Positive Footprint Housing

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positive Footprint Housing"

Transkript

1 Kombinationen av forskare, studenter, näringsliv, medborgare och arbetssätt gör Housing till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt.

2 Mot en mer hållbar framtid Hållbarhetsfrågorna driver oss på Riksbyggen framåt varje dag och ger oss energi att flytta gränserna när det gäller nya, ännu mer hållbara sätt att bygga och förvalta bostäder på. Tillsammans med akademin, näringslivet, Göteborgs Stad och engagerade medborgare utvecklar vi Housing. För människa och miljö Vi på Riksbyggen har byggt bostadsområden i 75 år och har gått den långa vägen för att bli ledande inom hållbar samhällsutveckling. Under resans gång har vi samlat på oss mängder med ovärderliga erfarenheter och kunskaper. I ryggen har vi vår värdegrund och våra kärnvärden långsiktighet, trygghet, samverkan och nytänkande som vi bygger vårt arbete på. I praktiken innebär det så mycket mer än själva bostadsprojektet och vad det kommer innebära för människa och miljö i framtiden. Att vi skapar gröna hem och miljöer att bo och arbeta i. Att vi tror på det kooperativa och att vi tänker i nya banor för att göra våra bostäder, samhällen och städer mer hållbara. Housing Det är också sfrågorna som driver oss framåt varje dag och som ger oss energi att hela tiden hitta nya och ännu mer hållbara sätt att bygga och förvalta våra bostäder på. Nyfikenheten, viljan att förändra och möjligheten att verkligen kunna göra skillnad ligger som grund för Housing. Ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum. I projektet arbetar vi för att människans behov ska tillfredsställas utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Projektet är lika mycket ett kunskapslaboratorium som det är ett nationellt och internationellt demonstrationsprojekt. Därför är den hållbara ambitionen högsta möjliga när det gäller: markanvändning, djur och natur utformning, materialval och byggmetoder energiproduktion, energilagring och energianvändning trygghet, trivsel, gemenskap och samverkan med omgivningen ekonomi färdmedel och mobilitet kring boendet fastighetsförvaltning 2 footprint housing

3 Arbetsmodellen Projektets grundstenar Insikten om att ekonomisk utveckling och miljöaspekter inte kan hanteras var för sig gjorde att FN:s kommission för Miljö och Utveckling tillsatte Brundtlandkommissionen. Den utvecklade i sin rapport Vår Gemensamma Framtid begreppet hållbar utveckling. Definitionen inkluderar såväl ekonomiska som sociala, kulturella och ekologiska aspekter. Utifrån definitionen och dess underliggande förklaringar har vi skapat ett dynamiskt ramverk och samarbete över gränserna. Här har Chalmers, Göteborgs universitet, Johanneberg Science Park, SP Sveriges Tekniska sinstitut och Göteborgs Stad viktiga roller tillsammans med Riksbyggen som byggherre, bostadsutvecklare och spindel i nätet från projektering, analys- och utvärdering till bostadsproduktion och långsiktig förvaltning. Hållbart boende från ord till handling Syftet och målsättningen med Housing är att det ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk. För att säkerställa det utvecklar vi verktyg för respektive område som hjälper oss att analysera och definiera viktiga och hållbara beslut. Vi gör detta genom att finansiera forskning och stötta utbildning samtidigt som ett demonstrationsprojekt utvecklas med idéer från det tvärvetenskapliga arbetet. Vi bygger och förvaltar inte bara bostäder, bostadsområden, samhällen och städer för människan. Vi gör det för vår planet. Och för en mer hållbar framtid. Housing är ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum. I projektet arbetar vi för att människans behov ska tillfredsställas utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. footprint housing 3

4 Plattformen Det som är unikt med Housing är det tvärvetenskapliga Housing samarbetet och utbytet av nya rön, insikter, kunskaper och innovationer. Ett unikt samarbete som gör skillnad För att kunna utveckla och göra skillnad på riktigt samlar och förenar vi spetskompetenser inom respektive område. Det krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt och en dialog mellan forskning och utbildning. Här har till exempel Riksbyggen kopplat en doktorandtjänst till projektet medan Johanneberg Science Park identifierar och rekryterar rätt aktörer för projektet. Det unika med Housing är att forskare och elever följer, ger och får input i projektet. Vi skapar ett antal dialogforum där erfarenheter byts, förståelse för viktiga frågor skapas och nya idéer genereras, säger Charlotta Szczepanowski som är Hållbarhetschef på Riksbyggen. Finansiering av forskare och doktorander Projektet inleddes 2011 med att Riksbyggen finansierade forskare och doktorander från Chalmers och t arbete på Göteborgs universitet. I första fasen handlar det om seminarier, workshops, doktorandarbete och undersökningar. Institutionen för t arbete deltar i projektet för att utveckla och stödja tillämpningen av projektets sociala. I planeringsskedet innebär det att man tar fram underlag för hur en socialt hållbar planering kan genomföras, grundat i aktuell forskning och generella erfarenheter. När bostadsområdet står klart följer man upp hur det sociala livet utvecklas bland de boende. När vi gör en social konsekvensanalys handlar det först och främst om att bedöma vilka sociala konsekvenser olika insatser och åtgärder kommer att ha. Både övergripande och hur man kan utforma byggnader och kommunikationsytor för att främja sociala möten och gemenskap. Samt givetvis områdets relation till omvärlden och vad den erbjuder i form av service och kommunikationer, säger Björn Andersson, Fil Dr och lektor vid Institutionen för t arbete, Göteborgs universitet. Masterkurser i och arkitektur Chalmers masterkurs Housing Inventions ger studenterna möjlighet att integrera experimentella undersökningar i designprocessen. I kursen utvecklas frågor om bostaden och social från den lilla skalan den privata bostaden, till bostaden som en del av stadens sammanhang den stora skalan. Hur kan bostaden verka för större flexibilitet för olika hushåll under olika skeden i livet? På vilket sätt kan den mindre bostaden kompletteras med fler gemensamma utrymmen för samvaro och avkoppling? Vilka kvaliteter och vilken karaktär har ett bostadshus som ska representera det framtida urbana boendet? Anna Braide Eriksson är en av forskarna i projektet: sfrågor och forskningsresultat breddar, ifrågasätter, utvecklar och tydliggör aktuella frågor inom bostadsbyggande och bostadsdesign. Samverkan mellan forskning och utbildning kan Projektet flyttar gränserna för hur olika aktörer kan samarbeta i ett bostadsprojekt och hur dessa kan säkerställa ett hållbart resultat. Det innebär nya sätt att strategiskt arbeta med social och andra tvärsektoriella discipliner kopplat till ett byggprojekt. Väldigt kul och framförallt inspirerande att en stor del av detta arbetet görs på plats hos oss, säger Maria Ådahl, Open Arena Urban Development, Johanneberg Science Park. Fotograf Jan-Olof Yxell, Chalmers. 4 footprint housing

5 ge större förståelse för komplexa samband och ifrågasätta etablerade sanningar i ett utbildningssammanhang. Min förhoppning är att arbetsprocessen med masterstudenterna kan bereda väg och bli en öppning för bra utvecklingsarbeten för framtida bostadshus, säger Anna Braide Eriksson, Konstnärlig Lektor/Fil Dr student, Department of Architecture, Chalmers. ambition är att driva byggbranschen i en mer hållbar riktning, säger Mikael Ahlén, Marknadsområdeschef på Riksbyggen. Analys och utveckling För att definiera de mest hållbara lösningarna genomför Riksbyggen med partners en mängd analyser och utredningar. Det handlar om alltifrån att studera ekosystemtjänster, jämföra olika materials livcyklar och vilka energisystem som är mest och bäst lämpade. SP Sveriges Tekniska sinstituts roll är bland annat att analysera olika stomalternativs miljöpåverkan samt energisystem som påverkar byggnadens totala miljöbelastning. Utgångspunkten för energianalysen är att det ska bli ett plusenergihus, vilket innebär att det sett över året producerar mer energi än det förbrukar (exklusive hushållsel). I praktiken innebär det att huset förbrukar väldigt lite energi, har egen produktion av el- och/eller värmeenergi via solceller eller solfångare, samt kan lagra energi. Bostads- och stadsutvecklingsprojekt Förutom det tvärvetenskapliga samarbetet och det dynamiska utbytet av kunskaper förs hela tiden dialoger på flera olika plan. För att såväl utveckla som att implementera projektet bland partners, underleverantörer och medborgare hålls löpande informationsträffar och workshops. Samtidigt används digitala kanaler för att sprida projektet bland målgrupperna. Syftet är att alla som är intresserade av projektet ska ha möjlighet att vara med och tycka, påverka, bidra med innovativa idéer och också kunna komma med konstruktiv kritik. Något som gör Housing till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt. Årets schef 2014 Under konferensen Sustainability Day utsågs Riksbyggens Hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski till Sveriges bästa schef Housing ska bli ett internationellt föredöme för hållbar bostads- och stadsutveckling. Med vår kompetens, våra erfarenheter och vårt tvärvetenskapliga samarbete har vi möjlighet att göra skillnad och lämna positiva avtryck efter oss. Det är väldigt inspirerande eftersom projektets footprint housing 5

