Att bilda och driva ett syndikat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bilda och driva ett syndikat"

Transkript

1 Att bilda och driva ett syndikat 1987 började några postanställda inom Stockholms LS träffas och diskutera postfrågor. Bland annat bjöd de ned en medlem från Uppsala LS som berättade om den starka postsektion de haft på Uppsalas postterminal tidigare. Vissa Ls-aktiviteter, såsom MBL-förhandlingar, fanns redan inom Posten i Stockholm innan syndikatet bildades. En av de aktiva postisarna hade dragit i gång en kampanj mot Postens blyplombshantering där blyplomberna till slut avskaffades. På hösten 1988 gick det ut en kallelse om att ett postsyndikat skulle bildas i Stockholm. Det fanns drygt trettio medlemmar i olika LS i stockholmstrakten som arbetade inom Posten. Elva medlemmar från postkontor i Johanneshov, Hägersten, Tumba och Stockholm samt terminalerna Klara och Tomteboda bildade Storstockholms Postsyndikat. I början bestod aktiviteterna av att hålla medlemsmöten varje månad, skicka ut kallelser, skriva protokoll och hålla reda på medlemsregistret. Ett litet gäng höll uppe en låg men kontinuerlig aktivitet. I november 1989 gick en grupp brevbärare på Stockholm 12, Kungsholmen, med i Postsyndikatet och bildade en driftsektion. Den växte till det dubbla på ett halvår och hade nära 20 medlemmar på våren Plötsligt var det full fart i syndikatet. I juni hamnade postsyndikatet i arbetskonflikt för första gången. Det gällde en reklamsändning av dambindor. Brevbärarna på Stockholm 12 ansåg att försändelsen var för tjock för brevinkasten och ville inte bära ut den utan avisera, det vill 163

2 säga meddela adressaten att det fanns en försändelse att hämta på postkontoret. Posten gick inte med på det och syndikatet varslade om blockad mot utdelning av försändelsen. Stämningen på brevbärarkontoret var splittrad. Några brevbärare väntade med att dela ut för att se hur det gick för syndikalisterna. Andra trodde att de förr eller senare skulle få bära ut dem ändå och delade ut sina. Efter tre dagars blockad hade kontoret ett helt berg med dambindor. Då lät Posten brevbärarna avisera dem. Det var den första segern för Postsyndikatet. Den skulle följas av flera. I början av 1991 bildades en syndikalistsektion på Tbmtebodaterminalen. Bland de cirka anställda på Tomteboda fanns då sju-åtta medlemmar. I april 1991 fick tre deltidslag på Tomteboda, med nattarbetande sorteringspersonal, reda på att de från och med den andra maj skulle flyttas från manuell sortering till maskinenheten och att de måste öka sin arbetstid från femtio procent till sextio procent av heltid. Personalen kände sig överkörd och protesterade. En namnlista gick runt som samlade 168 namn, så gott som alla berörda, mot beslutet. Personalen hade andra förslag till lösningar och ville diskutera dem. Posten var inte intresserad. Några av de berörda var syndikalister och fler anslöt sig snabbt. När det nu fanns en sektion ansåg de att de skulle utnyttja sina rättigheter i en fackförening. En förhandlingsframställan från sektionen överlämnades till Brevkontorets dåvarande chef.»den här kan jag göra så här med«, sade chefen och gjorde en gest med framställan som för att slänga den över axeln.» Jag tycker nog att du skall gå hem och läsa på MBL litet«, svarade en av syndikalisterna. Några dagar senare hade han tittat över MBL och insett att han var skyldig att förhandla. När förhandling väl hölls vägrade han att betrakta det som förhandling och att skriva protokoll. 164

3 Några av förslagen till annorlunda lösningar som sektionen framförde var att de båda avdelningarna skulle slås ihop, att rekryteringen till maskinen skulle ske på frivillig väg och att ett rotationssystem skulle införas. Posten vägrade diskutera. Statsanställdas förbund (SF) som hade skrivit under nyorganisationen utmålade syndikalisterna som en bunt bräkmakare och spred rykten om att SAC inte hade några förhandlingsrättigheter. Under våren gick ett tjugotal nattdeltidare med i Postsyndikatet. Även på andra avdelningar fick sektionen medlemmar. Under året kom sektionen upp i nästan femtio medlemmar. När förhandlingarna inte ledde någon vart och nyorganisationen skulle börja den andra maj varslade syndikalistsektionen om blockad mot det nya arbetet. Det var en laglig konflikt eftersom syndikalisterna inte hade fredsplikt. Den första dagen av blockaden och nyorganisationen gick medlemmarna till sin arbetsplats. Några fick beskedet att de skulle gå till BSM (Brevsorteringsmaskinen) men svarade att B SM-arbetet var satt i blockad, att de tänkte utföra sina normala arbetsuppgifter och ingenting annat. Arbetsledningen skrev rapport om arbetsvägran och hotade med avsked. De kallades in på möten där hemliga män som inte presenterades fanns med. Det visade sig senare att en av de hemliga männen var dåvarande kassören i SF:S stockholmsavdelning, sedermera ordförande. På mötena rådde en hotfull och otäck stämning som skrämde de anställda. Att skriva rapport om arbetsvägran och hota med avsked ansåg sektionen från början vara olagligt eftersom en facklig arbetskonflikt inte kan mötas med individuella disciplinära åtgärder. Ledningen ville skicka hem dem som deltog i konflikten men de stannade kvar och samlade namnunderskrifter som intyg på att de var där och arbetade. Förhandlingar begärdes om föreningsrättskränkning. Blockaden pågick hela sommaren vid de nattpass där våra medlemmar skulle arbeta vid BSM. Men den 13 juni började Posten 165

4 stoppa våra medlemmar i nattlagen vid entrén och släppte inte in dem på arbetsplatsen. Det ansåg vi vara en olaglig lockout. Den 20 juni vidtogs ett antal sympatiåtgärder på åtta olika postkontor i Stockholm av medlemmar i Postsyndikatet. På några kontor blockerades massbrev, på andra var det övertidsblockad och på några kontor gick man ut i strejk. Blockaden blev känd för fler anställda och Posten fick större tryck på sig. Genom våra egna och genom SF:S flygblad om konflikten till sina medlemmar fick många postisar för första gången höra talas om syndikalisternas fackförening. Sympatiåtgärderna var också ett prov på syndikatets förmåga till konfliktsamordning. Syndikatet klarade provet. I juli varslade lokförare och växlare i Sundbybergs LS om att lägga posttåg i blockad. Det slogs upp stort i massmedierna. Blockaden varade i fyra månader och sj fick omdirigera lokförare för att få med posttågen. Från gruppstyrelsen i SF på Göteborgs Postterminal kom stöduttalande för syndikalisternas konflikt där Posten uppmanades att följa gällande arbetslagar. Det sattes upp på alla anslagstavlor på Tomteboda men revs genast ned av ivriga SF:are. Det är känsligt att få mothugg av folk i sin egen organisation. En överenskommelse gjordes i början av september där blockaden temporärt avbröts. En kontaktgrupp skapades mellan Posten och syndikatet för att lösa problemen. Ett informationsavtal slöts. Dock hölls överenskommelsen illa. Blockaden återupptogs igen den 1 oktober. Vid förhandlingar den 16 bestämdes att lagen skulle få fortsätta arbeta tillsammans och att de som ville fick behålla sina halvtidstjänster. Men de blev tvungna att acceptera arbete på B SM. Därefter blåstes blockaden av. I januari 1993 kom domen i AD. Staten dömdes att betala kronor var till nio medlemmar. Postsyndikatet fick i skadestånd och hälften av rättegångskostnaderna betalda. Hälften eftersom syndikatet fick rätt i huvudsak men inte 166

5 i allt. Det innebar för staten en kostnad på kronor plus egna rättegångskostnader på kronor. Posten dömdes för brott mot föreningsrätten för rapporteringen av medlemmarna men AD ansåg att företaget hade rätt att stänga ute medlemmarna och därmed hålla inne lönerna. Under hela konflikten använde sig syndikatet av SAC:S tidning Arbetaren som ett nyttigt redskap. Den följde syndikatets förhandlingar och konflikt när ingen annan tidning skrev. Artiklar förstorades upp och sattes upp på anslagstavlor. Tidningen delades ut i stora upplagor när konflikten hettade till. Vid senare konflikter har tidningen fungerat på samma sätt och vid flera tillfällen har journalisterna satt större press på motparten inför förhandlingar genom sina frågor och artiklar. När vi ibland får frågan vad som är skillnaden mellan att vara medlem i SF och i Postsyndikatet brukar vi ta exemplet från Stockholm 12 hösten Sex tillfälligt anställda hade fått löften om tillsvidareanställning. Men vid den tiden utgick ett påbud från Postens kejsare Ulf Dahlsten om att inga nyanställningar fick göras. De sex hade gått på vikariat under mer än ett års tid. I augusti fick de reda på att vikariaten inte skulle förnyas. Arbetskamraterna protesterade. De sex behövdes för att brevmängden skulle klaras. Syndikalisterna tog initiativ till en namninsamling för att få behålla dem. SF ställde sig också bakom. I princip alla skrev på listan. En av de sex var syndikalist, två var oorganiserade och tre medlemmar i SF. Den syndikalistiska driftsektionen begärde förhandling för sin medlem, SF tvingades också att göra det för sina medlemmar, något som knappt skulle ha skett om inte syndikalisterna hade gjort det. Skillnaden i förhandlingsmetoder visar den fackligt ideologiska skillnaden. Medan SF:S medlemmar fick tjata på sin organisation för att åtminstone få sitta i ett angränsande rum under förhandlingen deltog vår medlem i förhandlingen själv 167

6 och kunde berätta om sin anställning och vilka löften som getts. SF:S förhandlare kom med ultimatum till sina medlemmar om att de antingen skulle få jobba september ut och SF skulle driva fallet till Arbetsdomstolen eller så skulle de få jobba februari ut men också binda sig för att inte driva frågan vidare. De ville också hålla uppgörelsen hemlig för vår driftsektion, vilket naturligtvis inte skedde. Anställda på golvnivå är mer solidariska än fackbyråkrater. I syndikalisternas förhandling ställdes inga krav på att avstå från rättsliga åtgärder. Medlemmen fick jobba året ut och har sedan arbetat på vikariat precis som de övriga planerade Posten att säga upp tidberäkningsavtalet för brevbärarna. Avtalet innebar en beräkning genom ett statistiksystem som reviderades vart tredje år för att få fram distrikt som motsvarade 8 timmars arbete. Brevbäraren utförde sitt arbete och kunde gå hem då det var klart. Det kallades beting. Nu skulle Posten ta bort detta men landets brevbärarkår protesterade. Från 30 november arbetade många brevbärare i hela landet efter Postens tjänstgöringslista i tre dagar. Man började jobba på tjänstgöringstid, tog sina raster och arbetade inte stenhårt för att kunna komma hem utan i avtalad takt. Allt för att visa vilken försämring av servicen ett borttaget beting skulle innebära. I Stockholm deltog oerhört många brevbärare på de flesta brevbäringskontor, även syndikalisterna naturligtvis. Det borttagna betinget är en gemensam stridsfråga för alla brevbärare. Bland kunderna fick brevbärarna stort stöd. Kunderna vill ha posten tidigt på morgonen och gav uttryck för sitt missnöje över att den nu kom sent på eftermiddagen. Brevbärarna stod för kundservicen och Posten för försämringarna. Samtidigt sades reklamavtalet upp för brevbärarna. Tidigare var reklamutdelning frivillig och de som hade kontrakt på reklamutbäring fick kronor (i Stockholm kronor) i ersättning. Nu gjordes reklamutdelningen obligatorisk, den 168

7 skulle ingå i den ordinarie brevbäringen. Men de som nu tvingades att bära ut den skulle inte få samma ersättning för arbetet som de som tidigare hade kontrakt på utdelningen. Efter mycket bråk och protester, efter många förhandlingar och efter våra konflikter så får de flesta som blivit tvingade att göra arbetet mellan 900 och kronor i månaden. Det är ändå en orättvis skillnad när man gör samma arbete. Den tvärfackliga tjejgruppen på Stockholm 12 har tagit upp frågan med JämO eftersom den nya ordningen i praktiken innebär lönediskriminering av kvinnorna. De flesta av dem som tidigare valde bort gruppreklamutdelningen var kvinnor. Det är alltså fler kvinnor som får den lägre ersättningen för att göra samma arbete som de som tidigare hade kontrakt. När 35 syndikalistiska brevbärare på 7-8 postkontor den 14 juni 1993 gick ut i en endagsstrejk mot betingets avskaffande och obligatorisk reklamutdelning och när ännu fler varslade om blockad av utdelning av gruppreklam och mot övertid från och med den 1 juli, så hade de stöd av de flesta brevbärarna. Brevbärare från andra delar av landet ringde och sade att de också ville strejka. Men eftersom SF var uppknutet av fredsplikt kunde dess medlemmar inte vidta några konfliktåtgärder. Postsyndikatets medlemmar, de enda som lagligt kunde gå i konflikt, fick ett enormt stöd både från brevbärarna och från allmänheten. Den förmån som betinget innebar för brevbärarna innebar också en fin service för kunderna. Posten slog både mot kunder och personal trots uppsatta huvudmål om nöjda kunder, personal som trivs och tillräcklig lönsamhet. På Stockholm 12 fick sektionens strejk, och det faktum att ordförande i SF-avdelningen kom dit och berättade varför de skrivit på avtalet, ett tiotal anställda att söka medlemskap i LS. Det innebar att sektionen med drygt trettio medlemmar organiserade 25 procent av de anställda. Varslet om blockad mot gruppreklam möttes den 23 juni av varsel om lockout från Statens Arbetsgivarverk. Blockaden 169

8 sköts då först upp till den 12 juli och efter ett stormöte drogs varslet tillbaka. Inte av rädsla, men en lockout som skulle tära på stridskassorna mitt i sommaren då många har börjat sina semestrar och en blockad ändå inte skulle få full effekt var inte mycket till konflikt. Då var det bättre att dra tillbaka konfliktvarslet och vänta på ett lägligare tillfälle. Och det tillfället kom, lägligare än någon kunde ana. Inför julen 1993 satte syndikalistklubben på Stockholm 12 reklamutdelningen i blockad. Blockaden skulle gälla från den 13 december. Posten svarade, genom Statens Arbetsgivarverk (SAV), med en lockout från och med den 21 december av alla syndikalister, utom de med fredsplikt, inom affärsområde Brev. Alltså även terminalarbetare. Det blev 72 stycken. En avvara medlemmar gick ut i strejk. Sammanlagt var alltså 73 personer ute i konflikt under julveckan, SAV hade troligen inte tänkt sig att behöva lösa ut lockouten utan använde den som ett medel att få Postsyndikatet att dra tillbaka blockaden bland brevbärarna. Brevbärarna kallade till stormöte för syndikatet den 19 december. 55 medlemmar deltog i Ls-lokalen som knappt rymde alla som kom. Där diskuterades om brevbärarna skulle dra tillbaka sin blockad eller inte. Ingen tyckte det. En viss oro fanns men i stort var det ganska muntra miner över en lockout under julveckan, den värsta veckan på hela året. Munterheten hörde till viss del ihop med vetskapen om att Posten var den enda part som skulle drabbas av sin egen konfliktåtgärd. Det blev mycket riktigt kaotiskt för Posten när lockouten trädde i kraft. De som arbetade hade svårt att klara postgången ordentligt. Chefer syntes pröva på arbetet som julbrevbärare, posten kom ut mycket sent på dagarna. För syndikalisterna stärktes sammanhållningen. Vi nådde ut till allmänheten i hög grad och fick dess stöd. Vi nådde också oerhört många brevbärare i landet. Det rasade in prenumerationer på Brevbomben. På olika brevbärarkontor samlades pengar in till Postsyndikatet. Ett brevbärarkontor i Värmland skrev: Det ni gör är vad 170

9 alla brevbärare borde göra. Fältbiologerna skrev ett brev där konflikten betecknades sova. första klassens hjältedåd. Tidningarna stod på syndikatets sida. De insåg kopplingen borttaget beting/obligatorisk reklamutdelning och försenad post. I Enköpingsposten skrev en skribent: Aldrig trodde jag väl, att jag skulle komma att sympatisera med syndikalistema men i det härfallet gör jag det definitivt. Arbetaren skrev i sitt julnummer: Detta blir troligen en av de mest populära lockouterna i svensk historia. Även internationell solidaritet visades av postsyndikaten i det syndikalistiska CGT i Madrid, Malaga och Barcelona som organiserar rätt många postarbetare, framför allt i Barcelona. De var beredda att vidta konflikter mot svensk post om vi hade begärt det. På några kontor i Stockholm uttalade lokala SFklubbar att de ställde sig neutrala och inte tänkte utföra syndikalisternas blockerade arbete, SF på regional nivå hävdade att SAC:S aktioner var olagliga, något som inte ens arbetsgivaren påstod. I konflikten uppmanade en styrelsemedlem i SF-avdelningen i Stockholm, tillika medlem i det trotskistiska socialistiska partiet (sp), SF:S medlemmar att inte ställa sig neutrala till konflikten utan i stället arbeta på och alltså bli blockadbrytare. Han menade att syndikalistema försökte ta jobben från folk genom att motarbeta reklamen. Syndikatsmedlemmar angrep detta i flera vänstertidningar. I sp:s egen tidning Intemationalen uppstod en frän debatt där även sp-medlemmar gick emot blockadbrytargeneralen som till slut mer eller mindre tvingades be om ursäkt. Som efterspel till diskussionen anordnade sp en debattkväll mellan sp och syndikalistema om fackligt vägval som blev ganska välbesökt. Under lockouten som varade i tio dagar hölls stormöten nästan varje dag med mellan sextio och sjuttio deltagare per gång. Arbetsmöten skrev och skickade information till alla postkontor i landet, brev till alla LS, delade ut flygblad till allmänheten och antireklamlappar i husen, skrev pressmeddelanden och mötte radio och press som skrev mycket. Många 171

10 tidningar gjorde reportage om lokala brevbärare och deras missnöje där kopplingen gjordes till Postsyndikatets konflikt i Stockholm. Jullockouten väckte intresse för SAC från postanställda ute i landet. Efter konflikten åkte syndikatsmedlemmar iväg för att träffa postisar i Ludvika, Degerfors, Karlstad, Malmö och Uppsala. I Ludvika och Grängesberg fanns ett stort intresse och där gick ett gäng över till SAC och bildade Västerbergslagens Postsyndikat. De har sedan hållit kurs och förhandlingar och debatterat i Brevbomben. Naturligtvis ändrade Posten inte sin politik på grund av konflikten med syndikalisterna i Stockholm. Men företaget tvingades diskutera problemet på ett mycket mer intensivt sätt. Diskussionen intensifierades också bland fackligt aktiva om reklam och arbetares ansvar för miljön kontra företagens vinst och fackets roll i den motsättningen. Hur kommer det sig att det har gått relativt bra för postsyndikatet med SAC-mått mätt? Det har funnits relativt många aktiva och pådrivande medlemmar på flera olika kontor och terminaler. Det har också funnits ett tålamod att skynda långsamt, att bygga upp någonting. Några få medlemmar höll länge uppe en liten verksamhet och byggde sakta upp ett syndikat som sedan var berett att ta emot en större ansamling postanställda. Utbildning av medlemmar har betonats. Det har varit ett bra sätt att få i gång aktiviteter. Studierna, som har tagit upp syndikalismens historia och ideologi, arbetsmarknadslagar, förhandlingsteknik, Postens politik med mera har ofta lett till att fler blivit aktiva. Postsyndikatet har därmed kunnat praktisera själwerksamhet så långt det har varit möjligt, vid exempelvis förhandlingar och konflikter. Bara vid centrala förhandlingar och i rättsprocesser har ombudsman eller advokat tillkallats. Flera medlemmar har deltagit i distriktets förhand- 172

11 lingskommitté för att få råd vid förhandlingar men också för att dela med sig av sina erfarenheter och även medverka vid förhandlingar utanför Posten. De lokala löneförhandlingarna 1994/95 liksom lönerevisionerna 1995/96 sköttes helt och hållet i egen regi och de som deltog fick en hel del erfarenheter av förhandlingar om lönesättning, lönesättningens principer och dess godtycke. En syndikalist straffades exempelvis med uteblivet lokalt påslag bland annat för det han skrivit i Brevbomben om den lokale chefen, medan en annan straffades för att han uppmanat brevbärare att dela ut antireklamlappar på sin fritid. Yttrandefrihet trycks ned med lönesättningen som medel. Erfarenheterna är värdefulla i diskussioner om individuell lönesättning kontra likalöneprincipen och vad den betyder. Och även om Postsyndikatet är aktivt är det försvinnande litet jämfört med det stora facket som numera är ännu större och har bytt namn till SEKO. Syndikatets roll är än så länge att skapa debatt, att vara en blåslampa under det stora facket och att försvara sina egna medlemmar. Genom sin blotta existens och hotet om att medlemmar kan byta organisation kan ibland indirekta resultat uppnås. Ronny Stansert

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

SLFF.NU. Nummer 1. Konflikten 2003-2004 av Dan Gustafsson. Stöduttalande med anledning av överföring

SLFF.NU. Nummer 1. Konflikten 2003-2004 av Dan Gustafsson. Stöduttalande med anledning av överföring SLFF.NU Nummer 1 2004 Konflikten 2003-2004 av Dan Gustafsson Stöduttalande med anledning av överföring av SJ:s verksamhet i Gävle och Borlänge till Tågkompaniet av Björn A Borg Solidaritetsförklaring och

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok.

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok. Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se Konflikthandbok november 2006 Allmänt om strejk och lockout För den som berörs av beslut

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Vision Bromma sdf INLEDNING Den 2 september 2011 bytte SKTF namn till Vision och sektionen i Bromma bytte därmed även namn till Vision Bromma sdf vid ett medlemsmöte den 9 november 2011. Under 2011 har

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954 Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Fortsatt motstånd mot LO:s och framförallt Transports centralisering Hamnarbetare tvingas underteckna lojalitetsförklaring

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

UMEÅ LS. Syndikalisterna. Handbok för medlemmar

UMEÅ LS. Syndikalisterna. Handbok för medlemmar UMEÅ LS Syndikalisterna Handbok för medlemmar VAD ÄR DET HÄR FÖR HANDBOK? Den här broschyren är avsedd som en snabb introduktion till Umeå LS. Här framgår vad du som medlem kan förvänta dig av facket,

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Plädering (drygt 15 minuter)

Plädering (drygt 15 minuter) Plädering (drygt 15 minuter) Den 9 juli 2007 väckte Sveriges Hamnar, dvs i realiteten Göteborg Hamn, under stort medialt buller talan mot Svenska hamnarbetarförbundet och dess avdelning 4. I pressmeddelande

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Medlemsmöte 2012-10-28

Medlemsmöte 2012-10-28 Medlemsmöte 2012-10-28 Dagordning 1 Val av mötesordförande. 2 Val av sekreterare och justeringsmän. 3 Dagordningens godkännande. 4 Lägesrapport. 5 Presentation av kanalisationsförslag. 6 Övriga ärenden.

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen. 1 Avtal om facklig verksamhet inom bolaget SJ AB. 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas i förhållandet mellan SJ AB och facklig organisation, som är part i detta avtal. Facklig förtroendeman utsedd av

Läs mer

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL AVTALSBEVAKNING KONFLIKTERSÄTTNING VID STREJK RÅDGIVNING UTBILDNING GEMENSAM STYRKA Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

ST inom Posten, Verksamhetsberättelse 2012, Region Sundsvall. Jämtland Öst Svenstavik AO. Jämtland Väst Strömsund AO Jämtland Väst Krokom AO

ST inom Posten, Verksamhetsberättelse 2012, Region Sundsvall. Jämtland Öst Svenstavik AO. Jämtland Väst Strömsund AO Jämtland Väst Krokom AO ST inom Posten, Verksamhetsberättelse 2012, Region Sundsvall Förtroendevalda under året: Thomas Öhlén Agneta Sjölander Åsa Johansson Charlotte Englund Ulf Bergman Anna Qvarngård Eva Corell Ulla Johansson

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

RåstaArbetaren. Situationen på Råsta. nr 6 (Juni 2009) -Chefsbytena behöver inte förbättra något

RåstaArbetaren. Situationen på Råsta. nr 6 (Juni 2009) -Chefsbytena behöver inte förbättra något RåstaArbetaren nr 6 (Juni 2009) Situationen på Råsta -Chefsbytena behöver inte förbättra något Ingenting har förändrats till det bättre. Vi har för långa tjänster och det kommer inte bli bättre bara för

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare Migrationsprojektet Jeanette Gustavsson, Rose-Marie Myhr, Daniel Jernström, Katja Ojanne, Amanda Naesman, Emil Bäckström, Nafie Hamde, Svetlana Avramovic & Theo Verheggen Syfte Under 3 månader kommer Hotell

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2015-09-14 Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO Mål nr fi löo //5 i Stämningsansökan Kärande: OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 Sammanfattning En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 anställningsskyddslagen.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN UE-samordning Stockholm 2014 06 11 Närvarande: Thomas Skoog TSK SVEVIA Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads Christer Lindahl CLI SKANSKA Anläggning Niclas Ericsson NER SKANSKA

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd.

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. 2 Undrar ni vad som står i protokollet från det senaste

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Framgångsrik organisering

Framgångsrik organisering Framgångsrik organisering Framgångsrik organisering för arbetsplatsklubbar Till dig som är förtroendevald Ialla tider har människan sökt gemenskap. För att lättare ta sig genom svårigheter, men också för

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

Socialdemokraterna FRAMTIDS PARTIET I SOLLENTUNA

Socialdemokraterna FRAMTIDS PARTIET I SOLLENTUNA Socialdemokraterna FRAMTIDS PARTIET I SOLLENTUNA Protokollsanteckning avseende ärende 20"Avtal om överlåtelse och ersättning med Edsbergs Park Fastigheter AB avseende återkallande av överklagat beslut

Läs mer

Delegationsordning för Avdelning 229 ST inom Migrationsområdet. Fastställd av avdelningsstyrelsen den 8 mars 2012

Delegationsordning för Avdelning 229 ST inom Migrationsområdet. Fastställd av avdelningsstyrelsen den 8 mars 2012 Delegationsordning för Avdelning 229 ST inom Migrationsområdet Fastställd av avdelningsstyrelsen den 8 mars 2012 Innehållsförteckning 1. Förhandlingar... 4 Avtalsförhandlingar... 4 MBL-förhandlingar...

Läs mer

2014-11-19. Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet. Lindahl i korthet

2014-11-19. Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet. Lindahl i korthet 2014-11-19 Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet Lindahl i korthet En av Sveriges största advokatbyråer Kontor i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm. Jur. kand. Marie Nordström Adress som ovan. Saken: Brott mot diskrimineringslagen (2008:567)

Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm. Jur. kand. Marie Nordström Adress som ovan. Saken: Brott mot diskrimineringslagen (2008:567) 2012-03-21 Ärende ANM 2011/1182 Handling 61 Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM ANSÖKAN OM STÄMNING Kärande: Ombud: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Jur. kand. Marie Nordström

Läs mer