Kultur och hälsa Aktiviteter och Projekt juni 2006 maj 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur och hälsa Aktiviteter och Projekt juni 2006 maj 2007"

Transkript

1 Kultur och hälsa Aktiviteter och Projekt juni 2006 maj 2007

2 Del 1 Aktiviteter och projekt... 4 Förord...4 Bakgrund, syfte och mål...4 Aktiviteter...4 Egna projekt...4 Pilotprojekt...5 Egna initiativet Kultur Natur Hälsa...5 Projekt där Kultur & Utbildning bidrar med pengar 2006/ Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre...7 Del 2 Egna initierade projekt... 8 Förord...8 Bakgrund...8 Syfte...8 Mål...8 Metod och avgränsningar...8 Redovisning av pilotprojekten Berättande...10 Kort beskrivning av aktiviteten...10 Redovisning av effektmätning...11 Analys av effektmätning...11 Några ord från kulturarbetaren...11 Inspiration i arbetet för utvald personal...11 Slutsatser Musik & Rörelse...12 Kort beskrivning av aktiviteten...13 Redovisning av effektmätning...13 Analys av effektmätning...13 Några ord från kulturarbetaren...14 Kunskapsöverföring till personalen...15 Slutsatser Musik...15 Share Music pedagogiken...16 Kort beskrivning av aktiviteten...16 Redovisning av effektmätning...16 Analys av effektmätning...17 Några ord från kulturarbetaren...17 Slutsatser...17 Förslag på metod för mätning...18 Förlängning av projektet Konst & Bild...18 Kort beskrivning av aktiviteten...19 Redovisning av effektmätning...19 Analys av effektmätning...19 Några ord från kulturarbetaren...19 Slutsatser...20 Förslag på metod för mätning...20 Redovisning av effektmätning...20 Bilaga 1 Berättande...20 Bilaga 2 Musik & Rörelse...22 Bilaga 3 Musik...27 Bilaga 4 Konst & Bild

3 Vill du veta mer om pilotprojekten?

4 Del 1 Aktiviteter och projekt Förord Denna rapport redovisar genomförda aktiviteter och projekt inom området Kultur och hälsa from juni 2006 tom maj Rapporten är sammanställd av Ingrid Karlsson, projektledare för Kultur och hälsa vid division Kultur och Utbildning. Uppdragsgivare är Norrbottens läns landsting. Bakgrund, syfte och mål Den positiva kopplingen mellan kultur och hälsa har allt mer kommit i fokus. I maj 2005 anordnade division Kultur och Utbildning inom RTPprogrammet kultur-kulturarv en seminariedag på temat Kultur och hälsa. Den fick en mycket god uppslutning. Efter det avsattes det i division Kultur och Utbildnings budet för 2006 pengar för att anställa en projektledare med uppdraget att arbeta med Kultur och hälsa. Projektledarens uppdrag är att utveckla och förstärka kopplingen mellan kultur och hälsa i landstingets organisation och med externa aktörer. Arbetet sker genom att informera, verka för samverkande och nätverkande samt genom att initiera och samverka i projekt med inriktningen kultur och hälsa. I denna rapport redovisas aktiviteter och projekt som har genomförts under första året (from juni 2006 tom maj 2007). Aktiviteter Projektledaren har haft ett möte med intressenter inom området Kultur och hälsa. Mötet ägde rum på Sunderby folkhögskola den 28 september Projektledaren har genomfört en inventering av kulturaktiviteter i sjukvården genom samtal med platscheferna på respektive sjukhus i länet. Projektledaren har skapat en webbsida för Kultur och hälsa som finns under Kultur och Utbildnings hemsida. Projektledaren har informerat länets kommuner, landstingsstyrelsen och ledningsgrupper i landstinget om uppdraget Kultur och hälsa. Projektledaren har varit med i nätverket Kultur i vården i Sverige. Egna projekt Utsmyckning av palliativ vårdavdelning (avdelning 6) Gällivare sjukhus Bakgrund: Den 5 juni 2006 invigdes en ny palliativ vårdavdelning på Gällivare sjukhus. Avdelningen består av 4 stycken patientrum och 1 anhörigrum. 4

5 Divisionen Kultur och Utbildning fick, via landstingsstyrelsens vice ordförande Britt Westerlund, i uppdrag att hjälpa till med utsmyckningen av denna avdelning. Ingrid Karlsson, anställd vid Kultur och Utbildning fick i sitt uppdrag som projektledare för Kultur och Hälsa uppgiften att praktiskt ordna med utsmyckningen. Utsmyckning: Den 31 augusti gjorde Ingrid ett besök på Gällivare sjukhus för att titta på lokalerna. Efter detta besök och i samråd med enhetschefen Britt-Marie Nilsson tog Ingrid fram 10 stycken tavlor med företrädesvis motiv från naturen. Tanken var att 2 stycken tavlor skulle placeras på respektive rum samt två tavlor i anhörigrummet alternativt i korridoren. En större väggbonad (vävd) skulle placeras i anhörigrummet. För att skapa en helhet så köpte Ingrid Karlsson in tre stycken böcker och tre CD-skivor med passande musik att placera i anhörigrummet. Överlämning: Den 19 oktober överlämnades konsten, textilen, böckerna och CD-skivorna till avdelning 6. Sjukskötare Torbjörn tog emot föremålen. Pilotprojekt Projektledaren har initierat fyra stycken pilotprojekt under hösten Syftet med dem var att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. Separat redovisning av projekten och resultaten finns i denna rapport under del 2, egna initierade projekt. Diarienummer: Egna initiativet Kultur Natur Hälsa Projektdeltagaren har deltagit i slutskedet av förstudien Kultur Natur Hälsa, tillsammans med Grans Naturbruksskola, Sunderby folkhögskola och Framnäs folkhögskola. Förstudien resulterade i en rapport. Diarienummer: Projekt där Kultur & Utbildning bidrar med pengar 2006/2007 "Röda tråden" Kulturens positiva effekter bland funktionshindrade i Piteå kommun. Syftet är att mäta effekt och bilda nätverk. Rigmor Öhlund, dramapedagog, och Siv Lundmark, scenkonstnär, är aktiva i projektet. Projektet pågår from september 2006 tom april Ägare till projektet är Kultur och Fritid, Piteå kommun. Diarienummer:

6 "Skaparkraft" Kultur och idrott för asylsökande resp. handikappade barn. Pilotprojektet Skaparkraft genomfördes under sommaren Syftet är nu att förankra verksamheten och sprida metoderna i länet. Lars Lundqvist, konstnär och Margit Schiött, scenograf, är aktiva i projektet. Diarienummer: "Delaktighet och framtidstro" Vänder sig till unga funktionshindrade i 4- kanten-området. Syftet är att göra samhället och kulturen tillgänglig för målgruppen. Projektet pågår från hösten 2006 och ett år framåt. Ägare till projektet är ABF Boden. Diarienummer: "Teaterprojekt ABF-PRO" Teaterverksamhet för pensionärer. Syftet är att skapa nya mötesplatser och främja hälsa för PRO:are i Norrbottens län. Projektet pågår from januari tom december Ägare till projektet är ABF och PRO Norrbotten. Diarienummer: "Share Music" Kurser i musik, teater och dans för funktionshindrade oavsett funktionsnedsättning. Ledare är professionella konstutövare. Syfte är att etablera verksamhet i Norrbotten. Ägare till projektet är Framnäs folkhögskola i samarbete med Share Music Sweden. Diarienummer: "Neuropedagogiskt resurscentrum i Norrbotten" Utveckling av ett resurscentrum vid Framnäs folkhögskola och Grans Naturbruksskola. Kultur och hälsa aktiviteter såsom dans, drama, sång, musik och grön rehabilitering. Projektet är ett EU-projekt och ägare är Framnäs folkhögskola. Diarienummer: "Cirkus Cirkör" Nycirkus för funktionshindrade barn och ungdomar. Miniföreställning 18 mars och lägervecka med cirkusskola juni. Ägare till projektet är Kultur & fritid, Piteå kommun. Diarienummer: "Konst kultur och hälsa" Skapargrupper för fysiskt funktionshindrade och deras anhöriga på Piteå Älvdals sjukhus. Syftet är att stärka självkänslan och höja livskvaliteten. Ägare till projektet är LSS Råd & Stöd och ABF Piteåbygden. Diarienummer: "Sjung och minns" Musik och sångprogram för och med boende i kommunernas äldreboenden. Syftet är att utbilda och inspirera personal att använda sång och musik som en del av minnesträning för de äldre. Ägare till projektet är musikpedagog Seppo Härkönen i samarbete med ABF och Medborgarskolan. Diarienummer: "Spirande liv" Ökad livskvalitet och välbefinnande genom musik och eget skapande. Syftet är en rehabiliteringsinsats med GIM-metoden riktad till kvinnor med hög sjukfrånvaro. Projektet pågår from mars till augusti Ägare till projektet är GIM-terapeut och uttryckande konstterapeut Eva Bohlin Thorgaard i samarbete med Örnäsets vårdcentral. Diarienummer:

7 Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre Norrbottens läns landsting har erhållit pengar från Socialstyrelsen, Stimulansmedel för de mest sjuka äldre. Division Kultur och Utbildning har fått del av dessa pengar för fortsatt arbete med Kultur och hälsa aktiviteter för äldre och dementa boende på äldreboenden i länet. Pengarna gäller för verksamhetsåret Diarienummer: Följande projekt har startats tom maj 2007: "Minneslådor" I samverkan med Norrbottens museum produceras minneslådor med olika tema för användning i kommunernas äldreomsorg. Syftet är stimulera sinnena och minnet hos äldre och dementa. "Aktiviteter i östra Norrbotten" I samverkan med Studiefrämjandet Norrbotten sker aktiviteter med betoning på natur, djur, fiske och jakt på äldreboenden i Överkalix och Haparanda. "Konst och bild i Voullerim" I samverkan med Jokkmokks kommun sker på äldreboendet Bjärkagården konst och bild aktiviteter i rehabiliterande och hälsofrämjande syfte. 7

8 Del 2 Egna initierade projekt Förord Denna del av rapporten redovisar resultatet av genomförda pilotprojekt inom området Kultur och hälsa hösten 2006 och våren 2007 (Dnr ). Utvärderingen är sammanställd av Ingrid Karlsson, projektledare Kultur och hälsa vid division Kultur och Utbildning. Uppdragsgivare är Norrbottens läns landsting. Bakgrund Projektledarens uppdrag är att utveckla och förstärka kopplingen mellan kultur och hälsa i landstingets organisation och med externa aktörer. Ett led i arbetet är att initiera och samverka i projekt med inriktningen kultur eller kulturarbetare för att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. I denna del av rapporten utvärderas fyra pilotprojekt som initierades av projektledaren under hösten Syfte Syftet med pilotprojekten är att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. Nedan presenteras resultaten från fyra pilotprojekt där det har undersökts om kulturaktivitet under ledning av professionell kulturarbetare kan vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för målgruppen/deltagarna i projekten. Projekten riktar sig till två målgrupper, dels personer inom landstingets rehabilitering och dels äldre i huvudsak boende på äldreboende. Kulturyttringen bygger på aktivitet hos deltagarna. Mål Det långsiktiga målet med pilotprojekten är att undersöka om denna typ av verksamhet fungerar i Norrbotten. Målet är att på sikt permanenta inslag av kultur som ett arbetsverktyg i vården. Metod och avgränsningar Valet av metod för projekten skedde i olika steg. Tillvägagångssättet var att läsa igenom litteratur om liknande projekt som hade genomförts i Sverige för 8

9 att få inspiration om mätmetoder och upplägg. På ett tidigt stadium bestämdes det att mätningarna inte skulle vara av en fysisk karaktär. Förkovran skedde även genom att i landstinget kontakta berörda personer för att få information om genombrottsmetoden och Hälsoenkät (SF-12 och 36) och EQ- 5D och ICF metoden. Inga av dessa metoder passade för syftet. Då mätning av kultur är någonting mjukt och då tillvägagångssättet har varit liknande för andra projekt valdes metoden intervjuer och enkäter med relevanta frågor kopplade till respektive projekts syfte. Metoden är densamma för alla projekten. Två observatörer bland personalen utses (närutvärderare), dessa får frågeställningar att ha med sig under projektet. När projektet är slut intervjuas dessa personer. Resten av personalen är kontrollgrupp och får svara på frågor genom att besvara en enkät vid projektets slut där frågorna överensstämmer med observerande personals frågeställningar. Deltagarna kommer också, i mån av möjlighet beroende på fysisk status, att fylla i en enkät. I kulturarbetarens uppdrag ingår det att i kort dagboksform dokumentera sitt arbete i projektet beträffande metod och uppfattat resultat. Varje projekt avslutas med ett möte där alla inblandade har möjlighet att ge sina synpunkter på projektet. Utifrån intervjusvar och enkäter görs en sammanställning. Det bör betonas att sammanställningen inte är vetenskaplig utan på lekmannanivå. 9

10 Redovisning av pilotprojekten 1. Berättande Målgrupp: Brukare boende på 3 stycken äldreboenden i Övertorneå kommun Delmetod: Teaterutövande för brukare boende på äldreboende I samverkan med: Övertorneå kommun och Tornedalens folkhögskola Kontaktperson Övertorneå kommun: Kultursekr. Marita Mattsson Barsk Kulturarbetare: Folkhögskolelärare Irene Muskos Projekttid: Tre månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: stycken Antal deltagare: 28 stycken Fördelning män respektive kvinnor: 23 kvinnor och 5 män Syfte: Syftet var att undersöka om teater handledd av kulturarbetare kan vara ett arbetsverktyg i äldreomsorgen i Norrbotten för att skapa aktivitet för brukarna och höja livskvaliteten. Metod: Brukarna fick besök av folkhögskoleläraren en gång i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Teaterutövandet anpassades efter deltagarnas ork, nivå och språkliga bakgrund. Tanken var att deltagarna utifrån någon av de boendes berättelser skulle utforma en liten scen som spelades upp. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på brukarnas hälsa, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökad livskvalitet hos brukarna, Inspiration i arbetet för utvald personal Hälsostatus: Deltagarnas ålder var ca år. Majoriteten var över 90 år. De flesta hade rullator eller satt i rullstol, de flesta hade också olika åldershandikapp såsom syn och hörselnedsättning och i viss utsträckning åldersdemens. Kort beskrivning av aktiviteten Den ursprungliga teater inriktningen för projektet fick på ett tidigt stadium ändras. Så här beskriver kulturarbetaren, folkhögskolelärare Irene Muskos förändringen av inriktningen. Min uppgift och förhoppning var att och få igång en enklare form av teaterverksamhet med deltagarna. Det visade sig dock ganska snart att flera av deltagarna hade stora problem med närminnet. Det fanns också alltför många i varje grupp som av olika orsaker inte ville eller klarade av att läsa text. Detta trots att texterna som användes var rejält förstorade. Så gott som alla deltagare hade svårigheter att röra sig och var beroende av sina rullatorer. Vi var alltså ganska begränsade av att den verksamhet som skulle till behövde utföras sittande. De deltagare som läste gjorde det gärna och var mycket duktiga på det. Efter ca två gånger bestämde jag mig för att släppa tanken om att göra teater och koncentrerade mig istället på att hitta litteratur och material som vi kunde använda som utgångspunkt i samtal. Vi började läsa och samtala kring olika teman som fanns i litteraturen eller som vi själva kom på efterhand. 10

11 Se bilaga 1. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas aktivitet kan påvisas. Lättare att vårda brukarna: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Ja. Påverkan på livskvaliteten kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Ja. Påverkan på sinnesstämningen hos brukarna kan påvisas. Önskar fortsätta: Majoriteten av deltagarna vill fortsätta. Några ord från kulturarbetaren Jag skulle gärna se en fortsättning av projektet i någon form. Jag kan mycket väl tänka mig att ordinarie personal som frigörs från sin huvudsakliga verksamhet mycket väl kan leda liknande kurser både på sin egen arbetsplats och på något annat boende. Jag skulle rekommendera att man inte arbetar med fler än två grupper per dag. Inspiration i arbetet för utvald personal Tanken var att det skulle ske en överföring till personalen så att de kunde driva aktiviteten på egen hand. Många i personalen kände sig inspirerade av aktiviteten och tyckte den var mycket bra, särskilt att få inspiration till nya samtalsämnen från förr i tiden. Men personalens brist på tid gör att det är svårt att få kontinuitet och personalen betonar också värdet av att någon kommer in utifrån och hälsar på. Det mest troliga, trots kulturarbetarens reflektion, är att det är lättast att låta en kulturarbetare genomföra aktiviteten. Slutsatser Positiv verkan på brukarnas psykiska hälsa kan påvisas, med betoning på att kultur är en färskvara och behöver fyllas på kontinuerligt, således är kontinuiteten mycket viktig. Nivån får inte vara för avancerad. Det kräver stor flexibilitet av den person som håller i verksamheten då målgruppen har en hög 11

12 ålder och varierande åldershandikapp. Vana måste också finnas att möta äldre människor i deras miljö. Personalen behöver inte genomföra kulturaktiviteterna utan det finns ett värde i att någon kommer in utifrån. Kulturarbetaren är välbehövlig. Lyckat projekt som går utifrån kursupplägg att använda sig av i hela länet. Billig aktivitetsform som ger effekter på den psykiska hälsan och deltagarna vill ha, efter att ha provat på, denna typ av aktivitet. Effektmätningen har varit tillräcklig och räckt för projektet. 2. Musik & Rörelse Målgrupp: Brukare boende på äldreboende och hemtjänsten brukare i Arvidsjaurs kommun. Brukarna på äldreboendet delades upp i två grupper, en med demenssjukdom och en friskare grupp. Delmetod: Dans för äldre och dementa boende hemma och på äldreboende I samverkan med: Dans i Nord och Arvidsjaurs kommun Kontaktperson Dans i Nord: Danskonsulent Maria Rydén Kontaktpersoner Arvidsjaurs kommun: Kulturchef Kristina Grubbström, Samordnare Kultur i vården Kickie Sjöberg Kulturarbetare: Danspedagog Lena Rydström Projekttid: Sex månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 20 stycken Antal deltagare: I snitt har 6-8 personer deltagit per grupp Fördelning män respektive kvinnor: I grupperna på äldreboendet har 90% varit kvinnor och i gruppen med hemtjänstens brukare 80%. Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om dans handledd av danspedagog kan vara ett arbetsverktyg i äldreomsorgen i Norrbotten för att skapa aktivitet för brukarna och höja livskvaliteten. Dans har i olika projekt för äldre varit mycket framgångsrikt i övriga Sverige och forskning finns kring ämnet. Syftet var också att danspedagogens arbete skulle vara en inspirationskälla för ordinarie personal i deras fortsatta arbete, tanken var att personalen efter projektets slut själva skulle kunna ha dans som aktivitet för de äldre. Metod: Grupperna fick besök av danspedagogen en gång i veckan. Tiden anpassades efter ork och förmåga. Gruppen med demenssjukdom utövade aktiviteten i 20 minuter. Äldre boende på servicehuset utövade aktiviteten i 30 minuter och hemtjänstens brukare orkade minuters aktivitet. Deltagandet var frivilligt. Dansutövandet anpassades efter brukarnas nivå, ork och handikapp. Under de tre sista månaderna förde danspedagogen över kunskap till personal och samordnaren för vården med tanken att man skulle kunna fortsätta och bedriva arbetet med dans för äldre som en del i arbetet med kultur i vården efter projektets slut. Tanken är att pilotprojektet skulle kunna ligga till grund för liknande arbeten på andra äldreboenden i länet. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på brukarnas hälsa, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökad livskvalitet hos brukarna, Kunskapsöverföring till utvald personal Hälsostatus: För de två grupperna på äldreboendet varierade åldern från 80 år och uppåt. De flesta hade rullator eller satt i rullstol, de flesta hade också 12

13 olika åldershandikapp såsom syn och hörselnedsättning och nedsatt rörelseförmåga. En grupp hade diagnosen demens. Den sista gruppen var hemtjänstens brukare, personer som bodde hemma men som hade hjälp av hemtjänsten, många av dem hade lättare funktionshinder. Kort beskrivning av aktiviteten I projektbeskrivningen används ordet dans men i samband med projektstarten ändrades inriktningen till musik och rörelse. Aktiviteten har utförts sittande för samtliga grupper på grund av deltagarnas hälsostatus. Gruppen med demens: Till musik, i ett varligt och mycket lugnt tempo slussar danspedagogen gruppen igenom olika övningar. De som inte kan eller förstår vilken rörelse som ska göras får hjälp av personalen. Äldre på äldreboendet och hemtjänstens brukare: Med musik i bakgrunden arbetar danspedagogen med lekfulla visualiseringsövningar där deltagarna själva är aktiva med rörelser samtidigt som de får använda sin fantasi. Ett exempel, händerna dyker ner i en låtsaspool där deltagarna själva berättar om vad man hittar i poolen - vilket kan vara allt från fiskar till otäcka paddor. Se bilaga 2. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Grupp med demenssjukdom Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas psykiska hälsa. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Lättare att vårda brukarna: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Positiv sinnesstämning: Personalen vet inte medan brukarna svarar ja, för stunden. Önskar fortsätta: Brukarna svarar att de inte vill fortsätta medan personalen tror att de vill. 13

14 Grupp, friskare boende i servicelägenhet Deltagarnas svar redovisas. Personalunderlaget var för litet. Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Nej. Majoriteten av brukarna upplever samma nivå före som efter projektet. Några hävdar dock att de har blivit rörligare. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas upplevelse av pigghet kan påvisas. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas livskvalitet kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas sinnesstämning kan påvisas. Önskar fortsätta: Brukarna är mycket nöjda och önskar fortsätta. Grupp hemtjänstens brukare Deltagarnas svar redovisas. Hemtjänstens personal har inte intervjuats då deltagaren bor i eget boende. Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den fysiska hälsan kan påvisas. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas aktivitet kan påvisas. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Nej. Projektet torde inte ha gett någon effekt här. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas sinnesstämning kan påvisas. Önskar fortsätta: Samtliga deltagare är mycket nöjda och önskar fortsätta. Några ord från kulturarbetaren För att veta vad jag ska göra behöver jag ta reda på vad deltagarna kan göra. Så min utgångspunkt blir att undersöka deltagarnas rörelseförmåga. 14

15 Kunskapsöverföring till personalen En del i projektet var kunskapsöverföringen från danspedagogen till personalen. Danspedagogen har vid två tillfällen undervisat personalen. Svårigheter har varit att få en eller två eldsjälar att ta vid. Fysiska hinder var att personalen går på schema och arbetar oregelbundna tider. Två stycken chefsbyten har också ägt rum under projekttiden. Slutsatser att dra är att det i dagsläget är bäst att bekosta en kulturarbetare som kommer in utifrån och genomför aktiviteten, även vid samtal önskar personalen själva det. Ett annat alternativ skulle vara att från projektets början utse en person anställd av kommunen som på förhand är bestämd att överta aktiviteten. Denna person lärs upp av kulturarbetaren. Slutsatser Musik och rörelse har betydelse för den fysiska och psykiska hälsan och är en uppskattad aktivitet för hemtjänstens brukare och den friskare gruppen på äldreboendet som främst har psykiska fördelar. Rent kroppsligt är det viktigt att sätta in aktiviteten tidigt. Kontinuiteten är också oerhört viktig. De äldre blir förvirrade om aktiviteten uteblir en vecka. Genom observationer har rörligheten ökat markant hos några av deltagarna. Gruppen med demens har inte uppskattat aktiviteten om man ser till utvärderingen men denna grupp är svårare och bör följas under en längre tid och gärna av någon utifrån som kan följa och notera eventuella framsteg. Personalens inställning påverkar också brukaren då den är beroende av ledsagning och dylikt. Valet av musik kan förbättras. Det är viktigt att ha musik som de äldre känner igen. I framtiden bör personalen, som känner brukarna bäst, välja ut deltagare till grupperna. I detta projekt var det sjuksköterskan som valde ut. Ett uppskattat projekt som är enkelt att tillämpa på andra äldreboenden i länet under förutsättning att en lämplig ledare finns att tillgå. Effektmätningen har varit delvis tillräcklig men för att fastställa ett entydigt resultat bör mätningen göras över en längre tid, särskilt för gruppen med demens. 3. Musik Målgrupp: Patienter intagna på Rehab Medicin avdelning 42N, Sunderby sjukhus Delmetod: Musikutövande inspirerat av Share Music pedagogiken för patienter intagna på Rehab Medicin på Sunderby sjukhus I samverkan med: Framnäs folkhögskola och Sunderby sjukhus (avd. 42N) Kontakperson Framnäs folkhögskola: Rektor Bo Olofsson Kontaktperson Rehab Medicin: Enhetschef Lisa Karlsson-Lindström Kulturarbetare: Musikpedagog Marita Henningsdotter Lovnér Projekttid: Tre månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 12 stycken Antal deltagare: 2-4 deltagare per tillfälle 15

16 Fördelning män respektive kvinnor: Majoriteten har varit män Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om musik under ledning av professionell kulturarbetare kunde vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för patienterna på rehabmedicin avdelning 42N och ryggmärgskadade patienter på angränsande avdelning. Ytterligare ett syfte fanns som var att skapa mervärde för patienterna och öka deras livskvalitet under tiden de vistades på Sunderby sjukhus. Förhoppningen var också att patienterna fortsätter att utöva eller lyssna på musik efter tiden vid sjukhuset. Metod: Patienterna fick besök av musikpedagogen en till två gånger i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Den musikaliska verksamheten var utformad så att patienterna var aktivt deltagande. Alla musikaliska uttryck, vare sig de görs av en professionell eller en patient på en rehabavdelning har ett musikaliskt och konstnärligt uttryck. Det är grundtanken både för Share Music (http://www.sharemusic.se) och för projektet. Att delta och kunna bidra aktivt och kreativt till en musikalisk händelse är stärkande både fysiskt och psykiskt. Metodiken anpassades efter patienternas rörlighet, kommunikativa förmåga och mentala kondition. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på patienternas hälsa och rehabilitering, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökat mervärde och livskvalitet för patienterna under vistelsen på rehabmedicin, Väckt intresse för att lyssna på eller utöva musik hos patienterna. Hälsostatus: Deltagarnas ålder varierade från 25 år och uppåt. De flesta var runt 60 år. Diagnosen varierade från stroke till förvärvad hjärnskada. Samtliga personer hade nedsatt rörelsefunktion och var under medicinsk behandling. Share Music pedagogiken Share Music startades på Nordirland 1985 av läkaren Michael Swallow. Hans idé var att ge människor med funktionsnedsättning förutsättningar att utvecklas inom musik, tillsammans med professionella ledare. Sedan 2002 finns Share Music i Sverige. Musiken är det viktiga och alla kan vara med oavsett handikapp t ex kan man med teknikens hjälp spela instrument även om rörligheten är nedsatt. Kort beskrivning av aktiviteten Deltagarna har samlats i ett rum där de har fått lyssna och vara aktiva till musik. Musikpedagogen har spelat tvärflöjt. Deltagarna har också fått lyssna till rytmer och i mån av rörlighet kompat på trummor, shakers och speciella plaströr boom whakers. De har även sjungit till musik och satt ord till egen komponerad musik med hjälp av musikpedagogen. Se bilaga 3. Redovisning av effektmätning 16

17 Analys av effektmätning Verkan på patienternas hälsa Fysisk hälsa: Vissa positiva effekter. Stimulerar till spontana rörelser om patienten kan och vill vara aktiv. Fysiskt välbefinnande av att lyssna på musik. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Verkan på patienternas rehabilitering Snabbare rehabilitering går inte att påvisa. Dock får patienten motiverande avbrott i den ordinarie rehabiliteringen. Ökad livskvalitet hos patienterna Bättre livskvalitet: Positiva effekter. Påverkan på livskvaliteten kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på sinnesstämningen hos brukarna kan påvisas. Väckt musikintresse hos patienterna Fortsatt musicerande: Hälften har svarat ja och hälften vet ej. De som har svarat ja har gjort det under förutsättning att patienterna blir erbjuden aktiviteten som ett alternativ, de tror alltså inte på ett utövande på egen hand. Några ord från kulturarbetaren Genom att leka med musiken har man avväpnat den. Deltagarna har fått med sig känslan att det inte är konstigare än så att utöva och skriva musik. Varje tillfälle har lockat till skratt. Slutsatser En del patienter har inte orkat eller velat delta. De som inte har orkat är mycket trötta under sin första tid på sjukhuset, det är också många aktiviteter som ska hinnas med. De äldre som inte har velat delta har antingen inte velat eftersom de aldrig tidigare har utövat musik på detta sätt. De yngre som inte har velat vara med har troligtvis tackat nej eftersom de upplever någon form av prestationsångest, man är rädd för att göra bort sig. För de patienter som valt att delta har projektet haft en positiv påverkan på den psykiska hälsan och sinnesstämningen. I viss mån påverkas den fysiska hälsan eftersom spontana rörelser aktiveras. Musiken är också ett bra avbrott i den konventionella rehabiliteringen. För att mäta en djupare effekt på rehabiliteringen bör projektet pågå över en längre tid och göras tillsammans med vetenskapen. Se stycket förslag på metod för mätning. Effekter av aktiviteter torde öka ju tidigare insatserna görs därför är det bra att börja redan på sjukhuset. Men det går också mycket väl att använda sig av pilotprojektet i ett senare skede av rehabiliteringen t ex när patienterna befinner sig i eftervården, primärvården eller som en aktivitet när rehabiliteringstiden är över. 17

18 Under projekttiden har det varit ett mycket gott samarbete med vården och personalen, vilket är en förutsättning för att genomföra denna typ av aktivitet. Förslag på metod för mätning Denna effektmätning har fungerat väl för en första ytlig skanning men för att få en fördjupad effektmätning av rehabiliteringseffekten i en vårdsituation är mitt förslag att den sker på ett vetenskapligt sätt, då det i rehabiliteringssituationen pågår många parallella skeenden. Det är svårt att se effekterna av ett enskilt projekt om inte rätt verktyg används. Jag förordar därför ett samarbete med högskola eller universitet. Förlängning av projektet Projektet har varit så uppskattat att det har förlängts med tre månader from april till juni Konst & Bild Målgrupp: Personer i rehabilitering i eftervården, primärvården på Rehab Centrum (Björskatans VC) Delmetod: Konst och bild som ett arbetsverktyg inom rehabiliteringen, primärvården Kontaktperson Rehab Centrum: Arbetsledare Joakim Norström Kulturarbetare: Konstnär Eva Stina Sandling Projekttid: Fem månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 17 stycken Antal deltagare: 2-4 deltagare per grupp (en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp) Fördelning män respektive kvinnor: Några fler kvinnor än män Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om konst och bild under ledning av professionell kulturarbetare kunde vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för målgruppen beskriven nedan. Ytterligare två syften fanns, dels att skapa mervärde för patienterna och öka livskvaliteten under den tid som rehabiliteringen pågick på Rehab Centrum, och dels att väcka intresse för konstnärens arbete och bildens betydelse. Förhoppningen var att patienterna efter tiden i projektet själva sökte upp t ex konstutställningar. Metod: Patienterna fick besök av konstnären en gång i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Konst och bild tillfällena anpassades efter patienternas ork och förmåga. Konst och bild tillfällena byggde på aktivitet från deltagarnas sida. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på patienternas hälsa och rehabilitering, Ökat mervärde och livskvalitet för patienterna under vistelsen på Rehab Centrum, Väckt intresse för konst och bild hos patienterna 18

19 Hälsostatus: Deltagarnas ålder varierade från 40 år och uppåt. Majoriteten var mellan år. Diagnosen varierade från stroke till förvärvad hjärnskada. Samtliga personer hade nedsatt rörelsefunktion och några hade problem med minnet. Kort beskrivning av aktiviteten Alla människor i alla tider och kulturer har haft och har bilden som språk. Bilden är ett skelett som vi hänger upp mycket ordlös kommunikation på i samhället. Kan jag på ett eller annat sätt hålla/greppa en krita eller penna kan jag också uttrycka och förmedla mig. Exempel på övningar har varit t ex teckna med kol, rita av stilleben och collageteknik. Se bilaga 4. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Verkan på patienternas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på patienternas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Verkan på patienternas rehabilitering Snabbare rehabilitering går inte att påvisa. Ökad livskvalitet hos patienterna Bättre livskvalitet: Ja, främst för de patienterna som fick fortsätta med Konst och bild när deras rehabiliteringstid var över på Rehab Centrum. Positiv sinnesstämning: Ja, främst för de patienterna som fick fortsätta med Konst och bild när deras rehabiliteringstid var över på Rehab Centrum. Väckt konstintresse hos patienterna Fortsatt målande och att titta på bilder: Hälften har svarat ja och hälften vet ej. De som svarat ja tror bara att de personer som har haft det som intresse tidigare fortsätter, de andra möjligtvis om de blir erbjudna aktiviteten i grupp. Några ord från kulturarbetaren Deltagarnas bemötande har varit varmt och stimulerande. Lärorik och meningsfull verksamhet som jag gärna skulle vilja fortsätta med och utveckla vidare. 19

20 Slutsatser Projektet sammanföll med en omorganisering av Rehab Centrums arbetssätt där personalen nu i högre grad besöker patienten i hemmet istället för att patienten kommer in och är på Rehab Centrum. Antalet deltagare vid Konst och bild tillfällena blev därför inte så stort som det kunde ha varit. För att till fullo genomföra ett sådant här projekt bör det vara ett tätt samarbete mellan kulturarbetaren och personalen. Denna gång var det inte möjligt på grund av omorganiseringen. Positiv effekt på den psykiska hälsan och sinnesstämningen kan påvisas framför allt för de personer som fick möjlighet att fortsätta utöva aktiviteten även efter det att de var färdigrehabiliterade vid Rehab Centrum. Aktiviteten torde vara en utmärkt sådan efter rehabiliteringstiden, då sinnena och motoriken får fortsätta att tränas och deltagarna får möjlighet att mötas i grupp. För att mäta en djupare effekt på rehabiliteringen bör projektet pågå över en längre tid och göras tillsammans med vetenskapen. Se stycket förslag på metod för mätning. Denna delmetod går bra att praktisera på andra verksamheter t ex inom äldreomsorgen. Förslag på metod för mätning Denna effektmätning har fungerat väl för en första ytlig skanning men för att få en fördjupad effektmätning av rehabiliteringseffekten i en vårdsituation är mitt förslag att den sker på ett vetenskapligt sätt, då det i rehabiliteringssituationen pågår många parallella skeenden. Det är svårt att se effekterna av ett enskilt projekt om inte rätt verktyg används. Jag förordar därför ett samarbete med högskola eller universitet. Redovisning av effektmätning Bilaga 1 Berättande Deltagare Femton stycken deltagare, från samtliga tre boenden, besvarade enkäten. Det var tillåtet att använda personalen till hjälp när man hade svårt att fylla i enkäten själv. Enkäten bestod av tre enkla frågeställningar för att alla skulle förstå och ha möjlighet att besvara, svarsalternativen var ja, nej och vet ej. Samtliga svarade ja på frågan om de blev gladare av att läsa, berätta och titta på bilder. På frågan Känner du dig piggare när du har läst, berättat och tittat på bilder, svarade tretton stycken ja, två svarade vet ej. Sista frågan var Vill du fortsätta med att läsa, berätta och titta på bilder. Fjorton stycken var positiva medan en person svarade nej. 20

21 Personal och observatörer Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har nitton stycken personal svarat på enkäten och sex stycken observatörer intervjuats. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej Observatörerna: Nej 2. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas psykiska hälsa? Majoriteten svarade Ja Brukarna blir gladare, piggare och mer harmoniska (lugnare). De mår bra av att samtala om gamla tider och delge andra. (Minnet kommer tillbaka.) Observatörerna: Stimulerande att någon (kulturarbetaren) kommer utifrån. 3. Kan du se att brukarna har blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. De blir piggare. De ser fram emot nästa tillfälle. Observatörerna: De pratar mer sinsemellan. 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Majoriteten svarade Nej eller Vet ej Observatörerna kan inte heller se att det har varit lättare att vårda brukarna under pilotprojektet. 5. Verkar brukarna ha fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Att få tid att prata och lyssna på andra ger en känsla av att vara värdefull. När man får berätta och delge erfarenheter och kunskap till andra blir man stolt. Observatörerna: Bättre livskvalitet! Anhöriga positiva. 21

22 6. Ser du en positiv effekt på brukarnas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja De är gladare och förväntansfulla. Effekten varar bara under tiden som aktiviteten pågår. Observatörerna: Gladare och piggare! 7. Tror du någon av brukarna kommer att vilja fortsätta med att läsa, berätta och titta på bilder när pilotprojektet är slut? Majoriteten svarade Ja Intresse finns. Observatörerna: Ja de vill fortsätta! 8. Tycker du att du har fått inspiration att använda böcker och bilder som ett verktyg i ditt ordinarie arbete? Majoriteten svarade Ja Att utgå från bilder och böcker för att skapa samtalsämnen är bra. I mån av tid. Observatörerna håller med. 9. Finns det delar av folkhögskolelärarens arbete som du kommer att fortsätta att använda dig av som ett verktyg i ditt arbete? Majoriteten svarade Vet ej Av dem som svarat ja, kommer i huvudsak att använda sig av bilder. Observatörerna: Tveksamt om de kommer att använda sig av detta i arbetet. 10. Tycker du folkhögskolelärarens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet att kommentera svaret.) 11. Allmänt hur har du upplevt detta pilotprojekt? Bra, personalen hoppas på en fortsättning. Bilaga 2 Musik & Rörelse Grupp med demenssjukdom Deltagare Projektledaren hade inte möjlighet att vara på plats och tyvärr blev det därför en hopblandning av enkäter och flera av deltagarna fick en enkät som inte var tänkt för dem utan för de andra grupperna, den var alldeles för avancerad men med hjälp av personalen fyllde de ändå i den. Totalt har åtta stycken brukare svarat på enkäten. 22

23 Fråga: 1. Upplever du någon positiv effekt på din fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 2. Upplever du någon positiv effekt på din psykiska hälsa? Alla svarade Nej 3. Har du blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Alla svarade Nej 5. Har du fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 6. Har du upplevt en positiv effekt på din sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Försökt delta och tyckt att det var roligt för stunden. Deltagit bättre än personalen trott. 7. Vill du fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Nej Personal Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har tre stycken personal svarat på enkäten. Inga observatörer har deltagit på grund av personal- och chefsbyte. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej 2. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas psykiska hälsa? Av den som har svarat Ja (svaren fördelade sig jämt över ja, nej och vet ej) Vårdtagaren tycker det är mycket trevligt med nya aktiviteter. 3. Kan du se att brukarna har blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 23

24 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Alla svarade Nej 5. Verkar brukarna ha fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 6. Ser du en positiv effekt på brukarnas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej 7. Tror du någon av brukarna kommer att vilja fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Ja Främst tror de att de som hör till de aktivare vill fortsätta. 8. Tycker du att du har fått kunskap att använda musik och rörelse som ett verktyg i ditt ordinarie arbete? Alla svarade Nej 9. Finns det delar av danspedagogens arbete som du kommer att fortsätta att använda dig av som ett verktyg i ditt arbete? Alla svarade Nej 10. Tycker du danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Nej (Det fanns ingen möjlighet till att ge någon kommentar.) 11. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Majoriteten svarade Dåligt En kommentar är att många övningar är för komplicerade och att musiken inte känns passande, vårdtagarna känner inte igen den. Grupp friskare boende i servicelägenhet Deltagare Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har sju stycken brukare svarat på enkäten. Fråga: 1. Hur uppfattade du din hälsa innan du tog del av musik och rörelse? (Skriv fritt.) Varierande svar från bra till dålig. 24

25 2. Hur uppfattar du din hälsa efter att ha deltagit i musik och rörelse? (Skriv fritt.) Majoriteten uppfattar att deras hälsa ligger på samma nivå som före projektet. Några menar att de mår bättre och har en bättre rörlighet. 3. Har din hälsa på något sätt påverkats positivt av deltagandet i Musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Roligt träffa andra och det är nyttigt att röra på kroppen. 4. Känner du dig mer rörlig efter att ha deltagit i Musik och rörelse? Majoriteten svarade Nej 5. Känner du dig piggare efter att ha deltagit i musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Fått göra något roligt och annorlunda med andra i grupp. Gladare. 6. Känner du att du har fått ett mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden du har haft musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Roligt och kul! 7. Har du uppfattat någon effekt på din sinnesstämning under tiden du har haft musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja Gladare, för stunden känns det bättre. 8. Har du en önskan att fortsätta med musik och rörelse nu när projektet är slut? Majoriteten svarade Ja Så att kroppen inte stelnar till. 9. Tycker du danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet att kommentera svaret.) 10. Allmänt, hur har du upplevt projektet med musik och rörelse? Majoriteten tycker det har varit Bra. Personal Bara två av personalen har besvarat en enkät. Det är för litet underlag och redovisas därför inte. Inga observatörer har deltagit på grund av personaloch chefsbyte. 25

26 Grupp med hemtjänstens brukare Deltagare Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har fyra stycken brukare svarat på enkäten. Fråga: 1. Upplever du någon positiv effekt på din fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Alla svarade Ja Håller igång kroppen. 2. Upplever du någon positiv effekt på din psykiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Alla svarade Ja Man blir gladare av att röra sig och lyssna på musik. 3. Har du blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Går bättre och bättre att röra sig. 4. Har du fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej Projektet torde inte ha gett någon effekt här. 5. Upplever du en positiv sinnesstämning under pilotprojektet? Alla svarade Ja Gladare och bättre humör! 6. Vill du fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Ja Det är uppiggande, visst vill jag det. 7. Tycker du att danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Alla svarade Ja Det finns inte möjlighet att kommentera sitt svar.) 26

27 8. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Alla svarade Mycket bra. Man blir glad. Viktigt att röra på sig och hålla igång. Positivt träffa de andra i gruppen. Bilaga 3 Musik Deltagare Bara en av deltagarna har velat besvara en enkät. Orsakerna till att man inte vill är flera, ork, man är i en utsatt situation etc. Ifyllandet är frivilligt. Urvalet, en person är för litet och redovisas därför inte. Personal och observatör Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har tre stycken personal svarat på enkäten och en observatör. Då personalen bara hade möjlighet att undvara en observatör till projektet redovisas personalens och observatörens svar tillsammans. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på patienternas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. Musiken stimulerar till spontana rörelser. Att lyssna på musik ger fysiskt välbefinnande. 2. Kan du se någon positiv effekt på patienternas psykiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. Det syns att patienterna trivs. Ser glädje och leenden. Effekten är för stunden. 3. Kan du se någon positiv effekt på patienternas rehabilitering som hör ihop med pilotprojektet? Av dem som svarade Ja (hälften svarade Vet ej) Vetskapen om att kultur-musik har en positiv hälsoeffekt, att ta in denna vetskap och omsätta det i den ordinarie rehabiliteringen. Mer motiverad patient, ger ett bra avbrott, blir positiv och mer lättmotiverade till rehabilitering. 27

28 4. Verkar patienternas rehabilitering på något sätt ske snabbare under pilotprojektet än vad den annars brukar göra? Majoriteten svarade Vet ej 5. Verkar patienterna ha fått ett bättre mervärde/och eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja Ja, i den stunden som patienten har musik, svårt att uttala sig om långtidseffekten. Livskvalitet för stunden. 6. Ser du en positiv effekt på patienternas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja. Ja för stunden! Gladare och mer leenden. Återigen svårt att avgöra eventuell långtidseffekt. 7. Tror du någon av patienterna kommer att fortsätta att utöva eller lyssna på musik efter tiden vid Sunderby sjukhus? Av dem som svarat Ja (hälften har svarat Vet ej) Ja, om de erbjuds någon form av musikverksamhet där de kan fortsätta med musikutövande. 8. Tycker du musikpedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet till att ge någon kommentar.) 9. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Alla svarade Mycket bra. Förhöjer patienternas livskvalitet och ett bra avbrott i den konventionella rehabiliteringen. Bilaga 4 Konst & Bild Deltagare Bara två av deltagarna har velat besvara en enkät. Orsakerna till att man inte vill är flera, ork, man är i en utsatt situation etc. Ifyllandet är frivilligt. Urvalet, två personer är för litet och redovisas därför inte. Personal och observatörer Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När 28

Kultur och hälsa Egna initierade projekt

Kultur och hälsa Egna initierade projekt Kultur och hälsa Egna initierade projekt 2006-2007 Förord...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...3 Metod och avgränsningar...3 Vill du veta mer om pilotprojekten?...4 Redovisning av pilotprojekten...5 1. Berättande...5

Läs mer

Kultur och Hälsa i Norrbotten

Kultur och Hälsa i Norrbotten Bilder i taket Skaparkraft Sjung o minns Konst o bild Musik o rörelse Sjung o minns Musiklust Sjung o minns Minnesträning Sjung o minns Kultur och Hälsa i Norrbotten Berättande Djur i vården Minnesträning

Läs mer

Ett Kultur- och Hälsaprojekt i samverkan med Gällivare kommun

Ett Kultur- och Hälsaprojekt i samverkan med Gällivare kommun Ett Kultur- och Hälsaprojekt i samverkan med Gällivare kommun Bakgrund Division Kultur och Utbildning har genom projekt Vital i Norr sökt och fått stimulansmedel för genomförandet av fem olika projekt

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Kultur och hälsa, Blekinge - Kan kultur, natur, kost och motion bidra till att man klarar sina vardagsaktiviteter och mår bättre?

Kultur och hälsa, Blekinge - Kan kultur, natur, kost och motion bidra till att man klarar sina vardagsaktiviteter och mår bättre? Kultur och hälsa, Blekinge - Kan kultur, natur, kost och motion bidra till att man klarar sina vardagsaktiviteter och mår bättre? Birgitta Wästberg, utvärderare, dr med vet, chefsarbetsterapeut Skånes

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt: 1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Utvärdering av försöksverksamhet med korttidsvård för svårt sjuka äldre

Utvärdering av försöksverksamhet med korttidsvård för svårt sjuka äldre Äldreförvaltningen Upphandling och utveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-04-09 Handläggare Barbro Karlsson Telefon: 08-508 36 218 Till Äldrenämnden den 29 april 2014 Utvärdering av försöksverksamhet

Läs mer

Sammanfattning Tema A 2:3

Sammanfattning Tema A 2:3 Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

2013-04-09. Trädgård för alla sinnen. kropp och själ

2013-04-09. Trädgård för alla sinnen. kropp och själ Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2013-04-25, p 8 TJÄNSTEUTLÅTANDE KUN 2013/277 Handläggare: Margareta Wennerberg Projektstöd Kultur i Vården 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun.

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Fler äldre som är pigga och vitala Ofta handlar äldrepolitiken om ökat vårdbehov och

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Uppföljning Inspirationsträff den 24 september 14, kl 9. 15. Medborgarhuset, Lycksele Målgrupp: civila samhället med representanter för pensionärsföreningar,

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Hemmet för Gamla (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Hemmet för Gamla (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Hemmet för Gamla (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Ökad utevistelse på vårdboende i Malmö stad Projektplan

Ökad utevistelse på vårdboende i Malmö stad Projektplan Ökad utevistelse på vårdboende i Malmö stad Projektplan Upprättad projektplan utevistelse malmö stad Ansvarig: Nadja Lindvall Förvaltning: Vård och omsorg, Malmö stad Enhet: Vårdboende Innehållsförteckning

Läs mer

Nu tänker vi bygga Hälsokällan. Vill du vara med?

Nu tänker vi bygga Hälsokällan. Vill du vara med? Nu tänker vi bygga Hälsokällan. Vill du vara med? Vid Hälsokällan i Piteå arbetar vi med kultur och natur som hälsofrämjande kraft, bland annat genom konst, musik och djur. Vi kommer att erbjuda boende,

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Meningsfull och upplevelserik äldreomsorg - en inspirationsdag om kultur och socialt innehåll fredag 11 november 2011

Meningsfull och upplevelserik äldreomsorg - en inspirationsdag om kultur och socialt innehåll fredag 11 november 2011 2011-10-06 Målgrupp: Personal, chefer och politiker inom äldreomsorgsområdet Inbjudan till Meningsfull och upplevelserik äldreomsorg - en inspirationsdag om kultur och socialt innehåll fredag 11 november

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Våglängdsgatan 153 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Våglängdsgatan 153 (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Våglängdsgatan 153 (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kultur för äldre - Ett samverkansprojekt mellan äldreförvaltningen och kulturförvaltningen

Kultur för äldre - Ett samverkansprojekt mellan äldreförvaltningen och kulturförvaltningen ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-02-20 Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Till Äldrenämnden den 17 mars 2009 Kulturnämnden den 10 mars 2009 Kultur för äldre - Ett samverkansprojekt

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Isabellagården 1 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Isabellagården 1 (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Isabellagården 1 (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällagården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällagården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hällagården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Segergatans Äbo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Segergatans Äbo (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Segergatans Äbo (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från

Läs mer

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Kolla Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Kolla Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Kolla Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan

Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan 1 KUNGSÄNGEN och BRO Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020 PRO lämnar följande synpunkter på remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020. Remissvaret har disponerats enligt

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer