Att bilda och driva ett syndikat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bilda och driva ett syndikat"

Transkript

1 Att bilda och driva ett syndikat 1987 började några postanställda inom Stockholms LS träffas och diskutera postfrågor. Bland annat bjöd de ned en medlem från Uppsala LS som berättade om den starka postsektion de haft på Uppsalas postterminal tidigare. Vissa Ls-aktiviteter, såsom MBL-förhandlingar, fanns redan inom Posten i Stockholm innan syndikatet bildades. En av de aktiva postisarna hade dragit i gång en kampanj mot Postens blyplombshantering där blyplomberna till slut avskaffades. På hösten 1988 gick det ut en kallelse om att ett postsyndikat skulle bildas i Stockholm. Det fanns drygt trettio medlemmar i olika LS i stockholmstrakten som arbetade inom Posten. Elva medlemmar från postkontor i Johanneshov, Hägersten, Tumba och Stockholm samt terminalerna Klara och Tomteboda bildade Storstockholms Postsyndikat. I början bestod aktiviteterna av att hålla medlemsmöten varje månad, skicka ut kallelser, skriva protokoll och hålla reda på medlemsregistret. Ett litet gäng höll uppe en låg men kontinuerlig aktivitet. I november 1989 gick en grupp brevbärare på Stockholm 12, Kungsholmen, med i Postsyndikatet och bildade en driftsektion. Den växte till det dubbla på ett halvår och hade nära 20 medlemmar på våren Plötsligt var det full fart i syndikatet. I juni hamnade postsyndikatet i arbetskonflikt för första gången. Det gällde en reklamsändning av dambindor. Brevbärarna på Stockholm 12 ansåg att försändelsen var för tjock för brevinkasten och ville inte bära ut den utan avisera, det vill 163

2 säga meddela adressaten att det fanns en försändelse att hämta på postkontoret. Posten gick inte med på det och syndikatet varslade om blockad mot utdelning av försändelsen. Stämningen på brevbärarkontoret var splittrad. Några brevbärare väntade med att dela ut för att se hur det gick för syndikalisterna. Andra trodde att de förr eller senare skulle få bära ut dem ändå och delade ut sina. Efter tre dagars blockad hade kontoret ett helt berg med dambindor. Då lät Posten brevbärarna avisera dem. Det var den första segern för Postsyndikatet. Den skulle följas av flera. I början av 1991 bildades en syndikalistsektion på Tbmtebodaterminalen. Bland de cirka anställda på Tomteboda fanns då sju-åtta medlemmar. I april 1991 fick tre deltidslag på Tomteboda, med nattarbetande sorteringspersonal, reda på att de från och med den andra maj skulle flyttas från manuell sortering till maskinenheten och att de måste öka sin arbetstid från femtio procent till sextio procent av heltid. Personalen kände sig överkörd och protesterade. En namnlista gick runt som samlade 168 namn, så gott som alla berörda, mot beslutet. Personalen hade andra förslag till lösningar och ville diskutera dem. Posten var inte intresserad. Några av de berörda var syndikalister och fler anslöt sig snabbt. När det nu fanns en sektion ansåg de att de skulle utnyttja sina rättigheter i en fackförening. En förhandlingsframställan från sektionen överlämnades till Brevkontorets dåvarande chef.»den här kan jag göra så här med«, sade chefen och gjorde en gest med framställan som för att slänga den över axeln.» Jag tycker nog att du skall gå hem och läsa på MBL litet«, svarade en av syndikalisterna. Några dagar senare hade han tittat över MBL och insett att han var skyldig att förhandla. När förhandling väl hölls vägrade han att betrakta det som förhandling och att skriva protokoll. 164

3 Några av förslagen till annorlunda lösningar som sektionen framförde var att de båda avdelningarna skulle slås ihop, att rekryteringen till maskinen skulle ske på frivillig väg och att ett rotationssystem skulle införas. Posten vägrade diskutera. Statsanställdas förbund (SF) som hade skrivit under nyorganisationen utmålade syndikalisterna som en bunt bräkmakare och spred rykten om att SAC inte hade några förhandlingsrättigheter. Under våren gick ett tjugotal nattdeltidare med i Postsyndikatet. Även på andra avdelningar fick sektionen medlemmar. Under året kom sektionen upp i nästan femtio medlemmar. När förhandlingarna inte ledde någon vart och nyorganisationen skulle börja den andra maj varslade syndikalistsektionen om blockad mot det nya arbetet. Det var en laglig konflikt eftersom syndikalisterna inte hade fredsplikt. Den första dagen av blockaden och nyorganisationen gick medlemmarna till sin arbetsplats. Några fick beskedet att de skulle gå till BSM (Brevsorteringsmaskinen) men svarade att B SM-arbetet var satt i blockad, att de tänkte utföra sina normala arbetsuppgifter och ingenting annat. Arbetsledningen skrev rapport om arbetsvägran och hotade med avsked. De kallades in på möten där hemliga män som inte presenterades fanns med. Det visade sig senare att en av de hemliga männen var dåvarande kassören i SF:S stockholmsavdelning, sedermera ordförande. På mötena rådde en hotfull och otäck stämning som skrämde de anställda. Att skriva rapport om arbetsvägran och hota med avsked ansåg sektionen från början vara olagligt eftersom en facklig arbetskonflikt inte kan mötas med individuella disciplinära åtgärder. Ledningen ville skicka hem dem som deltog i konflikten men de stannade kvar och samlade namnunderskrifter som intyg på att de var där och arbetade. Förhandlingar begärdes om föreningsrättskränkning. Blockaden pågick hela sommaren vid de nattpass där våra medlemmar skulle arbeta vid BSM. Men den 13 juni började Posten 165

4 stoppa våra medlemmar i nattlagen vid entrén och släppte inte in dem på arbetsplatsen. Det ansåg vi vara en olaglig lockout. Den 20 juni vidtogs ett antal sympatiåtgärder på åtta olika postkontor i Stockholm av medlemmar i Postsyndikatet. På några kontor blockerades massbrev, på andra var det övertidsblockad och på några kontor gick man ut i strejk. Blockaden blev känd för fler anställda och Posten fick större tryck på sig. Genom våra egna och genom SF:S flygblad om konflikten till sina medlemmar fick många postisar för första gången höra talas om syndikalisternas fackförening. Sympatiåtgärderna var också ett prov på syndikatets förmåga till konfliktsamordning. Syndikatet klarade provet. I juli varslade lokförare och växlare i Sundbybergs LS om att lägga posttåg i blockad. Det slogs upp stort i massmedierna. Blockaden varade i fyra månader och sj fick omdirigera lokförare för att få med posttågen. Från gruppstyrelsen i SF på Göteborgs Postterminal kom stöduttalande för syndikalisternas konflikt där Posten uppmanades att följa gällande arbetslagar. Det sattes upp på alla anslagstavlor på Tomteboda men revs genast ned av ivriga SF:are. Det är känsligt att få mothugg av folk i sin egen organisation. En överenskommelse gjordes i början av september där blockaden temporärt avbröts. En kontaktgrupp skapades mellan Posten och syndikatet för att lösa problemen. Ett informationsavtal slöts. Dock hölls överenskommelsen illa. Blockaden återupptogs igen den 1 oktober. Vid förhandlingar den 16 bestämdes att lagen skulle få fortsätta arbeta tillsammans och att de som ville fick behålla sina halvtidstjänster. Men de blev tvungna att acceptera arbete på B SM. Därefter blåstes blockaden av. I januari 1993 kom domen i AD. Staten dömdes att betala kronor var till nio medlemmar. Postsyndikatet fick i skadestånd och hälften av rättegångskostnaderna betalda. Hälften eftersom syndikatet fick rätt i huvudsak men inte 166

5 i allt. Det innebar för staten en kostnad på kronor plus egna rättegångskostnader på kronor. Posten dömdes för brott mot föreningsrätten för rapporteringen av medlemmarna men AD ansåg att företaget hade rätt att stänga ute medlemmarna och därmed hålla inne lönerna. Under hela konflikten använde sig syndikatet av SAC:S tidning Arbetaren som ett nyttigt redskap. Den följde syndikatets förhandlingar och konflikt när ingen annan tidning skrev. Artiklar förstorades upp och sattes upp på anslagstavlor. Tidningen delades ut i stora upplagor när konflikten hettade till. Vid senare konflikter har tidningen fungerat på samma sätt och vid flera tillfällen har journalisterna satt större press på motparten inför förhandlingar genom sina frågor och artiklar. När vi ibland får frågan vad som är skillnaden mellan att vara medlem i SF och i Postsyndikatet brukar vi ta exemplet från Stockholm 12 hösten Sex tillfälligt anställda hade fått löften om tillsvidareanställning. Men vid den tiden utgick ett påbud från Postens kejsare Ulf Dahlsten om att inga nyanställningar fick göras. De sex hade gått på vikariat under mer än ett års tid. I augusti fick de reda på att vikariaten inte skulle förnyas. Arbetskamraterna protesterade. De sex behövdes för att brevmängden skulle klaras. Syndikalisterna tog initiativ till en namninsamling för att få behålla dem. SF ställde sig också bakom. I princip alla skrev på listan. En av de sex var syndikalist, två var oorganiserade och tre medlemmar i SF. Den syndikalistiska driftsektionen begärde förhandling för sin medlem, SF tvingades också att göra det för sina medlemmar, något som knappt skulle ha skett om inte syndikalisterna hade gjort det. Skillnaden i förhandlingsmetoder visar den fackligt ideologiska skillnaden. Medan SF:S medlemmar fick tjata på sin organisation för att åtminstone få sitta i ett angränsande rum under förhandlingen deltog vår medlem i förhandlingen själv 167

6 och kunde berätta om sin anställning och vilka löften som getts. SF:S förhandlare kom med ultimatum till sina medlemmar om att de antingen skulle få jobba september ut och SF skulle driva fallet till Arbetsdomstolen eller så skulle de få jobba februari ut men också binda sig för att inte driva frågan vidare. De ville också hålla uppgörelsen hemlig för vår driftsektion, vilket naturligtvis inte skedde. Anställda på golvnivå är mer solidariska än fackbyråkrater. I syndikalisternas förhandling ställdes inga krav på att avstå från rättsliga åtgärder. Medlemmen fick jobba året ut och har sedan arbetat på vikariat precis som de övriga planerade Posten att säga upp tidberäkningsavtalet för brevbärarna. Avtalet innebar en beräkning genom ett statistiksystem som reviderades vart tredje år för att få fram distrikt som motsvarade 8 timmars arbete. Brevbäraren utförde sitt arbete och kunde gå hem då det var klart. Det kallades beting. Nu skulle Posten ta bort detta men landets brevbärarkår protesterade. Från 30 november arbetade många brevbärare i hela landet efter Postens tjänstgöringslista i tre dagar. Man började jobba på tjänstgöringstid, tog sina raster och arbetade inte stenhårt för att kunna komma hem utan i avtalad takt. Allt för att visa vilken försämring av servicen ett borttaget beting skulle innebära. I Stockholm deltog oerhört många brevbärare på de flesta brevbäringskontor, även syndikalisterna naturligtvis. Det borttagna betinget är en gemensam stridsfråga för alla brevbärare. Bland kunderna fick brevbärarna stort stöd. Kunderna vill ha posten tidigt på morgonen och gav uttryck för sitt missnöje över att den nu kom sent på eftermiddagen. Brevbärarna stod för kundservicen och Posten för försämringarna. Samtidigt sades reklamavtalet upp för brevbärarna. Tidigare var reklamutdelning frivillig och de som hade kontrakt på reklamutbäring fick kronor (i Stockholm kronor) i ersättning. Nu gjordes reklamutdelningen obligatorisk, den 168

7 skulle ingå i den ordinarie brevbäringen. Men de som nu tvingades att bära ut den skulle inte få samma ersättning för arbetet som de som tidigare hade kontrakt på utdelningen. Efter mycket bråk och protester, efter många förhandlingar och efter våra konflikter så får de flesta som blivit tvingade att göra arbetet mellan 900 och kronor i månaden. Det är ändå en orättvis skillnad när man gör samma arbete. Den tvärfackliga tjejgruppen på Stockholm 12 har tagit upp frågan med JämO eftersom den nya ordningen i praktiken innebär lönediskriminering av kvinnorna. De flesta av dem som tidigare valde bort gruppreklamutdelningen var kvinnor. Det är alltså fler kvinnor som får den lägre ersättningen för att göra samma arbete som de som tidigare hade kontrakt. När 35 syndikalistiska brevbärare på 7-8 postkontor den 14 juni 1993 gick ut i en endagsstrejk mot betingets avskaffande och obligatorisk reklamutdelning och när ännu fler varslade om blockad av utdelning av gruppreklam och mot övertid från och med den 1 juli, så hade de stöd av de flesta brevbärarna. Brevbärare från andra delar av landet ringde och sade att de också ville strejka. Men eftersom SF var uppknutet av fredsplikt kunde dess medlemmar inte vidta några konfliktåtgärder. Postsyndikatets medlemmar, de enda som lagligt kunde gå i konflikt, fick ett enormt stöd både från brevbärarna och från allmänheten. Den förmån som betinget innebar för brevbärarna innebar också en fin service för kunderna. Posten slog både mot kunder och personal trots uppsatta huvudmål om nöjda kunder, personal som trivs och tillräcklig lönsamhet. På Stockholm 12 fick sektionens strejk, och det faktum att ordförande i SF-avdelningen kom dit och berättade varför de skrivit på avtalet, ett tiotal anställda att söka medlemskap i LS. Det innebar att sektionen med drygt trettio medlemmar organiserade 25 procent av de anställda. Varslet om blockad mot gruppreklam möttes den 23 juni av varsel om lockout från Statens Arbetsgivarverk. Blockaden 169

8 sköts då först upp till den 12 juli och efter ett stormöte drogs varslet tillbaka. Inte av rädsla, men en lockout som skulle tära på stridskassorna mitt i sommaren då många har börjat sina semestrar och en blockad ändå inte skulle få full effekt var inte mycket till konflikt. Då var det bättre att dra tillbaka konfliktvarslet och vänta på ett lägligare tillfälle. Och det tillfället kom, lägligare än någon kunde ana. Inför julen 1993 satte syndikalistklubben på Stockholm 12 reklamutdelningen i blockad. Blockaden skulle gälla från den 13 december. Posten svarade, genom Statens Arbetsgivarverk (SAV), med en lockout från och med den 21 december av alla syndikalister, utom de med fredsplikt, inom affärsområde Brev. Alltså även terminalarbetare. Det blev 72 stycken. En avvara medlemmar gick ut i strejk. Sammanlagt var alltså 73 personer ute i konflikt under julveckan, SAV hade troligen inte tänkt sig att behöva lösa ut lockouten utan använde den som ett medel att få Postsyndikatet att dra tillbaka blockaden bland brevbärarna. Brevbärarna kallade till stormöte för syndikatet den 19 december. 55 medlemmar deltog i Ls-lokalen som knappt rymde alla som kom. Där diskuterades om brevbärarna skulle dra tillbaka sin blockad eller inte. Ingen tyckte det. En viss oro fanns men i stort var det ganska muntra miner över en lockout under julveckan, den värsta veckan på hela året. Munterheten hörde till viss del ihop med vetskapen om att Posten var den enda part som skulle drabbas av sin egen konfliktåtgärd. Det blev mycket riktigt kaotiskt för Posten när lockouten trädde i kraft. De som arbetade hade svårt att klara postgången ordentligt. Chefer syntes pröva på arbetet som julbrevbärare, posten kom ut mycket sent på dagarna. För syndikalisterna stärktes sammanhållningen. Vi nådde ut till allmänheten i hög grad och fick dess stöd. Vi nådde också oerhört många brevbärare i landet. Det rasade in prenumerationer på Brevbomben. På olika brevbärarkontor samlades pengar in till Postsyndikatet. Ett brevbärarkontor i Värmland skrev: Det ni gör är vad 170

9 alla brevbärare borde göra. Fältbiologerna skrev ett brev där konflikten betecknades sova. första klassens hjältedåd. Tidningarna stod på syndikatets sida. De insåg kopplingen borttaget beting/obligatorisk reklamutdelning och försenad post. I Enköpingsposten skrev en skribent: Aldrig trodde jag väl, att jag skulle komma att sympatisera med syndikalistema men i det härfallet gör jag det definitivt. Arbetaren skrev i sitt julnummer: Detta blir troligen en av de mest populära lockouterna i svensk historia. Även internationell solidaritet visades av postsyndikaten i det syndikalistiska CGT i Madrid, Malaga och Barcelona som organiserar rätt många postarbetare, framför allt i Barcelona. De var beredda att vidta konflikter mot svensk post om vi hade begärt det. På några kontor i Stockholm uttalade lokala SFklubbar att de ställde sig neutrala och inte tänkte utföra syndikalisternas blockerade arbete, SF på regional nivå hävdade att SAC:S aktioner var olagliga, något som inte ens arbetsgivaren påstod. I konflikten uppmanade en styrelsemedlem i SF-avdelningen i Stockholm, tillika medlem i det trotskistiska socialistiska partiet (sp), SF:S medlemmar att inte ställa sig neutrala till konflikten utan i stället arbeta på och alltså bli blockadbrytare. Han menade att syndikalistema försökte ta jobben från folk genom att motarbeta reklamen. Syndikatsmedlemmar angrep detta i flera vänstertidningar. I sp:s egen tidning Intemationalen uppstod en frän debatt där även sp-medlemmar gick emot blockadbrytargeneralen som till slut mer eller mindre tvingades be om ursäkt. Som efterspel till diskussionen anordnade sp en debattkväll mellan sp och syndikalistema om fackligt vägval som blev ganska välbesökt. Under lockouten som varade i tio dagar hölls stormöten nästan varje dag med mellan sextio och sjuttio deltagare per gång. Arbetsmöten skrev och skickade information till alla postkontor i landet, brev till alla LS, delade ut flygblad till allmänheten och antireklamlappar i husen, skrev pressmeddelanden och mötte radio och press som skrev mycket. Många 171

10 tidningar gjorde reportage om lokala brevbärare och deras missnöje där kopplingen gjordes till Postsyndikatets konflikt i Stockholm. Jullockouten väckte intresse för SAC från postanställda ute i landet. Efter konflikten åkte syndikatsmedlemmar iväg för att träffa postisar i Ludvika, Degerfors, Karlstad, Malmö och Uppsala. I Ludvika och Grängesberg fanns ett stort intresse och där gick ett gäng över till SAC och bildade Västerbergslagens Postsyndikat. De har sedan hållit kurs och förhandlingar och debatterat i Brevbomben. Naturligtvis ändrade Posten inte sin politik på grund av konflikten med syndikalisterna i Stockholm. Men företaget tvingades diskutera problemet på ett mycket mer intensivt sätt. Diskussionen intensifierades också bland fackligt aktiva om reklam och arbetares ansvar för miljön kontra företagens vinst och fackets roll i den motsättningen. Hur kommer det sig att det har gått relativt bra för postsyndikatet med SAC-mått mätt? Det har funnits relativt många aktiva och pådrivande medlemmar på flera olika kontor och terminaler. Det har också funnits ett tålamod att skynda långsamt, att bygga upp någonting. Några få medlemmar höll länge uppe en liten verksamhet och byggde sakta upp ett syndikat som sedan var berett att ta emot en större ansamling postanställda. Utbildning av medlemmar har betonats. Det har varit ett bra sätt att få i gång aktiviteter. Studierna, som har tagit upp syndikalismens historia och ideologi, arbetsmarknadslagar, förhandlingsteknik, Postens politik med mera har ofta lett till att fler blivit aktiva. Postsyndikatet har därmed kunnat praktisera själwerksamhet så långt det har varit möjligt, vid exempelvis förhandlingar och konflikter. Bara vid centrala förhandlingar och i rättsprocesser har ombudsman eller advokat tillkallats. Flera medlemmar har deltagit i distriktets förhand- 172

11 lingskommitté för att få råd vid förhandlingar men också för att dela med sig av sina erfarenheter och även medverka vid förhandlingar utanför Posten. De lokala löneförhandlingarna 1994/95 liksom lönerevisionerna 1995/96 sköttes helt och hållet i egen regi och de som deltog fick en hel del erfarenheter av förhandlingar om lönesättning, lönesättningens principer och dess godtycke. En syndikalist straffades exempelvis med uteblivet lokalt påslag bland annat för det han skrivit i Brevbomben om den lokale chefen, medan en annan straffades för att han uppmanat brevbärare att dela ut antireklamlappar på sin fritid. Yttrandefrihet trycks ned med lönesättningen som medel. Erfarenheterna är värdefulla i diskussioner om individuell lönesättning kontra likalöneprincipen och vad den betyder. Och även om Postsyndikatet är aktivt är det försvinnande litet jämfört med det stora facket som numera är ännu större och har bytt namn till SEKO. Syndikatets roll är än så länge att skapa debatt, att vara en blåslampa under det stora facket och att försvara sina egna medlemmar. Genom sin blotta existens och hotet om att medlemmar kan byta organisation kan ibland indirekta resultat uppnås. Ronny Stansert

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 Sammanfattning En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar. Nyhetsklipp

Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar. Nyhetsklipp Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar Nyhetsklipp Ny ordförande för hamnarbetarna Göteborgs-Posten 2000-04-22 2 Syndikalism går bra på spårvagnen Göteborgs-Posten 2000-04-15 3 Indiska

Läs mer

Q & A om konflikt inom bransch Telekom

Q & A om konflikt inom bransch Telekom Q & A om konflikt inom bransch Telekom För att underlätta ert arbete med anledning av att SEKO den 9 maj har varslat IT&Telekomföretagen om konfliktåtgärder. Varslet gäller kollektivavtal Telekom med SEKO

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07 Sammanfattning Fråga om en arbetstagarorganisation brutit mot bestämmelserna i 45 medbestämmandelagen genom att inte varsla ett berört företag om en förestående

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Avtalsextra 13 september 2017

Avtalsextra 13 september 2017 Avtalsextra 13 september 2017 Nytt kollektivavtal med Kommunal Sammanfattning Visita och Kommunal har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 september 2017 31 augusti 2020. Avtalets värde är 6,5

Läs mer

arbetaren Järnvägs KONFLIKTSPECIAL! DECEMBER 2009 Konflikt! Läs mer på www.jarnvag.malmo.sac.se

arbetaren Järnvägs KONFLIKTSPECIAL! DECEMBER 2009 Konflikt! Läs mer på www.jarnvag.malmo.sac.se Arbetsplatsinformation för anställda på järnvägen arbetaren Järnvägs KONFLIKTSPECIAL! DECEMBER 2009 Konflikt! Läs mer på www.jarnvag.malmo.sac.se tar strid mot SJ:s senaste, att låta nya timanställda betala

Läs mer

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

KONFLIKTHANDBOK April 2016

KONFLIKTHANDBOK April 2016 1 (10) 2 (10) KONFLIKTHANDBOK för Sveriges Ingenjörers akademikerförening INNEHÅLL 1 Allmänt... 3 1.1 Konfliktsamarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Unionen... 3 1.2 Övriga akademikerförbund... 3 1.3

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande

Läs mer

F.A.Q INFÖR STREJKEN. Jag är inte med i något fack, måste jag ändå köra tåg som SEKO skulle ha kört?

F.A.Q INFÖR STREJKEN. Jag är inte med i något fack, måste jag ändå köra tåg som SEKO skulle ha kört? edan följer ett antal frågor som dykt upp under de senaste dagarna. Listan kommer att uppdateras kontinuerligt med nya frågor som vi stöter på. enaste information finns på: klubb111.wordpress.com twitter.com/klubb111

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

SLFF.NU. Nummer 1. Konflikten 2003-2004 av Dan Gustafsson. Stöduttalande med anledning av överföring

SLFF.NU. Nummer 1. Konflikten 2003-2004 av Dan Gustafsson. Stöduttalande med anledning av överföring SLFF.NU Nummer 1 2004 Konflikten 2003-2004 av Dan Gustafsson Stöduttalande med anledning av överföring av SJ:s verksamhet i Gävle och Borlänge till Tågkompaniet av Björn A Borg Solidaritetsförklaring och

Läs mer

Facket är till för dig. Viktig information från Seko - facket på PostNord

Facket är till för dig. Viktig information från Seko - facket på PostNord Facket är till för dig Viktig information från Seko - facket på PostNord Seko är vår förening Facket är till för alla anställda, vare sig du är nyanställd eller har jobbat i många år. Som medlem får du

Läs mer

Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor

Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor PM Till Vårdföretagens medlemmar Från Daniel Andersson, Linn Bentley & AnnEva Bomberg Datum 2016-12-02 Angående Kommunals konfliktvarsel Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor

Läs mer

Avtalsextra 7 juni 2017

Avtalsextra 7 juni 2017 Avtalsextra 7 juni 2017 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2017 31 maj 2020. Avtalets värde är 6,5 % under avtalsperioden

Läs mer

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att

Läs mer

Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande

Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande SEKO Postens råd i Posten Meddelande AB har under 2011 haft som en av sina aktiviteter att genomföra en landsomfattande

Läs mer

Inledning. Stockholm 2014 05 15. Valle Karlsson avtalssekreterare Seko

Inledning. Stockholm 2014 05 15. Valle Karlsson avtalssekreterare Seko Konflikthandbok Inledning Den svenska arbetsmarknaden är en förhållandevis lugn arbetsmarknad, där arbetsmarknadskonflikter relativt sällan förekommer. Det beror bland annat på att parterna på den svenska

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

Stockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE

Stockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE Stockholm 9 maj 2017 Nr Sign 2016-5832 MEE Konfliktmeddelande Nr 4 /2017 Seko har i avtalsförhandlingarna på Telekomområdet lämnat flera förslag för åstadkomma en låglönesatsning för förbundets sämst avlönade

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014 Malmö 2014-05-28 DIK-kretsen Malmö stad DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014 DIK i Malmö stad genomför varje år en enkät bland medlemmarna för att ta reda på hur de upplever processen kring årets lönerevision.

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Skillnaden. ü ü ü ü. Rättshjälp Förhandlingshjälp Utbildning på arbetstid Rätt att kräva kollektivavtal Ersättning vid strejk

Skillnaden. ü ü ü ü. Rättshjälp Förhandlingshjälp Utbildning på arbetstid Rätt att kräva kollektivavtal Ersättning vid strejk Det lönar sig att vara med i Byggnads?????? För medlemmar Rättshjälp Förhandlingshjälp Utbildning på arbetstid Rätt att kräva kollektivavtal Ersättning vid strejk STARK STOLT TRYGG Icke medlem Skillnaden

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Vision Bromma sdf INLEDNING Den 2 september 2011 bytte SKTF namn till Vision och sektionen i Bromma bytte därmed även namn till Vision Bromma sdf vid ett medlemsmöte den 9 november 2011. Under 2011 har

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM Gunvor Axelsson Karlstads universitet 16 december 2011 FRÅGA LAS OCH MBL Hösten 2004 får Tomas en provanställning i en butik som tillhör en detaljhandelskedja i

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Strax dags för jobb. Om anställning och facket

Strax dags för jobb. Om anställning och facket Strax dags för jobb Om anställning och facket IF Metall din Har du eller utbildar du dig till arbete inom industrin är IF Metall din fackförening. Du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och

Läs mer

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna

Läs mer

ü ü ü ü Det lönar sig att vara med i Byggnads Hjälp att förhandla Rätt att kräva kollektivavtal Utbildning på arbetstid Rättshjälp Mer i lön STARK

ü ü ü ü Det lönar sig att vara med i Byggnads Hjälp att förhandla Rätt att kräva kollektivavtal Utbildning på arbetstid Rättshjälp Mer i lön STARK 219 MEDLEM ü ü ü ü Hjälp att förhandla Rätt att kräva kollektivavtal Utbildning på arbetstid Rättshjälp Mer i lön STARK STOLT TRYGG ICKE MEDLEM? Det lönar sig att vara med i Byggnads Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok.

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok. Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se Konflikthandbok november 2006 Allmänt om strejk och lockout För den som berörs av beslut

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Bli medlem! byggnads.se/bli-medlem. Håll koll på. dina rättigheter på jobbet

Bli medlem! byggnads.se/bli-medlem. Håll koll på. dina rättigheter på jobbet Bli medlem! byggnads.se/bli-medlem Håll koll på dina rättigheter på jobbet 2018-2020 1 Låt dig inte utnyttjas! Du vet väl att du har rättigheter enligt lag och avtal? De har kommit genom mer än 100 års

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM Gunvor Axelsson Karlstads universitet 11 maj 2012 ANSTÄLLNINGSFORMER Tillsvidareanställning 4 LAS Tidsbegränsad anställning 4 o 5 LAS Provanställning 6 LAS Fullmakt

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik *Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Centrala förhandlingarna Insändare från Västtrafik Enkäten om våra grupper Information inför konflikten Vad

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2017

Verksamhetsberättelse 2017 UNIONENS TEKNIKERRÅD Verksamhetsberättelse 2017 2017 har inneburit mycket arbete för Riksklubben vid Besikta Bilprovning. Vi som är förtroendevalda i klubben har haft både trevliga och tråkiga händelser

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder

Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder PA-programmet Arbetsrätt B Avdelningen för juridik Arbetsrätt B (RVGB21) Termin: HT 15 Uppsatsgrupp: 19 Handledare: Gunvor Axelsson Författarnamn/kontaktuppgifter:

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd Välkommen som skyddsombud En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och engagemang. Arbetslivet och arbetsuppgifterna förändras i allt

Läs mer

Medlemsmöte 2012-10-28

Medlemsmöte 2012-10-28 Medlemsmöte 2012-10-28 Dagordning 1 Val av mötesordförande. 2 Val av sekreterare och justeringsmän. 3 Dagordningens godkännande. 4 Lägesrapport. 5 Presentation av kanalisationsförslag. 6 Övriga ärenden.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom Sveriges Domstolar (ST)

Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom Sveriges Domstolar (ST) R2A DATUM 1 (8) HR-avdelningen Förhandlingsenheten Mikael Sandh mikael.sandh@dom.se Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx

Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse

VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse STUDIER 2018 1 Om de tvärfackliga studierna Flera utav utbildningarna i häftet görs tillsammans med övriga LO-förbund genom ABF i Uppsala län. Vi tror på vikten av att träffas och bilda oss tillsammans

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38 Cirkulärnr: 12:67 Diarienr: 12/6958 P-cirknr: 12-2:28 Nyckelord: AD, uppsägning, preskription, rekommenderat brev, 10 LAS Handläggare: Tommy Larsson Avdelning: Datum: 2012-12-03 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

starkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs

starkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs starkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs Ensam är inte stark Jag tror absolut att jag skulle tjäna mindre om inte facket förhandlade för mig. Så svarar en av dem som här får frågan vad de

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

ANSTÄLLNINGSFORMER. Gunvor Axelsson Karlstads universitet 10 maj 2012

ANSTÄLLNINGSFORMER. Gunvor Axelsson Karlstads universitet 10 maj 2012 ANSTÄLLNINGSFORMER Gunvor Axelsson Karlstads universitet 10 maj 2012 ANSTÄLLNINGSFORMER Tillsvidareanställning 4 LAS Tidsbegränsad anställning 4 o 5 LAS Provanställning 6 LAS Fullmakt (domare etc.) LAG

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:90 Diarienr: 2001/1496 P-cirknr: :38 Nyckelord: Arbetsrätt, Alkoholtest Handläggare: Hedda Mann Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 2001:90 Diarienr: 2001/1496 P-cirknr: :38 Nyckelord: Arbetsrätt, Alkoholtest Handläggare: Hedda Mann Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 2001:90 Diarienr: 2001/1496 P-cirknr: 2001-2:38 Nyckelord: Arbetsrätt, Alkoholtest Handläggare: Hedda Mann Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2001-08-08 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN UE-samordning Stockholm 2014 06 11 Närvarande: Thomas Skoog TSK SVEVIA Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads Christer Lindahl CLI SKANSKA Anläggning Niclas Ericsson NER SKANSKA

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning.

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning. Nya avtalet 800 kronor i potten Avtalsperioden Det nya avtalet är treårigt och löper från den 1 oktober 2007 till den 30 september 2010. Avtalet går inte att säga upp under avtalsperioden. Lönerna 1. Ny

Läs mer