Kaos i portföljen En essä om multiprojektmiljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kaos i portföljen En essä om multiprojektmiljöer"

Transkript

1 Kaos i portföljen En essä om multiprojektmiljöer KN3060, Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola Annica Hällkvist, Inpre 4

2 Hantering av multiprojektmiljö En miljö där flera parallella projekt pågår och vars resurser är gemensamma. Inledning Med den här essän vill jag förmedla tankar och reflektioner om vad som händer när vi inte längre ser projektet som en enskild fristående organisation, utan inser de kopplingar som finns mellan olika projekt, men även mellan företagens organisation och projekt. När fler än storföretagen driver fler än två-tre projekt samtidigt och begrepp så som projektportfölj börjar bli vanliga, ja, då är tiden mogen för förändring även i mindre företag. Volvo, Ericsson och andra storföretag har sina projekt samlade i en portfölj för att kunna kontrollera och styra dem, men egentligen går det lika bra att kalla det för en plastkasse från ICA, bara de finns samlade på ett strukturerat sätt. De flesta företagen i Sverige har anammat projekt som ett effektivt arbetssätt för produktutveckling. De investerar mycket energi, resurser och kapital för att bygga upp en projektverksamhet. Efter en tid när de nya rollerna inom projekten har satt sig och projekten börjar snurra som de skall, kommer en ny fas i utvecklingen till ett fungerande projektarbete. Plötsligt räcker inte resurserna till och frågorna hopar sig. Vem prioriterar vilka projekt som är viktigast? Hur väljs projekten ut? Vem har ansvar för samordning mellan projekten? Återanvända kunskap, går det? Som ni kanske förstår är det egentligen nu som svårigheterna börjar. För att starta och organisera ett enskilt projekt finns mycket bra litteratur, men vad som krävs av en organisation för att hantera alla sina tänkta, pågående och avklarade projekt har inte alls uppmärksammats som det borde. Traditionell syn på projekt För att öka förståelsen för hur det kan komma sig att kaos uppstår, börjar jag med en tillbakablick som är inspirerad av Engwalls arbete. Både i praktiken och i teorin har man tidigare utgått från projektledarens uppdrag och diskuterat utifrån en singelprojektmiljö 1. Det har bidragit till att projekten har behandlats fristående från tidigare projekt, andra aktiviteter och även från sin omgivning. Senare forskning har visat att ett projekt med dess medlemmar ingår i ett större sammanhang tillsammans med bl a människor, organisationsstrukturer och marknadsförhållanden. Men ändå influerar singelprojektperspektivet fortfarande starkt och det har lett till att viktiga faktorer 2 som påverkar projekten inte har uppmärksammats som de borde. Historiskt sett kan fokuseringen på singelprojekt förklaras med att i början, under -50 och -60talet, var det mycket stora, kostsamma och enskilda projekt som drevs framför allt inom den högteknologiska industrin. Från den tiden kommer även de metoder och tekniker som används än idag för projektstyrning. 1 En miljö med ett pågående projekt, som har en ledare och ett team. 2 Så som delprojekt, strukturer och teammedlemmar. 1

3 För att förstå hanteringen av multiprojekt behöver vår referensram breddas i så väl tid som rum. Fokuset måste ändras från singelprojekt till värdorganisationens multiprojektmiljö, deras projektportfölj, strukturer, system och rutiner som varar längre än ett projekt (Engwall 2001). Företagen Företagen består av någon typ av organisation som skall styra och stödja arbetet som utförs inom dess gränser och mot dess omgivning. En av pusselbitarna som påverkar hanteringen av multiprojektmiljön är hur företaget har valt att organisera sig. De vanligaste organisationsformerna är funktionsorganisation, matrisorganisation och projektorganisation. Intressanta i sammanhanget är de två sistnämnda och innan vi går vidare tänkte jag att en kort förklaring kunde vara på sin plats. En matrisorganisationen bygger på att liknande arbetsuppgifter sammanförs i funktioner. Marknad, inköp, produktion m fl bildar olika avdelningar som i sin tur kan delas upp ytterligare efter funktion. Personalen tillhör någon av de funktionsbaserade avdelningarna. Projektledare tillsätts för att leda projekten. En tumregel är att avdelningschefen ansvarar för vem och hur arbetet utförs, medans projektledaren ansvarar för vad och när arbetet görs. Matrisorganisationer kan delas upp i svag, balanserad eller stark beroende på vem som har makten. I en svag ligger makten hos avdelningschefen och i en stark bestämmer projektledarna (Engwall 2001, Sebestyén 2006). Nu börjar det bli lite spännande, en maktkamp kan anas, läs mera längre fram. Projektorganisationen saknar uppdelningen i funktioner, men de funktioner som stödjer projekten ligger hos staber. Resurschefer är en sådan befattning och de har till uppgift att placera medarbetaren i projekten, planera långsiktig kompetensutveckling och vara lönesättande. Företag väljer en projektorganisation då den är enklare än matrisorganisationen. Fördelen är att projektledaren blir den enda ledaren för medarbetarna och att beslutsgången blir tydlig. Men nackdelen kan vara att kritiska resurser blir tvingade att hoppa mellan olika projekt, vilket ger en sjunkande effektivitet (Sebestyén 2006). Visst är det väl så att hela idén med funktionella avdelningar sätts på prov hos företag där det mesta ändå sker i projekten? Borde då inte en projektorganisation vara att föredra? Resurscheferna har ju i princip samma ansvar som avdelningscheferna i en matrisorganisation och kritiken om att kringhoppande experter ger sämre effektivitet måste gå att finna en lösning på. Är det då någon organisationsform som bättre än de andra stärker hanteringen av multiprojekt? Jag upplever att ingen av ovan nämnda former kan anses som optimal för produktutveckling i multiprojektmiljö. De har inget inbyggt sätt att stärka samarbete över gränserna och risken med projektorganisationen är att den långsiktiga planeringen blir lidande. 2

4 Projekten Projekt är en temporär satsning för att framställa en unik produkt, tjänst eller service (Wikipedia). En annan pusselbit som påverkar är synen på projekt, projektledning och projektmål. Den första förklarande frasen löd Projekt är en temporär, fristående organisation som ansvar för framtagandet av ett specifikt resultat..., men under arbetets gång förstod jag hur otroligt starkt singelprojektperspektivet influerat mig. Den insikten resulterade i att Wikipedias beskrivning av begreppet projekt kändes betydligt fräschare att använda. Temporär, satsning och unik är väl valda ord, dock är jag ännu tveksam till ordet unika då det för tankarna till singelprojekt. Satsning däremot förändrar och styr fokuset bort från det enskilda projektet till de som satsar, dvs värdorganisationen och beställaren. När det gäller målet för projektet är det brukligt att det formuleras i tre dimensioner; tid, kostnad och funktion. Tyngdpunkten brukar vara på någon av dessa dimensioner (Engwall 1995). En förflyttning av fokus har skett gradvis under senare år, från att ha varit främst på funktionen till att tiden blivit allt viktigare för projekten. Sebestyén skriver att om projektet ses som den temporära organisation den är, skulle det bidra till att dagens projektstyrning med planering och strukturering blev mindre viktig. Perspektivet flyttas till samspelet mellan individerna och det i sin tur ger en bättre förståelse för de bakomliggande orsakerna till konflikter. Orsaker så som outtalade och ouppfyllda förväntningar, skilda målsättningar eller värderingar och kommunikationsproblem. Jag håller med Sebestyén om att planering och strukturering ibland går till överdrift, helst om projekten av sin karaktär är svåra att detaljplanera. Men vad är det som säger att perspektivet skulle hamna på samspelet mellan individerna? För att svara på den frågan behöver vi ställa en annan fråga. Vad består en temporär organisation av? jo, av inlånade individer, kanske plockade från olika företag eller avdelningar, t ex externa konsulter eller interna experter. Eftersom samarbetet mellan dessa individer är oerhört viktigt för resultatet är det inte konstigt att fokus hamnar just här. Det ger oss en tankeställare, kan det vara så att projektets resultat är mer beroende av förhandlingsteknik och retorik än av de tekniker som lärs ut om projektledning? 3

5 Multiprojektmiljön När flera parallella projekt som drivs inom samma företag och vilkas resurser är gemensamma uppstår en multiprojektmiljö. Projekten kan även vara beroende av varandra, t ex som delprojekt i ett större projekt. Beroendet kan även gälla ekonomiska resurser, lokaler, eller olika kompetenser inom företaget (Engwall 2001). Det är en komplex miljö där projekt kan pågå samtidigt, på olika hierarkiska nivåer i organisationen, inom en avdelning, över avdelningsgränserna eller på topnivå. Det gör mig benägen att hålla med Engwall om att perspektivet på multiprojekt inte kan ses som ett, utan som två, att det handlar om den hiarkiska nivån ovan projekten och de individuella teammedlemmarnas aktiviteter. Ett tredje intressant perspektiv som han inte tar upp är beställarens (av projektet). Det jag skulle vilja ha är mer studier kring beställarens perspektiv, den personens upplevelser och tankar kring projekt, det är ju egentligen där som allt startar. Ett fjärde perspektiv är projektledarens, däremot är det så väl använt att det börjar bli ointressant, förhoppningsvis har en övergång till de andra redan börjat. Inom vissa företag kan linjen 3 och projekten uppfattas som motpoler. Avdelningarna kanske tycker att projektverksamheten enbart är ett störande inslag. Det är naturligt vid införandet av arbetssättet projekt, men det är i längden ingen givande tolkning av situationen. I sådana situationer spelar kommunikationen en stor roll, genom att informera på flera kanaler, tänka på hur kommunikationen sker och skapa delaktighet ex genom utbildning, kan en förändring ske. Det handlar om attityden och det krävs en hel del för att förändra den, att istället för ett störande moment se individen som en länk mellan företagets strategi och själva utförandet i projekten. Visst är det så att utan övergripande kontroll infinner sig ofta en konkurrerans om t ex kunder och tekniska lösningar mellan projekten. Ett annat problem som kan uppstå utan helhetssyn är att den överblick som behövs för att fatta de rätta ekonomiska besluten saknas. Multiprojektorganisationen Som Sebestyén beskriver multiprojektorganisationen befinner den sig någonstans mellan projekt och matrisorganisation. Vissa uppgifter görs av kompetensteam i avdelningarna (funktionerna) medans andra utförs av projekten. Kompetensteamen har olika inriktningar, en del arbetar med rutinuppdrag medans andra är experter som anlitas av projekten när det behövs. De ingår inte i projekten utan levererar ett resultat till dem. Engwall använder begreppet multiprojektmatris för den här typen av organisationsform. För det första verkar de flesta resonemang utgå ifrån matrisorganisationen och det är inte så konstigt med tanke på att det är en vanlig organisationsform i projektintensiva företag. En tid då det åtminstone testades andra former var under IT-företagens glansdagar. Det var ofta nystartade företag vars kultur och historia än så länge var obefintlig och de ansåg att en organisation med avdelningschefer var förlegad och inte behövdes när nästan all verksamhet låg inom projekten. Men för den skull försvann inte de uppgifter som utfördes i linjen och problemet var nog att omplacera dessa uppgifter på ett naturligt sätt. En lösning som användes var att tillsätta sk resurschefer, så var man nästan tillbaka till gå (till matrisorganisation). 3 Funktion inom företaget. 4

6 Varför har egentligen matrisorganisationen ett så starkt fäste? En orsak är att den utvecklades från funktionsorganisationen när projektverksamheten i företagen växte. Äldre vedertagna arbetssätt ärvdes och fokuset på tekniken bibehölls, men man fick ytterligare ett fokus, nämligen projektens behov, i och med projektens intåg så ökade samarbetet över gränserna inte minst gällande resurserna. På Fagerströms föreläsning fick vi bl a veta att man börjar arbeta i nätverk och virtuella företag bl a för att bli flexiblare, allt går fortare och fortare vilket leder till snabba förändringar. En organisationsform liknas vid en stjärna med projektledningen som en central enhet i mitten och projektmedlemmarna utspridda var för sig, alla med direktkontakt till projektledningen. Den formen fungerar bra, men om projektledningen inte hinner göra sitt jobb, kommer projektmedlemmarna att fatta egna beslut. Men med en projektledning som består av mer personer än en projektledare borde det vara en organisationform värd att pröva som projektstruktur, men skulle den vara applicerbar på ett företag? En annan organisationsform benämnde han som ringform. Den liknades vid en ring som individerna var knutna till, de hade gemensamma värden och alla hade samma tillgång till marknaden. Det som inte verkar vara riktigt löst än var hur styrningen skulle fungera, tills vidare har det en bromsande effekt på användningen av den här typen av organisationsform. Maktkampen I en matrisorganisation som är projektinriktad kan det uppstå obalans i makten mellan projektledare och formella avdelningschefer. Åt vilket håll makten lutar beror enligt Engwall på tre oberoende saker, vilken uppbackning de får från högre ort, huruvida projektmedlemmarna sitter tillsammans eller finns utspridda på de avdelningar som de tillhör och hur många av de anställda som jobbar heltid i projekten. Projektledarna brukar inte ha någon personal under sig, utan avdelningscheferna tillhandahåller sina medarbetare. Detta betyder att avdelningschefen är den som har fullt ansvar för resurserna och deras kompetensutveckling och projektledaren ansvarar för att resultatet är klart enligt tidplan, specifikationer och budget. På vissa företag kan projektledarna hamna i en udda situation, eftersom det är en roll som inte har någon formell makt i organisationen. Men som jag ser det skulle företagen tjäna på att ge projektledarna en betydligt starkare roll, bl a skulle det leda till en snabbare beslutsprocess. Maktbalansen påverkas av många saker, t ex vilken typ av projekt det är, hur de inblandade väljer att agera och balansen kan även skilja mellan olika faser inom ett projekt. Projektportföljen Projektportföljen är en sammanställning över kommande och pågående projekt. Den innehåller underlag för att fatta beslut om vilka projekt som skall drivas igenom och när. Man kan även utläsa aktuella lägen för pågående projekten, deras inbördes prioritering och lönsamhet. Utöver det innebär arbetet på portföljnivån bl a resurs och ändringshantering, men även ansvar för projektens verktyg och metoder, t ex företagets projektmodell. Projekten som välj ut och läggs i portföljen skall helst vara av olika karaktär, men det är viktigt att de alla kan kopplas samman med företagets strategiska plan. För att balansera sin portfölj bör den t ex innehålla olika projekt inom nyutveckling, förbättring och teknisk utveckling. 5

7 En fara är att de som bär ansvaret för portföljens innehåll har liknande inriktning. Om det är företagets ledning kanske de strävar efter att ha många, för många projekt på gång samtidigt. Det skulle skapa kaos gällande bl a resurser och prioriteringar. Det bästa vore en neutral funktion som sköter den dagliga hanteringen, t ex process, versions och ändringshantering och sedan ett projektråd vars uppgift är att prioritera och ha en ekonomisk översyn. I rådet bör företagets olika funktioner vara representerade och en metod användas som ger lika villkor för projektens existens. Annars är risken att någon driver igenom sina önskemål lättare och att balansen i portföljen blir därefter. Som en lösning på kaoset rekommenderas att väl genomtänkta marknadsanalyser utförs och används som grund för hanteringen av projekten. Resurser I en multiprojektmiljö har resurshantering en central roll. Metoder och verktyg för prioritering och allokering av resurser mellan projekten måste därför vara effektiva. Det finns olika sätt att uppfylla projektens resursbehov. Man kan, om det finns, tillsätta fler individer i projekten eller så köper man resultat från linjen, sedan kan man även köpa resultat från externa företag. Om projekten lever i en miljö med andra parallella projekt börjar de konkurrera med varandra om resurser. Ingen projektledare kan garantera att uppnå de uppsatta målen om resurserna inte är bundna till projektets uppdrag. Därför är det viktigt att det finns ansvariga som har en helhetssynen över projektportföljen, så att prioriteringen av projekten och därmed tillgången på resurser, är klar för alla inblandade. Annars bör nog en plan finnas över hur företaget skall hantera all den frustration och besvikelse som skapas vid bortryckning av resurser. Kunskapsöverföringen Den så hett eftertraktade kunskapsöverföringen är svårfångad. När portföljen är som sämst balanserad är det som lättast att överföra kunskap till organisationen och andra projekt. Då liknar projekten varandra och det blir möjligt att effektivisera arbetet genom rutiner och standarder. Men däremot en väl balanserad portfölj som innehåller projekt av olika karaktär försvårar kunskapsöverföringen, därför tenderar företagen att oftast hantera situationen med samma strategi som om alla projekt var likadana. Det kan inte vara den optimala lösningen, vilka metoder kan då finnas till hands? Säg att det rör sig om ett utvecklingsprojekt. Då gäller det att blanda olika sätt eller hitta ett sätt som passar just det specifika tillfället. I den här typen av projekt borde man alltid sträva efter att hitta problemen så tidigt som möjligt 4, metoder att använda sig utav kan vara simuleringar, prototyper eller workshops. Kunskapsöverföring sker då naturligt och individen uppskattar säkert den personliga utvecklingen. Det är kanske svårt att dokumentera sådan kunskap i ett dokument, ex en slutrapport, men min erfarenhet säger mig att det ändå inte är någon utanför projektet som läser slutrapporterna. Säkert vore det roligare och fler skulle faktiskt kolla på en häftig animering, så fram för icke textbaserad dokumentation när det gäller kunskap. 4 Ju senare desto dyrare blir det att åtgärda problemet. 6

8 Projektstyrningen De flesta större företag som hanterar multiprojektmiljö har tagit fram en standardmodell för styrning av deras projekt. Det ger bl a projekten en struktur med olika faser och beslutspunkter, som stödjer projektet både internt och externt. Projektledaren vet ex vilka dokument som förväntas framtagna, språket blir gemensamt och rollerna i och runt projektet är beskrivna. Eftersom alla företagets projekt drivs enligt modellen skapas ett igenkännande som underlättar arbetet och kommunikationen. I modellen ingår beslutspunkter, möten som avgör om projektet ska gå vidare, backa lite eller stängas. De fastlagda beslutsmötena ger projekten och även linjen rutiner och struktur i arbetet. Å andra sidan vem säger att de inplanerade beslutstillfällena matchar projektets krav på beslut. Det kan bli så illa att projektet får invänta ett möte istället för att beslutet tas när det behövs, som Sebestyén uttrycker det just-in-time beslut. En modell är bara en modell för hur det kan gå till, det måste finnas en inbyggd flexibilitet som alla är medvetna om. Ingen inblandad blir glad över det merjobb som följer ett överadministrerat projekt. Projektledaren kan behöva stöd från mer erfarna projektledare för att sätta gränserna och vips har kunskapsöverföring skett. Allt fler företag bildar sk projektkontor som ger detta stöd till både projekt och linje, men som även analyserar projektens behov. Att slaviskt följa en modell är att begå tjänstefel! Men för att en sådan inställning skall accepteras krävs att man är mycket insatt och kunnig i ämnet. Projektmedlemmar Att arbeta enligt en känd projektmodell kan ge individen trygghet, men det finns en risk att den personliga utvecklingen avstannar. Om man befinner sig i tidsnöd vilket är vanligt i projekten, och om det finns en modell så är det snabbaste vägen, men vad lärde man sig då? Jag anser att modellerna motarbetar nytänkande och förändringar, samtidigt säger min erfarenhet att de faktiskt är mer flexibla än vad man kan tro. Projekten är vanligtvis ett mycket stimulerande sätt att arbeta, men det är även knytet till tidspress och högt arbetstempo. I multiprojektmiljöer är det även vanligt att teammedlemmarna kastas mellan olika projekt när prioriteringar ändras. Om en individ tvingas vara aktiv i flera projekt samtidigt kan det leda till individuell stress, men även till en osäkerhet gällande sin tillhörighet. Standardförfarandet hittills har varit att projektet delas in i aktiviteter som i sin tur delas ut till individen, det känns säkert igen av de flesta. Man kan säga att arbetet flyttar till individen. Nu hävdar Sebestyén att individen bör flytta till uppgiften istället, dvs tillsätta team som bearbetar aktiviteterna så att en lösning sker. Det känns som en lek med ord, men det innebär att individen skall kunna fokusera mer på arbetet och förstå vilket resultat som eftersträvas för leverans. Jag vill avsluta denna essä med förhoppning om att ni som läst och begrundat detta, för alltid kommer att ha ordning och reda i portföljen. 7

9 Referenser Litteratur Engwall, M. (1995). Jakten på det effektiva projektet. Nerenius &Santérus Förlag AB, Stockholm. Sebestyén, U. (2006). Multiprojektledning, skapa puls i produktutveckling med lean tänkande. Books-on-Demand,Visby. Internet Engwall, M. (2001). Multiproject Management: Effects, Issues and Propositions for Future Research. Fenix WP 2001:6: FENIX Research Program. Engwall, M. och Sjögren Källkvist, A. (2001). Dynamics of a Multi-Project Matrix: Conflicts and Coordination. Fenix WP 2001:7: FENIX Research Program. Engwall, M. (2001). Moving out of Plato's Cave: Toward a Multi-Project Perspective on Project Organizing. Fenix WP 2001:8: FENIX Research Program. Hagert, C. och Jonsson, M. (2000). Fågel, fisk eller mittemellan?- En studie av tre multiprojektmiljöer. fulltext.pdf Velin, M. (2003). En studie av tre multiprojektmiljöer på Saab Aerospace. Föreläsningar Fagerström, B. ( ). Plattformar och moduler. Mälardalens Högskola. Elfving, S. och Fagerström, B. ( ). Utan produktutveckling, inget att tillverka, inget att sälja! Hur blir vi framgångsrika? Munktell Science Park. 8

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur

Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur Henrik Tham Avd. Industriell Teknik Inst. Teknikvetenskaper Dagens föreläsning Organisation Hur påverkar organisationsformen möjligheterna att driva

Läs mer

#minpmospaning. fundering reflektion tanke spaning uppslag nedslag påslag aktuellt viktigt fokus tweet

#minpmospaning. fundering reflektion tanke spaning uppslag nedslag påslag aktuellt viktigt fokus tweet fundering reflektion tanke spaning uppslag nedslag påslag aktuellt viktigt fokus tweet ISBN 978-91-639-1477-5 I din hand håller du en samling fristående spaningar kring projektkontor som Karin von Knorring

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Struktur och Ledning i små organisationer

Struktur och Ledning i små organisationer Kungl. Tekniska Högskolan ME1010, Organisation och kundskapsintensivt arbete Fredrik Bergenlid, 870510-0157 Christian Rane, 810105-0279 Struktur och Ledning i små organisationer Innehåll 1 Inledning 1

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw Vad är Projekt? Varför Projekt? Projektorganisationen Olika typer av Projekt Olika projektprocesser Framgångsrika Projekt Monica Lööw kap 1-3 Med

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Det finns inget rätt från början! Intervju med Staffan Sjöström Årets Projektledare 2005

Det finns inget rätt från början! Intervju med Staffan Sjöström Årets Projektledare 2005 Det finns inget rätt från början! Intervju med Staffan Sjöström Årets Projektledare 2005 Torbjörn Wenell Sekreterare i Svenska ProjektAkademien wenell@projektkultur.se Scania framstår allt mer som ett

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Utvecklar marknadsavdelningar.. Produktionsprocesser Metoder Upphandlingar Kompetenser

Utvecklar marknadsavdelningar.. Produktionsprocesser Metoder Upphandlingar Kompetenser Utvecklar marknadsavdelningar.. Produktionsprocesser Metoder Upphandlingar Kompetenser Effektivare produktion av kommunikation United State Of Mind är ett konsultbolag som arbetar med att professionalisera

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

KAM-utbildning Key Account Management

KAM-utbildning Key Account Management KAM-utbildning Key Account Management Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

HARMONI SATT I SYSTEM

HARMONI SATT I SYSTEM HARMONI SATT I SYSTEM VÅR ENKLA FORMEL FÖR TRYGGA KUNDER 1+2=3+4 123 Du söker trygghet och harmoni, spänning kan du få på annat håll. Om man tänker på att ett byte av affärssystem är ett nästan lika stort

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant Projekt som ledningsutmaning Läran om projektledning (1) 1942-45: Manhattanprojektet (USA). 2 miljarder dollar i omsättning, som mest 120.000 anställda. Målstyrning, parallella aktiviteter. 1950-talet:

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Förbättringskompetens/mognad

Förbättringskompetens/mognad /mognad En fullständigt ovetenskaplig analys baserad på ett antal års erfarenhet av svensk industri Av Ronny Brandqvist QDC Förbättringskonsult AB Kännetecken: -Kortsiktigt tänkande -Accepterar vissa förluster,

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Välja strategi, styrgrupp

Välja strategi, styrgrupp Sida 1 Välja strategi, syfte Bedöma Verksamhet Förbereda Projektdirektiv Välj strategi BP1 BP2 BP2 BP3 Projektplan Välja alternativ som ger optimala förutsättningar för ett effektivt genomförande av projektet

Läs mer

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 SPsH080010 Ärende 12 DN PS 2012-02-16 Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 Denna rapport är framtagen i samband med en utvärdering av nuvarande organisation under tre veckor i november

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta

Läs mer

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg Introduktion Kraven inom bilindustrin ökar ständigt. Kunderna ställer högre krav på biltillverkarna, vilka i sin tur för ökade krav vidare i leverantörsleden.

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Projektaspekter kap 4, 9, 16 kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Elisabeth.Kjellstrom@fek.lu.se Projektaspekter av Nikos Macheridis människosyn, genus, mångfald kunskapssyn,

Läs mer

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. F ramgångsrika F öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. Region Skånes nya satsning på kvinnor som äger och driver företag inom vård och omsorg i Skåne

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna

Läs mer

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT.

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group grundades år 2000 och har ca 350 medarbetare i

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Case Sveahus AB. Handledare: Per Vilhelmson. Anna Sahlin Henrik Teledal Helen Rudolfsson Josef Söylemez

Case Sveahus AB. Handledare: Per Vilhelmson. Anna Sahlin Henrik Teledal Helen Rudolfsson Josef Söylemez Instutitionen för Ekonomi Högskolan i Gävle Organisationsteori B, 5p 2001-10-30 Case Sveahus AB Handledare: Per Vilhelmson Anna Sahlin Henrik Teledal Helen Rudolfsson Josef Söylemez Sveahus AB Under år

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Johanna Nilsson och Axel Bolander från På AB Agenda Inledning och presentation Vad är portföljstyrning och varför behövs den? Hur adresserar pm3 portföljstyrning

Läs mer

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014 Crossmedia design Crossmedia design (27311VT14) Results of survey Startade: den 21 juni 2014 Avslutad: den 22 augusti 2014 Svarsfrekvens: 26 ( 8 / 31 ) Elektroniskt utvärderingssystem Crossmedia*design*

Läs mer

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer