Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag?
|
|
- Ingegerd Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag? Efter år av reflektion och förhandlingar kunde Europas stats- och regeringschefer i december 2007 underteckna ett nytt EU-fördrag i ett soligt Lissabon. Om medlemsstaterna denna gång väljer att ratificera fördraget står den Europeiska unionen inför betydande institutionella förändringar. Medan vissa avsnitt har omförhandlats sedan Frankrike och Nederländerna år 2004 sade nej till det konstitutionella fördraget, har andra delar relativt smärtfritt kunnat återanvändas i den nya texten. Ett exempel är det utrikes- och säkerhetspolitiska området, där förslagen från 2004 presenterades igen med endast kosmetiska förändringar. Med det nya fördraget kommer EU att få en utrikespolitisk talesman som företräder såväl rådet som kommissionen. Till sin hjälp kommer denna person att få en utrikestjänst (External Action Service) bestående av personal från rådssekretariatet, kommissionen och medlemsstaternas utrikesförvaltningar. Vad gäller det område som fram tills nu har kallats den tredje pelaren 10
2 Kommentarer dvs rättsliga och inrikes frågor kommer fler beslut att tas med majoritetsomröstningar, även politiskt känsliga frågor rörande terrorism och polissamarbete. Vad kan då dessa förändringar få för konsekvenser för det europeiska samarbetet? Förhoppningen är att EU tydligare ska kunna samordna sina resurser, möta nya hot samt att dess utrikes- och säkerhetspolitik mer effektivt ska kunna kommuniceras utåt. Ett område som sällan diskuteras men som i allra högsta grad lär påverkas är samarbetet mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster. Tillgång till gemensam och trovärdig information har visat sig vara central för att fatta gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska beslut. Högre ambitioner inom dessa policyområden kommer utan tvekan att ställa ytterligare krav på samarbete mellan medlemmarnas säkerhets- och underrättelsetjänster. Samtidigt utgör underrättelseverksamhet en hörnsten i den suveräna statens uppgifter och kan förmodas bli det sista och med stor sannolikhet det svåraste området att integrera inom ramen för en politisk union. Underrättelsesamarbetet inom EU idag Merparten av allt underrättelsesamarbete inom Europa sker fortfarande genom väloljade bilaterala nätverk. Flertalet underrättelse- och säkerhetstjänster byter även information genom informella multilaterala nätverk och hemliga klubbar med anor från det kalla krigets tid. Inom ramen för EU samarbetar medlemsstaternas säkerhets- och underrättelsetjänster till stöd för såväl inre som yttre säkerhet. Polisens underrättelseavdelningar och till viss del säkerhetstjänsterna utbyter information genom Europol där fokus ligger på att bekämpa organiserad brottslighet och i begränsad utsträckning terrorism. Europols arbete mot terrorism har dock försvårats av samarbetsproblem mellan polis och säker- 11
3 hetstjänster, i kombination med ett ljummet intresse från många medlemsstater som är tveksamma till Europols förtjänster inom detta område. Säkerhetstjänsterna har sedan länge sina egna samarbetsformer och har varit tveksamma till att förse en polisorganisation med information. Förutom rena intressemotsättningar har kulturella skillnader gjort att det förtroende, som är en grundförutsättning för allt underrättelsesamarbete, inte har funnits. En svensk underrättelseanalytiker frågar sig: Varför ska Europol syssla med terrorism över huvud taget? De har inte informationen ändå, varför inte nöja sig med organiserad brottslighet?. En finsk polis kommenterar med viss uppgivenhet: Säkerhetstjänsterna verkar ha ett annat ägarperspektiv när det gäller att dela med sig av information. En representant från en brittisk underrättelseorganisation sammanfattar: Det finns en hel del egoism i de här frågorna, terrorism är ett sexigt område. (Citat hämtade från författarens intervjumaterial) Då Europol varit oförmöget att axla ansvaret som den ledande europeiska organisationen i kampen mot terrorism har andra arenor framträtt i dess ställe. Inom CTG (Counter Terrorism Group) har Europas säkerhetstjänster sedan 2001 tillsammans bekämpat islamistiskt motiverad terrorism med viss framgång. Trots att CTG startades på initiativ av EUs justitieministrar efter terrorattackerna mot New York och Washington 2001 är det en fristående enhet utan officiella kopplingar till EU. Sedan 2004 kanaliseras dock information från CTG direkt till en enhet inom ministerrådets sekretariat. Inom det yttre säkerhetsområdet har de militära underrättelsetjänsterna som vanligtvis fokuserar på militära hot och aktörer tillsammans med de civila tjänster som utför en mer allmän omvärldsanalys etablerat samarbetsformer för att stödja EUs utrikes- och säkerhetspolitik. (Sverige tillhör ett av få länder där dessa funktioner förenas inom samma organisation: Militära underrättelse- och säkerhets- 12
4 Kommentarer tjänsten, MUST). Inom ramen för EUs lägescentral, SitCen, producerar ett antal utlånade underrättelseofficierare rapporter med hjälp av öppna källor, hemligt material från medlemsstaterna och EUs militära stab samt till viss del information från EUs egna källor, såsom EUs utrikesrepresentationer och personal inom EUs fredsfrämjande insatser. Information strömmar också från EUs satellitcenter i spanska Torrejón som köper in kommersiellt tillgängligt bildmaterial, vilket analyseras för EUs räkning. Sedan starten 1999 har SitCen utvecklats till en central nod för EUs underrättelsesamarbete. Efter att i ett initialt skede ha drivits av personal från EUs utrikespolitiske talesman Javier Solanas personliga kansli fick lägescentralen förstärkning genom att sju av unionens medlemsländer stationerade underrättelseanalytiker på plats i Bryssel. Denna krets har nu utökats och sedan 2004 har även vissa säkerhetstjänster personal på plats i SitCen. Därmed kan hot mot EU, t ex terrorism och spridning av massförstörelsevapen, analyseras oavsett om de betecknas som inre eller yttre hot. Det är dock viktigt att påpeka att detta arbete rör sig på en strategisk nivå, medan varje operativt ingrepp mot eventuellt säkerhetshotande verksamheter tillhör medlemsländernas ansvar. Rent organisatoriskt är SitCen fortfarande kopplat till Javier Solanas kansli inom rådssekretariatet och fungerar utan något formellt mandat till grund för sin verksamhet. Varför samarbete och när fungerar det? Att länder på detta sätt upprättar multilaterala samarbetsfora må verka naturligt, då många av de utmaningar vi idag står inför är av gränsöverskridande natur. Inom underrättelseområdet är det dock paradoxalt, eftersom det går emot några av grundreglerna inom branschen: samarbete kan leda till att ens källor och metoder blir kända, delad infor- 13
5 mation kan få oförutsedda konsekvenser eller spridas till tredje part och ens egna kompetensområden och kunskapsluckor blir med tiden uppenbara. Alla dessa risker är som högst vid multilateralt samarbete, där ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. I EUs fall har det dock funnits starka drivkrafter för mer underrättelsesamarbete på multilateral basis. Inom det inre säkerhetssamarbetet var Berlinmurens fall och öppnandet av EUs inre gränser en viktig drivkraft för utökat samarbete mellan Europas polis- och säkerhetstjänster. Länder med erfarenhet av inhemsk terrorism, framför allt Spanien, var under 90-talet drivande för att också denna fråga skulle behandlas på multilateral basis. Terrorattackerna i New York och Washington år 2001 gav upphov till nya krav på samarbete, även i Europa. Resultaten var dock mer en förändring av hastighet snarare än riktning. Många av de reformer som snabbt genomfördes hade diskuterats tidigare. De senaste årens terrorattentat i Madrid och London har gett ytterligare fart åt denna utveckling. Underrättelsesamarbete inom ramen för EUs yttre säkerhetssamarbete har drivits av både interna och externa faktorer. Gulfkriget och krigen på Balkan påminde många europeiska länder om deras smärtsamma underlägsenhet och beroende i förhållande till USAs resurser vad gäller insamling och analys av information. Detta gav vissa länder, med Frankrike i spetsen, insikten att de endast med gemensamma ansträngningar kunde tillgodogöra sig tillräcklig kapacitet på detta område. I takt med att EU i slutet av 90-talet tog på sig fler uppgifter inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skapades ytterligare behov av att sammanföra resurser inom underrättelseområdet. Dessa behov förstärktes när EUs politiska ambitioner en bit in på det nya millenniet omsattes i praktik i form av EUs civila och militära insatser världen över. 14
6 Kommentarer Dessa funktionella behov, antingen effekter av förändrade säkerhetsutmaningar eller av nya gemensamma säkerhetspolitiska ambitioner, kan således förklara varför EUs medlemsstater har valt att utveckla underrättelsesamarbete på multilateral basis. Även andra faktorer har dock spelat en avgörande roll för utvecklingen av samarbetet. Inom det inre säkerhetsområdet har kulturella och intressebaserade motsättningar mot utökat samarbete satt en tydlig prägel på utvecklingen. Inom såväl polisorganisationer som säkerhetstjänster verkar det t ex finnas en inneboende tveksamhet till såväl internationellt samarbete som samarbete med andra sorters organisationer. De civila och militära underrättelsetjänster som verkar inom det externa säkerhetsområdet förefaller ha mindre svårigheter att samarbeta. På grund av att det finns färre alternativa och därmed konkurrerande samarbetsarrangemang förekommer inte samma revirstrider här. Inom detta fält har också institutionellt entreprenörskap i form av Javier Solanas pådrivande roll varit av avgörande betydelse. Många medverkande vittnar om Solanas inflytande när det gällde att starta SitCen, att utöka lägescentralen till att även täcka terrorism samt i att bestämma vilka stater som ska få medverka i arbetet. Utan detta kraftfulla entreprenörskap är det oklart om samarbetet hade varit där det är idag. En annan avgörande faktor verkar vara SitCens informella och exklusiva natur. Bristen på formella styrdokument och legala mandat har gjort att lägescentralen snabbt har kunnat anpassa sitt arbete till nya omständigheter. Det snabbt upprättade samarbetet med vissa medlemsstaters säkerhetstjänster illustrerar en effektiv anpassning till hot som inte berörs av nationsgränser. Det är den informella karaktären som har möjliggjort för SitCen att verka med viss exklusivitet, dvs med endast vissa EU-medlemmars medverkan. Detta hade av förståeliga skäl varit omöjligt om SitCen hade utgjort en formell organisation inom EU-ramverket. Denna 15
7 exklusivitet som kan ifrågasättas utifrån ett demokratiperspektiv har gjort de stora underrättelseländerna mer villiga att deltaga och det dagliga arbetet har kunnat utföras av analytiker från medlemsstater vars underrättelsetjänster redan har tilltro till varandra. Organisatorisk kultur och institutionell design tycks alltså ha en avgörande betydelse för samarbetets utfall. Underrättelsesamarbete och Lissabonfördraget Vad säger oss dessa iakttagelser om hur framtidens underrättelsesamarbete kommer att se ut i Europa? Med det nya fördraget kommer medlemsstaterna att kunna fatta beslut om frågor som rör den inre säkerheten med kvalificerad majoritet istället för med dagens konsensusbeslut. Detta kommer sannolikt att leda till högre effektivitet vad gäller beslut om komplexa frågor såsom terrorismbekämpning och rättsligt samarbete (det operativa ansvaret vilar dock fortfarande på medlemsstaterna). Kommer mer effektiva röstningsregler även att leda till mer eller effektivare underrättesesamarbete? Inte nödvändigtvis, politiskt har problemen inom detta område snarast legat i genomförandet. Politiker har med nöje skrivit på nya deklarationer om ökat samarbete men ägnat mindre tid och intresse åt att se till att de efterlevs i verkligheten. Som nämnts ovan härstammar även många av problemen inom detta fält från kulturella och intressebaserade motsättningar mellan de inblandade tjänsterna. Aktörerna föredrar att samarbeta med människor och organisationer de redan känner genom nätverk de sedan länge behärskar. Lägg till detta ett antal olika juridiska system och rättskulturer inom EU vilket ytterligare komplicerar bilden. Till dessa problem presenteras inga omedelbara lösningar i det nya fördraget och de lär bestå i framtidens Europa. 16
8 Kommentarer Mer förändring är däremot att vänta inom det yttre säkerhetsområdet. Från den uppgraderade posten som hög representant kommer Javier Solanas efterträdare att kunna styra över större resurser och därigenom öka informationsflödet till det gemensamma underrättelsearbetet inom rådssekretariatet. Ett exempel är EUs utrikesrepresentationer som tills nu har varit underställda kommissionären för utrikes relationer. De kommer i framtiden mer effektivt att kunna bidra till en genomgripande analys av ett specifikt problem eller en specifik region. Tydligare ambitioner för EUs utrikes- och säkerhetspolitik kommer också att skapa ytterligare behov av samarbete mellan underrättelsetjänster. Å ena sidan kommer alltså de faktorer som historiskt har varit drivande för underrättelsesamarbete inom detta fält att förstärkas. Å andra sidan kan en ökad formalisering av den höge representantens organisation som troligen blir en följd av hans eller hennes nya befogenheter hota den blandning av informalitet och exklusivitet som fram tills nu har varit ett recept på framgång för att få underrättelsetjänsterna att samarbeta inom detta fält. Sammanfattningsvis lär Lissabonfördraget både skapa nya behov av och till viss del förutsättningar för ett effektivt underrättelsesamarbete. Det kommer dock att behövas tålamod såväl som fingerfärdighet hos framtida beslutsfattare: det är lättare att skapa nya regler och institutioner än förtroende och ett gott samarbetsklimat. Björn Fägersten doktorand vid Lunds universitet. Han skriver en avhandling om internationellt underrättelsesamarbete, har tidigare forskat vid Kennedy School of Government, Harvard University och är nu verksam som gästforskare vid Utrikespolitiska Institutet. 17
Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merEUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL
EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna
Läs merDEN GEMENSAMMA SÄKERHETS-
DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN Genom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) fastställs ramen för EU:s politiska och militära strukturer och för militära och civila uppdrag
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET
Läs merEU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Läs merEU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Läs merEuropeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan
Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där
Läs merEuropeiska unionens råd EUROPEISKA RÅDET
Europeiska unionens råd EUROPEISKA RÅDET EU:S STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet är den EU-institution som fastställer Europeiska unionens allmänna riktning och prioriteringar. Här ingår EUmedlemsstaternas
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs mer(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
Läs mer5369/15 ph/al/ss 1 DG C 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 16 januari 2015 (OR. en) 5369/15 COTER 9 COMEM 8 COMAG 10 COPS 9 POLMIL 3 IRAQ 1 CONUN 7 COHOM 3 COSI 7 ENFOPOL 16 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat
Läs mer2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Läs mer12650/17 ek/kh/sk 1 DGD 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 september 2017 (OR. en) 12650/17 COSI 215 JAI 845 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Utkast till rådets
Läs mer11050/11 lym/al/chs 1 DG H
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 20 (8.6) (OR. en) 050/ JAI 396 COSI 46 ENFOPOL 84 CRIMORG 8 ENFOCUSTOM 52 PESC 78 RELEX 603 NOT från: Ordförandeskapet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr: 0088/2/
Läs merSveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring
Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Läs merBILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.
29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merAsiatisk organiserad brottslighet i Europeiska unionen
GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Asiatisk organiserad
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 21.9.2016 JOIN(2016) 43 final 2016/0298 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merKommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism
Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE
Läs merRådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018
Rådspromemoria 2018-05-23 Justitiedepartementet Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rubrik:
Läs merKommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
Läs mer10062/19 sa/mhe 1 JAI.1
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 juni 2019 (OR. en) 10062/19 ENFOPOL 289 LÄGESRAPPORT från: av den: 6 juni 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9533/19 Ärende: Rådets
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 25.9.2017 JOIN(2017) 36 final 2017/0236 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande
Läs merEuropeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?
Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 4.3.2015 B8-0220/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om bekämpning av sexuella
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs merPUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)
Läs merInrikesminister Anne Holmlund
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets beslut (samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheternas specialenheter) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2006: 50 Nr 50 Avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater om skadeståndskrav från en medlemsstat på en annan
Läs merNy struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering
Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning
Läs merLissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?
Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft
Läs merStockholm den 12 februari 2014
R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 4.12.2013 2013/2187(INI) FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN om användning av radio och tv som ett
Läs merRådet uppmanas att godkänna utkastet till rådets slutsatser om den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen enligt bilagan.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 9798/15 JAI 442 COSI 67 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Rådet Utkast till rådets slutsatser om den förnyade strategin för inre säkerhet
Läs merBILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.4.2019 COM(2019) 195 final ANNEX 5 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om bekämpande av miljöbrott, som den 8 december 2016 antogs av rådet vid dess 3508:a möte.
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2016 (OR. en) 15412/16 ENFOPOL 484 ENV 791 ENFOCUSTOM 235 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 december 2016 till: Delegationerna Föreg.
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
Läs merNär EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter
Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och
Läs merHÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995
Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs merAllmänna rådets möte den 13 december 2016
Kommenterad dagordning rådet 2016-12-05 Statsrådsberedningen Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.) A-punkter
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs mer14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14182/16 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 1017 BUDGET 37 SAN 379 SOC 678 Den gemensamma rapporten
Läs merBeslut Justitiedepartementet
Beslut 2017-03-28 Justitiedepartementet Beslut av Övervakningskommittén för fonden för inre säkerhet om allmän inriktning rörande tilldelning av medel ur fonden Bakgrund och förutsättningar Fonden för
Läs merKommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 21 september 2009
Kommenterad dagordning Ju2009/163/EU Justitiedepartementet 2009-09-10 EU-nämndens kansli Riksdagen Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och
Läs merLagstiftningsöverläggningar
Kommenterad dagordning 2013-06-14 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 25 juni 2013 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. A-punkter 3.
Läs merBeskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,
Läs merInrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I
P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning
Läs merRådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut
Läs merSamstämmighet mellan inre och yttre politik:
Europapolitisk analys JULI NUMMER 10-2008 Anna Michalski 1 Samstämmighet mellan inre och yttre politik: En utmaning för EU i rollen som global aktör Sammanfattning När ändringar i Lissabonfördraget diskuteras
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.5.2016 COM(2016) 286 final 2016/0150 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar inom Cariforum EU:s handels- och
Läs merEuropeiskt samarbete för en värld i rörelse
Europeiskt samarbete för en värld i rörelse Inledning Britternas val att rösta för ett utträde ur den Europeiska unionen är det europeiska projektets största prövning hittills. Men det kan också bli en
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.3.2016 ARBETSDOKUMENT om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015 Utskottet för utveckling Föredragande: Christian Dan Preda DT\1085962.doc
Läs merP6_TA(2008)0257 Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet
P6_TA(2008)0257 Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet Europaparlamentets resolution av den 5 juni 2008 om Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merCIG 57/1/03 REV 1 bs,if,mas,ck/mas,bs,ags/mr 1
KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 december 2003 (5.2) (OR. fr) CIG 57//03 REV PRESID 3 NOT från: Ordförandeskapet av den: 5 december 2003 till: Delegationerna
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.1.2011 SEK(2011) 68 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL
Läs mer15648/17 mh/sk 1 DGD 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15648/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14755/17 Ärende: CT 160
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merhöja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.
Kopia Regeringsbeslut I:18 2018-02-08 Ju2018/00991/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Tullverket Kustbevakningen Uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen att förstärka bekämpningen
Läs mer12892/15 KH/chs,ub 1 DGD1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2015 (OR. en) 12892/15 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2015 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12449/15 Ärende: COSI 120 ENFOPOL
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT. om analys av och samarbete om falska euromynt. (framlagt av kommissionen)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.7.2003 KOM(2003 426 slutlig 2003/0158 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om analys av och samarbete om falska euromynt (framlagt av kommissionen) 1. Systemet
Läs mer1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en rymdstrategi för Europa Utbildningsdepartementet 2016-11-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 705 En rymdstrategi för Europa Sammanfattning Kommissionens
Läs merAsyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik
P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling
Läs merAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV
AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV STATEN OCH SOM ANVÄNDS ELLER DRIVS AV DEN ELLER PERSONSKADA
Läs merEUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
8.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning C 38/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Motivering till Europeiska datatillsynsmannens yttrande om Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2016 COM(2016) 413 final 2016/0192 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2016 COM(2016) 152 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen SV SV Med
Läs merREVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget).
REVISIONSRÄTTEN Europeiska revisionsrätten ansvarar för granskningen av EU:s finanser. Revisionsrätten bidrar som EU:s externa revisor till att förbättra EU:s finansiella förvaltning och fungerar som oberoende
Läs merIKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merINTERPELLATION TILL STATSRÅD
Till utrikesminister Margot Wallström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2017-02-16 Besvaras senast 2017-03-02 2016/17:320 Nord Stream 2 Den 31 januari tog Karlshamns kommunpolitiker ett beslut som gäller
Läs mer9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper
Läs merUTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen
Läs merRiksdagens EU-arbete
Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0055/30. Ändringsförslag. Louis Aliot för ENF-gruppen
7.6.2017 A8-0055/30 30 Skäl B B. Reformer och anslutningsförberedelser hämmas av politisk polarisering, djup ömsesidig misstro och brist på genuin dialog mellan parterna. Inom vissa viktiga områden kan
Läs merGränsöverskridande brottsbekämpning inom EU
Gränsöverskridande brottsbekämpning inom EU Rättschefen Stefan Johansson Straffrättsligt samarbete Materiell straffrätt Straffprocess Brottsförebyggande arbete Minimiregler -Brottsrekvisit -Påföljder Ömsesidigt
Läs merEU på 10 minuter. eu-upplysningen
! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.5.2005 KOM(2005) 200 slutlig 2005/0095 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling
Läs merKommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010
Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS
CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars
Läs mer1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.
Annotering 2016-01-08 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 15 januari 2016 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom den 22 december 2015. 1. Godkännande av
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.3.2019 COM(2019) 108 final 2019/0058 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den årliga partskonferensen för
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) 13348/15 ECOFIN 798 UEM 383 FÖLJENOT från: inkom den: 22 oktober 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs mer