KORPÖGAT. T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g. Änglar finns dom?

Transkript

1 KORPÖGAT T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g Årgång 5 Mars 2007 Pris 10:- Månadens häst Det har alltid funnits ett stort inslag av hästar i Torsåker. Förr handlade det oftast om renodlade arbetshästar. Idag handlar det mest om ridhästar och travhästar. Foreign AE blev nyligen korad till månadens häst på Gävletravet. En värdig representant för den nya generationen hästar i Torsåker, tränad av Karin Skoglund Sidan 11 Händerna fulla av sten I Torsåker kommer det att talas mycket om stenåldern i vår. Uppsala universitet är på gång och i vanliga fall är det även i sådana kretsar som den här typen av projekt initieras. Men i det här fallet är det Torsåkersborna själva som genom egen initiativkraft och egna fynd av bland annat stenar banat väg för experterna att ta vid. Sidan 10 Annorlunda polistjänst Polismannen Petter Peltonen från Torsåker är på FN-uppdrag i Afrika. Under våren låter vi Korpögats läsare ta del av hans berättelser om en vardag kantad av våldsamma upplopp, sönderbombade hus, fattig befolkning, korruption, ihjälslagna tjuvar samt en och annan halv grillad apa. Sidan Änglar finns dom? Sidan 18

2 2 KORPÖGAT Ledaren: Med rätt att värnas Det är inte bara vädrets makter som orsakar stormar i vårt avlånga land. Det gör även de skyltar som Hofors kommun sätter upp längs riksväg 68. Problemet är att riksväg 68, en pulserande genomfartsled med internationell trafik, går genom Torsåker men att kommunen vill utnyttja vägen för skyltning om vad Hofors och Hofors kommun har att erbjuda. Därvid har texten kommit att domineras av ortnamnet Hofors trots att skyltarna står i Torsåker. Det kompliceras av att riksväg 68 inte med en endaste meter går genom Hofors. Den som färdas på riksväg 68 kommer inte till Hofors i vilken riktning man än åker. Ett av problemen ligger i bristande kunskap hos kommunen om vilka regler som gäller. Ett annat problem är att man kanske inte alltid bryr sig om att rätta sig efter de regler man känner till. Känslorna har svallat rejält kring detta och Korpögat har frågat sig om det bara är Torsåkersbor som är så extremt känsliga vad gäller vårt ortnamn. Det visar sig då att vi är i gott sällskap. Under de senaste tjugo åren har en lång rad liknande konflikter rasat på olika håll i landet. Som ett direkt resultat av sådana här konflikter gick regering och riksdag år 2000 in med en lagskärpning i form av en hänsynsparagraf som är en del av kulturminneslagen. I hänsynsparagrafen uppmanas alla statliga och kommunala myndigheter att iaktta god ortnamnssed vilket i princip innebär att ändringar av ett hävdvunnet ortnamn inte får göras utan starka skäl. Således finns ett klart och tydligt regelverk kring hur sådana här saker skall skötas. Håller man sig till det behöver inga sådana här problem uppstå. Problemet uppstår enbart då en myndighet inte har tillräcklig kunskap om vad reglerna säger, eller börjar skriva sina egna lagar. I det här numret av Korpögat presenterar vi ett uttömmande reportage där vi berättar vad som har upprört Torsåkersbornas känslor i fråga om kommunens hantering av vårt ortnamn. Vi berättar om vad Torsåkerborna säger, vad kommunens företrädare säger och vad lagen säger. Vi presenterar även ett expertutlåtande om hur sådana här saker skall tolkas och hanteras. Kommunalrådet Marie-Louise Dangardt har inför Korpögat medgett att allt kanske inte gjorts rätt i den här frågan från kommunens sida. Samtidigt säger hon sig uppleva att Torsåkersborna ibland bara tycks leta efter fel. Reportaget har gjorts för att alla berörda skall veta vad som gäller för att vi sedan skall kunna gå vidare och förhoppningsvis finna lösningar på problemet för allas bästa. När kommunen i ord, och inte minst i handling, visar att det är gällande regelverk som är deras rättesnöre i den här frågan, då blir det nog bra. Ännu bättre blir det om vårt kommunalråd kan ta sin näringslivschef i örat och berätta för honom att även om vi råkar ha ont om offentliga toaletter i Hofors kommun får man trots allt inte skita i lagarna. Korpögats vänner Så har ytterligare ett nummer av vår efterlängtade tidning hamnat i er brevlåda. Att den behövs visar alla de glada tillrop vi får. Absolut inte att förglömma er som även ger oss ekonomiskt tillskott. Båda ingredienserna är en förutsättning för tidningens överlevnad. Känner du att du vill lämna ett bidrag kan du sätta in det på vårt bankgiro I mars har följande personer tillsammans skänkt 1.900:-. Rune o Margareta Pettersson Britt-Marie o Ingemar Wallberg Stig o Annelie Wihrén Birgitta o Sten Stenberg Leila o Tore Ångh, Inger Grundvig Totalt har ni läsare i år skänkt 2.550:-. Varmt tack till Er alla från redaktionen Torsåkers-flaggor Det är dags att låta vår vackra Sockenflagga vaja för vinden igen Fasadflaggor och stora flaggor finns att köpa på Korpögat Ring Reflexvästar Finns att köpa på Korpögat storlek: 3-10 år år XL XXL Pris: 80 kr KORPÖGAT Torsåkers Sockentidning Politiskt oberoende Utges av: Torsåkers Sockenförening Ansvarig utgivare Håkan Hansson Bankgiro: Annonser: Margareta Skogsberg Material skickas till: Alkrantzvägen Torsåker margareta.skogsberg@telia.com Redaktionssekreterare: Maude Hydén, prosten246@hotmail.com Tel: Postadress: Korpögat Solbergaleden 28, Torsåker Besöksadress: Bygdegården Torsåker Tel Fax korpogat@hotmail.com Tryck: Sandvikens Tryckeri AB, 2006

3 Insändare: Olika falla ödets lotter! Hur kan skillnaden vara så stor, ur ett patientperspektiv sett, inom samma kommun? Detta dessutom i Gävleborgs Landstings regi, där alla ska ha samma möjligheter till en rättvis vård och service. Vilket den höga landstingsskatten ska motivera. Hofors kommuns invånare bor antingen i Torsåkerseller i Hofors församling. För Torsåkersborna innebär till exempel ett Varan-prov (blodförtunningsprov) numera en resa till Hofors. Det blir en extra kostnad för den enskilde individen. Hoforsborna kan däremot stiga in på Hälsocentralen och få provet taget där. Dessutom har Hoforsborna tillgång till de tjänster en distriktssköterskemottagning kan ställa upp med. En sådan enkel sak som en blodtryckskontroll har inte Torsåkersborna haft möjlighet att få utförd i Torsåker på flera år. Socialstyrelsen rekommenderar ett upptagningsområde med ca 2000 invånare/distriktssköterska. I Torsåker bor ca 3000 personer, nästan en tredjedel av Hofors kommuns invånare. Torsåker hade fram till den 15 februari 2007 tillgång till en undersköterska en timme/vecka. I en budget på 28 miljoner/år är den kostnaden eller bemanningen numera ansedd som onödig och har dragits in. Detta trots att en sjuksköterska, en förmiddag/vecka inkl. sociala avgifter, kostar ca 3000/månad + restid, bilkostnader samt hyra för ett rum på Spelmannen. I rummet som tidigare hyrdes finns det möjlighet att koppla upp en bärbar dator för kontakt med patientens journal. Det möjliggör blodtryckstagning samt övrig behandling som kräver en sjuksköterskas kompetens. Det skulle ge en mottagning med möjligheter att ta blodtryck, sköta såromläggningar, ta prover samt av sjuksköterskan övrig utförd komptenskrävande behandling. Dessutom kan sköterskan kombinera öppethållningen med att utföra hembesök, som ändå kräver tid och kostnader för biltransport mellan Hofors och Torsåker. Hofors Hälsocentral har 12 sjuksköterskeheltidstjänster. Av dem är 75 % av fotspecialistsköterskans tjänst uthyrd till Sandviken. Hofors kommun hyr 50 % tjänst till en skolsköterska. De övriga 10,75 % sjuksköterskornas heltidstjänster finns tillgängliga i Hofors. Samtidigt som en ynklig timme/vecka med kringkostnader innebär en så viktig besparing i en 28 miljonersbudget att den måste dras in i Torsåker. Det logiska borde vara att utöka öppettiden, ett absolut minimum borde vara fyra tim/vecka till att börja med. Enbart för att ge Torsåkersborna något av den vård som Hoforsborna har på hemmaplan. Nu finns det dessutom ett förslag från Hälsocentralen att Hofors kommun ska stå för hela eller en del av Primärvårdens kostnader i Torsåker. Detta genom att kommunens sköterskor utför arbetet i Spelmannens lokaler. En kostnad KORPÖGAT 3 som kommunens invånare rimligtvis redan har betalat för genom landstingsskatten. Miljöpartiet anser att det är Primärvårdens ansvar att leva upp till att kommunens invånare får vård på lika villkor. Dessutom är det också Primärvårdens ansvar att disponera budgeten så att även Torsåkersborna har tillgång till en disktriktssköterska i Torsåker. Även om kostnaden genom ökade öppettider skulle komma upp till kronor på ett år är det endast 0,3 % av Hälsocentralens totala budget för år Hur kan det komma sig att 0,3 % av budgeten anses vara en så viktig besparing att den summan och personalen måste användas i Hofors i stället för i Torsåker? Sila mygg och svälja kameler? Gunlög Nordström ( mp ) Hofors-Torsåker Årsmöte Kallelse till årsmöte för Föreningen Kråknäsjärnet måndagen den 16 april 2007 klockan 19:00 Bygdegården Torsåker Välkommen Styrelsen Stöd Stenåldersprojektet Då många hört av sig, så finns möjlighet att stödja utgrävningsprojektet under maj i år. Kontakta gärna Lars Holmgren tel för info.

4 4 KORPÖGAT Insändare: Butiken mitt i byn Kerstin Jansson Göteborg Nils Langenborg Motala Erik Lindblad Svenstavik Paketutlämning Inaktuell Turistpärm Foto: Anneliese Lindblad Buxtehude Jag var upp i slalombacken med mina barn på skidskola nu under sportlovet. Medans barnen åkte skidor så tog jag en kopp kaffe i värmestugan. Smuttar på kaffet och börjar bläddra i turistinformationspärmen som finns till allmänhetens förfogande. Inte mycket av informationen i den var aktuell. Några exempel: Polisstationen ligger på Faluvägen 2 (gamla telefonumret). Vi har Höjdens Närköp och Konsum på Västerhöjden... vi har Videohallen på Ängkärrsgatan. Hör och häpna, Välkommen till Lizas och Zakkas... även restaurang Venezia välkommnar... det finns oxå Hästbo handel mm. Bara för att nämna några felaktigheter. Är det så vi ska marknadsföra oss i kommunen?? Pärmen är minst 12 år gammal!!! Vilsen turist ATG-ombud Svenska Spel Apoteksutlämning Öppet: Måndag - fredag Lördag Söndag BilBillackering Lackskador - Plåtskador Garanti Ugnslackering - Plåtverkstad - på alla Plastreparationer - jobb Lackförseglingar - Försäljning av billacker och grundmaterial Gamla skivbekanta Jag blir så besviken när jag köper butiksbakat bröd i affären och det visar sig att det inte är dagsfärskt. På kvällen läggs överblivet bröd i en påse, och plockas upp igen morgonen därpå. Vitsen med butiksbakning är väl att brödet är nybakat, och inte bara det förhållandet att det har bakats i en butik. Alternativet borde vara halva priset för gårdagens bröd. Skorpan Hofors Trafikskola utbildar: Handledare, B-körkort, BE-körkort, EU-moped Ring för mer information Även intensivkurser , Faluvägen 73, Hofors Karin Osmund Öppettider: Tis-Fre Lunch Lördag Tingsgatan 16 Storvik Tel: Försäkra i det lokala försäkringsbolaget! Ring för mer information! Tel Mån - Fre Tors även Hemsida:

5 KORPÖGAT Torsåker är och förblir Torsåker Än en gång stormar det rejält kring kommunens behandling av ortnamnen Torsåker och Hofors. Den här gången gäller det skyltarna som satts upp längs riksväg 68 där vägfarande som kommer till Torsåker uppmanas att åka till Hofors och handla. 5 Åtminstone uppfattas budskapet så av många Torsåkersbor. Det är inte första gången som fenomenet uppträder. Hofors kommun har de senaste fem åren verkat för att allt mer inom kommunens gränser skall kallas för Hofors och att Torsåkersborna får finna sig i att det bästa för kommunen är att så lite som möjligt använda ortnamnet Torsåker i den kommunala administrationen och i marknadsföringen av vår region. Det här har Toråkersborna reagerat på. Nu kommer krav på att ta fram lagboken för att se om en kommun verkligen har rätt att skriva egna lagar i det här avseendet. Vid närmare granskning visar det sig då att Hofors kommun bokstavligen är ute på hal is. Ingen hänsyn Kommunen bryter rejält mot den särskilda hänsynsparagraf för god ortnamnssed som införts i kulturminneslagen. Det innebär i klartext att Hofors kommun inte själv kan bestämma vad ortnamnet Hofors skall stå för. Det avgörs genom Lantmäteriets kartredovisning, och den skall följas så som kulturminneslagen föreskriver. Hofors kommun har på eget bevåg ändrat innebörden av ortnamnet Hofors, vilket är ett klart brott mot de föreskrifter som gäller. Vårdslöst, säger Annette Torensjö på Lantmäteriet som har Annette Torensjö, ortnamnsansvarig på Lantmäteriet till uppgift att vara rådgivande i ortnamnfrågor, och som tagit del av material avseende Hofors kommuns policy för hantering av ortnamn. Den 1 juli 2000 skärptes kulturminneslagen (4 lagen 1988:950 om kulturminnen m.m. ändrad 2000:265) med en särskild hänsynsparagraf om god ortnamnssed. I lagen sägs att god ortnamnssed skall iakttas vid all statlig och kommunal verksamhet. Viktig källa till vår historia Vidare sägs att våra ortnamn inte bara har en praktisk funktion utan också är ovärderliga källor till vår egen historia och berättar mycket om de ekonomiska, sociala och kulturella villkor som styrde samhället vid dess tillkomst. Det är i första hand Lantmäteriet som övervakar lagens tillämpning. 4 är en så kallad portalparagraf, vilket innebär att det inte finns någon straffpåföljd. Eftersom den är direkt kopplad till kulturminneslagstiftningen som en del av denna och dessutom riktar sig direkt mot statlig och kommunal verksamhet, är det självklart meningen att den skall följas. Även på Riksantikvarieämbetet sker en viss övervakning av lagens tillämpning där Riksantikvarien bland annat säger följande: Ortnamn är en viktig del av vårt språk och vår miljö. Ortnamnen särskiljer, identifierar och lokaliserar men är också historiska källor. Torsåker i skymundan Sedan flera år tillbaka har Hofors kommun verkat för att lyfta fram orten Hofors på bekostnad av ortnamnet Torsåker. Skyltar längs våra vägar har försetts med texten Hofors kommun trots att man i verkligheten befinner sig i Torsåker. Vid upprepade tillfällen har kommunen i sin marknadsföring sagt att Hofors har mer än invånare och därmed har alla Torsåkersbor plötsligt konverterats till Hoforsbor. Vid ett möte som kommunen anordnat på Torsåkers Bygdegård blev Torsåkersborna av kommunchefen direkt Forts. sid 6

6 6 KORPÖGAT Forts. fr. sid 5 uppmanade att kalla sig för Hoforsbor, vilket fick de flesta Torsåkersbor att gå i taket. Och inte blev det bättre av att kommunens företrädare vid ett möte i Hofors menade att Torsåkersborna borde känna stolthet över att få kalla sig för Hoforsare. Olämplig hantering Annette Torensjö är chef för Lantmäteriverkets ortsnamnsfunktion. Tillsammans med fem medarbetare svarar hon bland annat för rådgivning i ortnamnsfrågor. Lantmäteriet har även beslutanderätt för huvudparten av alla ortnamn i Sverige med undantag av namn på kommuner, församlingar och län. Annette Toresnjö sitter även med i FN:s expertgrupp för standardisering av geografiska namn och kommer i augusti att delta i ett möte kring detta i New York. Korpögat tog med en del material rörande Hofors kommuns ortnamnspolicy och bad henne ta del av materialet. Bland annat tog vi med en bild på en av de skyltar som kommunen satt upp längs riksväg 68 vid en av infarterna till Torsåker. Det här är en olämplig hantering av kulturminneslagens hänsynsparagraf, i synnerhet på det sätt som ortnamnet Hofors hanteras kontra Hofors kommun, säger Annette Torensjö och utvecklar vidare: Hofors kommun är ett administrativt begrepp som kan användas kring allt som finns i kommunen som hänförs till samlingsbegreppet Hofors kommun. Hofors som fristående ord är något helt annat. Det är ett ortsnamn med en bestämd geografisk utbredning som vilket ortnamn som helst och som därför skall hanteras enligt bestämmelserna i kulturminneslagen. Det kan inte användas som benämning på något annat än det som finns inom det geografiska område som av hävd anses vara Hofors, säger Annette Torensjö. Torsåker är Torsåker Att i marknadsföring och i den kommunala administrationen tala om något i Torsåker och därvid använda namnet Hofors är således inte tillåtet. Ett ortnamn är lokaliserat till en viss plats. Därför kan en Torsåkersbo aldrig vara Hoforsbo eftersom det handlar om två skilda orter, säger Annette Torensjö. Kan Annette Torensjö förstå att Torsåkersborna blir upprörda då vi uppmanas att kalla oss för Hoforsbor och Hoforsare och att folk genom skyltar längs vägarna hälsas välkomna till Hofors kommun trots att dom i själva verket kommer till Torsåker och att det första budskap man möter när man kommer till Torsåker är att man skall handla i Hofors? Ja, det kan jag förstå, svarar Annette Torensjö och tillägger att hon tror att Hofors kommun gör sig en otjänst genom att på det här sättet negligera en rik kulturbygd som Torsåker. Man skall gå försiktigt fram då man hanterar sådana här känsliga saker. Lek med vårt kulturarv Man skall aldrig leka med ett kulturarv, säger Annette Torensjö och tillägger att människans inre är kopplat till den ort man kommer ifrån och där man anser sig höra hemma. Där är vi inne på den immateriella delen av en människas liv där ortnamnet kommer in mycket starkt, säger Annette Torensjö och avslutar: Det är lite dumt att använda ortnamnet Hofors för sådant som avser Torsåker. Sökregister på bland annat Länsmuseet, och inte minst Lantmäteriets register utgår från respektive orts namn. Där går man således bet om man försöker söka på Hofors för sådant som avser Torsåker, avslutar Annette Torensjö. Slarv av kommunen Jag kan inte påminna mig att jag skulle ha uttryckt mig just så. Skulle jag ha sagt något i den vägen var det för att försöka få en enad kommun och för att vi vill att alla som bor här skall vara goda ambassadörer för sin kommun. Så säger kommunchefen Eira Källgren då hon försöker erinra sig vad som hände på mötet i Torsåker där hon uppmanade Torsåkersborna att kalla sig för Hoforsbor. Marie-Louise Dangardt medger att allt nog inte har hanterats korrekt. Däremot avvisar hon bestämt att det i botten skulle ligga någon slags medveten aktion riktad mot Torsåker och Torsåkersborna. I bland har det rört sig om rent slarv där vi i korrekturläsningen borde ha sett att vi skrivit fel. Ibland har det gått av bara farten att man säger och skriver Hofors trots att man egentligen menar Hofors kommun, säger Marie- Louise Dangardt. Vad har kommunalrådet för inställning till hänsynsparagrafen om god ortnamnssed? Självklart skall en kommun följa de lagar och bestämmelser som finns, säger Marie-Louise Dangardt. Senaste uppmaningen Beträffande uppmaningen att handla i Hofors, svär sig både kommunalrådet och kommunchefen fria från ansvar. Det är företagarna själva som

7 KORPÖGAT 7 i samarbete med Entré Hofors bestämt att Handla i Hofors skall vara namnet på deras hemsida, säger Marie-Louise Dangardt. Näringslivschef skiter i lagar Vid telefonsamtal med näringslivschefen i Hofors kommun, Nils Lindqvist, klargör han att namnet gemensamt tagits fram av kommunens handlare. Om nu några handlare i Torsåker har åsikter om namnet får dom skylla sig själv, när dom inte kommer till möten som Entré Hofors utlyst, säger Nils Lindqvist. På vår fråga om han kan förstå att Torsåkersborna reagerar över namnet, då det finns två tätorter i kommunen, svarar kommunens näringslivschef: För mig finns det bara en tätort i kommunen och det är Hofors. Skulle det nu finnas några lagar och förordningar som säger något annat, så skiter jag i det. Korpögat har frågat några av ägarna till de större affärerna i Torsåker varför de inte deltagit i de möten Entré Hofors bjudit in till. Ett genomgående svar är att det inte är någon idé, de lyssnar i alla fall inte på oss. Olagligt skyltbyte Korpögat har också fördjupat sig i de vägskyltar som kommunen för cirka ett års sedan bytte ut. Man tog bort de skyltar där man hälsades välkommen till Torsåker och satte upp skyltar om Hofors kommun. Efter proteststorm från Torsåkersborna kompletterades Tel , LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTT HANDTVÄTT - SERVICE FRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNING DÄCK OCH FÄLG MONTERING / BALANSERING dessa skyltar med en smal rimpa med texten Välkommen till Torsåker. Vi kontaktade Länsstyrelsen och Vägverket där det framkom att Hofors kommun inte sökt något tillstånd att få byta skyltar. Så snart man byter information eller förändrar skyltar efter framför allt de större vägarna krävs ett tillstånd. Det är viktigt att informationen på skyltarna följer givna regler ur trafiksäkerhetssynpunkt, säger Irené Lodell på Vägverket. Hon blev förvånad när vi berättade att kommunen bytt skyltarna för ca ett år sedan. Vi mejlade bilder på de nya skyltarna till Irené Lodell. De nya skyltarna skulle vi aldrig godkänna, då de för det första innehåller alldeles för rörig, svårläst och för liten text. Dessutom får inte vägskyltar innehålla www-adresser. Detta ur trafiksäkerhetssynpunkt, då en bilförare inte sitter med en dator i knäet, och inte heller ska distraheras med att anteckna en sådan adress, säger Irené Lodell. Man är också kritisk till att kommunen gör reklam för sig, när man befinner sig i en ort i kommunen. Det är vilseledande, avslutar Irené Lodell. Kommunen okunnig Vi tog också upp denna fråga med kommunens företrädare. Egentligen ligger vägskyltarna inom turistchefens ansvarsområde, men vid frågor kring detta har turistchefen Tommy Nielsen svårt att erinra sig vad som har gjorts och RAMSHOPEN Övre Storviksvägen 1, STORVIK Tel Inramning - Presenter - Hemslöjd Rolf Lidbergs tomtar och troll Kornischer - Loppis vad som har sagts kring de skyltar som idag finns bl.a. längs riksväg 68. Dessutom tycks varken han eller övriga kommunföreträdare veta riktigt vad som gäller i frågan om tillstånd och textinnehåll på denna typ av skyltar. Finns det några klara regler om det här tycks dom kunna tolkas hur som helst med tanke på hur det brukar se ut längs våra vägar, säger Marie-Louise Dangardt. Ytterligare okunskap Vi kontaktade Bygg- och Miljö på kommunen för att kontrollera om någon ansökan om tillstånd för skyltbyte var gjord. Vi blev uppringda, av Leif Holmqvist, chef för Bygg- och Miljö på Hofors kommun. Jodå vi har bygglov sedan 1987, säger Leif Holmqvist. När vi förklarar att det krävs nytt bygglov då man byter information på befintliga skyltar, svarar han: Då placeringen och storleken är densamma, och informationen på skyltarna inte har förändrats så väsentligt, anser jag att man inte ska behöva ett nytt bygglov. När vi påpekar att skyltarna helt bytt utseende, vidhåller han sin åsikt om att förändringen inte är så stor. Jag ser det inte på det sättet, avslutar Leif Holmqvist. Forts sid 8

8 8 KORPÖGAT Forts från sid 7 Fakta rörande hänsynsparagrafen om god ortnamnsed hämtat ur tolkningsanvisningen Ortnamn och namnvård utgiven av Lantmäteriverket. Ortnamnen är en viktig del av vårt språk och vårt kulturarv. Vi använder dagligen ortnamnen för att identifiera och lokalisera platser på ett smidigt sätt, och samhället skulle inte fungera om vi inte hade ortnamn som fyllde denna viktiga uppgift. Ortnamnen speglar samtidigt det kulturlandskap som de uppstått och utnyttjats i, det landskap som formats av människornas liv och verksamhet. Många ortnamn är därmed en sorts språkliga fornlämningar som bär med sig meddelanden från människor i det förflutna. Det är därför naturligt att kulturminneslagen, som skyddar våra fornlämningar och andra värdefulla kulturföremål, numera också har en särskild paragraf till skydd för ortnamnen...vid statlig och kommunal verksamhet skall god Ur Ortnamnen och kulturminneslagen, utgiven av Riksantikvarieämbetet: ortnamnssed iakttas. Detta innebär att hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl... Ett ortnamn är ett språkligt uttryck som i en viss namnbrukarkrets är fast knutet till en bestämd plats...ortnamnen hänger intimt samman med det kulturlandskap de förekommer i, alltså det landskap som sedan mycket länge utnyttjats, påverkats och formats av människan, jordbrukslandskapet, jaktmarkerna, fångst- och fiskeplatserna... Tillsammans med andra källor behöver vi ortnamnen för att kunna förstå, tolka och lära oss mer om människor, natur och kultur i gångna tider...men oförutsedda, och för den enskilde ogrundade ändringar i ortnamnsskicket väcker ofta starka reaktioner. I ortnamnen finns nämligen också en dimension som får människor att känna sig personligt träffade när deras ortnamn ifrågasätts. De allra flesta bryr sig om ortnamn och de känner sig berörda av det som gäller just dessa. Ortnamnen är för många Ortnamnen engagerar oss. De allra flesta människor bryr sig om ortnamn, de har någon slags relation till sina ortnamn och känner sig berörda av det som gäller just dessa...ortnamnen är ofta starkt kopplade till traditioner och till närheten i lokalsamhället, kanske till den egna sociokulturella gruppen och till vi-känslan. Ortnamnen är för många en naturlig, integrerad del av deras integritet och deras rötter......inte i det enskilda fallet som lag-paragrafens främsta förtjänster ligger just nu, utan i det En eller två tätorter... Begreppet tätort används i flera olika avseenden och kan betyda olika utifrån vilket sammanhang det används. Vad som officiellt skall kallas tätort avgörs av SCB, som vart femte år gör en tätortsinventering där man utifrån givna kriterier fastställer vilka orter i Sverige som skall ha status som tätort. Den senaste inventeringen gjordes 2005 och då fanns två tätorter i Hofors kommun, Hofors en integrerad del av deras identitet och av deras rötter. Namnen är ofta kopplade till traditioner och till lokalsamhällets hemkänsla. Ett ingrepp i namnskicket kan därför upplevas som ett övergrepp, ett personligt påhopp, kanske i synnerhet om det utförs av någon myndighet. Alla som arbetar med ortnamnplanering vet att också till synes enkla åtgärder kan vålla kraftiga, för att inte säga hätska, reaktioner från namnbrukarna... Denna starkt emotativa och identitetsskapande roll hos ortnamnen är mycket viktig och bör aldrig negligeras...till skillnad från fornlämningar och andra kulturminnen är ortnamn abstrakta företeelser även om de namnger konkreta ting, de kan därför inte skyddas på samma sätt som de fysiska kulturminnena, där åverkan kan medföra straff. Men ortnamn är, som vi har sett, en del av språket och för språket finns det ganska bestämda regler. Samma regler gäller för ortnamnen. faktum att ortnamnen har hamnat högre på dagordningen i den offentliga förvaltningen, att ortnamnsfrågorna har tvingats ut i ljuset och att både den språkliga och den mer sakliga, kulturhistoriska sidan av ortnamnen måste beaktas i framtida namnhantering. och Torsåker, svarar statistikern Bo Justusson vid SCB på Korpögats förfrågan om hur många tätorter som finns i Hofors kommun. Reportage: Margareta Skogsberg & Staffan Berglind

9 KORPÖGAT 9 Tveksamma donationer Kvarnsvedens IK har åkt på en ekonomisk smäll på c:a en kvarts miljon kronor. Men det är inte skattmasen som varit i farten. Nej, det är istället Metall som kräver att pengarna skall utbetalas till Domnarvets arbetares sjukfond. Detta för att en kvinna som varit anställd som kassör vid Metall stulit pengarna ur den aktuella sjukfonden för att sedan donera dem till Kvarnsvedens IK. De övriga kr som saknas ur sjukfonden kan kvinnan inte påminna sig om dom donerats någonstans eller försvunnit på annat sätt, enligt Dalarnas Tidningar. Inte bara Gudrun skövlar Mot bakgrund av orkanen Gudruns härjningar i södra Sverige för något år sedan har en debatt blossat upp på Internet om varför den här typen av företeelser oftast uppkallas efter kvinnor. Signaturen exxon anser sig ha svaret på frågan: Dom är vilda och våta när dom kommer, men sedan tar dom hus och hem med sig när dom går. Engelsk springer spaniel hane, 4 månader längtar efter en egen familj att älska och bli älskad av. Mycket högt meriterade föräldrar och mycket lovande såväl mentalt som exteriört. Kennel Barecho, Årsunda Tel Ni som är aktiva i era byar! Skriv reportage om det som händer och skicka materialet till redaktionen på Korpögat. Vi tycker det är viktigt att alla får läsa om det som händer i våra byar. Tel: Mekaniska arbeten, svetsning, bockning och pulverlackering Tel

10 10 KORPÖGAT Stenåldersmänniskan rycker närmare Ett fyrtiotal personer hade bänkat sig i Torsåkers Bygdegård för att lyssna till den första föreläsningen om stenåldern sedan projektet med utgrävningar i Torsåker kring stenåldern presenterades i februari i år. På plats fanns arkeologen Michel Guinard med uppgift att föra Torsåkersborna lite närmare stenåldern med anledning av att det i Torsåker inom den närmaste tiden förmodligen kommer att talas en del om stenåldern. Föreläsningen blev en imponerande uppvisning i hur mycket dagens arkeologer kan få fram om stenåldern och dess människor genom att främst studera markfynd i form av stenar, benrester, bosättningar, kokgropar m.m. Michel Guinard berättade att de första stenåldersmänniskorna förmodligen kom till våra trakter för c.a år sedan vilket gör Torsåker till den kanske äldsta boplatsen i Gästrikland. På den tiden kände man inte till jordbruket utan livnärde sig på jakt, fiske samt växtinsamling. Jordbruket kom in senare i bilden och det är här som obesvarade frågor finns om hur det gick till i trakterna strax norr om Dalälven och när det skedde. Frågor som stenåldersprojektet i Torsåker förhoppningsvis skall kunna ge svar på. Dalgränsens Mekaniska Stenåldersmänniskorna var till sin storlek ungefär lika stora som vi är idag. Dom var rörliga, förflyttade sig över stora områden och hade kontakter med andra grupper av bosättningar. Dom levde i grupper om c.a 30 individer i varje grupp vilket var urtypen för ett stenålderssamhälle. Dom var friska, sjukdomar som karies och reumatism existerade inte. Däremot drabbades en del av förslitningsskador, berättade Michel Guinard och berättade vidare att det inte var lätt att vara barn på stenåldern. Barnadödligheten var så pass hög att barnen över huvud taget inte räknades till samhället förrän vid fyra-fem års ålder. Då visste man att dom skulle överleva sina första år och först då fick dom sina namn i speciella namnriter, berättade Michel Guinard. Stenåldersmänniskor fanns på många platser i vårt land. Varför är då Torsåker så intressant i sådana här sammanhang? Här kan man inom ett begränsat område studera en tidsmässigt lång sekvens av bosättningar, nästan under en tid av år. Boplatserna ligger i skogsmark och hotas inte av byggnationer. Man kan återvända flera gånger för nya undersökningar, något som vi arkeologer inte är bortskämda med, sa Michel Guinard och gav som avslutning en eloge till Jonny Skogsberg som på eget initiativ Rönningsholmsv. 2 Torsåker Tel: Michel Guinard och utan någon som helst utbildning på området hittat c:a 30 stenåldersboplatser i Torsåker. Det är inte dåligt, sa Michel Guinard och det visar att här finns mycket mer att hämta. Dessa ord utlöste en spontan applåd som av allt att döma var adresserad till Jonny Skogsberg. DUNJA Reportage: Staffan Berglind Nästa nummer Korpögat av kommer ut den 27 april manusstopp 16 april

11 Karin, en duktig travtränare Torsåker är sedan många år en ort där många hästägare lyckats få fram framgångsrika travhästar. En av dem som idag är mycket aktiv är Karin Skoglund i Wall, som på heltid tränar rörelsens hästar. KORPÖGAT 11 Karins intresse för hästar började redan då hon var sju år, då hon tog sina första lektioner i Storvik och Hofors. Året därpå, 1975, köpte hennes pappa den första travhästen, Cat Bermon. Efter ytterligare två år kom den andra hästen till gården. Det var stoet Troudi, som efter flera skador blev avelssto på gården, och som fick tio avkommor vilka familjen tränat genom åren. Av de tio gånger hon startades vann hon tre lopp. När Karin var tolv började hon köra häst tillsammans med sin pappa. Karins dagar var fyllda av skolarbete och hästar. Karin tog licens 1990 och körde sedan några lopp varav hon vann ett. Toronto Broline kom till stallet 1999, och är en bolagshäst med flera ägare. Invasion från rymden Karin med Foreign AE Karin är lärare till yrket, men har varit tjänstledig de senaste åren då all tid går åt till häströrelsen. Blir det någon stund över hjälper hon även sin man Jan-Olov i hans företag. Idag tränar Karin fyra hästar. En av dessa är Foreign AE, som genom sina vunna lopp under februari 2007 blivit utsedd till månadens häst av en jury på Gävletravet. För att nå dessa framgångar krävs det ett brinnande intresse och mycket kunskap. Karin Skoglund besitter båda dessa egenskaper och hennes nuvarande yrke har blivit hennes livsstil. Karin har haft förmånen att sedan barnsben ha föräldrar som delat hennes intresse och som dessutom även idag hjälper till med skötseln av hästarna. Reportage: Carina Svedberg Som säkert de flesta har sett blev Torsåker nyligen invaderat av fåglar. Det var främst sångsvanar och kanadagäss som landade i flockar på hundratal och blev kvar här. Något sådant har aldrig tidigare hänt och många har undrat över vad det var är för märkliga naturfenomen i görningen. Naturskyddsföreningens ordförande Barbro Risberg vet hur det ligger till och förklarar fenomenet precis som om hon hade varit och intervjuat dem: Dom är på genomresa och är på väg till norra Skandinavien. En del skall fortsätta ända till Ryssland och taigan som är populärt ställe att häcka på för den här typen av fåglar, säger Barbro Risberg och berättar vidare att det blev omslag i väderleken just när dom passerade Torsåker. Samtidigt såg dom att det fanns mat här. Dom mötte kallare väder och då valde dom att landa för att äta upp sig inför den fortsatta resan, även med tanke på honorna som måste vara i god kondition då dom kommer fram för att häcka. När värmen kommer tillbaka fortsätter dom sin resa, berättar Barbro Risberg. Några Torsåkersbor har undrat över skador på grödorna men Barbro Risberg tror inte att de tillfälliga gästerna orsakat något större svinn i det avseendet. Text: Staffan Berglind Foto: Korpulenten

12 12 KORPÖGAT Möte med kyrkliga förtecken Den 14 april håller ärkestiftets lekmannakårer inom Svenska kyrkans lekmannaförbund sitt årskonvent som i föreningssammanhang kan jämställas med ett årsmöte. En av avdelningarna är Torsåkers församlingskår som i år står som värd för konventet. Uppskattningsvis kommer c:a deltagare och förberedelserna pågår för fullt. Församlingkårens ordförande Berit Bergström har bråda dagar med att förbereda evenemanget med god hjälp av kårens övriga medlemmar. Det blir en hektisk dag där allt måste klaffa. Det är mycket som skall ordnas med det praktiska kring konventet och det är en hel del papper som skall skickas ut, säger Berit Bergström med förhoppningen att Torsåkersborna ställer upp så att dagen skall bli lyckad både för församlingskåren och för gästerna. Förutom själva konventsförhandlingarna som sker på Bygdegården bjuds deltagarna på lunch och kaffe, rundtur i Torsåker samt besök på Skolmuséet. Dagen avslutas po.ferm datorservice service av PC och lokala nätverk Ring , Per-Olof Ferm Wijbyvägen 59, Torsåker Berit Bergström och Ylva Derfér i planeringstagen med visning av mässhakar i Torsåkers kyrka samt en mässa ledd av kyrkoherde Arne Lundin. Hofors kommun har ställt material till förfogande för att gästerna även skall få information om Torsåkersbygden och Hofors kommun med sig hem. Innan gästerna avreser från Torsåker får de även avnjuta soppa i församlinghemmet. Svenska kyrkans lekmannaförbund bildades 1918 av ärkebiskop Nathan Söderblom och är en sammanslutning av män och kvinnor som på frivillig basis vill göra en insats i Svenska kyrkan. Kåren i Torsåker har ett fyrtiotal medlemmar som bland annat svarar för soppluncherna i församlingshemmet, sex passionsandakter inför påskhögtiden samt två lekmannaledda gudstjänster per år i Torsåkers kyrka. Reportage: Staffan Berglind GARNBOD Solbergaleden 22, Torsåker Mån-fre (lunch ) Lördagar STICK- & VIRKGARN Uppritade BRODERIER DMC Moulinegarner - KEMTVÄTT MATTRASOR - MATTVARP

13 Hofors först ut med självscanning KORPÖGAT 13 Nu är det klart att Hofors blir först i landet med självscanning på Systembolaget. Det var i början av året som Systembolagets marknadschef tillskrev ett antal mindre kommuner i landet med förfrågan om intresse för att delta i en pilotstudie med självscanning efter samma mönster som sedan en tid tillbaka pågår vid bland annat affärskedjan ICA Maxi och ICA Kvantum. Principen bygger på att kunderna får bli sin egen snabbköpskassörska genom att själv scanna in streckkoderna med en handscanner och sedan betala varorna med sitt kontokort i kortautomat utan att butikens personal behöver bistå kunden vid betalning av varorna. Detta för att de traditionella kassorna i butikerna på sikt skall kunna tas bort. Hofors kommun nappade direkt. Det ligger helt i linje med vår framtidsvision att Hofors kommun skall visa framfötterna och det är ju alltid roligt att få vara först med något, säger Anita Drugge som för kommunens räkning skött förhandlingarna med Systembolaget. Finns det då ingen risk för att kunderna fuskar? De utvärderingar som ICA gjort visar att det är ganska få som fuskar eftersom det förekommer stickprovskontroller, säger Anita Drugge och berättar att c:a var 30:e kund kommer att stoppas vid utgången för kontroll att man inte har fler varor i sina kassar än de som man scannat in. Den 1 april börjar ombyggnationerna av Systembolagets lokaler i Hofors och lagom till sommarens turistinvasion räknar man med att kunna ha det nya systemet i bruk. Skilsmässa med komplikationer Sven-Erik Lindberg i Kungsbacka har med stöd av en särskild EUbestämmelse förbjudits att skiljas från sin papegoja. Han har även dömts till böter på 750 kr för att ha försökt göra det. Papegojan köptes för ett antal år sedan i en zoo-affär och döptes till Gudrun. Då Lindberg tröttnade på Gudrun satte han ut henne till försäljning på Blocket. För att visa att han var seriös satte han i annonsen även ut det latinska namnet för den art av papegoja som Gudrun tillhörde. Det skulle han aldrig ha gjort. Några nitiska prao-elever på länsstyrelsen, av vilka en råkade vara fågelexpert, fick syn på annonsen. Efter en djupdykning i EU:s regelverk konstaterades att just den arten av papegoja är klassad som utrotningshotad varför ingen handel av arten får ske inom EU. Fallet anmäldes till jordbruksverket som i sin tur polisanmälde händelsen. Lindberg hade ingen aning om att Gudrun enligt EU:s bedömning var utrotningshotad och därför tvingas han nu betala sina böter för brott mot miljölagarna i och med att han utbjudit Gudrun till försäljning. Domen innebär även att Lindberg tvingas leva med sin papegoja tills döden skiljer dem åt. Jag får väl försöka klara det genom att se på de goda sidor som Gudrun ändå har, säger Lindberg till tidningen Hallands Nyheter och bertättar att Gudrun kan tala några ord och även gnägga som en häst. Text: Staffan Berglind HULDS ÅKERI AB Tor orsåk såker MJ:s Tel Stort sortiment av bl.a. GOLVVIRKE PLANKTIMMER BREDA FURUGOLV Återförsäljare Castrol även däck o fälgar samt oljeservice bilar Vi utför plåt, ventilationsarbeten och teknisk isolering (brand, värme, kyla) med plåtbeklädnad Hör av dig! Tommy Tiensuu Tel/fax

14 14 KORPÖGAT I mänsklighetens tjänst Under våren kommer Korpögats läsare att få följa Petter Peltonen under hans arbete i Afrika. Här berättar han om sitt uppdrag: FN:s uppdrag går ut på att bistå Liberia med uppbyggnaden av landets poliskår. Som FN-poliser är vi obeväpnade och får under inga omständigheter vara aktiva i polisutövningen. Mitt arbete är att bistå Buchanan-polisen med goda råd beträffande det operativa arbetet samt utredningsdelen. Vi hjälper även till med rekryteringen. Eftersom den lokala polisen inte har några fordon bistår vi med transport t.ex. när någon skall gripas. Med vid sådana tillfällen finns beväpnad militär från Nepal som svarar för vår säkerhet. Vi försöker också se till att de som arresteras behandlas väl och inte sitter inlåsta utan juridisk grund. När vi hittar någon brist, vilket vi dagligen gör, talar vi genast om detta och rapporterar vidare. Den polisiära nivån i landet är mycket låg. De flesta poliser är nya och har således liten erfarenhet. Utbildningsnivån är låg och en polisutbildning tar endast tre månader. En polislön är 83 $ per månad vilket innebär att korruptionen är mycket utbredd. Liberiapolisen är just nu obeväpnad men kommer inom kort att få handeldvapen. De poliser som har råd kan köpa sig en batong och handbojor. Det finns andra länder i världen, t.ex. Östtimor och Kosovo där FN:s mandat innebär att FN-polisen är beväpnad och utför regelrätt polisarbete. Jag heter Petter Peltonen och jobbar normalt i Torsåker/Hofors som polis och bor även i Torsåker. Sedan november 2006 är jag i Liberia och arbetar som FN-polis. Liberia har fram till 2003 drabbats hårt av inbördeskrig och etnisk utrensning stammar emellan. Infrastrukturen slogs sönder helt och hållet när olika presidenter/ krigsherrar tog till vapen för att komma åt presidentämbetet. Floderna och gatorna runt om i Monrovia var fyllda med döda kroppar. På nätterna smög det omkring dödspatruller som avrättade eller stympade folk. Man grävde stora massgravar mitt inne i staden som fylldes med döda kroppar. Hela familjer och stammar utplånades. Idag finns inget elnät, avlopp eller fast telefoni. Sophanteringen sköts genom att man samlar det i stora högar och sedan sätter man eld på sopberget. Den långa fina stranden i huvudstaden Monrovia används som toalett av de som bor i kåk- Ett bostadshus i Monrovias kåkstäder städerna. Vi kan även idag se tydliga spår efter kriget såsom kulhål i husväggar, sönderbombade hus, raserade broar och många stympade människor. Det finns också många vapen kvar sedan kriget och tyvärr har kriminella personer nu tillgång till en hel del av dessa. Många hårt Petter med tjänstefordon kriminella är ex-rebeller och ibland begås mycket våldsamma brott av dem. Nepalesiska soldater redo för demonstranter Svenska poliser som stöd Sedan 2003 har FN militära styrkor, administration samt poliser på plats i hela landet. Sverige hade till augusti 2006 en motorburen bataljon placerad i Monrovia. Numera är vi endast tolv svenska poliser i landet. Engelska är det officiella språket. Det är dock omöjligt att förstå vad en del säger då de har olika dialekter blandat med lokala stamspråk. När vi kom till Liberia hade regnperioden precis avslutats och torrperioden tagit vid och den sträcker sig till april-maj. Under regnperioden regnar det ca 6000 mm och en del vägar blir oframkomliga. Under torrperioden kan det bli upp till 45 grader varmt. Luftfuktigheten är mycket hög oavsett torr- eller regnperiod. Efter en kort introduktion placerades vi ut på olika avdelningar. Jag hamnade på task force patrol, vilket kan jämföras med ordningspolisen. Normalt åker vi två FN-poliser, en

15 eller två beväpnade militärer samt minst en lokal polis tillsammans. Denna lokala polis ska sköta all kommunikation med de inblandade vid alla uppdrag och FN-poliser ska övervaka och ge goda råd. Den beväpnade militären är endast till för vår säkerhet eftersom alla FN-poliser är obeväpnade och vårt mandat är att övervaka Liberiapolisens återuppbyggnad. De beväpnade militärerna kommer från Nepal, Jordanien eller Nigeria. Endast nigerianerna pratar lite engelska. Med de andra nationaliteterna är det teckenspråk som gäller. Vi arbetar skift i patrullbilarna och vi får sällan uppdrag via kommunikationscentralen utan får själva söka upp oroliga platser och ingripa där det behövs. Liberianerna kontaktar ogärna polisen då dom har dåliga erfarenheter av polisen sedan kriget. Korruptionen är väl utbredd inom hela landet. En våldtäktsman kan köpa sig fri för 100 $ och då försvinner även alla papper i ärendet. En trafikpolis kan se mellan fingrarna för ett mindre trafikbrott för 0.5 $. Våldsamma upplopp Det är upplopp emellanåt och dessa kan bli mycket våldsamma. Man kallar då in beväpnade FNstyrkor och ibland slutar det med att några skjuts ihjäl av FN-soldaterna. Ibland kan ett litet slagsmål starta ett upplopp och inom 2-3 minuter kan det vara en mobb på Internationellt samarbete personer och inom 5 minuter flera hundra människor som kastar stenar och bränner bilar. Efter en fotbollslandskamp för några månader sedan förlorade Liberia och en mobb samlades efter matchen utanför tränarens bostad och brände ner hans hus. Att stjäla i Liberia är ett mycket allvarligt brott. Om någon tas på bar gärning samlas det omedelbart en massa folk och man misshandlar genast tjuven genom slag, sparkar och ibland även stening. Inte alltför sällan avlider tjuven. När vi sedan kommer för att utreda händelsen har inget sett något. Om man åker utanför staden kommer man ganska snart ut i riktig djungel. Dock finns inte många vilda djur kvar. Dessa har man fångat och ätit upp. Ibland har trottoarförsäljarna apa till salu. En halv grillad apa kan köpas för 2 $. Det finns också grillad hund för ungefär samma pris, men köttet kallas fortail. Man äter även katter, grodor, ormar och krokodiler. Det är förbjudet att döda vilda djur från djungeln, men folk är fattiga och svälter så det är förståeligt att de emellanåt fångar något djur och äter lite bushmeat. Det är mycket fattigt i landet. Man bor ofta i skjul som ser ut att kunna ramla ihop när som helst. Min vedbod hemma i Torsåker skulle vara en lyxbostad i en del områden. De fattigaste överlever på mindre än 1 $ per dag. Medellivslängden ligger på ca 47 år och barnadödligheten är hög. En Liberiapolis tjänar 83 $ per månad, oavsett rang. Under regnperioden, när vattnet stiger i träskområdena händer det att krokodiler tar sig in i husen och KORPÖGAT 15 tar ett och annat barn. Även vuxna kan råka illa ut om de t.ex. går ut i träsket och hämtar bananer eller någon annan frukt. Lugnare område Efter tre månader i Monrovia sökte jag till Buchanan, en liten stad efter kusten där LAMCO, ett svenskt företag, var starka innan oroligheterna i landet. Här är livet lugnare och kriminaliteten lite lägre. Vi är endast 9 FN-poliser här, vilket innebär att vi får göra lite allt möjligt. Dagarna går åt till möten och lite patrulltjänst på förmiddagarna och att utbilda den lokala polisen på eftermiddagar och kvällar. Det är stora avstånd och vi åker ut och besöker lokala polisstationer i djungeln några dagar i veckan. Vägarna är katastrofala och medelhastigheten är ca 20 km. Vi har Specialfordon för kravaller fyra WD-jeepar som är bra, men även de fastnar ibland. Den lokala polisen i landet saknar det mesta i utrustningsväg. De har en uniformsskjorta och ett par byxor. Pennor och papper är en ständig bristvara och datorer finns naturligtvis inte. Petter med en soldat från Bangladesh Reportage: Petter Peltonen Fortsättning följer i nästa nummer av Korpögat

16 16 KORPÖGAT Lars återvänder till byn med ny familj Lars Hillberg med fru Camilla och sonen Simon, 13 år, har flyttat hem till Torsåker efter lång tid utomlands. Lars som arbetar åt Sandvik bodde i Australien med sin tidigare familj, innan dom åter flyttade till Sverige. När familjelivet ändrades flyttade Lars till USA där han träffade Camilla. Efter fyra år i USA fortsatte resan till andra sidan jordklotet, närmare bestämt till Singapore. Efter fyra år gjorde de en mellanlandning ett år i Hongkong. Någonstans där emellan hann man också med att bo i Sandviken. Slutligen återvände de till USA, där de då kände att de hörde hemma. Blomstrande utbildning Camilla är utbildad till trädgårdsarkitekt eller som man säger over there Landscape Architect. Vi kallar det för Handelsträdgård där man handlar med endast plantor. Boulebana till Torsåker Camilla tänker fortsätta med sitt yrke här i kommunen och hoppas på att kunna dela med sig av sina erfarenheter. Camilla är också en duktig inredare. Just nu håller hon på att rusta det nya hemmet här i Torsåker. Det ser ut som ett kaos men ett ordnat sådant. Hon river ner väggar och bygger upp dem någon annanstans i huset, byter dörrar, murar, målar, tapetserar och lägger om golv. Kort sagt, hon är en allkonstnär. Det är bara att önska lycka till med rusten. Sonen Simon som är 13 år talar mest engelska men kan även tala svenska. Det är jobbigare att skriva på det nya modersmålet men han har tiden för sig och barn har ju för det mesta lättare att ta till sig än vi vuxna. Lars, Simon och Camilla Gunlög Nordström (mp) har i en interpellation till kommunen framför hon önskemål om att få en boulebana till Torsåker. Många äldre gillar att spela boule och Hofors har två banor. Eftersom man kan förmoda att intresse för boulespel finns även i Torsåker bör Torsåker få en egen bana förslagsvis någonstans i närheten av det planerade 55-plusboendet, menar Gunlög Nordström. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kenneth Axling har besvarat interpellationen och tycker att förslaget är bra. Villkoret för en bana är dock att den kan anläggas på mark som kommunen redan äger samt att man kan hitta någon förening som vill ta på sig ansvaret för banan. Kan dessa båda krav uppfyllas bör Farmor Siv, som bor i Torsåker, blir nu också en fast punkt i Simons tillvaro till glädje för dom båda. Simon trivs bra här för man har ju en annan frihet här än i dom stora städer som han tidigare har bott i. Nära till kamrater och skola är ju alltid ett plus. Reportage: Maude Hydén det inte vara något problem att banan skall vara spelklar till sommaren 2007, säger Kenneth Axling i sitt svar. Text: Staffan Berglind Årsmöte: Torsåkers Bygdegårdsförening håller årsmöte 31 mars kl på Bygdegården Välkomna! 20 år i branschen Vi utför service och reparationer av Gräsklippare, Motorsågar, Röjsågar och Snöslungor. Öppet Må - Fr Fritidsmotor AB KUNGSGÅRDEN Vaktmästare sökes till Torsåkers Bygdegårdsförening Vid intresse kontakta ordförande Tim Sandberg på tel: för vidare information

17 Färdigmjölkat hos Westrins Torsåker har förlorat ett av sina lantliga landmärken. I många år har Torsåkersborna kunnat se Westrins mjölkkor gå och beta på åkrarna i Fors, nästan mitt i Torsåkers centrum som ett bevis på att Torsåkersbygden har starka rötter i jordbruksnäringen. Men nu har mjölkbilen kommit till Westrins för sista gången. Visst känns det lite vemodigt men lite skönt också, säger bröderna Leif och Gert Westrin som tog över sitt jordbruksföretag från sin far 1973 med mjölkproduktion som företagets främsta inriktning. Som mest har man haft ett femtiotal mjölkkor. Företaget utgörs av tre mindre gårdar som tillsammans utgör Westrins jordbruksföretag. Förutom mölkproduktion har inkomster från olika entreprenadarbeten burit ekonomin. Men nu försvinner mjölkinkomsterna. Kraven på gårdar med mjölkproduktion blir högre vilket ger högre kostnader för oss. Samtidigt ligger mjölklikviderna kvar på samma nivå som i slutet av 1980-talet. Det säger sig självt att den ekvationen inte går ihop, säger Leif Westrin. Det är främst lantbruksorganisationen LRF som skall värna om de agrala näringarna i Sverige. Varför har man inte lyckats bättre vad gäller mjölkbönderna? Det finns nog flera orsaker. Vi mjölkbönder kan inte som många andra yrkesgrupper sitta på en massa medlemsmöten och stå på barrikaderna för att göra vår röst hörd. Därtill är vi alltför bundna till våra Bröderna Westrin mot nya mål sysslor med korna, säger bröderna Westrin som en del av förklaringen till den svenska mjölkbondens sitution. Dessutom är det ett oerhört bundet yrke där man är fullt uppbunden 365 dagar om året. Oavsett om mår dåligt, är trött eller inte tycker det är roligt, måste korna mjölkas med tillhörande skötsel och vård av både djur och maskiner. Det känner på när man blir lite äldre, säger bröderna Westrin. Helt utan djur blir dom dock inte i framtiden. Närmast på dagordningen står inköp av ett antal ungdjur som i princip sköter sig själva under en del av året. Vintertid kommer bröderna Westrin att som förr syssla med snöröjning i Torsåker. Övrig tid på året kommer man att ha två entreprenadmaskiner igång vid torvmossen i Främlingshem. Företaget rullar vidare även om mjölkkornas bås nu står tomma i ladugården. Lite vemodigt men samtidigt lite skönt, säger bröderna Leif och Gert Westrin. Margareta Skogsberg Reportage: & Staffan Berglind KORPÖGAT Gammelstillavägen TORSÅKER Vi har det du behöver: Brädgård med stort sortiment Färg - tapeter Vitvaror Kaminer - Bastu Allt inom Byggmaterial! Vi ger dig råd och tips! Personlig service! Välkommen till oss Roger & Micke Mån-Fre Lördag Månd-Fr 7-18 Lördag 9-13 Hofors Tel Storvik Gästrike- Hammarby Nya Riks 80 ABB Hofors 17 Wallqvist Byggmaterial Näsbyvägen STORVIK - Tel:

18 18 KORPÖGAT Det har funnits många original i Torsåker. Här har någon okänd fotograf lyckats med konststycket att fånga två av dem på samma bild. Nils Boström heter han med dragspelet, alias Nisse med hela Torsåker. Den andre är Nils-Kalle. Ingen kan idag påminna sig att någon av dem kunde spela. Staffans Krönika Då flickorna var som änglar Men här har Nisse och Nils-Kalle lyckats komma över var sitt instrument och tycks hålla någon slags privat konsert i ett rum på Hemgården där de bodde i slutet av 1950-talet. Nisse bodde inte där av åldersskäl som de flesta andra utan för att han behövde viss hjälp i sitt boende. Han hade två stora passioner i livet. Den ena var hans röda cykel på vilken han for runt i Torsåker och blev du och bror med alla. Den andra passionen var flickor. På den tiden brukade bygdens unga flickor samlas vid Barbros korvkiosk som låg mitt emot Handelsbanken där de stod och tuggade bubbelgum och njöt av sin ungdom i största allmänhet. Med jämna mellanrum kom Nisse cyklande förbi på sin cykel. Då han fick syn på flickorna fick han en min som om han skådat paradiset: Å, ni är ju så fina och söta, som små söta änglar är ni allihopa. Ja, riktigt små söta änglar... Idag kanske flickor i den åldern skulle tycka det var otrevligt med den typen av kommentarer. Men på den tiden var flickorna i Torsåker inte så känsliga av sig. Det fanns inte en själ i Torsåker som inte kände Nisse. Flickorna log vänligt tillbaka och Nils Nisse Boström och Nils-Kalle ingen tog det för något annat än vad det var. I en sal på lasarettet Problemet med Nisse var att han ibland hade lite svårt med avståndsbedömningen till sina medtrafikanter. Vid ett par tillfällen blev han inblandad i olyckor med sin cykel. En gång blev han rammad av en bil vid bensinmacken, gjorde en vådlig luftfärd och blev liggande livlös mitt i vägbanan. Tillskyndande vittnen befarade det värsta och kallade på ambulans. På den tiden hade Torsåker en egen ambulans som kom i rasande fart rattad av en annan känd Torsåkersbo, Ove Åström som för tillfället påtagit sig ambulansjouren. Nisse avlämnades för vård på Sandvikens sjukhus och några timmar senare ringde Hemgårdens föreståndarinna Majken Knöppel till sjukhuset för att få en första lägesrapport om Nisse. Jodå, Nisse hade anlänt och blivit omplåstrad både fram och bak. Han hade fått en rejäl smäll i huvudet och måste därför kvarstanna på sjukhuset någon dag för observation. Påföljande dag ringde Majken Knöppel åter till sjukhuset för att höra hur det var med Nisse, och nu blev beskedet mera dystert. Det var inte tal om att Nisse kunde få åka hem. Tillståndet hade inte förbättrats alls sedan föregående dag varför man befarade att hans skador var betydligt värre än vad man tidigare trott med anledning av att han pratade så konstigt. Vad säger han då? När sköterskorna kommer in till honom säger han att han kan se vita änglar. Då kan ni skicka hem Nisse till Torsåker. Då är han frisk! Nisse kom hem igen till sitt kära Torsåker och skrev in sig i förteckningen över våra kulturarv. Idag lever han i en annan värld där han förmodligen har det ganska bra. Åtminstone står det i Bibeln att på den orten finns många änglar att beskåda. Hur var det då med Nils-Kalle, han med fiolen? Det får vi berätta i något kommande nummer. Text:Staffan Berglind Foto: Okänd

19 Fyrhjulingar på modet Sverige har fått ett nytt inslag i fritidskulturen. Det handlar om fyrhjulingar, eller QUAD/ATV som dom kallas för på fackspråk. QUAD är benämningen på en tvåhjulsdriven fyrhjuling och ATV står för All Terrain Vehicle med drivning på alla fyra hjulen och skapad för att kunna ta sig fram nästan var som helst. KORPÖGAT 19 Morgan med sin fyrhjuling Fyrhjulingarnas antal ökar snabbt i Sverige och nu börjar ägarna organisera sig i klubbar. En av fyrhjulingsentusiasterna är Morgan Gustafsson från Kalvsnäs som var med och bildade Gestrike 4 Wheelers, den första fyrhjulingsklubben i vår del av Sverige. Vad är det då som är tjusningen med att åka fyrhjuling? Det handlar lite om att testa gränser, att kunna köra där det enligt naturens lagar inte skall vara möjligt att köra med ett motordrivet fordon och att vid fastkörning kunna ta sig loss trots att det ser fullständigt hopplöst ut, säger Morgan och tillägger att fyrhjulingens konstruktion gör att den är förhållandevis skonsam mot naturen. Den ger en friluftsupplevelse och är ett alldeles utmärkt fordon för rörelsehindrade personer som med fyrhjulingens hjälp kan ta sig till platser dit de annars aldrig skulle kunna komma. Givetvis finns rigorösa bestämmelser om var man får köra. I princip är det terrängkörningslagen som gäller. Men givetvis handlar det även om gemenskap där fyrhjulingsfrälsta kan samlas och utbyta erfarenheter och ha kul, säger Morgan som själv äger en Massey Ferguson 500 som lämpar sig främst för skogsbruk men som med avkopplad timmervagn och med gasen i botten kan dra iväg rejält. Även en sport för barn Fyrhjulingarna tillverkas i olika former från små exemplar avsedda för barn till extrema racermaskiner för folk med stor plånbok. Just nu planerar klubben en stor träff den 7-10 juni då invånarna i Torsåker och Hofors kommer att få stifta närmare bekantskap med begreppet fyrhjuling. Man räknar med c:a 300 deltagande ekipage och det har redan kommit förfrågningar ända från Skåne. Under fyra dagar i anslutning till Bessemerfesten bjuds på olika aktiviteter och höjdpunkten blir den 9 juni då man hoppas kunna köra streetrace på Torsåkersvägen vid Born. Nu försöker man få fram de tillstånd som erfordras för att avlysa Torsåkersvägen för trafik och att plocka bort två refuger för att sedan bjuda åskådarna på syner de aldrig tidigare sett på Torsåkersvägen. Då kommer det att gå undan, säger Morgan i förhoppning om att träffen ska bli en riktig folkfest. Reportage: Staffan Berglind 18 år leg. kontroll 31/3 Kings Valborgsmässoafton Skinnpajsarna Nyhet: Americanska Pizzor Öppettider Mån-Tor Fre-Lör Sön

20 20 KORPÖGAT Vägglöss, råttor och krökta ryggar Var det bättre förr? Frågan har ställts många gånger och här ger Johnny Larsson i Ålbron sin syn på saken. Många i den äldre generationen hävdar med bestämdhet att det var bättre förr. Tillåt mig att tvivla! Jag kommer väl ihåg 2:a världskriget med ransoneringar och begränsat matutbud. Jag kommer också ihåg att de arbeten som utfördes såväl inom jordbruket som andra näringsgrenar oftast var rent kroppsarbete. Några episoder som fastnat i mitt minne kommer från min uppväxt i Eltebo I slutet på 1940-talet var det några riktigt snörika vintrar. Detta var före både kommunal och statlig väghållning, varför det var bybornas ansvar att hålla byvägen farbar fram till allmän väg. Detta gjordes med hjälp av en träplog dragen av en traktor. Snörika vintrar uppstod ofta rejäla drivbildningar där terrängen var öppen. Med en träplog fanns inga möjligheter att forcera dessa drivor, varför handskottning fick tillgripas. Alla tillgängliga bybor i arbetsför ålder kallades samman för att röja upp vägen. Vi ungar hade vår givna plats längst fram på plogen för att i möjligaste mån tynga ned densamma. Även om denna uppgift mycket påminde om en rejäl snöstorm var Snöröjning Wij Torsåker det roligt och spännande. Vintern var också skogsavverkningarnas tid. Eftersom min far var bonde på ett litet ställe under några år hade jag möjlighet att följa denna syssla på nära håll. Detta var före motorsågarnas tid, varför det var timmersvans och starka armar som gällde. Ofta föregicks fällningen av meterdjup snöskottning. Det behövdes bra utrymme för sågen, så skottningen var ibland lika arbetskrävande som trädfällningen. Kvistningen utfördes med yxa, också det ett drygt arbete. Kvällsarbete Vid hemkomsten efter en hård arbetsdag i timmerskogen skulle såg och yxa ses över inför nästa dag. Jag kommer ihåg hur far satt vid köksbordet och skötte denna syssla på kvällarna. Med hjälp av ett speciellt utformat skruvstycke som fästes i bordet filades den långa timmersvansen med stor omsorg. När detta var klart vidtog den så kallade skränkningen. Detta moment utfördes med en så kallad skränktång, som var konstruerad så att varje tand i sågen fick exakt lika vinkel från bladet. Varannan tand skränktes till vänster och varannan till höger för att få ett sågsnitt där spånet följde med ut i varje drag. För mycket skränkning gjorde att sågen gick för tungt och för lite skränkning resulterade i att spånet fastnade i snittet och sågen tuggade. Det var med andra ord ett rent precisionsarbete. I dagens industrialiserade skogsbruk avverkar en processor lika mycket på en vecka som det tog för en skogsarbetare att utföra under sex månaders hårt arbete. Arbetet roligt men krävande Ett annat hårt och beundransvärt arbete var vår- och höstplöjningen. När man ser dagens stora traktorer med en plog som har en lång Grävningsarbeten utföres GrävKling Rubinen Hofors Vardag Lördag Lars Kling Övre Berg Torsåker