Positive Footprint Housing

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positive Footprint Housing"

Transkript

1 Kombinationen av forskare, studenter, näringsliv, medborgare och arbetssätt gör Housing till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt.

2 Mot en mer hållbar framtid Hållbarhetsfrågorna driver oss på Riksbyggen framåt varje dag och ger oss energi att flytta gränserna när det gäller nya, ännu mer hållbara sätt att bygga och förvalta bostäder på. Tillsammans med akademin, näringslivet, Göteborgs Stad och engagerade medborgare utvecklar vi Housing. För människa och miljö Vi på Riksbyggen har byggt bostadsområden i 75 år och har gått den långa vägen för att bli ledande inom hållbar samhällsutveckling. Under resans gång har vi samlat på oss mängder med ovärderliga erfarenheter och kunskaper. I ryggen har vi vår värdegrund och våra kärnvärden långsiktighet, trygghet, samverkan och nytänkande som vi bygger vårt arbete på. I praktiken innebär det så mycket mer än själva bostadsprojektet och vad det kommer innebära för människa och miljö i framtiden. Att vi skapar gröna hem och miljöer att bo och arbeta i. Att vi tror på det kooperativa och att vi tänker i nya banor för att göra våra bostäder, samhällen och städer mer hållbara. Housing Det är också sfrågorna som driver oss framåt varje dag och som ger oss energi att hela tiden hitta nya och ännu mer hållbara sätt att bygga och förvalta våra bostäder på. Nyfikenheten, viljan att förändra och möjligheten att verkligen kunna göra skillnad ligger som grund för Housing. Ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum. I projektet arbetar vi för att människans behov ska tillfredsställas utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Projektet är lika mycket ett kunskapslaboratorium som det är ett nationellt och internationellt demonstrationsprojekt. Därför är den hållbara ambitionen högsta möjliga när det gäller: markanvändning, djur och natur utformning, materialval och byggmetoder energiproduktion, energilagring och energianvändning trygghet, trivsel, gemenskap och samverkan med omgivningen ekonomi färdmedel och mobilitet kring boendet fastighetsförvaltning 2 footprint housing

3 Arbetsmodellen Projektets grundstenar Insikten om att ekonomisk utveckling och miljöaspekter inte kan hanteras var för sig gjorde att FN:s kommission för Miljö och Utveckling tillsatte Brundtlandkommissionen. Den utvecklade i sin rapport Vår Gemensamma Framtid begreppet hållbar utveckling. Definitionen inkluderar såväl ekonomiska som sociala, kulturella och ekologiska aspekter. Utifrån definitionen och dess underliggande förklaringar har vi skapat ett dynamiskt ramverk och samarbete över gränserna. Här har Chalmers, Göteborgs universitet, Johanneberg Science Park, SP Sveriges Tekniska sinstitut och Göteborgs Stad viktiga roller tillsammans med Riksbyggen som byggherre, bostadsutvecklare och spindel i nätet från projektering, analys- och utvärdering till bostadsproduktion och långsiktig förvaltning. Hållbart boende från ord till handling Syftet och målsättningen med Housing är att det ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk. För att säkerställa det utvecklar vi verktyg för respektive område som hjälper oss att analysera och definiera viktiga och hållbara beslut. Vi gör detta genom att finansiera forskning och stötta utbildning samtidigt som ett demonstrationsprojekt utvecklas med idéer från det tvärvetenskapliga arbetet. Vi bygger och förvaltar inte bara bostäder, bostadsområden, samhällen och städer för människan. Vi gör det för vår planet. Och för en mer hållbar framtid. Housing är ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum. I projektet arbetar vi för att människans behov ska tillfredsställas utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. footprint housing 3