6 Hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv innebär att de boende har slutat Housing bidra till att systematiskt förstöra jordens naturliga kretslopp. Riksbyggens roll är att skapa alla förutsättningar för att de boende ska lyckas med det. Dags att flytta referensramarna Många tror att en byggnad räknas som hållbar bara den är miljöklassad. Men är betydligt mer komplicerat än så. Mänskligheten har mycket att lära och mycket att göra när det gäller att skapa hållbara boendemiljöer. Med Housing vill vi flytta normerna, gränserna och referensramarna för vad som är hållbart på riktigt. Vi vill skapa debatt och diskussioner på alla nivåer mellan elever, arbetskollegor, familjemedlemmar, instanser och beslutsfattare runt om i landet. Planeten ska med! är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. I verkligheten innebär det att man bor hållbart och att vi som byggare och förvaltare tillför mer än vi tar. I grund och botten handlar det om att hjälpa våra medlemmar till en hållbar livsstil och att sluta förstöra planetens naturliga kretslopp, säger Charlotta Szczepanowski, Hållbarhetschef på Riksbyggen. Naturens ekosystemtjänster Jordklotet och vi människor är beroende av naturens ekosystemtjänster som är en förutsättning för vår överlevnad. Två tredjedelar av jordens ekosystemtjänster är idag hotade på grund av för stora uttag av både förnybart och icke förnybart naturkapital. Det har vi på Riksbyggen bestämt oss för att inte bidra till. Från och med nu värderar vi all mark som ska exploateras ur ett ekosystemtjänstperspektiv. I samarbete med specialister har vi tagit fram ett unikt verktyg som gör att vi kan identifiera en potentiell marks ekosystemtjänstvärde. Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster När man exploaterar ett område och gör plats för hus, vägar och människor är man inne i naturens ekosystemtjänster och rotar. Det innebär att livsviktiga organismer och värden riskerar att gå förlorade. Med vårt verktyg kan vi identifiera vad vi kan och ska göra för att bevara och t o m öka områdets ekosystemtjänstvärde. 6 footprint housing

7 Exempel på aktiviteter som vi gör för att bevara och addera ekosystemtjänster Återplantering av träd Anlägga vattengenomsläppliga markytor för rening och fördröjning av dag- och regnvatten. Bevara och återplantera lövträd, buskar och blommor som är viktiga för insekter, fåglar och andra pollinerare. Bevara gröna korridorer så att arter kan förflytta sig. Livscykelanalys (LCA) LCA ger oss en helhetsbild på hur stor ett bostadsprojekts totala miljöpåverkan är under sin livscykel. Det kan handla om allt ifrån råvaruutvinning, tillverkningsprocesser och användning till avfallshantering, transporter och energiåtgång. I arbetet fokuserar Riksbyggen tillsammans med SP främst på koldioxidberäkningar i materialproduktionsfasen. Här jämförs alltifrån betongens och trämaterialets klimatbelastning vid produktion till betongens förmåga att karbonatisera med trämaterialets kapacitet att lagra koldioxid. Guldcertifierat enligt Miljöbyggnad Riksbyggen använder Sweden Green Building Councils certifieringssystem Miljöbyggnad. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och ger ett kvitto på nybyggnationers kvalitet när det gäller energi, inomhusmiljö och material. Certifieringsnivåerna är klassade och betygsatta som Brons, Silver och Guld. I Housing-projekten arbetar vi med många fler skriterier än vad som används inom Miljöbyggnad. Vi planerar för Guld men nyttjar även kriterier från andra sklassningssystem och våra egna höga krav. En av projektets workshops handlar om boende utan egen bil och vad det ska finnas för alternativa transportlösningar. Här kan det handla om alltifrån bil- och elcykelpooler till hur bokningssystemet, kostnaderna och betalningslösningarna ska se ut, säger Mats Nilstad som är Föreningssamordnare på Riksbyggen. Vi är väldigt självkritiska i allt vi gör och hur våra beslut påverkar miljön. Samtidigt har vi med oss samhällets krav på energieffektivitet och funktionalitet. Riksbyggen är ISO certifierade men vi vill mycket mer än så. Vår ambition är att leda utvecklingen varför vi ofta ligger långt före och under rådande normer, avslutar Charlotta Szczepanowski. footprint housing 7

8 För oss på Riksbyggen står ekonomisk för ekonomisk tillväxt som inte Housing sker på bekostnad av människor och miljö. Något som vi har med oss i vår kooperativa värdegrund och något vi hela tiden fortsätter att utveckla. a konsekvenser Begreppet ekonomisk handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Synsättet och innebörden av det är djupt rotade i våra värderingar som kooperativ och som modern bostadsrättsföreningsutvecklare. Ordet samverkan är inte bara en gemensam nämnare i Housing. Det är också det fundamentala i Riksbyggens verksamhet och filosofi. Tillsammans har vi möjlighet att utveckla den ekonomiska en. Verktyg som styr upp ekonomin Med en tydlig strategi, samarbete med Göteborgs universitet och Handelshögskolan samt ett utvecklat verktyg vill vi vara med och förbättra den ekonomiska en. Till exempel handlar det om att bygga för att säkerställa bostadsrättsföreningens värde över tid. Att material och konstruktioner är valda utifrån livslängd och behov av underhåll. Där vi sätter av tillräckligt med medel i våra föreningar för att kunna utföra underhåll även i ansträngda tider. Här ser vi också en stor potential och kollektiv vinning i lite mindre lägenheter till förmån för fler och större gemensamma ytor. Möjlighet att låna och dela verktyg med varandra. Bilda bil- och elcykelpooler samt att till exempel införa system för elproduktion. Att man helt enkelt delar mer med varandra inom föreningen för att minska såväl egna som föreningens investeringar och underhållskostnader. Något som gör att den ekonomiska en utvecklas och stärks för de boende. Men det handlar också om att bygga så att avgiften blir rimlig över tid och att värdet på insatsen kan tryggas. Liksom att sätta en snävare och mer hållbar nivå när det gäller amorteringstider. Och inte minst se över och utveckla rutinerna för ekonomisk förvaltning, avtal, budgetar, prognoser etc. Ett av våra bidrag i projektet handlar om att hitta lösningar för att få in unga på bostadsmarknaden. Vi utreder möjligheten att bygga ett antal lägenheter ultrakompakta men tillgängliga samt upplåta dessa i alternativ upplåtelseform. Vi tror även att detta kan bidra till att minska segregationen i samhället, säger Anders C Johansson, ansvarig projektledare på Riksbyggen. Livscykelkostnadsanalyser (LCC) För att minimera livscykelkostnaden i Housing genomför vi Livscykelkostnadsanalyser. Resultatet gör att vi kan jämföra och utvärdera kostnader och intäkter för olika system, material och produkter sett över deras livslängder. Något som blir extra tydligt när vi exempelvis studerar alternativa lösningar för energi, uppvärmning och ventilation. 8 footprint housing

9 Housing Med socialt hållbara bostadsrättsföreningar menar vi på Riksbyggen att Housing man som boende ska kunna vara med och påverka, skapa gemensam nytta, samverka med omgivningen och vara med i utvecklingen av samhället. Definitionen av social När man pratar om social pratar man om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. För att utveckla och definiera vad social är i en bostadsrättsförening fick Björn Andersson, lektor på Göteborgs universitet, i uppdrag att utvärdera och skriva en rapport om vad social är. Liksom att följa och utvärdera dialogprocessen med omgivningen. Vi har också anordnat olika seminarier och workshops för ledningen, föreningssamordnare och miljösamordnare från Riksbyggen för att definiera vår bild av social. Arbetet har resulterat i fyra punkter som vi sammanfattar kort här: 1. Möjlighet att påverka Vi bistår med stöd som hjälper bostadsrättsföreningen att tillsammans ta fram en verksamhetsplan. 2. Skapa gemensam nytta t främjande mötesplatser och gemensamhetslokaler för olika tillfällen och former av aktiviteter. Här ska det till exempel också finnas möjlighet att dela/byta saker med varandra. 3. Samverka med omgivningen Att interagera med omgivningen och byta erfarenheter med andra bostadsrättsföreningar är viktigt för den sociala en. Liksom att miljön runt föreningen är inbjudande och trygg. 4. Utveckla samhället Handlar framförallt om grundvärderingar, mångfald och ett utvecklingsarbete som bidrar till hållbart samhälle. Här är alla välkomna oavsett demografi, ekonomi, inkomst, utbildning, ålder, sysselsättning och etnisk bakgrund. Nytt verktyg för social Precis som för den miljömässiga och ekonomiska en utvecklar vi ett verktyg som säkerställer det aktuella bostadsområdets sociala. Det kan handla om att samla relevanta frågor och indikatorer för att sedan använda dessa strukturerat i såväl planeringen som i bostadsrättsföreningens vardag och löpande verksamhet. En intressant fråga som vi håller på att utreda är om och hur vi kan hjälpa ungas inträde på bostadsmarknaden med ultrakompakta lägenheter. Gemensamma ytor för sociala möten Gemensamma ytor är viktiga både för att skapa förutsättningar för sociala möten och för att människor ska ha något kollektivt att ta hand om. Det finns dock ingen automatik i detta. Gemensamma ytor kan också användas för exkluderande aktiviteter eller så kan de, om de blir tomma och inte används, fungera som symboler för att det finns en låg grad av social aktivitet och sammanhållning i ett område. Gemensamma ytor måste alltså ofta kombineras med organiserade insatser för att fungera socialt, säger Björn Andersson, Fil Dr och lektor vid Institutionen för t arbete, Göteborgs universitet. Daglig och långsiktig förvaltning När våra konkurrenter säljer och lämnar över sina lägenheter till de boende fortsätter vi med den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Förvaltningsarbetet börjar redan vid ritbordet för att skapa förutsättningar för en långsiktigt lättskött och kostnadseffektiv förvaltning. Vi har alltid som målsättning att jobba smartare och hitta lösningar som underlättar livet i våra bostadsrättsföreningar. Det kan handla om små saker i vardagen till större frågor som är avgörande för föreningens, säger Mats Nilstad som är Föreningssamordnare. Trygghet lyfts ofta fram som centralt i social. Begreppet betecknar att man känner tillit, tillhörighet och handlingsfrihet i relation till såväl sin sociala som sin fysiska omgivning. footprint housing 9

10 Kompromisslös arkitektur Arkitektens roll är att förvalta Housings plattform och gestalta bostadsrättsföreningen utifrån det aktuella projektets definierade sramar. Hållbart arkitektoniskt ramverk Hållbar arkitektur är fysiskt beständig men måste framförallt vara tillåtande för ändrade behov över tid. Generella rum kan ofta kallas beständiga eftersom de kan fyllas med olika sorters verksamhet men samtidigt behålla sina generella arkitektoniska kvalitéer som rymd, ljusinfall och användbarhet. Housings process leder till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart ramverk för arkitekten i respektive projekt. Christer Malmström och Andreas Norrman är arkitekter på Malmström Edström i Göteborg: utgångspunkter och förutsättningar i projektet. Med tidiga simuleringar och beräkningar kan vi dessutom optimera form och teknik på bästa och mest hållbara sätt. Interiört strävar vi efter flexibla lösningar som gör att man kan spara plats och använda samma yta i bostaden till många olika ändamål. Detta gör bostaden mer yteffektiv och vi kan uppnå samma boendekvalitéer till lägre kostnad och med lägre energiförbrukning. Housing innebär att vi får tillgång till en stor mängd kunskap från många olika håll och som belyser frågeställningar från många olika vinklar. Detta ser jag som en stort stöd för våra val av form, lösningar, material etc. Housing blir också en slags vision för det enskilda projektet som man kan gå tillbaka till och stämma av emot. Man skulle kunna kalla det en form av kvalitetssäkring för sfrågor, säger Andreas Norrman som är ansvarig arkitekt för det första Housing-projektet. Rummen mellan husen Den omkringliggande miljön angränsar till staden och tanken är att denna alltid ska vara så öppen som möjligt. Inte minst för att vinna social acceptans och att kunna erbjuda många att vara en del av Housings trygghet och gemenskap. Men alla projekt har sina unika sätt att integrera sig i staden och de boendes vardag. För att minimera projektets miljöpåverkan planerar och förbereder vi för ett boende utan egen bil. Lösningar på mobilitet i form av elfordonspooler samt möjlighet till distansarbete utreds inom projektet. Hållbara material och materialval Housing använder den senaste kunskapen inom utformning, energianvändning, materialval och byggmetoder. För att spara energi, pengar och miljö integrerar vi mycket teknik och innovationer i fasader och på tak som till exempel solfångare, solceller, tätare klimatskal, tjockare isolering i väggarna, kvalitetsfönster och ventilation med energiåtervinning. Ju mer energi vi kan producera och lagra lokalt ju mer hållbart blir projektet. Mycket handlar om att studera byggmaterial från ax till limpa, säger Anders C Johansson på Riksbyggen. t främjande utrymmen För att främja den sociala en erbjuder vi ett flertal innovativa lösningar som ska stimulera mötet mellan människor och samtidigt skapa hållbara synergier. Aktivitetshus i form av växthus, stora cykelgarage med verkstad, återanvändningsrum där man kan träffas och byta saker, leveransrum för varuleveranser som mat, post och sällanköpvaror för att nämna några exempel. Interiöra och exteriöra lösningar När byggnaden skall vara ett plusenergihus och producera mer energi än vad den förbrukar i drift måste också byggnadens form och gestaltning anpassas för att stödja det. Därför planerar vi tidigt var fönstren skall placeras, definierar den omslutande fasadarean och ser till att olika tekniklösningar blir 10 footprint housing För att undvika avtryck i naturen anpassar vi byggnadens konstruktion efter tomtens topografi och definierade ekosystemtjänstvärden.

11 Pilotprojektet i Göteborg Riksbyggens bostadsrättsförening Viva byggs i grönområdet nedanför Dr Allards gata i Guldheden, Göteborg. Projektet är ett kunskapslaboratorium och demonstrationsprojekt i storformat. Brf Viva länge leve framtiden et brf Viva har skapats av Riksbyggen tillsammans med forskare, akademin och spetskompetenser inom miljömässig, social och ekonomisk. För medvetna människor som vill leva innovativt hållbart nära centrum och kommunikationer. Här bor man i grönområdet mellan Dr Allards gata i Guldheden och Chalmers. En stor utmaning har varit att ge brf Viva ett intryck och en karaktär som speglar både Housings höga ambition och husens egen identitet. Utifrån sramarna har vi bland mycket annat fokuserat på ekosystemtjänsterna, rummen mellan husen, material, produktion och energismarta lösningar. Ekosystemtjänster och landskap I brf Vivas bostadsområde planerar vi bland annat att kompensera med växthus, gröna tak och gröna fasader som dels bidrar till vattenreglering och odlingsbar mark, samt dels att koldioxid kan bindas. Vi bevarar så mycket vegetation som möjligt och återplanterar även växtlighet. Här kommer också fågellivet att få anpassade fågelholkar och fågeltorn. Förutom nya stråk får tomten naturliga mötesplatser som bidrar till rekreation och estetiska värden. Gångvägar och uteplatser på gårdarna är varsamt anpassade till terrängen. I den brantare terrängen blir platserna och gångvägarna till svävande trampoliner, spångar och trappor. Allt för att göra så lite avtryck som möjligt på naturen, säger Sabina Richter som är ansvarig landskapsarkitekt från 02Landskap. Energihus som går plus Projektet ska ge mer än det tar och säkerställa att brf Vivas avtryck blir positivt. Det handlar om alltifrån energiproduktion, miljö och energianvändning till arkitektur, materialval och byggmetoder. Men också om förvaltning, boende utan egen bil och samverkan mellan människor. Fokus för oss är kopplingen mellan husets och den omkringliggande stadens energisystem samt husets energibehov. Utmaningen ligger i att skapa en helhetslösning som är optimal utifrån husets och stadens energisystem. Här laborerar alla aktörer tillsammans för att hitta de mest optimala energilösningarna för olika årstider och tider på dygnet, säger Eva Gillander, Utvecklingschef, Göteborg Energi. Visualisering av hur brf Viva kan komma att se ut. footprint housing 11

12 Samarbetspartners Avslutningsvis vill vi tacka våra samarbetspartners som gör Housing möjligt. Ingen kan göra allt. Men tillsammans gör vi verkligen skillnad! FÖR MER INFORMATION, DOKUMENTATION OCH PUBLIKATIONER SOM RÖR POSITIVE FOOTPRINT HOUSING, KONTAKTA: Michael Ekberg Regionchef Riksbyggen Charlotta Szczepanowski Hållbarhetschef Riksbyggen Mikael Ahlén Marknadsområdeschef Riksbyggen Anders Johansson Projektutvecklare Riksbyggen

Positive Footprint Housing

Positive Footprint Housing Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen SABO Energikick 2013-11-06 Mikael Ahlén Riksbyggen ekonomisk förening Riksbyggen har sedan starten 1940 utvecklat bostadsområden

Läs mer

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen 1 Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen Kort om Riksbyggen Kooperativt företag som bildades 1940 Omsättning: 6150 mkr (2014) 2 300 anställda 28 000 bosparare

Läs mer

Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt

Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt 1 Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt Chalmers arkitektur CBA 2016-03-22 Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen Ett bostads- och forskningsprojekt

Läs mer

Med öppen data utvecklar vi Göteborg till en ännu bättre stad

Med öppen data utvecklar vi Göteborg till en ännu bättre stad Med öppen data utvecklar vi Göteborg till en ännu bättre stad Det som framför allt gör Göteborg unikt är människorna som bor här. Människor som tillsammans har möjlighet att göra staden till en ännu bättre

Läs mer

Ordförandekonferens Ystad 16 oktober

Ordförandekonferens Ystad 16 oktober Ordförandekonferens Ystad 16 oktober Agenda Presentation Vad gör Riksbyggen? Vad kan vi göra som BRF? 2 Kort presentation 1. Min roll 2. Vilken förening 1llhör jag 3. Hur länge har jag su:t i styrelsen

Läs mer

Länge leve framtiden. Positive Footprint Housing

Länge leve framtiden. Positive Footprint Housing Länge leve framtiden Brf Viva ett boende som gör skillnad på riktigt. Upplev utsikten, grönskan, centrum och alla plus med att bo på Dr Allards gata i Guldheden. Positive Footprint Housing Välkommen till

Läs mer

Johanneberg Science Park

Johanneberg Science Park Johanneberg Science Park Vi är en samverkansmiljö för idé- och kunskapsutbyten mellan akademin, näringsliv och samhällsaktörer på Chalmersområdet i centrala Göteborg. Profilområden: Samhällsbyggnad, Energi,

Läs mer

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens potential Ger exempel på vad vi kan

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Hållbarhet - Fokus social hållbarhet. Therese Berg

Hållbarhet - Fokus social hållbarhet. Therese Berg Hållbarhet - Fokus social hållbarhet Therese Berg 2016-04-21 2 3 Hållbar utveckling Tid Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS bakgrund, förutsättningar, möjligheter Denna rapport syftar till att belysa frågan om mötesplatser på Chalmers. Utifrån en generell diskussion kring vad som kännetecknar fungerande

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Ledarskap och strategier för hållbara fastigheter. Mari Broman 2014-09-18

Ledarskap och strategier för hållbara fastigheter. Mari Broman 2014-09-18 Ledarskap och strategier för hållbara fastigheter Mari Broman 2014-09-18 Det här är Riksbyggen Riksbyggen är samhällsutvecklaren för hållbara boendemiljöer med bostadsrätt Kort om Riksbyggen Grundades

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Hållbart byggande i arktiskt klimat - Utmaningarna för en byggare i nya Kiruna

Hållbart byggande i arktiskt klimat - Utmaningarna för en byggare i nya Kiruna Hållbart byggande i arktiskt klimat - Utmaningarna för en byggare i nya Kiruna Lena Furuhovde lena.furuhovde@ncc.se 2014-06-14 NCC Construction Sverige AB 1 Våra strategiska fokusområden Hållbarhet har

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Rosenlundsparken Bostadshus i park Prekvalificering för projekttävling

Rosenlundsparken Bostadshus i park Prekvalificering för projekttävling Rosenlundsparken Bostadshus i park Prekvalificering för projekttävling Sida 2 av 2 Inbjuden projekttävling om bostadshus i park TÄVLINGEN AB Stockholmshem inbjuder till prekvalificering avseende projekttävling

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Vi vill förändra världen och vi gör det genom våra hus

Vi vill förändra världen och vi gör det genom våra hus Vår vision Vi vill förändra världen och vi gör det genom våra hus ByggVesta 2016 Form Brandwork Foto Utopia sid 3, 4, Felix Gerlach sid 9, 10, 11, Brandwork sid 16, 17, Helene Bernstone sid 22, 23, 24

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träkonstruktionsteknik i samverkan med andra material Husbyggnad Brobyggnad Utomhuskonstruktioner och fasader Renovering Trä och

Läs mer

Framtidens innovativa kontor. Visionsseminarium

Framtidens innovativa kontor. Visionsseminarium Framtidens innovativa kontor Visionsseminarium 1 Översiktsbild, befintliga V-hallar kvar 14 4 Illustration: Tengbom Arkitekter Varmt välkommen till oss! Akademiska Hus och Johanneberg Science Park önskar

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Cefur & Cradle to Cradle - totalt giftfria förskolor (?) -

Cefur & Cradle to Cradle - totalt giftfria förskolor (?) - Cefur & Cradle to Cradle - totalt giftfria förskolor (?) - Varumärkesnot: Cradle to Cradle, C2C och alla varianter därav är registrerade som varumärken av McDonough Braungart Design Chemistry Inc. Charlottesville,

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Kunskap, teknik, produkter och tjänster som bidrar till ett hållbart energisystem och effektiv energianvändning i bygg- och bebyggelsesektorn

Läs mer

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Ingela Erneholm Landstingsstyrelsens fastighets- och investeringsberedning fak* EL Motion 2015:49

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12 Döbelnsgatan 20D Kommunala handikapprådet 9/12 Agenda Fakta om huset Syfte för dess uppkomst Vad som har gällt Vad som gäller idag Uppsalahems arbete för gröna hem Fakta Döbelnsgatan 20D Punkthus byggt

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 KAN TILLHÖRA LGH TYP F ELLER TYP D ENTRÉPLAN PLAN 2 PLAN 3 MÖJLIGT LÄGE FÖR LOKALER 20-80 m 2 KAN TILLSKAPAS. ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca

Läs mer

INNOVATION I STADSMILJÖ - ÄLVSTADEN SOM TESTARENA

INNOVATION I STADSMILJÖ - ÄLVSTADEN SOM TESTARENA INNOVATION I STADSMILJÖ - ÄLVSTADEN SOM TESTARENA En strategi och handlingsplan för innovation i Älvstaden Klar hösten 2015 Finansieras av Vinnova Brett samarbete Samla ihop och skapa struktur Ansvariga:

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

455 61 Dingle. Hotel Lab

455 61 Dingle. Hotel Lab Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

Läs mer

Vi vill utforma, bygga, äga och förvalta hyresrätter där olika generationer lever och trivs tillsammans på lång sikt

Vi vill utforma, bygga, äga och förvalta hyresrätter där olika generationer lever och trivs tillsammans på lång sikt Vi vill utforma, bygga, äga och förvalta hyresrätter där olika generationer lever och trivs tillsammans på lång sikt Vi vill göra skillnad på riktigt SARGON KERIMO, VD PARADOUMO HUS OM OSS ETABLERAT: 2009

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö

SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell Renoveringsdagen 2014 Stockholm 2014-03-27 Vad är en stark forskningsmiljö? Enligt Formas: Miljön ska bestå av forskare

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

miljöer som låter elementen ta plats och...

miljöer som låter elementen ta plats och... n o21 miljöer som låter elementen ta plats och... SÅ SJÄLVKLART GRÄNSLÖST Det handlar om respekt för både natur och människor. Att skapa miljöer som låter elementen ta plats och där kreativitet uppmuntras

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Vi skall uppmuntra till att tänka dynamiskt för att minimera miljöpåverkan även utanför Malmö Saluhalls verksamhet.

Vi skall uppmuntra till att tänka dynamiskt för att minimera miljöpåverkan även utanför Malmö Saluhalls verksamhet. MILJÖPOLICY Vårt mål är att, tillsammans med våra hyresgäster, skapa en miljö som är trivsam, funktionell och miljöanpassad. För att lyckas med detta har vi påbörjat ett miljöarbete som involverar alla

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer