Delredovisning av uppdraget om nationella skolutvecklingsprogram

Transkript

1 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (34) Dnr 2015:899 Delredovisning av uppdraget om nationella skolutvecklingsprogram Dnr U2015/03844/S Skolverket lämnade enligt uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/S) en delredovisning till Regeringskansliet den 16 oktober Detta är en kompletterande redovisning som ytterligare beskriver genomförandet av uppdraget. På Skolverkets vägnar Anna Ekström Generaldirektör Emma Wimmerstedt Undervisningsråd

2 2 (34) Sammanfattning Skolverket fick den 9 juli 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Insatserna ska ha fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer och bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser inom områden där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov. Insatserna ska vara breda, systematiska och långsiktiga kompetensutvecklings- och stödinsatser som riktar sig till hela systemet, från huvudmanna- till skolenhetsnivå. Enligt uppdraget ska Skolverket redovisa en plan för åren avseende utformning, innehåll och genomförande. En delredovisning lämnades till Regeringskansliet den 16 oktober 2016 med beskrivningar av hur Skolverket avser att ta ett samlat grepp kring de kompetenutvecklingsinsatser som myndigheten erbjuder, beskrivningar av uppföljning och utvärdering av programmen, insatser som myndigheten avsåg att genomföra under 2015 samt beskrivning av ekonomiska förutsättningar för att genomföra uppdraget. Eftersom det behöver finnas en flexibilitet för Skolverket att löpande prioritera program med tillhörande insatser, kan inte redovisningen göras alltför detaljerad. Myndigheten presenterar därför förslag på ramar för program med exempel på olika kompetenutvecklingsinsatser för den inledande perioden. Det innebär att alla dokumenterade behov inte täcks in och att programmen och dess innehåll kommer att ändras. I redovisningen beskrivs även det fortsatta arbetet med att ta fram program och kompetensutvecklingsinsatser. Nationella skolutvecklingsprogram utformas med en gemensam grund Nationella skolutvecklingsprogram formas med utgångspunkt i styrdokumenten och baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet för att skapa förutsättningar för huvudmän och skolor att genom sitt systematiska kvalitetsarbete identifiera och arbeta med lokala förbättringsområden. De nationella målen, som återfinns i skolans styrdokument, anger de ramar och de mål som utbildningen har att förhålla sig till. I läroplanen beskrivs den värdegrund som utbildningen ska utgå ifrån. Det framgår också av regeringsuppdraget att det ska finnas ett speciellt fokus på värdegrundsarbetet. Nationella skolutvecklingsprogram med flera olika kompetensutvecklingsinsatser Indelningen i nationella skolutvecklingsprogram nedan kan komma att ändras och/eller utökas eftersom programmen alltid kommer att kräva flexibilitet, beroende på ändringar i styrdokumenten, ny forskning, målgruppernas behov samt regeringsuppdrag. I genomförandeplanen presenteras förslag på sju olika program. Systematiskt kvalitetsarbete Värden och kunskaper

3 Skolverket 3 (34) Betyg och bedömning Nyanländas lärande Skola och arbetsliv och högre studier Elevhälsa Styrning och ledning De olika programmen innehåller flera olika kompetensutvecklingsinsatser. Det som i genomförandeplanen redovisas som två olika insatser kan till slut komma att sammanfogas till en insats. Det finns ett dokumenterat behov av alla insatser som redovisas. Fritidshem och förskoleklass I uppdraget för nationella skolutvecklingsprogram framgår att insatser ska ha fokus på grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer. Skolverket ser en möjlighet att utöka vissa insatser till att även omfatta förskoleklass och fritidshem. Det finns kompetensutvecklingsinsatser som gynnas av att lärare, förskollärare och annan personal på hela skolan deltar. Det kan exempelvis gälla insatser mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Handledarutbildning och stödinsatser För att kollegialt lärande ska ge effekt när det gäller utveckling av undervisningen fyller handledaren en viktig funktion enligt Skolverkets empiri. Det är därmed av vikt att huvudmän och skolor har möjlighet att utbilda handledare. Även många förstelärare har en uttalad roll i det kollegiala lärandet, där många förstelärare har i uppdrag att handleda sina kollegor. Eftersom det finns en koppling mellan en tydligt definierad roll och förstelärarens möjlighet att genomföra sitt uppdrag, avser Skolverket att i framtagandet av insatser inom nationella skolutvecklingsprogram även att stödja förstelärares uppdrag. Vissa program kan behöva kompletteras med stödinsatser. Ett exempel på detta lyftes under samråden kring digitalisering, där bland annat stödmaterial gällande lagstiftning samt stöd gällande omvärdsbevakning efterfrågades. Stöd för analys av verksamhetens behov Det framgår av Skolinspektionens granskningar att huvudmän och skolor behöver stöd för analys av verksamhetens behov, stöd för att koppla dessa behov till en insats och att sätta upp ett antal prioriterade mål för insatsen. Att det kan behövas stöd för att göra en nulägesanalys bekräftas inom uppdraget samverkan för bästa skolan, där Skolverket har dialoger med huvudmän om insatser för att förbättra elevernas resultat. Under samråden framgick att en analys av verksamheten behöver ske på alla nivåer, som ett gemensamt ägande och ett delat ansvar mellan huvudmän, rektorer, lärare och annan personal.

4 4 (34) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning Inledning Programmen ska stärka likvärdigheten i utbildningen Programmen ska stärka skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete Programmen ska stärka hela skolans uppdrag Programmen ska stärka professionen Skolverket insatser Programmens grunder Nationella mål i styrdokumenten Grundskolan och motsvarande skolformer Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Särskild fokus på värdegrund Programmens och insatsernas utformning Insatserna utformning och innehåll Modeller för kompetensutveckling Handledarutbildning Stödinsatser Program och insatser Program för systematiskt kvalitetsarbete Insats: Kartlägga, analysera och följa upp utbildningen Program Värden och kunskaper Insats: Planera och genomföra undervisning allmändidaktik Insats: Elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen Insats: Utveckla språk-, läs- och skrivundervisningen Insats: Utveckla matematikundervisningen Insats: Utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik Insats: Utveckla undervisningen i moderna språk Insats: Programmering och digital kompetens Insats: Arbetet mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Insats: Kritisk och säker användning av nätet Program Betyg och bedömning Insats: Betygssättning och pedagogisk dokumentation Program - Nyanlända och flerspråkiga elevers lärande Program för skola arbetsliv och högre studier Insats: Skola och arbetsliv Insats: Examensmål och gymnasiearbete Program - Elevhälsa Insats: Elevhälsa Insats: Digitala verktyg för elever i behov av särskilt stöd Program för styrning och ledning Insats Att leda skolutvecklingsprocesser Ingång i programmen Nulägesanalys... 27

5 Skolverket 5 (34) 5.2 Val av program och insats Uppföljning av deltagandet Kostnader och avgränsningar Kostnader Avgränsningar Bilaga 1 - Kompetensutveckling och stödinsatser Bilaga 2 - Effektiv kompetensutveckling... 32

6 6 (34) 1. Inledning Skolverket fick den 9 juli 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Syftet med de nationella skolutvecklingsprogrammen är att utveckla och stärka undervisningen för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att utvecklas så lång som möjligt. Insatserna i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska ha fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer och bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser inom områden där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov. Insatserna ska bestå av breda, systematiska och långsiktiga kompetensutvecklings- och stödinsatser som riktar sig till hela systemet, från huvudmanna- till skolenhetsnivå. Huvudmän, rektorer, lärare och annan personal är med andra ord målgrupper för insatserna. De nationella skolutvecklingsprogrammen ska baseras på läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer samt läroplanerna, examensmålen och ämnesplanerna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt på vetenskap och beprövad erfarenhet. I arbetet med de nationella skolutvecklingsprogrammen tar Skolverket avstamp i fyra vägledande principer. 1.1 Programmen ska stärka likvärdigheten i utbildningen För att stärka likvärdigheten i utbildningen ska programmen vara sammanhållna, tydliga och ha en gemensam grund (se nedan). Programmen behöver vara tillgängliga för samtliga huvudmän och skolor, mottagarkapacitet ska inte avgöra deltagande i programmen. Det ställer krav på både programmens flexibilitet och kommunikation. 1.2 Programmen ska stärka skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete Programmen ska genomsyras av långsiktiga processer mot ett antal prioriterade mål, och inte av punktinsatser. Det innebär att huvudmannen behöver utgå från sitt systematiska kvalitetsarbete och göra en analys av sina utvecklingsbehov, med utgångpunkt i hela skolans uppdrag, inför deltagande i ett program. 1.3 Programmen ska stärka hela skolans uppdrag Vid utformningen av programmen ska insatserna syfta till att stärka skolans samlade uppdrag om kunskaper och värden. Insatserna ska motverka att uppdraget dras isär och hanteras som två separata delar. Tillitsfulla relationer, delaktighet, inkludering och låg förekomst av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering är exempel på viktiga förutsättningar för lärande och utveckling. På motsvarande sätt gestaltas värdegrundsperspektivet också i undervisningens innehåll och kan kopplas till kunskaper och färdigheter i alla ämnen.

7 Skolverket 7 (34) 1.4 Programmen ska stärka professionen Programmen ska bygga på en hög tilltro till professionen och utgå från att det finns en vilja och förmåga hos de som arbetar med och i skolan att utvecklas i sitt uppdrag. Det gäller för alla som programmen vänder sig till, såväl huvudmän, rektorer, lärare som annan personal. Samtidigt är det av vikt att programmen stödjer rektorer och huvudmän vars ansvar är att skapa organisatoriska förutsättningar för kompetensutveckling. För varje program ska det finnas en del som vänder sig till rektorer och huvudmän, oavsett vilken inriktning programmet har. Det är viktigt att hela styrkedjan involveras, då det är en förutsättning för att utveckling av undervisning och verksamhet ska äga rum. 1.5 Skolverket insatser Skolverket lämnade en delredovisning till Regeringskansliet den 16 oktober 2016 med beskrivningar av hur myndigheten avser att ta ett samlat grepp kring de kompetenutvecklingsinsatser som myndigheten erbjuder, beskrivningar av uppföljning och utvärdering av programmen, insatser som myndigheten avsåg att genomföra under 2015 samt beskrivning av ekonomiska förutsättningar för att genomföra uppdraget. Vissa delar som avhandlades där återkommer inte i denna redovisning, t.ex. hur nationella skolutvecklingsprogram kan utvärderas och följas upp. Följande insatser skulle Skolverket genomföra under 2015: Sammanställa forskning och utvärderingar. Inventera pågående och avslutade insatser. Genomföra samråd. Genomföra behovsanalys och förbereda IT-utveckling. Samordna med uppdragen om samverkan för bästa skola och nyanländas lärande 1. Under hösten har Skolverket inhämtat synpunkter från följande myndigheter och organisationer: SPSM, Skolinspektionen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges elevkårer, Sveriges elevråd, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Skolledarna och de funktionshinderorganisationer som ingår i en samrådsgrupp som har återkommande träffar på Skolverket. Synpunkter har även inhämtats från representanter från skolhuvudmän, rektorer, lärare och annan personal. Utvärderingar av de kompetenutvecklingsinsatser som myndigheten genomfört har sammanställts. En inventering av pågående och avslutade insatser har påbörjats och kommer att fortgå även under 2016, se bilaga ett och två. Myndighetens fortsatta arbete med nationella skolutvecklingsprogram omfattar bland annat att ta fram 1 Uppdrag om samverkan för bästa skola (U2015/3357/S), Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska (U2015/3356/S)

8 8 (34) innehåll till kompetenutvecklingsinsatserna, utformandet av ytterligare modeller för kompetensutveckling samt att öka tillgängligheten med hjälp av digitala lösningar. I de kommande avsnitten i genomförandeplanen beskrivs en gemensam grund för nationella skolutvecklingsprogram och utformningen av programmen nämns kort. Därefter presenteras förslag på program med olika kompetenutvecklingsinsatser samt val av program för att sedan avslutas med Skolverkets kostnader

9 Skolverket 9 (34) 2. Programmens grunder Den gemensamma utgångspunkten för att utforma programmen anges i uppdraget: De nationella skolutvecklingsprogrammen ska utgå från skolans värdegrund som den anges i läroplanerna. Innehållet i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska baseras på kurs- och ämnesplanerna för de berörda skolformerna samt vetenskap och beprövad erfarenhet. Programmen ska utformas så att de skapar förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannaoch skolenhetsnivå inom de identifierade områdena. (U2015/03844/S, sid 2). 2.1 Nationella mål i styrdokumenten Nationella skolutvecklingsprogram omfattar att utveckla verksamheten på alla nivåer för att bättre stödja elevernas kunskapsutveckling så att de, utifrån sina förutsättningar, utvecklas så långt det är möjligt mot de nationella målen. Utbildningen är en målstyrd verksamhet som utgår från de nationella mål som återfinns i läroplanernas del 2 samt kurs- och ämnesplanerna med tillhörande kunskapskrav. Tillsammans med skollag, skolförordning och gymnasieförordning reglerar dessa hela utbildningen. I dessa styrdokument beskrivs även den värdegrund som utbildningen ska vila på. Den samlade empiri som Skolverket lyfter när det gäller skolutveckling ger en tydlig riktning för flera viktiga delar i värdegrundsarbete, till exempel tillitsfullt klimat, delaktighet och inflytande samt inkludering. Det är därför angeläget att alla insatser, även de som primärt syftar till att stärka till exempel ämnesundervisningen, också inkluderar värdegrundsaspekter för att möta skolans samlade uppdrag om kunskaper och värden Grundskolan och motsvarande skolformer I läroplanens första del beskrivs skolans värdegrund och uppdrag och i läroplanens andra del finns utbildningens övergripande mål och riktlinjer. I läroplanens tredje del finns kursplaner som anger syftet med undervisningen i de olika ämnena samt vad undervisningen ska innehålla. Kursplanerna kompletteras med kunskapskraven som anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån och vad som krävs för de olika betygsstegen. Underrubrikerna i del 2 i grundskolans läroplan anges nedan. Motsvarande rubriker finns i läroplanerna för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar

10 10 (34) Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Läroplanens del 1 och 2 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan beskriver, på samma sätt som i grundskolans läroplan, skolans värdegrund och uppdrag samt utbildningens övergripande mål och riktlinjer. Utöver läroplanen finns examensmål för de nationella programmen i gymnasieskolan och programmål i gymnasiesärskolan. Därtill kommer ämnesplaner och ämnesområdesplaner som anger syftet med undervisningen i ämnet samt vad undervisningen ska innehålla. I kunskapskraven anges den lägsta godtagbara kunskapsnivån och vad som krävs för de olika betygsstegen. Underrubrikerna i läroplanens del 2 är: Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektors ansvar Särskild fokus på värdegrund Syftet med utbildningen är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. 2 Det är ett samlat uppdrag om kunskaper och värden där värdegrundsperspektivet kan beskrivas genom tre delar lära om, lära genom och lära för. 3 Barn och elever ska lära sig om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet genom ett arbetssätt som präglas av möjligheter till inflytande och delaktighet, tillitsfulla relationer och en trygg arbetsmiljö, för att kunna delta i samhällslivet och bidra till samhällets utveckling. Skolverket menar att detta sätt att konkretisera beskrivningen av det samlade värdegrundsarbetet underlättar förståelsen för hur skolors arbete med kunskaper och värden hänger samman och är varandras förutsättningar. Ett framgångsrikt värdegrundsarbete främjar barn och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Tillitsfullt skolklimat med ömsesidigt respektfulla relationer, delaktighet, inkludering och låg förekomst av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering är viktiga förutsättningar för lärandet. 4 Det handlar alltså både om att skapa goda förutsättningar för lärande och att samtidigt konkretisera värdegrundsperspektiven i undervisningens innehåll och genomförande. När både kun- 2 1 kap. 5 skollagen. 3 I december 2011 antogs United Nations Declaration on Human Rights Education and Training, FN resolution 66/137. Deklarationen fastslår att utbildning och lärande som syftar till att medvetandegöra och främja mänskliga rättigheter ska utgå från perspektiven om, genom och för. Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter, Cm/Rec(2010)7 och EDC/HRE kan också sägas ligga också i linje med dessa perspektiv. 4 Skolverket 2015, Redovisning av Förnyat uppdrag för att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling (Dnr U2011/567/S, U2011/2649/S);

11 Skolverket 11 (34) skaper och värden ges en central roll i undervisningen ökar måluppfyllelsen enligt utbildningsvetenskaplig forskning. 5 Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (2012) visar att de granskade skolorna ofta saknar en helhetssyn på det demokratiska uppdraget och att det sällan genomsyrar undervisningen. Det genomförs ofta i skilda delar, där elevernas kunskapsutveckling är en del, ett främjande och förebyggande värdegrundsarbete en annan och det demokratiska medborgarfostrande uppdraget en tredje. Arbetet drivs ofta av enskilda personer och det finns brister i systematik och samstämmighet. De demokratiska kvaliteterna i undervisningen behöver stärkas, till exempel genom stärkt arbete med kritiskt tänkande som en del av undervisningen och med fler fördjupande och prövande samtal och kritisk analys. Skolinspektionen skriver att: De granskade skolorna behöver i högre grad tydliggöra det demokratiska uppdraget som en del av kunskapsuppdraget, för att möjliggöra en målmedveten utveckling av elevernas medborgerliga kompetenser i undervisningen i alla ämnen. 6 Elevernas reella inflytande och deras delaktighet behöver också stärkas genom att de får komma till tals i undervisningen genom att praktisk demokratisk träning kombineras med deras kunskapsutveckling i olika ämnen. 7 Vidare menar Skolinspektionen att skolorna behöver utveckla ett kritiskt förhållningssätt, där normer, värden, traditioner och olika perspektiv synliggörs på skolan och i undervisningen. Det gäller både hos rektorer, lärare och i själva undervisningen. 8 Vikten av att utveckla normkritiska perspektiv och förhållningssätt lyfts också i beskrivningen av insatserna inom detta regeringsuppdrag Främja, förebygga och åtgärda tre perspektiv på värdegrundsarbete Inom skolans samlade uppdrag om kunskaper och värden kan värdegrundsperspektivet bland annat förstås genom en uppdelning mellan främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. 10 Arbetet på de tre nivåerna ska omfatta och gestalta de grundläggande värden som skollagen och läroplanerna anger. Huvuddelen av värdegrundsinsatserna bör ha ett främjande fokus. De främjande insatserna handlar bland annat om att skapa tillitsfulla relationer, att ge eleverna möjlighet till delaktighet och reellt inflytande och möjlighet att diskutera värdegrundsperspektiven och hur de kan omsättas, inkluderas och gestaltas, inte minst inom ramen för undervisningen. Skolinspektionen skriver i kvalitetsgranskningen av värdegrundsarbetet att självkritiska reflekterande synsätt behöver 5 Helen Timperley, Realizing the power of professional learning, Håkansson & Sundberg, Utmärkt undervisning, John Hattie, Synligt lärande för lärare. 6 Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2012:9, Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. 7 Skolverket 2015, Delaktighet för lärande. 8 Skolinspektionens kvalitetsgranskning rapport 2012:9, Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. 9 Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram, U2013/02553/S, U2013/01285, U2015/00941/S. U2015/00299/S, U2015/03844/S 10 Skolverket 2012, Allmänna råd med kommentarer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

12 12 (34) utvecklas och att tillåtande och undersökande samtal kan vara ett sätt att integrera det demokratiska uppdraget i undervisningen. 11 De främjande insatserna handlar också om att arbeta inkluderande och bemöta alla elever på ett likvärdigt sätt, att stärka kritiska, språkliga och demokratiska förmågor och att genomföra ett systematiskt och målinriktat likabehandlingsarbete. De främjande insatserna bör vara generella och initieras utan förekommen anledning, vara långsiktiga, systematiserade och nå alla elever. 12 Arbetet med värdegrunden är en del av undervisningen och genomsyrar skolans verksamheter. De främjande insatserna är därmed tätt sammankopplade med utveckling av kvaliteten i undervisningen. Det förebyggande arbetet handlar om att identifiera, kartlägga, analysera och undanröja de risker i verksamheten som kan begränsa elevernas möjlighet till måluppfyllelse, utveckling och lärande. 13 Det kan handla om risker för utanförskap, kränkande behandling eller diskriminering. Det kan också handla om risker att inte få sina särskilda behov tillgodosedda eller att drabbas av ohälsa i form av till exempel stress. Genom att kartlägga och upptäcka kan förebyggande insatser sättas in för att motverka en sådan utveckling. I det förebyggande arbetet är elevdelaktighet och tillitsfulla relationer viktiga. Om brister uppstår eller om en elev hamnar i en utsatt situation måste åtgärder omedelbart sättas in. Det kan på en mer generell nivå handla om att till exempel stärka värdegrundsperspektiven i ämnesundervisningens innehåll och utformning och därmed utveckla det främjande värdegrundsarbetet. När det gäller kränkande behandling är lagstiftningen tydlig med att ett åtgärdande arbete måste sättas in skyndsamt så fort en elev upplever sig utsatt för kränkningar. 14 I detta arbete är det viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning, god samverkan med andra instanser och/eller aktörer och rutiner som är välkända för både personal och elever Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2012:9. 12 Skolverket 2012, Allmänna råd med kommentarer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 13 Ibid 14 6 kap. skollagen. 15 Skolverket 2012, Allmänna råd med kommentarer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

13 Skolverket 13 (34) 3. Programmens och insatsernas utformning Att programmen tar sin utgångpunkt i styrdokumenten och baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet framgår både av hur insatserna utformas och av det innehåll huvudmän, rektorer, lärare och annan personal möter i kompetensutvecklingsinsatserna. Utformning och innehåll kommer att fokusera på att utveckla och stärka undervisningens kvalitet för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Under Program och insatser nedan beskriver Skolverket olika insatser och hur de fördelas mellan olika program. De program som myndigheten är angeläget om att utveckla och som pekas ut i uppdraget är: Systematiskt kvalitetsarbete Värden och kunskaper Betyg och bedömning Nyanländas lärande Skola - arbetsliv och högre studier Elevhälsa Styrning och ledning Indelningen i program ovan kan komma att ändras och/eller utökas eftersom programmen alltid kommer att kräva flexibilitet, beroende på ändringar i styrdokumenten, ny forskning, målgruppernas behov samt nya eller ändrade regeringsuppdrag. I bilden nedan har två program valts ut för att illustera hur nationella skolutvecklingsprogram, program och kompetensutvecklingsinsatser förhåller sig till varandra. Bild 1 Struktur nationella skolutvecklingsprogram

14 14 (34) 3.1 Insatserna utformning och innehåll I uppdraget för nationella skolutvecklingsprogram framgår att insatser ska ha fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Skolverket ser en möjlighet att utöka insatserna till att även omfatta förskoleklass och fritidshem. Det finns kompetensutvecklingsinsatser som gynnas av att lärare, förskollärare och annan personal på hela skolan deltar. Det kan exempelvis gälla insatser mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Nationella skolutvecklingsprogram ska även möta behovet av kompetensutveckling avseende digitala lärresurser och digitala verktyg. Förslag på kompetensutvecklingsinsatser inom it-området lämnas i enlighet med uppdraget den 12 februari Digitalisering kan vara ett stöd för att minska lärares och rektorers administration. Det kan exempelvis ske genom att Skolverket i högre utsträckning digitaliserar de stöd som myndigheten erbjuder. I första hand bör detta ske för stöd som är obligatoriska för skolorna att använda. Flera aspekter kopplat till digitalisering och minskas administration kommer att avhandlas i ovan nämnda redovisning. Eventuellt kommande styrdokumentsförändringar med syfte att stärka och förtydliga programmering som ett inslag i undervisningen och att stärka den digitala kompetensen hos eleverna, är en del av uppdraget om nationella it-strategier, som Skolverket ska redovisa Det ställer omfattande krav på kompetensutvecklingsinsatser för lärarna. Beroende på omfattningen av eventuella förändringarna i styrdokumenten behöver lärargrupperna olika typer av kompetensutveckling. I framtagandet av vissa kompetensutvecklingsinsatser kommer Skolverket att behöva samarbeta med andra myndigheter t.ex. med Statens medieråd (säker och kritisk internetanvändning) och SPSM (elever i behov av särskilt stöd) Modeller för kompetensutveckling Skolverket kommer att ta fram ett begränsat antal modeller för kompetenutveckling, för att underlätta för huvudmän och skolor att organisera sitt deltagande i nationella skolutvecklingsprogram. En modell som omnämns positivt, på de samråd som hållits med huvudmän, rektorer och annan personal inom nationella skolutvecklingsprogram, är den som använts inom Läslyftet och Matematiklyftet. 16

15 Skolverket 15 (34) Bild 2 - Modell enligt Läslyftet och Matematiklyftet I bilden motsvarar moment A individuell förberedelse, moment B kollegialt arbete (först diskutera det man tagit del av i A och sedan planera en gemensam aktivitet), Moment C är genomförandet av aktivitet (om möjligt kan man även askultera hos en kollega) och moment D är gemensam uppföljning. Utvärderingar av Läslyftet och Matematiklyftet visar att lärarna anser att insatserna har gett dem förutsättningar att utveckla undervisningen, att de fått fler metoder att välja bland och att de gör mer medvetna val i undervisningssituationen. Kvaliteten på modulerna kan sannolikt tillskrivas stor del av lärarnas övergripande värdering av satsningen. Handledarens roll i de kollegiala samtalen är också något som lärarna samstämmigt lyfter betydelsen av. Lärarna påpekar även att rektorn spelar en central roll för att skapa förutsättningarna för det kollegiala lärandet. 17 I den senaste delutvärderingen av Matematiklyftet menar Ramböll att den tydliga modellen har ökat likvärdigheten mellan skolor, dvs. att lärarna får en liknande kompensutveckling oavsett huvudmannens eller skolans mottagarkapacitet. Däremot kan effekterna av kompetensutvecklingsinsatsen komma att variera eftersom i dessa beror på i vilken utsträckning huvudmän och rektorer tar ett lokalt ägandeskap för insatsen eller inte. 18 Under samråd med huvudmän, rektorer, lärare och annan personal efterfrågdes variation och flexibilitet i de insatser som Skolverket tar fram i nationella skolutvecklingsprogram. Samtidigt påpekades att en flexibilitet behöver medföljas av en tydlighet, dvs. att vilka förutsättningar som gäller för respektive insats behöver framgå när huvudmän och skolor väljer program och insats. För att öka variationen i modellen ovan, kan den omfatta både längre och kortare insatser beroende på målgruppernas behov. Även tiden kan variera mellan de moment som nämns ovan (individuell förberedelse, kollegialt arbete, genomföra aktiviteten och gemensam 17 Umeå universitet, UCER 2015, Utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång, Ramböll management 2015, Delutvärdering, Matematiklyftet läsåret 2014/15 18 Ramböll management 2015, Delutvärdering, Matematiklyftet läsåret 2014/15

16 16 (34) uppföljning skulle kunna variera beroende på målgrupp). Alla insatser kommer inte att kunna anpassas till denna modell utan fler modeller behöver utformas beroende på insatsens syfte och innehåll. Skolverket förordar även webbaserad kompetensutveckling där man tar del av material i form av till exempel texter och filmer och gör aktiviteter i den egna verksamheten. De kollegiala diskussionerna sker digitalt i stor utsträckning, till exempel i digitala forum. Den typen av insatser kan exempelvis vara lämplig för lärare i mindre ämnen som kanske är själva på skolan och för rektorer. Lärare är en aktiv grupp i större webbaserade kurser (kallas ibland massive open online courses, MOOC) och möjligheten att kunna läsa i sin egen takt verkar passa lärare. Skolverket har erfarenhet av att tillsammans med Karlstads universitet ta fram en sådan typ av webbkurser. Utvärderingar av dessa kurser, om bedömning och betygssättning, visade att av de lärare som slutfört kursen skulle 99-99,3 % av deltagarna rekommendera kursen till en kollega. I dagsläget har nästan lärare anmält sig, även om alla inte genomfört hela kursen. För att främja deltagandet är det till exempel viktigt att lärandemiljön känns personlig, att det kan finnas möjlighet att få återkoppling, att få gå den i sin egen takt och att filmerna i kursen är korta. Genomförandegraden i de webbaserade kurser om bedömning & betygssättning, som Skolverket och Karlstads universitet har tagit fram, är cirka tre gånger högre i dagsläget (kurserna är fortfarande öppna) än vad de är i genomsnittet i MOOC:s Handledarutbildning Flera av kompetensutvecklingsinsatserna kommer att utgå från kollegialt lärande. För att kollegialt lärande ska ge effekt när det gäller utveckling av undervisningen fyller handledaren en viktig funktion. Det är därmed av vikt att huvudmän och skolor har möjlighet att utbilda handledare. Skolverket erbjuder idag handledarutbildning inom flera olika insatser t.ex. inom Läslyftet, Matematiklyftet och för handledare på arbetsplatsen. Även många förstelärare har en uttalad roll i det kollegiala lärandet, där många förstelärare har i uppdrag att handleda sina kollegor. Myndigheten kommer se över om en samlad handledarutbildning kan erbjudas de huvudmän och skolor som deltar i insatser som omfattar en handledarfunktion. Eftersom det finns en koppling mellan en tydligt definierad roll och förstelärarens möjlighet att genomföra sitt uppdrag kommer Skolverket i framtagandet av insatser inom nationella skolutvecklingsprogram även att undersöka hur förstelärare kan stödjas i sitt uppdrag Stödinsatser Vissa program/insatser kan behöva kompletteras med stödinsatser. Ett exempel på detta lyftes under samråden kring digitalisering, där bland annat stödmaterial gällande lagstiftning samt stöd gällande omvärdsbevakning efterfrågades. Ett annat stöd skulle kunna vara det analysverktyg för val av insats som nämns under Val av

17 Skolverket 17 (34) program nedan. Hur stödinsatserna förhåller sig till program och kompetensutvecklingsinsatserna behöver utredas ytterligare.

18 18 (34) 4. Program och insatser I uppdraget ombads Skolverket att redovisa en plan för åren avseende utformning, innehåll och genomförande. Eftersom det behöver finnas en flexibilitet för Skolverket att löpande prioritera program med tillhörande insatser, kan redovisningen inte göras alltför detaljerad. Myndigheten presenterar förslag på program med olika kompetenutvecklingsinsatser men inte för hela perioden och alla dokumenterade behov täcks inte in. De program som presenteras är som framgått tidigare: Systematiskt kvalitetsarbete Värden och kunskaper Betyg och bedömning Nyanländas lärande Skola - arbetsliv och högre studier Elevhälsa Styrning och ledning Utgångpunkten för samtliga program är styrdokumenten samt vetenskap och beprövad erfarenhet., vilket beskrivits i kapitel Program för systematiskt kvalitetsarbete Insats: Kartlägga, analysera och följa upp utbildningen Insatsen syftar till att stärka huvudmän och skolors systematiska kvalitetsarbete och arbetet med lokala förbättringsområden. Insatserna syftar till att stärka hela styrkedjans kunskaper om och förmåga att analysera resultat för att utveckla undervisningens kvalitet. Insatsen ska stödja en dialog mellan olika nivåer samt även kunna bidra till en minskad administration. Förlag på innehåll: Kritisk granskning av det lokala systematiska kvalitetsarbetet i syfte att effektivisera och stärka relationen till de nationella målen. Stöd för resultatdialogen mellan huvudman och rektor samt mellan rektor och lärare på skolenheten, t.ex. praktisk pröva stärkande dialoger mellan olika nivåer. Skolverkets BRUK. Skolverkets analysverktyg och lokala verktyg för analys som redan nyttjas hos huvudmannen. Målgrupp: Huvudman, rektor, lärare och annan personal.

19 Skolverket 19 (34) 4.2 Program Värden och kunskaper Insats: Planera och genomföra undervisning allmändidaktik Ett syfte med insatsen är att sätta fokus på styrdokumentens kunskapssyn, uppbyggnad och struktur samt att ge ett konkret stöd för hur de kan användas för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Genom att följa upp undervisningen ges lärarna även möjlighet att ständigt förbättra sin undervisning. Insatsen ska även stärka lärarens ledarskap i klassrummet. Ytterligare ett syfte är att visa på ett forskningsbaserat arbetssätt i praktiken samt att följa upp och utvärdera undervisningens kvalitet i syfte att utveckla undervisningen. Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och insatsen syftar till att konkret omsätta det till verklighet i skolans vardag. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. Genom att skapa rutiner för att ta hand om att analysera information om vad som händer i skolans undervisning kan lärarnas erfarenhet tas tillvara. Innehållet för denna insats har bland annat sin utgångspunkt i det material som idag finns på Skolverkets webbplats samt i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt Allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. 19 Vid samråd avseende digitalisering i skolan har det framkommit ett behov av att ge lärare grundläggande digital kompetens och ett adekvat språk för denna samt att ge lärare didaktisk kompetens att välja digitala verktyg för att utveckla undervisningen. Delar av detta kan inkluderas i ett allmändidaktiskt spår. Målgrupp: Huvudman, rektor och lärare. Insats: Elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen Inriktningen Elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen syftar till att stärka skolornas arbete med delaktighet och inflytande med fokus på arbetet i klassrummet. Förutsättningarna för ett utvecklat arbete kring delaktighet och inflytande är bland annat ett tillitsfullt klimat, inkludering och en förståelse för vikten av inflytande och delaktighet både för elevens förutsättningar och möjligheter i utbildningen i sig och som framtida medborgare. Arbetet har en stark förankring i styrdokumenten och ska präglas av höga förväntningar på elevernas engagemang, ökad kunskap om delaktighet och inflytande, succesivt ökade möjligheter utifrån ålder och att elever ska ges möjligheter till delaktighet och inflytande med hänsyn till olika behov och förutsättningar kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/forslag-till-studiedagsupplagg och

20 20 (34) Innehållet i satsningen ska ge lärare och annan pedagogisk personal stöd från forskningen, en ökad förståelse för vikten av detta och fler arbetssätt och ingångar att använda i arbetet. Målgrupp: Rektor, lärare och annan personal. Insats: Utveckla språk-, läs- och skrivundervisningen Insatsen syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevers utveckling och lärande i skolan liksom för framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar. Didaktiskt stödmaterialet presenteras i moduler på läs- och skrivportalen. 20 Lärare har möjlighet att genomgå en handledarutbildning för att kunna stötta sina lärarkollegor i det kollegiala lärandet som insatsen bygger på. Rektorer erbjuds ett stöd för att underlätta lärarnas deltagande. Målgrupp 21 : Rektorer, lärare, förskollärare och annan personal, t.ex. i skolbibliotek. Insats: Utveckla matematikundervisningen Insatsen syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet. Didaktiskt stödmaterial presenteras i moduler på lärportalen för matematik. 22 Lärare har möjlighet att genomgå en handledarutbildning för att kunna stötta sina lärarkollegor i det kollegiala lärandet som insatsen bygger på. Under det kommande året ses möjligheten över att erbjuda handledarutbildning och deltagande i matematiklyftet på distans för att öka tillgängligheten. Rektorer erbjuds ett stöd för att underlätta lärarnas deltagande. Målgrupp 23 : Rektorer, lärare och förskollärare. 20 lasochskrivportalen.skolverket.se 21 Rektorer är en målgrupp enligt Läslyftets uppdrag, men på sikt är det troligt att dessa insatser hanteras av det övergripande programmet för rektorer. Stödmaterial för förskollärare i förskoleklass har redan tagits fram vilket kommer vara fortsatt tillgängligt för målgruppen. 22 matematiklyftet.skolverket.se 23 Rektorer är en målgrupp enligt Matematiklyftets uppdrag men på sikt är det troligt att dessa insatser hanteras av det övergripande programmet för rektorer. Stödmaterial för förskollärare i förskola och förskoleklass har redan tagits fram vilket kommer vara fortsatt tillgängligt för målgruppen.

21 Skolverket 21 (34) Insats: Utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik Insatsen syftar till att höja undervisningens kvalitet inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik med elevernas måluppfyllelse i fokus samt att öka elevernas intresse för vidare studier inom dessa ämnesområden. Det innehåll som finns inom naturvetenskap och teknik på Skolverket.se kommer att struktureras till moduler som stödjer processen för kollegialt lärande. Vid de samråd som genomförts har det tydligt framkommit att målgrupperna önskar en struktur som liknar Matematik- och Läslyftet men att bredare ingångar i materialen önskas. Inom Naturvetenskaps- och tekniksatsningen har NT-utvecklare utbildats och dessa kommer att kunna verka som handledare. Nya handledare kan komma att utbildas och då ansluta till de befintliga nationella och regionala nätverken. Målgrupp: Huvudmän, rektorer och lärare. Insats: Utveckla undervisningen i moderna språk Insatsen syftar till att höja undervisningens kvalitet inom ämnesområdet moderna språk med elevernas måluppfyllelse i fokus samt att öka elevernas intresse för att inleda och fortsatta studier i moderna språk. Innehållet kommer bestå av ett didaktiskt material och vissa underlag från Europarådets och Europeiska unionens initiativ och material om främmande språk kan användas. Detta material behöver integreras och struktureras tillsammans med nytt material som utvecklas successivt under 2016 och Innehållet ska utformas utifrån de kompetensutvecklingsbehov som lyfts fram i internationella studier där Sverige deltagit samt i de behov som framkommit i Skolverkets utvärderingar och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Undersökningar som gjorts vid lärosäten, av lärarnas fackföreningar och näringslivet ger en kompletterande bild av utvecklingsbehoven. Målgrupp: Lärare. Insats: Programmering och digital kompetens Insatsen syftar till att kompetensutveckla lärare för att undervisa om och med hjälp av programmering samt att stärka lärares digitala kompetens i enlighet med förstärkningarna och förtydligandena som kommer att föreslås i nationella it-strategier för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Innehållet för denna insats har sin utgångspunkt i det förslag till nationella itstrategier som redovisas våren Målgrupper: Lärare i alla skolformer med fokus på vissa ämnen.

22 22 (34) Insats: Arbetet mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Insatsen syftar till att stärka skolornas arbete på området både med ökade kunskaper och fler arbetssätt och ingångar. Förutsättningarna för ett utvecklat arbete kring arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering är bland annat ett tillitsfullt klimat, inkludering och delaktighet. Det senare är inte minst viktigt när det gäller det förebyggande arbetet det är barnen och eleverna som är experter på den verklighet de lever i. Innehållet har en hela skolan -ansats och riktar sig till all personal och all verksamhet såväl ämnesundervisningen som rastverksamheten på skolan. Det är viktigt att detta arbete genomsyrar hela skolans arbete och att det inte blir något innehåll bara för enskilda temadagar eller liknande punktinsatser. Det ska omfamna arbetets olika delar kopplingen till det främjande likabehandlingsarbete inklusive likabehandlingsplanen, kartläggning, förebyggande insatser, åtgärdande insatser med tydliga och kända rutiner, tydlig ansvarsfördelning och en god samverkan inom skolan och med andra aktörer. Målgrupp: Huvudman, rektor, lärare och annan personal. Insats: Kritisk och säker användning av nätet Insatsen syftar till att skapa större medvetenhet om och kompetens för att hantera frågor om upphovsrätt, källkritik, säkerhet och integritet på nätet, kritisk granskning av medievanor och nyhetskonsumtion, normkritik och socialt samspel på nätet. Förslag på innehåll: Lag och rätt på internet till exempel upphovsrätt och personuppgiftslagstiftning. Informationssökning och källkritik. Kritisk granskning av medievanor och nyhetskonsumtion. Säker internetanvändning till exempel när det gäller publicering av personuppgifter. Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Målgrupp: rektor, lärare och annan personal, t.ex. skolbibliotekarier. 4.3 Program Betyg och bedömning Insats: Betygssättning och pedagogisk dokumentation Insatsen syftar till att stödja en rättssäker och likvärdig betygssättning. Under 2015 har Karlstad universitet på uppdrag av Skolverket genomfört kurser med liknande syfte. Utvärderingar av dessa kurser är viktigt att utgå från vid utformandet av insatsen. Därtill måste myndigheten även beakta eventuella förslag på åtgärder som redovisas i regeringsuppdraget om kunskapskraven och betygsskalan.

23 Skolverket 23 (34) Förslag på innehåll: Kritiska aspekter av betygssättning utifrån styrdokumenten samt vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Pröva olika modeller för sambedömning och diskutera deras fördelar och begränsningar. Utvecklande av lärares förtrogenhet med pedagogisk dokumentation. Beprövad kunskap om dokumentation och betygssättning som kan utvecklas genom ett systematiskt utvecklingsarbete. Målgrupp: Lärare. 4.4 Program - Nyanlända och flerspråkiga elevers lärande Syftet med Skolverkets insatser är att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Målet är att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska, inom grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram. Effekterna innebär att det i verksamheterna ska finns en ökad flexibilitet i mottagandet av och utbildningen för nyanlända elever, högre grad av systematiskt kvalitetsarbete som stödjer lärande för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska samt höjd kvalitet i undervisningen. Skolorna behöver skapa de bästa tänkbara förutsättningar för en lärmiljö präglad av bland annat inkluderande förhållningssätt, social och pedagogisk delaktighet, tillitsfulla relationer, motivation, höga förväntningar och trygghet. Nedan beskrivs de generella skolutvecklingsinsatser som Skolverket ser ett behov av när det gäller nyanlända och flerspråkiga elever lärande. Skolverket bedömer att det behövs insatser för samtliga nivåer i styrkedjan inom ett antal centrala områden, såsom exempelvis systematiskt kvalitetsarbete, organisering och genomförande av mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmålet, undervisning i modersmål, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa. Det handlar också om insatser för att stärka samarbetet mellan skolan och vårdnadshavare. Med utgångspunkt i kunskapsresultaten som visar att resultaten för elever som anländer under grundskolans senare år har sjunkit, ser Skolverket också ett behov av särskilda insatser riktade till dem som arbetar med dessa elever. Alla kompetensutvecklingsinsatser behöver utgå från skolans samlade uppdrag om kunskaper och värden och genomsyras av ett inkluderande förhållningssätt och normmedvetenhet där flerspråkighet och mångfald ses som en tillgång. Insatserna

24 24 (34) planeras utifrån internationell och nationell forskning som visar på framgångsfaktorer för nyanlända elevers utbildning. Målgrupper för generella insatserna: Huvudmän, rektorer, lärare i samtliga ämnen, modersmålslärare, studiehandledare på modersmålet samt annan personal inom grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram. Med annan personal menar Skolverket i det här uppdraget exempelvis personal inom elevhälsa, skolbibliotek, fritidshem samt studie- och yrkesvägledning. 4.5 Program för skola arbetsliv och högre studier Insats: Skola och arbetsliv Insatserna syftar till att stärka skolor i samarbetet med arbetsliv och att stärka arbetslivets samarbete med skolan och kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Under har Skolverket arbetat med ett flertal regeringsuppdragsstyrda insatser kopplade till att stärka kvaliteten i yrkesutbildning. 24 Det finns insatser sprungna ur arbetet med kvalitet i lärlingsutbildningen, handledarutbildning, aplutvecklarutbildning för att nämna några. De insatser som rör kompetensutveckling kan på sikt komma att tas om hand i de nationella skolutvecklingsprogrammen. Målgrupper: Huvudman, rektor och lärare. Insats: Examensmål och gymnasiearbete Insatserna syftar till att stärka skolor i arbetet med examensmålen. Innehållet utgår från Skolverkets kommentarmaterial som är kopplat till examensmålen och gymnasiearbetet på såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program. Yrkesförberedelse och högskoleförberedelse genomsyrar innehållet vilket var tydliga önskemål som kommer från programreferensskolor och från workshop som Skolverket ordnat kring gymnasiearbetet. Målgrupper: Rektor och lärare. 4.6 Program - Elevhälsa Insats: Elevhälsa Insatsen syftar till att stärka elevhälsan med utgångspunkt att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det kan dels ske i det främjande och förebyggande arbetet men också i det direkta arbetet med särskilt stöd, t.ex. för elever med olika funktionsnedsättningar. Insatserna kan dels stödja lärare i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd, dels innehålla stöd för hur man kan arbeta organiserat och systematiskt med elevhälsofrågor på hela skolan. Elevhälsans personal kan tillsammans med skolans pedagoger och ledning delta i utvecklingsinsatserna. 24

25 Skolverket 25 (34) Elevhälsan har en viktig uppgift i att stärka hela skolans uppdrag, och skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det är viktigt att betona vikten av begreppet en samlad elevhälsa eftersom elevhälsans samlade kompetens tillsammans med övrig skolpersonal ska bidra till att skapa goda lärandemiljöer som stimulerar elevers utveckling. För att elevhälsan ska kunna lyckas med detta krävs att elevhälsan har en väl utvecklad verksamhetslogik och ett systematiskt arbete för att ständigt utvecklas i takt med elevernas och skolans behov. Målgrupp: Rektor, lärare, annan personal t.ex. psykologer och kuratorer. Insats: Digitala verktyg för elever i behov av särskilt stöd Insatsen syftar till att ge lärare kunskaper om och kompetens att använda digitala verktyg för inkludering och stöd för elever i behov av särskilt stöd. Lärare anser sig ha stor kompetens att upptäcka elever med behov av särskilt stöd, men många anser att deras egen kompetens att hjälpa dessa elever är alltför låg. Detta upplevs som en stor stressfaktor i arbetet. 25 Olika sätt att utnyttja digitaliseringens möjligheter till särskilt stöd till exempel när det gäller skrivande (medveten användning av stavnings-, grammatik-, talsyntesprogram) kan vara en del av insatsen. Även språkutveckling, tidshantering, värdering av digitala resurser och hur man kan använda OER i undervisningen kan utgöra ett innehåll. Målgrupp: Lärare och annan personal, t.ex. specialpedagoger och speciallärare. 4.7 Program för styrning och ledning Insats Att leda skolutvecklingsprocesser Insatsen syftar till att stärka huvudmän och rektorer i att leda verksamhetens förändringsprocesser. Skolan befinner sig i en föränderlig värld och står idag inför flera utmaningar av olika karaktär och som bör mötas av olika åtgärder och insatser. För att hantera det förändringstryck som råder behöver många rektorer och huvudmän utveckla sin förmåga att systematiskt analysera verksamhetens utmaningar och organisera och leda sin verksamhet för att bemöta dem. Huvudman och rektor behöver kunna säkerställa att lärare får förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver. Det vill säga att arbeta med skolans huvuduppgift skapandet av en god lärmiljö. Detta ställer i sin tur krav på rektorer att vara goda processledare och att de kan få samtlig personal att uppleva delaktighet och aktivt medverka i förändringsarbetet. 25 Preliminära uppgifterna från Skolverkets it-uppföljning 2015 (som redovisas i april 2016)