4 Plattformen Det som är unikt med Housing är det tvärvetenskapliga Housing samarbetet och utbytet av nya rön, insikter, kunskaper och innovationer. Ett unikt samarbete som gör skillnad För att kunna utveckla och göra skillnad på riktigt samlar och förenar vi spetskompetenser inom respektive område. Det krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt och en dialog mellan forskning och utbildning. Här har till exempel Riksbyggen kopplat en doktorandtjänst till projektet medan Johanneberg Science Park identifierar och rekryterar rätt aktörer för projektet. Det unika med Housing är att forskare och elever följer, ger och får input i projektet. Vi skapar ett antal dialogforum där erfarenheter byts, förståelse för viktiga frågor skapas och nya idéer genereras, säger Charlotta Szczepanowski som är Hållbarhetschef på Riksbyggen. Finansiering av forskare och doktorander Projektet inleddes 2011 med att Riksbyggen finansierade forskare och doktorander från Chalmers och t arbete på Göteborgs universitet. I första fasen handlar det om seminarier, workshops, doktorandarbete och undersökningar. Institutionen för t arbete deltar i projektet för att utveckla och stödja tillämpningen av projektets sociala. I planeringsskedet innebär det att man tar fram underlag för hur en socialt hållbar planering kan genomföras, grundat i aktuell forskning och generella erfarenheter. När bostadsområdet står klart följer man upp hur det sociala livet utvecklas bland de boende. När vi gör en social konsekvensanalys handlar det först och främst om att bedöma vilka sociala konsekvenser olika insatser och åtgärder kommer att ha. Både övergripande och hur man kan utforma byggnader och kommunikationsytor för att främja sociala möten och gemenskap. Samt givetvis områdets relation till omvärlden och vad den erbjuder i form av service och kommunikationer, säger Björn Andersson, Fil Dr och lektor vid Institutionen för t arbete, Göteborgs universitet. Masterkurser i och arkitektur Chalmers masterkurs Housing Inventions ger studenterna möjlighet att integrera experimentella undersökningar i designprocessen. I kursen utvecklas frågor om bostaden och social från den lilla skalan den privata bostaden, till bostaden som en del av stadens sammanhang den stora skalan. Hur kan bostaden verka för större flexibilitet för olika hushåll under olika skeden i livet? På vilket sätt kan den mindre bostaden kompletteras med fler gemensamma utrymmen för samvaro och avkoppling? Vilka kvaliteter och vilken karaktär har ett bostadshus som ska representera det framtida urbana boendet? Anna Braide Eriksson är en av forskarna i projektet: sfrågor och forskningsresultat breddar, ifrågasätter, utvecklar och tydliggör aktuella frågor inom bostadsbyggande och bostadsdesign. Samverkan mellan forskning och utbildning kan Projektet flyttar gränserna för hur olika aktörer kan samarbeta i ett bostadsprojekt och hur dessa kan säkerställa ett hållbart resultat. Det innebär nya sätt att strategiskt arbeta med social och andra tvärsektoriella discipliner kopplat till ett byggprojekt. Väldigt kul och framförallt inspirerande att en stor del av detta arbetet görs på plats hos oss, säger Maria Ådahl, Open Arena Urban Development, Johanneberg Science Park. Fotograf Jan-Olof Yxell, Chalmers. 4 footprint housing

5 ge större förståelse för komplexa samband och ifrågasätta etablerade sanningar i ett utbildningssammanhang. Min förhoppning är att arbetsprocessen med masterstudenterna kan bereda väg och bli en öppning för bra utvecklingsarbeten för framtida bostadshus, säger Anna Braide Eriksson, Konstnärlig Lektor/Fil Dr student, Department of Architecture, Chalmers. ambition är att driva byggbranschen i en mer hållbar riktning, säger Mikael Ahlén, Marknadsområdeschef på Riksbyggen. Analys och utveckling För att definiera de mest hållbara lösningarna genomför Riksbyggen med partners en mängd analyser och utredningar. Det handlar om alltifrån att studera ekosystemtjänster, jämföra olika materials livcyklar och vilka energisystem som är mest och bäst lämpade. SP Sveriges Tekniska sinstituts roll är bland annat att analysera olika stomalternativs miljöpåverkan samt energisystem som påverkar byggnadens totala miljöbelastning. Utgångspunkten för energianalysen är att det ska bli ett plusenergihus, vilket innebär att det sett över året producerar mer energi än det förbrukar (exklusive hushållsel). I praktiken innebär det att huset förbrukar väldigt lite energi, har egen produktion av el- och/eller värmeenergi via solceller eller solfångare, samt kan lagra energi. Bostads- och stadsutvecklingsprojekt Förutom det tvärvetenskapliga samarbetet och det dynamiska utbytet av kunskaper förs hela tiden dialoger på flera olika plan. För att såväl utveckla som att implementera projektet bland partners, underleverantörer och medborgare hålls löpande informationsträffar och workshops. Samtidigt används digitala kanaler för att sprida projektet bland målgrupperna. Syftet är att alla som är intresserade av projektet ska ha möjlighet att vara med och tycka, påverka, bidra med innovativa idéer och också kunna komma med konstruktiv kritik. Något som gör Housing till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt. Årets schef 2014 Under konferensen Sustainability Day utsågs Riksbyggens Hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski till Sveriges bästa schef Housing ska bli ett internationellt föredöme för hållbar bostads- och stadsutveckling. Med vår kompetens, våra erfarenheter och vårt tvärvetenskapliga samarbete har vi möjlighet att göra skillnad och lämna positiva avtryck efter oss. Det är väldigt inspirerande eftersom projektets footprint housing 5

6 Hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv innebär att de boende har slutat Housing bidra till att systematiskt förstöra jordens naturliga kretslopp. Riksbyggens roll är att skapa alla förutsättningar för att de boende ska lyckas med det. Dags att flytta referensramarna Många tror att en byggnad räknas som hållbar bara den är miljöklassad. Men är betydligt mer komplicerat än så. Mänskligheten har mycket att lära och mycket att göra när det gäller att skapa hållbara boendemiljöer. Med Housing vill vi flytta normerna, gränserna och referensramarna för vad som är hållbart på riktigt. Vi vill skapa debatt och diskussioner på alla nivåer mellan elever, arbetskollegor, familjemedlemmar, instanser och beslutsfattare runt om i landet. Planeten ska med! är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. I verkligheten innebär det att man bor hållbart och att vi som byggare och förvaltare tillför mer än vi tar. I grund och botten handlar det om att hjälpa våra medlemmar till en hållbar livsstil och att sluta förstöra planetens naturliga kretslopp, säger Charlotta Szczepanowski, Hållbarhetschef på Riksbyggen. Naturens ekosystemtjänster Jordklotet och vi människor är beroende av naturens ekosystemtjänster som är en förutsättning för vår överlevnad. Två tredjedelar av jordens ekosystemtjänster är idag hotade på grund av för stora uttag av både förnybart och icke förnybart naturkapital. Det har vi på Riksbyggen bestämt oss för att inte bidra till. Från och med nu värderar vi all mark som ska exploateras ur ett ekosystemtjänstperspektiv. I samarbete med specialister har vi tagit fram ett unikt verktyg som gör att vi kan identifiera en potentiell marks ekosystemtjänstvärde. Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster När man exploaterar ett område och gör plats för hus, vägar och människor är man inne i naturens ekosystemtjänster och rotar. Det innebär att livsviktiga organismer och värden riskerar att gå förlorade. Med vårt verktyg kan vi identifiera vad vi kan och ska göra för att bevara och t o m öka områdets ekosystemtjänstvärde. 6 footprint housing

7 Exempel på aktiviteter som vi gör för att bevara och addera ekosystemtjänster Återplantering av träd Anlägga vattengenomsläppliga markytor för rening och fördröjning av dag- och regnvatten. Bevara och återplantera lövträd, buskar och blommor som är viktiga för insekter, fåglar och andra pollinerare. Bevara gröna korridorer så att arter kan förflytta sig. Livscykelanalys (LCA) LCA ger oss en helhetsbild på hur stor ett bostadsprojekts totala miljöpåverkan är under sin livscykel. Det kan handla om allt ifrån råvaruutvinning, tillverkningsprocesser och användning till avfallshantering, transporter och energiåtgång. I arbetet fokuserar Riksbyggen tillsammans med SP främst på koldioxidberäkningar i materialproduktionsfasen. Här jämförs alltifrån betongens och trämaterialets klimatbelastning vid produktion till betongens förmåga att karbonatisera med trämaterialets kapacitet att lagra koldioxid. Guldcertifierat enligt Miljöbyggnad Riksbyggen använder Sweden Green Building Councils certifieringssystem Miljöbyggnad. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och ger ett kvitto på nybyggnationers kvalitet när det gäller energi, inomhusmiljö och material. Certifieringsnivåerna är klassade och betygsatta som Brons, Silver och Guld. I Housing-projekten arbetar vi med många fler skriterier än vad som används inom Miljöbyggnad. Vi planerar för Guld men nyttjar även kriterier från andra sklassningssystem och våra egna höga krav. En av projektets workshops handlar om boende utan egen bil och vad det ska finnas för alternativa transportlösningar. Här kan det handla om alltifrån bil- och elcykelpooler till hur bokningssystemet, kostnaderna och betalningslösningarna ska se ut, säger Mats Nilstad som är Föreningssamordnare på Riksbyggen. Vi är väldigt självkritiska i allt vi gör och hur våra beslut påverkar miljön. Samtidigt har vi med oss samhällets krav på energieffektivitet och funktionalitet. Riksbyggen är ISO certifierade men vi vill mycket mer än så. Vår ambition är att leda utvecklingen varför vi ofta ligger långt före och under rådande normer, avslutar Charlotta Szczepanowski. footprint housing 7

8 För oss på Riksbyggen står ekonomisk för ekonomisk tillväxt som inte Housing sker på bekostnad av människor och miljö. Något som vi har med oss i vår kooperativa värdegrund och något vi hela tiden fortsätter att utveckla. a konsekvenser Begreppet ekonomisk handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Synsättet och innebörden av det är djupt rotade i våra värderingar som kooperativ och som modern bostadsrättsföreningsutvecklare. Ordet samverkan är inte bara en gemensam nämnare i Housing. Det är också det fundamentala i Riksbyggens verksamhet och filosofi. Tillsammans har vi möjlighet att utveckla den ekonomiska en. Verktyg som styr upp ekonomin Med en tydlig strategi, samarbete med Göteborgs universitet och Handelshögskolan samt ett utvecklat verktyg vill vi vara med och förbättra den ekonomiska en. Till exempel handlar det om att bygga för att säkerställa bostadsrättsföreningens värde över tid. Att material och konstruktioner är valda utifrån livslängd och behov av underhåll. Där vi sätter av tillräckligt med medel i våra föreningar för att kunna utföra underhåll även i ansträngda tider. Här ser vi också en stor potential och kollektiv vinning i lite mindre lägenheter till förmån för fler och större gemensamma ytor. Möjlighet att låna och dela verktyg med varandra. Bilda bil- och elcykelpooler samt att till exempel införa system för elproduktion. Att man helt enkelt delar mer med varandra inom föreningen för att minska såväl egna som föreningens investeringar och underhållskostnader. Något som gör att den ekonomiska en utvecklas och stärks för de boende. Men det handlar också om att bygga så att avgiften blir rimlig över tid och att värdet på insatsen kan tryggas. Liksom att sätta en snävare och mer hållbar nivå när det gäller amorteringstider. Och inte minst se över och utveckla rutinerna för ekonomisk förvaltning, avtal, budgetar, prognoser etc. Ett av våra bidrag i projektet handlar om att hitta lösningar för att få in unga på bostadsmarknaden. Vi utreder möjligheten att bygga ett antal lägenheter ultrakompakta men tillgängliga samt upplåta dessa i alternativ upplåtelseform. Vi tror även att detta kan bidra till att minska segregationen i samhället, säger Anders C Johansson, ansvarig projektledare på Riksbyggen. Livscykelkostnadsanalyser (LCC) För att minimera livscykelkostnaden i Housing genomför vi Livscykelkostnadsanalyser. Resultatet gör att vi kan jämföra och utvärdera kostnader och intäkter för olika system, material och produkter sett över deras livslängder. Något som blir extra tydligt när vi exempelvis studerar alternativa lösningar för energi, uppvärmning och ventilation. 8 footprint housing

9 Housing Med socialt hållbara bostadsrättsföreningar menar vi på Riksbyggen att Housing man som boende ska kunna vara med och påverka, skapa gemensam nytta, samverka med omgivningen och vara med i utvecklingen av samhället. Definitionen av social När man pratar om social pratar man om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. För att utveckla och definiera vad social är i en bostadsrättsförening fick Björn Andersson, lektor på Göteborgs universitet, i uppdrag att utvärdera och skriva en rapport om vad social är. Liksom att följa och utvärdera dialogprocessen med omgivningen. Vi har också anordnat olika seminarier och workshops för ledningen, föreningssamordnare och miljösamordnare från Riksbyggen för att definiera vår bild av social. Arbetet har resulterat i fyra punkter som vi sammanfattar kort här: 1. Möjlighet att påverka Vi bistår med stöd som hjälper bostadsrättsföreningen att tillsammans ta fram en verksamhetsplan. 2. Skapa gemensam nytta t främjande mötesplatser och gemensamhetslokaler för olika tillfällen och former av aktiviteter. Här ska det till exempel också finnas möjlighet att dela/byta saker med varandra. 3. Samverka med omgivningen Att interagera med omgivningen och byta erfarenheter med andra bostadsrättsföreningar är viktigt för den sociala en. Liksom att miljön runt föreningen är inbjudande och trygg. 4. Utveckla samhället Handlar framförallt om grundvärderingar, mångfald och ett utvecklingsarbete som bidrar till hållbart samhälle. Här är alla välkomna oavsett demografi, ekonomi, inkomst, utbildning, ålder, sysselsättning och etnisk bakgrund. Nytt verktyg för social Precis som för den miljömässiga och ekonomiska en utvecklar vi ett verktyg som säkerställer det aktuella bostadsområdets sociala. Det kan handla om att samla relevanta frågor och indikatorer för att sedan använda dessa strukturerat i såväl planeringen som i bostadsrättsföreningens vardag och löpande verksamhet. En intressant fråga som vi håller på att utreda är om och hur vi kan hjälpa ungas inträde på bostadsmarknaden med ultrakompakta lägenheter. Gemensamma ytor för sociala möten Gemensamma ytor är viktiga både för att skapa förutsättningar för sociala möten och för att människor ska ha något kollektivt att ta hand om. Det finns dock ingen automatik i detta. Gemensamma ytor kan också användas för exkluderande aktiviteter eller så kan de, om de blir tomma och inte används, fungera som symboler för att det finns en låg grad av social aktivitet och sammanhållning i ett område. Gemensamma ytor måste alltså ofta kombineras med organiserade insatser för att fungera socialt, säger Björn Andersson, Fil Dr och lektor vid Institutionen för t arbete, Göteborgs universitet. Daglig och långsiktig förvaltning När våra konkurrenter säljer och lämnar över sina lägenheter till de boende fortsätter vi med den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Förvaltningsarbetet börjar redan vid ritbordet för att skapa förutsättningar för en långsiktigt lättskött och kostnadseffektiv förvaltning. Vi har alltid som målsättning att jobba smartare och hitta lösningar som underlättar livet i våra bostadsrättsföreningar. Det kan handla om små saker i vardagen till större frågor som är avgörande för föreningens, säger Mats Nilstad som är Föreningssamordnare. Trygghet lyfts ofta fram som centralt i social. Begreppet betecknar att man känner tillit, tillhörighet och handlingsfrihet i relation till såväl sin sociala som sin fysiska omgivning. footprint housing 9

10 Kompromisslös arkitektur Arkitektens roll är att förvalta Housings plattform och gestalta bostadsrättsföreningen utifrån det aktuella projektets definierade sramar. Hållbart arkitektoniskt ramverk Hållbar arkitektur är fysiskt beständig men måste framförallt vara tillåtande för ändrade behov över tid. Generella rum kan ofta kallas beständiga eftersom de kan fyllas med olika sorters verksamhet men samtidigt behålla sina generella arkitektoniska kvalitéer som rymd, ljusinfall och användbarhet. Housings process leder till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart ramverk för arkitekten i respektive projekt. Christer Malmström och Andreas Norrman är arkitekter på Malmström Edström i Göteborg: utgångspunkter och förutsättningar i projektet. Med tidiga simuleringar och beräkningar kan vi dessutom optimera form och teknik på bästa och mest hållbara sätt. Interiört strävar vi efter flexibla lösningar som gör att man kan spara plats och använda samma yta i bostaden till många olika ändamål. Detta gör bostaden mer yteffektiv och vi kan uppnå samma boendekvalitéer till lägre kostnad och med lägre energiförbrukning. Housing innebär att vi får tillgång till en stor mängd kunskap från många olika håll och som belyser frågeställningar från många olika vinklar. Detta ser jag som en stort stöd för våra val av form, lösningar, material etc. Housing blir också en slags vision för det enskilda projektet som man kan gå tillbaka till och stämma av emot. Man skulle kunna kalla det en form av kvalitetssäkring för sfrågor, säger Andreas Norrman som är ansvarig arkitekt för det första Housing-projektet. Rummen mellan husen Den omkringliggande miljön angränsar till staden och tanken är att denna alltid ska vara så öppen som möjligt. Inte minst för att vinna social acceptans och att kunna erbjuda många att vara en del av Housings trygghet och gemenskap. Men alla projekt har sina unika sätt att integrera sig i staden och de boendes vardag. För att minimera projektets miljöpåverkan planerar och förbereder vi för ett boende utan egen bil. Lösningar på mobilitet i form av elfordonspooler samt möjlighet till distansarbete utreds inom projektet. Hållbara material och materialval Housing använder den senaste kunskapen inom utformning, energianvändning, materialval och byggmetoder. För att spara energi, pengar och miljö integrerar vi mycket teknik och innovationer i fasader och på tak som till exempel solfångare, solceller, tätare klimatskal, tjockare isolering i väggarna, kvalitetsfönster och ventilation med energiåtervinning. Ju mer energi vi kan producera och lagra lokalt ju mer hållbart blir projektet. Mycket handlar om att studera byggmaterial från ax till limpa, säger Anders C Johansson på Riksbyggen. t främjande utrymmen För att främja den sociala en erbjuder vi ett flertal innovativa lösningar som ska stimulera mötet mellan människor och samtidigt skapa hållbara synergier. Aktivitetshus i form av växthus, stora cykelgarage med verkstad, återanvändningsrum där man kan träffas och byta saker, leveransrum för varuleveranser som mat, post och sällanköpvaror för att nämna några exempel. Interiöra och exteriöra lösningar När byggnaden skall vara ett plusenergihus och producera mer energi än vad den förbrukar i drift måste också byggnadens form och gestaltning anpassas för att stödja det. Därför planerar vi tidigt var fönstren skall placeras, definierar den omslutande fasadarean och ser till att olika tekniklösningar blir 10 footprint housing För att undvika avtryck i naturen anpassar vi byggnadens konstruktion efter tomtens topografi och definierade ekosystemtjänstvärden.

11 Pilotprojektet i Göteborg Riksbyggens bostadsrättsförening Viva byggs i grönområdet nedanför Dr Allards gata i Guldheden, Göteborg. Projektet är ett kunskapslaboratorium och demonstrationsprojekt i storformat. Brf Viva länge leve framtiden et brf Viva har skapats av Riksbyggen tillsammans med forskare, akademin och spetskompetenser inom miljömässig, social och ekonomisk. För medvetna människor som vill leva innovativt hållbart nära centrum och kommunikationer. Här bor man i grönområdet mellan Dr Allards gata i Guldheden och Chalmers. En stor utmaning har varit att ge brf Viva ett intryck och en karaktär som speglar både Housings höga ambition och husens egen identitet. Utifrån sramarna har vi bland mycket annat fokuserat på ekosystemtjänsterna, rummen mellan husen, material, produktion och energismarta lösningar. Ekosystemtjänster och landskap I brf Vivas bostadsområde planerar vi bland annat att kompensera med växthus, gröna tak och gröna fasader som dels bidrar till vattenreglering och odlingsbar mark, samt dels att koldioxid kan bindas. Vi bevarar så mycket vegetation som möjligt och återplanterar även växtlighet. Här kommer också fågellivet att få anpassade fågelholkar och fågeltorn. Förutom nya stråk får tomten naturliga mötesplatser som bidrar till rekreation och estetiska värden. Gångvägar och uteplatser på gårdarna är varsamt anpassade till terrängen. I den brantare terrängen blir platserna och gångvägarna till svävande trampoliner, spångar och trappor. Allt för att göra så lite avtryck som möjligt på naturen, säger Sabina Richter som är ansvarig landskapsarkitekt från 02Landskap. Energihus som går plus Projektet ska ge mer än det tar och säkerställa att brf Vivas avtryck blir positivt. Det handlar om alltifrån energiproduktion, miljö och energianvändning till arkitektur, materialval och byggmetoder. Men också om förvaltning, boende utan egen bil och samverkan mellan människor. Fokus för oss är kopplingen mellan husets och den omkringliggande stadens energisystem samt husets energibehov. Utmaningen ligger i att skapa en helhetslösning som är optimal utifrån husets och stadens energisystem. Här laborerar alla aktörer tillsammans för att hitta de mest optimala energilösningarna för olika årstider och tider på dygnet, säger Eva Gillander, Utvecklingschef, Göteborg Energi. Visualisering av hur brf Viva kan komma att se ut. footprint housing 11

12 Samarbetspartners Avslutningsvis vill vi tacka våra samarbetspartners som gör Housing möjligt. Ingen kan göra allt. Men tillsammans gör vi verkligen skillnad! FÖR MER INFORMATION, DOKUMENTATION OCH PUBLIKATIONER SOM RÖR POSITIVE FOOTPRINT HOUSING, KONTAKTA: Michael Ekberg Regionchef Riksbyggen Charlotta Szczepanowski Hållbarhetschef Riksbyggen Mikael Ahlén Marknadsområdeschef Riksbyggen Anders Johansson Projektutvecklare Riksbyggen

Länge leve framtiden. Positive Footprint Housing

Länge leve framtiden. Positive Footprint Housing Länge leve framtiden Brf Viva ett boende som gör skillnad på riktigt. Upplev utsikten, grönskan, centrum och alla plus med att bo på Dr Allards gata i Guldheden. Positive Footprint Housing Välkommen till

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

RubberShell Självhäftande gummiduk

RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Ny teknologi för snabbare, enklare och säkrare tätning av byggnader. RubberShell är en nyutvecklad, kraftfull och självhäftande gummiduk i EPDM för byggnaders

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Projektet är en del av Positive Footprint Housing, ett forsknings projekt i samarbete mellan. KVs konstskola, 1987 Förberedande konstskola Stockholm

Projektet är en del av Positive Footprint Housing, ett forsknings projekt i samarbete mellan. KVs konstskola, 1987 Förberedande konstskola Stockholm Curriculum Vitae cv.06.13 Anna Braide Eriksson Utbildning Universitet Chalmers Tekniska Högskola, 2012- PhD-student Institutionen för arkitektur, Licentiatarbete med inriktning på bostadsutformning. Projektet

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

NYA HOVÅS. Primo PROJEKT: PRIMO I NYA HOVÅS

NYA HOVÅS. Primo PROJEKT: PRIMO I NYA HOVÅS NYA HOVÅS Primo PROJEKT: PRIMO I NYA HOVÅS ADRESS: BJÖRKLUNDAVÄGEN BYGGSTART: VÅREN 2015 INGEN JOBBAR SOM DU Primo är inte bara en naturlig entré till det expansiva området Nya Hovås. Det är en byggnad

Läs mer

Byggherredialog i Fullriggaren

Byggherredialog i Fullriggaren Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo är ett koncept för modernt kollektivboende framtaget av Järntorget och Arkitekter. Den 17 juni presenterades ett första förslag

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Ett grönt, enkelt och smart liv i ekostaden GREENHOUSE AUGUSTENBORG

Ett grönt, enkelt och smart liv i ekostaden GREENHOUSE AUGUSTENBORG Ett grönt, enkelt och smart liv i ekostaden GREENHOUSE AUGUSTENBORG Greenhouse är mycket mer än bara ett boende. En verklig dröm för dig som värnar om miljön och ett gott liv. Här är det lätt att göra

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Medlem i bostadsrättsföreningen

Medlem i bostadsrättsföreningen Medlem i bostadsrättsföreningen Vad har du som boende ansvar för och vad ska föreningen ta hand om? Vad sker på en stämma och vem kan väljas in i styrelsen? I den här skriften får du svar på de här och

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Löfte 1: Vi ska leda företaget

Löfte 1: Vi ska leda företaget Planeten ska med Löfte 1: Vi ska leda företaget Vi utvecklar och driver företaget så att vi är ledande och den tydligast lysande stjärnan inom hållbara boendemiljöer. Vi arbetar fokuserat med att utveckla

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Bakgrund Renoveringsbehov i befintliga byggnader. Minska energianvändningen för att

Läs mer

Gå med + www.plushuset.com

Gå med + www.plushuset.com Gå med + Tanken med Plushuset är ganska enkel. Du som hyr kontor här ska alltid få lite extra i form av service, valmöjligheter och lägre hyra. Första inflyttning är planerad att ske vid årsskiftet 2015/16.

Läs mer

Cirkulär ekonomi från vision till verktyg Cirkulära byggnader Cirkulär energi

Cirkulär ekonomi från vision till verktyg Cirkulära byggnader Cirkulär energi Cirkulär ekonomi från vision till verktyg Cirkulära byggnader Cirkulär energi 2015-04-14 Anders Hollinder Energistrateg - SBF Cirkulär ekonomi från vision till verktyg Uppsala s stadutveckling skapar många

Läs mer

FLORENS-DEKLARATIONEN

FLORENS-DEKLARATIONEN FLORENS-DEKLARATIONEN Internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap. Antagen av ICOMOS i december 1982 INLEDNING ICOMOS-IFLA:s Internationella

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

färgkarta för upplevelserika miljöer

färgkarta för upplevelserika miljöer färgkarta för upplevelserika miljöer mästare på måleri Allerby Måleri AB skapar trivsamma miljöer för stat, kommun, fastighetsägare, byggare och förvaltare i Göteborg sedan 1987. Vi ser till helheten och

Läs mer

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Lingonets styrelse 2014-11-12 Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Genom att fastställa en verksamhetsplan för tre år, 2015-2017ff, vill styrelsen förbättra förutsättningarna

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering 2015 Alingsåshem Vårt uppdrag AB Alingsåshem är helägt av Alingsås kommun I vårt ägardirektiv står det: Alingsåshems

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur.

Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. SWECO ARCHITECTS Thomas Greindl, arkitekt, dipl. ing. Passivhusmanagement EU-Certifierad passivhusarkitekt, PHI Livscykelanalyser (LCA) Miljöcertifieringar

Läs mer

MÅNGA KAN LOVA LÅG ENERGIFÖRBRUKNING. VI LOVAR LÄGRE. Glädjande låg energiförbrukning

MÅNGA KAN LOVA LÅG ENERGIFÖRBRUKNING. VI LOVAR LÄGRE. Glädjande låg energiförbrukning MÅNGA KAN LOVA LÅG ENERGIFÖRBRUKNING. VI LOVAR LÄGRE. DET HANDLAR INTE BARA OM ATT VÄLJA ETT HUS. Det handlar om att bygga ett liv. Någonstans där ni ska leva, andas, drömma. Länge. Det är därför det är

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper

Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper Miljöledningssystem Miljöutredning Jenny Forshufvud 2011-02-09 för Matematiska Fastställd av prefekt: vetenskaper Bo Johansson 2011-02-09 Utgåva 1.0 Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer