Hur samtalar vi i NO-klassrummet och vad innebär det för elever från olika sociaoekonomiska bakgrunder? Anna Jobér, Malmö högskola

Transkript

1 Hur samtalar vi i NO-klassrummet och vad innebär det för elever från olika sociaoekonomiska bakgrunder? Anna Jobér, Malmö högskola

2 Bakgrund MaNO-lärare 4-9, Musik 1-7 Arbetat bla på folkhögskola, grundskola och universitet Lärare i pedagogik, NO- och Ma(Mu)-didaktik på Lärarutbildningen Doktorand i pedagogik med inriktning mot naturvetenskaplig undervising Disputerar i höst med avhandlingen Social Class in Science Class Sociologi Naturveten -skapernas didaktik Sociology of Science Education Pedagogik

3 Bakgrund Avstamp i min forskning - inte bara samtal utan även t.ex laborationer Använder mig av begreppet social klass - idag socioekonomisk bakgrund och social klass Inga generella rätta svar eller metoder - sätter fokus på att varje situation är unik och varje klassrum är speciellt med sina förutsättning och möjligheter. Klass 8, fysiklektioner, delmoment kraft och rörelse. Observationer, intervjuer, enkäter, inspelningar. Inga elever med utländsk bakgrund - fokus på social klass och socioekonomisk bakgrund. För mer bakgrund, teoretiska ramverk, referenser kontakta mig!

4 Bakgrund Statistik: 10.4 % kemi, 10.2 fysik når inte godkänt. No-ämnen där flest misslyckas Trenden är att de som misslyckas kommer från familjer med låg utbildningsnivå. Ex. 55 % av eleverna med föräldrar som har grundskolenivå har möjlighet att fortsätta till gymnasiet, 95 % av de som har minst en föräldrar med högre utbildning. Gäller även NO-ämnen. Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund är den viktigaste faktorn till att man inte lyckas, därefter genus och sedan utländsk bakgrund. Oftast sam-korrelerar de. PISA menar att hemförhållande är en av de starkaste faktorn som korrelerar med resultat I NO-ämnen. Men är det viktigare än något annat ämne att studera? Konsekvenser i NO-ämnen?

5 Bakgrund I samhället idag anses det viktigt att ha naturvetenskaplig kunskap för att kunna fatta beslut. Att lyckas i NO är en dörröppnare till högre utbildning, bättre positioner på arbetsmarknaden. Synen på naturvetenskapen är att det är ett ämne för smarta och med talang vilket gör att de som klarar NO får en högre position. När NO presenteras som ett svårt ämne bara för smarta kan det medföra att elever klandrar sig själva som inte tillräckligt duktiga eller smarta fastän felet finns någon helt annanstans. Naturvetenskapen tidigare starkt präglade och uppbyggda av en vit, manlig medelklass.

6 Hur pratar vi? Exempel 1: Triadic dialogues (Lemke) Carin: Och sen sa ni nånting om Arkimedes princip. Vad var det för någonting? Teacher question Liam: Jaa han. Carin: Räck upp Liam Nicholas: Det där med badet. Students answer Joshua: Ja, när han satt i badkaret. Carin: Det där med badkaret ja. Teacher evaluation Ett vanligt sätt att prata i klassrummet är att man följer en slags triadic dialogue, ett slags dolda mönster som man följer omedvetet. Innehållet samtalar vi om med våra elever men sällan hur vi förväntas tala med varann.

7 Hur pratar vi? Exempel 2: Katederundervisning (direkta frågor från lärare till utvald elev) Carin: De kommer lika. Den som man släpper kommer först säger Liam. Vad tror du Michael? Michael: (Ohörbart) de trillar väl ner samtidigt. Carin: Vi tar tre böcker, tre kilo säger vi. Om jag ska räkna ut, mass ähm, kraften på tre kilo, på tre böcker, då tar jag kraften är lika med tre gånger tio. Och det blir Benjamin? Vad blir det? Benjamin: Tretti. Carin: Jättebra Jack ska räkna ut något som väger. Jack: Jag har inte lyssnat. Carin: Och b var en sån klurig först måste man göra om till kilo. Kan James det? James: Två. Carin: Javisst bra. Två newton. Och c så var det 2,5 kilo, hur många newton är det? Kan Amy det? Amy: (tystnad) Carin: James kan det? James: Tjugofem. Carin: Tjugofem newton, bra James. När läraren mer än triadic dialogue ställer direkta frågor kommer fler elever till. Elever som inte bruka höja sin röst eller räcker upp handen får chansen att svara. Inga dolda samtalsmönster att översätta eller försöka förstå. Både innehåll och mönster är explicita.

8 Hur pratar vi? Exempel 3 Bollplanken (ofta i weakly framed dialogues (Bernstein)) Carin: Den Newtons vagga förklarar Newton alla tre stycken lagar som han bestämt som han har räknat ut. Ja ska ta in en sån vagga för er sen. Joshua: Kan den aldrig stanna? Carin: Om det inte hade funnits, den stannar för att det finns friktion i luften. Men om den hade varit i vakuum så hade den gått i evighet. Joshua: Vakuum? Carin: Vakuum är när man tagit bort all luft. Joshua: Jaha. Joshua, Nicholas och Matthew är tre studenter i klassen som ofta flikar in korta svar, kommentarer eller frågor när läraren pratar. Egentligen bryter de mot regler I klassrummet med varken lärare eller elever verka irritera sig på det. De är en naturlig del av klassrumsdialogen och ibland bidrar de till att föra dialogen vidare och/eller fördjupa den. Att vara ett bollplank verkar vara en viktig del av klassrumsdialogen. När Joshua, Nicholas och Matthew är borta får andra elever ta rollen som bollplank. Bollplanken verkar veta instinktivt när och hur de ska prata.

9 Vad innebär detta? Exempel 1, Triadic dialogues visar att i klassrummet finns två former diskurser på en gång, en regulative discourse (hur) och en instructional discourse (vad). Regulative discourse (hur) talar man sällen om i detta klassrum trots att hur man pratar och hur man förväntas samtala är i forskning visat vara viktigare. Instructional discourse (vad) kan eleverna få hjälp med genom böcker, genomgångar, läroplaner, etc, men den regulative diskursen?

10 Vad innebär detta? I exempel 2, Katederundervisningen, får många elever sin röst höst, även elever som inte hörs vanligtvis i klassrumsdialogen. Men trots att de får göra sin röst hörd så blir det genom en enkla svar. De får inte möjlighet att argumentera, resonera och utveckla sin ståndpunkt vilket undergräver deras möjligheter att få ett högre betyg.

11 Vad innebär detta? I exempel 3 Bollplanken är dialogen friare och några elever kan agera bollplank med läraren, resonera, fråga, säga sin mening. Men det är endast få elever som agerar bollplank och det blir frihet för få. Men de som är bollplank får många möjligheter (delaktighet i beslut, argumentera, göra sin röst hörd) och dessutom ökar sina chanser att bli korrekt bedömda. I

12 Elevernas bakgrund? Svårt! Kan inte dra några deterministiska korrelationer mellan enskild elevs socioekonomisk bakgrund och resultat i NO. Man kanske kan dra generella slutsatser över ett helt land men de mätverktygen kan vi inte använda på det enskilda klassrummet. När det gäller bollplanken så finns det i detta klassrum en koppling till goda socioekonomiska bakgrundsförhållande eller social klass och det verkar som om Joshua, Matthew och Nicholas kan läsa av och förstå den regulativa diskursen och bli en del av ett viktigt klassrumssamtal. Man har fått med sig ett kulturellt kapital ifrån hemmet. En tendens att de elever som har hög status/best learner status agerar bollplank till varandra, tillfrågar varann och utelämnar andra i klassrummet.

13 Elevernas bakgrund? Men effekterna av vilken social klass man tillhör eller tillskrivs. En grupp tjejer som har liknande socioekonomisk bakgrund och intresse, man tycker om samma saker, man pratar på ett visst sätt, värdesätter liknande saker, ser på framtiden på samma sätt. Dessa tjejer spelar ett eget spel i klassrummet och i sin grupp med samma sociala klass värdesätter man vissa sätt att tala (inte samma som övriga klassrummet) vilket gör att de inte blir en del av klassrumsdialogen, inte gör sig hörda, inte blir synliga. Grupperna formas efter vilken social klass man tillhör och i grupperna formas vissa sätt att tala och agera, vad som anses värdefullt eller inte.

14 Elevernas bakgrund? Social klass/socioekonomisk bakgrund är inget man bara tar med sig in i klassrummet det påverkar läraren och lärarens undervisning. Läraren anpassar sin pedagogik efter eleverna. Exempel: Gruppen med tjejer. Carin: Men med tjejerna vet jag inte, jag måste göra ett prov annars vet jag inte. Exempel: Läxor blir en börda, för elever hemma och för lärare som måste kolla upp och tjata. Istället anpassar man sitt sätt att undervisa efter eleverna och tar bort läxor. Allt med goda intentioner och med eleverna bästa för ögonen. Läraren anpassar sig efter lägsta nivå och det drabbar inte bara eleverna som befinner sig på den lägsta nivån utan hela klassen. Hidden negotiation. Sambandet mellan social klass och NO - komplext - blir synligt i ett samspel mellan elever, lärare och NO-ämnenas speciella karaktär. Elevernas bakgrund är ibland en closed book Andra aktiviteter i klassrummet där social klass och bakgrund blir ännu mer synligt - laborationerna och grupparbetena. Men det är en annan föreläsning.

15 Slutsatser/diskussion 1. Hur pratar vi? Det handlar inte om att vara smart eller ha talang, det handlar i första läget om att förstå hur man talar i klassrummet och utnyttja det. 2. Vilka elever och vilken bakgrund har våra elever och hur påverkar det vår undervisning? I vissa fall så är det så att barns bakgrund och hur man talar hemma gör att man har lättare eller svårare att förstå och veta vad som ska göras. Men det är också så att läraren anpassar sig omedveten efter eleverna och kan därmed sänka sina krav eller ändra sin undervisning så att den hamnar på en lägre nivå även om det inte behövs då det inte behöver vara just ämnet som är det svåra (utan kanske hur man talar) 3. Vem ges utrymme och när? Vem tar utrymme och när? Vad händer i grupperna som eleverna finns i och hur påverkar det? Vad är det som påverkar min undervisning? 4. Vilka särdrag har vi kunnat identifiera inom ämnen? Språkutvecklande arbetssätt, spänningar? 5. Kunskapen om hur elevers sociala klass och socioekonomiska bakgrund påverkar klassrummet, hur vi talar och vad vi gör ger också fantastiska möjligheter att möta alla elever och skapa goda förutsättningar för dem. 6. Varje situation är unik och varje klassrum har sina specialiteter och därmed också möjligheter.

16 Tack för att ni har lyssnat! Vill du veta mer eller vill ha fortsatt kontakt, hör av dig till: , Rum E204, Orkanen hemsida: