Familjedagboken som lyfter fram glimtarna

Transkript

1 Familjedagboken som lyfter fram glimtarna familjen Berglund/ Backlund Namn: Maria Berglund. Sysselsättning: Grafisk formgivare på Bravida. Övrigt: Läser till yogalärare, mest för att få fördjupa sig i filosofin och för att få ha en mentor för den dagliga yogan. Namn: Joakim Backlund. Sysselsättning: Bygger och designar datornätverk på Scania Infomate. Övrigt: Har orienterat sen har var åtta. Numera tävlar han på motionsnivå. Namn: Noa Berglund. Sysselsättning: Går på förskola på Sommaräng. Övrigt: Tycker om att busa och prata. Pratar från morgon till kväll. VID BORDET. Marie, Joakim och Noa har fattat pennorna för att börja skriva dagbok. Familjen Berglund/Backskriva dagbok på Familjeliv några fredagar framöver. Maria Berglund vill gärna a fram ljusglimtarna i vardagen. FAMILJ När jag är på väg hem från jobbet kan jag bli så glad när jag tänker på vår lilla familj. Man får komma ihåg att njuta av det, säger hon. Men precis som för många andra småbarnsfamiljer handlar det ofta om att få vardagen att fungera. Det är inte alltid superlätt att planera, men det fungerar jättebra och jag trivs varje sekund, säger Joakim Backlund. De är mycket ute i naturen. Joakim är orienterare och Maria säger att hon är född i en skogsfamilj. Vi har skogen som ett vardagsrum. Där tränar vi, har picknick eller plockar svamp. Och om Maria är ute och springer tar hon gärna resten av familjen med sig. Det är härligt att ha en tvååring som står och hejar på mig. Samtidigt känns det som om jag inte prioriterar bort honom när jag tränar, säger Maria. De är rutinerade dagboksskrivare. På hemsidan www. mariaberglund.se skriver både Maria och Joakim. Gärna om sonen Noa. Det är ett sätt för nära och kära att hålla kontakten med oss, säger Joakim. ANNA LEVIN anna.levin@lt.se

2 Helgerna är alltid fullbokade Namn: Maria Berglund (skriver denna vecka), Joakim Backlund och sonen Noa. Bor: Lägenhet i Ritorp, har köpt hustomt i Ritorps hage. på Bravida, Joakim bygger och designar datornätverk på Scania Infomate och Noa går på förskolan Sommaräng. Jag fullkomligt älskar hösten. Det är den härligaste perioden på året. Det mjuka mörkret sänker sig över världen, jag får ha på mig varma, mysiga kläder, träna i fuktig skog och tända ljus när det är fredagsmys! Men nu tycker jag att livet är lite väl utmanande. Det är liksom helt omöjligt att få ihop allting... Vi har i flera veckor försökt hinna hälsa på våra tidigare grannar Dan, Sofia och Alva. Nu har de dessutom blivit tre tjejer i familjen då Alva blivit storasyster. Alltså skulle vi verkligen vilja träffa dem. Under vardagarna är det nog svårt att träffas om kvällarna, vi tre i vår familj, och äta middag och kanske hinna leka lite innan det är läggdags. Det vore en utopi att orka gå och hälsa på någon annan. Helgerna har också de varit fullbokade sedan semestern tog slut, med yoga, jobb och orientering. I HELGEN som var lyckades vi äntligen hinna med ett besök då Joakims jobbresa blev inställd. Vi fick en skön eftermiddag i familjen Rothberg/Anderssons nya hem, med fika och småprat och en massa lek. EN ANNAN UTMANING i livet just nu är att pendla till jobbet i Stockholm. Efter införandet av trängselskatt har hela trafiksituationen blivit ett stort kaos. Det tar mig upp till 90 minuter att åka till Bravida i Västberga en vanlig dag. Att sitta i bilkö från trafikplats Moraberg från sju på morgonen kräver sin kvinna (eller man). Tålamodet testas och så venstyrkan i vänster bens muskler. Att jonglera med kopplingen i en och en halv timme gör att hela kroppen är stel när jag väl kommer till kontoret. Jag har hört om vuxna män som sitter i sina bilar och gråter över all tid som försvinner i avgasångorna. Då kan jag bara glädjas åt att jag får åka av i Västberga där värsta proppen in till Stockholm börjar och inte behöver trängas ända in till city... NOA SOLSTRÅLEN är sitt vanliga härliga jag. När jag var lite nere en kväll och hade nära till tårarna över livets hårdhet kom han och kramade mig när jag låg utslängd på hans säng och håglöst försökte uppbåda lite engagemang för att leka med bilar. En stund senare när jag ville ha en kram av Joakim sa Noa: Men mamma, du har ju fått en kram av mig. Jag behöver flera, sa jag. Det kan du få av mig mamma, sa Noa och kröp in i min famn, strök mig på kinden och sade: Min fina mamma! MARIA BERGLUND

3 // Nio gånger av tio blir det grävning Namn: Maria Berglund, Joakim Backlund (skriver denna vecka) och sonen Noa. Bor: Lägenhet i Ritorp, har köpt hustomt i Ritorps hage. på Bravida, Joakim bygger och designar datornätverk på Scania Infomate och Noa går på förskolan Sommaräng. Följ med en vecka i familjen Berglund/Backlunds FRÅGA NOA NÄR som helst vad han vill göra och nio gånger av tio kommer han att svara gräva. För mig som pappa är det ju enkelt och bra att han vet vad han vill göra men ibland kan det bli så otroligt trist att gräva hål efter hål med Noa som styr och ställer. SÅ FÖR ATT ytterligare spä på grävmanin fick han en ny spade häromdagen. Det var egentligen inte meningen, men det bara blev så att vi gick förbi ett ställ med spadar och snabb som han är kom ju Noa ihåg att jag lovat honom en spetsig stor spade att gräva med i den hårt packade jorden och gruset på tomten. EKONOMISK SOM JAG är, av vissa kallad snål, funderade jag en kort stund om det var rätt att ge honom spaden bara sådär. Jag menar, grabben kan ju bli bortskämd och tro att han får allt han pekar på. Men så kom jag på att han faktiskt inte är sån, än i alla fall. Så det blev en spade. Gissa om han var nöjd när vi cyklade hem. JUST DET DÄR med att ge Noa saker men samtidigt lära honom värdet av gåvorna och sakerna han får är en för mig svår balansgång. Å ena sidan vill jag ge honom allt jag bara kan men å andra sidan ge honom rätt värdering och syn på materiella saker. Balansgången försvåras ytterligare av att jag som person är dålig på att unna mig saker. Ja, jag är rent av snål. NU ÄR DET INTE BARA snålheten som gör att Noa och jag cyklar till och från dagis och arbete året om i alla väder. Jag vill även här ge Noa en sund värdering att man faktiskt kan cykla eller gå någonstans även om det är några kilometer och vädret kanske inte är supermysigt. Denna värdering gör förhoppningsvis också att Noa slipper alltför många välfärdssjukdomar och att miljön skonas en aning. Noa kanske rent av kan få uppleva snö och kyla när han är vuxen. FÖR ATT DET INTE ska låta alltför mycket helylle kan jag faktiskt säga att just den här årstiden inte är den mysigaste att bara vara hänvisad till cykeln utan jag kan fundera både en och två gånger på om vi inte kanske skulle skaffa en bil till. Så, tvärt emot Maria säger jag att hösten är den värsta årstiden. Till snöstormarna kommer. Då Noa får sitta i sin cykelsits bakpå cykeln och gallskrika över snön som blåser honom rakt i ansiktet och farsan som pustande och flåsande försöker få cykeln att gå framåt, rakt framåt. JOAKIM BERGLUND

4 Redigerare: Gunilla Thorsén // Helg med fest och sova borta Namn: Maria Berglund, Joakim Backlund (skriver denna vecka) och sonen Noa. Bor: Lägenhet i Ritorp, har köpt hustomt i Ritorps hage. på Bravida, Joakim bygger och designar datornätverk på Scania Infomate och Noa går på förskolan Sommaräng. Följ med en vecka i familjen Berglund/Backlunds liv. Vill du skriva dagbok i LT, mejla anna.levin@lt.se ÄLSKAR ATT SOVA BORTA. Noa verkligen älskar att vara hos, vara med och sova över hos våra nära och kära. Vi är övertygade om att de också älskar att vara med honom. Senast var det farbror Magnus som precis flyttat till en ny lägenhet som fick besök och även nöjet att ha Noa som nattgäst medan mamma och pappa var på fest hos Noas gudmor Ulrika som fyllde 30 år. SOCIAL KILLE. Noa fick även han vara med på festen under eftermiddagen innan vi åkte till Magnus. På festen fanns många roliga människor som kunde läsa böcker för honom, vilket han gillade skarpt. Det är väldigt skönt för oss att han är en så självgående och social kille. Vi fick chansen att spana in Ulrikas och Olofs nya kök. Lite idéer fick vi till vårt kommande husbygge. GAMLA BILAR. När vi kom fram till Magnus sprang Noa in och plockade snabbt fram Magnus och pappas gamla bilar. Där fick vi ett klart bevis för att det inte är utseendet eller skicket som gör om en leksak är intressant eller inte, för bilarna som finns kvar ser allt annat än nya ut. Det är många mer eller mindre trasiga bilar, som brorsan och jag av någon outgrundlig anledning valt att spara. Noa är i alla fall över- lycklig att vi sparat dem. Magnus hade som vanligt fixat så att han och Noa skulle få en kul och mysig kväll. Noa hade så fullt upp med allt skoj att han knappt hade tid att säga hejdå när mamma och pappa skulle åka tillbaka till festen. ANDRA REGLER. Vi har ända sedan Noa var riktigt liten uppmuntrat alla i vår omgivning att vara själva med honom och ha honom som nattgäst. Det där med att sova över hos någon gör det hela mycket mer på riktigt. Samvaron blir enkel när nu Noa mer och mer blir en stor liten kille och våra nära och kära lärt sig att de faktiskt får göra som de själva tycker är bäst när han är med dem. Noa slipper mammas och pappas regler och sätt. Det är ju det som är meningen, att det ska vara något annorlunda, inte som hemma. EN SOVMORGON. Summa summarum fick vi alla en trevlig helg med mycket skoj. Jag och Maria åkte tillbaka till festen och umgicks med trevliga människor och god mat. Efter det var det skönt med en extra timmes sömn. Med Noa hos Magnus fick Maria en lugn söndagsmorgon medan jag gjorde min plikt gentemot Scania och jobbade. Efter simstunden på eftermiddagen kom gudfar Tomas och hans sambo Charlotte på besök, lagade mat, lekte och planerade roliga saker framöver. JOAK IM BACK LUND

5 // Värk i ryggen men lycklig ändå Namn: Maria Berglund, Joakim Backlund och sonen Noa. Bor: Lägenhet i Ritorp, har köpt hustomt i Ritorps hage. på Bravida, Joakim bygger och designar datornätverk på Scania Infomate och Noa går på förskolan Sommaräng. Följ med en vecka i familjen Berglund/Backlunds liv. Vill du också skriva dagbok i LT? Mejla anna.le- JAG HAR ONT. Ont i ryggen och nacken och har så haft sedan före midsommar. Ja, eller det har kommit och gått de senaste kanske fem åren. Åtskilliga besök hos naprapat i sommar och höst har gjort att allt i alla fall teoretiskt nu är som det ska. NÄR JAG NÅGON gång nämner i diskussioner med vänner eller kollegor att jag har ont, förstår jag att det är fler som har samma problem. Jag läste någonstans att nack- och ryggbesvär är en av de vanligaste åkommorna i Sverige. Det är svårt att vara en härlig människa med ständig värk och stelhet. Man blir mindre trevlig, helt enkelt. Jag tycker jag lyssnar på min kropp och tar hand om mig själv med träning och vila, men frustrerande nog verkar det inte som att det räcker. Det som gör ondast i hjärtat är att jag dagligen utför en yogarutin med övningar som är anpassade för mig, min livssituation och min kropp, men smärtan kvarstår. JAG ÄR LYCKLIG och lever det liv jag vill, vad är det som kroppen inte är nöjd med, som gör att den har ont? Jag vet att jag har haft en stressig tid på jobbet och att det är tungt att pendla varje dag, plugga till yogalärare på fritiden, bygga hus och vara mamma... Men jag gillar ju när det händer saker och tycker att jag har mycket egen tid för mental och kroppslig rekreation och jag älskar att vara familj med mina killar. JAG HÅLLER gnistan uppe tack vare ett underbart stöd från mina närmaste. Joakim har nu läst på om tryckavlastande bäddmadrasser som vi ska testa för att se om en sådan kan ge bättre nattvila för min kropp. Han uppmuntrar mig också att under veckorna komma iväg och köra lite hederlig styrketräning för att stärka det onda området. Jag ska ta tag i det och acceptera att yogan får vara ett komplement till övrig träning. KANSKE HJÄLPER också akupunkturen som jag provat ett par gånger, den sägs stimulera kroppen och musklerna att hitta balans. Det är nog dags att ta ur alla ringar jag haft i öronen sedan 20 års ålder, då hela ryggraden enligt den österländska läran finns representerad i punkter längs örat. DET SOM HJÄLPER allra mest är i alla fall alla kramar och den härliga massage jag får av Noa: Mamma, sätt dig här så ska jag massera och klämma, säger han. Sekunden senare undrar han: Är du bra nu? MARIA BERGLUND

6 Redigerare: Gunilla Thorsén // Barnfamiljens eviga pusslande Namn: Maria Berglund, Joakim Backlund och sonen Noa. Bor: Lägenhet i Ritorp, har köpt hustomt i Ritorps hage. på Bravida, Joakim bygger och designar datornätverk på Scania Infomate och Noa går på förskolan Sommaräng. Följ med en vecka i familjen Berglund/Backlunds liv. Vill du också skriva dagbok i LT? Mejla GLÄDJEN MED SNÖ. Snön har kommit och Noa älskar den. Speciellt att skotta. Det ska vara spade till allt. Själv tycker jag väl så där om snön. Jag har en hatkärlek till den. Samtidigt som vinter ska ha snö och kyla är ju vintern kall och hal. Snö tillsammans med sol är i och för sig en ljusterapi utan like men hur ofta har jag möjlighet att njuta av det? Lite mer än tidigare nu i alla fall, eftersom jag för tillfället har fönsterplats på jobbet. MASSOR MED KLÄDER. Det mesta jag i vardagen hinner märka av vintern är alla kläder som både jag och Noa måste få på oss plus att jag halkar omkring i snön med mina dubbförsedda löparskor. SNART JUL. Vintern har alltså så smått kommit och snart är det jul. Det är en hektisk tid, för mig både privat och i jobbet. Så är det även för Maria, så de närmaste veckorna blir det ett riktigt pusslande för att få ihop vardagen. Jag tycker att vi lyckas bra och vi hinner faktiskt både leka och äta tillsammans nästan varje dag. LITE EGENTID. Träna får vi göra var för sig men det är samtidigt skönt att få lite egentid mitt i vardagslunken. Morgnarna har vi i princip alltid tillsammans med mycket morningsmys, lite tjatande om frukostätandet, lite strid om vilka kläder det är som gäller i dag och framförallt det roliga att få komma till dagis med alla de härliga och roliga lärarna och barnen. LEK I HUMLEGÅRDEN. Förra helgen var Maria på yogautbildning och Noa och jag följde med upp till Stockholm för att leka, komma med lunch och uträtta ärenden. När Noa och jag följer med brukar vi gå till Humlegården och lekplatsen som finns där. Det är verkligen kul. För mig också. Faktiskt. Jag hinner då också observera alla andra familjer som är där och varje gång fascineras jag över hur opraktiskt föräldrarna klär sig och hur påpälsade de flesta barnen är. Speciellt under vintern är barnen så otroligt påpälsade att de knappt kan röra sig, blir svettiga av att springa runt och leka medan föräldrarna står där i lågskor, tunn opraktisk jacka och utan mössa på huvudet och fryser. Nu händer det att även jag är opraktiskt klädd och fryser, så jag är inte perfekt. Säger andra i alla fall. MORMOR OCH GODIS. Noa ser fram emot nästa helg när mormor kommer. Speciellt efter att han hittat en överbliven chokladpåskhare i skafferiet och den får han ju inte förrän det är lördag och då skulle mormor vara här. Tro inte att barn är dumma. JOAK IM BACK LUND

7 // Alla får plats i det nya huset Namn: Maria Berglund, Joakim Backlund och sonen Noa. Bor: Lägenhet i Ritorp, har köpt hustomt i Ritorps hage. på Bravida, Joakim bygger och designar datornätverk på Scania Infomate och Noa går på förskolan Sommaräng. Följ med en vecka i familjen Berglund/Backlunds liv. Vill du också skriva dagbok i LT? Mejla anna.le- I HELGEN hade Noa flera härliga dagar med mormor. De hann naturligtvis med att gräva ute på tomten... Tomten i Ritorps Hage är vår nu. Helt otroligt. En fantastiskt vacker och härligt sluttande tomt med skog i ryggen! Noa och mormor var på tomten och samlade röda, vackra och runda stenar. Vi ska samla och slita så att vi kan göra en vacker naturlig trädgård senare ATT VARA PÅ TOMTEN och jobba är det roligaste Noa vet förutom att skriva. :) Förra gången mormor var här hade hon en överraskning med sig, en bok om alfabetet och det tycker Noa är så spännande! Han vill alltid att man ska läsa, förklara vad det står här och där och skriva, skriva, skriva. I, O och A kan Noa själv skriva. Det är nära till NOA TÄNK VAD VI är lyckligt lottade som har så fantastisk familj. De ställer upp och hjälper till, är omtänksamma utan att vara påträngande och vi kan lita på att de säger ifrån när de inte kan eller vill. Vi kan alltså tryggt fråga om hjälp eftersom vi vet att de är med Noa med glädje på det sätt som passar dem. Så när Joakim var till Zwolle i Holland på jobb denna helg var mormor här och det underlättade jättemycket för mig, förutom att det är härligt att umgås med min mamma. All respekt och en stor dos energi till alla ensamstående föräldrar som kämpar själva vecka efter vecka! MÅNGA KVÄLLAR de senaste månaderna har jag och Joakim, ibland tillsammans, ibland var för sig, suttit och skissat på olika planlösningar och räknat på kvadratmeteryta. Jag har blivit nästan galet arg på Joakim ibland då jag tycker att vi kommit på en bra lösning och vill gå vidare. Han däremot vill arbeta om en gång till för att se om han kan lösa det hela ännu lite bättre. Nu är allt i alla fall klart. Vi har skickat in ansökan om bygglov, vi har skrivit på lånehandlingarna på banken och tomten är köpt. Nu kan vi snart bygga hus. Nu ägnar vi kvällarna åt att bestämma hur allt i huset ska se ut så att vi kan beställa rätt byggritningar. Roligt! NOA TYCKER också att det är roligt att vi bygger hus. Förutom att han trivs utomordentligt med att arbeta på tomten så gillar han också att välja inredning och rita planlösningar. Han känner igen de olika detaljerna på ritningen och visar var toaletten är och var soffan är och så säger han: Här sover mamma och pappa, här är mitt rum och här bor morfar och här bor Magnus och här är Lelles rum. MARIA BERGLUND

8 // Lediga med pausknappen intryckt Namn: Maria Berglund, Joakim Backlund och sonen Noa. Bor: Lägenhet i Ritorp, har köpt hustomt i Ritorps hage. på Bravida, Joakim bygger och designar datornätverk på Scania Infomate och Noa går på förskolan Sommaräng. Det här är sista gången du träffar familjen Berglund/Backlund. Vill du också skriva dagbok i LT? NU HAR VI varit lediga en vecka för att åka och hälsa på morfar och mormor, Lars och hundarna. Det är skönt att få trycka på paus ett slag. Det tar några dagar att landa men sen blir det sova och leka för hela slanten. JAG HAR LÄST i någon tidning om en undersökning man gjort om hur mycket svenskarna jobbar och småbarnsföräldrar, papporna i synnerhet, jobbar mest. Det kanske inte är så konstigt eftersom allt i livet verkar sammanfalla precis när man bildar familj. Du förväntas göra karriär och samtidigt uppgradera boendet, för med familj blir det andra värderingar och krav. Dessutom vill du vara hemma med familjen så mycket det bara går. Det dåliga samvetet som talar om att man minsann borde hinna med mer av allt gör att man uppfinner fler timmar på dygnet vilket ger mindre sömn. En ekvation som säkert många går in i väggen av. Övriga kanske faller in i en stereotyp lösning där kvinnan minskar sin tid utanför hemmet och mannen ökar sin. Undersökningen stämmer säkert. MARIA OCH JAG jobbar inte aktivt för att göra karriär men med ett roligt och krävande arbete är det lätt att arbetet tar mycket plats. Jag vet inte om vi just nu jobbar mer i antal timmar än vi gjorde innan vi blev en småbarnsfamilj, men jag vet i alla fall att det är tillräckligt många timmar för att chefen ska vara nöjd. Det brukar krävas lite lek med Noa eller mys med Maria för att släppa jobbet på allvar. Och vanligtvis har jag inget större problem med balansgången jobb, vara med familjen och ta hand om hemmet. Som tur är har jag Maria som snabbare än jag märker när tempot blir alltför högt och bromsar. LEDIGHETEN KAN man även använda till att experimentera lite med Noas sovperiod mitt på dagen. Vi har märkt att han har svårare att komma till ro på kvällen och ska testa om minskad eller helt borttagen middagslur på dagen gör någon skillnad. Vi hoppas det går bra för allas skull. NU VILL VI AVSLUTA med att önska alla en skön advent och senare god jul och gott nytt år. Vi kommer att fortsätta njuta av livet och kämpa med dess utmaningar. Vill du fortsätta ta del av vårt liv kan du läsa i dagboken på Vi ser också fram emot att få en inblick i någon annan familjs vardag framöver. Njut av det lilla! JOAKIM BACKLUND & MARIA BERGLUND