Kaos i portföljen En essä om multiprojektmiljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kaos i portföljen En essä om multiprojektmiljöer"

Transkript

1 Kaos i portföljen En essä om multiprojektmiljöer KN3060, Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola Annica Hällkvist, Inpre 4

2 Hantering av multiprojektmiljö En miljö där flera parallella projekt pågår och vars resurser är gemensamma. Inledning Med den här essän vill jag förmedla tankar och reflektioner om vad som händer när vi inte längre ser projektet som en enskild fristående organisation, utan inser de kopplingar som finns mellan olika projekt, men även mellan företagens organisation och projekt. När fler än storföretagen driver fler än två-tre projekt samtidigt och begrepp så som projektportfölj börjar bli vanliga, ja, då är tiden mogen för förändring även i mindre företag. Volvo, Ericsson och andra storföretag har sina projekt samlade i en portfölj för att kunna kontrollera och styra dem, men egentligen går det lika bra att kalla det för en plastkasse från ICA, bara de finns samlade på ett strukturerat sätt. De flesta företagen i Sverige har anammat projekt som ett effektivt arbetssätt för produktutveckling. De investerar mycket energi, resurser och kapital för att bygga upp en projektverksamhet. Efter en tid när de nya rollerna inom projekten har satt sig och projekten börjar snurra som de skall, kommer en ny fas i utvecklingen till ett fungerande projektarbete. Plötsligt räcker inte resurserna till och frågorna hopar sig. Vem prioriterar vilka projekt som är viktigast? Hur väljs projekten ut? Vem har ansvar för samordning mellan projekten? Återanvända kunskap, går det? Som ni kanske förstår är det egentligen nu som svårigheterna börjar. För att starta och organisera ett enskilt projekt finns mycket bra litteratur, men vad som krävs av en organisation för att hantera alla sina tänkta, pågående och avklarade projekt har inte alls uppmärksammats som det borde. Traditionell syn på projekt För att öka förståelsen för hur det kan komma sig att kaos uppstår, börjar jag med en tillbakablick som är inspirerad av Engwalls arbete. Både i praktiken och i teorin har man tidigare utgått från projektledarens uppdrag och diskuterat utifrån en singelprojektmiljö 1. Det har bidragit till att projekten har behandlats fristående från tidigare projekt, andra aktiviteter och även från sin omgivning. Senare forskning har visat att ett projekt med dess medlemmar ingår i ett större sammanhang tillsammans med bl a människor, organisationsstrukturer och marknadsförhållanden. Men ändå influerar singelprojektperspektivet fortfarande starkt och det har lett till att viktiga faktorer 2 som påverkar projekten inte har uppmärksammats som de borde. Historiskt sett kan fokuseringen på singelprojekt förklaras med att i början, under -50 och -60talet, var det mycket stora, kostsamma och enskilda projekt som drevs framför allt inom den högteknologiska industrin. Från den tiden kommer även de metoder och tekniker som används än idag för projektstyrning. 1 En miljö med ett pågående projekt, som har en ledare och ett team. 2 Så som delprojekt, strukturer och teammedlemmar. 1

3 För att förstå hanteringen av multiprojekt behöver vår referensram breddas i så väl tid som rum. Fokuset måste ändras från singelprojekt till värdorganisationens multiprojektmiljö, deras projektportfölj, strukturer, system och rutiner som varar längre än ett projekt (Engwall 2001). Företagen Företagen består av någon typ av organisation som skall styra och stödja arbetet som utförs inom dess gränser och mot dess omgivning. En av pusselbitarna som påverkar hanteringen av multiprojektmiljön är hur företaget har valt att organisera sig. De vanligaste organisationsformerna är funktionsorganisation, matrisorganisation och projektorganisation. Intressanta i sammanhanget är de två sistnämnda och innan vi går vidare tänkte jag att en kort förklaring kunde vara på sin plats. En matrisorganisationen bygger på att liknande arbetsuppgifter sammanförs i funktioner. Marknad, inköp, produktion m fl bildar olika avdelningar som i sin tur kan delas upp ytterligare efter funktion. Personalen tillhör någon av de funktionsbaserade avdelningarna. Projektledare tillsätts för att leda projekten. En tumregel är att avdelningschefen ansvarar för vem och hur arbetet utförs, medans projektledaren ansvarar för vad och när arbetet görs. Matrisorganisationer kan delas upp i svag, balanserad eller stark beroende på vem som har makten. I en svag ligger makten hos avdelningschefen och i en stark bestämmer projektledarna (Engwall 2001, Sebestyén 2006). Nu börjar det bli lite spännande, en maktkamp kan anas, läs mera längre fram. Projektorganisationen saknar uppdelningen i funktioner, men de funktioner som stödjer projekten ligger hos staber. Resurschefer är en sådan befattning och de har till uppgift att placera medarbetaren i projekten, planera långsiktig kompetensutveckling och vara lönesättande. Företag väljer en projektorganisation då den är enklare än matrisorganisationen. Fördelen är att projektledaren blir den enda ledaren för medarbetarna och att beslutsgången blir tydlig. Men nackdelen kan vara att kritiska resurser blir tvingade att hoppa mellan olika projekt, vilket ger en sjunkande effektivitet (Sebestyén 2006). Visst är det väl så att hela idén med funktionella avdelningar sätts på prov hos företag där det mesta ändå sker i projekten? Borde då inte en projektorganisation vara att föredra? Resurscheferna har ju i princip samma ansvar som avdelningscheferna i en matrisorganisation och kritiken om att kringhoppande experter ger sämre effektivitet måste gå att finna en lösning på. Är det då någon organisationsform som bättre än de andra stärker hanteringen av multiprojekt? Jag upplever att ingen av ovan nämnda former kan anses som optimal för produktutveckling i multiprojektmiljö. De har inget inbyggt sätt att stärka samarbete över gränserna och risken med projektorganisationen är att den långsiktiga planeringen blir lidande. 2

4 Projekten Projekt är en temporär satsning för att framställa en unik produkt, tjänst eller service (Wikipedia). En annan pusselbit som påverkar är synen på projekt, projektledning och projektmål. Den första förklarande frasen löd Projekt är en temporär, fristående organisation som ansvar för framtagandet av ett specifikt resultat..., men under arbetets gång förstod jag hur otroligt starkt singelprojektperspektivet influerat mig. Den insikten resulterade i att Wikipedias beskrivning av begreppet projekt kändes betydligt fräschare att använda. Temporär, satsning och unik är väl valda ord, dock är jag ännu tveksam till ordet unika då det för tankarna till singelprojekt. Satsning däremot förändrar och styr fokuset bort från det enskilda projektet till de som satsar, dvs värdorganisationen och beställaren. När det gäller målet för projektet är det brukligt att det formuleras i tre dimensioner; tid, kostnad och funktion. Tyngdpunkten brukar vara på någon av dessa dimensioner (Engwall 1995). En förflyttning av fokus har skett gradvis under senare år, från att ha varit främst på funktionen till att tiden blivit allt viktigare för projekten. Sebestyén skriver att om projektet ses som den temporära organisation den är, skulle det bidra till att dagens projektstyrning med planering och strukturering blev mindre viktig. Perspektivet flyttas till samspelet mellan individerna och det i sin tur ger en bättre förståelse för de bakomliggande orsakerna till konflikter. Orsaker så som outtalade och ouppfyllda förväntningar, skilda målsättningar eller värderingar och kommunikationsproblem. Jag håller med Sebestyén om att planering och strukturering ibland går till överdrift, helst om projekten av sin karaktär är svåra att detaljplanera. Men vad är det som säger att perspektivet skulle hamna på samspelet mellan individerna? För att svara på den frågan behöver vi ställa en annan fråga. Vad består en temporär organisation av? jo, av inlånade individer, kanske plockade från olika företag eller avdelningar, t ex externa konsulter eller interna experter. Eftersom samarbetet mellan dessa individer är oerhört viktigt för resultatet är det inte konstigt att fokus hamnar just här. Det ger oss en tankeställare, kan det vara så att projektets resultat är mer beroende av förhandlingsteknik och retorik än av de tekniker som lärs ut om projektledning? 3

5 Multiprojektmiljön När flera parallella projekt som drivs inom samma företag och vilkas resurser är gemensamma uppstår en multiprojektmiljö. Projekten kan även vara beroende av varandra, t ex som delprojekt i ett större projekt. Beroendet kan även gälla ekonomiska resurser, lokaler, eller olika kompetenser inom företaget (Engwall 2001). Det är en komplex miljö där projekt kan pågå samtidigt, på olika hierarkiska nivåer i organisationen, inom en avdelning, över avdelningsgränserna eller på topnivå. Det gör mig benägen att hålla med Engwall om att perspektivet på multiprojekt inte kan ses som ett, utan som två, att det handlar om den hiarkiska nivån ovan projekten och de individuella teammedlemmarnas aktiviteter. Ett tredje intressant perspektiv som han inte tar upp är beställarens (av projektet). Det jag skulle vilja ha är mer studier kring beställarens perspektiv, den personens upplevelser och tankar kring projekt, det är ju egentligen där som allt startar. Ett fjärde perspektiv är projektledarens, däremot är det så väl använt att det börjar bli ointressant, förhoppningsvis har en övergång till de andra redan börjat. Inom vissa företag kan linjen 3 och projekten uppfattas som motpoler. Avdelningarna kanske tycker att projektverksamheten enbart är ett störande inslag. Det är naturligt vid införandet av arbetssättet projekt, men det är i längden ingen givande tolkning av situationen. I sådana situationer spelar kommunikationen en stor roll, genom att informera på flera kanaler, tänka på hur kommunikationen sker och skapa delaktighet ex genom utbildning, kan en förändring ske. Det handlar om attityden och det krävs en hel del för att förändra den, att istället för ett störande moment se individen som en länk mellan företagets strategi och själva utförandet i projekten. Visst är det så att utan övergripande kontroll infinner sig ofta en konkurrerans om t ex kunder och tekniska lösningar mellan projekten. Ett annat problem som kan uppstå utan helhetssyn är att den överblick som behövs för att fatta de rätta ekonomiska besluten saknas. Multiprojektorganisationen Som Sebestyén beskriver multiprojektorganisationen befinner den sig någonstans mellan projekt och matrisorganisation. Vissa uppgifter görs av kompetensteam i avdelningarna (funktionerna) medans andra utförs av projekten. Kompetensteamen har olika inriktningar, en del arbetar med rutinuppdrag medans andra är experter som anlitas av projekten när det behövs. De ingår inte i projekten utan levererar ett resultat till dem. Engwall använder begreppet multiprojektmatris för den här typen av organisationsform. För det första verkar de flesta resonemang utgå ifrån matrisorganisationen och det är inte så konstigt med tanke på att det är en vanlig organisationsform i projektintensiva företag. En tid då det åtminstone testades andra former var under IT-företagens glansdagar. Det var ofta nystartade företag vars kultur och historia än så länge var obefintlig och de ansåg att en organisation med avdelningschefer var förlegad och inte behövdes när nästan all verksamhet låg inom projekten. Men för den skull försvann inte de uppgifter som utfördes i linjen och problemet var nog att omplacera dessa uppgifter på ett naturligt sätt. En lösning som användes var att tillsätta sk resurschefer, så var man nästan tillbaka till gå (till matrisorganisation). 3 Funktion inom företaget. 4

6 Varför har egentligen matrisorganisationen ett så starkt fäste? En orsak är att den utvecklades från funktionsorganisationen när projektverksamheten i företagen växte. Äldre vedertagna arbetssätt ärvdes och fokuset på tekniken bibehölls, men man fick ytterligare ett fokus, nämligen projektens behov, i och med projektens intåg så ökade samarbetet över gränserna inte minst gällande resurserna. På Fagerströms föreläsning fick vi bl a veta att man börjar arbeta i nätverk och virtuella företag bl a för att bli flexiblare, allt går fortare och fortare vilket leder till snabba förändringar. En organisationsform liknas vid en stjärna med projektledningen som en central enhet i mitten och projektmedlemmarna utspridda var för sig, alla med direktkontakt till projektledningen. Den formen fungerar bra, men om projektledningen inte hinner göra sitt jobb, kommer projektmedlemmarna att fatta egna beslut. Men med en projektledning som består av mer personer än en projektledare borde det vara en organisationform värd att pröva som projektstruktur, men skulle den vara applicerbar på ett företag? En annan organisationsform benämnde han som ringform. Den liknades vid en ring som individerna var knutna till, de hade gemensamma värden och alla hade samma tillgång till marknaden. Det som inte verkar vara riktigt löst än var hur styrningen skulle fungera, tills vidare har det en bromsande effekt på användningen av den här typen av organisationsform. Maktkampen I en matrisorganisation som är projektinriktad kan det uppstå obalans i makten mellan projektledare och formella avdelningschefer. Åt vilket håll makten lutar beror enligt Engwall på tre oberoende saker, vilken uppbackning de får från högre ort, huruvida projektmedlemmarna sitter tillsammans eller finns utspridda på de avdelningar som de tillhör och hur många av de anställda som jobbar heltid i projekten. Projektledarna brukar inte ha någon personal under sig, utan avdelningscheferna tillhandahåller sina medarbetare. Detta betyder att avdelningschefen är den som har fullt ansvar för resurserna och deras kompetensutveckling och projektledaren ansvarar för att resultatet är klart enligt tidplan, specifikationer och budget. På vissa företag kan projektledarna hamna i en udda situation, eftersom det är en roll som inte har någon formell makt i organisationen. Men som jag ser det skulle företagen tjäna på att ge projektledarna en betydligt starkare roll, bl a skulle det leda till en snabbare beslutsprocess. Maktbalansen påverkas av många saker, t ex vilken typ av projekt det är, hur de inblandade väljer att agera och balansen kan även skilja mellan olika faser inom ett projekt. Projektportföljen Projektportföljen är en sammanställning över kommande och pågående projekt. Den innehåller underlag för att fatta beslut om vilka projekt som skall drivas igenom och när. Man kan även utläsa aktuella lägen för pågående projekten, deras inbördes prioritering och lönsamhet. Utöver det innebär arbetet på portföljnivån bl a resurs och ändringshantering, men även ansvar för projektens verktyg och metoder, t ex företagets projektmodell. Projekten som välj ut och läggs i portföljen skall helst vara av olika karaktär, men det är viktigt att de alla kan kopplas samman med företagets strategiska plan. För att balansera sin portfölj bör den t ex innehålla olika projekt inom nyutveckling, förbättring och teknisk utveckling. 5

7 En fara är att de som bär ansvaret för portföljens innehåll har liknande inriktning. Om det är företagets ledning kanske de strävar efter att ha många, för många projekt på gång samtidigt. Det skulle skapa kaos gällande bl a resurser och prioriteringar. Det bästa vore en neutral funktion som sköter den dagliga hanteringen, t ex process, versions och ändringshantering och sedan ett projektråd vars uppgift är att prioritera och ha en ekonomisk översyn. I rådet bör företagets olika funktioner vara representerade och en metod användas som ger lika villkor för projektens existens. Annars är risken att någon driver igenom sina önskemål lättare och att balansen i portföljen blir därefter. Som en lösning på kaoset rekommenderas att väl genomtänkta marknadsanalyser utförs och används som grund för hanteringen av projekten. Resurser I en multiprojektmiljö har resurshantering en central roll. Metoder och verktyg för prioritering och allokering av resurser mellan projekten måste därför vara effektiva. Det finns olika sätt att uppfylla projektens resursbehov. Man kan, om det finns, tillsätta fler individer i projekten eller så köper man resultat från linjen, sedan kan man även köpa resultat från externa företag. Om projekten lever i en miljö med andra parallella projekt börjar de konkurrera med varandra om resurser. Ingen projektledare kan garantera att uppnå de uppsatta målen om resurserna inte är bundna till projektets uppdrag. Därför är det viktigt att det finns ansvariga som har en helhetssynen över projektportföljen, så att prioriteringen av projekten och därmed tillgången på resurser, är klar för alla inblandade. Annars bör nog en plan finnas över hur företaget skall hantera all den frustration och besvikelse som skapas vid bortryckning av resurser. Kunskapsöverföringen Den så hett eftertraktade kunskapsöverföringen är svårfångad. När portföljen är som sämst balanserad är det som lättast att överföra kunskap till organisationen och andra projekt. Då liknar projekten varandra och det blir möjligt att effektivisera arbetet genom rutiner och standarder. Men däremot en väl balanserad portfölj som innehåller projekt av olika karaktär försvårar kunskapsöverföringen, därför tenderar företagen att oftast hantera situationen med samma strategi som om alla projekt var likadana. Det kan inte vara den optimala lösningen, vilka metoder kan då finnas till hands? Säg att det rör sig om ett utvecklingsprojekt. Då gäller det att blanda olika sätt eller hitta ett sätt som passar just det specifika tillfället. I den här typen av projekt borde man alltid sträva efter att hitta problemen så tidigt som möjligt 4, metoder att använda sig utav kan vara simuleringar, prototyper eller workshops. Kunskapsöverföring sker då naturligt och individen uppskattar säkert den personliga utvecklingen. Det är kanske svårt att dokumentera sådan kunskap i ett dokument, ex en slutrapport, men min erfarenhet säger mig att det ändå inte är någon utanför projektet som läser slutrapporterna. Säkert vore det roligare och fler skulle faktiskt kolla på en häftig animering, så fram för icke textbaserad dokumentation när det gäller kunskap. 4 Ju senare desto dyrare blir det att åtgärda problemet. 6

8 Projektstyrningen De flesta större företag som hanterar multiprojektmiljö har tagit fram en standardmodell för styrning av deras projekt. Det ger bl a projekten en struktur med olika faser och beslutspunkter, som stödjer projektet både internt och externt. Projektledaren vet ex vilka dokument som förväntas framtagna, språket blir gemensamt och rollerna i och runt projektet är beskrivna. Eftersom alla företagets projekt drivs enligt modellen skapas ett igenkännande som underlättar arbetet och kommunikationen. I modellen ingår beslutspunkter, möten som avgör om projektet ska gå vidare, backa lite eller stängas. De fastlagda beslutsmötena ger projekten och även linjen rutiner och struktur i arbetet. Å andra sidan vem säger att de inplanerade beslutstillfällena matchar projektets krav på beslut. Det kan bli så illa att projektet får invänta ett möte istället för att beslutet tas när det behövs, som Sebestyén uttrycker det just-in-time beslut. En modell är bara en modell för hur det kan gå till, det måste finnas en inbyggd flexibilitet som alla är medvetna om. Ingen inblandad blir glad över det merjobb som följer ett överadministrerat projekt. Projektledaren kan behöva stöd från mer erfarna projektledare för att sätta gränserna och vips har kunskapsöverföring skett. Allt fler företag bildar sk projektkontor som ger detta stöd till både projekt och linje, men som även analyserar projektens behov. Att slaviskt följa en modell är att begå tjänstefel! Men för att en sådan inställning skall accepteras krävs att man är mycket insatt och kunnig i ämnet. Projektmedlemmar Att arbeta enligt en känd projektmodell kan ge individen trygghet, men det finns en risk att den personliga utvecklingen avstannar. Om man befinner sig i tidsnöd vilket är vanligt i projekten, och om det finns en modell så är det snabbaste vägen, men vad lärde man sig då? Jag anser att modellerna motarbetar nytänkande och förändringar, samtidigt säger min erfarenhet att de faktiskt är mer flexibla än vad man kan tro. Projekten är vanligtvis ett mycket stimulerande sätt att arbeta, men det är även knytet till tidspress och högt arbetstempo. I multiprojektmiljöer är det även vanligt att teammedlemmarna kastas mellan olika projekt när prioriteringar ändras. Om en individ tvingas vara aktiv i flera projekt samtidigt kan det leda till individuell stress, men även till en osäkerhet gällande sin tillhörighet. Standardförfarandet hittills har varit att projektet delas in i aktiviteter som i sin tur delas ut till individen, det känns säkert igen av de flesta. Man kan säga att arbetet flyttar till individen. Nu hävdar Sebestyén att individen bör flytta till uppgiften istället, dvs tillsätta team som bearbetar aktiviteterna så att en lösning sker. Det känns som en lek med ord, men det innebär att individen skall kunna fokusera mer på arbetet och förstå vilket resultat som eftersträvas för leverans. Jag vill avsluta denna essä med förhoppning om att ni som läst och begrundat detta, för alltid kommer att ha ordning och reda i portföljen. 7

9 Referenser Litteratur Engwall, M. (1995). Jakten på det effektiva projektet. Nerenius &Santérus Förlag AB, Stockholm. Sebestyén, U. (2006). Multiprojektledning, skapa puls i produktutveckling med lean tänkande. Books-on-Demand,Visby. Internet Engwall, M. (2001). Multiproject Management: Effects, Issues and Propositions for Future Research. Fenix WP 2001:6: FENIX Research Program. Engwall, M. och Sjögren Källkvist, A. (2001). Dynamics of a Multi-Project Matrix: Conflicts and Coordination. Fenix WP 2001:7: FENIX Research Program. Engwall, M. (2001). Moving out of Plato's Cave: Toward a Multi-Project Perspective on Project Organizing. Fenix WP 2001:8: FENIX Research Program. Hagert, C. och Jonsson, M. (2000). Fågel, fisk eller mittemellan?- En studie av tre multiprojektmiljöer. fulltext.pdf Velin, M. (2003). En studie av tre multiprojektmiljöer på Saab Aerospace. Föreläsningar Fagerström, B. ( ). Plattformar och moduler. Mälardalens Högskola. Elfving, S. och Fagerström, B. ( ). Utan produktutveckling, inget att tillverka, inget att sälja! Hur blir vi framgångsrika? Munktell Science Park. 8

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Utvecklar marknadsavdelningar.. Produktionsprocesser Metoder Upphandlingar Kompetenser

Utvecklar marknadsavdelningar.. Produktionsprocesser Metoder Upphandlingar Kompetenser Utvecklar marknadsavdelningar.. Produktionsprocesser Metoder Upphandlingar Kompetenser Effektivare produktion av kommunikation United State Of Mind är ett konsultbolag som arbetar med att professionalisera

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Projektuppdragets organisatoriska sammanhang (Mats Engwall)

Projektuppdragets organisatoriska sammanhang (Mats Engwall) Sida 1 (5) Föreläsningsanteckningar Må971006 Projektfinansiering (Sten Wikander) Projektfinansiering är en variant på företagsfinansiering och samma grunder gäller alltså för båda formerna. En av skillnaderna

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

UTBILDNING: Projektledning

UTBILDNING: Projektledning UTBILDNING: Projektledning Introduktion Det handlar om att ge de bästa förutsättningarna för att projekten skall leverera med rätt kvalitet, i tid och inom beräknad kostnadsram. Det kan till exempel röra

Läs mer

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Johanna Nilsson och Axel Bolander från På AB Agenda Inledning och presentation Vad är portföljstyrning och varför behövs den? Hur adresserar pm3 portföljstyrning

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant Projekt som ledningsutmaning Läran om projektledning (1) 1942-45: Manhattanprojektet (USA). 2 miljarder dollar i omsättning, som mest 120.000 anställda. Målstyrning, parallella aktiviteter. 1950-talet:

Läs mer

Agenda. Västra Götalandsregionen (VGR) bakgrundsfakta Arbete med projekt inom VGR Resan mot förbättrad projekthantering Utmaningar framöver

Agenda. Västra Götalandsregionen (VGR) bakgrundsfakta Arbete med projekt inom VGR Resan mot förbättrad projekthantering Utmaningar framöver Agenda Västra Götalandsregionen (VGR) bakgrundsfakta Arbete med projekt inom VGR Resan mot förbättrad projekthantering Utmaningar framöver Västra Götaland 49 kommuner Folkmängd: 1,5 miljoner Invånare/km

Läs mer

Specialist på projektverksamhet

Specialist på projektverksamhet Specialist på projektverksamhet Håkan Olsson Födelseår 1961 Telefon: 0737316302 Adress: Kastanjegatan 20 E-post: hakan.olsson@p4m.se Sammanfattning Under mitt arbetsliv har min passion har mer och mer

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Utveckling av projektkulturen på Migrationsverket med stöd av Antura. Göran Dahl Projektchef på Migrationsverket

Utveckling av projektkulturen på Migrationsverket med stöd av Antura. Göran Dahl Projektchef på Migrationsverket Utveckling av projektkulturen på Migrationsverket med stöd av Antura Göran Dahl Projektchef på Migrationsverket Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter Migrationsverkets

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

HARMONI SATT I SYSTEM

HARMONI SATT I SYSTEM HARMONI SATT I SYSTEM VÅR ENKLA FORMEL FÖR TRYGGA KUNDER 1+2=3+4 123 Du söker trygghet och harmoni, spänning kan du få på annat håll. Om man tänker på att ett byte av affärssystem är ett nästan lika stort

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

PKS -ProjektKunskapsStöd

PKS -ProjektKunskapsStöd PKS -ProjektKunskapsStöd Webbaserat kunskapsstöd för projekthantering Ett intuitivt kunskapsstöd för alla typer av projekt i alla miljöer tillgängligt på Internet/ Intranet. Ger stöd åt alla medarbetare

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Effektrealisering på SJ

Effektrealisering på SJ Effektrealisering på SJ Varför, vad och hur Anturadagen 2011-11-30 Pär Helgesson Vad är effekter? Ekonomistyrningsverkets definition: En förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg Introduktion Kraven inom bilindustrin ökar ständigt. Kunderna ställer högre krav på biltillverkarna, vilka i sin tur för ökade krav vidare i leverantörsleden.

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09

Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09 Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09 RÄTTNINGSMALL Sidhänvisningar till Tonnquist: Projektledning, 3e upplagan A Faktafrågor I denna del finns totalt 8 huvudfrågor som maximalt ger 4 poäng per fråga.

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt Projektledning 1 1.2 Projicere Projekt Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2 Definition av projekt PMBOK Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat.

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

STRATEGIER FÖR ATT VINNA HÖSTENS AFFÄRER! Workshop-material för att engagera och öka säljarnas förståelse för hur de ska vinna höstens affärer

STRATEGIER FÖR ATT VINNA HÖSTENS AFFÄRER! Workshop-material för att engagera och öka säljarnas förståelse för hur de ska vinna höstens affärer STRATEGIER FÖR ATT VINNA HÖSTENS AFFÄRER! Workshop-material för att engagera och öka säljarnas förståelse för hur de ska vinna höstens affärer 2014-07-21 Prosales Membership Programme 1 Steg 1: Identifiera

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Min syn på en optimal projektledare i en PU-processen

Min syn på en optimal projektledare i en PU-processen Min syn på en optimal projektledare i en PU-processen Namn: Sebastian Alm Kurs: Produkt och processutveckling, KPP306, D-nivå Program: INPRE 4 Lärare: Rolf Lövgren Sammanfattning I denna essä ska jag,

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten 1 Innehåll Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten SKB:s projektkontors resa från resursplanering till portföljhantering Ägarna Samarbetspartners

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

PROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt:

PROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt: PROJEKTLEDNING Page: 1 Vad är ett PROJEKT? Ett projekt: är unikt ej återkommande har definierad budget är tidsbegränsat har väldefinierade mål har en temporär organisation Page: 2 Page 1 Projektets omgivning

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Var vi finns. Fakta om banken

Var vi finns. Fakta om banken Ålandsbanken Abp Var vi finns Fakta om banken Sverige Åland Finland Grundad 1919 Börsnoterades i Helsingfors 1942 Balansomslutning 4,1 miljarder euro Ca 700 anställda Fokus på Premium Banking & Private

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN Unna dig en dag med lärande diskussioner! Kunskapsnavet inom Life Science Nordic Medical Advisor Sagsjövägen, 428 81 Kållered. Tel: 031-795

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete. Peter Jadesjö

Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete. Peter Jadesjö Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete Peter Jadesjö Målsättning med kursen Öka nyttan för den egna organisationen av genomförda EU-projekt 0900 Kaffe 09.20 Inledning/presentation Övergripande

Läs mer

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop Introduktion Kursen ger alla med intresse av att utforma och leda workshops (arbetsmöten) en uppsättning metoder, verktyg och tips i hur man på bästa sätt förbereder

Läs mer