The InterGen Handbook. Handbok. Din guide till ett lyckat mentorskap. Project Number: UK/10/LLP-LdV/TOI-317

Transkript

1 1 Handbok Din guide till ett lyckat mentorskap Project Number: UK/10/LLP-LdV/TOI-317

2 2 Författad av Volkshilfe, Österrike med kompletterande material från Näktergalen Mentorsverksamhet, Malmö Högskola, Sverige, på uppdrag av InterGen Project Partners 2012 Detta projekt har finansierats med stöd från Europeiska kommissionen. Denna publikation [kommunikation] reflekterar endast författarens åsikter, och kommissionen kan inte hållas ansvarig för användningen av den information som ges.

3 3 Innehåll Inledning... 4 Tack till... 5 Bakgrund... 6 INTERGENS UTBILDNINGSPAKET Starten i mentorskapet Inledning Användare Mål och resultat Struktur Exempel Komma igång Utbildning Första utbildningstillfället Andra utbildningstillfället Tredje utbildningstillfället Fjärde utbildningstillfället Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer Inledning Användare Mål och resultat Struktur Exempel Komma igång Utbildning Rekrytering av projektdeltagande Genomförandet av ett mentorsprogram Tips för stöd och handledning Avsluta projektet...50 Resumé...52 Referenser and vidare läsning... 53

4 4 Inledning År 2012 har blivit förklarat det internationella året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Projektet InterGen passar in i huvudsyftet med detta EU-år, eftersom det hjälper till med genomförandet av aktiviteter som bygger på ömsesidig dialog mellan äldre och barn. Det har stor betydelse för det aktiva livet av äldre människor och ger dem möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Mentorsaktiviteter kan dessutom förbättra den fysiska och psykiska hälsan bland seniorer och förstärka deras självförtroende och sociala ställning. Mentorskap är ett mycket kraftfullt verktyg för att stödja människor och uppmuntra de till att förverkliga sin potential. Mentorer kan hjälpa sina adepter att finna sin egen väg och utveckla sin personlighet. Mentorskap har framgångsrikt tillämpats i olika sociala miljöer såsom utbildningsinstitutioner (skolor, universitet), men också inom affärsområden där partnerskapet mellan två människor hjälper nyanställda att lättare integreras i företaget. Mentorskap grundas i mötet mellan två personer; mentorer och adepter matchas utifrån likheter eller gemensamma intressen, och under en given tidsram anordnas sedan aktiviteter och möten med stöd från olika instutitioner och nätverk. Denna hanbok fokuserar på seniorer som mentorer för barn och ungdomar. På vilket sätt kan en senior vara fördelaktig som mentor för ett barn? Och vad kan mentorerna själva lära av dessa möten? En ideal mentor är en positiv förebild och vuxen vän, en som ger feedback och fungerar som en förespråkare för barnet. Hon eller han lyssnar på barnet och tar dess behov och intressen på allvar, och hjälper barnet att fatta sina egna beslut. Mentorn är någon som letar efter ett ömsesidigt utbyte med unga människor för att dela med sig av erfareheter och fungera som en extra förebild utanför barnets familj. Mentorn är också en person som samarbetar med barnets föräldrar och stödjer deras insatser. Sammanfattningsvis hjälper en mentor barnen att tro på sig själva och höja deras självförtroende, men mentorskap ökar också självkänslan hos de mentorer som hittar ett meningsfullt sätt att förmedla sina erfarenheter och kunskaper.

5 5 Tack till Ett speciellt tack till Malmö Högskola som har låtit oss ta del av Näktergalens 1 långa erfarenhet av mentorskap, och som har inspirerat oss att starta projektet Transfer of Innovation, Mentor Migration. 2 Genom Mentor Migration har Näktergalens kunskaper och erfarenheter spridit sig genom hela Europa och utvecklats till en internationell verksamhet som erbjuder studenter möjligheten att bli mentorer för invandrarbarn. Vi har också använt oss av den kunskap som vi tidigare fått genom vårt andra Transfer of Innovation projekt SAGE 3, finansierad av EU-projektet Leonardo da Vinci, vars syfte är att aktivt uppmuntra människor i äldre åldrar att på olika sätt känna sig delaktiga i samhället. Vi vill också tacka de seniorer som har deltagit i projektet och även verksamheterna från de sex samarbetande länderna (Österrike, Tyskland, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien), som bildade lokala arbetsgrupper och hjälpte till att utveckla de utbildningspaket som presenteras i denna handbok. Tillsammans med de barn och ungdomar som har haft mentorer bidrog de till detta material och gav oss värdefulla insikter och erfarenheter. R. Egger 1 Näktergalen Mentorsverksamhet startade 1997 på Malmö Högskola, - hämtat 2012/07/11 2 Projektet Mentor Migration finansierades av programmet Comenius - hämtat 2012/07/11 3 Projektet The Senior Citizens Participate in Creating their Lives (SAGE) finansierades av Leonardo fund - hämtat 2012/07/11

6 6 Bakgrund Hanbokens tillkomst Följande Handbok utvecklades under den tid som Leonardo da Vinci-projektet InterGen Intergenerational and International Mentoring varade, och finansierades av programmet Lifelong Learning. Detta var ett samarbete mellan organisationer i sex europeiska länder (Österrike, Tyskland, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien). Det bygger på mer än 15 års erfarenhet av mentorskap för skolbarn i projektet Näktergalen vid Malmö Högskola och använder även de kunskaper som utvecklats under Leonardo da Vinci-projektet SAGE senior citizens participate in creating their lives, en verksamhet som har gett oss vägledning för hur vi bäst uppmuntrar seniorer till att delta i verksamheten; och projektet Mentor Migration som idag utgör grunden för hur mentorsverksamheten bäst arrangeras för att kunna växa och utvecklas. Du hittar en hänvisning till dessa tre projekt då deras material eller koncept diskuteras i handboken. De två utbildningspaket som erbjuds här har testats i pilotfasen 2011 till 2012 i fem av Intergens partnerländer (Österrike, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien) och därefter ändrats utifrån de resultat som kommit fram efter utvärderingar av lärare, mentorer och InterGengrupperna 4. Användningen av denna handbok InterGen-handboken kan användas på olika sätt och i olika sammanhang. Det finns även ett Project Toolkit 5 tillgängligt som innehåller ytterligare praktiskt utbildningsmaterial och olika tips och förslag. I stora drag är denna hanbok en guide för två grupper av användare: Användare som vill undervisa i grundläggande kunskaper i mentorskap och utvecklingen till en framgångsrik relation mellan mentorer och adepter. Dessa kan vara enskilda personer eller organisationer som vill lära sig mer om mentorskap eller vara mentorer själva. Men det kan också vara erfarna mentorsverksamheter eller organisationer som vill lägga till ett utbildningspaket om mentorskap till deras program. De kommer att få tillgång till InterGenprojektets erfarenheter och framgångsfaktorer. Användare som vill få en mer fördjupad kunskap i hur man startar en mentorsverksamhet och utbildar mentorer. Dessa kan vara mentorer sedan tidigare eller organisationer som vill starta ett eget mentorsprojekt. Information om hur man 4 Varje partnerorganisation samlade en grupp på 6-8 personer från InterGen, alla med relevant kompetens, för att skapa denna handbok. 5 The Project Toolkit kan också hittas på vår hemsida - hämtat 2012/07/11

7 7 rekryterar intresserade, bygger ett fungerande nätverk och utbildar mentorer går att finna i denna handbok. InterGens två utbildningspaket är därför: 1. Starten i mentorskapet 2. Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer Starten i mentorskapet Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer Dessa två utbildningspaket kan användas både separat eller tillsammans. "Starten i mentorskapet" innehåller ramarna för ett fullständig mentorprogram som sträcker sig över minst åtta månader. Inkluderat i detta är programmets struktur, ett detaljerat exempel på hur detta kan fungera och vägledning för mentorer. Detaljerade lektionsförslag, tips på aktiviteter och ansökningsblanketter för mentorer och adepter finns i appendixet The Project Toolkit. Detta utbildningspaket är utformad som en hjälpguide till personer som bill bli mentorer. "Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer" kan istället användas ndas som en guide med praktiska förslag för hur man som individ eller organisation bygger upp ett mentorsprojekt från grunden. Här finner du tips och råd för hur projektet bäst organiseras för att kunna vidareutvecklas och växa. I appendixet The Project Toolkit finner du även konkret material som bygger på erfarenheter från Näktergalen Mentorsverksamhet på Malmö Högskola, SAGE och Mentor Migration.

8 8 Referenser and online material För att få ut så mycket som möjligt av denna handbok bör den läsas tillsammans med The Project Toolkit som ligger på InterGens webbsida. Här finner du ytterligare material och förslag för en lyckad mentorsverksamhet.

9 9 INTERGENS UTBILDNINGSPAKET Nedanför hittar du material och beskrivning av InterGens två utbildningspaket. De är uppdelade på följande sätt: Inledning: I detta avsnitt finner du en allmän introduktion till bakgrunden kring utbildningspaketet. Användare: Här presenteras en lista på de målgrupper som kan finna paketen användbara. Mål och resultat: Här finner du en överblick över vad du förväntas lära dig från utbildningspaketet. Struktur: Ett grafiskt diagram illustrerar strukturen på utbildningspaketet. Exempel: Praktiska exempel från fem europeiska länder som visar hur paketen kan användas i praktiken. Komma igång: Detta avsnitt fokuserar på förberedelsen av mentorsutbildningen. Det innehåller vanliga frågor och förklarar de olika stegen mot ett lyckat mentorskap. Utbildning: Inledande kommentarer till projektledare och arrangörer om det utbildningsmaterial som finns i The Project Toolkit. Fallstudier: Fallstudier hämtade från partnerländerna i pilotstadiet, som innehåller praktiska exempel från de olika mentorsprogrammen. The Project Toolkit Utbildningsmaterial: I detta appendix hittar du förslag till upplägg av lektioner och självstudier. Det första utbildningspaketet är fokuserat på utbildningen av mentorerna, medan det andra utbildningspaketet riktar sig till personer eller organisationer som vill veta mer om hur man startar och organiserar en mentorsverksamhet. Utvärdering/Reflektion: Här finns också frågeformulär och blanketter för olika utvärderingar.

10 10 INTERGENS UTBILDNINGSPAKET 1 A friend is one that knows you as you are, understands where you have been, accepts what you have become, and still gently allows you to grow. William Shakespeare R. Egger 1 1. Starten i mentorskapet 1.1 Inledning Trots att ett mentorskap sker i mötet mellan två individer finns det många fördelar med att organisera verksamheten i större grupper. På det sättet har mentorsparen möjlighet att utbyta erfarenheter och arrangera gemensamma aktiviteter; de kan till exempel träffas för att fira början och slutet av mentorsprogrammets gång. I The Project Toolkit finner du instruktioner om hur handledningen av mentorsgruppen bör ske och hur verksamheten bäst organiseras. Det finns även förslag på gemensamma aktiviteter vid mentorskapets start och avslut.

11 Användare: Handledare som vill utveckla sina kunskaper i mentorshandledning Organisationer som är intresserade av grunderna i mentorskap Organisationer som vill starta mentorsverksamheter 1.3 Mål och resultat: Det huvudsakliga syftet med detta utbildningspaket är att göra dig bekant med: konceptet mentorskap, framför allt mellan seniorer och barn. fyra avsnitt för att starta ett mentorskap, upprätthålla verksamheten under en period på åtta månader, organisera gemensamma aktiviteter och slutligen avsluta mentorskapet på ett bra sätt för både seniorer och barn. handledning för mentorer och adepter i ditt mentorsprojekt. utvärderingsmetoder till ditt mentorsprojekt. Varje avsnitt har specifika mål och exempel på övningar, aktiviteter och lektionsplaner finns i The Project Toolkit.

12 Struktur Vi presenterar på nästa sida InterGens Sjustegsmodell av mentorskap som har utvecklats under projektet Mentor Migrations verksamhet. Den innehåller alla aktiviteter som bör organiseras av handledaren eller arrangören av mentorsprogrammet: fyra utbildningstillfällen, tre aktiviteter och regelbunden handledning med särskilt fokus på mötet mellan olika generationer. De fyra utbildningstillfällena kan användas av lärare och handledare för att bättre kunna utbilda och stödja seniorer som vill bli mentorer. Du hittar även tips för hur gruppaktiviteterna kan organiseras. Varje utbildningstillfälle bör förstärkas av regelbunden handledning.

13 13 InterGens sjustegsmodell av mentorskap 1. Första utbildningen: Att vara en mentor 7. Slutdagen: Att ta avsked Regelbunden handledning 2. Andra utbildningen: Påbörja och upprätthålla en god relation 6. Fjärde utbildningen: Att avsluta relationen InterGens 7 Steps of InterGen Mentoring sjustegsmodell av mentorskap Ytterligare material går att finna i The Project Toolkit 3. Startdagen: Matchning av seniorer och barn 5. Gruppaktivitet: Gemensam aktivitet såsom picknick eller utflykt 4. Tredje utbildningen: Organisation av gemensam aktivitet

14 Exempel Följande exempel illustrerar hur detta utbildningspaket kan användas i praktiken. Mentorsverksamhet för flyktingbarn i Sverige Carina, handledare och verksamhetsledare för Näktergalen Mentorsverksamhet på Malmö Högskola, kontaktade en kommun nära Malmö för att presentera idén om mentorskap till dem och ta reda på vilken målgrupp av barn som skulle kunna dra mest nytta av mentorskap. Hon fick information om ensamkommande flyktingbarn från ett närliggande transitboende som kunde tänkas vara intresserade av att få svenska mentorer. Barnen på flyktingboendet var i tonåren och hade kommit till Sverige utan sina familjer, och många av dem hade svårigheter att finna sig till rätta i den nya kulturen. Ofta hade de med sig traumatiska upplevelser från flykten från sina hemländer. Carina presenterade dessutom sin idé på kommunens mötesplats för seniorer och anhöriga för att rekrytera potentiella mentorer. Fem seniorer var klara för sitt första utbildningstillfälle i mars Under denna utbildning fick de lära sig om mentorns roll för barnet och pratade om sina egna förväntningar och möjliga erfarenheter av mentorskap sedan tidigare. Slutligen kunde Carina matcha seniorerna med barnen från flyktingboendet utifrån likheter och gemensamma intressen. I april fick mentorerna sin andra utbildning och fick lära sig hur man bäst inleder och upprätthåller en bra relation med barnet. Detta följdes av firandet av startdagen, där barnen och mentorerna träffades för första gången och åt middag tillsammans. Därefter träffades paren ensamma två gånger i månaden och gjorde olika aktiviteter utifrån barnets intresse och behov. Carina kontaktade seniorerna regelbundet för att diskutera det positiva i mötena med barnen men även eventuella svårigheter. Genom regelbunden handledning fick seniorerna hjälp och stöd för att göra mentorsperioden så lyckad som möjlig. I Maj fick mentorerna sin tredje utbildning och man organiserade sedan en gemensam picknick där alla mentorspar träffades. Efter detta fortsatte seniorerna och barnen att träffas individuellt i en månad. I september fick seniorerna sin fjärde och sista utbildning för att lära sig hur man bäst avslutar mentorsperioden. I oktober träffades alla för att ta avsked. Seniorerna hade arrangerat de flesta aktiviteterna under avslutningen och firade de lyckade månaderna tillsammans med sina mentorsbarn.

15 Komma igång Utbildningspaket 1 används bäst av en och samma projektledare som också handleder mentorerna under hela mentorsperioden. Om det finns mer än en projektledare kan det ändå vara bra att ha en huvudsaklig kontaktperson som är ansvarig för mentorsgruppen och organiserar projektet. Hon eller han kan till exempel vara en före detta mentor som kan ge praktiska råd från tidigare erfarenheter. Handledaren finner användbara tips på hur man bäst bygger upp ett mentorsprojekt i utbildningspaket 2. I detta utbildningspaket får du lära dig mer om seniorernas spännande resa som mentor; under de fyra utbildningstillfällena lär mentorerna sig vad de behöver veta för att kunna ge individuellt stöd till barnen, men även för att kunna stödja varandra i mentorsgruppen. Vilka är de viktigaste faktorerna för en lyckad mentorsperiod? Etablera tillit till varandra Enas om gemensamma intressen och behov Reflektera över mentorsprocessen Avsluta relationen på ett bra sätt Flexibilitet i InterGens mentorskapsmodell? Modellen för mentorskap som presenteras i punkt 1,4 och i The Project Toolkit 1 är något flexibelt vad gäller tidsram och gemensamma evenemang. Även om du får ut det mesta av ditt mentorsprojekt om du följer systemet (genom att erbjuda de fyra utbildningstillfällena, ger individuell handledning och organiserar minst tre gemensamma aktiviteter under mentorsperioden) kan du behöva ändra på saker och ting lite beroende på tid och resurser. Gemensamma aktiviteter: Det är möjligt att hoppa över de gemensamma aktiviteterna helt, men det är viktigt att du ändå håller regelbunden kontakt med paren så att de inte känner sig bortglömda. Om du väljer att hoppa av de gemensamma aktiviteterna behöver du inte heller anordna den tredje utbildningen, eftersom den förbereder mentorerna för den gemensamma aktiviteten. Du kommer dock att upptäcka att ditt projekt saknar ett gemensamt syfte utan dessa aktiviteter, som firandet av starten och avslutet av mentorskapsperioden. Skulle du ha en mycket aktiv grupp och tid över kan det vara värdefullt att arrangera ytterligare aktiviteter än de nämnda i InterGens modell.

16 16 Tidsram: Forskning har visat att ett framgångsrikt mentorsprojekt måste omfatta minst sex månaders mentorskap för att kunna möjliggöra det för barnen att bygga upp ett förtroende för mentorn och för paret att utveckla en bra relation. 6 Om du har mer tid för ditt mentorsprojekt kan du alltid förlänga den totala tidsramen för mentorskapet, men se till att alla inblandade, inklusive pensionärer, barn och deras familjer, vet redan vid starten av projektet vilken tidsram ni följer och att du inte ändrar denna under projektets gång, så att alla inblandade förstår vad deras åtagande innebär. 6 J.E.Rhodes, Stand By Me; The risk and rewards of mentoring todays youth, Harvard University Press, 2002.

17 17 Schema för organisationen av mentorsprojektet Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Månad 6 Månad 7 Månad 8

18 18 R. Egger Utbildning Inledande kommentar till projektledaren/handledaren för mentorsprojektet Undervisningsmetoder kan vara mycket personliga, det kan finnas metoder som passar en handledare men är helt fel för en annan. InterGens läroplan prövades i fem europeiska länder och ett par lektionsplanerna fick justeras något för att anpassas till ländernas olika behov. Som handledare är du fri att välja och vraka från materialet i The Project Toolkit och du kan även använda egna övningar och metoder så länge du uppfyller de allmänna lärandemålen. Dessutom kan din roll som handledare i ett mentorsprojekt skilja sig något från tidigare roller som du kanske har haft som handledare. I ett mentorsprojekt är du som handledare ansvarig för att skapa dialog och diskussion bland de inblandade och även lyfta fram deras egna erfarenheter, istället för att förmedla endast din egen kunskap. Du måste även kunna handleda dina mentorer och stödja dem om de upplever svårigheter under tiden som mentorer, och fungera som objektiv medlare om det skulle uppstå konflikter mellan projektets deltagare. Försök att vara så flexibel som möjligt då det kan vara så att vissa par behöver mindre handledning medan andra mycket mer. 7 Den faktiska tiden för att utbilda mentorer kan vara ganska kort (12 timmar), men var beredd att ha kontakt med mentorerna under hela mentorsperioden, och var noga med att själv vara med i de gemensamma aktiviteterna. Erfarenhet från Mentor Migration och Näktergalen Mentorsverksamhet visar att både mentorer och adepter uppskattar det när du som projektledare är involverad i aktiviteterna, då de känner att de är del av ett större syfte. Det kan hända att du vill dela upp organisationen av projektet med andra personer, men var noga med att ert ansvar är transparent för alla inblandade. 7 Du hittar tips för handledning i avsnitt 2.7.2, Att utveckla ett mentorsprojekt och utbilda mentorer

19 Inledande kommentar till InterGens förmånstagare Ett mentorskap tar dig på en resa till en oupptäckt plats. Som mentor kommer du att vara en ung människas vän och följeslagare i ungefär ett halvår. Det innebär ett stort åtagande och engagemang både vad gäller den tid du investerar i projektet men också det ansvar du tar för ett barns utveckling och lärande. Martin Buber säger att: Den värld vi lever i är ett resultat av kvaliteten på våra relationer. 8 Att ha en mentor kan inte bara förändra situationen för ett barn som upplever svårigheter i livet, utan kan vara givande för alla barn, och inte minst dessutom för mentorn själv. När du frivilligt tar på dig rollen som mentor måste du vara beredd på att spendera både tid och energi på detta under en längre period. Ni kommer i mentorsgruppen att träffas regelbundet för undervisning, under tiden som du träffas ensam med ditt mentorsbarn. Naturligtvis är du fri att arrangera dessa möten när det passar dig och barnets schema, men se till att ni har regelbundna möten, en eller ett par gånger i veckan är att rekommendera i alla åldrar. Det finns många aktiviteter som du kan arrangera med din adept: försök att upptäcka barnets intresse och matcha dem med dina egna önskemål. På nästa sida hittar du ett urval berättelser av mentorer och deras erfarenheter som kan inspirera dig. 8 Martin Buber, Das dialogische Prinzip. Ich und Du. Zwiesprache. Die Frage an den Einzelnen, 1919.

20 20 Rudi var tidigare rektor på den lokala skolan. Efter pensionen reste han och hans fru mycket, och därför var han först lite tveksam till att gå med i mentorsprogrammet. Från hans tidigare yrke visste Rudi hur viktigt det var att engagera sig i ungdomars utveckling, men han var osäker på om han skulle kunna träffa barnet tillräckligt ofta för att möta dess behov. Men han ville ge det ett försök. Han hade talat om sina tvivel med arrangören av mentorsprogrammet och blev därför matchad med ett äldre barn, eftersom intervallen mellan mötena kunde vara längre. På invigningen väntade honom en stor överraskning. Matthew, mentorsbarnet som hade matchats med Rudi, hade gått på skolan där han ridigare arbetat som rektor. Trots att Rudi inte hade varit Matthews lärare kände han igen honom och gick direkt fram för att hälsa. Nu träffas de två gånger i månader och går på bio, museer eller till biblioteket för att läsa tillsammans. Relationen mellan Rudi och Matthew är givande för de båda. Det är viktigt att komma ihåg att mentorskapet inte kommer att vara för evigt och det är viktigt att det är klart redan från starten när mentorsprocessen kommer att avslutas. Du kommer att få undervisning i hur du bäst förbereder avskedet med ditt mentorsbarn. Det är viktigt att ha en mental bromssträcka och förbereda mentorsbarnet på att relationen kommer att avslutas. Det är lika viktigt att avsluta en mentorsrelation som det är att påbörja en. Bindningen och separationen är två lika viktiga moment i relationen, och du kommer att få undervisning för att förstå och kunna hantera barnets möjliga reaktioner, men också för att undvika att ge barnet löften om att ses igen som kanske inte kommer att uppfyllas. Det kan också vara så att du som mentor känner det svårt att avsluta relationen.

21 Översikt av utbildningstillfällena Diagrammet nedan är en översikt av innehållet i de fyra utbildningstillfällena. Första ubildningen (3 timmar) Socialisera Introduktion till mentorskapet Förväntningar Bekanta sig med mentorsprogrammet Andra utbildningen (3-5 timmar) Att inleda och utveckla en relation Uppmuntran och stöd till barnet, utveckla resiliens, kommunikation Barnsäkerhet, försäkring, etc. Hålla kontakt med familjen Tredje utbildningen (3 timmar) Utbyte av erfarenheter Reflektion över mentorsprocessen Planera aktiviteter/gemensam aktivitetsdag Fjärde utbildningen (3 timmar) Hur och varför ta avsked Planera det sista mötet Uppnådda förväntningar

22 22 Första utbildningstillfället Vad är mentorskap? Grundtanken Det första utbildningstillfället bygger mycket på att utforska de blivande mentorernas livserfarenheter och komma underfund med deras förväntningar. Dessutom får deltagarna en översikt över vad de kommer att åta sig att under de närmaste månaderna då de frivilligt tar på sig rollen som mentor. Aktiviteterna som presenteras nedan är valda för att underlätta sammanhållningen i gruppen och förbereda mentorerna för deras framtida roll. Fallstudier och övningsexempel går att finna för att hjälpa dig på vägen. Aktiviteterna som presenteras här är exempel som delvis ska fungera som en resurs, men också som inspiration till lärare för att utveckla sina egna idéer och aktiviteter. De har valts för att ge läsaren ett smakprov på hur mentorskap kan introduceras för de blivande studenterna. Mål och resultat Det främsta syftet med den första undervisningen är att informera de blivande mentorerna om mentorskapets grundläggande syfte och struktur för att göra dem bekanta med programmet inför de närmaste månaderna som mentorer. Vid slutet av första undervisningstillfället är tanken att de potentiella mentorerna kan besluta om de vill ansluta sig till mentorsprogrammet eller inte. Deltagarna bör få ett formulär som finns på sid f av The Project Toolkit, som de sedan fyller i och lämnar in vid nästa utbildningstillfälle. Vid detta möte bör också formuläret The Senior Mentor Agreement skrivas under, vilket också går att finna under a i The Project Toolkit. Förslag på kursplan och underlag finns på sid

23 23 Fallstudie Två gröna händer: Susanne och Leo R. Egger 3 Två gröna händer: Susanne och Leo Susanne brukade jobba som sekreterare i en liten stad i Österrike. Men sedan hon blev pensionär spenderar hon mestadels sin tid i sin trädgård. Hon är expert på sällsynta växter och redan i februari månad börjar hon så frön i sina små blomsterkrukor i fönsterkarmen. Hon älskar att besöka blomstermarknader där hon kan byta sina produkter med andra trädgårdsälskare. Sedan januari har Susanne varit mentor till Leo, en nioårig pojke från den lokala skolan. Redan under deras första möte kom de underfund med att de båda är intresserade av växter och trädgårdsarbete eftersom Leo tidigare bott i en annan del av Österrike hos sina morföräldrar där han brukade hjälpa sin farmor med trädgårdsarbetet. Men efter att Leo hade flyttat och börjat i en ny skola träffade han nya kompisar och fick nya intressen, och sin passion för trädgårdsarbete glömde han nästan bort fram till mötet med Susanne. I hennes sällskap kunde Leo på ett sätt återvända till sin tidigare barndom hos morföräldrarna. Leo har det ibland svårt i skolan, men han njuter av att spendera tid i Susannes trädgård där han får möjlighet att återuppta ett sitt trädgårdsintresse.

24 24 Ester och Farida från Sverige Varför ville du bli mentor till Ester? Ester och Farida från Sverige - Efter pensionen tänkte jag på all den praktiska erfarenhet, kunskap och kanske till och med visdom som jag hade samlat på mig under mitt långa liv, och hur jag skulle kunna använda den på ett meningsfullt sätt. Jag fick ofta frågan Vad vill du göra efter pensionen? och svaret har under det senaste halvdecenniet varit baserat på ett liv av nöje och avslappning. Men kanske kan pensionen faktiskt innebära något helt annat. Istället för att se den som en början på ett liv fritt från arbete kan pensionen kanske istället ses som början på ett liv som faktiskt erbjuder friheten att arbeta som en fullvärdig medborgare. Det är därför jag ansökte till att bli mentor; för att jag ville göra något meningsfullt och socialt berikande, framförallt för barn som kanske inte har någon kontakt med äldre människor på grund av olika omständigheter. Varför ville du ha en mentor, Farida? - Jag ville få fler svenska kompisar, göra roliga saker tillsammans och lära mig det svenska språket bättre. Vad har ni gjort tillsammans och vad har det betytt för er? - Vi har gjort många saker tillsammans, berättar Farida, men mest av allt så pratade vi med varandra och jag tror att jag kan prata svenska bättre nu. Och Ester har blivit min vän min första svenska vän. Och vet du vad?, fortsätter Farida med ett leende på läpparna, Jag är inte rädd för att bli gammal. Ester är så aktiv, jag vill bli som henne när jag blir gammal. - Ha, skrattar Ester, du har fått mig att bli mer hälsosam också eftersom vi gjorde så många saker tillsammans; jag gjorde av med fler kalorier när jag umgicks med dig och jag tittade inte på TV så ofta! Men mest av allt så har vi haft roligt tillsammans, vi har skrattat mycket. Jag lärde dessutom känna Faridas kompisar från flyktingboendet och nu säger vi hej och kramas varje gång vi stöter på varandra. Jag tror att när människor i staden ser oss så kanske kan de få en ny inblick i flyktingbarnens tillvaro, och kanske kan detta vara en väg till ett mer integrerat och sammanhållet samhälle.

25 25 Förmåner för seniorerna 65-åriga Peter från Capor är en mycket ödmjuk pensionär. Det är viktigt för honom att ha en bra relation till människor omkring honom oavsett vem de är. Han har en vuxen dotter som visar de egenskaper och värderingar som han tycker är betydelsefulla i en god relation, och han vill gärna fortsätta att föra dessa värderingar vidare till barn i Slovakien. Peter har under en lång tid levt ensam som änkeman och när han kom till dagcentret för seniorer i Nitra satt han i rullstol på grund av skadorna från en stroke ett par år tidigare. Sedan mentorsprojektet startade har hans sociala liv förändrats, och vänskapen med sitt mentorsbarn har gett honom ny kraft att fortsätta sitt liv i positiv anda trots svårigheter. Mentorn Kamli blev medlem i dagscentret för seniorer år 2006 och har sedan dess besökt centret regelbundet och mött många nya människor. Mentorsprojektet har framförallt hjälpt honom att bli mer aktiv och hälsosam. Han känner sig nu friskare och tycker inte längre att det är för sent att lära sig nya saker. Hans mentorsbarn ville lära sig ett nytt språk, så nu läser de engelska tillsammans. Han menar att relationen till barnet har berikat hans tillvaro med nya och fantasifulla idéer, och har gett hans liv en ny mening som han gärna vill dela med sig av. Ludmila är en mycket dedikerad mentor. Hennes intresse för mentorskap växte fram under ett besök på ett asylhem för Romska barn. Själv är hon sedan länge blind, men mötet med barnen har berikat hennes liv och gett henne nya perspektiv på sin synskada, som hon inte längre ser som ett handikapp.

26 26 Ludmilas berättelse Jag heter Ludmila. Jag kommer från Nitra. Jag är nästan 60 år gammal. Trots att jag är handikappad arbetar jag som receptionist här I Nitra på centret för seniorer. Det är ett deltidsjobb som jag tycker mycket om. På min fritid brukar jag delta i många sportevangemang, och jag lägger ner mycket tid på att organisera en sportklubb för människor med synskador här i Nitra. Vi kallar klubben för SCORPIONS. Utöver sportevangemangen anordnar vi även offentliga utomhusaktiviteter runt om i Slovakien, och många andra tillställningar för handikappade barn, såsom pyssel, sömnad och tennis. I september 2011 deltog jag på ett möte där vi fick höra om InterGens nya mentorsprojetet. Jag ansökte till att bli mentor för något av barnen som bor på Nitras asylhem, och redan från första början av mentorprogrammet fick jag många nya vänner. I oktober startade mötena med barnen och det fungerade bra. I november arrangerades en gemensam aktivitet där vi åkte på utflykt med våra mentorsbarn till Zobor-berget. Vid ett annat tillfälle träffade vi mentorsbarnen på Nitras dagscenter för seniorer där vi kunde spela piano eller tennis tillsammans. Vi har även gått på museer tillsammans, besökt Nitras slott och den årliga julmarknaden. Vår sista aktivitet blev ett studiebesök på kommunhuset där vi fick träffa stadens borgmästare! Från min synvinkel är en mentorsverksamhet det bästa projekt man kan tillägna våra barn. Alla som har deltagit i projektet har upplevt och lärt sig många nya saker, och vi har knutit många nya och långvariga vänskapsband med varandra.

27 27 Andra utbildningstillfället Mentorskap i ett socialt perspektiv Inledning Efter första utbildningen är det endast de seniorer som verkligen har bestämt sig för att ta på sig ansvaret för att bli mentor som återkommer till det andra utbildningstillfället. De deltagande får nu en fördjupning i vad mentorskapet kommer att innebära, förbereds inför det första mötet med sina mentorsbarn och får även information om lagstiftning, ansvar för barnet och hur mentorskapet kommer att bli en viktig del av barnets sociala utveckling. Viss information om barnutveckling, dess resiliens och kommunikation med barn och ungdomar ges vid detta utbildningstillfälle. Utöver detta, beroende på nationella behov, kan detta utbildningstillfälle förlängas för att kunna fokusera mer på barnets skydd och säkerhet. Om så är fallet kan handledaren behöva mer tid för att kunna ge mentorerna all information. Därför är tidsramen 3-5 timmar. Mål och resultat Detta utbildningstillfälle är till för att förbereda de blivande mentorerna för deras första möte med barnen. Vid slutet av lektionen bör mentorerna ha fått grundläggande kunskaper i barnutveckling, eftersom detta kan vara betydande under mötena och kommunikationen med barnen. Mentorerna förbereds också för att kunna samarbeta med barnets familj och för eventuella svårigheter eller konflikter som kan uppstå mellan mentorer och adepter. Förslag på lektionsplan och ytterligare dokument går att finna i The Project Toolkit, sid

28 28 Tredje utbildningstillfället Planering av gemensamma aktiviteter Inledning Mentorerna har nu fått erfarenhet under mötena med sina mentorsbarn sedan ungefär tre månader tillbaka. De vet mer om mentorsbarnens intressen och styrkor. Under det tredje utbildningstillfället får mentorerna möjlighet att utbyta varandras erfarenheter, prata om vad de har lärt sig och planera en gemensam aktivitet för alla mentorer och adepter. Tanken bakom denna gemensamma aktivitet är att fokusera på barnens intressen för att kunna hitta en aktivitet som kan tänkas passa dem alla. Övningar vid detta utbildningstillfälle bör ge rum åt reflektion och utbyte av erfarenheter, men också möjliggöra en diskussion om barnens och mentorernas gemensamma intressen och planeringen av en aktivitet utifrån detta. Mål och resultat Målet vid detta utbildningstillfälle är att uppmuntra mentorernas engagemang, men även stödja dem och följa deras relation till mentorsbarnet. Vid slutet av denna utbildning bör mentorerna ha kommit överens om en gemensam aktivitet och börjat planeringen av denna. Förslag på lektionsplan och ytterligare dokument går att finna i The Project Toolkit, sid

29 29 Fallstudie Creative workshop R. Egger 4 Creativity Workshop för seniorer och barn: Arrangemanget av en gemensam aktivitet Mentorsprojektet i Nitra, en liten stad i Slovakien, startade i januari. I april arrangerade gruppen den första gemensamma aktiviteten, man bestämde sig för att starta en Creativity Workshop tillsammans. Mentorerna hade diskuterat hur svårt det ibland kunde vara att närma sig de mentorsbarn som hade erfarenhet av dåliga relationer med andra. Under lektionen fick de sedan höra ett radioprogram som handlade om hur barn kunde lära sig uttrycka sig också genom att t.ex. måla och rita. I programmet följde man en läkare som hade startat en terapeutisk workshop där barn som hade varit med om katastrofen i Fukushima fick möjlighet att bearbeta sina problem genom olika kreativa aktiviteter. Mentorerna blev inspirerade av intervjun med läkaren som i programmet berättade att barn som kanske inte kan uttrycka sig lika enkelt i ord gärna söker sig till andra uttrycksformer, såsom att rita och måla. Därför arrangerade mentorerna en workshop för alla mentorer, barn och deras familjer. Mentorerna köpte in lera, papper, färger och penslar, och en massa fina konstverk skapades under aktivitetsdagen. Dessa blev sedan till och med utställda på en liten utställning i allmänrummet på seniorcentret, och många seniorer från centret som inte var mentorer själva kom ändå och hälsade på och fick lov att engagera sig i aktiviteterna. Mentorerna uttryckte vid ett senare tillfälle att hade lärt sig mycket både om sig själva och sina mentorsbarn.

30 30 Fjärde utbildningstillfället Att avsluta relationen Inledning Mentorsprojektet har nu pågått i ungefär ett halvår. De deltagande mentorerna vet att de snart måste skiljas från sina mentorsbarn. Vid detta utbildningstillfälle lär sig mentorerna hur man bäst avslutar relationen med sitt mentorsbarn och planerar den sista gemensamma aktiviteten. De pratar också om vad de har lärt sig och får möjlighet att göra en utvärdering av utbildningen. Övningar för detta utbildningstillfälle bör uppmuntra mentorerna att reflektera över mentorsperioden och ge dem information om betydelsen av en tydlig och bra avslutning med barnet. Mål och resultat Det huvudsakliga målet för detta utbildningstillfälle är att reflektera över både framgångar och svårigheter i samband med mentorsprocessen, och slutligen förbereda mentorerna för en bra avslutning av relationen med mentorsbarnen. Vid slutet av denna utbildning bör mentorerna ha en tydlig bild av deras roll som mentorer under de gångna månaderna. De bör även ha kommit överens om hur den sista och avslutande aktiviteten ska organiseras. Förslag på lektionsplan och ytterligare dokument går att finna i The Project Toolkit, sid Utvärdering En viktig del av utbildningen och mentorskapet är utvärdering. Alla deltagande bör uppmuntras att dela med sig av sina åsikter och erfarenheter för att mentorsprojektet ska kunna förbättras ytterligare. Ytterligare information om utvärdering och forumlär går att finna i The Project Toolkit, sid. 35.

31 31 INTERGENS TRÄNINGSPAKET 2 Don t walk behind me, I may not lead. Don t walk in front of me, I may not follow. Just walk beside me and be my friend. Anonym R. Egger 5 2. Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer 2.1 Inledning Kanske har du själv upplevt mentorskap som mycket givande och vill därför starta ditt egna mentorsprojekt. Du har uppskattat utbildningen, de gemensamma aktiviteterna och de individuella mötena med barnet, och vill lära dig nyckelfaktorerna för ett framgångsrikt mentorsprojekt. Kanske är det så att ditt fullspäckade schema inte ger dig mycket tid över för att delta i en längre utbildning kring mentorsverksamhet. Det är därför som vi i följande avsnitt erbjuder dig självstudiematerial som kan hjälpa dig med organisationen av ett nytt mentorsprojekt. Vilka är förutsättningar för ett lyckat InterGen mentorsprojekt?

32 32 En organisation, t.ex. en förening för seniorer, en skola eller någon annan utbildningsinstitution för barn, som vill starta ett mentorsprojekt med ett klart syfte (bäst är om organisationen själv erbjuder undervisning för mentorerna). En kompetent handledare eller kontaktperson som kan föra en dialog med olika nätverk för seniorer och organisationer för barn. En kompetent utbildare eller kontaktperson som är ansvarig för ansökningsprocessen, matchningen av barn och mentorer, och sedan övervakar relationerna och handleder paren. 9 En grupp seniorer som är beredda att ta på sig ansvaret att stödja och uppmuntra en ung person under en viss tidsperiod. Barn och familjer som samtycker till stödet av en mentor för att kunna stärka barnets resiliens och självförtroende, och öka barnets sociala liv. Ett utvärderingssystem eller plan för att säkerhetsställa projektets effektivitet Användare Personer med erfarenhet av mentorskap som vill starta sitt eget mentorsprojekt. Organisationer som vill bygga ut sin verksamhet genom att även erbjuda mentorskap. Organisations som redan bedrivet ett mentorsprogram med saknar resurser för att kunna bedriva utbildning och handledning till mentorerna. 2.3 Mål och resultat Det huvudsakliga målet med detta träningspaket är att förse individer och organisationer med kunskaper, färdigheter och verktyg för att kunna bygga upp ett mentorsprojekt och noggrant välja ut och matcha mentorer och adepter. Vid slutet av dessa självstudier bör du vara ha grundläggande kunskaper för att kunna starta ett mentorsprojekt. 9 Se the Project Toolkit Training Package 2 för mer detaljerade instruktioner. 10 Utvärderingsformulär finns att hitta i the Project Toolkit och i detta träningspaket.

33 Struktur I detta dokument kommer du att få information för att på ett så smidigt sätt som möjligt kunna Förbereda Genomföra Avsluta ett mentorsprojekt. Du kommer att finna förslag på hur valet av seniorer och barn kan gå till, och tips till handledning, utbildning och arrangemang av gemensamma aktiviteter. Här finns även ett par fallstudier som illustrerar hur du kan använda dina kunskaper i praktiken, och råd om hur du bäst får en överblick över ditt eget lärande. I The Project Toolkit finner du även formulär och riktlinjer som kan underlätta rekryteringsprocessen. I denna handbok kan du också få nytta av de olika undervisningsövningarna Stanna och tänk till som är utformade för att hjälpa dig att tillämpa din mentorsidé i praktiken.

34 Exempel Att starta ett mentorsprojekt i Österrike Feldbach är en liten stad i Österrike med en population på ungefär 4500 invånare, och har ett antal utbildningsinstitutioner för barn och ungdomar, förskolor och grundskolor, och även yrkesskolor. Heidi, chefen för den lokala barnomsorgen som bedriver sin verksamhet i ett seniorhem, har under en lång tid arbetat med att få barn och äldre människor att mötas genom olika projekt. Efter att ha pratat med stadens fritidsverksamhet förstod Heidi att det fanns ett behov bland många av skolbarnen att få stöd av en äldre person i sin närhet. Många av barnen hade liten eller ingen kontakt med sina morföräldrar. Några av dem hade invandrarbakgrund och svårigheter att känna sig hemma i det österrikiska samhället. Ofta hade dessa barn också svårigheter med det nya språket. Med hjälp från chefen för fritidsverksamheten kunde Heidi informera familjer och lärare i de lokala skolorna om fördelarna av ett mentorsprojekt. Tillsammans med stadens förening för seniorer kunde Heidi sedan organisera ett informationsmöte för att rekrytera seniorer för att bli mentorer åt skolbarnen. Heidi följde InterGens tips i utbildningspaketet Att starta ett mentorsprojekt och utbilda mentorer. Eftersom hon redan var välkänd i staden för sitt sociala arbete blev det nya mentorsprojektet populärt. Vid slutet av mötet hade hon sju intresserade seniorer och ett antal intresserade barn som kunde tänka sig delta i projektet. Hon intervjuade var och en av dem och fick en överblick över de deltagandes likheter och gemensamma intressen, och även varför de hade valt att ställa upp i projektet. Seniorerna blev även ombedda att ta med sig eventuella utdrag ur brottsregistret. Heidi och chefen för fritidsverksamheten matchade sedan mentorsparen och var själva med på firandet av startdagen. Här fick mentorerna och adepterna träffas för första gången, och blev matchade i par. Efter detta organiserade Heidi de olika utbildningstillfällena för mentorerna i samarbete med lärarna från den lokala skolan. I denna undervisning fick mentorerna lära sig de grundläggande elementen i mentorskap och fick tillgång till regelbunden handledning av Heidi eller någon annan lärare. Under mer än ett halvår följde Heidi InterGens mentorsprocess som presenteras i denna handbok. Tidigt i juli träffades mentorerna och deras mentorsbarn för avslutningsdagen, för att åka på en tågresa till det närliggande spaet. Lärarna, föräldrarna och de anställda från fritidsverksamheten var alla inbjudna för att fira projektets framgång och planera för ytterligare ett mentorsprojekt till hösten.

35 Komma igång Så snart du stöter på något avsnitt om undervisning i denna handbok kan det vara bra att skriva ner egna tankar som kommer upp under läsningen och lärandet, och kanske också lösningar som du själv hittat på olika problem. Vi föreslår därför att du använder det enkla upplägget av en reflektionsdagbok, som illustrerat nedan, under tiden som du läser genom de olika avsnitten. Detta är även en metod du kan få nytta av om du någon gång vill starta ett mentorsprojekt. R. Egger 6 Reflektionsdagbok Efter varje avsnitt, försök att svara på följande frågor: 1. Vad tog avsnittet upp? 2. Vad gick bra för mig? 3. Vad var svårt för mig? 4. Hur kan jag bemöta dessa svårigheter? 5. Vem kan stödja och hjälpa mig? 6. Vilka mål har jag för nästa vecka?

36 36 R. Egger Utbildning Rekrytering av projektdeltagande När du har avslutat detta avsnitt kommer du förhoppningsvis ha mer kunskap vad gäller sökandet av partnerorganisationer för ditt mentorsprojekt, och veta hur du utvecklar ett bra samarbete med dem. Du kommer också att få lära dig mer om hur valet av mentorer och adepter går till. Nätverkande med partners Ett mentorsprojekt är mer hållbart om du som individ, men också som organisation, försöker att ansluta dig till andra partners såsom skolor, förskolor eller organisationer för seniorer. Det är bra om du i förväg har en översikt över fördelarna med att samarbeta med dessa organisationer, och är väl förbered inför det första mötet. Fördelarna för förskolor kan t.ex. vara: Att man erbjuder extra stöd åt barn och familjer med svårigheter Att extra resurser läggs på att organisera gemensamma aktiviteter och projekt Att samhällets nätverk och samarbete förstärks Fördelarna för organisationer för seniorer kan vara: Ett större utbud av aktiviteter och sysselsättning för seniorerna Ökad möjlighet till möte mellan generationerna Ökat självförtroende bland äldre genom möjlighet att bli förebild åt en yngre person

37 37 Även om ditt projekt kan vara av särskild nytta för barn med olika svårigheter och för seniorer som kanske känner sig ensamma är det viktigt att du inte riktar din verksamhet endast åt denna målgrupp, utan försöker inkludera alla barn och seniorer som du tror kan få glädje av ett mentorskap. Var försiktig med det språk du använder när du ansluter dig till potentiella partners. Stanna och tänk till: Vilka organisationer skulle du kunna ansluta dig till? Vad har de för profil och vilka är deras huvudsakliga syften? Hur skulle dessa specifika organisationer kunna gynnas av ditt mentorskapsprojekt? Medgivande Så snart du har hittat en partnerorganisation är det bra om ni skriver ett kontrakt för samarbetet. Detta kommer att ge er båda större klarhet över era ansvar och därmed underlätta mentosprojektets organisation. Organisationer som arbetar med barn kan också finna det lämpligt att samla in de deltagandes kontaktuppgifter. Dessa formulär går att finna i The Project Toolkit. Rekrytering av seniorer och barn Nu har du knutit dina första kontakter och har även hittat intresserade seniorer för ditt mentorsprojekt. Hur går du bäst till väga för att undersöka om de potentiella mentorerna är lämpade för att ta ansvar för ett barn i sex till åtta månader? Till att börja med, i de flesta mentorsprojekt, bör mentorerna lämna in ett utdrag ur brottsregistret och fylla i sina personuppgifter i ett frågeformulär (se The Projekt Toolkit, ref 1.1.f). Modellen nedan 11 kan hjälpa dig i urvalsprocessen, då den visar vilka kompetenser och egenskaper som är viktiga hos en mentor. 11 Jämför med The SAGE Handbook

38 38 Personliga kompetenser Sociala kompetenser Öppenhet och intresse för olika aktiviteter Förmåga att kunna organisera och struktura Personliga kompetenser: att kunna reflektera över sin roll som mentor att vara tillförlitlig att vara motiverad att vara kreativ Sociala kompetenser: att agera med empati att ha goda kommunikationsfärdigheter att kunna improvisera att enkelt kunna anpassa sig till nya situationer och sociala sammanhang Öppenhet och intresse för olika aktiviteter: att vara medveten om de olika fritidsanläggningarna i staden att ha nära till sin egen barndom med leklusten kvar att ha förmåga att etablera kontakter Förmåga att kunna organisera och strukturera: att kunna arrangera individuella möten och aktiviteter med mentorsbarnet att kunna organisera gemensamma aktiviteter

39 39 I The Project Toolkit, section 2, finner du formulärer och tips på hur intervjun med mentorerna och barnen kann gå till. Materialet som går att finna i The Project Toolkit är: Intresseanmälan och ansökan för barn/ungdomar och seniorer Frågor att ställa till barn/ungdomar och seniorer under intervjun Intervjuformulär Inbjudan till barn/ungdomar och seniorer Stanna och tänk till: Titta på formulären i The Project Toolkit, section 2, och jämför de med kometensmodellen. Bestäm själv om du tycker att de hjälper dig i rekryteringsprocessen eller om det finns ytterligare frågor som du vill lägga till. Gör en plan över hur du kan gå till väga för att göra det bästa av intervjuerna. Ta reda på kontaktpersoner i grundskolor, förskolor och organisationer för seniorer så att du kann förbereda dig själv.

40 40 Fallstudie Att organisera ett mentorsprojekt är nästan som att lära sig gå R. Egger 8 Att organisera ett mentorsprojekt är nästan som att lära sig gå Isabel bor i Spanien och gick med i mentorsprogrammet för en tid sedan. Hon fick en lång erfarenhet av att arbeta som mentor för barn i grundskolan och bestämde sig för att starta ett eget mentorsprojekt för ungdomar i åldern år. Organisationen som Isabel arbetar för tecknade ett avtal med den närliggande skolan Santa Maria, där lärarna valde ut en specifik klass som fick möjlighet att söka mentorer. Många av eleverna i klassen hade inlärningssvårigheter och kom från socialt underpriviligerade familjer. Trots att Isabel hade erfarenhet av mentorskap var organisationen av projektet och handledningen av mentorerna en stor utmaning. En av projektets positiva sidor var seniorernas motivation och intresse av att bli mentorer. Eftersom många av ungdomarna hade haft svårigheter i skolan fick mentorerna också extra handledning, berättar Isabel. För henne var det nästan som att lära sig gå, att ta ett steg i taget, arbeta nära med lärarna från skolan och försöka göra kommunikationen mellan ungdomarna och seniorerna så bra som möjligt trots generationsgapet. Vi fick också ändra lite på aktiviteterna på startdagen eftersom InterGens förslag främst riktade sig åt yngre mentorsbarn. Men till slut kände sig de flesta seniorerna sig självsäkra och bekväma i sin roll som mentor och många nya och givande relationer växte fram under projektet, avslutar Isabel.