Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 10 oktober 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 10 oktober 2013"

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post KTN Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 10 oktober 2013 Lokal: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågorna skickas till Helene Gustafsson senast tisdag 8 oktober kl Skriftligt svar på inkomna frågor sammanställs och delas ut vid mötet. Med vänlig hälsning Johan Örjes Ordförande KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde torsdagen den 10 oktober 2013 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ledamöter Johan Örjes (C), ordförande Fredrik Ahlstedt (M), 1:e vice ordförande Börje Wennberg (S), 2:e vice ordförande Lena Bjuhr Erngren (M) Anna-Lena Söderblom (M) Stefan Olsson (M) Leif Hällström (FP) Petra Karlå (KD) Erik Pelling (S) Margareta Widén-Berggren (S) Håkan Collin (S) Niclas Malmberg (MP) Tove Fraurud (V) Ersättare Kurt Johansson (M) Ann-Cathrin Larsson (FP) Dick Pettersson (C) Harald Klomp (KD) Helena Proos (S) Agneta Hägglund (S) Jenny Lundström (MP) Emma Wallrup (V) Nr 60. Ärende Val av justerare. I tur: Erik Pelling (S) 61. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 62. Länsbarnombudsmannen inbjuden till sammanträdet - informationsärende 63. Styrkort för kollektivtrafikförvaltningen 2014 KTN Ny översiktsplan Enköpings kommun CK Mötesplanering för kollektivtrafiknämnden 2014 KTN Kollektivtrafikförvaltningens delårsrapport 2013 KTN Månadsrapport KTN Trafikdirektörens information 69. Anmälan av beslut enligt delegation KTN För kännedom inkomna skrivelser 71. Övriga ärenden

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida 60 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser att jämte ordföranden Johan Örjes (C) justera dagens protokoll. Tid för justering: dagen den oktober 2013 kl.. på kollektivtrafikförvaltningens kontor, Drottninggatan Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida 62 Länsbarnombudsmannen inbjuden till sammanträdet informationsärende Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Landstingets handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter bygger på landstingets policy för att förverkliga barnets rättigheter. Utifrån den har landstinget valt att lyfta fram några områden som är särskilt angelägna att arbeta med under kommande femårsperiod. De avser att säkerställa att barnkonventionens principer och artiklar finns i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant och tillräcklig kunskap om barnkonventionen finns i verksamheten, att systematiska arbetssätt för genomförandet utvecklas och att barn och ungdomar får möjlighet till delaktighet. Av denna anledning bjuds länsbarnombudsmannen, Martin Price, in till kollektivtrafiknämndens sammanträde för att informera om landstingets handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) KTN Sida 63 Styrkort för kollektivtrafikförvaltningen 2014 Beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner framlagt förslag till styrkort för kollektivtrafikförvaltningen Ärendet Förslag till styrkort för kollektivtrafikförvaltningen 2014 presenteras för beslut i kollektivtrafiknämnden. Bilaga 63 Styrkort för kollektivtrafikförvaltningen 2014 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10

11 Medarbetare Förnyelse Produktion Ekonomi Medborgare och kund Kollektivtrafikförvaltningens balanserade styrkort 2014 Förslag Strategiska mål Framgångsfaktor Mått och mål Landstinget har medborgaren i fokus Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet Kollektivtrafiken ska fördubbla antalet resor till år 2020 (basår 2006) Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Landstinget är innovativa och ligger steget före. Förvaltningens arbete präglas av ett öppet och utvecklingsvänligt klimat. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet och resultat i fokus Förvaltningen ska aktivt verka för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Kvalitet genom: Gott bemötande God tillgänglighet Hög säkerhet Kunder i UL-trafik behandlas lika oavsett eventuella funktionshinder UL ska ha ett starkt och välkänt varumärke Ändamålsenlig planering, styrning och uppföljning En effektiv verksamhet som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Ökade intäkter Ett gott samarbetsklimat med kollektivtrafikens parter skapar samförstånd kring värderingar. Genom samverkan skapas bra resmöjligheter inom länet och över länsgränser En kvalitetssäkrad leveransuppföljning Ledningssystem för kvalitet Främja forskning och innovation Tydliga och prioriterade strategiska områden Nya arbetssätt och hjälpmedel utvärderas för att nå ökad resurseffektivitet och kvalitetssäkring Våra medarbetare är engagerade och trivs med sitt arbete Våra medarbetare är stolta över att de arbetar för kollektivtrafikförvaltningen Tydliga och kommunikativa ledare Rätt kompetens Kollektivtrafikens marknadsandel av det privata motoriserade resandet ska uppgå till 25,0 %. Total-NKI ska vara 70 % enligt kollektivtrafikbarometern. 85 % av alla bussar i UL-trafik ska vara tillgänglighetsanpassade. I varumärkesmätningen i Uppsala län ska 54,0 % uppfatta UL:s varumärke positivt. Förvaltningen ska genomföra aktiviteter i enlighet med landstingets handlingsplan för barns rättigheter. Förvaltningen ska genomföra aktiviteter i enlighet med landstingets likabehandlingsplan. 90 % av förvaltningens anställda ska ha genomfört landstingets brandskyddsutbildning. 90 % av förvaltningens chefer ska uppleva en tydlighet beträffande planering, styrning och uppföljning. Minst 87 % av verksamhetens kostnader och intäkter ska redovisas där de genereras. Ekonomi ska vara i balans De trafikgenererade intäkterna ska öka med 8 % jämfört med Förvaltningskostnaderna andel av de totala kostnaderna ska minska. Antalet resor ska öka med 5 %. Regulariteten ska för tåg/regionbuss/stadsbuss vara: 99,0/99,5/99,9 Punktligheten ska för tåg/regionbuss/stadsbuss vara: 95/90/90 Av den totala kilometerproduktionen ska 30 % utföras med fossilfritt bränsle. Förvaltningen ska kartlägga och standardisera de tre viktigaste huvudprocesserna. Förvaltningen ska ha beredskap att utföra åtaganden som anges i landstingets plan för ledningssystem för kvalitet. Förvaltningen ska genomföra tre av de förbättringsaktiviteter som föreslås i revisionen för miljöledningssystemet ISO Gemensamma UL/SL-biljetter ska gå att ladda på både UL:s och SL:s resekort. Förvaltningen ska ha utvecklat sina prioriterade strategiska områden: Program för all kollektivtrafik i Uppsala stad. Den storregionala tågtrafiken. 75 % av förvaltningens medarbetare ska ha individuella styrkort Sjukfrånvaro ska vara högst 2,8 % Förvaltningen ska ha genomfört minst två medarbetardagar. Förvaltningen ska ha en kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen ska ta fram en chefsförsörjningsplan. Förvaltningen ska arbeta aktivt med det externa arbetsgivarvarumärket. Indexvärdet för engagerade medarbetare ska ha ökat i förhållande till värdet i senaste medarbetarundersökningen.

12

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) CK Sida 64 Ny översiktsplan Enköpings kommun Beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner framlagt förslag till yttrande till landstingsstyrelsen över ny översiktsplan för Enköpings kommun. Ärendet Landstingsstyrelsen begär yttrande från kollektivtrafiknämnden över förslag till ny översiktplan för Enköpings kommun. Utställningshandlingen för Enköpings översiktsplan har föregåtts av en samrådshandling. Kollektivtrafiknämnden hänvisar till landstingets yttrande på den tidigare samrådshandlingen och framför i förslaget till yttrande några kompletterande synpunkter för att adressera den förändrade inriktning som planen fått sedan dess. Bilaga 64 Kollektivtrafiknämndens förslag till yttrande till landstingsstyrelsen kompletteras senast 7 oktober Landstingsstyrelsens begäran om yttrande över förslag till ny översiktsplan Enköpings kommun Ny översiktsplan för Enköpingskommun, utställningshandling inkl. bilagor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14

15

16

17

18

19

20

21 UTSTÄLLNINGS- HANDLING MED FOKUS PÅ LANDSBYGDSUTVECKLING Översiktsplan 2030 Enköpings kommun

22 UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, Enköping Tfn: Fax: E-post: Webbplats: UTSTÄLLNINGSHANDLNG ÖVERSIKTSPLAN 2030 FÖR ENKÖPINGS KOMMUN MED FOKUS PÅ LANDSBYGDSUTVECKLING FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, på respektive förvaltning, om inget annat anges. Foto bildkollage, omslag: Getty Images och Kristina Gyld.

23 Foto: Getty Images Dags för det sista steget Nu tar vi det tredje och sista steget i att skåda in i det framtida Enköpings kommun! Enköping är idag en kommun i utveckling, befolkningen ökar, nya bostäder byggs och näringslivet blomstrar. Enköping befinner sig mitt i den expansiva Mälardalen, med närhet till flera större städer - Stockholm, Uppsala och Västerås. Enköping är en attraktiv kommun att bo, leva och verka i. Kommunen är belägen vid Mälaren med vackra omgivningar, naturnära områden och underbara parker. Idag bor över personer i kommunen varav nästan hälften i kommunens mindre tätorter och på landsbygden. Ett utställningsförslag till en ny översiktsplan för Enköpings kommun har nu arbetats fram. Det visar framför allt hur landsbygden ska utvecklas med sikte på år Kommunens vision, en rad planeringsunderlag och det tidigare samrådsförslaget ligger till grund för utställningshandlingen. Ta tillfället i akt att vara med och påverka även du! Välkommen till ytterligare en dialog om framtidens Enköpings kommun. Anna Wiklund (m) Kommunstyrelsens ordförande

24 Sammanfattning NY ÖVERSIKTSPLAN Idag finns en kommuntäckande översiktsplan antagen år 2001 och aktualitetsförklarad år Planen börjar bli inaktuell, dels saknas ett antal vägledande strategier för kommunens markanvändning, dels saknas ett antal avsnitt, till exempel strandskydd, där ny lagstiftning har tillkommit sedan översiktsplanen antogs. Planområdet för översiktsplanen utgörs av kommunens geografiska avgränsning med undantag av de tätorter som har antagna fördjupade översiktsplaner (Enköping, Örsundsbro, Grillby och Hummelsta). Det innebär att planen framför allt fokuserar på kommunens utveckling på landsbygden. Vissa frågor kan dock komma att beröra områden som har fördjupad översiktsplan. MED SIKTE MOT INVÅNARE Enköping ligger mitt i den expansiva Mälardalsregionen. Kommunens arbetsinriktning är bland annat att det ska bo cirka invånare i kommunen år Vår omgivning förändras hela tiden och genom god samhällsplanering kan dessa förändringar leda till en hållbar samhällsutveckling. Miljöbalken säger att mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Översiktsplanen är det vägledande dokumentet som ska ligga till stöd för kommande beslut om var och hur till exempel ny bebyggelse ska tillkomma. Översiktsplanen är en vidarebearbetning av underlagsmaterial, där avvägningar har gjorts mellan olika intressen. Planeringsunderlagen kan innehålla mål och ställningstaganden för enstaka intressen men den slutliga avvägningen görs i översiktsplanen. RIKTLINJER I Plan- och bygglagen (2010:900) poängteras att översiktsplanens syfte är att fungera som ett strategidokument för kommunens utveckling. I översiktsplanen föreslås därför ett antal mål och riktlinjer. Dessa redovisas i respektive ämneskapitel. Fokus ligger på det som kommunen värnar om utöver gällande lagstiftning. Framtagna mål och riktlinjer kommer att ge kommunen mer stöd i den långsiktiga planeringen av mark- och vattenområden. TIDPLAN En inledande programhandling var ute på samråd under år Inkomna synpunkter under programsamrådsskedet finns sammanfattade i en programsamrådsredogörelse. Efter programsamrådet togs en samrådshandling fram som var föremål för remiss under våren Efter samrådsskedet har planförslaget reviderats och ställs nu ut för en sista insamling av synpunkter. I bilaga 2 finns samrådsyttrandena sammanfattade och besvarade. Översiktsplanen beräknas antas av kommunfullmäktige i slutet av år Utställningshandling

25 Karta 1: Översiktsplan FJÄRDHUNDRA ÖRSUNDSBRO KÄRSTA OCH BREDSDAL ENKÖPING HUMMELSTA GRILLBY HAGA LILLKYRKA Teckenförklaring Föreslagna LIS-områden Föreslagna vindbruksområden Riksintresse vägar Riksintresse natur/kulturmiljövård Bebyggelseområden Riksintresse järnväg Riksintresse farled Järnvägsreservat Riksintresse kraftledning Riksintresse Fiske, Mälaren och/eller friluftsliv Riksintresse totalförsvaret 0 2, Kilometer Utställningshandling

26 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Innehållsförteckning 6 Läsanvisning 7 Avgränsning 8 Översiktlig fysisk planering 9 Vad är en översiktsplan? 9 Varför behövs en översiktsplan? 9 Planprocessen 10 Arbetsorganisation för ÖP-arbetet 10 Gällande översiktsplan 10 Enköpings kommun som del av regionen och 11 världen Regional utvecklingsstrategi 11 Internationella samarbeten 12 Befolkningsutveckling 12 Arbetspendling 13 Mellankommunala frågor BEBYGGELSEUTVECKLING 17 Enköpings framväxt 17 Livet på landet 18 Attraktivitet och en växande befolkning 18 Bebyggelseutveckling inom 3 områdestyper 20 Bygga vidare på den traditionella strukturen 24 Hållbart byggande 25 Bygglov och detaljplaner på landet 26 Ny bebyggelse inom riksintresseområden 26 Områden fredade från bebyggelse 27 Djurhållning och bostäder 27 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VATTENPLANERING 37 Hur vill vi arbeta med vattenplanering? 37 Vattnets betydelse 37 Vattendrag och sjöar i Enköpings kommun 38 Vattendirektivet 38 Övergödning 41 Miljögifter 42 Fysisk påverkan och vandringshinder 42 Återskapande av vattnets funktioner 42 Våtmarker för rening 42 Dricksvatten 43 Avloppshantering 44 Dagvatten 45 Friluftsliv på vatten 46 Översvämning 48 Strandskydd NÄRINGSLIVSUTVECKLING 50 Enköpings näringsliv 50 Sysselsättning 50 Areella näringar 51 Totalförsvarets verksamheter 51 Företagsklimat SKOLA, VÅRD OCH OMSORG 54 Utbildning 54 Vård och omsorg TRYGGHET OCH FOLKHÄLSA 59 Trygghet 59 Folkhälsa 59 Medborgarperspektiv 60 Jämlikhet och tillgänglighet TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER 62 Trafiksäkerhet 62 Övergripande nationella och regionala infrastrukturplaner 63 Gång- och cykelvägar 63 Vägar 63 Järnväg 65 Kollektivtrafik 68 Parkering 68 Vägar för farligt gods 69 Flyg 69 Sjöfart 69 Utvecklingstendenser 69 Utställningshandling

27 7. GRÖNSTRUKTUR, FRILUFTSLIV OCH NATUR VINDKRAFT 95 Tätortsnära grönstruktur 72 Grönstruktur och turism 73 Friluftsliv 73 Övrig fritidsverksamhet 75 Naturvård- hänsynsområden och inventeringsunderlag 76 Stora opåverkade områden KULTURMILJÖ 85 Bygga vidare på bebyggelsetraditioner 85 Riksintresse för kulturmiljövård 85 Regionala intressen för kulturmiljövård 85 Byggnadsminnen 86 Kulturreservat 86 Kyrkor och kyrkomiljöer 86 Fornlämningar 86 Industriminnen 86 Kommunala inventeringar och intressen TEKNISK FÖRSÖRJNING 89 Vatten- och avloppsteknik 89 Energi 89 Materialförsörjning 90 Avfall och återvinning 90 Bredband 92 Klassifficering och prövning 95 Lokaliseringsförutsättningar 96 Vindkraftsytor för medelstora och stora anläggningar RISKER, MILJÖ, HÄLSA OCH BEREDSKAP 106 Risker 106 Miljö 110 Hälsoskydd 115 Beredskap RIKSINTRESSEN, FÖRORDNANDEN 118 OCH HÄNSYNSOMRÅDEN Riksintressen 118 Förordnanden 122 Hänsynsområden 127 Sökord 129 Förteckningar 130 Källor 131 BILAGOR BILAGA 1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) BILAGA 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Läsanvisning Översiktsplanen består av detta huvuddokument (planförslaget), en miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 1) och en samrådsredogörelse (bilaga 2). Ämnesavsnitten 1-12 består av en inledande målbild som beskriver nuläget år Fakta och planerings underlag redovisas i den löpande texten och kopplat till den finns riktlinjer i streckade rutor ute i marginalen. I de gröna faktarutorna redovisas lagstiftning och nationella eller regionala mål. I de blå faktarutorna refereras till annan litteratur eller fakta inom det aktuella ämnet. Utställningshandling Samrådshandling 7

28 Avgränsning Planområdet för översiktsplanen utgörs av kommunens geografiska avgränsning med undantag av de områden som har antagna fördjupade översiktsplaner. Vissa frågor kan dock komma att beröra områden som har fördjupad översiktsplan, detta anges då särskilt. Ett exempel på detta är järnvägsreservat till Uppsala som har sådan utbredning och vikt att det inte går att undvika att beröra område för fördjupad översiktsplan vid Örsundsbro. Frågan kommer dock att utredas ytterligare när en ny fördjupning tas fram för Örsundsbro. Även avsnittet om bebyggelseutveckling anger generella riktlinjer som kan fungera som stöd i områden med fördjupad översiktsplan. FJÄRDHUNDRA ÖRSUNDSBRO KÄRSTA OCH BREDSDAL ENKÖPING HUMMELSTA GRILLBY HAGA LILLKYRKA Karta 2: Geografisk avgränsning Teckenförklaring Tätorter med fördjupade översiktsplaner (FÖP) 0 2, Kilometer 8 Utställningshandling

29 Foto: Getty Images Översiktlig fysisk planering VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? En översiktsplan är ett dokument som visar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen ska redovisa: - grunddragen i hur mark- och vattenområden ska användas - allmänna intressen som exempelvis kommunikationer och friluftsliv - de miljö- och riskfaktorer som kommunen bör ta hänsyn till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. - kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras - hur kommunen tänker tillgodose riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Vad säger lagen? Enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens yta. För att planen ska anses vara aktuell kräver lagstiftningen att planen aktualitetsförklaras minst en gång per mandatperiod. Fördjupad översiktsplan (FÖP) Översiktsplanen (ÖP) kan fördjupas för avgränsade områden, så kallad fördjupad översiktsplan (FÖP). Syftet med fördjupningarna är att mer detaljerat kunna studera till exempel en tätorts framtida utveckling. I dagsläget finns fyra fördjupade översiktsplaner i Enköpings kommun, för tätorterna Enköping (antagen 2009), Örsundsbro (antagen 1995), Grillby (antagen 1992) samt Hummelsta (antagen 1993). Tematiska tillägg till översiktsplanen Kommunen har även möjlighet att komplettera översiktsplanen med ett nytt specifikt ämnesområde genom så kallade tematiska tillägg. Det innebär att planen inte behöver arbetas om i sin helhet. Kommunen har inte något tematiskt tillägg till nu gällande översiktsplan. VARFÖR BEHÖVS EN ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanering är ett kontinuerligt arbete som bedrivs inom kommunen, där själva slutprodukten, översiktsplanen, är bara en del av arbetet. Utställningshandling 9

30 Kommunens rätt att besluta om mark- och vattenanvändning regleras genom det så kallade planmonopolet. Kommunen bör långsiktigt förvärva intressanta markområden för framtiden, till exempel genom förköp och markbyten. Översiktsplanen är en vidarebearbetning av en mängd underlagsmaterial som kan innehålla mål och ställningstaganden för olika intressen. Det är översiktsplanens roll att väga dessa mål och intressen mot varandra och ta avgörande ställning till vad mark- och vattenområden slutligen ska användas till. Översiktsplanen utgör därmed ett beslutsunderlag i ärenden som berör mark- och vattenområden, till exempel detaljplaneläggning. Översiktsplanen är däremot inte juridiskt bindande. Utanför detaljplanelagt område ligger översiktsplanen till grund för beslut om förhandsförfrågningar, bygglovgivning och annan tillståndsgivning. Kommunens möjlighet att påverka om och när utpekade expansionsområden ska byggas är till stor del beroende av marknadskrafterna och privata aktörers initiativ, undantaget då kommunen äger marken. Alla kommuner har även expropriationsrätt, det vill säga rätt att tvångsförvärva mark för till exempel en tätorts utveckling. Enköpings kommun nyttjar sällan den rättigheten. PLANPROCESSEN Plan- och bygglagen reglerar processen vid upprättande av nya översiktsplaner. KS Program samråd KS Samråd planförslag KS Utställning planförslag Antagande KF 2009 Våren 2012 Nuläge Vintern 2013 Figur 1. Schematisk bild över planprocessens olika skeden samt grov tidplan. Kommunstyrelsen (KS) Kommunfullmäktige (KF). Arbetsprocessen delas in i fyra skeden: 1. Programsamråd framtagande av diskussionsmaterial under processens tidiga skede med möjlighet för medborgarna att förutsättningslöst komma med sina synpunkter på hur kommunen ska utvecklas. 2. Samrådsskede ett första planförslag finns framtaget som skickas ut på samråd 3. Utställningsskede utifrån bland annat inkomna synpunkter i samrådsskedet har kommunen ett reviderat planförslag som ställs ut för synpunkter 4. Antagande - kommunfullmäktige antar översiktsplanen ARBETSORGANISATION FÖR ÖP-ARBETET I Enköpings kommun ansvarar kommunstyrelsen (KS) för att arbeta fram översiktsplaner inför beslut om antagande i kommunfullmäktige (KF). Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) fungerar som styrgrupp. På tjänstemannanivå drivs planarbetet av en projektledare tillsammans med en projektgrupp samt en större arbetsgrupp med representanter från kommunens alla förvaltningar. GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN Kommunen har idag en gällande översiktsplan antagen 2001 och aktualitetsförklarad år År 2009 gav kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en ny översiktsplan då många frågor som behandlas i gällande översiktsplan har blivit inaktuella. Exempelvis har plan- och bygglagen och strandskyddslagstiftningen ändrats sedan den förra översiktsplanen aktualitetsförklarades. Planen anger även få eller inga riktlinjer för hur den långsiktiga utvecklingen ska vara. Planen är istället mer en faktaplan som redovisar nuläget som det var i början av 2000-talet. 10 Utställningshandling

31 Enköpings kommun som del av regionen och världen Figur 2 Enköpings läge i regionen I ett allt mer globaliserat samhälle blir samverkan med andra parter allt viktigare såväl regionalt som internationellt. Det är inte längre enbart lokala frågor som berör kommunens medborgare utan även det som händer i EU och övriga världen. Enköpings kommun tillhör Uppsala län som är en del av tillväxtregionen Mälardalen. Kommunen ligger i ett område med stora utvecklingsmöjligheter där befolkningstillväxten kommer att öka. År 2009 fanns invånare i länet. Till år 2050 bedöms antalet ha vuxit med ett Eskilstuna, länet har då mellan och invånare. För att bättre kunna följa med i utvecklingen och lösa framtidens utmaningar har Enköpings kommun flera samverkansparter. På regional nivå finns exempelvis Regionförbundet Uppsala län, Mälardalsrådet, ABCU-stråket, Stockholm Business Alliance, Regionplanekontoret och Upplandsstiftelsen. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI I den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0 finns visioner och mål som utgör grunden för Regionförbundet i Uppsala läns och medaktörernas utvecklingsarbete i länet på lång sikt. Den senaste versionen av strategin antogs av förbundsfullmäktige 6 december Visionen är att Uppsala är Europas mest attraktiva kunskapsregion år Visionen tar avstamp i det grundläggande målet att länets utveckling ska vara långsiktigt hållbar och bygger på en helhetssyn på människors och samhällens behov. För att uppnå visionen finns i strategin fyra strategiska inriktningar som ger vägvisning i länets utvecklingsarbete. Utställningshandling 11

32 Vill du veta mer? Kopplat till de strategiska inriktningarna finns i RUS:en målformuleringar och åtaganden för att nå visionen. 1. Innovativ region - Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv med bredd och spets i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. 2. Växande region - Uppsalaregionen erbjuder bostäder efter behov och är en del av huvudstadsregionen med hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft och skapar goda livsvillkor för regionens invånare. 3. Kompetent region - Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och förmåga. Varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. 4. Attraktiv region - Uppsalaregionen ska välkomna fler invånare, besökare och företag med erbjudande om attraktiva och trygga livsmiljöer, god välfärd samt effektiva samhällsstrukturer för hållbar utveckling. INTERNATIONELLA SAMARBETEN Vad gäller internationell samverkan har kommunens internationella kontakter ökat och vidareutvecklats under de senaste åren. De mest etablerade är med de vänorter som Enköpings kommun har vänskaps- och samarbetsavtal med; Nedre Eiker i Norge, Niepolomice i Polen och Jögeva län i Estland. Därutöver finns ett antal samarbetsprojekt, bland annat med Santa Rosa på Filipinerna. BEFOLKNINGSUTVECKLING Hela region Östra Mellansverige, inklusive Enköping, växer. Till år 2030 beräknas enbart Stockholmsregionen ha vuxit med motsvarade ett Göteborg. För 20 år sedan, år 1990, hade Enköpings kommun invånare. Av dessa bodde 67 procent i kommunens tätorter och 33 procent på landsbygden. Under 1990-talet ökade invånarantalet väldigt långsamt, vissa år var det till och med befolkningsminskning. Vid millennieskiftet började kommunen återigen växa, och idag bor lite över invånare i kommunen. Enbart år 2011 flyttade 1839 personer till kommunen. Det är både hemvändare och nya invånare som söker sig till Enköpings kommun. Majoriteten av inflyttarna är 18 till 40 år. De väljer främst att bosätta sig på landsbygden eller i Enköpings tätort. Boendefördelningen mellan tätort och landsbygd är fortsatt densamma som för 20 år sedan, det vill säga att ungefär en tredjedel av kommunbefolkningen bor på landsbygden och två tredjedelar i tätorter. Figur 3. Befolkningsutveckling Enköpings kommun samt prognos för Utställningshandling

33 Befolkningsstruktur I hela Sverige ökar andelen äldre i samhället. En viktig faktor till detta är den förbättrade folkhälsan. Medan andelen äldre i samhället ökar minskar andelen i arbetsför ålder (18 till 64 år). Idag är 18 procent av Enköpings kommuns befolkning 65 år eller äldre. År 2030 kan de äldre enligt prognoserna motsvara 24 procent av befolkningen. Detta innebär att personer i arbetsför ålder kommer att behöva försörja fler än tidigare. I Enköpings kommun har 13,5 procent av invånarna utländsk bakgrund, det vill säga är född i annat land eller född i Sverige med båda föräldrarna är födda i ett annat land. Befolkningsmål och krav på framtida bostadsbyggande I fördjupad översiktsplan för Enköpings tätort antagen 2009 sattes befolkningsmålet att Enköpings kommun ska växa till invånare till år Denna målsättning föreslås fortsätta gälla även i denna översiktsplan. Den strategiska planeringen bör sträva efter att uppnåbefolkningsmålet innvånare i Enköpings kommun år För att nå detta mål krävs cirka 7000 nya bostäder fram till år 2030, vilket innebär en byggtakt på cirka 350 bostäder per år. Figur 4. Befolkningsutveckling i regionen Karta från utredningen Vad kostar det att vänta? Utbyggnad av Mälarbanan Kallhäll - Tomteboda ARBETSPENDLING Många pendlar idag till och från en bostad eller en arbetsplats i Enköping. År 2012 pendlade cirka 7600 personer från bostaden i Enköpings kommun till en arbetsplats i en annan kommun. Motsvarande inpendling var ca 3600 personer. År 1980 var motsvarande siffor cirka 2900 personer som utpendlade och cirka 1100 personer som inpendlade. Boende i Enköpings kommun är beroende av ett attraktivt näringsliv med god tillgänglighet inom regionen. I och med regionförstoringen accepterar människor att pendla längre i tid och avstånd mellan bostad och arbetsplats och den utvecklingen förväntas fortsätta. Figur 5 redovisar pendlingsmönstret i regionen år Utställningshandling 13

34 Karta 3: Befolkningstäthet Teckenförklaring Befolkningsmängd, antal invånare per 500x500 meter , Kilometer 14 Utställningshandling

35 Figur 5. Arbetspendlingen i regionen. Karta från utredningen Vad kostar det att vänta? Utbyggnad av Mälarbanan Kallhäll - Tomteboda MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Det finns en rad planeringsfrågor som inte bara berör Enköping utan sträcker sig utanför de administrativa gränserna. Här finns möjligheter och behov av samarbeten för en gemensam utveckling med grannkommuner och region. Kommunikationer, arbetsplatser och boende Arbetsmarknaden inom Stockholm-Mälarregionen är utbredd och under ständig tillväxt. För Enköpings kommun innebär den starka arbetsmarknaden att fler invånare ges möjlighet att hitta rätt arbete, utbilda sig, få högre inkomst och hitta en bostad inom rimligt avstånd från sin arbetsplats. Omvänt kan även det företag som söker specialkompetens nyttja ett större upptagningsområde för rekrytering. En förutsättning för att detta samspel ska fungera är bra kommunikationer och en väl fungerande kollektivtrafik, som gör det möjligt att pendla effektiv och smidigt mellan hemmet, arbetet och fritidsaktiviteterna. Det blir mer och mer attraktivt att bosätta sig utanför storstäderna när förutsättningarna för bra arbetspendling förbättras. I denna konkurrens står sig Enköpings kommun starkt i regionen vilket visar sig i inflyttningsstatistiken från de senaste decennierna. Småstadsidyllen, den stora landsbygden och Mälaren lockar varje år nya invånare till kommunen. Handel Etablering av större handelsområden påverkar verksamheter och transporter även utanför den egna kommunen. Handeln i Enköping utsetts för stor konkurrens Utställningshandling 15

36 av handelsområden i Stockholm, Västerås och Uppsala. Många av kommunens medborgare reser till grannkommunerna för sina sällanköp. Det är till nackdel både för befintlig handel i Enköping men även för miljön då det ökar transporterna. Eventuella handelsetableringar i Enköping syftar framför allt till att behålla den köpkraft som finns inom kommunen, för att gynna den egna handeln och miljön. Större etableringar Större etableringar kan påverka grannkommunerna både negativt och positivt. Exempel på detta är etablering av godsterminal, större fritidsanläggningar, vindkraftsparker med mera. Vid denna typ av projekt bör en analys av projektets påverkan utanför kommunens geografiska gräns göras och samråd ske med berörd kommun. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka grannkommunernas landskapsbild. Några i denna plan föreslagna vindbruksområden ligger nära eller i direkt anslutning till kommungränsen. Det blir därför viktigt att hitta former för en dialog mellan respektive kommuner när en vindkraftsetablering påbörjas. Ett mellankommunal och länsöverskridande samarbete kring vindkraftsutbyggnaden bör ske och ett tidigt samråd bör alltid ske med berörda grannkommuner. Ett visst samarbete kring vindkraften sker redan med Håbo och Knivsta kommuner. Natur, vatten, friluftsliv och rekreation Vårt brukande av naturen, de areella näringarna och den fysiska planeringen påverkar naturmiljön, boendemiljön och förutsättningarna för friluftsliv och fritid. Naturens mångfald och landskapets upplevelsevärden är ofta oberoende av våra administrativa gränser. Vatten skär tvärs igenom nations-, läns- och kommungränser och är en gemensam resurs att förvalta. Det nya direktivet för vatten (som beskrivs i avsnitt 2) innebär att vattenfrågorna hanteras på ett helt nytt sätt än tidigare, utifrån vattnets avrinningsområden istället för kommunernas och länens indelning. Enköpings kommun är medlem i Mälarens vattenvårdsförbund, förbundet arbetar med samverkan av frågor och intressen kring Mälaren. Andra exempel på mellankommunala frågor Räddningstjänsten är en mellankommunal fråga och utförs av ett kommunalförbund mellan Enköpings kommun och Håbo kommun. Samarbetet mellan kommunerna medför lägre kostnader och ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser som gemensam ledning, befälsberedskap, service och materialunderhåll. Enköpings kommun äger tillsammans med kommunerna i Västmanlands län och Heby kommun Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB arbetar med avfallsrådgivning, information, insamling, transport, sortering, återvinning, energiutvinning, biologisk behandling, kompostering, rötning och deponering av avfall. Enköpings kommun är tillsammans med 35 andra kommuner och 2 landsting med i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Förbundet arbetar med att samordna regionens miljöövervakning av luft. 16 Utställningshandling

37 Foto: Anna Hallberg 1. Bebyggelseutveckling MÅLBILD 2030: Enköpings kommuns bebyggelseutveckling är hållbar utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Landskapets förutsättningar, karaktär och attraktivitet tas tillvara i den fysiska planeringen och natur- och kulturvärden är självklara inslag i kommunens planering. Enköpings stad och mindre tätorter växer som kommuncentra samtidigt som övriga småorter och landsbygdscentra expanderar och utvecklas som lokala noder för boende, service och kommunikation. Kommunens övergripande ambition att ny bebyggelse i möjligaste mån lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse, infrastruktur och gärna i goda kollektivtrafiklägen ger goda effekter och planeringen av infrastruktur samt transporter hanteras på ett effektivt sätt. Ny bebyggelse följer traditionella bebyggelsestrukturer och lokalisering och utformning av bebyggelsen anpassas väl till platsens förutsättningar. ENKÖPINGS FRAMVÄXT Landskapet i Mälardalen kännetecknas av sprickdalar med moränhöjder och bördiga lerjordsdalgångar som bildats efter den senaste istiden. Utifrån landskapets förutsättningar har människan under historiens gång använt, förändrat och förädlat landsbygden i Enköpings kommun. Redan under stenåldern besöktes områdena som idag utgör Enköpings kommun säsongvis för fiske, fågel och säljakt. Efterhand som nya markområden reste sig ur havet skapades viktiga odlings- och ängsmarker som gav möjlighet till fasta bosättningar. Husen och byarna låg på eller i anslutning till rullstensåsar eller andra naturliga höjder i landskapet. Lerjordarna värderades högt som odlingsmark och bebyggdes i mycket begränsad utsträckning. Svinnegarnsfjärden var betydelsefull för sjöfarten och kommunikationer på land lokaliserades på åsryggar då de var väldränerade och erbjöd god överblick över omgivande landskap. Detta traditionella bosättnings- och till viss del förflyttningsmönster framträder fortfarande i landskapet. Under medeltiden utvecklades bystrukturer och ett stort antal kyrkor uppfördes, ofta på tidigare hedniska kultplatser. Många av de medeltida stenkyrkorna finns bevarade i till exempel Litslena, Kungs-Husby och Härkeberga. Under medeltiden etablerades även ett antal sätesgårdar som beboddes av adelsmän. I kommunens norra delar dröjde det till medeltiden innan den första bebyggelseutvecklingen skedde. Nationellt mål Boverket ansvarar för nationella mål rörande samhälls planering, bostadsmarknad och byggande. Det övergripande målet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling under lättas. Utställningshandling 17

38 Den bebyggelsen bestod i regel av små ensamgårdar som mer liknande torp med tillhörande mark för odling och bete. Enköpings stad grundades i Svinnegarnsfjärdens innersta vik, platsen tros ha varit en omlastningsplats för varor vilken kan ha gett upphov till en handelsplats där människor så småningom började bosätta sig. Kungs-Husbys kyrka Bild från Enköpings Museum Nationella landsbygdsprogrammet För att kunna bevara och utveckla landsbygden har regeringen antagit ett landsbygdsprogram för perioden I programmet finns olika stöd och ersättningar som ska stimulera en utveckling av landsbygden. Det praktiska utvecklingsarbetet ska ske genom lokalt engagemang i så kallade Leaderområden. Enköpings kommun ingår i Leaderområdet Norra Mälarstranden tillsammans med Västerås, Hallstahammar och Håbo kommuner. Ett nytt landsbygdsprogram arbetas fram för perioden LIVET PÅ LANDET Enköping har idag tack vare sin långa historia som kulturbygd, förutom Enköpings stad, åtta tätorter, ett antal småorter, byar och bebyggelsegrupper utspritt över hela kommunens yta. Det finns även ett antal fritidshusområden som permanentats i olika utsträckning, se karta 4. Tack vare Enköpings läge i regionen och variationen i boendeformer och miljöer har Enköping en levande landsbygd och rikt landsbygdsliv. Landsbygdslivet byggs upp av gemenskap och närhet mellan människor. Kommunens många olika mötesplatser, till exempel bygdegårdar, föreningslokaler, församlingshem och lokala besöksmål samlar invånarna och ger förutsättning för starkt engagemang för den egna ortens eller byns utveckling. Idrottsföreningar, idrottsanläggningar och sporthallar i de mindre tätorterna samlar barn och unga och är i många fall aktiviteten som tar vid efter att skolan slutat. Högtider och traditioner firas gemensamt runt om i kommunen, till exempel midsommar, nationaldagen, vårdagsjämningen etc. Dessa evenemang arrangeras lokalt men besöks och uppskattas av många fler. Så kallade generationsboenden är vanliga på landsbygden där flera generationer väljer att bo kvar i hembygden exempelvis genom att barn tar över äldre släktingars gårdar eller att tomter styckas av för nybyggnation. En utveckling av det naturnära livet är satsningar på den närodlade ekologiska maten. Under de senaste årtiondena har ett antal lokala entreprenörer startat småskalig ekologisk matproduktion i kommunen. I Enköpings kommun kan man idag köpa lokalproducerad ost, kött, öl med mera och utbudet och efterfrågan spås öka. Något som präglar livet på landet är närheten till Mälarens vatten och ett antal frilufts-, natur- och kulturområden. Såväl stadsbor som landsbygdsbor nyttjar och uppskattar kommunens många naturmiljöer. Naturbaden längs Mälarens stränder lockar sommartid många och erbjuder förutom sol och svalkande bad även många mötesplatser. Under vintern fylls Mälarens isar av skid- och skridskoåkare. Närheten till naturen ger goda förutsättningar för vardagsmotion och friluftsliv i kommunens strövområden, jaktmarker och svamp- och bärplockningsskogar. ATTRAKTIVITET OCH EN VÄXANDE BEFOLKNING Vad är ett attraktivt boende i Enköpings kommun? Hur många nya landsbygdsinvånare räknar kommunen med att ha år 2030? Samhällsplaneringen ska utgå ifrån och förstärka kommunens attraktivitet, bidra till tillväxt och möta behoven från en växande befolkning. Enligt undersökningar kan man utläsa att om man har möjlighet att fritt välja sin boendeplats så påverkar de egna värderingar i stor utsträckning. I en enkät gjord bland landsbygdsboende i Enköpings kommun svarade en stor del att de bosatt sig på landet eftersom de prioriterat stillhet, natur och frisk luft. Många såg även landsbygden som en bra uppväxtmiljö för sina barn. Det gröna, friluftsnära, mälarnära och hästnära livet tillsammans med närheten till en stor regional arbetsmarknad och storstädernas utbud utgör kärnan i Enköpings 18 Utställningshandling

39 ²³ ²³ FJÄRDHUNDRA Oxdjupet+Dammkärret KÄRSTA OCH BREDSDAL ²³ ²³ ²³ ÖRSUNDSBRO ²³ ²³ ²³ ²³ ENKÖPING HUMMELSTA HAGA Ryssbo+Prinsbo Kolarvik ²³ GRILLBY ²³ ²³ LILLKYRKA Hammarsudd Märsön Bryggholmen ²³ Brandholmssund Karta 4: Dagens bebyggelsestruktur Teckenförklaring ²³ Bygdegård Tätorter och småorter Fritidshusområden Spridd övrig bebyggelse 0 2, Kilometer Utställningshandling 19

40 attraktivitet. Som invånare i Enköpings kommun kan man bland mycket annat: hitta sitt drömboende, få en trygg uppväxtmiljö för sina barn, få närheten och gemenskapen mellan människor och snabbt ta sig till arbete i till exempel Uppsala, Stockholm eller Västerås. Det byggandet som ökar mest i kommunen under de senaste åren är den friliggande villan på landet. En förutsättning för detta är att den politiska viljan är att man ska få bygga på landsbygden. Landsbygdens attraktionskraft kan även avläsas i kommunens inflyttningsstatistik. Av de nyinflyttade till kommunen bosätter sig 30 procent på landsbygden. Under de senaste åren har cirka 550 personer bosatt sig på landsbygden vilket, tillsammans med omflyttningar, genererar i snitt 30 nya villor per år. Den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen i Enköpings kommun ska ske inom de 3 utpekade områdestyperna. I kommunen ska boende, omgivning och gemensamma ytor och lokaler anpassas för alla genom en variation av bebyggelse och ägandeformer. BEBYGGELSEUTVECKLING INOM 3 OMRÅDESTYPER Med utgångspunkt i Enköpings kommuns historiska bebyggelseutveckling, attraktivitet och förväntade befolkningsökning ställs krav på kommunens planering av nya bostadsområden i orterna och tydliga riktlinjer för bebyggelseutveckling på landsbygden, allt för att samhället ska kunna utvecklas hållbart. Kopplat till den hållbara samhällsutvecklingen följer även kollektivtrafikplanering och vatten- och avloppsplanering (läs mer i kapitel 2 och 6). För att den framtida bebyggelseutvecklingen långsiktigt ska kunna bidra till en hållbar utveckling, ekologiskt (minskade transporter), socialt (ökad gemenskap och trygghet) och ekonomiskt (effektivare användning av kommunens resurser) har Enköpings kommun valt att fokusera bebyggelseutveckling inom tre områdestyper: Tätorter, småorter och landsbygdscentra Bebyggelseutveckling längs starka kollektivtrafikstråk Mälarnära boende Vill du veta mer? Vill du veta mer om hur och var Enköpings stad planeras att byggas ut se Fördjupad översiktsplan för Enköpings tätort (2009). Befolkning 2012 Enköping Örsundsbro 1853 Hummelsta 1020 Grillby 969 Fjärdhundra 905 Bredsand 521 Lillkyrka 297 Haga 294 Kärsta-Bredsdal 261 (2010) Grunden till denna föreslagna bebyggelseutveckling ligger i de två scenarier som presenterades i samrådsförslaget till ny översiktsplan ( ). Scenarierna stråk och spridd har vaskats på sina respektive styrkor och arbetats samman till detta förslag. Tätorter, småorter och landsbygdscentra Enköpings stad har anor från 1100-talet och växte fram där Mälarens vatten mötte åsens färdvägar. Enköping är sedan kommunsammanslagningen 1971 huvudort i kommunen. Orten expanderar, det byggs och planeras för nya bostäder och verksamheter. När det gäller bostadsbebyggelse har staden under de senaste årtiondena växt i riktning mot Mälaren samtidigt som nya bostadsområden planerats i stadens utkanter. Centralt har förtätning och omvandling av industri- och verksamhetsområden skapat nya attraktiva bostäder. Verksamhetsområden och handelsområden har expanderat i stadens norra delar i anslutning till riksväg 55 och 70 samt E18. Förutom Enköpings stad har kommunen åtta tätorter (enligt SCBs definition 1 ): Örsundsbro, Hummelsta, Grillby, Fjärdhundra, Lillkyrka, Haga, Bredsand och Kärsta- Bredsdal. Fördjupade översiktsplaner (FÖP) finns framtagna för Enköping (inkluderar Haga och Bredsand), Grillby, Örsundsbro och Hummelsta. I dessa planer finns nya områden föreslagna för bebyggelse som ännu inte bebyggts. Det ger kommunen möjligheter att hantera efterfrågan av nya bostads- och verksamhetsområden under de närmaste åren. Denna nya översiktsplan ersätter inte dessa FÖP:ar, utan de kommer även fortsättningsvis gälla inom sin geografiska avgränsning. 1 En tätort har över 200 invånare och att avståndet mellan husen är mindre än 200 meter. 20 Utställningshandling

41 Utöver tätorterna finns en rad småorter som även dem fungerar som landsbygdscentra för den omkringliggande landsbygden, exempel är Skolsta, Ekolsund och Hjälsta. Samhällena inrymmer till viss del offentlig eller kommersiell service och kollektivtrafik, men rollen som landsbygdscentra ligger främst i de mötesplatser de inhyser. Lokala bygdeföreningar, idrottsföreningar och kyrka med församlingshem samlar genom sina evenemang och aktiviteter människor i bygden. I kommunen finns ett antal fritidshusområden som i olika utsträckning inrymmer året-runt bostäder och i olika grad omvandlas till permanenta bostadsområden. Även dessa områden kan fungera som landsbygdscentra, främst under sommarhalvåret. Exempel på områden är Märsön, Hammarsudd och Kolarvik. Fortsatt tillväxt och utveckling Historiskt sett har den största befolkningstillväxten skett i Örsundsbro, Grillby och Hummelsta. Tätortstillväxten förväntas fortsätta för samtliga orter men med snabbare utveckling i de orter som ligger närmare goda kommunikationer till större arbetsmarknader som Stockholm, Uppsala och Västerås. För att möta den ökade befolkningen behöver orterna och samhällena växa. Det kan vara både inom det befintliga området genom förtätning men även genom landsbygdsboende i anslutning till orten för att understödja den service som finns. Genom fler boende i anslutning kan nyttjandefrekvensen av servicen öka och förutsättningarna ges för verksamheten att utvecklas. Stora delar av kommunens tätortsområden är detaljplanerade tack vare av att det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Detaljplaneringen ska även fortsättningsvis vara ett instrument för orternas utbyggnad. En detaljplan anger hur mark- och vattenområden får användas. Det är kommunen som upprättar detaljplaner och då sker en prövning av markens lämplighet för avsett nyttjande. I tätortsområden där detaljplan inte finns framtagen kan planeringsverktyget områdesbestämmelser användas. Det innebär att utvalda bestämmelser finns framtagna för ett avgränsat område. Förändringar i områdets användning prövas mot dessa bestämmelser. Bygglov och bygganmälan erfordras generellt för ny- och tillbyggnad. Eventuella bygglovbefrielser regleras i respektive områdesplan. Tätortsutvecklingsområden De obebyggda områdena i anslutning till orterna är en viktig natur- och kulturmiljö och betydelsefulla för rekreation och livsmedelsförsörjning. De är samtidigt strategiska områden för tätortsexpandering och kan i framtiden bli intressanta som bostadsområden, parker, grönområden, trafikleder med mera. Det gör att markens användning är av stort intresse inte bara för sakägarna och de boende utan också för en större allmänhet. Ett antal tätortsutvecklingsområden har pekats ut för att långsiktigt tillgodose och säkra tätorternas utvecklingsmöjligheter, se karta 5. Vid behov omvandlas attraktiva fritidshusområden till permanentbebyggelse. I dessa områden bör kommunen se över bl.a. byggrätter och möjlighet till gemensamma vatten- och avloppslösningar. Kommunens tätorter ska fortsättta växa. Bebyggelseutveckling som innebär att befintliga landsbygdscentra kan bibehålla och utvecklas i sin funktion eftersträvas. Förtätning av befintliga områden eftersträvas då det ger förutsättningar för effektivt nyttjande av infrastruktur och minskat transportbehov. Vid detaljplaneläggning ska bland annat:... en analys göras av hur värdefulla natur- och kulturvärden kan bevaras och integreras i närmiljön. Viktiga rekreativa grönstråk bör bibehållas och tillgängligheten till dem vara god.... hänsyn tas till befintlig bebyggelse samtidigt som ny bebyggelse, med en estetiskt tilltalande utformning, ger ett samtidshistoriskt avtryck.... kommunen arbeta för att bostadsområden har en variation i upplåtelseform och lägenhets storlek.... kommunen arbeta för att närmiljöer upplevs som trygga under dygnets alla timmar. Foto: Johanna Appeltofft Utställningshandling 21

42 Inom områden utpekade som tätortsutvecklingsområden får inga åtgärder som förhindrar tätorternas utveckling komma till stånd. Karta 5: Tätortsutvecklingsområden Inom tätortsutvecklingsområden ska prövning av markens lämplighet för bebyggelse ske genom detaljplan. Dessförinnan tillåts ingen ny bebyggelse såvida det inte genom enklare utredningar klart framgår att den nya bebyggelsen väl passar in i den framtida markanvändningen. FJÄRDHUNDRA KÄRSTA OCH BREDSDAL ÖRSUNDSBRO ENKÖPING HUMMELSTA GRILLBY HAGA LILLKYRKA Teckenförklaring Tätortsutvecklingsområden 0 2, Kilometer En fortsatt bebyggelseutveckling eftersträvas längs de större kollektivtrafikstråken. Kollektivtrafiken ska vara en utgångspunkt vid all planering och områden byggas ut så att en mer turtät kollektivtrafik främjas. Ett fortsatt samarbete ska föras med kollektivtrafikmyndigheten för att möjliggöra utveckling av trafikering allt eftersom resandeunderlag ökar. Bostäder längs starka kollektivtrafikstråk Enköpings kommun har ett gott läge ur infrastruktur och kollektivtrafiksynpunkt med en central placering i Mälardalsregionen. Flera viktiga kommunikationsstråk passerar genom kommunen: Mälarbanan, E18 mot Stockholm och Oslo, riksväg 70 mot Dalarna och riksväg 55 mot Norrköping och Uppsala. Enköpings stad fungerar som knutpunkt för kollektivtrafiken med resecentrum för tåg och busstrafik. De större vägarna E18, riksväg 70 och 55 möts i utkanten av staden vilket tillgängliggör stora delar av regionens städer och målpunkter. Mälarbanan ger förutsättningar för Enköpings kommuns invånare att ta sig med tåg till Stockholm, Västerås, Örebro och vidare till Göteborg. Arbetspendlingen med tåg är betydande samtidigt som en stor del resor sker i riktningar som inte nås med järnväg. Täta bussturer går särskilt mot Västerås, Uppsala men även mot Strängnäs och Bålsta. Dessa förbindelser är särskilt viktiga för de invånare som bor längs kollektivtrafikstråken, på landsbygden eller i till exempel Örsundsbro, Hummelsta eller Skolsta. 22 Utställningshandling

Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-13 MED FOKUS PÅ LANDSBYGDSUTVECKLING. Översiktsplan 2030. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-13 MED FOKUS PÅ LANDSBYGDSUTVECKLING. Översiktsplan 2030. Enköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-13 MED FOKUS PÅ LANDSBYGDSUTVECKLING Översiktsplan 2030 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fax: 0171-392 68

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige

ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2001-02-19 0 FÖRORD Människans närmiljö och delaktighet är av stor vikt för vårt välbefinnande. Översiktsplanen började därför med ett omfattande

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Kommunstyrelsen 2012-06-13

Kommunstyrelsen 2012-06-13 PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(10) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2012-05-13, kl 1730-1930 Beslutande Kurt Wennberg, S Åke Johdet, S Anne Niska, S Johny Lantto, S Laila Mäki, S Maria Alldén,

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Projekt ledning och styrning - strategier

Projekt ledning och styrning - strategier Strategisk planering och utveckling Tommy Johansson, utredare tommy.johansson@ostragoinge.se Tel: 044-775 60 18 Mobil: 0709-53 60 18 Sida 1 av 6 2013-12-11 Utredning Dnr KS 2013/711.003 Projekt ledning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bygg- och miljönämnden 2011-12-14 1 (7) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, klockan 14:30-15:15 Beslutande Tony Frunk (S), ordförande Marianne Pettersson (S) Marieanne Matuszewski (S) Thure

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv kl. 9.00 10.20 Katja Larsson (S), ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M)

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

2 Kommunfullmäktige beslutar att godkänna utlåtande (bilaga 2), daterat 2014-04-01.

2 Kommunfullmäktige beslutar att godkänna utlåtande (bilaga 2), daterat 2014-04-01. HALMSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-06-17 KF 59 KS 2010/0369 Beslut om att anta Framtidsplan 2030 ÖP Beslut 1 Kommunfullmäktige beslutar att anta ny kommunomfattande

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län. Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län. Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62 A Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62 Dnr P 2006-01 Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Inledning Bakgrund och syfte Miljö- och stadsarkitektkontoret, Filipstads

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Innehållsförteckning Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort, samrådsyttrande... 3 Upphävande av beslut 162... 4 Information... 5 1 Kommunstyrelsens

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Sammanfattning. Inkomna yttrande 1(6) ÖVERSIKTSPLAN 2010-2030 UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 KS2011/211 2011-10-03

Sammanfattning. Inkomna yttrande 1(6) ÖVERSIKTSPLAN 2010-2030 UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 KS2011/211 2011-10-03 1(6) ÖVERSIKTSPLAN 2010-2030 UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 2011-10-03 KS2011/211 Utställningshandlingar 2 Kungörelse om planförslaget har skett med brev till sakägare och myndigheter samt andra som har

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum Vision & Strategier Enköping 2015 - vårt gröna livsrum Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45.000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer