The InterGen Handbook. Handbok. Din guide till ett lyckat mentorskap. Project Number: UK/10/LLP-LdV/TOI-317

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The InterGen Handbook. Handbok. Din guide till ett lyckat mentorskap. Project Number: UK/10/LLP-LdV/TOI-317"

Transkript

1 1 Handbok Din guide till ett lyckat mentorskap Project Number: UK/10/LLP-LdV/TOI-317

2 2 Författad av Volkshilfe, Österrike med kompletterande material från Näktergalen Mentorsverksamhet, Malmö Högskola, Sverige, på uppdrag av InterGen Project Partners 2012 Detta projekt har finansierats med stöd från Europeiska kommissionen. Denna publikation [kommunikation] reflekterar endast författarens åsikter, och kommissionen kan inte hållas ansvarig för användningen av den information som ges.

3 3 Innehåll Inledning... 4 Tack till... 5 Bakgrund... 6 INTERGENS UTBILDNINGSPAKET Starten i mentorskapet Inledning Användare Mål och resultat Struktur Exempel Komma igång Utbildning Första utbildningstillfället Andra utbildningstillfället Tredje utbildningstillfället Fjärde utbildningstillfället Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer Inledning Användare Mål och resultat Struktur Exempel Komma igång Utbildning Rekrytering av projektdeltagande Genomförandet av ett mentorsprogram Tips för stöd och handledning Avsluta projektet...50 Resumé...52 Referenser and vidare läsning... 53

4 4 Inledning År 2012 har blivit förklarat det internationella året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Projektet InterGen passar in i huvudsyftet med detta EU-år, eftersom det hjälper till med genomförandet av aktiviteter som bygger på ömsesidig dialog mellan äldre och barn. Det har stor betydelse för det aktiva livet av äldre människor och ger dem möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Mentorsaktiviteter kan dessutom förbättra den fysiska och psykiska hälsan bland seniorer och förstärka deras självförtroende och sociala ställning. Mentorskap är ett mycket kraftfullt verktyg för att stödja människor och uppmuntra de till att förverkliga sin potential. Mentorer kan hjälpa sina adepter att finna sin egen väg och utveckla sin personlighet. Mentorskap har framgångsrikt tillämpats i olika sociala miljöer såsom utbildningsinstitutioner (skolor, universitet), men också inom affärsområden där partnerskapet mellan två människor hjälper nyanställda att lättare integreras i företaget. Mentorskap grundas i mötet mellan två personer; mentorer och adepter matchas utifrån likheter eller gemensamma intressen, och under en given tidsram anordnas sedan aktiviteter och möten med stöd från olika instutitioner och nätverk. Denna hanbok fokuserar på seniorer som mentorer för barn och ungdomar. På vilket sätt kan en senior vara fördelaktig som mentor för ett barn? Och vad kan mentorerna själva lära av dessa möten? En ideal mentor är en positiv förebild och vuxen vän, en som ger feedback och fungerar som en förespråkare för barnet. Hon eller han lyssnar på barnet och tar dess behov och intressen på allvar, och hjälper barnet att fatta sina egna beslut. Mentorn är någon som letar efter ett ömsesidigt utbyte med unga människor för att dela med sig av erfareheter och fungera som en extra förebild utanför barnets familj. Mentorn är också en person som samarbetar med barnets föräldrar och stödjer deras insatser. Sammanfattningsvis hjälper en mentor barnen att tro på sig själva och höja deras självförtroende, men mentorskap ökar också självkänslan hos de mentorer som hittar ett meningsfullt sätt att förmedla sina erfarenheter och kunskaper.

5 5 Tack till Ett speciellt tack till Malmö Högskola som har låtit oss ta del av Näktergalens 1 långa erfarenhet av mentorskap, och som har inspirerat oss att starta projektet Transfer of Innovation, Mentor Migration. 2 Genom Mentor Migration har Näktergalens kunskaper och erfarenheter spridit sig genom hela Europa och utvecklats till en internationell verksamhet som erbjuder studenter möjligheten att bli mentorer för invandrarbarn. Vi har också använt oss av den kunskap som vi tidigare fått genom vårt andra Transfer of Innovation projekt SAGE 3, finansierad av EU-projektet Leonardo da Vinci, vars syfte är att aktivt uppmuntra människor i äldre åldrar att på olika sätt känna sig delaktiga i samhället. Vi vill också tacka de seniorer som har deltagit i projektet och även verksamheterna från de sex samarbetande länderna (Österrike, Tyskland, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien), som bildade lokala arbetsgrupper och hjälpte till att utveckla de utbildningspaket som presenteras i denna handbok. Tillsammans med de barn och ungdomar som har haft mentorer bidrog de till detta material och gav oss värdefulla insikter och erfarenheter. R. Egger 1 Näktergalen Mentorsverksamhet startade 1997 på Malmö Högskola, - hämtat 2012/07/11 2 Projektet Mentor Migration finansierades av programmet Comenius - hämtat 2012/07/11 3 Projektet The Senior Citizens Participate in Creating their Lives (SAGE) finansierades av Leonardo fund - hämtat 2012/07/11

6 6 Bakgrund Hanbokens tillkomst Följande Handbok utvecklades under den tid som Leonardo da Vinci-projektet InterGen Intergenerational and International Mentoring varade, och finansierades av programmet Lifelong Learning. Detta var ett samarbete mellan organisationer i sex europeiska länder (Österrike, Tyskland, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien). Det bygger på mer än 15 års erfarenhet av mentorskap för skolbarn i projektet Näktergalen vid Malmö Högskola och använder även de kunskaper som utvecklats under Leonardo da Vinci-projektet SAGE senior citizens participate in creating their lives, en verksamhet som har gett oss vägledning för hur vi bäst uppmuntrar seniorer till att delta i verksamheten; och projektet Mentor Migration som idag utgör grunden för hur mentorsverksamheten bäst arrangeras för att kunna växa och utvecklas. Du hittar en hänvisning till dessa tre projekt då deras material eller koncept diskuteras i handboken. De två utbildningspaket som erbjuds här har testats i pilotfasen 2011 till 2012 i fem av Intergens partnerländer (Österrike, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien) och därefter ändrats utifrån de resultat som kommit fram efter utvärderingar av lärare, mentorer och InterGengrupperna 4. Användningen av denna handbok InterGen-handboken kan användas på olika sätt och i olika sammanhang. Det finns även ett Project Toolkit 5 tillgängligt som innehåller ytterligare praktiskt utbildningsmaterial och olika tips och förslag. I stora drag är denna hanbok en guide för två grupper av användare: Användare som vill undervisa i grundläggande kunskaper i mentorskap och utvecklingen till en framgångsrik relation mellan mentorer och adepter. Dessa kan vara enskilda personer eller organisationer som vill lära sig mer om mentorskap eller vara mentorer själva. Men det kan också vara erfarna mentorsverksamheter eller organisationer som vill lägga till ett utbildningspaket om mentorskap till deras program. De kommer att få tillgång till InterGenprojektets erfarenheter och framgångsfaktorer. Användare som vill få en mer fördjupad kunskap i hur man startar en mentorsverksamhet och utbildar mentorer. Dessa kan vara mentorer sedan tidigare eller organisationer som vill starta ett eget mentorsprojekt. Information om hur man 4 Varje partnerorganisation samlade en grupp på 6-8 personer från InterGen, alla med relevant kompetens, för att skapa denna handbok. 5 The Project Toolkit kan också hittas på vår hemsida - hämtat 2012/07/11

7 7 rekryterar intresserade, bygger ett fungerande nätverk och utbildar mentorer går att finna i denna handbok. InterGens två utbildningspaket är därför: 1. Starten i mentorskapet 2. Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer Starten i mentorskapet Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer Dessa två utbildningspaket kan användas både separat eller tillsammans. "Starten i mentorskapet" innehåller ramarna för ett fullständig mentorprogram som sträcker sig över minst åtta månader. Inkluderat i detta är programmets struktur, ett detaljerat exempel på hur detta kan fungera och vägledning för mentorer. Detaljerade lektionsförslag, tips på aktiviteter och ansökningsblanketter för mentorer och adepter finns i appendixet The Project Toolkit. Detta utbildningspaket är utformad som en hjälpguide till personer som bill bli mentorer. "Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer" kan istället användas ndas som en guide med praktiska förslag för hur man som individ eller organisation bygger upp ett mentorsprojekt från grunden. Här finner du tips och råd för hur projektet bäst organiseras för att kunna vidareutvecklas och växa. I appendixet The Project Toolkit finner du även konkret material som bygger på erfarenheter från Näktergalen Mentorsverksamhet på Malmö Högskola, SAGE och Mentor Migration.

8 8 Referenser and online material För att få ut så mycket som möjligt av denna handbok bör den läsas tillsammans med The Project Toolkit som ligger på InterGens webbsida. Här finner du ytterligare material och förslag för en lyckad mentorsverksamhet.

9 9 INTERGENS UTBILDNINGSPAKET Nedanför hittar du material och beskrivning av InterGens två utbildningspaket. De är uppdelade på följande sätt: Inledning: I detta avsnitt finner du en allmän introduktion till bakgrunden kring utbildningspaketet. Användare: Här presenteras en lista på de målgrupper som kan finna paketen användbara. Mål och resultat: Här finner du en överblick över vad du förväntas lära dig från utbildningspaketet. Struktur: Ett grafiskt diagram illustrerar strukturen på utbildningspaketet. Exempel: Praktiska exempel från fem europeiska länder som visar hur paketen kan användas i praktiken. Komma igång: Detta avsnitt fokuserar på förberedelsen av mentorsutbildningen. Det innehåller vanliga frågor och förklarar de olika stegen mot ett lyckat mentorskap. Utbildning: Inledande kommentarer till projektledare och arrangörer om det utbildningsmaterial som finns i The Project Toolkit. Fallstudier: Fallstudier hämtade från partnerländerna i pilotstadiet, som innehåller praktiska exempel från de olika mentorsprogrammen. The Project Toolkit Utbildningsmaterial: I detta appendix hittar du förslag till upplägg av lektioner och självstudier. Det första utbildningspaketet är fokuserat på utbildningen av mentorerna, medan det andra utbildningspaketet riktar sig till personer eller organisationer som vill veta mer om hur man startar och organiserar en mentorsverksamhet. Utvärdering/Reflektion: Här finns också frågeformulär och blanketter för olika utvärderingar.

10 10 INTERGENS UTBILDNINGSPAKET 1 A friend is one that knows you as you are, understands where you have been, accepts what you have become, and still gently allows you to grow. William Shakespeare R. Egger 1 1. Starten i mentorskapet 1.1 Inledning Trots att ett mentorskap sker i mötet mellan två individer finns det många fördelar med att organisera verksamheten i större grupper. På det sättet har mentorsparen möjlighet att utbyta erfarenheter och arrangera gemensamma aktiviteter; de kan till exempel träffas för att fira början och slutet av mentorsprogrammets gång. I The Project Toolkit finner du instruktioner om hur handledningen av mentorsgruppen bör ske och hur verksamheten bäst organiseras. Det finns även förslag på gemensamma aktiviteter vid mentorskapets start och avslut.

11 Användare: Handledare som vill utveckla sina kunskaper i mentorshandledning Organisationer som är intresserade av grunderna i mentorskap Organisationer som vill starta mentorsverksamheter 1.3 Mål och resultat: Det huvudsakliga syftet med detta utbildningspaket är att göra dig bekant med: konceptet mentorskap, framför allt mellan seniorer och barn. fyra avsnitt för att starta ett mentorskap, upprätthålla verksamheten under en period på åtta månader, organisera gemensamma aktiviteter och slutligen avsluta mentorskapet på ett bra sätt för både seniorer och barn. handledning för mentorer och adepter i ditt mentorsprojekt. utvärderingsmetoder till ditt mentorsprojekt. Varje avsnitt har specifika mål och exempel på övningar, aktiviteter och lektionsplaner finns i The Project Toolkit.

12 Struktur Vi presenterar på nästa sida InterGens Sjustegsmodell av mentorskap som har utvecklats under projektet Mentor Migrations verksamhet. Den innehåller alla aktiviteter som bör organiseras av handledaren eller arrangören av mentorsprogrammet: fyra utbildningstillfällen, tre aktiviteter och regelbunden handledning med särskilt fokus på mötet mellan olika generationer. De fyra utbildningstillfällena kan användas av lärare och handledare för att bättre kunna utbilda och stödja seniorer som vill bli mentorer. Du hittar även tips för hur gruppaktiviteterna kan organiseras. Varje utbildningstillfälle bör förstärkas av regelbunden handledning.

13 13 InterGens sjustegsmodell av mentorskap 1. Första utbildningen: Att vara en mentor 7. Slutdagen: Att ta avsked Regelbunden handledning 2. Andra utbildningen: Påbörja och upprätthålla en god relation 6. Fjärde utbildningen: Att avsluta relationen InterGens 7 Steps of InterGen Mentoring sjustegsmodell av mentorskap Ytterligare material går att finna i The Project Toolkit 3. Startdagen: Matchning av seniorer och barn 5. Gruppaktivitet: Gemensam aktivitet såsom picknick eller utflykt 4. Tredje utbildningen: Organisation av gemensam aktivitet

14 Exempel Följande exempel illustrerar hur detta utbildningspaket kan användas i praktiken. Mentorsverksamhet för flyktingbarn i Sverige Carina, handledare och verksamhetsledare för Näktergalen Mentorsverksamhet på Malmö Högskola, kontaktade en kommun nära Malmö för att presentera idén om mentorskap till dem och ta reda på vilken målgrupp av barn som skulle kunna dra mest nytta av mentorskap. Hon fick information om ensamkommande flyktingbarn från ett närliggande transitboende som kunde tänkas vara intresserade av att få svenska mentorer. Barnen på flyktingboendet var i tonåren och hade kommit till Sverige utan sina familjer, och många av dem hade svårigheter att finna sig till rätta i den nya kulturen. Ofta hade de med sig traumatiska upplevelser från flykten från sina hemländer. Carina presenterade dessutom sin idé på kommunens mötesplats för seniorer och anhöriga för att rekrytera potentiella mentorer. Fem seniorer var klara för sitt första utbildningstillfälle i mars Under denna utbildning fick de lära sig om mentorns roll för barnet och pratade om sina egna förväntningar och möjliga erfarenheter av mentorskap sedan tidigare. Slutligen kunde Carina matcha seniorerna med barnen från flyktingboendet utifrån likheter och gemensamma intressen. I april fick mentorerna sin andra utbildning och fick lära sig hur man bäst inleder och upprätthåller en bra relation med barnet. Detta följdes av firandet av startdagen, där barnen och mentorerna träffades för första gången och åt middag tillsammans. Därefter träffades paren ensamma två gånger i månaden och gjorde olika aktiviteter utifrån barnets intresse och behov. Carina kontaktade seniorerna regelbundet för att diskutera det positiva i mötena med barnen men även eventuella svårigheter. Genom regelbunden handledning fick seniorerna hjälp och stöd för att göra mentorsperioden så lyckad som möjlig. I Maj fick mentorerna sin tredje utbildning och man organiserade sedan en gemensam picknick där alla mentorspar träffades. Efter detta fortsatte seniorerna och barnen att träffas individuellt i en månad. I september fick seniorerna sin fjärde och sista utbildning för att lära sig hur man bäst avslutar mentorsperioden. I oktober träffades alla för att ta avsked. Seniorerna hade arrangerat de flesta aktiviteterna under avslutningen och firade de lyckade månaderna tillsammans med sina mentorsbarn.

15 Komma igång Utbildningspaket 1 används bäst av en och samma projektledare som också handleder mentorerna under hela mentorsperioden. Om det finns mer än en projektledare kan det ändå vara bra att ha en huvudsaklig kontaktperson som är ansvarig för mentorsgruppen och organiserar projektet. Hon eller han kan till exempel vara en före detta mentor som kan ge praktiska råd från tidigare erfarenheter. Handledaren finner användbara tips på hur man bäst bygger upp ett mentorsprojekt i utbildningspaket 2. I detta utbildningspaket får du lära dig mer om seniorernas spännande resa som mentor; under de fyra utbildningstillfällena lär mentorerna sig vad de behöver veta för att kunna ge individuellt stöd till barnen, men även för att kunna stödja varandra i mentorsgruppen. Vilka är de viktigaste faktorerna för en lyckad mentorsperiod? Etablera tillit till varandra Enas om gemensamma intressen och behov Reflektera över mentorsprocessen Avsluta relationen på ett bra sätt Flexibilitet i InterGens mentorskapsmodell? Modellen för mentorskap som presenteras i punkt 1,4 och i The Project Toolkit 1 är något flexibelt vad gäller tidsram och gemensamma evenemang. Även om du får ut det mesta av ditt mentorsprojekt om du följer systemet (genom att erbjuda de fyra utbildningstillfällena, ger individuell handledning och organiserar minst tre gemensamma aktiviteter under mentorsperioden) kan du behöva ändra på saker och ting lite beroende på tid och resurser. Gemensamma aktiviteter: Det är möjligt att hoppa över de gemensamma aktiviteterna helt, men det är viktigt att du ändå håller regelbunden kontakt med paren så att de inte känner sig bortglömda. Om du väljer att hoppa av de gemensamma aktiviteterna behöver du inte heller anordna den tredje utbildningen, eftersom den förbereder mentorerna för den gemensamma aktiviteten. Du kommer dock att upptäcka att ditt projekt saknar ett gemensamt syfte utan dessa aktiviteter, som firandet av starten och avslutet av mentorskapsperioden. Skulle du ha en mycket aktiv grupp och tid över kan det vara värdefullt att arrangera ytterligare aktiviteter än de nämnda i InterGens modell.

16 16 Tidsram: Forskning har visat att ett framgångsrikt mentorsprojekt måste omfatta minst sex månaders mentorskap för att kunna möjliggöra det för barnen att bygga upp ett förtroende för mentorn och för paret att utveckla en bra relation. 6 Om du har mer tid för ditt mentorsprojekt kan du alltid förlänga den totala tidsramen för mentorskapet, men se till att alla inblandade, inklusive pensionärer, barn och deras familjer, vet redan vid starten av projektet vilken tidsram ni följer och att du inte ändrar denna under projektets gång, så att alla inblandade förstår vad deras åtagande innebär. 6 J.E.Rhodes, Stand By Me; The risk and rewards of mentoring todays youth, Harvard University Press, 2002.

17 17 Schema för organisationen av mentorsprojektet Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Månad 6 Månad 7 Månad 8

18 18 R. Egger Utbildning Inledande kommentar till projektledaren/handledaren för mentorsprojektet Undervisningsmetoder kan vara mycket personliga, det kan finnas metoder som passar en handledare men är helt fel för en annan. InterGens läroplan prövades i fem europeiska länder och ett par lektionsplanerna fick justeras något för att anpassas till ländernas olika behov. Som handledare är du fri att välja och vraka från materialet i The Project Toolkit och du kan även använda egna övningar och metoder så länge du uppfyller de allmänna lärandemålen. Dessutom kan din roll som handledare i ett mentorsprojekt skilja sig något från tidigare roller som du kanske har haft som handledare. I ett mentorsprojekt är du som handledare ansvarig för att skapa dialog och diskussion bland de inblandade och även lyfta fram deras egna erfarenheter, istället för att förmedla endast din egen kunskap. Du måste även kunna handleda dina mentorer och stödja dem om de upplever svårigheter under tiden som mentorer, och fungera som objektiv medlare om det skulle uppstå konflikter mellan projektets deltagare. Försök att vara så flexibel som möjligt då det kan vara så att vissa par behöver mindre handledning medan andra mycket mer. 7 Den faktiska tiden för att utbilda mentorer kan vara ganska kort (12 timmar), men var beredd att ha kontakt med mentorerna under hela mentorsperioden, och var noga med att själv vara med i de gemensamma aktiviteterna. Erfarenhet från Mentor Migration och Näktergalen Mentorsverksamhet visar att både mentorer och adepter uppskattar det när du som projektledare är involverad i aktiviteterna, då de känner att de är del av ett större syfte. Det kan hända att du vill dela upp organisationen av projektet med andra personer, men var noga med att ert ansvar är transparent för alla inblandade. 7 Du hittar tips för handledning i avsnitt 2.7.2, Att utveckla ett mentorsprojekt och utbilda mentorer

19 Inledande kommentar till InterGens förmånstagare Ett mentorskap tar dig på en resa till en oupptäckt plats. Som mentor kommer du att vara en ung människas vän och följeslagare i ungefär ett halvår. Det innebär ett stort åtagande och engagemang både vad gäller den tid du investerar i projektet men också det ansvar du tar för ett barns utveckling och lärande. Martin Buber säger att: Den värld vi lever i är ett resultat av kvaliteten på våra relationer. 8 Att ha en mentor kan inte bara förändra situationen för ett barn som upplever svårigheter i livet, utan kan vara givande för alla barn, och inte minst dessutom för mentorn själv. När du frivilligt tar på dig rollen som mentor måste du vara beredd på att spendera både tid och energi på detta under en längre period. Ni kommer i mentorsgruppen att träffas regelbundet för undervisning, under tiden som du träffas ensam med ditt mentorsbarn. Naturligtvis är du fri att arrangera dessa möten när det passar dig och barnets schema, men se till att ni har regelbundna möten, en eller ett par gånger i veckan är att rekommendera i alla åldrar. Det finns många aktiviteter som du kan arrangera med din adept: försök att upptäcka barnets intresse och matcha dem med dina egna önskemål. På nästa sida hittar du ett urval berättelser av mentorer och deras erfarenheter som kan inspirera dig. 8 Martin Buber, Das dialogische Prinzip. Ich und Du. Zwiesprache. Die Frage an den Einzelnen, 1919.

20 20 Rudi var tidigare rektor på den lokala skolan. Efter pensionen reste han och hans fru mycket, och därför var han först lite tveksam till att gå med i mentorsprogrammet. Från hans tidigare yrke visste Rudi hur viktigt det var att engagera sig i ungdomars utveckling, men han var osäker på om han skulle kunna träffa barnet tillräckligt ofta för att möta dess behov. Men han ville ge det ett försök. Han hade talat om sina tvivel med arrangören av mentorsprogrammet och blev därför matchad med ett äldre barn, eftersom intervallen mellan mötena kunde vara längre. På invigningen väntade honom en stor överraskning. Matthew, mentorsbarnet som hade matchats med Rudi, hade gått på skolan där han ridigare arbetat som rektor. Trots att Rudi inte hade varit Matthews lärare kände han igen honom och gick direkt fram för att hälsa. Nu träffas de två gånger i månader och går på bio, museer eller till biblioteket för att läsa tillsammans. Relationen mellan Rudi och Matthew är givande för de båda. Det är viktigt att komma ihåg att mentorskapet inte kommer att vara för evigt och det är viktigt att det är klart redan från starten när mentorsprocessen kommer att avslutas. Du kommer att få undervisning i hur du bäst förbereder avskedet med ditt mentorsbarn. Det är viktigt att ha en mental bromssträcka och förbereda mentorsbarnet på att relationen kommer att avslutas. Det är lika viktigt att avsluta en mentorsrelation som det är att påbörja en. Bindningen och separationen är två lika viktiga moment i relationen, och du kommer att få undervisning för att förstå och kunna hantera barnets möjliga reaktioner, men också för att undvika att ge barnet löften om att ses igen som kanske inte kommer att uppfyllas. Det kan också vara så att du som mentor känner det svårt att avsluta relationen.

21 Översikt av utbildningstillfällena Diagrammet nedan är en översikt av innehållet i de fyra utbildningstillfällena. Första ubildningen (3 timmar) Socialisera Introduktion till mentorskapet Förväntningar Bekanta sig med mentorsprogrammet Andra utbildningen (3-5 timmar) Att inleda och utveckla en relation Uppmuntran och stöd till barnet, utveckla resiliens, kommunikation Barnsäkerhet, försäkring, etc. Hålla kontakt med familjen Tredje utbildningen (3 timmar) Utbyte av erfarenheter Reflektion över mentorsprocessen Planera aktiviteter/gemensam aktivitetsdag Fjärde utbildningen (3 timmar) Hur och varför ta avsked Planera det sista mötet Uppnådda förväntningar

22 22 Första utbildningstillfället Vad är mentorskap? Grundtanken Det första utbildningstillfället bygger mycket på att utforska de blivande mentorernas livserfarenheter och komma underfund med deras förväntningar. Dessutom får deltagarna en översikt över vad de kommer att åta sig att under de närmaste månaderna då de frivilligt tar på sig rollen som mentor. Aktiviteterna som presenteras nedan är valda för att underlätta sammanhållningen i gruppen och förbereda mentorerna för deras framtida roll. Fallstudier och övningsexempel går att finna för att hjälpa dig på vägen. Aktiviteterna som presenteras här är exempel som delvis ska fungera som en resurs, men också som inspiration till lärare för att utveckla sina egna idéer och aktiviteter. De har valts för att ge läsaren ett smakprov på hur mentorskap kan introduceras för de blivande studenterna. Mål och resultat Det främsta syftet med den första undervisningen är att informera de blivande mentorerna om mentorskapets grundläggande syfte och struktur för att göra dem bekanta med programmet inför de närmaste månaderna som mentorer. Vid slutet av första undervisningstillfället är tanken att de potentiella mentorerna kan besluta om de vill ansluta sig till mentorsprogrammet eller inte. Deltagarna bör få ett formulär som finns på sid f av The Project Toolkit, som de sedan fyller i och lämnar in vid nästa utbildningstillfälle. Vid detta möte bör också formuläret The Senior Mentor Agreement skrivas under, vilket också går att finna under a i The Project Toolkit. Förslag på kursplan och underlag finns på sid

23 23 Fallstudie Två gröna händer: Susanne och Leo R. Egger 3 Två gröna händer: Susanne och Leo Susanne brukade jobba som sekreterare i en liten stad i Österrike. Men sedan hon blev pensionär spenderar hon mestadels sin tid i sin trädgård. Hon är expert på sällsynta växter och redan i februari månad börjar hon så frön i sina små blomsterkrukor i fönsterkarmen. Hon älskar att besöka blomstermarknader där hon kan byta sina produkter med andra trädgårdsälskare. Sedan januari har Susanne varit mentor till Leo, en nioårig pojke från den lokala skolan. Redan under deras första möte kom de underfund med att de båda är intresserade av växter och trädgårdsarbete eftersom Leo tidigare bott i en annan del av Österrike hos sina morföräldrar där han brukade hjälpa sin farmor med trädgårdsarbetet. Men efter att Leo hade flyttat och börjat i en ny skola träffade han nya kompisar och fick nya intressen, och sin passion för trädgårdsarbete glömde han nästan bort fram till mötet med Susanne. I hennes sällskap kunde Leo på ett sätt återvända till sin tidigare barndom hos morföräldrarna. Leo har det ibland svårt i skolan, men han njuter av att spendera tid i Susannes trädgård där han får möjlighet att återuppta ett sitt trädgårdsintresse.

24 24 Ester och Farida från Sverige Varför ville du bli mentor till Ester? Ester och Farida från Sverige - Efter pensionen tänkte jag på all den praktiska erfarenhet, kunskap och kanske till och med visdom som jag hade samlat på mig under mitt långa liv, och hur jag skulle kunna använda den på ett meningsfullt sätt. Jag fick ofta frågan Vad vill du göra efter pensionen? och svaret har under det senaste halvdecenniet varit baserat på ett liv av nöje och avslappning. Men kanske kan pensionen faktiskt innebära något helt annat. Istället för att se den som en början på ett liv fritt från arbete kan pensionen kanske istället ses som början på ett liv som faktiskt erbjuder friheten att arbeta som en fullvärdig medborgare. Det är därför jag ansökte till att bli mentor; för att jag ville göra något meningsfullt och socialt berikande, framförallt för barn som kanske inte har någon kontakt med äldre människor på grund av olika omständigheter. Varför ville du ha en mentor, Farida? - Jag ville få fler svenska kompisar, göra roliga saker tillsammans och lära mig det svenska språket bättre. Vad har ni gjort tillsammans och vad har det betytt för er? - Vi har gjort många saker tillsammans, berättar Farida, men mest av allt så pratade vi med varandra och jag tror att jag kan prata svenska bättre nu. Och Ester har blivit min vän min första svenska vän. Och vet du vad?, fortsätter Farida med ett leende på läpparna, Jag är inte rädd för att bli gammal. Ester är så aktiv, jag vill bli som henne när jag blir gammal. - Ha, skrattar Ester, du har fått mig att bli mer hälsosam också eftersom vi gjorde så många saker tillsammans; jag gjorde av med fler kalorier när jag umgicks med dig och jag tittade inte på TV så ofta! Men mest av allt så har vi haft roligt tillsammans, vi har skrattat mycket. Jag lärde dessutom känna Faridas kompisar från flyktingboendet och nu säger vi hej och kramas varje gång vi stöter på varandra. Jag tror att när människor i staden ser oss så kanske kan de få en ny inblick i flyktingbarnens tillvaro, och kanske kan detta vara en väg till ett mer integrerat och sammanhållet samhälle.

25 25 Förmåner för seniorerna 65-åriga Peter från Capor är en mycket ödmjuk pensionär. Det är viktigt för honom att ha en bra relation till människor omkring honom oavsett vem de är. Han har en vuxen dotter som visar de egenskaper och värderingar som han tycker är betydelsefulla i en god relation, och han vill gärna fortsätta att föra dessa värderingar vidare till barn i Slovakien. Peter har under en lång tid levt ensam som änkeman och när han kom till dagcentret för seniorer i Nitra satt han i rullstol på grund av skadorna från en stroke ett par år tidigare. Sedan mentorsprojektet startade har hans sociala liv förändrats, och vänskapen med sitt mentorsbarn har gett honom ny kraft att fortsätta sitt liv i positiv anda trots svårigheter. Mentorn Kamli blev medlem i dagscentret för seniorer år 2006 och har sedan dess besökt centret regelbundet och mött många nya människor. Mentorsprojektet har framförallt hjälpt honom att bli mer aktiv och hälsosam. Han känner sig nu friskare och tycker inte längre att det är för sent att lära sig nya saker. Hans mentorsbarn ville lära sig ett nytt språk, så nu läser de engelska tillsammans. Han menar att relationen till barnet har berikat hans tillvaro med nya och fantasifulla idéer, och har gett hans liv en ny mening som han gärna vill dela med sig av. Ludmila är en mycket dedikerad mentor. Hennes intresse för mentorskap växte fram under ett besök på ett asylhem för Romska barn. Själv är hon sedan länge blind, men mötet med barnen har berikat hennes liv och gett henne nya perspektiv på sin synskada, som hon inte längre ser som ett handikapp.

26 26 Ludmilas berättelse Jag heter Ludmila. Jag kommer från Nitra. Jag är nästan 60 år gammal. Trots att jag är handikappad arbetar jag som receptionist här I Nitra på centret för seniorer. Det är ett deltidsjobb som jag tycker mycket om. På min fritid brukar jag delta i många sportevangemang, och jag lägger ner mycket tid på att organisera en sportklubb för människor med synskador här i Nitra. Vi kallar klubben för SCORPIONS. Utöver sportevangemangen anordnar vi även offentliga utomhusaktiviteter runt om i Slovakien, och många andra tillställningar för handikappade barn, såsom pyssel, sömnad och tennis. I september 2011 deltog jag på ett möte där vi fick höra om InterGens nya mentorsprojetet. Jag ansökte till att bli mentor för något av barnen som bor på Nitras asylhem, och redan från första början av mentorprogrammet fick jag många nya vänner. I oktober startade mötena med barnen och det fungerade bra. I november arrangerades en gemensam aktivitet där vi åkte på utflykt med våra mentorsbarn till Zobor-berget. Vid ett annat tillfälle träffade vi mentorsbarnen på Nitras dagscenter för seniorer där vi kunde spela piano eller tennis tillsammans. Vi har även gått på museer tillsammans, besökt Nitras slott och den årliga julmarknaden. Vår sista aktivitet blev ett studiebesök på kommunhuset där vi fick träffa stadens borgmästare! Från min synvinkel är en mentorsverksamhet det bästa projekt man kan tillägna våra barn. Alla som har deltagit i projektet har upplevt och lärt sig många nya saker, och vi har knutit många nya och långvariga vänskapsband med varandra.

27 27 Andra utbildningstillfället Mentorskap i ett socialt perspektiv Inledning Efter första utbildningen är det endast de seniorer som verkligen har bestämt sig för att ta på sig ansvaret för att bli mentor som återkommer till det andra utbildningstillfället. De deltagande får nu en fördjupning i vad mentorskapet kommer att innebära, förbereds inför det första mötet med sina mentorsbarn och får även information om lagstiftning, ansvar för barnet och hur mentorskapet kommer att bli en viktig del av barnets sociala utveckling. Viss information om barnutveckling, dess resiliens och kommunikation med barn och ungdomar ges vid detta utbildningstillfälle. Utöver detta, beroende på nationella behov, kan detta utbildningstillfälle förlängas för att kunna fokusera mer på barnets skydd och säkerhet. Om så är fallet kan handledaren behöva mer tid för att kunna ge mentorerna all information. Därför är tidsramen 3-5 timmar. Mål och resultat Detta utbildningstillfälle är till för att förbereda de blivande mentorerna för deras första möte med barnen. Vid slutet av lektionen bör mentorerna ha fått grundläggande kunskaper i barnutveckling, eftersom detta kan vara betydande under mötena och kommunikationen med barnen. Mentorerna förbereds också för att kunna samarbeta med barnets familj och för eventuella svårigheter eller konflikter som kan uppstå mellan mentorer och adepter. Förslag på lektionsplan och ytterligare dokument går att finna i The Project Toolkit, sid

28 28 Tredje utbildningstillfället Planering av gemensamma aktiviteter Inledning Mentorerna har nu fått erfarenhet under mötena med sina mentorsbarn sedan ungefär tre månader tillbaka. De vet mer om mentorsbarnens intressen och styrkor. Under det tredje utbildningstillfället får mentorerna möjlighet att utbyta varandras erfarenheter, prata om vad de har lärt sig och planera en gemensam aktivitet för alla mentorer och adepter. Tanken bakom denna gemensamma aktivitet är att fokusera på barnens intressen för att kunna hitta en aktivitet som kan tänkas passa dem alla. Övningar vid detta utbildningstillfälle bör ge rum åt reflektion och utbyte av erfarenheter, men också möjliggöra en diskussion om barnens och mentorernas gemensamma intressen och planeringen av en aktivitet utifrån detta. Mål och resultat Målet vid detta utbildningstillfälle är att uppmuntra mentorernas engagemang, men även stödja dem och följa deras relation till mentorsbarnet. Vid slutet av denna utbildning bör mentorerna ha kommit överens om en gemensam aktivitet och börjat planeringen av denna. Förslag på lektionsplan och ytterligare dokument går att finna i The Project Toolkit, sid

29 29 Fallstudie Creative workshop R. Egger 4 Creativity Workshop för seniorer och barn: Arrangemanget av en gemensam aktivitet Mentorsprojektet i Nitra, en liten stad i Slovakien, startade i januari. I april arrangerade gruppen den första gemensamma aktiviteten, man bestämde sig för att starta en Creativity Workshop tillsammans. Mentorerna hade diskuterat hur svårt det ibland kunde vara att närma sig de mentorsbarn som hade erfarenhet av dåliga relationer med andra. Under lektionen fick de sedan höra ett radioprogram som handlade om hur barn kunde lära sig uttrycka sig också genom att t.ex. måla och rita. I programmet följde man en läkare som hade startat en terapeutisk workshop där barn som hade varit med om katastrofen i Fukushima fick möjlighet att bearbeta sina problem genom olika kreativa aktiviteter. Mentorerna blev inspirerade av intervjun med läkaren som i programmet berättade att barn som kanske inte kan uttrycka sig lika enkelt i ord gärna söker sig till andra uttrycksformer, såsom att rita och måla. Därför arrangerade mentorerna en workshop för alla mentorer, barn och deras familjer. Mentorerna köpte in lera, papper, färger och penslar, och en massa fina konstverk skapades under aktivitetsdagen. Dessa blev sedan till och med utställda på en liten utställning i allmänrummet på seniorcentret, och många seniorer från centret som inte var mentorer själva kom ändå och hälsade på och fick lov att engagera sig i aktiviteterna. Mentorerna uttryckte vid ett senare tillfälle att hade lärt sig mycket både om sig själva och sina mentorsbarn.

30 30 Fjärde utbildningstillfället Att avsluta relationen Inledning Mentorsprojektet har nu pågått i ungefär ett halvår. De deltagande mentorerna vet att de snart måste skiljas från sina mentorsbarn. Vid detta utbildningstillfälle lär sig mentorerna hur man bäst avslutar relationen med sitt mentorsbarn och planerar den sista gemensamma aktiviteten. De pratar också om vad de har lärt sig och får möjlighet att göra en utvärdering av utbildningen. Övningar för detta utbildningstillfälle bör uppmuntra mentorerna att reflektera över mentorsperioden och ge dem information om betydelsen av en tydlig och bra avslutning med barnet. Mål och resultat Det huvudsakliga målet för detta utbildningstillfälle är att reflektera över både framgångar och svårigheter i samband med mentorsprocessen, och slutligen förbereda mentorerna för en bra avslutning av relationen med mentorsbarnen. Vid slutet av denna utbildning bör mentorerna ha en tydlig bild av deras roll som mentorer under de gångna månaderna. De bör även ha kommit överens om hur den sista och avslutande aktiviteten ska organiseras. Förslag på lektionsplan och ytterligare dokument går att finna i The Project Toolkit, sid Utvärdering En viktig del av utbildningen och mentorskapet är utvärdering. Alla deltagande bör uppmuntras att dela med sig av sina åsikter och erfarenheter för att mentorsprojektet ska kunna förbättras ytterligare. Ytterligare information om utvärdering och forumlär går att finna i The Project Toolkit, sid. 35.

31 31 INTERGENS TRÄNINGSPAKET 2 Don t walk behind me, I may not lead. Don t walk in front of me, I may not follow. Just walk beside me and be my friend. Anonym R. Egger 5 2. Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer 2.1 Inledning Kanske har du själv upplevt mentorskap som mycket givande och vill därför starta ditt egna mentorsprojekt. Du har uppskattat utbildningen, de gemensamma aktiviteterna och de individuella mötena med barnet, och vill lära dig nyckelfaktorerna för ett framgångsrikt mentorsprojekt. Kanske är det så att ditt fullspäckade schema inte ger dig mycket tid över för att delta i en längre utbildning kring mentorsverksamhet. Det är därför som vi i följande avsnitt erbjuder dig självstudiematerial som kan hjälpa dig med organisationen av ett nytt mentorsprojekt. Vilka är förutsättningar för ett lyckat InterGen mentorsprojekt?

32 32 En organisation, t.ex. en förening för seniorer, en skola eller någon annan utbildningsinstitution för barn, som vill starta ett mentorsprojekt med ett klart syfte (bäst är om organisationen själv erbjuder undervisning för mentorerna). En kompetent handledare eller kontaktperson som kan föra en dialog med olika nätverk för seniorer och organisationer för barn. En kompetent utbildare eller kontaktperson som är ansvarig för ansökningsprocessen, matchningen av barn och mentorer, och sedan övervakar relationerna och handleder paren. 9 En grupp seniorer som är beredda att ta på sig ansvaret att stödja och uppmuntra en ung person under en viss tidsperiod. Barn och familjer som samtycker till stödet av en mentor för att kunna stärka barnets resiliens och självförtroende, och öka barnets sociala liv. Ett utvärderingssystem eller plan för att säkerhetsställa projektets effektivitet Användare Personer med erfarenhet av mentorskap som vill starta sitt eget mentorsprojekt. Organisationer som vill bygga ut sin verksamhet genom att även erbjuda mentorskap. Organisations som redan bedrivet ett mentorsprogram med saknar resurser för att kunna bedriva utbildning och handledning till mentorerna. 2.3 Mål och resultat Det huvudsakliga målet med detta träningspaket är att förse individer och organisationer med kunskaper, färdigheter och verktyg för att kunna bygga upp ett mentorsprojekt och noggrant välja ut och matcha mentorer och adepter. Vid slutet av dessa självstudier bör du vara ha grundläggande kunskaper för att kunna starta ett mentorsprojekt. 9 Se the Project Toolkit Training Package 2 för mer detaljerade instruktioner. 10 Utvärderingsformulär finns att hitta i the Project Toolkit och i detta träningspaket.

33 Struktur I detta dokument kommer du att få information för att på ett så smidigt sätt som möjligt kunna Förbereda Genomföra Avsluta ett mentorsprojekt. Du kommer att finna förslag på hur valet av seniorer och barn kan gå till, och tips till handledning, utbildning och arrangemang av gemensamma aktiviteter. Här finns även ett par fallstudier som illustrerar hur du kan använda dina kunskaper i praktiken, och råd om hur du bäst får en överblick över ditt eget lärande. I The Project Toolkit finner du även formulär och riktlinjer som kan underlätta rekryteringsprocessen. I denna handbok kan du också få nytta av de olika undervisningsövningarna Stanna och tänk till som är utformade för att hjälpa dig att tillämpa din mentorsidé i praktiken.

34 Exempel Att starta ett mentorsprojekt i Österrike Feldbach är en liten stad i Österrike med en population på ungefär 4500 invånare, och har ett antal utbildningsinstitutioner för barn och ungdomar, förskolor och grundskolor, och även yrkesskolor. Heidi, chefen för den lokala barnomsorgen som bedriver sin verksamhet i ett seniorhem, har under en lång tid arbetat med att få barn och äldre människor att mötas genom olika projekt. Efter att ha pratat med stadens fritidsverksamhet förstod Heidi att det fanns ett behov bland många av skolbarnen att få stöd av en äldre person i sin närhet. Många av barnen hade liten eller ingen kontakt med sina morföräldrar. Några av dem hade invandrarbakgrund och svårigheter att känna sig hemma i det österrikiska samhället. Ofta hade dessa barn också svårigheter med det nya språket. Med hjälp från chefen för fritidsverksamheten kunde Heidi informera familjer och lärare i de lokala skolorna om fördelarna av ett mentorsprojekt. Tillsammans med stadens förening för seniorer kunde Heidi sedan organisera ett informationsmöte för att rekrytera seniorer för att bli mentorer åt skolbarnen. Heidi följde InterGens tips i utbildningspaketet Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer. Eftersom hon redan var välkänd i staden för sitt sociala arbete blev det nya mentorsprojektet populärt. Vid slutet av mötet hade hon sju intresserade seniorer och ett antal intresserade barn som kunde tänka sig delta i projektet. Hon intervjuade var och en av dem och fick en överblick över de deltagandes likheter och gemensamma intressen, och även varför de hade valt att ställa upp i projektet. Seniorerna blev även ombedda att ta med sig eventuella utdrag ur brottsregistret. Heidi och chefen för fritidsverksamheten matchade sedan mentorsparen och var själva med på firandet av startdagen. Här fick mentorerna och adepterna träffas för första gången, och blev matchade i par. Efter detta organiserade Heidi de olika utbildningstillfällena för mentorerna i samarbete med lärarna från den lokala skolan. I denna undervisning fick mentorerna lära sig de grundläggande elementen i mentorskap och fick tillgång till regelbunden handledning av Heidi eller någon annan lärare. Under mer än ett halvår följde Heidi InterGens mentorsprocess som presenteras i denna handbok. Tidigt i juli träffades mentorerna och deras mentorsbarn för avslutningsdagen, för att åka på en tågresa till det närliggande spaet. Lärarna, föräldrarna och de anställda från fritidsverksamheten var alla inbjudna för att fira projektets framgång och planera för ytterligare ett mentorsprojekt till hösten.

35 Komma igång Så snart du stöter på något avsnitt om undervisning i denna handbok kan det vara bra att skriva ner egna tankar som kommer upp under läsningen och lärandet, och kanske också lösningar som du själv hittat på olika problem. Vi föreslår därför att du använder det enkla upplägget av en reflektionsdagbok, som illustrerat nedan, under tiden som du läser genom de olika avsnitten. Detta är även en metod du kan få nytta av om du någon gång vill starta ett mentorsprojekt. R. Egger 6 Reflektionsdagbok Efter varje avsnitt, försök att svara på följande frågor: 1. Vad tog avsnittet upp? 2. Vad gick bra för mig? 3. Vad var svårt för mig? 4. Hur kan jag bemöta dessa svårigheter? 5. Vem kan stödja och hjälpa mig? 6. Vilka mål har jag för nästa vecka?

36 36 R. Egger Utbildning Rekrytering av projektdeltagande När du har avslutat detta avsnitt kommer du förhoppningsvis ha mer kunskap vad gäller sökandet av partnerorganisationer för ditt mentorsprojekt, och veta hur du utvecklar ett bra samarbete med dem. Du kommer också att få lära dig mer om hur valet av mentorer och adepter går till. Nätverkande med partners Ett mentorsprojekt är mer hållbart om du som individ, men också som organisation, försöker att ansluta dig till andra partners såsom skolor, förskolor eller organisationer för seniorer. Det är bra om du i förväg har en översikt över fördelarna med att samarbeta med dessa organisationer, och är väl förbered inför det första mötet. Fördelarna för förskolor kan t.ex. vara: Att man erbjuder extra stöd åt barn och familjer med svårigheter Att extra resurser läggs på att organisera gemensamma aktiviteter och projekt Att samhällets nätverk och samarbete förstärks Fördelarna för organisationer för seniorer kan vara: Ett större utbud av aktiviteter och sysselsättning för seniorerna Ökad möjlighet till möte mellan generationerna Ökat självförtroende bland äldre genom möjlighet att bli förebild åt en yngre person

37 37 Även om ditt projekt kan vara av särskild nytta för barn med olika svårigheter och för seniorer som kanske känner sig ensamma är det viktigt att du inte riktar din verksamhet endast åt denna målgrupp, utan försöker inkludera alla barn och seniorer som du tror kan få glädje av ett mentorskap. Var försiktig med det språk du använder när du ansluter dig till potentiella partners. Stanna och tänk till: Vilka organisationer skulle du kunna ansluta dig till? Vad har de för profil och vilka är deras huvudsakliga syften? Hur skulle dessa specifika organisationer kunna gynnas av ditt mentorskapsprojekt? Medgivande Så snart du har hittat en partnerorganisation är det bra om ni skriver ett kontrakt för samarbetet. Detta kommer att ge er båda större klarhet över era ansvar och därmed underlätta mentosprojektets organisation. Organisationer som arbetar med barn kan också finna det lämpligt att samla in de deltagandes kontaktuppgifter. Dessa formulär går att finna i The Project Toolkit. Rekrytering av seniorer och barn Nu har du knutit dina första kontakter och har även hittat intresserade seniorer för ditt mentorsprojekt. Hur går du bäst till väga för att undersöka om de potentiella mentorerna är lämpade för att ta ansvar för ett barn i sex till åtta månader? Till att börja med, i de flesta mentorsprojekt, bör mentorerna lämna in ett utdrag ur brottsregistret och fylla i sina personuppgifter i ett frågeformulär (se The Projekt Toolkit, ref 1.1.f). Modellen nedan 11 kan hjälpa dig i urvalsprocessen, då den visar vilka kompetenser och egenskaper som är viktiga hos en mentor. 11 Jämför med The SAGE Handbook

38 38 Personliga kompetenser Sociala kompetenser Öppenhet och intresse för olika aktiviteter Förmåga att kunna organisera och struktura Personliga kompetenser: att kunna reflektera över sin roll som mentor att vara tillförlitlig att vara motiverad att vara kreativ Sociala kompetenser: att agera med empati att ha goda kommunikationsfärdigheter att kunna improvisera att enkelt kunna anpassa sig till nya situationer och sociala sammanhang Öppenhet och intresse för olika aktiviteter: att vara medveten om de olika fritidsanläggningarna i staden att ha nära till sin egen barndom med leklusten kvar att ha förmåga att etablera kontakter Förmåga att kunna organisera och strukturera: att kunna arrangera individuella möten och aktiviteter med mentorsbarnet att kunna organisera gemensamma aktiviteter

39 39 I The Project Toolkit, section 2, finner du formulärer och tips på hur intervjun med mentorerna och barnen kann gå till. Materialet som går att finna i The Project Toolkit är: Intresseanmälan och ansökan för barn/ungdomar och seniorer Frågor att ställa till barn/ungdomar och seniorer under intervjun Intervjuformulär Inbjudan till barn/ungdomar och seniorer Stanna och tänk till: Titta på formulären i The Project Toolkit, section 2, och jämför de med kometensmodellen. Bestäm själv om du tycker att de hjälper dig i rekryteringsprocessen eller om det finns ytterligare frågor som du vill lägga till. Gör en plan över hur du kan gå till väga för att göra det bästa av intervjuerna. Ta reda på kontaktpersoner i grundskolor, förskolor och organisationer för seniorer så att du kann förbereda dig själv.

40 40 Fallstudie Att organisera ett mentorsprojekt är nästan som att lära sig gå R. Egger 8 Att organisera ett mentorsprojekt är nästan som att lära sig gå Isabel bor i Spanien och gick med i mentorsprogrammet för en tid sedan. Hon fick en lång erfarenhet av att arbeta som mentor för barn i grundskolan och bestämde sig för att starta ett eget mentorsprojekt för ungdomar i åldern år. Organisationen som Isabel arbetar för tecknade ett avtal med den närliggande skolan Santa Maria, där lärarna valde ut en specifik klass som fick möjlighet att söka mentorer. Många av eleverna i klassen hade inlärningssvårigheter och kom från socialt underpriviligerade familjer. Trots att Isabel hade erfarenhet av mentorskap var organisationen av projektet och handledningen av mentorerna en stor utmaning. En av projektets positiva sidor var seniorernas motivation och intresse av att bli mentorer. Eftersom många av ungdomarna hade haft svårigheter i skolan fick mentorerna också extra handledning, berättar Isabel. För henne var det nästan som att lära sig gå, att ta ett steg i taget, arbeta nära med lärarna från skolan och försöka göra kommunikationen mellan ungdomarna och seniorerna så bra som möjligt trots generationsgapet. Vi fick också ändra lite på aktiviteterna på startdagen eftersom InterGens förslag främst riktade sig åt yngre mentorsbarn. Men till slut kände sig de flesta seniorerna sig självsäkra och bekväma i sin roll som mentor och många nya och givande relationer växte fram under projektet, avslutar Isabel.

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att Mentorskapets ABC Av Freddie Larsson Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i sin profession och person. Mentorskapet innebär att en mer erfaren (inte nödvändigtvis

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Hej! Med hopp om gott samarbete! Vänligen, Krister Thun Operativ chef skola. Intressepaket Grundskola 1

Hej! Med hopp om gott samarbete! Vänligen, Krister Thun Operativ chef skola. Intressepaket Grundskola 1 Hej! Här följer en kort presentation av Friends verksamhet och hur vi arbetar. Friends hjälper skolor och idrottsföreningar att bygga upp ett aktivt förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap

POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap Polisens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Chefens uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för att verksamheten och dess

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006.

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. 2001-03-20 MENTORSKAP VID LTU MENTORSPROGRAM Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. BAKGRUND Arbetet med mentorskap vid LTU inleddes

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Hur leker man sig till en bättre värld?... 3 2011 -året då tusentals barn började skapa en bättre värld med Retoy... 3 Leksaksbytarbazaren och Retoy lab i Retoys verksamhet...

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Välkommen till Df academy och våra utbildningar!

Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Som Premium Partner till Promethean och ActivBoard samt certifierad utbildare för SMART Board erbjuder vi på Df academy ett antal utbildningar, som planeras

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

MENTORSGUIDE. Formula Project: 527914-LLP-1-2012-1-UK-GRUNDTVIG-GMP

MENTORSGUIDE. Formula Project: 527914-LLP-1-2012-1-UK-GRUNDTVIG-GMP MENTORSGUIDE What we do for ourselves dies with us. What we do for others and the world remains and is immortal. Grattis mentor! Du har blivit utvald till ett hedersuppdrag och har nu en unik möjlighet

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Job shadow day i dublin 8-10 april 2014 Transnationell aktivitet i GRAF-projektet

Job shadow day i dublin 8-10 april 2014 Transnationell aktivitet i GRAF-projektet Job shadow day i dublin 8-10 april 2014 Transnationell aktivitet i GRAF-projektet Den 8-10 april var GRAF-projektet i Dublin för att ta del av Job Shadow Day. En dag som arrangeras för sjunde gången på

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Institutet för lokal och regional demokrati (ID) Annika Ström 28 september 2010. Utvärdering av. Projekt Näktergalen

Institutet för lokal och regional demokrati (ID) Annika Ström 28 september 2010. Utvärdering av. Projekt Näktergalen Institutet för lokal och regional demokrati (ID) Annika Ström 28 september 2010 Utvärdering av Projekt Näktergalen INSTITUTET FÖR LOKAL OCH REGIONAL DEMOKRATI Videum Science Park 351 96 VÄXJÖ 0470 77 85

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE.

HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE. 2007-02-06 HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE. INLEDNING. Ledningen av Frivilliga resursgrupper, FRG, hanteras förslagsvis av två funktioner: En FRG-ansvarig som sköter alla kontakter med kommunen,

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Metodhäfte: Rekrytera barn

Metodhäfte: Rekrytera barn Metodhäfte: Rekrytera barn Innehållsförteckning Rekryteringsworkshop 4 Del 1 4 Inspirationsmingel 4 Varför ska vi växa 4 Drömkåren 5 Framgångsrikt 5 Del 2 Nulägesanalys Framtida rekrytering Rekryteringscykel

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

du verkligen tycker om!

du verkligen tycker om! Din guide till rekryteringstips, nya idéer och ett smakprov på alla de häftiga och roliga aktiviteter som du och din kår kan genomföra tillsammans med en konsulent eller själva när det kommer till rekrytering!

Läs mer

Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080

Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080 HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND 2009-11-09 Christina Fjellström Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080 INLEDNING Hösten 2007 startade Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund projektet Lugna Lungor med

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Intern ledarutbildning på Ridklubben!

Intern ledarutbildning på Ridklubben! VÄSTMANLANDS RIDSPORTFÖRBUND Intern ledarutbildning på Ridklubben! Utbildningssystem för barn & ungdomar på Ridklubben! Datum: 2002-02-27 Bilder tagna på Hallsta Ridklubb Rubriker Vad, varför, hur? Innehåll

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer