Mål för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 2012-2015"

Transkript

1 Datum: Dnr: Beslut , 46 Sid 1 (17) Handläggare: Jens Möller Tel: Direktionen Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Mål för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Förbundets uppdrag, som definieras i förbundsordningen, är att bedriva den prövning och tillsyn som kommunerna är skyldig att utföra enligt miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen och angränsande lagar, förordningar och föreskrifter. Därutöver ansvarar förbundet för de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom Miljö- och hälsoskyddsområdet, delar av tillsynen enligt Tobakslagen samt tillsynen över försäljningen av receptfria läkemedel. Förbundet ska också erbjuda medlemskommunerna kompetens avseende medlemmarnas arbete med frivilliga åtaganden inom miljöområdet samt lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet som respektive medlem efterfrågar inom förbundets kompetensområde. Förbundet ska besvara remisser från medlemmarna, svara för information inom verksamhetsområdet, bistå medlemmarna med expertkunskaper inom verksamhetsområdet samt delta i kommunernas krisberedskapsplanering. Syftet med tillsynen är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Med tillsyn avses såväl granskning som rådgivning och information. Verksamhetsidé Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund ska tillsammans med kommunmedborgare och det lokala näringslivet medverka till ett långsiktigt hållbart samhälle i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Förbundets verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och tillsynen ska bedrivas så att största möjliga nytta för miljö och hälsa uppnås. Verksamheten ska präglas av rättssäkerhet och professionalism. Kompetens, kreativitet, etik och moral, arbetsglädje och serviceanda är ledord för förbundets arbete. Medlemskommunernas invånare och besökare ska ha förtroende för Södertörns miljöoch hälsoskyddsförbunds kontrollverksamhet. Våra företagare ska ha tilltro till kontrollen och uppleva den som meningsfull. Mål Förbundet ska bidra till att medlemskommunerna kan utvecklas på ett sådant sätt att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Företag, verksamheter och enskilda ska ha en god egen förmåga att följa lagstiftningen inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet. Tillsynen ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, folkhälsomålen och de övergripande målen för livsmedelstillsynen. BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 5 TEL ORG NR POSTADRESS HANINGE FAX SMOHF - ett samarbete mellan kommunerna Haninge Nynäshamn Tyresö

2 Sid 2 (17) Insatserna ska inriktas mot de verksamheter där största möjliga nytta för miljö och hälsa kan uppnås. Förbundets mål för perioden utgår från de nationella miljö- och folkhälsomålen samt länsstyrelsens Miljömål för Stockholms län. De huvudområden förbundet särskilt skall rikta tillsynen mot är: Friska vatten, Frisk luft och minskad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Goda inomhusmiljöer, Trygga livsmedel och dricksvatten av god kvalitet samt Receptfria läkemedel. Därutöver ska förbundet arbeta med huvudområdena Effektivitet och kvalitet, Ekonomi, Personal, Interna miljömål samt Krisberedskap. Årliga verksamhetsplaner Inför varje nytt år analyserar förbundet tillsynsbehovet och tar fram en behovsutredning. Utifrån förbundets resurser prioriteras de insatser som ska genomföras vilket konkretiseras i årliga verksamhetsplaner. Riskbedömning Grunden för förbundets arbete med tillsyn och kontroll är att den är riskbaserad, vilket innebär att verksamheter med högre risk prioriteras. Detsamma gäller vid prioriteringen av de mål som ska gälla för den aktuella perioden. För respektive område beskrivs risken för påverkan av hälsa och miljö om förbundet inte uppnår satta mål. Risken att mål inte uppnås kan bero på flera olika anledningar. Det finns ett antal risker som är gemensamma för flera av målen, såväl externa som interna risker. Exempel på externa risker är att förbundet inte är ensam aktör, lagstiftningen förändras kontinuerligt och att samhällsutvecklingen i medlemskommunerna kan ändra förutsättningarna. Vad gäller intern risk så är bemanningen avgörande för att kunna uppnå målen. Det gäller såväl antal personal som kompetens. Förbundet arbetar kontinuerligt för att minska dessa risker.

3 Sid 3 (17) FRISKA VATTEN Förbundets medlemskommuner är kustkommuner vilket medför att vatten är en central fråga. Det är viktigt att förbundet arbetar för vatten av god kvalitet såväl vad det gäller dricksvatten som recipient och badvatten. Förbundet kommer därför särskilt att arbeta med följande nationella miljö- och folkhälsomål: Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Sunda och säkra miljöer Gott skydd mot smittspridning MÅL 1 Halterna av föroreningar i mark och vatten ska vara så låga att de inte har någon negativ inverkan på människors hälsa, ger förutsättningarna för biologisk mångfald och möjligheter till allsidig användning av mark och vatten. EU beslutade år 2000 om ett ramdirektiv för vattenpolitik i unionen ett arbete som förbundet som myndighet är delaktigt i. Övergödningen utpekas i direktivets åtgärdsprogram som det största hotet mot våra vattenförekomster. Övergödning innebär att mer av de naturliga näringsämnena kväve och fosfor tillförs än vad som är naturligt. Viktiga källor är jordbruket, avloppsutsläppen och trafiken. Övergödningen medför att tillväxten av alger och andra vattenväxter gynnas, vilket kan leda till en rad negativa effekter såsom algblomning, vattengrumling, syrebrist och förändringar i artsammansättningen. För de större sjöarna, kusten och längre vattendrag har miljökvalitetsnormer fastställts, vilka inte får överskridas. Förbundet ska prioritera tillsynen över de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk eller kemisk status. Delmål 1:1 Samtliga avloppsanläggningar som är dimensionerade för fler än 25 personekvivalenter ska senast 2015 uppfylla kraven för totalfosfor och BOD7. Syftet är att minska utsläppen av näringsämnen från avloppsanläggningar, vilket är en av de viktigaste åtgärderna som kan genomföras för att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar och kustvatten. Målsättningen är att samtliga reningsverk senast 2015 uppfyller kraven i de regionala miljömålen, vilket för nytillkommande anläggningar innebär 0.3 mg/l för totalfosfor och 10 mg/l för BOD7. För befintliga anläggningar är kraven 0.5 mg/l för totalfosfor och 15 mg/l för BOD7. Krav kommer att ställas på ombyggnad och förbättringar på de anläggningar som i dagsläget inte klarar de uppställda kraven. Provtagning av anläggningarna måste utföras för att se att tillräcklig rening uppnås. - Antal anläggningar som uppfyller kravet på högsta utsläppshalter/totalt antal (%).

4 Sid 4 (17) Delmål 1:2 Samtliga enskilda avloppsanläggningar som är dimensionerade för 25 eller färre personekvivalenter och som omfattas av inventeringsuppdraget från Haninge kommun ska senast 2015 uppfylla lagstiftningens krav. Syftet är att minska såväl utsläppen av näringsämnen som risken för smittspridning från avloppsanläggningarna. Att säkerställa att anläggningarna uppfyller lagstiftningens krav är en av de viktigaste åtgärderna som kan genomföras för att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar, kustvatten samt grundvatten. Målsättningen är att de ca enskilda avlopp som omfattas av inventeringsuppdraget från Haninge kommun ska uppfylla lagstiftningens krav senast Uppdraget från Haninge kommun omfattar en inventering för att bedöma statusen på anläggningarna. Därefter följer ett omfattande arbete att ställa krav och handlägga ansökningar om nya eller förbättrade avloppsanläggningar. - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/totalt antal (%). - Antal anläggningar med krav på miljöförbättrande åtgärder/totalt antal (%). Delmål 1:3 Samtliga djurhållare med fler än 30 djurenheter ska senast 2015 uppfylla lagstiftningens krav på gödselhantering. Syftet är att minska utsläppen av näringsämnen till luft och vatten då gödselhanteringen i lantbruket är en viktig aspekt vad gäller övergödning av våra sjöar, vattendrag och kustvatten. I Haninge och Nynäshamn finns många djurhållare och det handlar då i de flesta fall om hästar. Med hantering avses både förvaring och spridning. Många djurhållare saknar tät gödselförvaring och tillräcklig spridningsareal. Målsättningen är att samtliga djurhållare med fler än 30 djurenheter senast 2015 uppfyller lagstiftningens krav på gödselhantering. Tillsynen bidrar till bättre vattenmiljöer, uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/antal inspekterade (%). - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/totalt antal (%). Delmål 1:4 Minst ett projekt om egenkontroll ska genomföras varje år så att alla verksamheter med fast årlig tillsynsavgift inom miljötillsynen har godtagbar egenkontroll till Syftet är att säkerställa att verksamhetsutövaren har en bra förståelse för hur verksamheten påverkar eller riskerar påverka hälsa och miljö samt att åtgärder vidtas för att förebygga detta så att allvarlig hälso- eller miljöpåverkan inte ska uppkomma. Verksamhetsutövarens ansvar att ha en bra egenkontroll är en grundläggande del i miljöbalkens syfte och den gäller alla som bedriver en verksamhet. Genom att bedriva tillsyn på egenkontrollen så stöder förbundet verksamhetsutövaren i detta arbete. Målsättningen är att alla verksamheter med fast årlig tillsynsavgift inom miljötillsynen senast 2015 ska ha en godtagbar egenkontroll.

5 Sid 5 (17) - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/antal inspekterade (%). - Antal anläggningar som uppfyller lagstiftningens krav/totalt antal (%). Delmål 1:5 Minst en aktivitet riktad mot vattenförekomster ska genomföras varje år fram till Syfte är att genomföra tillsynsaktiviteter som bidrar till att miljökvalitetsnormen God status ska kunna uppnås till Inom förbundets område finns, förutom kuststräckan, följande vattenförekomster: Husbyån, Vitsån, Tyresån, Drevviken, Grindsjön, Muskan, Västra Styran, Muskån och Fitunaån. Vattenmyndigheten har fastställt åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna 2015/2021. Dessa åtgärder följs upp av myndigheten varje år. Medlemskommunerna har ett stort ansvar i att arbeta med dessa åtgärder, men vissa av dem ligger inom vårt ansvarsområde. Förbundet ansvarar för tillsynen över miljöfarliga verksamheter inom avrinningsområdena. - Antal genomförda aktiviteter. MÅL 2 Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning, inriktningen är att målet skall nås till år Kommunernas kustnära områden är attraktiva för såväl fritids- som permanentboende. Förbundet ser en ökad permanentning inom flertalet fritidshusområden. Såväl permanentningen som den höjda standarden i form av vattentoaletter, disk- och tvättmaskiner etc. ökar uttaget av grundvatten vilket i sin tur ökar risken för brist på dricksvatten samt inträngning av saltvatten. Förbundet kan påverka uttaget av grundvatten genom att informera, bedriva tillsyn och vid prövningen av avloppsansökningar. Delmål 2:1 Grundvatten i kust och skärgård ska skyddas mot överuttag. Syftet med aktiviteten är att minska risken att ett överuttag av grundvatten sker. Uttagen av grundvatten ska inte vara större än nybildningen. Ett tecken på överuttag är förhöjda kloridhalter då Östersjövatten eller relikt grundvatten kan tränga in i grundvattnet vid för stora uttag. Målsättningen är att samtliga vattentäkter har en kloridhalt som understiger 50 mg/l. Målsättningen är att genom att begära in kloridanalyser och använda dessa vid prövningen av ansökan om enskilda avlopp motverkar vi ett överuttag av dricksvatten. - Antal dricksvattentäkter med kloridhalt överstigande 50 mg per l/totalt antal analyser som har inkommit vid ansökan.

6 Sid 6 (17) FRISK LUFT OCH MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Luften ska vara så ren och halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras så att den biologiska mångfalden bevaras och människors hälsa inte skadas. De fyra vanligaste växthusgaserna är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade gaser. Samtliga regleras av Kyotoprotokollet. Utsläppskällorna är främst användandet av fossila bränslen, jordbruket, avfallshantering och industriprocesser. Förutom växthusgaser innehåller utsläppen luftföroreningar som till exempel inandningsbara partiklar, ozon och organiska kolväten. Här har biltrafiken och småskalig vedeldning störst påverkan lokalt sett. Energiproduktionen påverkar nästan alla miljömål på olika sätt. Det medför att effektiv energianvändning, med minskad energiproduktion som följd, bidrar positiv till många miljömål. Förbundet kommer därför särskilt att arbeta med följande nationella miljö och folkhälsomål: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan MÅL 3 Utsläppen av fluorerade växthusgaser till atmosfären ska minska. Köldmedier används i bland annat kylar, frysar, luftkonditioneringsanläggningar och värmepumpar. Det finns många olika typer av köldmedier. Fluorerade köldmedier bidrar till växthuseffekten. HCFC-föreningar bryter även ner ozonskiktet, vilket innebär att mer UV-strålning når ner till jordytan. Delmål 3:1 Läckage av köldmedier ska minska med 50 % till år 2015, med 2011 (rapportering för 2010) som basår. Syftet är att genom granskning och krav på täthetskontroll minska utsläppsmängderna och därmed klimatpåverkan från dessa anläggningar. För att ytterligare minska utsläppen följs återkommande läckage upp och krav ställs på att åtgärder vidtas eller att handlingsplaner tas fram. Under 2009 släpptes kg ut i atmosfären från anläggningar i förbundets medlemskommuner. Målsättningen är att halvera läckaget av köldmedier till Läckage av köldmedia per år (kg). - Minskning av läckage jämfört med målåret (%). MÅL 4 Minst en aktivitet ska genomföras årligen med inriktning mot energianvändning. Syftet är att genom tillsyn minska energianvändningen och öka energieffektiviseringen, vilket bidrar till att hushålla med resurserna samtidigt som det har en positiv inverkan på flera av miljö- och klimatmålen. - Antalet genomförda aktiviteter.

7 Sid 7 (17) GIFTFRI MILJÖ Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det innebär att halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll sett i ett generationsperspektiv. Målet om giftfri miljö är svårt att nå, men alla kan bidra till att minska kemikalieanvändningen och att hantera farliga kemikalier på ett säkrare sätt ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Många gifter får vi i oss via livsmedel. En del av de gifter och metaller som släpps ut i avloppsvattnet fastnar i slammet. Samtidigt som vi måste begränsa utsläpp av fosfor och kväve från avloppen till mark och vatten, måste vi försöka ta hand om och utnyttja den fosfor som finns i avloppsslammet. Fosfor är en ändlig resurs. Genom att använda det slam som uppkommer i enskilda avlopp liksom i reningsverken som gödning på åkermark kan fosfor återföras i systemet utan att ny fosfor behöver brytas i samma omfattning. Det är därför viktigt att utsläppen av olika miljögifter i avloppsvattnet begränsas så att slamkvaliteten är så bra att den kan nyttiggöras. Tungmetaller och andra miljögifter, har också betydelse för den ekologiska statusen i våra vatten. Genom tillsyn och information kan mängden farliga ämnen och metaller minska i samhället. Förbundet kommer därför särskilt att arbeta med följande nationella miljöoch folkhälsomål: Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Hav i balans God bebyggd miljö MÅL 5 Spridning av naturfrämmande ämnen och tungmetaller från mänsklig påverkan ska minska. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen ska minska så att deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Delmål 5:1 Minst två aktiviteter ska genomföras årligen för att bidra till bra slamkvalitet. Syftet är avloppsslammet ska vara tillräckligt fritt från föroreningar så att det kan återföras till produktiv jordbruksmark. Många miljöfarliga verksamheter har utsläpp av avloppsvatten innehållande oljeförorening, metaller och andra miljögifter. Genom riktade aktiviteter mot dessa verksamheter kan kvaliteten på avloppsslammet upprätthållas eller förbättras. Detta bidrar till att fosfor kan återföras till produktiv jordbruksmark. - Antalet genomförda aktiviteter. - Förändringen av mängden föroreningar i slammet från de kommunala avloppsreningsverken. Det avloppsvatten som skickas till Henriksdals avloppsreningsverk omfattas inte.

8 Sid 8 (17) Delmål 5:2 Samtliga inspekterade verksamheter ska följa avfallsförordningens regler om farligt avfall. Syftet är att hanteringen av avfall inte ska förorena mark, vatten och luft samt att mer avfall kan återvinnas eller återanvändas. Felaktig hantering av farligt avfall kan leda till förorening av mark och vattenområden. Tillsynen bidrar till måluppfyllelsen för Giftfri miljö samtidigt som det ger effekt på miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna och de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Rätt hantering av farligt avfall bidrar även till att mer avfall kan återvinnas eller återanvändas eftersom de fraktionerna då blir renare. Många små verksamheter har bristfällig hantering av farligt avfall och genom tillsyn och information får de kunskap om vilka krav som gäller för deras verksamhet. - Antalet inspekterade verksamheter med godtagbar hantering av farligt avfall/totalantalet inspekterade verksamheter (%). Delmål 5:3 Fastigheter innehållande förhöjda halter av PCB ska saneras senast Syftet är att minska risken för spridning av PCB till omkringliggande mark eller vattenområden. PCB är farligt för miljön och människors hälsa. Det tas lätt upp av levande organismer och har skadliga effekter på fortplantningsförmåga, immunförsvar och nervsystem hos både djur och människor. Via läckage från fogar och felaktig hantering av PCB-haltigt rivningsmaterial har PCB fått en så storskalig spridning att vi kan finna spår av det överallt omkring oss. Intaget via livsmedel är avgörande för den halt vi har i kroppen. Alla byggnader, förutom en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader som är uppförda eller renoverade under åren , ska därför inventeras och saneras med avseende på PCB-produkter. Om saneringen inte sker med stora försiktighetsmått kan risken med själva saneringen vara större än om de PCB-haltiga fogarna får sitta kvar i byggnaden. För att säkerställa att saneringen utförs med bästa möjliga teknik ska oanmälda inspektioner genomföras vid alla saneringar. - Antalet sanerade fastigheter av totalantalet fastigheter som ska saneras (%). GODA INOMHUSMILJÖER Kommuninnevånarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö ska erbjudas goda inomhusmiljöer som främjar hälsan och miljön. Det ska inte vara någon risk att vara inomhus i sin bostad eller ha sitt barn på förskolan på grund av dålig inomhusmiljö. Det ska heller inte vara någon risk att gå till sin fotvårdare, tatuerare eller besöka sin frisör på grund av bristande hygien. Vi prioriterar vår tillsyn utifrån vilka risker verksamheten hanterar och vilken målgrupp de vänder sig till. Förbundet kommer särskilt att arbeta med följande nationella miljö- och folkhälsomål: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Gott skydd mot smittspridning Sunda och säkra miljöer och produkter

9 Sid 9 (17) MÅL 6 Att vistas i offentliga lokaler, lokaler för hygienisk behandling m.fl. ska inte påverka hälsan negativt. Målet med tillsynen är att samtliga verksamhetsutövare ska känna till sina skyldigheter avseende egenkontroll samt ha dokumenterade rutiner för att kunna kontrollera och följa upp sin verksamhet så den inte orsakar negativa effekter på hälsan hos dem som vistas i lokalerna eller utnyttjar tjänsterna. Eftersom det är verksamhetsutövaren som kan minimera risker i sin verksamhet har de ansvaret att kontrollera och undersöka för att konstatera eventuella risker. Därför kommer förbundet särskilt fokusera tillsynen på verksamheternas egenkontroll. Vi kommer att bedriva vår tillsyn på det mest effektiva sättet. Det kan vara att inspektera verksamheter, hålla informationsmöten om egenkontroll för verksamhetsutövare eller på andra sätt bedriva vår tillsyn. Delmål 6:1 Samtliga anmälningspliktiga offentliga lokaler och hygieniska verksamheter ska senast 2015 ha en dokumenterad egenkontroll. Syftet är att säkerställa att anmälningspliktiga verksamheter har en dokumenterad egenkontroll utifrån att de som utnyttjar tjänsterna inte ska utsättas för hälsorisker. Skolor, förskolor och bassängbad ska ha rutiner för kontroll av inomhusmiljön, t ex ventilation och buller samt ha rutiner för hygienen. Exempelvis är hygienen viktig på en förskola eller i ett bassängbad för att minska risken för smittspridning. Fotvårdare, tatuerare och akupunktörer hanterar risker då de i sin behandling penetrerar huden vilket kan orsaka blodvite. Därför är det mycket viktigt att dessa verksamheter har fungerande hygienrutiner, exempelvis att verktyg som används i behandlingen rengörs/steriliseras mellan varje kund, att de städar sina lokaler väl och tillräckligt ofta. - Antal verksamheter med dokumenterad egenkontroll/totalt antal verksamheter. Delmål 6:2 Samtliga ej anmälningspliktiga offentliga lokaler och hygieniska verksamheter ska senast 2015 känna till egenkontrollkravet. Syftet är att säkerställa att ej anmälningspliktiga verksamheter har kännedom om kravet på egenkontroll utifrån att de som utnyttjar tjänsterna inte ska utsättas för hälsorisker. Det finns verksamheter som förbundet har tillsynsansvar över som är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken. De ska precis som de anmälningspliktiga verksamheterna ha rutiner för att kunna kontrollera och följa upp sin verksamhet så den inte orsakar olägenheter för människors hälsa och miljö. Exempel på offentliga lokaler är idrottsanläggningar, vårdlokaler, hotell och campinganläggningar. Det handlar t ex om att ventilation och ljudnivå regelbundet kontrolleras i en idrottslokal. Exempel på hygieniska verksamheter är frisörer, massörer och naprapater och för dessa verksamheter är hygienen viktig, varför de ska ha hygienrutiner. - Antal besökta verksamheter som har blivit informerade om egenkontrollansvaret/ totalt antal.

10 Sid 10 (17) MÅL 7 Inomhusmiljön i bostäder ska inte påverka hälsan negativt. Miljömålet god bebyggd miljö ställer krav på att byggnader som påverkar hälsan negativt ska åtgärdas senast år I Haninge, Nynäshamn och Tyresö bor många personer i flerbostadshus. Vi tillbringar en stor del av vår tid inomhus. Därför är det viktigt att inomhusmiljön i bostäderna inte orsakar olägenheter för de boende. Det är mycket som påverkar hur inomhusmiljön är i en bostad. Om inte ventilationen fungerar som den ska finns risk att de föroreningar som uppkommer i bostaden inte vädras ut i tillräcklig omfattning. Om bostaden inte är tillräckligt ljudisolerad finns risk att störningar uppkommer för de boende. Därför är viktigt att kontinuerligt kontrollera exempelvis ventilationen, fukt, mögel och buller för att snabbt kunna åtgärda eventuella fel. Målet med tillsynen är att samtliga fastighetsägare av flerbostadshus ska känna till sina skyldigheter avseende egenkontroll. De ska ha rutiner för att kunna kontrollera och följa upp sin verksamhet så den inte orsakar negativa effekter på hälsan hos dem som vistas i bostäderna. Delmål 7:1 Större bostadsföretag (>400 lägenheter) ska senast 2015 uppfylla egenkontrollkravet. Syftet är att boendemiljön ska bli bättre genom att fastighetsägarna uppfyller egenkontrollkravet och har rutiner för olika riskmoment. De stora bostadsföretagen har många hyresgäster, vilket innebär att det är många som är berörda av att inomhusmiljön i deras bostäder är bra. Förbundet bedriver återkommande tillsyn över dessa fastighetsägare. I vår tillsyn informerar vi om egenkontrollkravet och kontrollerar att deras egenkontroll fungerar. - Antal bostadsföretag som uppfyller egenkontrollkravet/totalt antal. Delmål 7:2 Mindre bostadsföretag (400 eller färre lägenheter) ska känna till egenkontrollkravet senast 2013 samt senast 2015 uppfylla egenkontrollkravet. Syftet är att boendemiljön ska bli bättre genom att fastighetsägarna uppfyller egenkontrollkravet och har rutiner för olika riskmoment. Förbundet har tillsynsansvar över mindre bostadsföretag/föreningar, exempelvis bostadsrättsföreningar. Det är verksamheter som förbundet hittills inte regelbundet bedrivit tillsyn över och förbundet kommer därför fram till 2013 fokusera på olika informationsinsatser. Målsättningen är att samtliga verksamheter senast 2015 ska uppfylla egenkontrollkravet. - Antal mindre bostadsföretag som är informerade om egenkontrollkravet/totalt antal. - Antal mindre bostadsföretag som uppfyller egenkontrollkravet/totalt antal. Delmål 7:3 Samtliga bostadsföretag och föreningar ska senast 2020 ha en radonhalt i sina bostäder som understiger 200 Bq/m 3. Syftet är att radonhalterna ska vara så låga att risken att utveckla lungcancer pga. radon i inomhusluften ska minska.

11 Sid 11 (17) Radon är en gas som finns naturligt i marken. Den kan även finnas i byggnadsmaterial i form av lättbetongblock från framförallt 60 och 70-talet. Radon avgår från marken eller från byggnadsmaterialet och kommer in i bostaden. Ligger bostaden i markplan eller om ventilationen inte fungerar som den ska, finns risk att radonhalten i bostaden ökar. Riktvärdet för hör mycket radon det får finnas i en lokal eller bostad är 200 Bq/m 3. Målsättningen är att genom tillsyn få fastighetsägare av flerbostadshus att mäta radonhalten i sina bostäder och åtgärda dessa om radonhalten överstiger 200 Bq/m 3. Att kontrollera radonhalten är en del av fastighetsägarnas egenkontroll. - Antal radonmätta fastigheter av flerbostadshus/totalt antal. - Antal fastigheter av flerbostadshus med radonhalt överstigande 200 Bq per m 3 /totalt antal. TRYGGA LIVSMEDEL OCH DRICKSVATTEN AV GOD KVALITET Livsmedelslagstiftningens mål är att konsumenter ska ha säkra, trygga livsmedel och goda grunder för val av produkt. Med säkra livsmedel menas att de inte är skadliga för hälsan eller otjänliga, t.ex. ruttna eller har avvikande lukt. Med goda grunder för val av produkt menas att varorna är korrekt mäkta. Felaktig märkning kan vara en fara för hälsan. Livsmedel ska också presenteras på ett sådant sätt att konsumenterna inte blir lurade. Livsmedelsföretagaren själv är den som har ansvaret för att de krav i lagstiftningen som gäller för hans verksamhet uppfylls. Förbundets uppgift är att kontrollera att livsmedelsföretag uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen och att se till att brister rättas till. Kontrollen ska vara riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. MÅL 8 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontroll av att livsmedel på marknaden är säkra och att konsumenten kan välja produkt utifrån goda grunder ska utföras med effektiva och ändamålsenliga metoder. Att livsmedel är säkra och att konsumenterna har god grund för att kunna välja en bra produkt när de handlar eller äter ute är ledord i förbundets kontrollverksamhet. För att kunna bedriva kontrollen på bästa sätt är det viktigt att hela tiden använda de mest effektiva och ändamålsenliga metoder anpassade efter just den bransch eller verksamhet som kontrolleras. Delmål 8:1 Nya livsmedelsföretagare ska kontrolleras inom 4 8 veckor efter att verksamheten startat. Syftet med att snabb kontroll är att säkerställa att konsumenten får säkra livsmedel. De som har en mer komplicerad verksamhet ska få kontroll inom 4 veckor och de med enklare hantering inom 8 veckor efter verksamhetsstart.

12 Sid 12 (17) - Antal nystartade verksamheter som fått kontroll inom 4 respektive 8 veckor/totalt antal nystartade verksamheter. Delmål 8:2 Alla livsmedelsföretagare inom förbundets verksamhetsområde ska finnas med i vår tillsynsplan och få minst en kontroll inom en femårsperiod. Syftet är att förbundet genom regelbunden och planerad kontroll ska kunna bedöma om verksamhetsutövarna bedriver en verksamhet och har en livsmedelshantering som uppfyller lagstiftningens krav. Förbundet kommer årligen att genomföra minst tre riktade aktiviteter varav minst en inom dricksvattenkontrollen gällande livsmedelssäkerhet, t.ex. hygien, kunskap och livsmedelshantering. Kontrollen ska utföras regelbundet enligt den nationella riskklassningsmodellen. Verksamheter med en mer komplicerad och riskfull hantering tilldelas mer kontrolltid än de med mindre. Vid planeringen av de riktade aktiviteterna ska förbundet utgå från riskerna i verksamheten, erfarenhet i branschen, vad vi gjort i tidigare kontroller samt aktuell vetenskap. - Antal kontrollerade anläggningar/planerat antal. Delmål 8:3 Efter en uppföljande kontroll där verksamhetsutövaren inte vidtagit rättelse ska förbundet inom tre veckor besluta om sanktioner som föreläggande eller förbud för att få rättelse. Syftet är att kvalitetssäkra kontrollens effektivitet och att minimera risken att livsmedelssäkerheten under en längre tid äventyras för konsumenterna. Förbundet ska använda kontrollmetoder som är baserade på identifierade risker i olika typer av verksamheter. När brister observeras som innebär att livsmedelssäkerheten riskeras ska vi ställa krav på rättelse. Krav på rättelse görs genom olika sanktionsmetoder som föreläggande och/eller förbud. - Antal sanktionsbeslut i ärenden där rättelse ej vidtagits/totalt antal rättelser som ej vidtagits. Delmål 8:4 Varje år ska förbundet genomföra en riktad aktivitet gällande märkning/ presentation av livsmedel, t.ex. på menyer eller skyltar, och spårbarhet. Syftet är att särskilt lyfta fram kontrollen av märkning/presentation eftersom den utpekats som ett prioriterat område av livsmedelsverket. Märkning är ett område som uppmärksammats extra i systemet för riskklassificering genom att verksamheterna tilldelas extra tid för kontroll av området. Förbundet ska särskilt kontrollera märkning hos livsmedelsföretagare som utformar, märker och/eller förpackar livsmedel eftersom det är mer ändamålsenligt att kontrollera detta i ett tidigt skede i hanteringskedjan. - Antal kontrollerade anläggningar/planerat antal.

13 Sid 13 (17) Mål 9 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontrollverksamhet och kontrollverktyg ska kontinuerligt utvecklas och förbättras. Livsmedelslagstiftningen är målstyrd mot säkra livsmedel. Det leder till en flexibel tillämpning av reglerna. Många krav i EG-förordningarna beskriver en målsättning utan att exakt ange hur det ska utföras. Detaljregler finns inte och myndigheten ska göra riskbedömningar och utifrån dessa tillämpa reglerna. Detta förutsätter kunskap, kompetens och arbetsmetoder som bygger på riskanalys. Delmål 9:1 Inför varje år ska de branscher som ska kontrolleras ha sina kritiska moment ur ett livsmedelsperspektiv identifierade. Senast år 2015 ska samtliga branscher som vi kontrollerar ha kritiska moment identifierade. Syftet är att med branschvisa riskanalyser kvalitetssäkra att den operativa kontrollen sker riskbaserat, effektivt och ändamålsenligt. Den målstyrda lagstiftningen bygger på att de mest kritiska momenten kontrolleras i en anläggning. Förbundet ska som tillsynsmyndighet identifiera vilka kritiska moment som finns för olika branscher. Inom förbundets område finns 10 olika branscher, t ex butik, restaurang och vattenverk. Likartade verksamheter har likartade faror och risker. Genom att ta fram riskanalyser för olika branscher som används vid kontrollbesök, projektplanering och förstagångsbesök kan förbundet uppnå en ändamålsenlig och effektiv kontroll. - Antal branscher med identifierade kritiska moment/totalt antal branscher. Delmål 9:2 Samtliga dricksvattenanläggningar som försörjer max 50 personer eller producerar <10 m 3 ska vara identifierade och inspekterade senast Syftet är att konsumenter av vatten från dricksvattentäkter som de inte själva inte har rådighet över ska ha dricksvatten av god kvalitet. Förbundet kommer att genomföra en inventering av gemensamma dricksvattenanläggningar med fokus på de som försörjer fler än 20 personer. I samband med detta kommer förbundet att informera om skyldigheten att bedriva egenkontroll. Vid tillsynen kontrolleras att anläggningen fungerar och sköts som den ska samt att egenkontroll finns. - Antal inspekterade anläggningar/antal identifierade. RECEPTFRIA LÄKEMEDEL Receptfria läkemedel får säljas i anläggningar som är anmälda till Läkemedelsverket. Förbundet ska inte göra någon prövning av vilka anläggningar som får sälja receptfria läkemedel, utan bedriver enbart kontroll samt uppföljning av enklare brister. Större brister hanteras av Läkemedelsverket. Förbundet ska genom kontroll se till att verksamhetsutövarna säljer receptfria läkemedel på ett säkert sätt och följer gällande lagar och bestämmelser.

14 Sid 14 (17) MÅL 10 Receptfria läkemedel ska säljas på ett säkert sätt. Syftet är att genom kontroll se till att verksamhetsutövarna uppfyller de lagstadgade kraven för försäljning av receptfria läkemedel. Samtliga verksamheter som säljer receptfria läkemedel ska kontrolleras i tre-årsintervall. Förbundet kontrollerar att försäljning och hantering av receptfria läkemedel sker på rätt sätt utifrån centralt framtagen checklista. - Antal kontrollerade verksamheter/totalt antal. EFFEKTIVITET OCH KVALITET Förbundets verksamhet ska utmärkas av rättsäkerhet, hög kvalitet, effektivitet och serviceanda. Verksamhetsutövare och kommunmedborgare ska anse att det är enkelt att komma i kontakt med förbundet och att de får en rättvis och god service vid kontakt med förbundet. MÅL 11 Förbundet ska lämna god service och förutsättningarna ska vara tydliga. Förbundet ska lämna god service utifrån den roll vi har. Synpunkter från dem vi har kontakt med är mycket viktiga för att vi kontinuerligt ska kunna utveckla arbetssätt, informationsmaterial etc. De som har ärenden hos förbundet ska kunna förutse ärendets gång, vilken som är handläggare, bedömd handläggningstid och eventuella kostnader. Delmål 11:1 Förbundet ska minst uppnå Nöjd-Kund-Index 65 i Sveriges Kommuner och Landstings kommande undersökning (år 2013) gällande Företagsklimat samt 70 i nästkommande mätning (år 2015). Syftet är att förbundet ska lämna en service som upplevs som bra samtidigt som hög rättssäkerhet ska gälla. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför servicemätningar av kommunernas myndighetsutövning. Fem myndighetsområden undersöks, varav Miljö- och hälsoskydd är ett. Företagare som haft ett ärende hos förbundet får svara på enkät med frågor inom följande servicefaktorer: information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. - SKLs mätning SKLs mätning Delmål 11:2 Kundenkäter ska genomföras vartannat år riktade mot privatpersoner. Syftet är att förbundet ska lämna en service som upplevs som bra samtidigt som hög rättssäkerhet ska gälla. Det är viktigt att förbundet får del av de synpunkter våra brukare har för att på ett bättre sätt kunna utveckla verksamheten. - Genomförda enkäter.

15 Sid 15 (17) Delmål 11:3 Servicegarantier ska från 2012 finnas för samtliga aktuella ärendetyper. Syftet är att den som söker tillstånd eller lämnar in en anmälan ska veta vad denne kan förvänta sig när denne använder våra tjänster. Servicegarantierna ska också innehålla förbundets förväntningar på brukaren för att ge förutsättningar så att tjänsten kan utföras på ett bra sätt. - Antal servicegarantier/totalt antal identifierade områden. Delmål 11:4 Förbundet ska aktivt informera om verksamhet och resultat för allmänheten på ett lättillgängligt sätt. Syftet är att allmänheten på ett enkelt sätt ska kunna ta del av informationsmaterial, blanketter, taxor, resultat från tillsyn mm. Förbundet ska erbjuda flera olika informationsvägar som t ex hemsida, servicetelefon, media och informationsträffar. Förbundet ska arbeta med att anpassa informationen utifrån olika behov. - Sveriges kommuner och landstings mätning Sveriges kommuner och landstings mätning Genomförda kundenkäter. - Utvärdering av projekt. MÅL 12 Förbundets metoder och arbetssätt ska vara effektiva och rättssäkra. Förbundets personal handlägger fler ärenden och utövar mer tillsyn jämfört med tidpunkten för förbundsbildningen. För att det ska vara möjligt att utföra det ökade arbetet med i stort befintlig bemanning är det viktigt att kontinuerligt se över rutiner och arbetssätt för att kunna frigöra tid. Det gäller såväl hanteringen av ärenden och tillsyn som administrativa rutiner. Delmål 12:1 Förbundet ska ha aktuella process- och rutinbeskrivningar. Syftet är att identifiera effektiva arbetssätt, kvalitetssäkra det dagliga arbetet samt ge enhetlig ärendehantering. Materialet ska finnas lätt tillgängligt. - Antal process- och rutinbeskrivningar/totalt antal identifierade områden. Delmål 12:2 Årliga kompetensutvecklingsplaner ska finnas som följer verksamhetsplanen. Syftet är att förbundet ska ha aktuell kunskap inom såväl den löpande ärendehandläggningen som de projekt som genomförs. - Antal överklaganden där förbundet fått rätt/totalt antal överklagade ärenden. - Genomförda enkäter.

16 Sid 16 (17) EKONOMI Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund ska som kommunalförbund ange finansiella mål samt mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Syftet med förbundet är att bedriva den verksamhet som anges i förbundsordningen och de finansiella målen behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer behövs för att visa vad som ryms inom de finansiella målen, dvs. kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget tydligt. MÅL 13 Förbundet ska ha en budget i balans och eftersträva en kostnadseffektiv myndighetsutövning. Förbundet är en liten organisation med snäva ekonomiska marginaler vilken medför att förbundet måste ha en god kontroll på budget och verksamhet för att aktivt kunna anpassa verksamheten efter ändrade förutsättningar. PERSONAL Personalen är förbundets viktigaste resurs och en förutsättning för att uppdraget ska kunna genomföras. Förbundet är därför helt beroende av medarbetare som är motiverade, engagerade, har en hög kompetens och ork att genomföra uppdraget. Genom ett förebyggande arbetsmiljöarbete, en aktiv friskvård, långsiktig kompetensutveckling och en strategisk kompetensförsörjning ska förbundet säkerställa att förbundet är en attraktiv arbetsgivare och därmed personalförsörjningen. Förbättringar av arbetssituationen ska syfta till låg sjukfrånvaro och få rehabiliteringsfall trots ökade krav på effektivitet och kvalitet. Det ska också göra det lättare för förbundet att rekrytera och behålla medarbetare. MÅL 14 Förbundets medarbetare ska arbeta i en god arbetsmiljö. Genom ett förebyggande arbetsmiljöarbete ska Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund eftersträva att samtliga anställda känner trivsel och trygghet i arbetet. Målsättningen är att förbundets medarbetare ska verka i en säker och utvecklande arbetsmiljö som är anpassad till allas olika förutsättningar där fysiska såväl som psykosociala arbetsmiljörisker förebyggs. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är förbundets verktyg för att uppnå målsättningen och ska ingå som en naturlig del i verksamheten. Förbundets samverkansmöten ersätter skyddskommitté.

17 Sid 17 (17) MÅL 15 Förbundets medarbetare ska genom friskvård ges möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. Friskvården är en medveten satsning på förbundets medarbetare. Grundidén med friskvården är att skapa förutsättningar för alla medarbetare att kunna ta ett större ansvar för sin egen hälsa. Friskvården ska bidra till insikt om att livsstil påverkar hälsan och arbetsresultat samt uppmuntra till att alla medarbetare kan leva ett balanserat liv så att man har psykiska och fysiska förutsättningar att klara vardagens krav i ett långt tidsperspektiv. Målsättningen är att personalen utnyttjar möjligheten till friskvård samt har en hög frisknärvaro. INTERNA MILJÖMÅL MÅL 16 Förbundet ska vara en god förebild genom att ständigt arbeta för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Förbundet bedriver själv en verksamhet som påverkar miljön. Det är viktigt att förbundet aktivt arbetar för att den negativa påverkan ska bli så liten som möjligt - såväl ur miljösynpunkt som för att verka som en god förebild. Förbundet ska titta på olika alternativa miljödiplomeringar i syfte att på ett samlat och aktivt sätt arbeta för att minska den egna miljöbelastningen. Målsättningen är att förbundet ska vara miljödiplomerat senast under KRISBEREDSKAP MÅL 17 Förbundets verksamhet ska fungera även vid kriser och andra extraordinära händelser. Förbundet ska ha en beredskap för att kunna fullgöra arbetsuppgifter även vid extraordinära händelser. Det handlar bl a om att ha aktuella krishanteringsplaner.

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljökontoret Miljökontoret är miljönämndens tjänstemannaorgan. Syftet med verksamheten är ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Luleå kommuns

Läs mer

Informationsmöte. Dagens program

Informationsmöte. Dagens program Informationsmöte Dagens program 17:30 Kaffe 18:00 Presentation SMOHF 18:40 Frågestund 19:00 Presentation VA-rådgivaren 19:30 Frågestund 20:00 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Farida Khudur, Maria

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Miljötillsynsavdelningen

Miljötillsynsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Arbetar för tillsynsnämnden 17 personer: 15 inspektörer, 1 registrator och 1 chef Mellan 36 och 68 år Olika utbildningar och erfarenheter Mål för vårt arbete Att kommunens invånare

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2010-03-04 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Inledning... 3 2.1 Miljöbalken...

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Välkomna. Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning

Välkomna. Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning Välkomna Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Maria Högqvist, Emilia Lindberg och Stefan Engblom

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

A3. Skäligt och rimligt i praktiken A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Västerås. 130 000 invånare Industristad Mälaren

Västerås. 130 000 invånare Industristad Mälaren Västerås 10 000 invånare Industristad Mälaren Västerås forts Miljö- och hälsoskyddsförvaltning 6 tjänster Myndighet Nationella, regionala och lokala mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Taxebilaga 1 TAXA FÖR SÖDERTÖRNS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRBUNDS ARBETE MED PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN.

Taxebilaga 1 TAXA FÖR SÖDERTÖRNS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRBUNDS ARBETE MED PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN. Sid 1 (5) TAXA FÖR SÖDERTÖRNS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRBUNDS ARBETE MED PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN. Avgifter för prövning/anmälan/tillsyn Verksamhetsbeskrivning. SKYDD AV OMRÅDEN Prövning/anmälan

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Anna Kristoffersson, miljöförvaltningen Innehåll Om den nya taxan Vad ingår i tillsynsavgiften? Hur är taxan uppbyggd? Grundavgift

Läs mer

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Bilaga 1A till förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 1 (7) Fasta avgifter och er för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun 2010-02-25 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun BARN OCH UTBILDNING 1 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommuns regi Från och med 1

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Anmälan om att starta skola eller förskola

Anmälan om att starta skola eller förskola Introduktion I Anmälan enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan ska ha inkommit till miljö- och stadsbyggnadskontoret senast 6 veckor innan lokalen tas i

Läs mer

Inventering och sanering av PCB

Inventering och sanering av PCB Inventering och sanering av PCB Illustration: Mentor Demjaha Ditt ansvar som fastighetsägare Vad är PCB? PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara organiska klorföreningar som började framställas

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd Fredrik Hedlund. Kommunala tillsynen

Miljö- och hälsoskydd Fredrik Hedlund. Kommunala tillsynen Miljö- och hälsoskydd Fredrik Hedlund Kommunala tillsynen Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Vad gör vi? Avdelningen består idag av 8 inspektörer Kommunal tillsynsmyndighet enligt flera lagstiftningar Miljöbalken

Läs mer

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Fastställd av nämnden: 2014-01-22 4 2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden Verksamhetsplanens funktion Mål och uppdrag Nämndens uppdrag

Läs mer

Övergripande plan med budget 2013-2015

Övergripande plan med budget 2013-2015 s handling 8/2012 Övergripande plan med budget 2013-2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta 1.1 Ansvarsområde Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling

Laholms kommuns författningssamling Laholms kommuns författningssamling 2.8.1 A Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, taxebilaga A Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Välkomna till Kemikalieambassadörsutbildning!

Välkomna till Kemikalieambassadörsutbildning! Välkomna till Kemikalieambassadörsutbildning! Anna Kejler, Projektledare E-post: anna.kejler@fa21.se Tel: 0730-60 44 77 www.fa21.se Rena Västmanland Förbundet Agenda 21 Ideell förening som arbetar för

Läs mer

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT Vattenhantering i Sverige Svensk vattenförvaltning Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Tillsynsplan 2015. Tillsynsområde: Miljöbalken. Operativ tillsynsmyndighet: Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun. 1 Sammanfattning...

Tillsynsplan 2015. Tillsynsområde: Miljöbalken. Operativ tillsynsmyndighet: Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun. 1 Sammanfattning... Tillsynsplan 2015 Tillsynsområde: Miljöbalken Operativ tillsynsmyndighet: Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun 1 Sammanfattning... 2 2 Allmänt om miljötillsyn... 2 3 Ansvarsfördelning inom tillsynsområdet...

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Tillsynsplan för miljönämnden 2017

Tillsynsplan för miljönämnden 2017 Tjänsteutlåtande Miljöchef 2016-11-15 Anna von Axelson 08-590 973 72 Dnr: anna.von.axelson@upplandsvasby.se MN/2016:81 10052 Tillsynsplan för miljönämnden 2017 Förslag till beslut Miljönämnden Miljönämnden

Läs mer

Sanering av PCB. Information till fastighetsägare

Sanering av PCB. Information till fastighetsägare Sanering av PCB Information till fastighetsägare 2 FOTO: Leif Gustavsson, LG foto Visste du att... Fastighetsägare är enligt lag skyldiga att undersöka om PCB finns i byggnader byggda eller renoverade

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten 2013-09-19 1 [6] Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde

Läs mer

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd AVGIFT ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Taxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet

Taxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet Miljönämndens arbetsutskott 2011 09 08 34 1 Dnr 2011 1791 Taxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet Bilaga: Taxa inom miljöbalkens (SFS 1998:808) område gällande miljönämndens verksamhet

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Orust Kommuns Miljötaxa bilaga 1.

Orust Kommuns Miljötaxa bilaga 1. Orust Kommuns Miljötaxa bilaga 1. Miljö- och byggnadsnämndens beslut 2016-09-22, 203. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-11-10, 123. 2017 910 GENERELLT Om inte annat följer av denna taxa gäller följande:

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11

Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11 Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 11 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Jessica Nilsson 019-21 14 16 Box 33200, 701 35 Örebro

Läs mer

Handläggning av anmälan för samråd enligt 12 kap. 6

Handläggning av anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur-

Läs mer