C. VÅRT ARBETE FÖR ATT NÅ MÅLEN I LÄROPLANEN OCH SKOLPLANEN 1. Värdegrunden - Normer och värden SID 24

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C. VÅRT ARBETE FÖR ATT NÅ MÅLEN I LÄROPLANEN OCH SKOLPLANEN 1. Värdegrunden - Normer och värden SID 24"

Transkript

1 INNEHÅLL A. INLEDNING Ledningsdeklaration SID 2 En skola i världsklass, skolplanens mål SID 4 B. UPPGIFTER OM REKTORSOMRÅDET Skolans organisation SID 6 Ansvarsområden SID 8 Skolledning SID 8 Tillsynslärare SID 9 Skoladministration SID 10 Elevvårdsteam SID 10 Arbetslag SID 11 Lagledarna SID 12 Ekonomiansvariga SID 12 Specialpedagog/kvalitetsansvarig SID 12 IT-ansvar SID 13 Information SID 13 Träningsskolan SID 14 Resursskolan Lyftet SID 20 Timplan för grundskolan och träningsskolan SID 23 C. VÅRT ARBETE FÖR ATT NÅ MÅLEN I LÄROPLANEN OCH SKOLPLANEN 1. Värdegrunden - Normer och värden SID 24 Mobbning och kränkande särbehandling SID 26 Handlingsplan mot kränkande behandling SID 28 Anmälan till IFO SID 30 Fysisk aktivitet SID 31 Alkohol, narkotika och tobak SID 31 Källsortering SID 32 Gemensamma ordningsregler för rektorsområdet SID Kunskaper SID 35 Vår kunskapssyn SID 35 Elevens val, Språkval SID 38 Stöd till elever med särskilda behov SID 39 Svenska som andra språk - modersmålsundervisning SID Elevernas ansvar och inflytande SID Skola och hem SID Övergång och samverkan SID Skolan och omvärlden SID Bedömning och betyg SID Rektors ansvar SID 56 Utvecklingsarbete SID 56 Kompetensutveckling SID 57 Resursfördelning och ekonomi SID 57 Utvärdering SID 58 1

2 A. INLEDNING LEDNINGSDEKLARATION Vår målsättning är att alla barn, ungdomar och personal ska trivas i vårt rektorsområde. Alla ska få en lugn, trygg och glad skoltid där de får möjlighet att utveckla sin självkänsla och sina kunskaper. Vi har höga förväntningar på elever och personal. Vi är en kompetent lärande organisation som har förmåga och vilja att ta emot ny information. Vi tar hänsyn till olika barns skilda förutsättningar och behov. Med engagemang och intresse försöker vi hitta olika arbetssätt och arbetsformer så att alla ges möjlighet att nå de mål som finns i läroplanen, skolplanen, arbetsplanen och kursplanerna. Vi tar tillvara barnens egna erfarenheter och intressen, deras lust och nyfikenhet och samtidigt stimulerar vi dem till att under hela skoltiden vilja lära sig mer och mer. Samtidigt som vi tar tillvara den enskilda elevens intressen och behov arbetar vi för att alla elever ska klara av att ta hänsyn till övriga elevers intressen och behov. I det dagliga arbetet tas alla tillfällen i akt för att väva in fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Det gäller såväl i undervisningssituationen som i det sociala umgänget med andra barn och med vuxna. Genom att vara goda förebilder, och genom samverkan med hemmen, utvecklar vi elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar och förbereder dem för vidare studier och vuxenliv där de kan delta aktivt i samhällslivet och föra våra demokratiska värderingar vidare till nästa generation. Ett demokratiskt synsätt och arbetssätt genomsyrar all vår verksamhet. Vår verksamhet ska leva upp till intentionerna i FN:s barnkonvention som slår fast att alla barn och ungdomar under 18 år har samma rättigheter. Rätt att leva och utvecklas. Rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. 2

3 Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Alla människors lika värde Jämställdhet mellan kvinnor och män Solidaritet med svaga och utsatta Med denna värdegrund som utgångspunkt vill vi tillsammans med hemmen forma ansvarstagande elever med demokratiska värderingar, breda kompetenser och gedigna kunskaper. Vår målsättning är att: ge stort ansvar och stor frihet till arbetslagen och ha ett demokratiskt förhållningssätt i vårt ledarskap. prioritera utvecklingsfrågor. vara väl insatta i det arbete som pågår i alla arbetslag genom att ta del av utvecklingsplaner, protokoll från arbetslagskonferenser, besök och utvärderingar som görs. vara synliga i verksamheten genom besök i klasserna / grupperna varje vecka. Under ett läsår ska varje grupp haft minst två besök av skolledare. delta i minst en konferens vardera hos varje arbetslag under läsåret. Biträdande rektorerna delar på ansvaret då det gäller F 3 och 4 9. följa upp resultaten av de samlade utvärderingarna för att hela tiden förbättra kvalitén. rektor genomför grupputvecklingssamtal om kompetensutveckling med alla arbetslag varje höst. ha enskilda utvecklingssamtal eller lönesamtal med alla medarbetare en gång varje år. 3

4 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS SKOLPLANENS MÅL Under perioden ska vi nå upp till målen i Oskarshamns kommuns skolplan EN SKOLA I VÄRLDSKLASS Mål Prioriteras år Utvärderas år 1. Alla elever i förskola, 2004/2005 Maj 2005 förskoleklass och grundskola har minst en gång per månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden. 2. All personal ska arbeta för att 2005/2006 Maj 2006 bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. 3. Alla skolor arbetar så att antalet Pågår alltid Årligen elever med allmän behörighet till högskolan är 85 av 100 elever vid mandatperiodens slut. 4. Alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling. 5. Varje elev i grundskolans senare år känner till/är medveten om sin inlärningsstil/sina inlärningsstilar. 6. Övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan är planerad så att varje elev upplever övergången friktionsfritt. 7. För att förbättra sin personliga hälsoprofil deltar alla elever aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet. 8. Grundskolan från och med år 5 och gymnasiet ska minst en gång varje läsår och i varje enskild klass genomföra och i kvalitetsredovisningen särskilt beskriva insatser för att effektivare motverka bruk av alkohol, narkotika och tobak. 2004/2005 F år År 7 år /2006 Maj / /2006 Maj /2006 Maj /2006 Maj

5 9. Elev som går i förskolan lär sig källsortera och fortsätter därefter källsortera som en naturlig del under hela skoltiden. 10. Elev i grundskolan och gymnasieskolan får kunskap och sparar energi i vardagslivet. 11. Elever har senast i år 9 varit minst tre dagar utöver praotiden på en arbetsplats. 12. Gymnasieskolans elever visar för år 5 i grundskolan vilka utbildningar som finns på gymnasieskolan. 13. Alla elever har under gymnasietiden varit en vecka fördelat på två arbetsplatser för att komplettera sitt lärande och förbereda sig inför det egna yrkesvalet. 14. För att öka elevernas insikt och kunskap i värdet av kulturell mångfald ska alla rektorsområden på grundskolan och gymnasieskolan verka för internationella kontakter. 15. Varje arbetslag tar ansvar för ett utvecklingsområde som leder till pedagogisk förbättring under mandatperioden. 2006/2007 Maj /2007 Maj /2007 Maj /2006 Maj 2006 Gymnasieskolan 2006/2007 Maj 2007 A. Gemensamt för skolan B. Arbetslagsvis A. Årligen f.r.o.m. maj 2004 B. När det är aktuellt Målen som lyfts fram för varje läsår, nya mål eller andra förändringar i arbetsplanen presenteras i den informationsskrift som personal och elever får vid varje läsårsstart. Arbetslagens egna utvecklingsarbeten målbeskrivs och presenteras för målsmän på föräldramöten och/eller på skolans hemsida. 5

6 B. UPPGIFTER OM REKTORSOMRÅDET SKOLANS ORGANISATION Skolan och upptagningsområdet Låg- och mellanstadiedelen av skolan togs i bruk 1974 och högstadiedelen Grundskolans elever, som börjar hos oss som sexåringar och får sin utbildning här till och med skolår 9, kommer från: Kristineberg Gröndal Lyckebo Mysingsö Stångehamn Åsa med omnejd Södertorn Sörbo Sörvik Centrum (bara elever på Furuvägen 12 20) Påskallavik (vid önskemål) Träningsskolans elever kommer från: Oskarshamns kommun Högsby kommun Mönsterås kommun Resursskolan Lyftets elever kommer från: Oskarshamns kommun När vi grupperar barnen till förskoleklasserna utgår vi bland annat från de olika bostadsområdena och de språkgrupper eleverna tillhör. Vi eftersträvar en jämn könsfördelning. Vi bildar alltid klasser med barn från Kristinebergs centrum plus något av de områden som ligger en bit ifrån skolan. För det mesta kan barnen tillhöra samma klass genom hela skoltiden. Vi har ett nära samarbete med förskolechefen i vårt upptagningsområde och våra arbetsplaner harmonierar med varandra. Detta underlättar mycket vid övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem. Våra verksamheter I rektorsområdet finns: 7 fritidshem med cirka 160 barn 3 förskoleklasser med barn grundskola skolår 1-9 med cirka 600 elever träningsskola F-10 med cirka 18 elever. resursskolan Lyftet 6

7 Två av våra fritidshem, Gölkärret och Lodjuret har sina lokaler utanför skolbyggnaden. Resursskolan Lyftet är beläget i gamla skolan i Gransmåla ca 2,5 mil väster om Oskarshamn. I skolbyggnaden finns ett bibliotek. Biblioteket har egen ledning och egen personal, som vi samverkar med. Skolans biblioteksråd, där bibliotekarien ingår, har tagit fram en handlingsplan för skolbiblioteket. Denna finns på skolans hemsida och på First Class. Vår personal: 2,5 skolledare 1,5 skolassistent 1 skolsköterska 1 skolkurator. 0,5 studie- och yrkesvägledare (SYV) 17,5 tjänster i förskoleklass och fritidshem 60 lärartjänster i grundskolan 2 lärartjänster och en elevvårdspedagog i resursskolan Lyftet cirka 7,5 elevassistenttjänster i förskoleklass, fritidshem och grundskola 6,5 lärartjänster i träningsskolan 2,25 tjänster som vårdarinnor i träningsskolan assistenter för enskilda elever i träningsskolan 4 tjänster till heldagsomsorgen i träningsskolan 2,75 tjänster modersmålsundervisning 1 fritidsledare tillgång till skolpsykolog och talpedagog i kommunens resursteam Övrig personal som verkar i skolan: vaktmästare lokalvårdare skolmåltidspersonal Denna personal tillhör en annan kommunal förvaltning. 7

8 ANSVARSOMRÅDEN SKOLLEDNING Skolledningen, som består av rektor, Irene Leek-Roth, och biträdande rektorer; Jörgen Gustafsson på heltid och Lotta Lindgren på halvtid, samverkar med varandra och med lagledarna för att leda det pedagogiska arbetet framåt, tydliggöra läroplanens mål och säkerställa att lagar och förordningar följs. Varje måndag träffar skolledningen elevvårdspersonalen för samverkan. Rektor har huvudansvaret för allt arbete i skolan. Alla skolledare tar emellertid del av det arbete som bedrivs i alla arbetslag och bevakar att våra resurser används effektivt så att alla barn får maximalt stöd. Alla tre är lyhörda när det gäller problem eller önskemål från personal, barn och målsmän och är tydliga när det gäller att informera om verksamheten och dess mål. Alla deltar aktivt i arbetsplatsträffarna. När det gäller klassrumsbesök och deltagande i arbetslagens konferenser delar vi upp arbetet enligt följande: Irene besöker alla klasser/avdelningar, även resursskolan Lyftet, minst en gång per läsår. Lotta inriktar sig på arbetslag med barn i åldrarna 6-9 år. Hon besöker alla klasser/grupper minst en gång per termin. Jörgen inriktar sig på arbetslag i åldrarna år samt hela träningsskolan. Han besöker alla klasser/ avdelningar minst en gång per termin. Arbetsområden med inriktning på rektor Irene Leek-Roth: ekonomi resursfördelning och tjänstefördelning personalrekrytering utvecklingssamtal/lönesamtal elevvård kompetensutveckling organisation/information/medbestämmande arbetsplan upprättande/uppföljning/utvärdering arbetsmiljöfrågor kvalitetssäkring, framtagande av fakta, analys och uppföljning samverkan med lagledarna är delaktig i elevrådet 7-9 resursskolan Lyftet Arbetsområden med inriktning på biträdande rektor Jörgen Gustafsson: schemaläggning planering och samordning av undervisningsgrupper för år 7 9 8

9 ansvarar för elevernas språkval vikariaten för lärare omfördelning av tillfälliga stödinsatser uppföljning och utvärdering av lokala kursplaner och betygskriterier följa upp resultaten från nationella prov och diagnoser bevaka att åtgärdsprogram upprättas för elever som inte nått upp till målen träningsskolans verksamhet kompletterar rektor i ledarskapet t.ex. när det gäller att genomföra utvecklingssamtal/lönesamtal, personalfrågor, leda elevvårdskonferenser, arbetsplatsträffar, lagledarmöten, föräldramöten, framtagande av material till kvalitetssäkring, samt analys och uppföljning av densamma är delaktig i elevrådet 4-6 brandskydd Arbetsområden med inriktning på biträdande rektor Lotta Lindgren: ledning av utvecklingsarbetet när det gäller integrering förskoleklasser, fritidshem och grundskola utvärdering och uppföljning av det pedagogiska arbetet delaktig i schemaläggning för förskoleklasser och fritidshem vikariaten för förskoleklasser och fritidshem placeringar på fritidshem omfördelning av tillfälliga stödresurser kompletterar rektor i ledarskapet t.ex. när det gäller att genomföra utvecklingssamtal / lönesamtal, personalfrågor, leda elevvårdskonferenser, arbetsplatsträffar, lagledarmöten, föräldramöten, framtagande av material till kvalitetssäkring, samt analys och uppföljning av densamma är delaktig i elevrådet F-3 ansvarar för hemsidan TILLSYNSLÄRARE Skolan har två tillsynslärare. Gemensamma ansvarsområden: inköp, märkning och underhåll av inventarier samordna och ta emot läromedelsbeställningar och förbrukningsmaterial kontinuerlig uppdatering av skolans inventarieförteckning och presentation av kompletta inventarielistor i januari varje år nyckelutlämning till elever och nyckelregister för elevskåpen ombesörja att säkerhetsföreskrifter är uppdaterade och anslagna delta i fysiska skyddsronder ha regelbundna sammanträffanden med vaktmästarna och lokalvårdarna samt att vid behov initiera nödvändigt underhållsarbete och inköp praktiska arrangemang vid skolavslutningar 9

10 upprätta vaktscheman för skolgård och matsal samt ha tillsyn av att vaktschemat följs så att det alltid finns vuxna med på raster SKOLADMINISTRATION Skolan har en skolassistent på heltid och en assistent på halvtid. Gemensamma arbetsuppgifter: vara tillgängliga för inkommande telefonsamtal ta emot besökare och visa dem till rätta assistera ledningen genom posthantering, skrivarbete, kopiering och övrigt kontorsarbete nyckelutlämning och nyckelregister för personal För att möjliggöra en god service utåt måste alla som arbetar i skolan vara noggranna med att informera skolassistenten och assistenten om ledigheter etc. så att de har så god information som möjligt att ge. Arbetsuppgifter med inriktning på skolassistenten: lönerapportering personalregistrering hantering av skolans ekonomi anhörighetsförteckning personal Arbetsuppgifter med inriktning på assistenten: elevregistrering betygsutskrift anhörighetsförteckning elever diariet ELEVVÅRDSTEAM I elevvårdsteamet ingår kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. I förekommande fall även personal från kommunens centrala resursteam. Deras arbete är såväl förebyggande som operativt. Elevvårdsteamet håller sig förtrogna med hur eleverna mår genom spontana kontakter i klassrum och på skolgårdar och genom regelbundna elevvårdsträffar i varje arbetslag. Tidpunkten för dessa träffar skrivs varje år in i kalendariet. Varje måndag träffar elevvårdsteamet skolledningen för en genomgång av den psykosociala hälsan i klasser, grupper och hos enskilda elever. Då tas också beslut om EVK, elevvårdkonferens, och eventuell anmälan till resursteamet. Skolkuratorn har också ett särskilt ansvar för elevassistenterna. 10

11 Elevvården arbetar på 1. individnivå med enskilda elever, barn med särskilda behov, stödsamtal, hälsoprofiler, hälsokontroller, vaccinationer och yrkesvägledning. 2. gruppnivå med hela klasser; värderingsövningar, förebyggande mot rasism, och mobbning. med barn med särskilda behov exempelvis barn i missbrukarfamiljer. ordnar praoplatser m.m. 3. organisationsnivå innebär bland annat samarbete med andra myndigheter och organisationer. ARBETSLAG Elever och pedagogisk personal är indelade i 10 arbetslag. Arbetslagen består i regel av elever och 6-10 anställda. I varje arbetslag finns bred kompetens. Arbetslagens konferenser är ett forum där man med gemensamma erfarenheter och kunskaper hjälps åt att hitta rätt väg fram till målet för varje enskild elev. Ibland blir det nödvändigt att diskutera enskilda elevers svårigheter eller problem. Sådana diskussioner måste präglas av stor respekt för den enskilde elevens integritet. Det åligger alla som arbetar i skolan att vara noga med sekretessen. Elevärenden diskuteras endast på för detta avsedda möten. För att skolledningen ska ha möjlighet att följa hur arbetet fortgår i alla arbetslag lämnas en kopia av arbetslagens protokoll och utvärderingar fortlöpande till skolledningen. I varje arbetslag finns en lagledare, en ekonomiansvarig, en IT-ansvarig och en vikariesamordnare. I arbetslagen Björnen F-3, Grävlingen F-3 och Räven F-3 finns två ekonomiansvariga. Arbetslagen: har stor frihet att forma sin verksamhet och stort ansvar för att verksamheten utvecklas positivt i riktning mot målen i läroplanen, skolplanen och arbetsplanen. ansvarar för att arbetslagets resurser används så att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver. Vid behov samråder arbetslaget med biträdande rektor. Björnen F-3, Grävlingen F-3 och Räven F-3 ansvarar för att utveckla samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan. ansvarar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. 11

12 ansvarar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. ansvarar själva för sin ekonomi. En viss del av våra pengar till kompetensutveckling använder arbetslagen efter sina egna behov enligt arbetslagets kompetensutvecklingsplan. delar på ansvaret för arbetet med eleverna, har egna konferenser, står för viss schemaläggning och svarar för hur verksamheten bedrivs vid lärares frånvaro enligt särskild överenskommelse med rektor. Avtalet finns i arbetslagets pärm. utvärderar skriftligt i maj månad hur man har lyckats att nå de nationella målen och årets framlyfta mål. sammanställer och analyserar det fortlöpande kvalitetsarbetet. skriver utvecklingsplaner för egna utvecklingsområden. I arbetslaget har alla lika stort ansvar att bidra till ett gott och tillåtande arbetsklimat som leder utvecklingen framåt. LAGLEDARNA Lagledarna träffar skolledningen en gång varje månad för gemensamt utbyte och för att driva utvecklingen framåt. Lagledarna ansvarar för arbetslagskonferenserna, att arbetslaget arbetar mot fastställda mål och att arbetet utvärderas. Lagledarna ansvarar för att tider till erfarenhetsutbyte läggs in i kalendariet. EKONOMIANSVARIGA Ekonomiansvariga ansvarar för arbetslagets driftbudget. Beslut om hur pengarna ska användas tas i arbetslaget. Alla ekonomiansvariga träffar rektor för budgetuppföljning vid några tillfällen under året. Ekonomiansvarig attesterar arbetslagets alla fakturor. SPECIALPEDAGOG/KVALITETSANSVARIG: genomför och sammanställer screeningtester analyserar och ger förslag på åtgärder leder speciallärarkonferenser handleder lärare i specialpedagogiska frågor administrerar enkäter till kvalitetssäkringen sammanställer resultat från kvalitetssäkringsenkäter är delaktig i analysen av kvalitetssäkringsfrågor 12

13 IT ANSVAR Skolan har två IT-pedagoger, Gerd Gussen och Andreas Nilsson. En av dem representerar skolan i kommunens IT-grupp. Varje arbetslag har en IT-ansvarig. Biträdande rektor Jörgen Gustafsson ansvarar för att en handlingsplan för skolans IT-strategi tas fram i samråd med IT-pedagogerna och arbetslagens ITansvariga. INFORMATION För att all personal ska ha möjlighet att vara delaktig och på så sätt få möjlighet till ökat inflytande och medansvar följer vi kommunens samverkansavtal och ser till att skolans informationskanaler fungerar bra. Vi har alla ett ansvar för att ge information och för att ta del av såväl skriftlig som muntlig information. Följande informationskanaler finns: informationsskrift som delas ut vid varje läsårsstart kalendarium som upprättas varje termin veckomeddelande ett informationsblad som kommer ut varje torsdag. I detta blad kan alla medarbetare ge information. Veckomeddelande sätts upp i personalrummet och finns att hämta på First Class, FC. arbetsplatsträffar (AP-träffar) två gånger per termin i pelarsalen samt två gånger skriftligt på FC samverkansgruppen samverkar alltid vid behov och även regelmässigt en vecka efter AP-träff/skriftlig AP-information protokoll från arbetsplatsträffar anslagstavlor vid personalrummet arbetslagens egna konferenser protokoll från arbetslagskonferenserna lagledarträffar och cirkulerande mappar med diverse information som rör arbetslagen FC där förutom den skriftliga arbetsplatsinformationen också veckomeddelandet och annan information som kommer till expeditionen och meddelanden från kollegor anslås. hemsidan: Mimers brunn kommunens intranet 13

14 TRÄNINGSSKOLAN En lugn, stimulerande och utvecklande skolverksamhet i Oskarshamns kommun för elever med utvecklingsstörning. Målgrupp Elever i år F-10. Vårt upptagningsområde är förutom Oskarshamns kommun även Högsby kommun och Mönsterås kommun. Träningsskolans mål Vår strävan är att utveckla varje enskild elevs förmågor så att eleven klarar ett bra och självständigt ungdoms- och vuxenliv. Lokaler Träningsskolans lokaler finns i Kristinebergskolan. Personal På träningsskolan arbetar speciallärare, specialpedagoger, förskollärare, vårdarinnor och elevassistenter. Organisation Träningsskolans verksamhet är en heldagsomsorg där rektor och lärare är pedagogiskt ansvariga. All personal är delaktig i elevernas utveckling. En del av eleverna från grannkommunerna har med sig assistenter till träningsskolan. Heldagsomsorgen sträcker sig i nuläget från Elevernas skoltid är och följer grundskolans terminstider. Därutöver bedrivs fritidsverksamhet. Rutiner vid inskrivning av nya elever: Tidig diagnos finns och det är uppenbart att eleven ska erbjudas plats i särskolan. Resursteamet gör en analys och bedömning om elevens behörighet till särskolan. Resursteamet ger målsman information om särskolan. Vårdnadshavaren avgör om erbjudandet skall accepteras. Beslut fattas och styrelsen avgör om träningsskola eller grundsärskolan är lämpligast. Rektor avgör vilken undervisningsgrupp eleven ska gå i. Besök av målsman i träningsskolan. Blivande klasslärare och rektor/biträdande rektor besöker eleven i förskolan. 14

15 Inskolningen av en ny elev sker under en lång period och en inskolningsplan upprättas utifrån elevens behov. Rutiner vid övergång till gymnasiesärskolan Klasslärare, målsman och elev besöker aktuella gymnasiesärskolor och elevhemsboenden i länet. Lärare från gymnasiesärskolan besöker eleven i klassen. Lång prao med eventuellt prao-boende, allt efter elevens behov. Utvecklingspärmen och portfolion följer med eleven. På höstterminen, efter övergång, besöker klassläraren eleven på gymnasiesärskolan och utreder eventuella frågor. Verksamheten I träningsskolan arbetar vi med: Kommunikation Kommunikationsträning ingår i det mesta vi gör under dagen. Det kan vara samlingar eller enklare lästräning. De barn som inte har något verbalt språk har också en kommunikation som vi hela tiden försöker tolka och utveckla. Vi är hela tiden observanta på ansiktsuttryck och kroppshållning. Annan alternativ bildkommunikation vi använder är pictogrambilder, nilbilder, pcsbilder, rebusbilder och digitala bilder. I träningsskolan använder vi tecken som stöd och som ett kommunikationsmedel, det är alltid lättare att förstå om man både får budskapet auditivt och visuellt. Verklighetsuppfattning Ämnet omfattar begreppsträning, tidsuppfattning, kvalitet och kvantitetsuppfattning. Estetisk verksamhet Ämnet omfattar rytm och musik, lek och drama samt färg och form. Motorik Ämnet syftar till att utveckla elevernas kroppsuppfattning och finmotoriska färdigheter, utveckla och bibehålla elevernas rörelsefärdigheter, styrka och kondition. Vardagsaktiviteter Ämnet omfattar grundläggande färdigheter som har betydelse i det dagliga livet. Det syftar också till att utveckla kunskaper om växter och djur i naturen och kunskaper om närmiljö och samhälle. 15

16 Träningsskolans grundsyn är att se hela dagen som en tid till inlärning. Ämnesområdena kopplas samman till en helhet under hela skoldagen för eleverna. Vi använder sinnesstimulering, musik och taktil stimulering för att utveckla sensorisk samordning, perception och för att fördjupa det mänskliga samspelet mellan barnet och den vuxne. Syftet är även att öka förmågan till uppmärksamhet och koncentration, samtidigt som upplevelserna minskar stressen för eleverna. Vi utformar sinnesaktiviteterna efter de speciella behov eller förutsättningar som finns hos eleverna. Vi har utformat träningsskolans lokaler som en sinnesstimulerande miljö för att skapa förutsättningar till sinnesupplevelser. Vi använder oss av ett vitt rum med musikbädd som ökar vakenheten. Ett blått rum med ljusupplevelser som ger en lugn inverkan. Vi har även ett bollhav, vattenbädd och ett massagerum (för taktil stimulering). På våren använder vi oss av skolans växthus. Sinnesupplevelser syftar till att skapa förutsättningar för bearbetning, inlärning och utveckling, samtidigt som det ger ett välbefinnande, som kan leda till en känslomässig förändring. I vår verksamhet ingår ridning, bowling, bad och varmvattenbad. Vi arrangerar årligen två olika idrottscuper för länets träningsskolor på högstadienivå. Bamse cup en inomhustävling i 10 kamp, anpassad efter elevernas förutsättningar. Janne Långben cup en utomhustävling i friidrott, anpassad efter elevernas förutsättningar. Eleverna ges möjlighet till naturupplevelser, social träning och studiebesök. Från år 4 har eleverna trä- och textilslöjd. Eleverna har också hemkunskap under hela skoltiden. Vi använder oss av biblioteket för att stimulera elevens kommunikativa och sociala utveckling. Eleverna erbjuds konfirmationsundervisning på lektionstid i samarbete med kyrkan. Träningsskolan åker på lägerskola och skolresor. Vi ser varje elev som en unik individ och utgår alltid ifrån elevens förutsättningar och behov i ett helhetsperspektiv. 16

17 Samverkan med målsman Vi har daglig kontakt med elevernas målsmän genom elevernas kontaktböcker. Varje vecka får eleverna ett veckomeddelande där vi berättar vad som händer i skolan under veckan. Målsmän är inbjudna till föräldramöten och utvecklingssamtal varje termin. Träningsskolans elever och personal anordnar Luciakaffe för elevernas familjer. När habiliteringsplaner för eleverna upprättas samverkar målsmän, skolan och barnhabiliteringen. Målsmän till elever på träningsskolan har kontaktdagar och är alltid välkomna till skolan på besök. Samarbete med grundskolan Vi informerar om träningsskolan till alla blivande målsmän i förskoleklass. Vi besöker eleverna i förskoleklassen och presenterar kort träningsskolan. Eleverna får sedan komma på besök till träningsskolan. Grundskoleelever läser för elever på träningsskolan när skolan har Hela skolan läser. Högstadieelever från grundskolan är funktionärer vid Bamse Cup och Janne Långben Cup. Eleverna på träningsskolan deltar i olika arrangemang som grundskolan anordnar. Träningsskolan tar alltid emot besök från den övriga skolan. Vår strävan är att informera om träningsskolans verksamhet och profilering till övrig personal i skolverksamhet inom Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner och att ta emot elever från mellanstadiet på Kristinebergskolan på en dags prao. TRÄNINGSSKOLANS MÅL UTIFRÅN SKOLPLANEN Värdegrunden Varje dag har vi kommunikation med utgångspunkt i skolans värdegrund. Vi ger alla elever i träningsskolan möjlighet att bryta invanda könsmönster. Detta sker när: - personalen är tydlig och lyhörd utifrån elevens förutsättningar. - alla elever erbjuds textilslöjd, träslöjd, hemkunskap och prao. 17

18 Metoder för att nå målen Som personal tydliggör vi för eleverna alla människors lika värde. Vi är lyhörda för alla elevers uttryckssätt och signaler. Alla elever erbjuds textil- och trä slöjd. Hemkunskap finns med under hela skoltiden. Eleverna gör sin prao på både mans- och kvinnodominerade arbetsplatser. Utvecklas i egen takt Elevernas individuella utvecklingsplaner uppdateras vid behov, dock minst en gång per termin. Personalen försöker upptäcka varje enskild elevs speciella inlärningsstil. Varje elevs inlärningsstil dokumenteras i utvecklingsplanerna. Varje elev upplever övergången mellan träningsskolan och gymnasiesärskolan friktionsfri. Detta sker när: - elevernas utvecklingsplaner uppdateras varje termin. - personalen har kunskap att se varje enskild elevs speciella inlärningsstil och den dokumenteras i utvecklingsplanen. - övergången till gymnasiesärskolan gått bra. Metoder för att nå målen Alla lärare ansvarar för att elevernas individuella utvecklingsplaner uppdateras varje termin. Öka personalens kunskaper om inlärningsstilar. Utvecklingsplanen och portfolion följer eleven till gymnasiesärskolan. Lång prao för att hinna ta del av arbetslivet. Utbudet av gymnasiesärskolor har presenterats för målsmän och elev genom besök på respektive skola. Hälsa Varje elev ges möjlighet till fysisk aktivitet 30 minuter per skoldag utifrån sina behov och förutsättningar. Detta sker när: - alla elever har fysiska aktiviteter i minst 30 minuter per dag. 18

19 Metoder för att nå målen Vi har omväxlande fysiska aktiviteter under veckan efter elevens förutsättningar och förmåga. Energi och miljö Eleverna utvecklar utifrån sina förutsättningar en miljömedvetenhet genom att källsortera på träningsskolan som en naturlig del under hela skoltiden. Detta sker när: - alla elever är delaktiga i källsortering. Metoder för att nå målen Alla lokaler i träningsskolan utrustas med källsorteringskärl. Plast, glas, papper, kartong, batteri och metall, aluminium. Eleverna sorterar sopor en gång i veckan på miljöstation. Näringslivet Eleverna på träningsskolan har under sin 10-åriga skoltid besökt olika arbetsplatser utöver sin praotid. Detta sker när: - eleverna besökt minst fyra olika arbetsplatser. Metoder för att nå målen Vi gör studiebesök på olika arbetsplatser. Internationella frågor Vi låter eleverna uppleva internationella influenser. Detta sker när: - eleverna varit med om olika internationella och kulturella upplevelser. Metoder för att nå målen Studiebesök Utställningar FN-firande tillsammans med grundskolan Temadagar 19

20 RESURSSKOLAN LYFTET En lugn, stimulerande och utvecklande skolverksamhet i Oskarshamns kommun för elever med rätt till särskilt stöd. Målgrupp 4 6 elever i skolår 3 6. Mål Resursskolan är en möjlighet för eleven att utvecklas på ett positivt sätt. Detta mål nås genom att: eleven ges möjlighet att inhämta kunskaper. elevens självkänsla ökar. eleven ges möjlighet att skaffa redskap för att klara den vanliga skolgången. resursskolan är en möjlighet för målsmän till ökad kontakt med skolan. personalen genomför gemensamma utbildningsträffar med målsmän minst fyra gånger per läsår. Resursskolan är ett tillfälligt stöd och målet är att eleven inom två år ska kunna gå tillbaka till den vanliga skolan. För den enskilda eleven sätts individuella utvecklingsmål och kunskapsmål. Dessa mål är eleverna, så långt det går, delaktiga i att sätta upp och utvärdera. Lokalerna Lyftets verksamhet bedrivs i Gransmåla gamla skola, belägen 2,5 mil väster om Oskarshamn. Transporterna sköts med en minibuss. Eleverna har slöjd på Kristinebergskolan och idrott på Bockaraskolan. Personal På Lyftet arbetar två lärare och en elevvårdspedagog. Organisation Resursskolan tillhör Kristinebergs rektorsområde. Elever som börjar på Lyftet tillhör sitt rektorsområde. Det betyder att rektor på elevens hemskola är pedagogiskt ansvarig och lärare på hemskolan är delaktiga i elevens utveckling under hela tiden som eleven tillhör resursskolan. Rektor inbjuder kommunens övriga rektorer och resursteamet till ett informationsmöte tillsammans med Lyftets personal varje hösttermin. På vårterminen samordnas ett informationsmöte tillsammans med resursskolan 20

21 Dragskär och tjejgruppen. Då deltar resursteamet, alla rektorer och personalen från de tre resursskolorna. Rutiner vid inskrivning av nya elever Alla åtgärder för att lösa elevens situation ska vara prövade vid respektive hemskola. Rektor ansöker efter elevvårdkonferens, på särskild blankett, till förvaltningschefen om en plats på Lyftet. Resursteamet utreder om Lyftet kan vara rätt placering. Efter yttrande från resursteamet begär förvaltningschefen yttrande från rektor. Rektor diskuterar tillsammans med resursskolans personal och avlämnande rektor om Lyftet är en lämplig placering för vederbörande elev samt om eleven förväntas passa in i befintlig grupp. Rektor yttrar sig till förvaltningschefen. Beslut tas av förvaltningschefen. Skriftligt beslut skickas till berörda. Rektor på hemskolan ansvarar för eventuell ansökan om anpassad studiegång. Efter beslutet kontaktas elev och dennes målsmän av resursskolans personal. Elev och målsmän besöker Lyftet. Avlämnande skola kallar till möte där uppdraget till Lyftet skrivs tillsammans med målsmän, skolledare och avlämnande lärare. Eleven börjar på Lyftet direkt eller om det behövs efter en inskolningsperiod. Rutiner under elevens tid på Lyftet Lyftets personal och personalen från elevens hemskola har ett gemensamt ansvar för att kontakten upprätthålls mellan eleven och hemskolan / klassen. Personalen på Lyftet träffar elevens målsmän regelbundet och relativt ofta för att arbeta gemensamt för elevens positiva utveckling. Elevens förutsättningar att kunna delta i vanlig undervisning utvärderas fortlöpande med utgångspunkt i uppdraget av personalen på Lyftet tillsammans med målsmän och hemskolans lärare. Personalen på Lyftet ansvarar för dokumentation av utveckling och lärande t.ex. genom portfolion som sedan följer eleven. Det är viktigt att hemskolans lärare får möjlighet att besöka Lyftet och besöker Lyftet. Rutiner när det är dags att återgå till den vanliga skolan igen När Lyftets personal, i samråd med målsmän, anser tiden mogen tar Lyftets personal kontakt med hemskolans skolledare. En individuell plan för återgång görs upp i samråd mellan Lyftets personal och hemskolans personal / skolledning. Hemskolan har huvudansvaret för återinskolningen. 21

22 Resursteamet vidtalas att en återgång är påbörjad. I de fall planen fungerar som avsett bestäms tid för utskrivning från Lyftet gemensamt av Lyftets personal, elev, målsmän, skolledning och lärare på hemskolan. Eleven sparkas ut från Lyftet. Ett avslut som visat sig vara viktigt för eleverna. Då Lyftets personal har möjlighet erbjuds fortsatt stöttning för eleven, till exempel genom besök på Lyftet eller deltagande i olika aktiviteter. Personalen på Lyftet ger handledning till de lärare som tar emot eleven. Det är viktigt att hemskolans lärare får möjlighet att besöka och besöker resursskolan minst två heldagar under återinskolningsperioden. Verksamheten Grundsynen på resursskolan är att all tid tillsammans med eleverna är en lärande situation. Stor vikt läggs vid arbete med normer och värden, social träning, konfliktlösning och att stärka elevernas självförtroende. Gruppen och gruppdynamiken har en stor roll för elevernas utveckling. Elever och personal äter frukost och lunch tillsammans på skolan. Man har även alla raster tillsammans. Förmiddagarna används till undervisning och tonvikten läggs på basämnena svenska, matte och engelska. Eleverna är så långt det är möjligt delaktiga i planeringen av sitt skolarbete. De är också delaktiga i att sätt upp mål för sitt skolarbete och sin sociala utveckling. Eftermiddagarna används till slöjd, bild, hemkunskap och idrott. En eftermiddag i veckan, eller en heldag, används till utedag. Då får eleverna pröva olika aktiviteter som exempelvis fiske, jakt, olika idrotter, friluftsliv, studiebesök och så vidare. Eleverna har möjlighet till prao en vecka under höstterminen och en vecka under vårterminen. Under vårterminen brukar Lyftet göra en skidresa till Värmland för att stärka gruppen. Vid julavslutningen brukar eleverna och personalen på Lyftet ordna ett julbord dit de bjuder in målsmän, syskon och skolpersonal. Eleverna är delaktiga och tar ett stort ansvar för genomförandet. Arbetet med att nå de nationella målen, skolplanens mål och arbetsplanens mål är gemensamt för Kristinebergskolan och Resursskolan Lyftet. 22

23 TIMPLAN FÖR GRUNDSKOLAN ÄMNE ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 ÅR 6 ÅR 7 ÅR 8 ÅR 9 S:A Bild ,5 1, Hemk Idrott 2,5 2,5 2, ,5 2,5 2,5 2,5 21,5 Musik 1 1,5 1, Slöjd 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 2 1,5 1,5 14 Svenska 9, ,5 8,5 8 4, Engelska 0,5 1,5 3 3, ,5 Matematik 4 4 4,5 4,5 4,5 4, SO-ämnen 2,5 3 3,5 4 4,5 4, NO-ämnen 1, ,5 3,5 4 6, Språkval 2 3, ,5 Elevens val 1 2,5 2,5 2 1,5 3,5 3,5 16,5 SUMMA 23, ,5 36,5 35,5 283 TIMPLAN FÖR TRÄNINGSSKOLAN ÄMNE Totalt 60 min Estetisk verksamhet Kommunikation Totalt 40 min Verkl 40 min (392) (676) Motorik (321) Vardagsaktiviteter (534) Verklighetsupp fattning (427) Elevens val Fördelnins bar tid * Summa * Fördelningen anges inom parentes i högra kolumnen. 23

24 C. VÅRT ARBETE FÖR ATT NÅ MÅLEN I LÄROPLANEN OCH SKOLPLANEN 1. VÄRDEGRUNDEN - NORMER OCH VÄRDEN Övergripande mål från skollagen och Lpo 94 Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanens mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värden. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanen anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. En skola i världsklass skolplanens mål 1 och 2 1. Alla elever i förskola, förskoleklass och grundskola har minst en gång per månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden. 2. All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. Kristinebergskolans mål Vi utvecklar kontinuerligt förmågan hos alla våra elever att acceptera och förstå att alla människor är olika men lika mycket värda. Detta sker när: - eleverna blir medvetna om målen för social utveckling som finns i portfoliopärmarna. - eleverna deltar aktivt i värdegrundsarbetet. - eleverna aktivt tar ställning för skolans värdegrund mot t.ex. främlingsfientlighet och mobbning. - eleverna visar respekt för andra barn och vuxna. - eleverna visas respekt. - eleverna utvecklar sina kunskaper och sin förståelse för andra kulturer. 24

25 Metoder för att nå målen återkommande planerade etiska berättelser och samtal regelbundna samtal om innehållet i FN:s barnkonvention förankra skolans ordningselregler förväntansdokument för skolår 4 6 kontrakt mellan elev, målsman och handledare för skolår 7-9 återkoppling och arbete utifrån resultaten i elevernas psykosociala arbetsmiljöundersökning samarbete mellan träningsskola och grundskola vuxna ute och med eleverna på alla raster att se de elever som inte själva gör sig sedda Amor Antimobbningsråd konfliktlösningssamtal t.ex. kompissamtal aktivt lyssna och bemöta elevers kontaktsökande fostra till ansvar genom att ge ansvar öva eleverna i att ta konsekvenserna av sitt handlande använda olika arbetsformer med egen planering ge positiva omdömen om andra och andras arbeten att tillåta varandra att lyckas och misslyckas stärka självkänslan genom arbete med olika material t.ex. Jag duger, "Våga", Lika som bär, Grodden, Gruppen som grogrund, Grus och glitter hemlig kompis och kompiskort värderingsövningar t.ex. Heta stolen och fyra hörn. rollspel om rättvisa orättvisa nyttja fredsmonumentet för att manifestera våra demokratiska värden förintelsens minnesdag visa på valmöjligheter vid yrkesval bryta traditionella könsmönster genom t.ex. Snilleblixten i vissa situationer dela upp i pojk- och flickgrupper (teknik och idrott) kvalitetsfilmer bearbetning och analys bildtolkning bearbetning och analys 25

26 MOBBNING OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Kristinebergskolans mål Alla på Kristinebergskolan vet och känner att de när som helst kan berätta om våldsamheter, trakasserier och pågående mobbning till vem som helst av de vuxna. Att berätta är att bry sig om inte att skvallra! Mobbning/kränkande särbehandling är oacceptabelt. All personal och alla elever har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande särbehandling. De som ser eller får kännedom om att någon elev eller vuxen är utsatt ska direkt ta itu med problemet. Ibland kan det behövas samråd med övrig elevvårdspersonal eller skolledningen om vem som ska ansvara för den fortsatta handläggningen av ärendet. När det gäller vuxna som utsatts för kränkande särbehandling är det enligt kommunens policy förvaltningschefen som bestämmer vem som ska utreda. När förvaltningschefen beslutar att detta ska ske på skolan finns en särskild handlingsplan. Definition av mobbning. Mobbning är när en eller flera personer, vuxna eller elever, utsätter någon enskild individ, elev eller vuxen, för kränkande behandling vid upprepade tillfällen. Det kan ta sig uttryck i olika former, såsom trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan. Exempel är kränkande tillmälen och uteslutning av andra i en gemenskap. Exempel på fysiskt våld är knuffar, örfilar, sparkar och knytnävsslag. Psykiskt våld utgörs främst av hot om fysiskt våld. Ibland kan det vara svårt att skilja arbetet mot mobbning/kränkande behandling från skolans dagliga arbete med att reda upp konflikter. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet mot mobbning/kränkande särbehandling sker i vårt dagliga arbete med värdegrunden. Metoderna vi nämnt tidigare används i ämnesövergripande temaarbeten och i samlingar i förskoleklass och på fritidshemmen. Elevernas mognadsnivå och klassens behov vägleder lärarnas arbete med dessa frågor. I samtal med målsmän och på föräldramöten medvetandegörs målsmän om språkets betydelse och att skolan inte accepterar kränkande språkval. 26

27 AMOR- antimobbningsråd I slutet av maj månad går AMOR ut till sjätteklassarna och informerar om att de ska rösta fram en representant inför högstadiet. Den som får flest röster tillfrågas om han / hon kan tänka sig att ingå i AMOR. Representanten delar ut en skrivbok till varje elev i sin klass. Detta sker första måndagen i varje månad. Skrivboken är personlig och den läses bara av klassrepresentanten. I den boken kan eleven skriva om, eller beskriva situationer på skolan, som rör dem själva eller andra. När elevrepresentanten har summerat vad som skrivits i böckerna tar han / hon med sig detta till AMOR-mötet. På mötet, som hålls en gång varje månad, delger representanterna vad som framkommit i böckerna. Därefter beslutas vilka åtgärder AMOR ska vidtaga. På alla möten skrivs protokoll. Vid nästa möte följer man upp och kontrollerar att åtgärderna blivit utförda. Vid höstterminens start har AMOR-gruppen två upptaktsdagar för att ge de nya representanterna tillfälle till att få inblick i AMORs arbete. Under dessa dagar har gruppen bland annan värderingsövningar och planerar det kommande läsåret. Utvärderingar visar att intresset för att skriva i boken dalar i slutet av nian. Detta har resulterat i att man beslutat att lägga lite tid på mellanstadiet. Varje representant har 1-2 lektioner per termin på mellanstadiet. Vi vet att det bästa sättet att arbeta mot mobbning är att ta till vara elevens egen kraft. Det är de som ser och hör det som vi vuxna ibland inte uppfattar. Detta är ett positivt sätt att arbeta förebyggande mot mobbning. Ingen skall kunna säga att de inte har haft en chans att berätta om sin utsatthet, eftersom AMOR boken delas ut en gång i månaden under hela deras högstadietid. De elever som blivit valda av sina kompisar för att vara Amor-representanter växer i regel med sin uppgift och ser det som ett hedersuppdrag. 27

28 HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING SAMTAL MED MOBBNINGSOFFRET Vid samtalet är det mycket viktigt att man får fram konkreta fakta. Vad har hänt? Hur blev du utsatt? Hur ofta? Vem utsätter dig? Finns det någon ledare? När sker mobbningen? Var sker mobbningen? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet och elevvårdsteamet ska informeras. Råd till mobbningsoffret: Ge inte igen! Provocera inte! Tag genast kontakt med personal och berätta om inte mobbningen upphör. Rapportera till elevvårdsteamet att mobbning har skett och att arbetet är igång. SAMTAL MED MOBBAREN / MOBBARNA Om det är flera mobbare inblandade, börja med ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå (dvs. prata inte om vad andra har gjort) Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? istället för VARFÖR? Var tydlig med din och skolans inställning till mobbning. Moralisera inte! Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det?. Kräv konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går. Informera rastvakter om att hålla ögonen öppna. Den som har rastvakten kan gärna visa sig för mobbaren. Tala om för mobbaren att rastvakterna informeras för att förhindra fortsatt mobbning. SAMTAL MED MÅLSMÄN Både offret och mobbaren får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan ringer den ansvarige läraren/skolsköterskan/ kuratorn till respektive målsman. 28

29 NYA ENSKILDA SAMTAL Här besvaras frågorna: Har mobbningen upphört? Hur upplever offret sin situation nu? Var det svårt att upphöra med mobbningen? Vad kan bli bättre? UPPFÖLJNING MED MOBBNINGSOFFER OCH MOBBARE. Vid behov kan man, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp bestående av de inblandade och ett par neutrala elever som kan förväntas ta avstånd från mobbningen. Lämpliga frågor att arbeta med: Upplever ni att mobbningen har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska mobbningen undvikas i framtiden? Denna handlingsplan gäller även om det är en vuxen som utsatt en elev för kränkande behandling. Bedömer målsmän, elevvårdsgruppen, berörda lärare och skolledning mobbningen den kränkande särbehandlingen som grov, sker polisanmälan och anmälan till arbetsmiljöverket. När det gäller vuxna som varit utsatta av elever eller andra vuxna skriver rektor, efter kontakt med förvaltningschefen och skyddsombudet, till Arbetsmiljöverket. Enligt Arbetsmiljöverket 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsa. Se vidare i arbetsmiljöplanen. 29

30 ANMÄLAN TILL INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO) 1. Vi är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om vi hyser oro för något barn. All personal måste vara observant på om något barn far illa och utan dröjsmål meddela detta till någon i elevvårdsteamet/skolledningen. 2. Rektor, elevvårdsteam och berörd personal samråder om vad vi kan grunda anmälan på. 3. I enlighet med socialtjänstlagens anmälningsskyldighet 14 gör rektor en skriftlig anmälan till Familjecenter då det gäller barn mellan 6 och 12 år och till Ungdomscenter när det gäller ungdomar. När rektor anser det lämpligt kan familjen informeras innan den skriftliga anmälan sker. 4. Familjecenter och Ungdomscenter meddelar skolan genom sina kontaktpersoner / handläggare om en utredning kommer att öppnas eller inte. 5. Familjecenter och Ungdomscenter kallar personal från skolan till intervju om utredningen öppnas. 6. Familjecenter och Ungdomscenter samverkar med skolan om familjen gett sitt tillstånd. 7. Familjecenter och Ungdomscenter återkopplar till skolan när utredningen är klar. 30

31 FYSISK AKTIVITET En skola i världsklass skolplanens mål 7 7. För att förbättra sin personliga hälsoprofil deltar alla elever aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet. Kristinebergskolans mål Eleven förbättrar sin hälsa genom att varje dag delta 30 minuter i fysiska aktiviteter. Detta mål är uppnått när: - - Metoder för att nå målen Utarbetas under läsåret 2004/2005 ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK (ANT) En skola i världsklass skolplanens mål 8 8. Grundskolan från och med år 5 och gymnasiet ska minst en gång varje läsår och i varje enskild klass genomföra och i kvalitetsredovisningen särskilt beskriva insatser för att effektivare motverka bruk av alkohol, narkotika och tobak. Kristinebergskolans mål Våra ungdomar vågar säga nej till användandet av alkohol, narkotika och tobak. Utveckling sker när: - eleven deltar aktivt i ANT undervisningen. - eleven vågar ta ställning mot droger. Metoder för att nå målen All personal ansvarar för att arbeta med frågorna när de kommer upp spontant eller p.g.a. särskilda händelser. Temadagar Arbete med Våga-projektet Samtal och värderingsövningar som tränar eleverna i att ta ställning och motivera sina åsikter. Arbete med grupptryck, utseende, kroppsfixering, relationer, jämställdhet. 31

32 Experiment Bilder och film Besök av polis skolår 7 Skolhälsovården informerar om droger i årskurs 8. KÄLLSORTERING En skola i världsklass skolplanens mål 9 9. Elev som går i förskolan lär sig källsortera och fortsätter därefter källsortera som en naturlig del under hela skoltiden. Kristinebergskolans mål Eleven sorterar papper, kartonger, plast och miljöfarligt avfall under hela sin skoltid Detta mål är uppnått när: - vi tillsammans med vaktmästare och lokalvårdare har väl fungerande organisation runt sorteringen. - våra papperskorgar innehåller avfall som inte ska sorteras. Metoder för att nå målen Involvera vaktmästare, lokalvårdare och deras chefer. Utrusta skolan med sorteringskärl för plast, glas, papper, kartong, batterier och metall. Eleverna sorterar soporna på skolans miljöstation. 32

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang!

Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! Till alla elever och föräldrar vid Kristinebergs rektorsområde. Rektorsområdets vision: Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! Vår målsättning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde 2013-11-18 1 (7) Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde Handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering Inledning Den

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet På Viktoriaskolan tar rektor och personal medvetet och engagerat avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga kränkningar.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Njurunda Friskola Upprättad 2015

Plan mot kränkande behandling. Njurunda Friskola Upprättad 2015 Plan mot kränkande behandling Njurunda Friskola Upprättad 2015 1 1. Definition och bakgrund Arbetet med planen mot kränkande behandling regleras i två regelverk: - - Diskrimineringslagen (2008:567) 1-4

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vederslöv skola Tävelsås skola Kalvsvik skola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Vision Vår vision är

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer