Kultur och hälsa Aktiviteter och Projekt juni 2006 maj 2007

Transkript

1 Kultur och hälsa Aktiviteter och Projekt juni 2006 maj 2007

2 Del 1 Aktiviteter och projekt... 4 Förord...4 Bakgrund, syfte och mål...4 Aktiviteter...4 Egna projekt...4 Pilotprojekt...5 Egna initiativet Kultur Natur Hälsa...5 Projekt där Kultur & Utbildning bidrar med pengar 2006/ Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre...7 Del 2 Egna initierade projekt... 8 Förord...8 Bakgrund...8 Syfte...8 Mål...8 Metod och avgränsningar...8 Redovisning av pilotprojekten Berättande...10 Kort beskrivning av aktiviteten...10 Redovisning av effektmätning...11 Analys av effektmätning...11 Några ord från kulturarbetaren...11 Inspiration i arbetet för utvald personal...11 Slutsatser Musik & Rörelse...12 Kort beskrivning av aktiviteten...13 Redovisning av effektmätning...13 Analys av effektmätning...13 Några ord från kulturarbetaren...14 Kunskapsöverföring till personalen...15 Slutsatser Musik...15 Share Music pedagogiken...16 Kort beskrivning av aktiviteten...16 Redovisning av effektmätning...16 Analys av effektmätning...17 Några ord från kulturarbetaren...17 Slutsatser...17 Förslag på metod för mätning...18 Förlängning av projektet Konst & Bild...18 Kort beskrivning av aktiviteten...19 Redovisning av effektmätning...19 Analys av effektmätning...19 Några ord från kulturarbetaren...19 Slutsatser...20 Förslag på metod för mätning...20 Redovisning av effektmätning...20 Bilaga 1 Berättande...20 Bilaga 2 Musik & Rörelse...22 Bilaga 3 Musik...27 Bilaga 4 Konst & Bild

3 Vill du veta mer om pilotprojekten?

4 Del 1 Aktiviteter och projekt Förord Denna rapport redovisar genomförda aktiviteter och projekt inom området Kultur och hälsa from juni 2006 tom maj Rapporten är sammanställd av Ingrid Karlsson, projektledare för Kultur och hälsa vid division Kultur och Utbildning. Uppdragsgivare är Norrbottens läns landsting. Bakgrund, syfte och mål Den positiva kopplingen mellan kultur och hälsa har allt mer kommit i fokus. I maj 2005 anordnade division Kultur och Utbildning inom RTPprogrammet kultur-kulturarv en seminariedag på temat Kultur och hälsa. Den fick en mycket god uppslutning. Efter det avsattes det i division Kultur och Utbildnings budet för 2006 pengar för att anställa en projektledare med uppdraget att arbeta med Kultur och hälsa. Projektledarens uppdrag är att utveckla och förstärka kopplingen mellan kultur och hälsa i landstingets organisation och med externa aktörer. Arbetet sker genom att informera, verka för samverkande och nätverkande samt genom att initiera och samverka i projekt med inriktningen kultur och hälsa. I denna rapport redovisas aktiviteter och projekt som har genomförts under första året (from juni 2006 tom maj 2007). Aktiviteter Projektledaren har haft ett möte med intressenter inom området Kultur och hälsa. Mötet ägde rum på Sunderby folkhögskola den 28 september Projektledaren har genomfört en inventering av kulturaktiviteter i sjukvården genom samtal med platscheferna på respektive sjukhus i länet. Projektledaren har skapat en webbsida för Kultur och hälsa som finns under Kultur och Utbildnings hemsida. Projektledaren har informerat länets kommuner, landstingsstyrelsen och ledningsgrupper i landstinget om uppdraget Kultur och hälsa. Projektledaren har varit med i nätverket Kultur i vården i Sverige. Egna projekt Utsmyckning av palliativ vårdavdelning (avdelning 6) Gällivare sjukhus Bakgrund: Den 5 juni 2006 invigdes en ny palliativ vårdavdelning på Gällivare sjukhus. Avdelningen består av 4 stycken patientrum och 1 anhörigrum. 4

5 Divisionen Kultur och Utbildning fick, via landstingsstyrelsens vice ordförande Britt Westerlund, i uppdrag att hjälpa till med utsmyckningen av denna avdelning. Ingrid Karlsson, anställd vid Kultur och Utbildning fick i sitt uppdrag som projektledare för Kultur och Hälsa uppgiften att praktiskt ordna med utsmyckningen. Utsmyckning: Den 31 augusti gjorde Ingrid ett besök på Gällivare sjukhus för att titta på lokalerna. Efter detta besök och i samråd med enhetschefen Britt-Marie Nilsson tog Ingrid fram 10 stycken tavlor med företrädesvis motiv från naturen. Tanken var att 2 stycken tavlor skulle placeras på respektive rum samt två tavlor i anhörigrummet alternativt i korridoren. En större väggbonad (vävd) skulle placeras i anhörigrummet. För att skapa en helhet så köpte Ingrid Karlsson in tre stycken böcker och tre CD-skivor med passande musik att placera i anhörigrummet. Överlämning: Den 19 oktober överlämnades konsten, textilen, böckerna och CD-skivorna till avdelning 6. Sjukskötare Torbjörn tog emot föremålen. Pilotprojekt Projektledaren har initierat fyra stycken pilotprojekt under hösten Syftet med dem var att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. Separat redovisning av projekten och resultaten finns i denna rapport under del 2, egna initierade projekt. Diarienummer: Egna initiativet Kultur Natur Hälsa Projektdeltagaren har deltagit i slutskedet av förstudien Kultur Natur Hälsa, tillsammans med Grans Naturbruksskola, Sunderby folkhögskola och Framnäs folkhögskola. Förstudien resulterade i en rapport. Diarienummer: Projekt där Kultur & Utbildning bidrar med pengar 2006/2007 "Röda tråden" Kulturens positiva effekter bland funktionshindrade i Piteå kommun. Syftet är att mäta effekt och bilda nätverk. Rigmor Öhlund, dramapedagog, och Siv Lundmark, scenkonstnär, är aktiva i projektet. Projektet pågår from september 2006 tom april Ägare till projektet är Kultur och Fritid, Piteå kommun. Diarienummer:

6 "Skaparkraft" Kultur och idrott för asylsökande resp. handikappade barn. Pilotprojektet Skaparkraft genomfördes under sommaren Syftet är nu att förankra verksamheten och sprida metoderna i länet. Lars Lundqvist, konstnär och Margit Schiött, scenograf, är aktiva i projektet. Diarienummer: "Delaktighet och framtidstro" Vänder sig till unga funktionshindrade i 4- kanten-området. Syftet är att göra samhället och kulturen tillgänglig för målgruppen. Projektet pågår från hösten 2006 och ett år framåt. Ägare till projektet är ABF Boden. Diarienummer: "Teaterprojekt ABF-PRO" Teaterverksamhet för pensionärer. Syftet är att skapa nya mötesplatser och främja hälsa för PRO:are i Norrbottens län. Projektet pågår from januari tom december Ägare till projektet är ABF och PRO Norrbotten. Diarienummer: "Share Music" Kurser i musik, teater och dans för funktionshindrade oavsett funktionsnedsättning. Ledare är professionella konstutövare. Syfte är att etablera verksamhet i Norrbotten. Ägare till projektet är Framnäs folkhögskola i samarbete med Share Music Sweden. Diarienummer: "Neuropedagogiskt resurscentrum i Norrbotten" Utveckling av ett resurscentrum vid Framnäs folkhögskola och Grans Naturbruksskola. Kultur och hälsa aktiviteter såsom dans, drama, sång, musik och grön rehabilitering. Projektet är ett EU-projekt och ägare är Framnäs folkhögskola. Diarienummer: "Cirkus Cirkör" Nycirkus för funktionshindrade barn och ungdomar. Miniföreställning 18 mars och lägervecka med cirkusskola juni. Ägare till projektet är Kultur & fritid, Piteå kommun. Diarienummer: "Konst kultur och hälsa" Skapargrupper för fysiskt funktionshindrade och deras anhöriga på Piteå Älvdals sjukhus. Syftet är att stärka självkänslan och höja livskvaliteten. Ägare till projektet är LSS Råd & Stöd och ABF Piteåbygden. Diarienummer: "Sjung och minns" Musik och sångprogram för och med boende i kommunernas äldreboenden. Syftet är att utbilda och inspirera personal att använda sång och musik som en del av minnesträning för de äldre. Ägare till projektet är musikpedagog Seppo Härkönen i samarbete med ABF och Medborgarskolan. Diarienummer: "Spirande liv" Ökad livskvalitet och välbefinnande genom musik och eget skapande. Syftet är en rehabiliteringsinsats med GIM-metoden riktad till kvinnor med hög sjukfrånvaro. Projektet pågår from mars till augusti Ägare till projektet är GIM-terapeut och uttryckande konstterapeut Eva Bohlin Thorgaard i samarbete med Örnäsets vårdcentral. Diarienummer:

7 Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre Norrbottens läns landsting har erhållit pengar från Socialstyrelsen, Stimulansmedel för de mest sjuka äldre. Division Kultur och Utbildning har fått del av dessa pengar för fortsatt arbete med Kultur och hälsa aktiviteter för äldre och dementa boende på äldreboenden i länet. Pengarna gäller för verksamhetsåret Diarienummer: Följande projekt har startats tom maj 2007: "Minneslådor" I samverkan med Norrbottens museum produceras minneslådor med olika tema för användning i kommunernas äldreomsorg. Syftet är stimulera sinnena och minnet hos äldre och dementa. "Aktiviteter i östra Norrbotten" I samverkan med Studiefrämjandet Norrbotten sker aktiviteter med betoning på natur, djur, fiske och jakt på äldreboenden i Överkalix och Haparanda. "Konst och bild i Voullerim" I samverkan med Jokkmokks kommun sker på äldreboendet Bjärkagården konst och bild aktiviteter i rehabiliterande och hälsofrämjande syfte. 7

8 Del 2 Egna initierade projekt Förord Denna del av rapporten redovisar resultatet av genomförda pilotprojekt inom området Kultur och hälsa hösten 2006 och våren 2007 (Dnr ). Utvärderingen är sammanställd av Ingrid Karlsson, projektledare Kultur och hälsa vid division Kultur och Utbildning. Uppdragsgivare är Norrbottens läns landsting. Bakgrund Projektledarens uppdrag är att utveckla och förstärka kopplingen mellan kultur och hälsa i landstingets organisation och med externa aktörer. Ett led i arbetet är att initiera och samverka i projekt med inriktningen kultur eller kulturarbetare för att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. I denna del av rapporten utvärderas fyra pilotprojekt som initierades av projektledaren under hösten Syfte Syftet med pilotprojekten är att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. Nedan presenteras resultaten från fyra pilotprojekt där det har undersökts om kulturaktivitet under ledning av professionell kulturarbetare kan vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för målgruppen/deltagarna i projekten. Projekten riktar sig till två målgrupper, dels personer inom landstingets rehabilitering och dels äldre i huvudsak boende på äldreboende. Kulturyttringen bygger på aktivitet hos deltagarna. Mål Det långsiktiga målet med pilotprojekten är att undersöka om denna typ av verksamhet fungerar i Norrbotten. Målet är att på sikt permanenta inslag av kultur som ett arbetsverktyg i vården. Metod och avgränsningar Valet av metod för projekten skedde i olika steg. Tillvägagångssättet var att läsa igenom litteratur om liknande projekt som hade genomförts i Sverige för 8

9 att få inspiration om mätmetoder och upplägg. På ett tidigt stadium bestämdes det att mätningarna inte skulle vara av en fysisk karaktär. Förkovran skedde även genom att i landstinget kontakta berörda personer för att få information om genombrottsmetoden och Hälsoenkät (SF-12 och 36) och EQ- 5D och ICF metoden. Inga av dessa metoder passade för syftet. Då mätning av kultur är någonting mjukt och då tillvägagångssättet har varit liknande för andra projekt valdes metoden intervjuer och enkäter med relevanta frågor kopplade till respektive projekts syfte. Metoden är densamma för alla projekten. Två observatörer bland personalen utses (närutvärderare), dessa får frågeställningar att ha med sig under projektet. När projektet är slut intervjuas dessa personer. Resten av personalen är kontrollgrupp och får svara på frågor genom att besvara en enkät vid projektets slut där frågorna överensstämmer med observerande personals frågeställningar. Deltagarna kommer också, i mån av möjlighet beroende på fysisk status, att fylla i en enkät. I kulturarbetarens uppdrag ingår det att i kort dagboksform dokumentera sitt arbete i projektet beträffande metod och uppfattat resultat. Varje projekt avslutas med ett möte där alla inblandade har möjlighet att ge sina synpunkter på projektet. Utifrån intervjusvar och enkäter görs en sammanställning. Det bör betonas att sammanställningen inte är vetenskaplig utan på lekmannanivå. 9

10 Redovisning av pilotprojekten 1. Berättande Målgrupp: Brukare boende på 3 stycken äldreboenden i Övertorneå kommun Delmetod: Teaterutövande för brukare boende på äldreboende I samverkan med: Övertorneå kommun och Tornedalens folkhögskola Kontaktperson Övertorneå kommun: Kultursekr. Marita Mattsson Barsk Kulturarbetare: Folkhögskolelärare Irene Muskos Projekttid: Tre månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: stycken Antal deltagare: 28 stycken Fördelning män respektive kvinnor: 23 kvinnor och 5 män Syfte: Syftet var att undersöka om teater handledd av kulturarbetare kan vara ett arbetsverktyg i äldreomsorgen i Norrbotten för att skapa aktivitet för brukarna och höja livskvaliteten. Metod: Brukarna fick besök av folkhögskoleläraren en gång i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Teaterutövandet anpassades efter deltagarnas ork, nivå och språkliga bakgrund. Tanken var att deltagarna utifrån någon av de boendes berättelser skulle utforma en liten scen som spelades upp. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på brukarnas hälsa, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökad livskvalitet hos brukarna, Inspiration i arbetet för utvald personal Hälsostatus: Deltagarnas ålder var ca år. Majoriteten var över 90 år. De flesta hade rullator eller satt i rullstol, de flesta hade också olika åldershandikapp såsom syn och hörselnedsättning och i viss utsträckning åldersdemens. Kort beskrivning av aktiviteten Den ursprungliga teater inriktningen för projektet fick på ett tidigt stadium ändras. Så här beskriver kulturarbetaren, folkhögskolelärare Irene Muskos förändringen av inriktningen. Min uppgift och förhoppning var att och få igång en enklare form av teaterverksamhet med deltagarna. Det visade sig dock ganska snart att flera av deltagarna hade stora problem med närminnet. Det fanns också alltför många i varje grupp som av olika orsaker inte ville eller klarade av att läsa text. Detta trots att texterna som användes var rejält förstorade. Så gott som alla deltagare hade svårigheter att röra sig och var beroende av sina rullatorer. Vi var alltså ganska begränsade av att den verksamhet som skulle till behövde utföras sittande. De deltagare som läste gjorde det gärna och var mycket duktiga på det. Efter ca två gånger bestämde jag mig för att släppa tanken om att göra teater och koncentrerade mig istället på att hitta litteratur och material som vi kunde använda som utgångspunkt i samtal. Vi började läsa och samtala kring olika teman som fanns i litteraturen eller som vi själva kom på efterhand. 10

11 Se bilaga 1. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas aktivitet kan påvisas. Lättare att vårda brukarna: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Ja. Påverkan på livskvaliteten kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Ja. Påverkan på sinnesstämningen hos brukarna kan påvisas. Önskar fortsätta: Majoriteten av deltagarna vill fortsätta. Några ord från kulturarbetaren Jag skulle gärna se en fortsättning av projektet i någon form. Jag kan mycket väl tänka mig att ordinarie personal som frigörs från sin huvudsakliga verksamhet mycket väl kan leda liknande kurser både på sin egen arbetsplats och på något annat boende. Jag skulle rekommendera att man inte arbetar med fler än två grupper per dag. Inspiration i arbetet för utvald personal Tanken var att det skulle ske en överföring till personalen så att de kunde driva aktiviteten på egen hand. Många i personalen kände sig inspirerade av aktiviteten och tyckte den var mycket bra, särskilt att få inspiration till nya samtalsämnen från förr i tiden. Men personalens brist på tid gör att det är svårt att få kontinuitet och personalen betonar också värdet av att någon kommer in utifrån och hälsar på. Det mest troliga, trots kulturarbetarens reflektion, är att det är lättast att låta en kulturarbetare genomföra aktiviteten. Slutsatser Positiv verkan på brukarnas psykiska hälsa kan påvisas, med betoning på att kultur är en färskvara och behöver fyllas på kontinuerligt, således är kontinuiteten mycket viktig. Nivån får inte vara för avancerad. Det kräver stor flexibilitet av den person som håller i verksamheten då målgruppen har en hög 11

12 ålder och varierande åldershandikapp. Vana måste också finnas att möta äldre människor i deras miljö. Personalen behöver inte genomföra kulturaktiviteterna utan det finns ett värde i att någon kommer in utifrån. Kulturarbetaren är välbehövlig. Lyckat projekt som går utifrån kursupplägg att använda sig av i hela länet. Billig aktivitetsform som ger effekter på den psykiska hälsan och deltagarna vill ha, efter att ha provat på, denna typ av aktivitet. Effektmätningen har varit tillräcklig och räckt för projektet. 2. Musik & Rörelse Målgrupp: Brukare boende på äldreboende och hemtjänsten brukare i Arvidsjaurs kommun. Brukarna på äldreboendet delades upp i två grupper, en med demenssjukdom och en friskare grupp. Delmetod: Dans för äldre och dementa boende hemma och på äldreboende I samverkan med: Dans i Nord och Arvidsjaurs kommun Kontaktperson Dans i Nord: Danskonsulent Maria Rydén Kontaktpersoner Arvidsjaurs kommun: Kulturchef Kristina Grubbström, Samordnare Kultur i vården Kickie Sjöberg Kulturarbetare: Danspedagog Lena Rydström Projekttid: Sex månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 20 stycken Antal deltagare: I snitt har 6-8 personer deltagit per grupp Fördelning män respektive kvinnor: I grupperna på äldreboendet har 90% varit kvinnor och i gruppen med hemtjänstens brukare 80%. Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om dans handledd av danspedagog kan vara ett arbetsverktyg i äldreomsorgen i Norrbotten för att skapa aktivitet för brukarna och höja livskvaliteten. Dans har i olika projekt för äldre varit mycket framgångsrikt i övriga Sverige och forskning finns kring ämnet. Syftet var också att danspedagogens arbete skulle vara en inspirationskälla för ordinarie personal i deras fortsatta arbete, tanken var att personalen efter projektets slut själva skulle kunna ha dans som aktivitet för de äldre. Metod: Grupperna fick besök av danspedagogen en gång i veckan. Tiden anpassades efter ork och förmåga. Gruppen med demenssjukdom utövade aktiviteten i 20 minuter. Äldre boende på servicehuset utövade aktiviteten i 30 minuter och hemtjänstens brukare orkade minuters aktivitet. Deltagandet var frivilligt. Dansutövandet anpassades efter brukarnas nivå, ork och handikapp. Under de tre sista månaderna förde danspedagogen över kunskap till personal och samordnaren för vården med tanken att man skulle kunna fortsätta och bedriva arbetet med dans för äldre som en del i arbetet med kultur i vården efter projektets slut. Tanken är att pilotprojektet skulle kunna ligga till grund för liknande arbeten på andra äldreboenden i länet. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på brukarnas hälsa, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökad livskvalitet hos brukarna, Kunskapsöverföring till utvald personal Hälsostatus: För de två grupperna på äldreboendet varierade åldern från 80 år och uppåt. De flesta hade rullator eller satt i rullstol, de flesta hade också 12

13 olika åldershandikapp såsom syn och hörselnedsättning och nedsatt rörelseförmåga. En grupp hade diagnosen demens. Den sista gruppen var hemtjänstens brukare, personer som bodde hemma men som hade hjälp av hemtjänsten, många av dem hade lättare funktionshinder. Kort beskrivning av aktiviteten I projektbeskrivningen används ordet dans men i samband med projektstarten ändrades inriktningen till musik och rörelse. Aktiviteten har utförts sittande för samtliga grupper på grund av deltagarnas hälsostatus. Gruppen med demens: Till musik, i ett varligt och mycket lugnt tempo slussar danspedagogen gruppen igenom olika övningar. De som inte kan eller förstår vilken rörelse som ska göras får hjälp av personalen. Äldre på äldreboendet och hemtjänstens brukare: Med musik i bakgrunden arbetar danspedagogen med lekfulla visualiseringsövningar där deltagarna själva är aktiva med rörelser samtidigt som de får använda sin fantasi. Ett exempel, händerna dyker ner i en låtsaspool där deltagarna själva berättar om vad man hittar i poolen - vilket kan vara allt från fiskar till otäcka paddor. Se bilaga 2. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Grupp med demenssjukdom Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas psykiska hälsa. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Lättare att vårda brukarna: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Positiv sinnesstämning: Personalen vet inte medan brukarna svarar ja, för stunden. Önskar fortsätta: Brukarna svarar att de inte vill fortsätta medan personalen tror att de vill. 13

14 Grupp, friskare boende i servicelägenhet Deltagarnas svar redovisas. Personalunderlaget var för litet. Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Nej. Majoriteten av brukarna upplever samma nivå före som efter projektet. Några hävdar dock att de har blivit rörligare. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas upplevelse av pigghet kan påvisas. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas livskvalitet kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas sinnesstämning kan påvisas. Önskar fortsätta: Brukarna är mycket nöjda och önskar fortsätta. Grupp hemtjänstens brukare Deltagarnas svar redovisas. Hemtjänstens personal har inte intervjuats då deltagaren bor i eget boende. Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den fysiska hälsan kan påvisas. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas aktivitet kan påvisas. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Nej. Projektet torde inte ha gett någon effekt här. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas sinnesstämning kan påvisas. Önskar fortsätta: Samtliga deltagare är mycket nöjda och önskar fortsätta. Några ord från kulturarbetaren För att veta vad jag ska göra behöver jag ta reda på vad deltagarna kan göra. Så min utgångspunkt blir att undersöka deltagarnas rörelseförmåga. 14

15 Kunskapsöverföring till personalen En del i projektet var kunskapsöverföringen från danspedagogen till personalen. Danspedagogen har vid två tillfällen undervisat personalen. Svårigheter har varit att få en eller två eldsjälar att ta vid. Fysiska hinder var att personalen går på schema och arbetar oregelbundna tider. Två stycken chefsbyten har också ägt rum under projekttiden. Slutsatser att dra är att det i dagsläget är bäst att bekosta en kulturarbetare som kommer in utifrån och genomför aktiviteten, även vid samtal önskar personalen själva det. Ett annat alternativ skulle vara att från projektets början utse en person anställd av kommunen som på förhand är bestämd att överta aktiviteten. Denna person lärs upp av kulturarbetaren. Slutsatser Musik och rörelse har betydelse för den fysiska och psykiska hälsan och är en uppskattad aktivitet för hemtjänstens brukare och den friskare gruppen på äldreboendet som främst har psykiska fördelar. Rent kroppsligt är det viktigt att sätta in aktiviteten tidigt. Kontinuiteten är också oerhört viktig. De äldre blir förvirrade om aktiviteten uteblir en vecka. Genom observationer har rörligheten ökat markant hos några av deltagarna. Gruppen med demens har inte uppskattat aktiviteten om man ser till utvärderingen men denna grupp är svårare och bör följas under en längre tid och gärna av någon utifrån som kan följa och notera eventuella framsteg. Personalens inställning påverkar också brukaren då den är beroende av ledsagning och dylikt. Valet av musik kan förbättras. Det är viktigt att ha musik som de äldre känner igen. I framtiden bör personalen, som känner brukarna bäst, välja ut deltagare till grupperna. I detta projekt var det sjuksköterskan som valde ut. Ett uppskattat projekt som är enkelt att tillämpa på andra äldreboenden i länet under förutsättning att en lämplig ledare finns att tillgå. Effektmätningen har varit delvis tillräcklig men för att fastställa ett entydigt resultat bör mätningen göras över en längre tid, särskilt för gruppen med demens. 3. Musik Målgrupp: Patienter intagna på Rehab Medicin avdelning 42N, Sunderby sjukhus Delmetod: Musikutövande inspirerat av Share Music pedagogiken för patienter intagna på Rehab Medicin på Sunderby sjukhus I samverkan med: Framnäs folkhögskola och Sunderby sjukhus (avd. 42N) Kontakperson Framnäs folkhögskola: Rektor Bo Olofsson Kontaktperson Rehab Medicin: Enhetschef Lisa Karlsson-Lindström Kulturarbetare: Musikpedagog Marita Henningsdotter Lovnér Projekttid: Tre månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 12 stycken Antal deltagare: 2-4 deltagare per tillfälle 15

16 Fördelning män respektive kvinnor: Majoriteten har varit män Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om musik under ledning av professionell kulturarbetare kunde vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för patienterna på rehabmedicin avdelning 42N och ryggmärgskadade patienter på angränsande avdelning. Ytterligare ett syfte fanns som var att skapa mervärde för patienterna och öka deras livskvalitet under tiden de vistades på Sunderby sjukhus. Förhoppningen var också att patienterna fortsätter att utöva eller lyssna på musik efter tiden vid sjukhuset. Metod: Patienterna fick besök av musikpedagogen en till två gånger i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Den musikaliska verksamheten var utformad så att patienterna var aktivt deltagande. Alla musikaliska uttryck, vare sig de görs av en professionell eller en patient på en rehabavdelning har ett musikaliskt och konstnärligt uttryck. Det är grundtanken både för Share Music ( och för projektet. Att delta och kunna bidra aktivt och kreativt till en musikalisk händelse är stärkande både fysiskt och psykiskt. Metodiken anpassades efter patienternas rörlighet, kommunikativa förmåga och mentala kondition. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på patienternas hälsa och rehabilitering, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökat mervärde och livskvalitet för patienterna under vistelsen på rehabmedicin, Väckt intresse för att lyssna på eller utöva musik hos patienterna. Hälsostatus: Deltagarnas ålder varierade från 25 år och uppåt. De flesta var runt 60 år. Diagnosen varierade från stroke till förvärvad hjärnskada. Samtliga personer hade nedsatt rörelsefunktion och var under medicinsk behandling. Share Music pedagogiken Share Music startades på Nordirland 1985 av läkaren Michael Swallow. Hans idé var att ge människor med funktionsnedsättning förutsättningar att utvecklas inom musik, tillsammans med professionella ledare. Sedan 2002 finns Share Music i Sverige. Musiken är det viktiga och alla kan vara med oavsett handikapp t ex kan man med teknikens hjälp spela instrument även om rörligheten är nedsatt. Kort beskrivning av aktiviteten Deltagarna har samlats i ett rum där de har fått lyssna och vara aktiva till musik. Musikpedagogen har spelat tvärflöjt. Deltagarna har också fått lyssna till rytmer och i mån av rörlighet kompat på trummor, shakers och speciella plaströr boom whakers. De har även sjungit till musik och satt ord till egen komponerad musik med hjälp av musikpedagogen. Se bilaga 3. Redovisning av effektmätning 16

17 Analys av effektmätning Verkan på patienternas hälsa Fysisk hälsa: Vissa positiva effekter. Stimulerar till spontana rörelser om patienten kan och vill vara aktiv. Fysiskt välbefinnande av att lyssna på musik. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Verkan på patienternas rehabilitering Snabbare rehabilitering går inte att påvisa. Dock får patienten motiverande avbrott i den ordinarie rehabiliteringen. Ökad livskvalitet hos patienterna Bättre livskvalitet: Positiva effekter. Påverkan på livskvaliteten kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på sinnesstämningen hos brukarna kan påvisas. Väckt musikintresse hos patienterna Fortsatt musicerande: Hälften har svarat ja och hälften vet ej. De som har svarat ja har gjort det under förutsättning att patienterna blir erbjuden aktiviteten som ett alternativ, de tror alltså inte på ett utövande på egen hand. Några ord från kulturarbetaren Genom att leka med musiken har man avväpnat den. Deltagarna har fått med sig känslan att det inte är konstigare än så att utöva och skriva musik. Varje tillfälle har lockat till skratt. Slutsatser En del patienter har inte orkat eller velat delta. De som inte har orkat är mycket trötta under sin första tid på sjukhuset, det är också många aktiviteter som ska hinnas med. De äldre som inte har velat delta har antingen inte velat eftersom de aldrig tidigare har utövat musik på detta sätt. De yngre som inte har velat vara med har troligtvis tackat nej eftersom de upplever någon form av prestationsångest, man är rädd för att göra bort sig. För de patienter som valt att delta har projektet haft en positiv påverkan på den psykiska hälsan och sinnesstämningen. I viss mån påverkas den fysiska hälsan eftersom spontana rörelser aktiveras. Musiken är också ett bra avbrott i den konventionella rehabiliteringen. För att mäta en djupare effekt på rehabiliteringen bör projektet pågå över en längre tid och göras tillsammans med vetenskapen. Se stycket förslag på metod för mätning. Effekter av aktiviteter torde öka ju tidigare insatserna görs därför är det bra att börja redan på sjukhuset. Men det går också mycket väl att använda sig av pilotprojektet i ett senare skede av rehabiliteringen t ex när patienterna befinner sig i eftervården, primärvården eller som en aktivitet när rehabiliteringstiden är över. 17

18 Under projekttiden har det varit ett mycket gott samarbete med vården och personalen, vilket är en förutsättning för att genomföra denna typ av aktivitet. Förslag på metod för mätning Denna effektmätning har fungerat väl för en första ytlig skanning men för att få en fördjupad effektmätning av rehabiliteringseffekten i en vårdsituation är mitt förslag att den sker på ett vetenskapligt sätt, då det i rehabiliteringssituationen pågår många parallella skeenden. Det är svårt att se effekterna av ett enskilt projekt om inte rätt verktyg används. Jag förordar därför ett samarbete med högskola eller universitet. Förlängning av projektet Projektet har varit så uppskattat att det har förlängts med tre månader from april till juni Konst & Bild Målgrupp: Personer i rehabilitering i eftervården, primärvården på Rehab Centrum (Björskatans VC) Delmetod: Konst och bild som ett arbetsverktyg inom rehabiliteringen, primärvården Kontaktperson Rehab Centrum: Arbetsledare Joakim Norström Kulturarbetare: Konstnär Eva Stina Sandling Projekttid: Fem månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 17 stycken Antal deltagare: 2-4 deltagare per grupp (en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp) Fördelning män respektive kvinnor: Några fler kvinnor än män Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om konst och bild under ledning av professionell kulturarbetare kunde vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för målgruppen beskriven nedan. Ytterligare två syften fanns, dels att skapa mervärde för patienterna och öka livskvaliteten under den tid som rehabiliteringen pågick på Rehab Centrum, och dels att väcka intresse för konstnärens arbete och bildens betydelse. Förhoppningen var att patienterna efter tiden i projektet själva sökte upp t ex konstutställningar. Metod: Patienterna fick besök av konstnären en gång i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Konst och bild tillfällena anpassades efter patienternas ork och förmåga. Konst och bild tillfällena byggde på aktivitet från deltagarnas sida. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på patienternas hälsa och rehabilitering, Ökat mervärde och livskvalitet för patienterna under vistelsen på Rehab Centrum, Väckt intresse för konst och bild hos patienterna 18

19 Hälsostatus: Deltagarnas ålder varierade från 40 år och uppåt. Majoriteten var mellan år. Diagnosen varierade från stroke till förvärvad hjärnskada. Samtliga personer hade nedsatt rörelsefunktion och några hade problem med minnet. Kort beskrivning av aktiviteten Alla människor i alla tider och kulturer har haft och har bilden som språk. Bilden är ett skelett som vi hänger upp mycket ordlös kommunikation på i samhället. Kan jag på ett eller annat sätt hålla/greppa en krita eller penna kan jag också uttrycka och förmedla mig. Exempel på övningar har varit t ex teckna med kol, rita av stilleben och collageteknik. Se bilaga 4. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Verkan på patienternas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på patienternas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Verkan på patienternas rehabilitering Snabbare rehabilitering går inte att påvisa. Ökad livskvalitet hos patienterna Bättre livskvalitet: Ja, främst för de patienterna som fick fortsätta med Konst och bild när deras rehabiliteringstid var över på Rehab Centrum. Positiv sinnesstämning: Ja, främst för de patienterna som fick fortsätta med Konst och bild när deras rehabiliteringstid var över på Rehab Centrum. Väckt konstintresse hos patienterna Fortsatt målande och att titta på bilder: Hälften har svarat ja och hälften vet ej. De som svarat ja tror bara att de personer som har haft det som intresse tidigare fortsätter, de andra möjligtvis om de blir erbjudna aktiviteten i grupp. Några ord från kulturarbetaren Deltagarnas bemötande har varit varmt och stimulerande. Lärorik och meningsfull verksamhet som jag gärna skulle vilja fortsätta med och utveckla vidare. 19

20 Slutsatser Projektet sammanföll med en omorganisering av Rehab Centrums arbetssätt där personalen nu i högre grad besöker patienten i hemmet istället för att patienten kommer in och är på Rehab Centrum. Antalet deltagare vid Konst och bild tillfällena blev därför inte så stort som det kunde ha varit. För att till fullo genomföra ett sådant här projekt bör det vara ett tätt samarbete mellan kulturarbetaren och personalen. Denna gång var det inte möjligt på grund av omorganiseringen. Positiv effekt på den psykiska hälsan och sinnesstämningen kan påvisas framför allt för de personer som fick möjlighet att fortsätta utöva aktiviteten även efter det att de var färdigrehabiliterade vid Rehab Centrum. Aktiviteten torde vara en utmärkt sådan efter rehabiliteringstiden, då sinnena och motoriken får fortsätta att tränas och deltagarna får möjlighet att mötas i grupp. För att mäta en djupare effekt på rehabiliteringen bör projektet pågå över en längre tid och göras tillsammans med vetenskapen. Se stycket förslag på metod för mätning. Denna delmetod går bra att praktisera på andra verksamheter t ex inom äldreomsorgen. Förslag på metod för mätning Denna effektmätning har fungerat väl för en första ytlig skanning men för att få en fördjupad effektmätning av rehabiliteringseffekten i en vårdsituation är mitt förslag att den sker på ett vetenskapligt sätt, då det i rehabiliteringssituationen pågår många parallella skeenden. Det är svårt att se effekterna av ett enskilt projekt om inte rätt verktyg används. Jag förordar därför ett samarbete med högskola eller universitet. Redovisning av effektmätning Bilaga 1 Berättande Deltagare Femton stycken deltagare, från samtliga tre boenden, besvarade enkäten. Det var tillåtet att använda personalen till hjälp när man hade svårt att fylla i enkäten själv. Enkäten bestod av tre enkla frågeställningar för att alla skulle förstå och ha möjlighet att besvara, svarsalternativen var ja, nej och vet ej. Samtliga svarade ja på frågan om de blev gladare av att läsa, berätta och titta på bilder. På frågan Känner du dig piggare när du har läst, berättat och tittat på bilder, svarade tretton stycken ja, två svarade vet ej. Sista frågan var Vill du fortsätta med att läsa, berätta och titta på bilder. Fjorton stycken var positiva medan en person svarade nej. 20

21 Personal och observatörer Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har nitton stycken personal svarat på enkäten och sex stycken observatörer intervjuats. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej Observatörerna: Nej 2. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas psykiska hälsa? Majoriteten svarade Ja Brukarna blir gladare, piggare och mer harmoniska (lugnare). De mår bra av att samtala om gamla tider och delge andra. (Minnet kommer tillbaka.) Observatörerna: Stimulerande att någon (kulturarbetaren) kommer utifrån. 3. Kan du se att brukarna har blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. De blir piggare. De ser fram emot nästa tillfälle. Observatörerna: De pratar mer sinsemellan. 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Majoriteten svarade Nej eller Vet ej Observatörerna kan inte heller se att det har varit lättare att vårda brukarna under pilotprojektet. 5. Verkar brukarna ha fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Att få tid att prata och lyssna på andra ger en känsla av att vara värdefull. När man får berätta och delge erfarenheter och kunskap till andra blir man stolt. Observatörerna: Bättre livskvalitet! Anhöriga positiva. 21

22 6. Ser du en positiv effekt på brukarnas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja De är gladare och förväntansfulla. Effekten varar bara under tiden som aktiviteten pågår. Observatörerna: Gladare och piggare! 7. Tror du någon av brukarna kommer att vilja fortsätta med att läsa, berätta och titta på bilder när pilotprojektet är slut? Majoriteten svarade Ja Intresse finns. Observatörerna: Ja de vill fortsätta! 8. Tycker du att du har fått inspiration att använda böcker och bilder som ett verktyg i ditt ordinarie arbete? Majoriteten svarade Ja Att utgå från bilder och böcker för att skapa samtalsämnen är bra. I mån av tid. Observatörerna håller med. 9. Finns det delar av folkhögskolelärarens arbete som du kommer att fortsätta att använda dig av som ett verktyg i ditt arbete? Majoriteten svarade Vet ej Av dem som svarat ja, kommer i huvudsak att använda sig av bilder. Observatörerna: Tveksamt om de kommer att använda sig av detta i arbetet. 10. Tycker du folkhögskolelärarens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet att kommentera svaret.) 11. Allmänt hur har du upplevt detta pilotprojekt? Bra, personalen hoppas på en fortsättning. Bilaga 2 Musik & Rörelse Grupp med demenssjukdom Deltagare Projektledaren hade inte möjlighet att vara på plats och tyvärr blev det därför en hopblandning av enkäter och flera av deltagarna fick en enkät som inte var tänkt för dem utan för de andra grupperna, den var alldeles för avancerad men med hjälp av personalen fyllde de ändå i den. Totalt har åtta stycken brukare svarat på enkäten. 22

23 Fråga: 1. Upplever du någon positiv effekt på din fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 2. Upplever du någon positiv effekt på din psykiska hälsa? Alla svarade Nej 3. Har du blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Alla svarade Nej 5. Har du fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 6. Har du upplevt en positiv effekt på din sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Försökt delta och tyckt att det var roligt för stunden. Deltagit bättre än personalen trott. 7. Vill du fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Nej Personal Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har tre stycken personal svarat på enkäten. Inga observatörer har deltagit på grund av personal- och chefsbyte. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej 2. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas psykiska hälsa? Av den som har svarat Ja (svaren fördelade sig jämt över ja, nej och vet ej) Vårdtagaren tycker det är mycket trevligt med nya aktiviteter. 3. Kan du se att brukarna har blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 23

24 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Alla svarade Nej 5. Verkar brukarna ha fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 6. Ser du en positiv effekt på brukarnas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej 7. Tror du någon av brukarna kommer att vilja fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Ja Främst tror de att de som hör till de aktivare vill fortsätta. 8. Tycker du att du har fått kunskap att använda musik och rörelse som ett verktyg i ditt ordinarie arbete? Alla svarade Nej 9. Finns det delar av danspedagogens arbete som du kommer att fortsätta att använda dig av som ett verktyg i ditt arbete? Alla svarade Nej 10. Tycker du danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Nej (Det fanns ingen möjlighet till att ge någon kommentar.) 11. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Majoriteten svarade Dåligt En kommentar är att många övningar är för komplicerade och att musiken inte känns passande, vårdtagarna känner inte igen den. Grupp friskare boende i servicelägenhet Deltagare Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har sju stycken brukare svarat på enkäten. Fråga: 1. Hur uppfattade du din hälsa innan du tog del av musik och rörelse? (Skriv fritt.) Varierande svar från bra till dålig. 24

25 2. Hur uppfattar du din hälsa efter att ha deltagit i musik och rörelse? (Skriv fritt.) Majoriteten uppfattar att deras hälsa ligger på samma nivå som före projektet. Några menar att de mår bättre och har en bättre rörlighet. 3. Har din hälsa på något sätt påverkats positivt av deltagandet i Musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Roligt träffa andra och det är nyttigt att röra på kroppen. 4. Känner du dig mer rörlig efter att ha deltagit i Musik och rörelse? Majoriteten svarade Nej 5. Känner du dig piggare efter att ha deltagit i musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Fått göra något roligt och annorlunda med andra i grupp. Gladare. 6. Känner du att du har fått ett mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden du har haft musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Roligt och kul! 7. Har du uppfattat någon effekt på din sinnesstämning under tiden du har haft musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Gladare, för stunden känns det bättre. 8. Har du en önskan att fortsätta med musik och rörelse nu när projektet är slut? Majoriteten svarade Ja Så att kroppen inte stelnar till. 9. Tycker du danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet att kommentera svaret.) 10. Allmänt, hur har du upplevt projektet med musik och rörelse? Majoriteten tycker det har varit Bra. Personal Bara två av personalen har besvarat en enkät. Det är för litet underlag och redovisas därför inte. Inga observatörer har deltagit på grund av personaloch chefsbyte. 25

26 Grupp med hemtjänstens brukare Deltagare Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har fyra stycken brukare svarat på enkäten. Fråga: 1. Upplever du någon positiv effekt på din fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Alla svarade Ja Håller igång kroppen. 2. Upplever du någon positiv effekt på din psykiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Alla svarade Ja Man blir gladare av att röra sig och lyssna på musik. 3. Har du blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Går bättre och bättre att röra sig. 4. Har du fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej Projektet torde inte ha gett någon effekt här. 5. Upplever du en positiv sinnesstämning under pilotprojektet? Alla svarade Ja Gladare och bättre humör! 6. Vill du fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Ja Det är uppiggande, visst vill jag det. 7. Tycker du att danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Alla svarade Ja Det finns inte möjlighet att kommentera sitt svar.) 26

27 8. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Alla svarade Mycket bra. Man blir glad. Viktigt att röra på sig och hålla igång. Positivt träffa de andra i gruppen. Bilaga 3 Musik Deltagare Bara en av deltagarna har velat besvara en enkät. Orsakerna till att man inte vill är flera, ork, man är i en utsatt situation etc. Ifyllandet är frivilligt. Urvalet, en person är för litet och redovisas därför inte. Personal och observatör Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har tre stycken personal svarat på enkäten och en observatör. Då personalen bara hade möjlighet att undvara en observatör till projektet redovisas personalens och observatörens svar tillsammans. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på patienternas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. Musiken stimulerar till spontana rörelser. Att lyssna på musik ger fysiskt välbefinnande. 2. Kan du se någon positiv effekt på patienternas psykiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. Det syns att patienterna trivs. Ser glädje och leenden. Effekten är för stunden. 3. Kan du se någon positiv effekt på patienternas rehabilitering som hör ihop med pilotprojektet? Av dem som svarade Ja (hälften svarade Vet ej) Vetskapen om att kultur-musik har en positiv hälsoeffekt, att ta in denna vetskap och omsätta det i den ordinarie rehabiliteringen. Mer motiverad patient, ger ett bra avbrott, blir positiv och mer lättmotiverade till rehabilitering. 27

28 4. Verkar patienternas rehabilitering på något sätt ske snabbare under pilotprojektet än vad den annars brukar göra? Majoriteten svarade Vet ej 5. Verkar patienterna ha fått ett bättre mervärde/och eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Ja, i den stunden som patienten har musik, svårt att uttala sig om långtidseffekten. Livskvalitet för stunden. 6. Ser du en positiv effekt på patienternas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. Ja för stunden! Gladare och mer leenden. Återigen svårt att avgöra eventuell långtidseffekt. 7. Tror du någon av patienterna kommer att fortsätta att utöva eller lyssna på musik efter tiden vid Sunderby sjukhus? Av dem som svarat Ja (hälften har svarat Vet ej) Ja, om de erbjuds någon form av musikverksamhet där de kan fortsätta med musikutövande. 8. Tycker du musikpedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet till att ge någon kommentar.) 9. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Alla svarade Mycket bra. Förhöjer patienternas livskvalitet och ett bra avbrott i den konventionella rehabiliteringen. Bilaga 4 Konst & Bild Deltagare Bara två av deltagarna har velat besvara en enkät. Orsakerna till att man inte vill är flera, ork, man är i en utsatt situation etc. Ifyllandet är frivilligt. Urvalet, två personer är för litet och redovisas därför inte. Personal och observatörer Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När 28