Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag?"

Transkript

1 Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag? Efter år av reflektion och förhandlingar kunde Europas stats- och regeringschefer i december 2007 underteckna ett nytt EU-fördrag i ett soligt Lissabon. Om medlemsstaterna denna gång väljer att ratificera fördraget står den Europeiska unionen inför betydande institutionella förändringar. Medan vissa avsnitt har omförhandlats sedan Frankrike och Nederländerna år 2004 sade nej till det konstitutionella fördraget, har andra delar relativt smärtfritt kunnat återanvändas i den nya texten. Ett exempel är det utrikes- och säkerhetspolitiska området, där förslagen från 2004 presenterades igen med endast kosmetiska förändringar. Med det nya fördraget kommer EU att få en utrikespolitisk talesman som företräder såväl rådet som kommissionen. Till sin hjälp kommer denna person att få en utrikestjänst (External Action Service) bestående av personal från rådssekretariatet, kommissionen och medlemsstaternas utrikesförvaltningar. Vad gäller det område som fram tills nu har kallats den tredje pelaren 10

2 Kommentarer dvs rättsliga och inrikes frågor kommer fler beslut att tas med majoritetsomröstningar, även politiskt känsliga frågor rörande terrorism och polissamarbete. Vad kan då dessa förändringar få för konsekvenser för det europeiska samarbetet? Förhoppningen är att EU tydligare ska kunna samordna sina resurser, möta nya hot samt att dess utrikes- och säkerhetspolitik mer effektivt ska kunna kommuniceras utåt. Ett område som sällan diskuteras men som i allra högsta grad lär påverkas är samarbetet mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster. Tillgång till gemensam och trovärdig information har visat sig vara central för att fatta gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska beslut. Högre ambitioner inom dessa policyområden kommer utan tvekan att ställa ytterligare krav på samarbete mellan medlemmarnas säkerhets- och underrättelsetjänster. Samtidigt utgör underrättelseverksamhet en hörnsten i den suveräna statens uppgifter och kan förmodas bli det sista och med stor sannolikhet det svåraste området att integrera inom ramen för en politisk union. Underrättelsesamarbetet inom EU idag Merparten av allt underrättelsesamarbete inom Europa sker fortfarande genom väloljade bilaterala nätverk. Flertalet underrättelse- och säkerhetstjänster byter även information genom informella multilaterala nätverk och hemliga klubbar med anor från det kalla krigets tid. Inom ramen för EU samarbetar medlemsstaternas säkerhets- och underrättelsetjänster till stöd för såväl inre som yttre säkerhet. Polisens underrättelseavdelningar och till viss del säkerhetstjänsterna utbyter information genom Europol där fokus ligger på att bekämpa organiserad brottslighet och i begränsad utsträckning terrorism. Europols arbete mot terrorism har dock försvårats av samarbetsproblem mellan polis och säker- 11

3 hetstjänster, i kombination med ett ljummet intresse från många medlemsstater som är tveksamma till Europols förtjänster inom detta område. Säkerhetstjänsterna har sedan länge sina egna samarbetsformer och har varit tveksamma till att förse en polisorganisation med information. Förutom rena intressemotsättningar har kulturella skillnader gjort att det förtroende, som är en grundförutsättning för allt underrättelsesamarbete, inte har funnits. En svensk underrättelseanalytiker frågar sig: Varför ska Europol syssla med terrorism över huvud taget? De har inte informationen ändå, varför inte nöja sig med organiserad brottslighet?. En finsk polis kommenterar med viss uppgivenhet: Säkerhetstjänsterna verkar ha ett annat ägarperspektiv när det gäller att dela med sig av information. En representant från en brittisk underrättelseorganisation sammanfattar: Det finns en hel del egoism i de här frågorna, terrorism är ett sexigt område. (Citat hämtade från författarens intervjumaterial) Då Europol varit oförmöget att axla ansvaret som den ledande europeiska organisationen i kampen mot terrorism har andra arenor framträtt i dess ställe. Inom CTG (Counter Terrorism Group) har Europas säkerhetstjänster sedan 2001 tillsammans bekämpat islamistiskt motiverad terrorism med viss framgång. Trots att CTG startades på initiativ av EUs justitieministrar efter terrorattackerna mot New York och Washington 2001 är det en fristående enhet utan officiella kopplingar till EU. Sedan 2004 kanaliseras dock information från CTG direkt till en enhet inom ministerrådets sekretariat. Inom det yttre säkerhetsområdet har de militära underrättelsetjänsterna som vanligtvis fokuserar på militära hot och aktörer tillsammans med de civila tjänster som utför en mer allmän omvärldsanalys etablerat samarbetsformer för att stödja EUs utrikes- och säkerhetspolitik. (Sverige tillhör ett av få länder där dessa funktioner förenas inom samma organisation: Militära underrättelse- och säkerhets- 12

4 Kommentarer tjänsten, MUST). Inom ramen för EUs lägescentral, SitCen, producerar ett antal utlånade underrättelseofficierare rapporter med hjälp av öppna källor, hemligt material från medlemsstaterna och EUs militära stab samt till viss del information från EUs egna källor, såsom EUs utrikesrepresentationer och personal inom EUs fredsfrämjande insatser. Information strömmar också från EUs satellitcenter i spanska Torrejón som köper in kommersiellt tillgängligt bildmaterial, vilket analyseras för EUs räkning. Sedan starten 1999 har SitCen utvecklats till en central nod för EUs underrättelsesamarbete. Efter att i ett initialt skede ha drivits av personal från EUs utrikespolitiske talesman Javier Solanas personliga kansli fick lägescentralen förstärkning genom att sju av unionens medlemsländer stationerade underrättelseanalytiker på plats i Bryssel. Denna krets har nu utökats och sedan 2004 har även vissa säkerhetstjänster personal på plats i SitCen. Därmed kan hot mot EU, t ex terrorism och spridning av massförstörelsevapen, analyseras oavsett om de betecknas som inre eller yttre hot. Det är dock viktigt att påpeka att detta arbete rör sig på en strategisk nivå, medan varje operativt ingrepp mot eventuellt säkerhetshotande verksamheter tillhör medlemsländernas ansvar. Rent organisatoriskt är SitCen fortfarande kopplat till Javier Solanas kansli inom rådssekretariatet och fungerar utan något formellt mandat till grund för sin verksamhet. Varför samarbete och när fungerar det? Att länder på detta sätt upprättar multilaterala samarbetsfora må verka naturligt, då många av de utmaningar vi idag står inför är av gränsöverskridande natur. Inom underrättelseområdet är det dock paradoxalt, eftersom det går emot några av grundreglerna inom branschen: samarbete kan leda till att ens källor och metoder blir kända, delad infor- 13

5 mation kan få oförutsedda konsekvenser eller spridas till tredje part och ens egna kompetensområden och kunskapsluckor blir med tiden uppenbara. Alla dessa risker är som högst vid multilateralt samarbete, där ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. I EUs fall har det dock funnits starka drivkrafter för mer underrättelsesamarbete på multilateral basis. Inom det inre säkerhetssamarbetet var Berlinmurens fall och öppnandet av EUs inre gränser en viktig drivkraft för utökat samarbete mellan Europas polis- och säkerhetstjänster. Länder med erfarenhet av inhemsk terrorism, framför allt Spanien, var under 90-talet drivande för att också denna fråga skulle behandlas på multilateral basis. Terrorattackerna i New York och Washington år 2001 gav upphov till nya krav på samarbete, även i Europa. Resultaten var dock mer en förändring av hastighet snarare än riktning. Många av de reformer som snabbt genomfördes hade diskuterats tidigare. De senaste årens terrorattentat i Madrid och London har gett ytterligare fart åt denna utveckling. Underrättelsesamarbete inom ramen för EUs yttre säkerhetssamarbete har drivits av både interna och externa faktorer. Gulfkriget och krigen på Balkan påminde många europeiska länder om deras smärtsamma underlägsenhet och beroende i förhållande till USAs resurser vad gäller insamling och analys av information. Detta gav vissa länder, med Frankrike i spetsen, insikten att de endast med gemensamma ansträngningar kunde tillgodogöra sig tillräcklig kapacitet på detta område. I takt med att EU i slutet av 90-talet tog på sig fler uppgifter inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skapades ytterligare behov av att sammanföra resurser inom underrättelseområdet. Dessa behov förstärktes när EUs politiska ambitioner en bit in på det nya millenniet omsattes i praktik i form av EUs civila och militära insatser världen över. 14

6 Kommentarer Dessa funktionella behov, antingen effekter av förändrade säkerhetsutmaningar eller av nya gemensamma säkerhetspolitiska ambitioner, kan således förklara varför EUs medlemsstater har valt att utveckla underrättelsesamarbete på multilateral basis. Även andra faktorer har dock spelat en avgörande roll för utvecklingen av samarbetet. Inom det inre säkerhetsområdet har kulturella och intressebaserade motsättningar mot utökat samarbete satt en tydlig prägel på utvecklingen. Inom såväl polisorganisationer som säkerhetstjänster verkar det t ex finnas en inneboende tveksamhet till såväl internationellt samarbete som samarbete med andra sorters organisationer. De civila och militära underrättelsetjänster som verkar inom det externa säkerhetsområdet förefaller ha mindre svårigheter att samarbeta. På grund av att det finns färre alternativa och därmed konkurrerande samarbetsarrangemang förekommer inte samma revirstrider här. Inom detta fält har också institutionellt entreprenörskap i form av Javier Solanas pådrivande roll varit av avgörande betydelse. Många medverkande vittnar om Solanas inflytande när det gällde att starta SitCen, att utöka lägescentralen till att även täcka terrorism samt i att bestämma vilka stater som ska få medverka i arbetet. Utan detta kraftfulla entreprenörskap är det oklart om samarbetet hade varit där det är idag. En annan avgörande faktor verkar vara SitCens informella och exklusiva natur. Bristen på formella styrdokument och legala mandat har gjort att lägescentralen snabbt har kunnat anpassa sitt arbete till nya omständigheter. Det snabbt upprättade samarbetet med vissa medlemsstaters säkerhetstjänster illustrerar en effektiv anpassning till hot som inte berörs av nationsgränser. Det är den informella karaktären som har möjliggjort för SitCen att verka med viss exklusivitet, dvs med endast vissa EU-medlemmars medverkan. Detta hade av förståeliga skäl varit omöjligt om SitCen hade utgjort en formell organisation inom EU-ramverket. Denna 15

7 exklusivitet som kan ifrågasättas utifrån ett demokratiperspektiv har gjort de stora underrättelseländerna mer villiga att deltaga och det dagliga arbetet har kunnat utföras av analytiker från medlemsstater vars underrättelsetjänster redan har tilltro till varandra. Organisatorisk kultur och institutionell design tycks alltså ha en avgörande betydelse för samarbetets utfall. Underrättelsesamarbete och Lissabonfördraget Vad säger oss dessa iakttagelser om hur framtidens underrättelsesamarbete kommer att se ut i Europa? Med det nya fördraget kommer medlemsstaterna att kunna fatta beslut om frågor som rör den inre säkerheten med kvalificerad majoritet istället för med dagens konsensusbeslut. Detta kommer sannolikt att leda till högre effektivitet vad gäller beslut om komplexa frågor såsom terrorismbekämpning och rättsligt samarbete (det operativa ansvaret vilar dock fortfarande på medlemsstaterna). Kommer mer effektiva röstningsregler även att leda till mer eller effektivare underrättesesamarbete? Inte nödvändigtvis, politiskt har problemen inom detta område snarast legat i genomförandet. Politiker har med nöje skrivit på nya deklarationer om ökat samarbete men ägnat mindre tid och intresse åt att se till att de efterlevs i verkligheten. Som nämnts ovan härstammar även många av problemen inom detta fält från kulturella och intressebaserade motsättningar mellan de inblandade tjänsterna. Aktörerna föredrar att samarbeta med människor och organisationer de redan känner genom nätverk de sedan länge behärskar. Lägg till detta ett antal olika juridiska system och rättskulturer inom EU vilket ytterligare komplicerar bilden. Till dessa problem presenteras inga omedelbara lösningar i det nya fördraget och de lär bestå i framtidens Europa. 16

8 Kommentarer Mer förändring är däremot att vänta inom det yttre säkerhetsområdet. Från den uppgraderade posten som hög representant kommer Javier Solanas efterträdare att kunna styra över större resurser och därigenom öka informationsflödet till det gemensamma underrättelsearbetet inom rådssekretariatet. Ett exempel är EUs utrikesrepresentationer som tills nu har varit underställda kommissionären för utrikes relationer. De kommer i framtiden mer effektivt att kunna bidra till en genomgripande analys av ett specifikt problem eller en specifik region. Tydligare ambitioner för EUs utrikes- och säkerhetspolitik kommer också att skapa ytterligare behov av samarbete mellan underrättelsetjänster. Å ena sidan kommer alltså de faktorer som historiskt har varit drivande för underrättelsesamarbete inom detta fält att förstärkas. Å andra sidan kan en ökad formalisering av den höge representantens organisation som troligen blir en följd av hans eller hennes nya befogenheter hota den blandning av informalitet och exklusivitet som fram tills nu har varit ett recept på framgång för att få underrättelsetjänsterna att samarbeta inom detta fält. Sammanfattningsvis lär Lissabonfördraget både skapa nya behov av och till viss del förutsättningar för ett effektivt underrättelsesamarbete. Det kommer dock att behövas tålamod såväl som fingerfärdighet hos framtida beslutsfattare: det är lättare att skapa nya regler och institutioner än förtroende och ett gott samarbetsklimat. Björn Fägersten doktorand vid Lunds universitet. Han skriver en avhandling om internationellt underrättelsesamarbete, har tidigare forskat vid Kennedy School of Government, Harvard University och är nu verksam som gästforskare vid Utrikespolitiska Institutet. 17

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Inrikesminister Anne Holmlund

Inrikesminister Anne Holmlund Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets beslut (samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheternas specialenheter) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2014

Stockholm den 12 februari 2014 R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Allmänna rådets möte den 13 december 2016

Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning rådet 2016-12-05 Statsrådsberedningen Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.) A-punkter

Läs mer

Samstämmighet mellan inre och yttre politik:

Samstämmighet mellan inre och yttre politik: Europapolitisk analys JULI NUMMER 10-2008 Anna Michalski 1 Samstämmighet mellan inre och yttre politik: En utmaning för EU i rollen som global aktör Sammanfattning När ändringar i Lissabonfördraget diskuteras

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2016 COM(2016) 152 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen SV SV Med

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt. Annotering 2016-01-08 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 15 januari 2016 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom den 22 december 2015. 1. Godkännande av

Läs mer

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV STATEN OCH SOM ANVÄNDS ELLER DRIVS AV DEN ELLER PERSONSKADA

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2016 COM(2016) 413 final 2016/0192 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.5.2005 KOM(2005) 200 slutlig 2005/0095 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015 Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.3.2016 ARBETSDOKUMENT om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015 Utskottet för utveckling Föredragande: Christian Dan Preda DT\1085962.doc

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0110 (NLE) 9077/15 LIMITE PUBLIC COEST 143 FÖRSLAG från: inkom den: 21 maj 2015 till: Komm. dok. nr:

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31 Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en rymdstrategi för Europa Utbildningsdepartementet 2016-11-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 705 En rymdstrategi för Europa Sammanfattning Kommissionens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 www.isp.se EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 Exportkontroll ett gemensamt ansvar Andreas Ekman Duse, GD VÄLKOMNA! INLEDANDE PRESENTATION produkter 1 Program Välkomna, inledande presentation Aktuellt inom

Läs mer

Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater

Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater SAMMANFATTNING

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 9 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 COM(2015) 33 final 2015/0023 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till utrikesminister Margot Wallström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2017-02-16 Besvaras senast 2017-03-02 2016/17:320 Nord Stream 2 Den 31 januari tog Karlshamns kommunpolitiker ett beslut som gäller

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.7.2016 COM(2016) 473 final 2016/0228 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tilldelning av medel som frigjorts från projekt inom ramen för tionde Europeiska utvecklingsfonden

Läs mer

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Europas förenta krafter 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Centerpartiet vill: Göra EU till en global ledare som har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

DET EXTRA EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN AV DEN 21 SEPTEMBER 2001

DET EXTRA EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN AV DEN 21 SEPTEMBER 2001 DET EXTRA EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN AV DEN 21 SEPTEMBER 2001 Europeiska rådet samlades den 21 september 2001 till ett extra möte för att analysera den internationella situationen efter

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen

Läs mer

Bakgrund. Östersjön med region = en angelägenhet för hela EU (8 av 9 Östersjöländer i EU) Ursprungligt initiativ från Europaparlamentet 2006

Bakgrund. Östersjön med region = en angelägenhet för hela EU (8 av 9 Östersjöländer i EU) Ursprungligt initiativ från Europaparlamentet 2006 1 EU:s strategi för Östersjöregionen Informationsmöte med Baltic Sea NGO Network 2 oktober 2013 Sofia Wennerstrand, s EU-kansli E-post: sofia.wennerstrand@regeringskansliet.se Bakgrund Östersjön med region

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 22.6.2012 2012/2096(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om IT-säkerhet och försvar (2012/2096(INI)) Utskottet för utrikesfrågor Föredragande: Tunne Kelam

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 643 final 2015/0293 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina om undantag från viseringskravet

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Den framtida utvecklingen av det rättsliga och inrikespolitiska området. Dokument: Inget dokument har ännu angivits inför rådsbehandlingen

Den framtida utvecklingen av det rättsliga och inrikespolitiska området. Dokument: Inget dokument har ännu angivits inför rådsbehandlingen Rådspromemoria 2013-11-25 Justitiedepartementet EU-enheten Rådets möte i rättsliga och inrikespolitiska frågor den 5-6 december 2013 Dagordningspunkt 9 och 23 Den framtida utvecklingen av det rättsliga

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2011 KOM(2011) 148 slutlig 2008/0062 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

ehälsotjänster över gränser!

ehälsotjänster över gränser! ehälsotjänster över gränser! nya utmaningar och möjligheter för vården Daniel Forslund Departementssekreterare Enheten för hälso- och sjukvård EU-samarbete kring hälso- och sjukvård? Traditionellt ett

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer