Mål för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 2012-2015"

Transkript

1 Datum: Dnr: Beslut , 46 Sid 1 (17) Handläggare: Jens Möller Tel: Direktionen Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Mål för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Förbundets uppdrag, som definieras i förbundsordningen, är att bedriva den prövning och tillsyn som kommunerna är skyldig att utföra enligt miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen och angränsande lagar, förordningar och föreskrifter. Därutöver ansvarar förbundet för de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom Miljö- och hälsoskyddsområdet, delar av tillsynen enligt Tobakslagen samt tillsynen över försäljningen av receptfria läkemedel. Förbundet ska också erbjuda medlemskommunerna kompetens avseende medlemmarnas arbete med frivilliga åtaganden inom miljöområdet samt lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet som respektive medlem efterfrågar inom förbundets kompetensområde. Förbundet ska besvara remisser från medlemmarna, svara för information inom verksamhetsområdet, bistå medlemmarna med expertkunskaper inom verksamhetsområdet samt delta i kommunernas krisberedskapsplanering. Syftet med tillsynen är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Med tillsyn avses såväl granskning som rådgivning och information. Verksamhetsidé Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund ska tillsammans med kommunmedborgare och det lokala näringslivet medverka till ett långsiktigt hållbart samhälle i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Förbundets verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och tillsynen ska bedrivas så att största möjliga nytta för miljö och hälsa uppnås. Verksamheten ska präglas av rättssäkerhet och professionalism. Kompetens, kreativitet, etik och moral, arbetsglädje och serviceanda är ledord för förbundets arbete. Medlemskommunernas invånare och besökare ska ha förtroende för Södertörns miljöoch hälsoskyddsförbunds kontrollverksamhet. Våra företagare ska ha tilltro till kontrollen och uppleva den som meningsfull. Mål Förbundet ska bidra till att medlemskommunerna kan utvecklas på ett sådant sätt att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Företag, verksamheter och enskilda ska ha en god egen förmåga att följa lagstiftningen inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet. Tillsynen ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, folkhälsomålen och de övergripande målen för livsmedelstillsynen. BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 5 TEL ORG NR POSTADRESS HANINGE FAX SMOHF - ett samarbete mellan kommunerna Haninge Nynäshamn Tyresö

2 Sid 2 (17) Insatserna ska inriktas mot de verksamheter där största möjliga nytta för miljö och hälsa kan uppnås. Förbundets mål för perioden utgår från de nationella miljö- och folkhälsomålen samt länsstyrelsens Miljömål för Stockholms län. De huvudområden förbundet särskilt skall rikta tillsynen mot är: Friska vatten, Frisk luft och minskad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Goda inomhusmiljöer, Trygga livsmedel och dricksvatten av god kvalitet samt Receptfria läkemedel. Därutöver ska förbundet arbeta med huvudområdena Effektivitet och kvalitet, Ekonomi, Personal, Interna miljömål samt Krisberedskap. Årliga verksamhetsplaner Inför varje nytt år analyserar förbundet tillsynsbehovet och tar fram en behovsutredning. Utifrån förbundets resurser prioriteras de insatser som ska genomföras vilket konkretiseras i årliga verksamhetsplaner. Riskbedömning Grunden för förbundets arbete med tillsyn och kontroll är att den är riskbaserad, vilket innebär att verksamheter med högre risk prioriteras. Detsamma gäller vid prioriteringen av de mål som ska gälla för den aktuella perioden. För respektive område beskrivs risken för påverkan av hälsa och miljö om förbundet inte uppnår satta mål. Risken att mål inte uppnås kan bero på flera olika anledningar. Det finns ett antal risker som är gemensamma för flera av målen, såväl externa som interna risker. Exempel på externa risker är att förbundet inte är ensam aktör, lagstiftningen förändras kontinuerligt och att samhällsutvecklingen i medlemskommunerna kan ändra förutsättningarna. Vad gäller intern risk så är bemanningen avgörande för att kunna uppnå målen. Det gäller såväl antal personal som kompetens. Förbundet arbetar kontinuerligt för att minska dessa risker.

3 Sid 3 (17) FRISKA VATTEN Förbundets medlemskommuner är kustkommuner vilket medför att vatten är en central fråga. Det är viktigt att förbundet arbetar för vatten av god kvalitet såväl vad det gäller dricksvatten som recipient och badvatten. Förbundet kommer därför särskilt att arbeta med följande nationella miljö- och folkhälsomål: Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Sunda och säkra miljöer Gott skydd mot smittspridning MÅL 1 Halterna av föroreningar i mark och vatten ska vara så låga att de inte har någon negativ inverkan på människors hälsa, ger förutsättningarna för biologisk mångfald och möjligheter till allsidig användning av mark och vatten. EU beslutade år 2000 om ett ramdirektiv för vattenpolitik i unionen ett arbete som förbundet som myndighet är delaktigt i. Övergödningen utpekas i direktivets åtgärdsprogram som det största hotet mot våra vattenförekomster. Övergödning innebär att mer av de naturliga näringsämnena kväve och fosfor tillförs än vad som är naturligt. Viktiga källor är jordbruket, avloppsutsläppen och trafiken. Övergödningen medför att tillväxten av alger och andra vattenväxter gynnas, vilket kan leda till en rad negativa effekter såsom algblomning, vattengrumling, syrebrist och förändringar i artsammansättningen. För de större sjöarna, kusten och längre vattendrag har miljökvalitetsnormer fastställts, vilka inte får överskridas. Förbundet ska prioritera tillsynen över de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk eller kemisk status. Delmål 1:1 Samtliga avloppsanläggningar som är dimensionerade för fler än 25 personekvivalenter ska senast 2015 uppfylla kraven för totalfosfor och BOD7. Syftet är att minska utsläppen av näringsämnen från avloppsanläggningar, vilket är en av de viktigaste åtgärderna som kan genomföras för att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar och kustvatten. Målsättningen är att samtliga reningsverk senast 2015 uppfyller kraven i de regionala miljömålen, vilket för nytillkommande anläggningar innebär 0.3 mg/l för totalfosfor och 10 mg/l för BOD7. För befintliga anläggningar är kraven 0.5 mg/l för totalfosfor och 15 mg/l för BOD7. Krav kommer att ställas på ombyggnad och förbättringar på de anläggningar som i dagsläget inte klarar de uppställda kraven. Provtagning av anläggningarna måste utföras för att se att tillräcklig rening uppnås. - Antal anläggningar som uppfyller kravet på högsta utsläppshalter/totalt antal (%).

4 Sid 4 (17) Delmål 1:2 Samtliga enskilda avloppsanläggningar som är dimensionerade för 25 eller färre personekvivalenter och som omfattas av inventeringsuppdraget från Haninge kommun ska senast 2015 uppfylla lagstiftningens krav. Syftet är att minska såväl utsläppen av näringsämnen som risken för smittspridning från avloppsanläggningarna. Att säkerställa att anläggningarna uppfyller lagstiftningens krav är en av de viktigaste åtgärderna som kan genomföras för att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar, kustvatten samt grundvatten. Målsättningen är att de ca enskilda avlopp som omfattas av inventeringsuppdraget från Haninge kommun ska uppfylla lagstiftningens krav senast Uppdraget från Haninge kommun omfattar en inventering för att bedöma statusen på anläggningarna. Därefter följer ett omfattande arbete att ställa krav och handlägga ansökningar om nya eller förbättrade avloppsanläggningar. - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/totalt antal (%). - Antal anläggningar med krav på miljöförbättrande åtgärder/totalt antal (%). Delmål 1:3 Samtliga djurhållare med fler än 30 djurenheter ska senast 2015 uppfylla lagstiftningens krav på gödselhantering. Syftet är att minska utsläppen av näringsämnen till luft och vatten då gödselhanteringen i lantbruket är en viktig aspekt vad gäller övergödning av våra sjöar, vattendrag och kustvatten. I Haninge och Nynäshamn finns många djurhållare och det handlar då i de flesta fall om hästar. Med hantering avses både förvaring och spridning. Många djurhållare saknar tät gödselförvaring och tillräcklig spridningsareal. Målsättningen är att samtliga djurhållare med fler än 30 djurenheter senast 2015 uppfyller lagstiftningens krav på gödselhantering. Tillsynen bidrar till bättre vattenmiljöer, uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/antal inspekterade (%). - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/totalt antal (%). Delmål 1:4 Minst ett projekt om egenkontroll ska genomföras varje år så att alla verksamheter med fast årlig tillsynsavgift inom miljötillsynen har godtagbar egenkontroll till Syftet är att säkerställa att verksamhetsutövaren har en bra förståelse för hur verksamheten påverkar eller riskerar påverka hälsa och miljö samt att åtgärder vidtas för att förebygga detta så att allvarlig hälso- eller miljöpåverkan inte ska uppkomma. Verksamhetsutövarens ansvar att ha en bra egenkontroll är en grundläggande del i miljöbalkens syfte och den gäller alla som bedriver en verksamhet. Genom att bedriva tillsyn på egenkontrollen så stöder förbundet verksamhetsutövaren i detta arbete. Målsättningen är att alla verksamheter med fast årlig tillsynsavgift inom miljötillsynen senast 2015 ska ha en godtagbar egenkontroll.

5 Sid 5 (17) - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/antal inspekterade (%). - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/totalt antal (%). Delmål 1:5 Minst en aktivitet riktad mot vattenförekomster ska genomföras varje år fram till Syfte är att genomföra tillsynsaktiviteter som bidrar till att miljökvalitetsnormen God status ska kunna uppnås till Inom förbundets område finns, förutom kuststräckan, följande vattenförekomster: Husbyån, Vitsån, Tyresån, Drevviken, Grindsjön, Muskan, Västra Styran, Muskån och Fitunaån. Vattenmyndigheten har fastställt åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna 2015/2021. Dessa åtgärder följs upp av myndigheten varje år. Medlemskommunerna har ett stort ansvar i att arbeta med dessa åtgärder, men vissa av dem ligger inom vårt ansvarsområde. Förbundet ansvarar för tillsynen över miljöfarliga verksamheter inom avrinningsområdena. - Antal genomförda aktiviteter. MÅL 2 Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning, inriktningen är att målet skall nås till år Kommunernas kustnära områden är attraktiva för såväl fritids- som permanentboende. Förbundet ser en ökad permanentning inom flertalet fritidshusområden. Såväl permanentningen som den höjda standarden i form av vattentoaletter, disk- och tvättmaskiner etc. ökar uttaget av grundvatten vilket i sin tur ökar risken för brist på dricksvatten samt inträngning av saltvatten. Förbundet kan påverka uttaget av grundvatten genom att informera, bedriva tillsyn och vid prövningen av avloppsansökningar. Delmål 2:1 Grundvatten i kust och skärgård ska skyddas mot överuttag. Syftet med aktiviteten är att minska risken att ett överuttag av grundvatten sker. Uttagen av grundvatten ska inte vara större än nybildningen. Ett tecken på överuttag är förhöjda kloridhalter då Östersjövatten eller relikt grundvatten kan tränga in i grundvattnet vid för stora uttag. Målsättningen är att samtliga vattentäkter har en kloridhalt som understiger 50 mg/l. Målsättningen är att genom att begära in kloridanalyser och använda dessa vid prövningen av ansökan om enskilda avlopp motverkar vi ett överuttag av dricksvatten. - Antal dricksvattentäkter med kloridhalt överstigande 50 mg per l/totalt antal analyser som har inkommit vid ansökan.

6 Sid 6 (17) FRISK LUFT OCH MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Luften ska vara så ren och halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras så att den biologiska mångfalden bevaras och människors hälsa inte skadas. De fyra vanligaste växthusgaserna är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade gaser. Samtliga regleras av Kyotoprotokollet. Utsläppskällorna är främst användandet av fossila bränslen, jordbruket, avfallshantering och industriprocesser. Förutom växthusgaser innehåller utsläppen luftföroreningar som till exempel inandningsbara partiklar, ozon och organiska kolväten. Här har biltrafiken och småskalig vedeldning störst påverkan lokalt sett. Energiproduktionen påverkar nästan alla miljömål på olika sätt. Det medför att effektiv energianvändning, med minskad energiproduktion som följd, bidrar positiv till många miljömål. Förbundet kommer därför särskilt att arbeta med följande nationella miljö och folkhälsomål: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan MÅL 3 Utsläppen av fluorerade växthusgaser till atmosfären ska minska. Köldmedier används i bland annat kylar, frysar, luftkonditioneringsanläggningar och värmepumpar. Det finns många olika typer av köldmedier. Fluorerade köldmedier bidrar till växthuseffekten. HCFC-föreningar bryter även ner ozonskiktet, vilket innebär att mer UV-strålning når ner till jordytan. Delmål 3:1 Läckage av köldmedier ska minska med 50 % till år 2015, med 2011 (rapportering för 2010) som basår. Syftet är att genom granskning och krav på täthetskontroll minska utsläppsmängderna och därmed klimatpåverkan från dessa anläggningar. För att ytterligare minska utsläppen följs återkommande läckage upp och krav ställs på att åtgärder vidtas eller att handlingsplaner tas fram. Under 2009 släpptes kg ut i atmosfären från anläggningar i förbundets medlemskommuner. Målsättningen är att halvera läckaget av köldmedier till Läckage av köldmedia per år (kg). - Minskning av läckage jämfört med målåret (%). MÅL 4 Minst en aktivitet ska genomföras årligen med inriktning mot energianvändning. Syftet är att genom tillsyn minska energianvändningen och öka energieffektiviseringen, vilket bidrar till att hushålla med resurserna samtidigt som det har en positiv inverkan på flera av miljö- och klimatmålen. - Antalet genomförda aktiviteter.

7 Sid 7 (17) GIFTFRI MILJÖ Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det innebär att halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll sett i ett generationsperspektiv. Målet om giftfri miljö är svårt att nå, men alla kan bidra till att minska kemikalieanvändningen och att hantera farliga kemikalier på ett säkrare sätt ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Många gifter får vi i oss via livsmedel. En del av de gifter och metaller som släpps ut i avloppsvattnet fastnar i slammet. Samtidigt som vi måste begränsa utsläpp av fosfor och kväve från avloppen till mark och vatten, måste vi försöka ta hand om och utnyttja den fosfor som finns i avloppsslammet. Fosfor är en ändlig resurs. Genom att använda det slam som uppkommer i enskilda avlopp liksom i reningsverken som gödning på åkermark kan fosfor återföras i systemet utan att ny fosfor behöver brytas i samma omfattning. Det är därför viktigt att utsläppen av olika miljögifter i avloppsvattnet begränsas så att slamkvaliteten är så bra att den kan nyttiggöras. Tungmetaller och andra miljögifter, har också betydelse för den ekologiska statusen i våra vatten. Genom tillsyn och information kan mängden farliga ämnen och metaller minska i samhället. Förbundet kommer därför särskilt att arbeta med följande nationella miljöoch folkhälsomål: Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Hav i balans God bebyggd miljö MÅL 5 Spridning av naturfrämmande ämnen och tungmetaller från mänsklig påverkan ska minska. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen ska minska så att deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Delmål 5:1 Minst två aktiviteter ska genomföras årligen för att bidra till bra slamkvalitet. Syftet är avloppsslammet ska vara tillräckligt fritt från föroreningar så att det kan återföras till produktiv jordbruksmark. Många miljöfarliga verksamheter har utsläpp av avloppsvatten innehållande oljeförorening, metaller och andra miljögifter. Genom riktade aktiviteter mot dessa verksamheter kan kvaliteten på avloppsslammet upprätthållas eller förbättras. Detta bidrar till att fosfor kan återföras till produktiv jordbruksmark. - Antalet genomförda aktiviteter. - Förändringen av mängden föroreningar i slammet från de kommunala avloppsreningsverken. Det avloppsvatten som skickas till Henriksdals avloppsreningsverk omfattas inte.

8 Sid 8 (17) Delmål 5:2 Samtliga inspekterade verksamheter ska följa avfallsförordningens regler om farligt avfall. Syftet är att hanteringen av avfall inte ska förorena mark, vatten och luft samt att mer avfall kan återvinnas eller återanvändas. Felaktig hantering av farligt avfall kan leda till förorening av mark och vattenområden. Tillsynen bidrar till måluppfyllelsen för Giftfri miljö samtidigt som det ger effekt på miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna och de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Rätt hantering av farligt avfall bidrar även till att mer avfall kan återvinnas eller återanvändas eftersom de fraktionerna då blir renare. Många små verksamheter har bristfällig hantering av farligt avfall och genom tillsyn och information får de kunskap om vilka krav som gäller för deras verksamhet. - Antalet inspekterade verksamheter med godtagbar hantering av farligt avfall/totalantalet inspekterade verksamheter (%). Delmål 5:3 Fastigheter innehållande förhöjda halter av PCB ska saneras senast Syftet är att minska risken för spridning av PCB till omkringliggande mark eller vattenområden. PCB är farligt för miljön och människors hälsa. Det tas lätt upp av levande organismer och har skadliga effekter på fortplantningsförmåga, immunförsvar och nervsystem hos både djur och människor. Via läckage från fogar och felaktig hantering av PCB-haltigt rivningsmaterial har PCB fått en så storskalig spridning att vi kan finna spår av det överallt omkring oss. Intaget via livsmedel är avgörande för den halt vi har i kroppen. Alla byggnader, förutom en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader som är uppförda eller renoverade under åren , ska därför inventeras och saneras med avseende på PCB-produkter. Om saneringen inte sker med stora försiktighetsmått kan risken med själva saneringen vara större än om de PCB-haltiga fogarna får sitta kvar i byggnaden. För att säkerställa att saneringen utförs med bästa möjliga teknik ska oanmälda inspektioner genomföras vid alla saneringar. - Antalet sanerade fastigheter av totalantalet fastigheter som ska saneras (%). GODA INOMHUSMILJÖER Kommuninnevånarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö ska erbjudas goda inomhusmiljöer som främjar hälsan och miljön. Det ska inte vara någon risk att vara inomhus i sin bostad eller ha sitt barn på förskolan på grund av dålig inomhusmiljö. Det ska heller inte vara någon risk att gå till sin fotvårdare, tatuerare eller besöka sin frisör på grund av bristande hygien. Vi prioriterar vår tillsyn utifrån vilka risker verksamheten hanterar och vilken målgrupp de vänder sig till. Förbundet kommer särskilt att arbeta med följande nationella miljö- och folkhälsomål: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Gott skydd mot smittspridning Sunda och säkra miljöer och produkter

9 Sid 9 (17) MÅL 6 Att vistas i offentliga lokaler, lokaler för hygienisk behandling m.fl. ska inte påverka hälsan negativt. Målet med tillsynen är att samtliga verksamhetsutövare ska känna till sina skyldigheter avseende egenkontroll samt ha dokumenterade rutiner för att kunna kontrollera och följa upp sin verksamhet så den inte orsakar negativa effekter på hälsan hos dem som vistas i lokalerna eller utnyttjar tjänsterna. Eftersom det är verksamhetsutövaren som kan minimera risker i sin verksamhet har de ansvaret att kontrollera och undersöka för att konstatera eventuella risker. Därför kommer förbundet särskilt fokusera tillsynen på verksamheternas egenkontroll. Vi kommer att bedriva vår tillsyn på det mest effektiva sättet. Det kan vara att inspektera verksamheter, hålla informationsmöten om egenkontroll för verksamhetsutövare eller på andra sätt bedriva vår tillsyn. Delmål 6:1 Samtliga anmälningspliktiga offentliga lokaler och hygieniska verksamheter ska senast 2015 ha en dokumenterad egenkontroll. Syftet är att säkerställa att anmälningspliktiga verksamheter har en dokumenterad egenkontroll utifrån att de som utnyttjar tjänsterna inte ska utsättas för hälsorisker. Skolor, förskolor och bassängbad ska ha rutiner för kontroll av inomhusmiljön, t ex ventilation och buller samt ha rutiner för hygienen. Exempelvis är hygienen viktig på en förskola eller i ett bassängbad för att minska risken för smittspridning. Fotvårdare, tatuerare och akupunktörer hanterar risker då de i sin behandling penetrerar huden vilket kan orsaka blodvite. Därför är det mycket viktigt att dessa verksamheter har fungerande hygienrutiner, exempelvis att verktyg som används i behandlingen rengörs/steriliseras mellan varje kund, att de städar sina lokaler väl och tillräckligt ofta. - Antal verksamheter med dokumenterad egenkontroll/totalt antal verksamheter. Delmål 6:2 Samtliga ej anmälningspliktiga offentliga lokaler och hygieniska verksamheter ska senast 2015 känna till egenkontrollkravet. Syftet är att säkerställa att ej anmälningspliktiga verksamheter har kännedom om kravet på egenkontroll utifrån att de som utnyttjar tjänsterna inte ska utsättas för hälsorisker. Det finns verksamheter som förbundet har tillsynsansvar över som är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken. De ska precis som de anmälningspliktiga verksamheterna ha rutiner för att kunna kontrollera och följa upp sin verksamhet så den inte orsakar olägenheter för människors hälsa och miljö. Exempel på offentliga lokaler är idrottsanläggningar, vårdlokaler, hotell och campinganläggningar. Det handlar t ex om att ventilation och ljudnivå regelbundet kontrolleras i en idrottslokal. Exempel på hygieniska verksamheter är frisörer, massörer och naprapater och för dessa verksamheter är hygienen viktig, varför de ska ha hygienrutiner. - Antal besökta verksamheter som har blivit informerade om egenkontrollansvaret/ totalt antal.

10 Sid 10 (17) MÅL 7 Inomhusmiljön i bostäder ska inte påverka hälsan negativt. Miljömålet god bebyggd miljö ställer krav på att byggnader som påverkar hälsan negativt ska åtgärdas senast år I Haninge, Nynäshamn och Tyresö bor många personer i flerbostadshus. Vi tillbringar en stor del av vår tid inomhus. Därför är det viktigt att inomhusmiljön i bostäderna inte orsakar olägenheter för de boende. Det är mycket som påverkar hur inomhusmiljön är i en bostad. Om inte ventilationen fungerar som den ska finns risk att de föroreningar som uppkommer i bostaden inte vädras ut i tillräcklig omfattning. Om bostaden inte är tillräckligt ljudisolerad finns risk att störningar uppkommer för de boende. Därför är viktigt att kontinuerligt kontrollera exempelvis ventilationen, fukt, mögel och buller för att snabbt kunna åtgärda eventuella fel. Målet med tillsynen är att samtliga fastighetsägare av flerbostadshus ska känna till sina skyldigheter avseende egenkontroll. De ska ha rutiner för att kunna kontrollera och följa upp sin verksamhet så den inte orsakar negativa effekter på hälsan hos dem som vistas i bostäderna. Delmål 7:1 Större bostadsföretag (>400 lägenheter) ska senast 2015 uppfylla egenkontrollkravet. Syftet är att boendemiljön ska bli bättre genom att fastighetsägarna uppfyller egenkontrollkravet och har rutiner för olika riskmoment. De stora bostadsföretagen har många hyresgäster, vilket innebär att det är många som är berörda av att inomhusmiljön i deras bostäder är bra. Förbundet bedriver återkommande tillsyn över dessa fastighetsägare. I vår tillsyn informerar vi om egenkontrollkravet och kontrollerar att deras egenkontroll fungerar. - Antal bostadsföretag som uppfyller egenkontrollkravet/totalt antal. Delmål 7:2 Mindre bostadsföretag (400 eller färre lägenheter) ska känna till egenkontrollkravet senast 2013 samt senast 2015 uppfylla egenkontrollkravet. Syftet är att boendemiljön ska bli bättre genom att fastighetsägarna uppfyller egenkontrollkravet och har rutiner för olika riskmoment. Förbundet har tillsynsansvar över mindre bostadsföretag/föreningar, exempelvis bostadsrättsföreningar. Det är verksamheter som förbundet hittills inte regelbundet bedrivit tillsyn över och förbundet kommer därför fram till 2013 fokusera på olika informationsinsatser. Målsättningen är att samtliga verksamheter senast 2015 ska uppfylla egenkontrollkravet. - Antal mindre bostadsföretag som är informerade om egenkontrollkravet/totalt antal. - Antal mindre bostadsföretag som uppfyller egenkontrollkravet/totalt antal. Delmål 7:3 Samtliga bostadsföretag och föreningar ska senast 2020 ha en radonhalt i sina bostäder som understiger 200 Bq/m 3. Syftet är att radonhalterna ska vara så låga att risken att utveckla lungcancer pga. radon i inomhusluften ska minska.

11 Sid 11 (17) Radon är en gas som finns naturligt i marken. Den kan även finnas i byggnadsmaterial i form av lättbetongblock från framförallt 60 och 70-talet. Radon avgår från marken eller från byggnadsmaterialet och kommer in i bostaden. Ligger bostaden i markplan eller om ventilationen inte fungerar som den ska, finns risk att radonhalten i bostaden ökar. Riktvärdet för hör mycket radon det får finnas i en lokal eller bostad är 200 Bq/m 3. Målsättningen är att genom tillsyn få fastighetsägare av flerbostadshus att mäta radonhalten i sina bostäder och åtgärda dessa om radonhalten överstiger 200 Bq/m 3. Att kontrollera radonhalten är en del av fastighetsägarnas egenkontroll. - Antal radonmätta fastigheter av flerbostadshus/totalt antal. - Antal fastigheter av flerbostadshus med radonhalt överstigande 200 Bq per m 3 /totalt antal. TRYGGA LIVSMEDEL OCH DRICKSVATTEN AV GOD KVALITET Livsmedelslagstiftningens mål är att konsumenter ska ha säkra, trygga livsmedel och goda grunder för val av produkt. Med säkra livsmedel menas att de inte är skadliga för hälsan eller otjänliga, t.ex. ruttna eller har avvikande lukt. Med goda grunder för val av produkt menas att varorna är korrekt mäkta. Felaktig märkning kan vara en fara för hälsan. Livsmedel ska också presenteras på ett sådant sätt att konsumenterna inte blir lurade. Livsmedelsföretagaren själv är den som har ansvaret för att de krav i lagstiftningen som gäller för hans verksamhet uppfylls. Förbundets uppgift är att kontrollera att livsmedelsföretag uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen och att se till att brister rättas till. Kontrollen ska vara riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. MÅL 8 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontroll av att livsmedel på marknaden är säkra och att konsumenten kan välja produkt utifrån goda grunder ska utföras med effektiva och ändamålsenliga metoder. Att livsmedel är säkra och att konsumenterna har god grund för att kunna välja en bra produkt när de handlar eller äter ute är ledord i förbundets kontrollverksamhet. För att kunna bedriva kontrollen på bästa sätt är det viktigt att hela tiden använda de mest effektiva och ändamålsenliga metoder anpassade efter just den bransch eller verksamhet som kontrolleras. Delmål 8:1 Nya livsmedelsföretagare ska kontrolleras inom 4 8 veckor efter att verksamheten startat. Syftet med att snabb kontroll är att säkerställa att konsumenten får säkra livsmedel. De som har en mer komplicerad verksamhet ska få kontroll inom 4 veckor och de med enklare hantering inom 8 veckor efter verksamhetsstart.

12 Sid 12 (17) - Antal nystartade verksamheter som fått kontroll inom 4 respektive 8 veckor/totalt antal nystartade verksamheter. Delmål 8:2 Alla livsmedelsföretagare inom förbundets verksamhetsområde ska finnas med i vår tillsynsplan och få minst en kontroll inom en femårsperiod. Syftet är att förbundet genom regelbunden och planerad kontroll ska kunna bedöma om verksamhetsutövarna bedriver en verksamhet och har en livsmedelshantering som uppfyller lagstiftningens krav. Förbundet kommer årligen att genomföra minst tre riktade aktiviteter varav minst en inom dricksvattenkontrollen gällande livsmedelssäkerhet, t.ex. hygien, kunskap och livsmedelshantering. Kontrollen ska utföras regelbundet enligt den nationella riskklassningsmodellen. Verksamheter med en mer komplicerad och riskfull hantering tilldelas mer kontrolltid än de med mindre. Vid planeringen av de riktade aktiviteterna ska förbundet utgå från riskerna i verksamheten, erfarenhet i branschen, vad vi gjort i tidigare kontroller samt aktuell vetenskap. - Antal kontrollerade anläggningar/planerat antal. Delmål 8:3 Efter en uppföljande kontroll där verksamhetsutövaren inte vidtagit rättelse ska förbundet inom tre veckor besluta om sanktioner som föreläggande eller förbud för att få rättelse. Syftet är att kvalitetssäkra kontrollens effektivitet och att minimera risken att livsmedelssäkerheten under en längre tid äventyras för konsumenterna. Förbundet ska använda kontrollmetoder som är baserade på identifierade risker i olika typer av verksamheter. När brister observeras som innebär att livsmedelssäkerheten riskeras ska vi ställa krav på rättelse. Krav på rättelse görs genom olika sanktionsmetoder som föreläggande och/eller förbud. - Antal sanktionsbeslut i ärenden där rättelse ej vidtagits/totalt antal rättelser som ej vidtagits. Delmål 8:4 Varje år ska förbundet genomföra en riktad aktivitet gällande märkning/ presentation av livsmedel, t.ex. på menyer eller skyltar, och spårbarhet. Syftet är att särskilt lyfta fram kontrollen av märkning/presentation eftersom den utpekats som ett prioriterat område av livsmedelsverket. Märkning är ett område som uppmärksammats extra i systemet för riskklassificering genom att verksamheterna tilldelas extra tid för kontroll av området. Förbundet ska särskilt kontrollera märkning hos livsmedelsföretagare som utformar, märker och/eller förpackar livsmedel eftersom det är mer ändamålsenligt att kontrollera detta i ett tidigt skede i hanteringskedjan. - Antal kontrollerade anläggningar/planerat antal.

13 Sid 13 (17) Mål 9 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontrollverksamhet och kontrollverktyg ska kontinuerligt utvecklas och förbättras. Livsmedelslagstiftningen är målstyrd mot säkra livsmedel. Det leder till en flexibel tillämpning av reglerna. Många krav i EG-förordningarna beskriver en målsättning utan att exakt ange hur det ska utföras. Detaljregler finns inte och myndigheten ska göra riskbedömningar och utifrån dessa tillämpa reglerna. Detta förutsätter kunskap, kompetens och arbetsmetoder som bygger på riskanalys. Delmål 9:1 Inför varje år ska de branscher som ska kontrolleras ha sina kritiska moment ur ett livsmedelsperspektiv identifierade. Senast år 2015 ska samtliga branscher som vi kontrollerar ha kritiska moment identifierade. Syftet är att med branschvisa riskanalyser kvalitetssäkra att den operativa kontrollen sker riskbaserat, effektivt och ändamålsenligt. Den målstyrda lagstiftningen bygger på att de mest kritiska momenten kontrolleras i en anläggning. Förbundet ska som tillsynsmyndighet identifiera vilka kritiska moment som finns för olika branscher. Inom förbundets område finns 10 olika branscher, t ex butik, restaurang och vattenverk. Likartade verksamheter har likartade faror och risker. Genom att ta fram riskanalyser för olika branscher som används vid kontrollbesök, projektplanering och förstagångsbesök kan förbundet uppnå en ändamålsenlig och effektiv kontroll. - Antal branscher med identifierade kritiska moment/totalt antal branscher. Delmål 9:2 Samtliga dricksvattenanläggningar som försörjer max 50 personer eller producerar <10 m 3 ska vara identifierade och inspekterade senast Syftet är att konsumenter av vatten från dricksvattentäkter som de inte själva inte har rådighet över ska ha dricksvatten av god kvalitet. Förbundet kommer att genomföra en inventering av gemensamma dricksvattenanläggningar med fokus på de som försörjer fler än 20 personer. I samband med detta kommer förbundet att informera om skyldigheten att bedriva egenkontroll. Vid tillsynen kontrolleras att anläggningen fungerar och sköts som den ska samt att egenkontroll finns. - Antal inspekterade anläggningar/antal identifierade. RECEPTFRIA LÄKEMEDEL Receptfria läkemedel får säljas i anläggningar som är anmälda till Läkemedelsverket. Förbundet ska inte göra någon prövning av vilka anläggningar som får sälja receptfria läkemedel, utan bedriver enbart kontroll samt uppföljning av enklare brister. Större brister hanteras av Läkemedelsverket. Förbundet ska genom kontroll se till att verksamhetsutövarna säljer receptfria läkemedel på ett säkert sätt och följer gällande lagar och bestämmelser.

14 Sid 14 (17) MÅL 10 Receptfria läkemedel ska säljas på ett säkert sätt. Syftet är att genom kontroll se till att verksamhetsutövarna uppfyller de lagstadgade kraven för försäljning av receptfria läkemedel. Samtliga verksamheter som säljer receptfria läkemedel ska kontrolleras i tre-årsintervall. Förbundet kontrollerar att försäljning och hantering av receptfria läkemedel sker på rätt sätt utifrån centralt framtagen checklista. - Antal kontrollerade verksamheter/totalt antal. EFFEKTIVITET OCH KVALITET Förbundets verksamhet ska utmärkas av rättsäkerhet, hög kvalitet, effektivitet och serviceanda. Verksamhetsutövare och kommunmedborgare ska anse att det är enkelt att komma i kontakt med förbundet och att de får en rättvis och god service vid kontakt med förbundet. MÅL 11 Förbundet ska lämna god service och förutsättningarna ska vara tydliga. Förbundet ska lämna god service utifrån den roll vi har. Synpunkter från dem vi har kontakt med är mycket viktiga för att vi kontinuerligt ska kunna utveckla arbetssätt, informationsmaterial etc. De som har ärenden hos förbundet ska kunna förutse ärendets gång, vilken som är handläggare, bedömd handläggningstid och eventuella kostnader. Delmål 11:1 Förbundet ska minst uppnå Nöjd-Kund-Index 65 i Sveriges Kommuner och Landstings kommande undersökning (år 2013) gällande Företagsklimat samt 70 i nästkommande mätning (år 2015). Syftet är att förbundet ska lämna en service som upplevs som bra samtidigt som hög rättssäkerhet ska gälla. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför servicemätningar av kommunernas myndighetsutövning. Fem myndighetsområden undersöks, varav Miljö- och hälsoskydd är ett. Företagare som haft ett ärende hos förbundet får svara på enkät med frågor inom följande servicefaktorer: information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. - SKLs mätning SKLs mätning Delmål 11:2 Kundenkäter ska genomföras vartannat år riktade mot privatpersoner. Syftet är att förbundet ska lämna en service som upplevs som bra samtidigt som hög rättssäkerhet ska gälla. Det är viktigt att förbundet får del av de synpunkter våra brukare har för att på ett bättre sätt kunna utveckla verksamheten. - Genomförda enkäter.

15 Sid 15 (17) Delmål 11:3 Servicegarantier ska från 2012 finnas för samtliga aktuella ärendetyper. Syftet är att den som söker tillstånd eller lämnar in en anmälan ska veta vad denne kan förvänta sig när denne använder våra tjänster. Servicegarantierna ska också innehålla förbundets förväntningar på brukaren för att ge förutsättningar så att tjänsten kan utföras på ett bra sätt. - Antal servicegarantier/totalt antal identifierade områden. Delmål 11:4 Förbundet ska aktivt informera om verksamhet och resultat för allmänheten på ett lättillgängligt sätt. Syftet är att allmänheten på ett enkelt sätt ska kunna ta del av informationsmaterial, blanketter, taxor, resultat från tillsyn mm. Förbundet ska erbjuda flera olika informationsvägar som t ex hemsida, servicetelefon, media och informationsträffar. Förbundet ska arbeta med att anpassa informationen utifrån olika behov. - Sveriges kommuner och landstings mätning Sveriges kommuner och landstings mätning Genomförda kundenkäter. - Utvärdering av projekt. MÅL 12 Förbundets metoder och arbetssätt ska vara effektiva och rättssäkra. Förbundets personal handlägger fler ärenden och utövar mer tillsyn jämfört med tidpunkten för förbundsbildningen. För att det ska vara möjligt att utföra det ökade arbetet med i stort befintlig bemanning är det viktigt att kontinuerligt se över rutiner och arbetssätt för att kunna frigöra tid. Det gäller såväl hanteringen av ärenden och tillsyn som administrativa rutiner. Delmål 12:1 Förbundet ska ha aktuella process- och rutinbeskrivningar. Syftet är att identifiera effektiva arbetssätt, kvalitetssäkra det dagliga arbetet samt ge enhetlig ärendehantering. Materialet ska finnas lätt tillgängligt. - Antal process- och rutinbeskrivningar/totalt antal identifierade områden. Delmål 12:2 Årliga kompetensutvecklingsplaner ska finnas som följer verksamhetsplanen. Syftet är att förbundet ska ha aktuell kunskap inom såväl den löpande ärendehandläggningen som de projekt som genomförs. - Antal överklaganden där förbundet fått rätt/totalt antal överklagade ärenden. - Genomförda enkäter.

16 Sid 16 (17) EKONOMI Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund ska som kommunalförbund ange finansiella mål samt mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Syftet med förbundet är att bedriva den verksamhet som anges i förbundsordningen och de finansiella målen behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer behövs för att visa vad som ryms inom de finansiella målen, dvs. kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget tydligt. MÅL 13 Förbundet ska ha en budget i balans och eftersträva en kostnadseffektiv myndighetsutövning. Förbundet är en liten organisation med snäva ekonomiska marginaler vilken medför att förbundet måste ha en god kontroll på budget och verksamhet för att aktivt kunna anpassa verksamheten efter ändrade förutsättningar. PERSONAL Personalen är förbundets viktigaste resurs och en förutsättning för att uppdraget ska kunna genomföras. Förbundet är därför helt beroende av medarbetare som är motiverade, engagerade, har en hög kompetens och ork att genomföra uppdraget. Genom ett förebyggande arbetsmiljöarbete, en aktiv friskvård, långsiktig kompetensutveckling och en strategisk kompetensförsörjning ska förbundet säkerställa att förbundet är en attraktiv arbetsgivare och därmed personalförsörjningen. Förbättringar av arbetssituationen ska syfta till låg sjukfrånvaro och få rehabiliteringsfall trots ökade krav på effektivitet och kvalitet. Det ska också göra det lättare för förbundet att rekrytera och behålla medarbetare. MÅL 14 Förbundets medarbetare ska arbeta i en god arbetsmiljö. Genom ett förebyggande arbetsmiljöarbete ska Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund eftersträva att samtliga anställda känner trivsel och trygghet i arbetet. Målsättningen är att förbundets medarbetare ska verka i en säker och utvecklande arbetsmiljö som är anpassad till allas olika förutsättningar där fysiska såväl som psykosociala arbetsmiljörisker förebyggs. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är förbundets verktyg för att uppnå målsättningen och ska ingå som en naturlig del i verksamheten. Förbundets samverkansmöten ersätter skyddskommitté.

17 Sid 17 (17) MÅL 15 Förbundets medarbetare ska genom friskvård ges möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. Friskvården är en medveten satsning på förbundets medarbetare. Grundidén med friskvården är att skapa förutsättningar för alla medarbetare att kunna ta ett större ansvar för sin egen hälsa. Friskvården ska bidra till insikt om att livsstil påverkar hälsan och arbetsresultat samt uppmuntra till att alla medarbetare kan leva ett balanserat liv så att man har psykiska och fysiska förutsättningar att klara vardagens krav i ett långt tidsperspektiv. Målsättningen är att personalen utnyttjar möjligheten till friskvård samt har en hög frisknärvaro. INTERNA MILJÖMÅL MÅL 16 Förbundet ska vara en god förebild genom att ständigt arbeta för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Förbundet bedriver själv en verksamhet som påverkar miljön. Det är viktigt att förbundet aktivt arbetar för att den negativa påverkan ska bli så liten som möjligt - såväl ur miljösynpunkt som för att verka som en god förebild. Förbundet ska titta på olika alternativa miljödiplomeringar i syfte att på ett samlat och aktivt sätt arbeta för att minska den egna miljöbelastningen. Målsättningen är att förbundet ska vara miljödiplomerat senast under KRISBEREDSKAP MÅL 17 Förbundets verksamhet ska fungera även vid kriser och andra extraordinära händelser. Förbundet ska ha en beredskap för att kunna fullgöra arbetsuppgifter även vid extraordinära händelser. Det handlar bl a om att ha aktuella krishanteringsplaner.

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Miljötillsynsavdelningen

Miljötillsynsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Arbetar för tillsynsnämnden 17 personer: 15 inspektörer, 1 registrator och 1 chef Mellan 36 och 68 år Olika utbildningar och erfarenheter Mål för vårt arbete Att kommunens invånare

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Anna Kristoffersson, miljöförvaltningen Innehåll Om den nya taxan Vad ingår i tillsynsavgiften? Hur är taxan uppbyggd? Grundavgift

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Bilaga 1A till förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 1 (7) Fasta avgifter och er för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling

Laholms kommuns författningssamling Laholms kommuns författningssamling 2.8.1 A Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, taxebilaga A Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Fastställd av nämnden: 2014-01-22 4 2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden Verksamhetsplanens funktion Mål och uppdrag Nämndens uppdrag

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-08-28 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/516-406 Kommunstyrelsen Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-08-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-632 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Förslaget

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-05-20 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-632 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Förslaget

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten 2013-09-19 1 [6] Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde

Läs mer

Övergripande plan med budget 2013-2015

Övergripande plan med budget 2013-2015 s handling 8/2012 Övergripande plan med budget 2013-2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta 1.1 Ansvarsområde Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖBALKEN TAXEBILAGA 1 Antagen av Kf i Habo 2012-10-25 86 Kf i Mullsjö 2012-06-19 53 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna verksamheter (avlopp, värmepumpar etc.) Avgift 2014 (kr) av ansökan

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd AVGIFT ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Beslut i nämnden: 32/14 2014-05-14, Dnr SRMH: 2014-1.54

Verksamhetsplan 2015. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Beslut i nämnden: 32/14 2014-05-14, Dnr SRMH: 2014-1.54 Verksamhetsplan 2015 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Beslut i nämnden: 32/14 2014-05-14, Dnr SRMH: 2014-1.54 Innehållsförteckning Nämndens ansvar och uppgifter... 3 Utvecklingsområden... 3

Läs mer

Tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet 2015

Tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet 2015 Tjänsteutlåtande Chef 2014-11-14 Anne-Charlotte Glantz 08-590 973 72 Dnr: anne-charlotte.glantz@upplandsvasby.se MHN/2014:78 10052 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddsnämndens

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn!"""#$%&'()(*++(, $+!""#,) $-.+-/,, / $%&(* ($ $-,-. (.0 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt

Läs mer

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Taxebilaga 1 Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken i Grums kommun MILJÖFARLIG VERKSAMHET av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 förordningen

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa BLANKETT FÖR OLÄGENHETSANMÄLAN Personuppgifter Namn Boendeform Villa Hyresrätt Bostadsrätt Adress Ort mobil Ev. lägenhetsnr. Om annan boendeform, specificera nedan Personuppgifter

Läs mer

Avgifter för prövning och tillsyn

Avgifter för prövning och tillsyn Samhällsbyggnadsförvaltningen Avgifter för prövning och tillsyn Skydd av naturen av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015

Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015 Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015 Inledning Tillsynsplanering Hur Taxa och verksamhetsplanering Kommunexempel på hur man kan planera Behovsutredningar Varför

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Anmälan om störning/klagomål

Anmälan om störning/klagomål Anmälan om störning/klagomål Miljö- och byggnadsnämnden och miljö- och byggkontoret handlägger klagomål enligt miljöbalken, med syfte att undanröja olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö.

Läs mer

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2004 Miljötillsyn Frösunda västra industriområde MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 4/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 PROJEKT Förskolor Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera aktuella förskolor och med stöd av miljöbalken genomföra tillsyn på områdena hälsoskydd och

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

MOTALA KOMMUN. 03/KS 03491 KFS 2009:4 Ers KFS 2004:2 TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE

MOTALA KOMMUN. 03/KS 03491 KFS 2009:4 Ers KFS 2004:2 TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE MOTALA KOMMUN 03/KS 03491 KFS 2009:4 Ers KFS 2004:2 TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23, 24 gäller fr o m 2009-03-01. Taxa för prövning och tillsyn

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer