryta sin medverkan. Enligt konfidentialitetskravet är det viktigt att underteckna en förbindelse om tystnadsplikt, samt att uppgifter och data lagras på sådant sätt att det är omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. Vi har på bästa möjliga sätt försökt att skydda informanternas identiteter. De namn vi använder i studien är fingerade och namnen på arbetsplatser och bostadsorter har ersatts eller tagits bort. Det inspelade materialet hanterades under studiens gång med största försiktighet. Det sparades tills arbetet examinerats och godkänts, och raderades sedan. Vad gäller nyttjandekravet har de medverkande informerats om att de insamlade uppgifter inte kommer att användas eller utlånas för andra syften än de som framkommit i det informationsblad vi delat ut innan intervjun. Informanterna har även fått möjligheten att få en kopia av det slutliga arbetet. Detta för att kunna se vilka slutsatser och resultat vi har kommit fram till, samt vad deras medverkan bidrog till. 30

31 5. Resultat Resultatet är tematiserat efter frågeställningarna, och inleds med en beskrivning av informanternas syn på övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv. För att lyfta fram vilka faktorer som kan tänkas ha påverkat, samt hur informanterna tänkt såväl innan pensionen som under själva övergången, har denna sedan delats in i två underrubriker; arbetets betydelse respektive förändringen. Vidare redovisas informanternas aktiviteter, samt vilken betydelse dessa har för dem. Detta följs sedan av en redogörelse för informanternas syn på planering, samtal och stöd i samband med pensionen. 5.1 Övergången Arbetets betydelse Informanterna beskriver arbetslivet som av stor betydelse, och menar att det fyllt många funktioner, särskilt sociala. Framförallt nämns vikten av bra kollegor, samt betydelsen av att få vara ute och träffa människor. Britt uttrycker det så här: Jag hade bra och trevliga arbetskamrater. Hjälpsamma. Vi stöttade varandra väldigt bra. Ja det betydde väldigt mycket. Det var väldigt viktigt för mig att ha arbetskamrater. Att ha en roll eller en funktion att fylla är också av stor betydelse, och detta beskrivs som en integrerad del av informanternas självuppfattning eller personlighet. Gunnar uttrycker det så här: 31

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Ekonomi och ålder spelar roll

Ekonomi och ålder spelar roll Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Ekonomi och ålder spelar roll en studie om uppsagdas upplevelse av jobbcoachning Economy and age make a difference - a study

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Man måste pleasa alla samtidigt

Man måste pleasa alla samtidigt Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Man måste pleasa alla samtidigt - en studie om förhållningssätt i individmötet för studieoch yrkesvägledares olika yrkesroller

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Din karriär och utveckling

Din karriär och utveckling Din karriär och utveckling Din karriär Framåt uppåt i cirkel? Det är mycket som händer i ditt liv och i ditt arbetsliv. Din karriär, utveckling, trygghet och lön är vårt intresse. Det kan vara svårt att

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Hur formas karriärutveckling? - En studie om hur ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov balanserar familjeliv och arbetsliv

Hur formas karriärutveckling? - En studie om hur ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov balanserar familjeliv och arbetsliv Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Hur formas karriärutveckling? - En studie om hur ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov balanserar familjeliv

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer