Budget Budgetramar 2013 och kommunplan 2014 Investeringsbudget Exploateringsbudget

Transkript

1 ramar och kommunplan Investeringsbudget Exploateringsbudget Fastställd av kommunfullmäktige 29 november 2011

2 Produktion: Ekonomi- och strategienheten i samarbete med övriga förvaltningar Layout: Rosanna Dalibor Beijer Omslagsfoton: Jesper Anhede

3 Innehållsförteckning Sammanfattande beslut... 4 Kommunstyrelsens ordförande... 5 förslagets innehåll och uppbyggnad... 6 Så styrs Falkenberg... 6 Vision och övergripande mål... 7 uppföljning... 7 Nyckeltal förutsättningar Ekonomistyrningsprinciper Finansiella principer Resultatbudget Verksamhetens nettokostnader Balansbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Nämnderna Kommunstyrelsen Bygglovsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Tekniska nämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden Revisionen Uppdrag till kommunens nämnder Bolagens budget Falkenbergs Stadshus AB Koncernen Falkenbergs Stadshus AB Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB (FAVRAB) Falkenbergs Bostads AB Falkenbergs Energi AB (Feab) Falkenbergs Näringsliv AB (FNAB) Sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun... 53, budgetramar och plan 3

4 Sammanfattande beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställa skattesatsen för kommunalskatt i Falkenbergs kommun till kr per skattekrona 2. Godkänna driftbudget för enligt kommunstyrelsens förslag 3. Godkänna budgetramar för enligt kommunstyrelsens förslag 4. Godkänna plan för driftbudget enligt kommunstyrelsens förslag 5. Godkänna budget för investeringar och exploateringsverksamhet enligt kommunstyrelsens förslag 6. Godkänna plan för investeringar och exploateringsverksamhet enligt kommunstyrelsens förslag 7. Bemyndiga kommunstyrelsen att under nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder, med totalt kr 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att under omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som uppsäges eller förfaller till betalning under 9. Fastställa internräntan för till 4% 10. Fastställa räntan på internreverser, som upprättats vid bildande av Stadshus AB-koncernen, till 5% för 11. Fastställa att partistödet för skall utgå med ett grundbidrag om kr per parti som är representerat i kommunfullmäktige samt med ett bidrag per mandat om kr 12. Godkänna principer för uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål samt redovisning av nyckeltal enligt beskrivning i avsnitt Vision och övergripande mål 13. Lämna särskilda uppdrag till nämnder och bolag enligt förteckning i avsnitt Uppdrag till kommunens nämnder 14. Anteckna att sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun har redovisats i budgetdokumentet 15. Anteckna att diskussion om års ramar och plan kan bli aktuell i samband med bokslutsdagen 27 februari om den ekonomiska situationen skulle försämras 4, budgetramar och plan

5 Kommunstyrelsens ordförande Nu går vi återigen in i en konjunkturnedgång. Vi har tidigare år lärt oss att man inte kan bromsa i en uppförsbacke om man vill ta sig upp. Vi vet också att konjunkturerna går upp och ner, precis som vårt vackra landskap som pryder framsidan på årets budget. Självklart ska nämnderna se över och effektivisera sin verksamhet, effektiviseringen innebär också att vi klarar ekonomin. Vi måste vara vaksamma på den ekonomiska utvecklingen, inte minst inom EU, som hotar den svenska ekonomin trots att den är stark. Vi har i kommunen några goda år bakom oss, men i årets budget når vi inte helt upp till vårt mål om 2 % i resultatet. Det är självklart målet framöver, och om det blir en kortvarig konjunkturnedgång räknar vi med att klara detta. Skulle nedgången bli långvarig måste vi självklart se över både drift- och investeringsbudget igen. Vi har budgeterat för alla volymökningar som nämnderna har presenterat och det är viktigt att vi kan göra detta. Vi fortsätter även att bygga ut enligt planen för särskilt boende. Tallgläntan är på gång och i tur står nu Björkhaga. Vi behöver också bygga ut förskolan och det är nu dags för en ny förskola vid nya stationen. I Skogstorp ska Smedjans förskola bytas ut mot en ny. Barn- och utbildningsnämnden har satt upp ett mål att 70 % av personalen vid varje förskola ska vara förskollärare, det är ett bra mål. Vi ger också barn- och utbildningsnämnden ett uppdrag att se över möjligheten till mindre barngrupper med samma personalnivå som idag. Barn- och utbildningsnämnden får också medel för att klara den nya skollagen, legitimering av lärarna och lärarlyftet. Vi fortsätter satsningen på cykelvägar runt om i kommunen, det är både trafiksäkerhetshöjande och friskvård. Att stimulera kollektivtrafik och cyklande är bra för miljön och det är med glädje vi ser att tågresandet fortsätter att öka. Det innebär också att fler parkeringsplatser behöver byggas. I Falkenbergs kommun har vi ett stort antal föreningar, ett aktivt näringsliv, många enskilda och alla våra anställda som bidrar till vår framtida utveckling. Det arbetet ska fortsätta oavsett konjunktursvängningar. Mari-Louise Wernersson (C) Kommunstyrelsens ordförande Vi konstaterar att Falkenberg har en betydligt högre andel av människor med psykisk ohälsa än andra Hallandskommuner. Vi ger socialnämnden i uppdrag att närmare undersöka åtgärder för att öka den psykiska hälsan och ger även ökade medel till daglig sysselsättning. Kultur- och fritidsnämnden har i samarbete med barnoch utbildningsnämnden ett skolbiblioteksprojekt som pågår runt om på landsbygden och i de mindre orterna. Det är uppskattat och framgångsrikt och nu ger vi medel till att utvidga verksamheten även till stadens skolor. Dessa båda nämnder, tillsammans med socialnämnden, får i uppdrag att starta ett nytt projekt kring musik, El Sistema, där hela familjen är engagerad. Det är viktigt att våra elever får möjlighet till prao på våra arbetsplaster för att få insikt i hur arbetslivet fungerar och vad de själva ska välja för utbildning. Barn- och utbildningsnämnden får medel för att starta ett projekt kring detta, men också ett uppdrag att få praoverksamheten att fungera långsiktigt., budgetramar och plan 5

6 förslagets INNEHÅLL OCH UPPByggnad Allmänt Kommunstyrelsen överlämnar härmed förslag till budget, budgetramar, plan samt investerings- och exploateringsplan. förslaget består av följande delar: Driftbudget för ramar för Plan för och plan för investeringar och exploateringsverksamhet och ramar för kommunkoncernen dokumentet innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper och finansiella principer samt uppdrag till nämnderna. I ett särskilt avsnitt framläggs kommunens uppföljningsmodell beträffande vision, mål och nyckeltal. Förslaget har utarbetats med utgångspunkt från de budgetramar som fastställdes i november Förslagen enligt nämndernas verksamhetsplaner och äskanden har bearbetats i budgetprocessen. Vidare har budgetberedningen lagt förslag på generella effektiviseringar för samtliga nämnder. För varje nämndsområde redovisas vad som ändrats i förhållande till tidigare ramar. Nämndernas verksamhetsplaner och tilläggsäskanden är samlade i en bilaga. ramar De budgetramar för, som ingår i detta dokument, är som grundprincip avsedda att omprövas endast utifrån volymförändringar och tvingande yttre omständigheter, t.ex. lagändringar. så STYRS FALKENBERG En majoritet bestående av Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna samarbetar under mandatperioden Totalt innehar de 27 av kommunfullmäktiges 51 platser C M Kd Fp Mp S V Sd Centern Miljöpartiet de gröna Centern Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Folkpartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna 6, budgetramar och plan

7 Vision och övergripande mål Kommunfullmäktige antog i juni 2007 en långsiktig vision för kommunen och fastställde övergripande mål. I april 2011 reviderades de övergripande målen som nu gäller Vision Vi växer för en hållbar framtid Begreppet hållbarhet kan ses i flera dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Vi kan också växa på olika sätt befolkningsmässigt, verksamhetsmässigt och kunskapsmässigt. Vår vision vill förmedla synsättet att växandet skall ses som något positivt förutsatt att det också är långsiktigt hållbart. Denna långsiktiga hållbarhet uppnås genom att dagens behov tillgodoses på ett sådant sätt att kommande generationers handlingsfrihet inte försämras. Falkenbergs kommun skall arbeta med långsiktig hållbarhet i sin egen verksamhet som organisation, men också genom att bidra till hållbar utveckling i hela samhället. Den ökande internationaliseringen skall sätta prägel på Falkenberg som samhälle och på den kommunala organisationen. I Falkenberg har människor möjligheter till god livskvalitet genom unika möjligheter till boende, arbete, välbefinnande, utveckling och utmaningar. De 17 övergripande målen är grupperade i fem områden Medborgare, Verksamhet, Ekonomi, Medarbetare samt Hållbarhet och tillväxt. Med utgångspunkt från denna struktur ska varje nämnd formulera sina mål och utveckla metoder för att mäta måluppfyllelse. Kommunfullmäktiges och nämndernas mål ska i sin tur följas av detaljmål för enskilda verksamheter. De ekonomiska målen är överordnade. Kommunfullmäktiges övergripande mål område 1 Medborgare Deltagandet i de allmänna valen ska öka Formerna för medborgarkontakter, information och dialog ska ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin Förutsättningarna för alla medborgares sociala engagemang ska vara goda och ständigt förbättras Falkenberg ska vara och ska uppfattas som en trygg plats att bo på och vistas i Folkhälsan i Falkenberg ska vara mycket god område 2 - Verksamhet De kommunala tjänsterna ska kännetecknas av hög kvalitet och vara lätt tillgängliga för brukarna De tjänster som kommunen tillhandahåller ska vara utformade så att brukarna är nöjda med service och bemötande Alternativa driftsformer ska uppmuntras och ständigt utvecklas och brukarnas valmöjligheter ska öka område 3 Ekonomi Gällande budgetramar ska hållas Verksamheten i kommunen ska kännetecknas av hög produktivitet och effektivitet Kommunens ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans område 4 - Medarbetare Medarbetarna ska kunna påverka sin arbetssituation, beträffande arbetstider, arbetssätt, utförande, innehåll m.m. Kommunens medarbetare ska uppleva att arbetsmiljön är god Kommunens medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål område 5 - Hållbarhet och tillväxt Kommunen ska vara en ledande miljökommun, bl.a. i arbetet med förnybar energi, och därigenom bidra till ekologisk balans så att kommande generationers handlingsutrymme i detta avseende inte minskar Företagsklimatet i Falkenberg ska vara och uppfattas som gott och ska ytterligare förbättras så att det genererar flera företag och ökad inflyttning Den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån ska höjas uppföljning uppföljningen avser i första hand uppföljning av fullmäktiges övergripande mål på årsbasis, vilken redovisas i årsbokslutet. Redovisningen ska lämnas tillsammans med analys och eventuell åtgärdsplan. En del av delmålen följs även upp per tertial. På vilket sätt nämnderna följer upp mål som de fastställer bestäms av nämnderna själva. Nämndernas mål redovisas i respektive verksamhetsplan. I den tabell som redovisas här anges samtliga övergripande mål med delmål, indikatorer och hur ofta de följs upp. I de flesta fall anges även vilken målnivå som gäller för respektive år samt utfallet bakåt i tiden. För några indikatorer anges ingen målnivå, vilket innebär att man tills vidare endast följer utvecklingen för att eventuellt senare bestämma ett värde för målet., budgetramar och plan 7

8 Medborgare Formerna för medborgarkontakter, information och dialog ska ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin indikator Följs upp KS Falkenbergs kommun ska vara bland de 20 främsta beträffande information och öppenhet med ett index på minst 55 i skala Index (NII) för information och öppenhet enligt medborgarundersökning Utfall Vartannat år i årsredovisningen KS Kommunens webbinformation ska vara bland de bästa i landet i SKL:s undersökning Rankingplats i SKL:s undersökning Utfall Årsvis, i verksamhetsberättelsen Kof Stödja och stimulera enskilda medborgare, föreningar och andra grupper till större delaktighet i kultur- oh fritidslivet Antal bidragsberättigade föreningar Antal medlemskap i ungdomsföreningar (7-20 år) Utfall Utfall >285 >285 >285 >285 Årsvis, i verksamhetsberättelsen Årsvis, i verksamhetsberättelsen KS Information ska ständigt finns tillgänglig dygnet runt på kommunens webbsida Antal unika träffar på kommunens hemsida (antal webbläsare) ska öka Utfall Årsvis, i verksamhetsberättelsen Förutsättningarna för alla medborgares sociala engagemang ska vara goda och ständigt förbättras indikator Följs upp Kof Kommuninvånarna ska ges möjlighet till varierat utbud och stimuleras till nya upplevelser Studieförbundsbidrag per invånare (jmf riket, rgs) Antalet bidragsberättigade timmar i studieförbund Utfall Utfall > 40,49 >39,41 49,09 > > >rgs 48,78 > >rgs >rgs >rgs >rgs Årsvis, i verksamhetsberättelsen > > > > Årsvis, i verksamhetsberättelsen Falkenberg ska vara och ska uppfattas som en trygg plats att bo på och vistas i indikator Följs upp KS KS Vid olycka ska den drabbade få stöd och information om vilka kontakter som bör tas efter räddningsinsats Falkenbergs index (NRI) för trygghet ska vara minst på medelnivå. index mäts i skala Andel där man inom 5 arbetsdagar följt upp händelsen med inblandade och myndigheter Index (NRI) för trygghet enligt medborgarundersökning Utfall Utfall 46 (medel 54) 90% 95% 100% 100% 100% 100% Tertialvis Vartannat år SN KS Personalen inom socialnämndens verksamhetsområde ska kunna idientifiera sig vid kontakt med brukare Skiftgående personal inom räddningstjänsten ska mer frekvent medverka vid publika arrangemang och i boendemiljöer Andel som kan idientifiera sig Antal tim/vecka i snitt per anställd Utfall 48% 2 tim Utfall 2 tim 100% 100% 100% 100% Årsvis, i verksamhetsberättelsen 2 tim 2 tim 2 tim 2 tim Tertialvis Folkhälsan i Falkenberg ska vara mycket god indikator Följs upp KS Andelen år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra ska öka Andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra Utfall 70% Folkhälsoinstitutets mätning Mhn Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska arbeta för att bevara och skapa förutsättningar för en god miljö och hälsa via genomförande av tillsynsplan Uppföljning tillsynsplan Utfall 100% 90% 100% 105% 100% 106% 100% 99% 100%!00% 100% 100% Tertialvis och årsvis TKN Antalet dödade och skadade i trafikolyckor ska minska Antal skadade personer i polisoch sjukhus- rapporterade olyckor inom kommunens väghållningsområde Utfall Årsvis SN Antalet skador och olycksfall inom äldreomsorgen ska minska Antal inrapporterade olycksfall Utfall Årsvis 8, budgetramar och plan

9 Verksamhet De kommunala tjänsterna ska kännetecknas av hög kvalitet och vara lätt tillgängliga för brukarna indikator Följs upp KS KS BUN TKN TKN TKN Kof KS TKN FBG Helhetsbetyget (NMI) för medborgarnas bedömning av kommunens verksamheter ska höjas och minst motsvara genomsnittet Medborgarnas nöjdhet med kommunens räddningstjänst ska vara bland de högsta i landet Verksamhetens fysiska och psykiska arbetsmiljö utformas så att förutsättningar skapas till största möjliga lärande och kunskapsutveckling för varje barn/elev/ studerande Medborgarna ska vara nöjda enligt de tjänstegarantier som finns Antalet nöjda brukare av kollektivtrafiken ska öka Kvaliteten på vägnätet ska vara god, med ett högt index i medborgarundersökning Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska bidra till att öka kommunens attraktionskraft Falkenbergs index för bemötande och tillgänglighet skall höjas och vara högre än genomsnittet. Möjligheten att åka kollektivt skall förbättras för alla medborgare Utöka antalet handlingar som kan hämtas direkt från nätet Index (NMI) för kommunens verksamheter enligt medborgarundersökning Index (NMI) för räddningstjänst enligt medborgarundersökning Nationella prov åk 3 Svenska Matematik Nationella prov åk 5 Svenska Matematik Engelska Nationella prov åk 9 Svenska Matematik Engelska Nationella prov Gymnasiet Svenska A Matematik A Engelska A Elevernas upplevelse att stämningen på skolan är god ska öka (LUPP-mätning skala 1-5) Ogiltig frånvaro gymnasiet och grundskolan Andel som kommer in på sitt förstahandsval i gymnasiet. Andel åtgärdade anmälningar inom tjänstegarantitiden Andel nöjda brukare NMI (Nöjd-Medborgar-Index) GC-vägar (Betygsindex, av 100) NMI (Nöjd-Medborgar-Index) Gator och vägar (Betygsindex, av 100) Parkskötsel centrum, andel medborgare som anger omdöme bramkt bra Index (NMI) för bemötande och tillgänglighet enligt medborgarundersökning Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Antal handlingar Utfall 54 (medel 55) Utfall 79 (medel 77) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 3,8 Utfall 58 (medel 54) 80 (medel 76) 100% 72,6% 78,2% 77,3% 100% 96,8% 87,3% 95,4% 100% 99,4% 95,5% 99,2% Vartannat år Vartannat år 100% 89% 86% 100% 100% 100% 100% Årsvis 100% 100% 100% 100% 100% Årsvis 100% 92,7% 80,3% 96,1% Utfall 96% 80% 80% 80% 90% Utfall 66% 76% 80% Utfall 69% Utfall Utfall Utfall 80% Utfall 60 (medel 61) Utfall 61 av av (medel 62) 71 av 390 Ändras till årskurs 6 100% 100% 100% 100% Årsvis 100% 100% 100% 100% 100% Årsvis 91% 79% ej mätt 80% 81% 76 av av 390 Utfall 147 0% 0% 0% 0% Årsvis 85% 85% 85% 85% Årsvis Vart tredje år 97% 90% 90% 90% 90% Årsvis 81% 83% 83% 83% Årsvis 78 av av 390 Vartannat år Vartannat år 82% I verksamhetsberättelsen efter undersökning Vartannat år i SCB:s medborgarundersökning Årsvis I verksamhetsberättelsen efter undersökning, budgetramar och plan 9

10 De tjänster som kommunen tillhandahåller ska vara utformade så att brukarna är nöjda med service och bemötande indikator Följs upp Totalt Kommunens medborgare ska vara nöjda med kommunens verksamheter Totalt (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Bemötande och tillgänglighet (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Förskolan (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Grundskolan (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Gymnasieskolan (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Äldreomsorgen (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Stöd för utsatta personer (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Fritid - idrott (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Fritid - kultur (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Miljöarbete (Nöjd medborgarindex NMI 0-100) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning I årsredovisning efter undersökning Alternativa driftsformer ska uppmuntras och ständigt utvecklas och brukarnas valmöjligheter ska öka indikator Följs upp Kof SN Alternativa driftsformer ska uppmuntras och ständigt utvecklas Uppmuntra alternativa driftsformer när valfrihet eller kostnadeffektivitet kan uppnås Andel idrottsanläggningar som har föreningsdrift Andel verksamhet inom alternativa driftsformer Utfall 54% 57% 66% Utfall 10% 19% 66% 66% 66% 66% Årsvis Årsvis 10, budgetramar och plan

11 Ekonomi Gällande budgetramar ska hållas indikator Följs upp Alla Gällande budgetramar skall hållas av samtliga nämnder avvikelse verksamhetens nettokostnader exkl. jämf.störande poster dividerat med verksamhetens budgeterade nettokostnader Utfall 0 0,7% 0 2,6% 0 3,2% 0 2,2% Årsvis Verksamheten i kommunen ska kännetecknas av hög produktivitet och effektivitet indikator Följs upp KS KS BLN Kof BUN TKN MHN Alla Andelen med egen försörjning vid inskrivningens slut ska öka efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd Andel med egen försörjning vid utskrivning (åldersgrupp upp till 24 år) ska öka efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd Tjänstegaranti för bygglov ska uppnås Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska syfta till bästa möjliga nyttjande av kommunens resurser Verksamheten ska präglas av goda resultat i förhållande till insatta resurser Gatuverksamheten ska bedrivas med hög produktivitet och effektivitet Nämnden ska sträva efter att ha en kostnadstäckning från avgifter och andra intäkter som överstiger 50 % Verksamheter som kan jämföras med de standardkostnader som beräknas i kostnadsutjämningen, inte ska överstiga dessa om inte det är klart uttalat av fullmäktige Andel med egen försörjning vid utskrivning skall öka Andel med egen försörjning vid utskrivning (18-24 år) Andelen bygglovsärenden där tjänstegarantitiden uppnås Uthyrningsfrekvens i idrottshallar. Har inte varit möjlig att mäta 2010 Salsa=genomsnittligt meritvärde i förhållande till förväntat resultat Andel elever med behörighet till gymnasiet Fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år. Andel elever med behörighet till högskolan. Andel elever med slutbetyg i gymnasiet Total gatu- och gcvägyta, tusen kvm Driftkostnad för gatu/ gcyta kr/kvm Antal belysningspunkter Energiförbrukning, kwh/ljuspunkt Kostnad per ljuspunkt, kr Procentuell avgiftsfinansiering Utfall 42,70% 45% 39,50% Utfall 51,10% 44,70% 100% 100% Utfall 100% Utfall 67,80% 72,80% Utfall Utfall 87% 89% 89% 84% Utfall 66% 70% 74% 76% Utfall 91% 91% 92% 88% Utfall Utfall Utfall 6,18 6,98 7,56 Utfall Utfall Utfall % 50% 50% 50% Tertialvis 60% 60% 60% 60% Tertialvis 100% 100% 100% 100% Årsvis 100% > 70% > 70% > 70% > 70% >70% Årsvis ,14 10, Utfall 51% 48% 51% 50% Avvikelse mot standardk. Barnomsorg Utfall -4,8 4,2 7,4 10,3 Avvikelse mot standradk. Grundskola Utfall -7,7 2,5 2 4,5 Avvikelse mot standardk. Gymnasieskola Utfall -8,7-2,9-5,6 0,5 Avvikelse mot standardk. Äldreomsorg Utfall -13,4-16,3-8 -7,9 Avvikelse mot standardk. Individ- o familjeomsorg Utfall 15,8 12,4 12,1 18, Årsvis 100% 100% 100% 100% Årsvis 100% 100% 100% 100% Årsvis 100% 100% 100% 100% Årsvis 100% 100% 100% 100% Årsvis Årsvis 9,24 9,24 9,24 9,24 Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Kommunens ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans indikator Följs upp Kommunens finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Utfall 98% 96,7% 98% 98% 98% 98% 98% 97,9% 98% 98% 98% 98% Tertialvis och årsvis, budgetramar och plan 11

12 Medarbetare Medarbetarna ska kunna påverka sin arbetssituation, beträffande arbetstider, arbetssätt, utförande, innehåll m.m. Alla indikator Följs upp Medarbetarna ska kunna påverka De anställdas upplevelse om I årsredovisningen sin arbetssituation, beträffande att de kan påverka hur arbetet efter medarbetarenkät arbetstider, arbetssätt, utförande, ska utföras (1-5) innehåll m.m. Utfall 3,88 3,81 De anställdas upplevelse om att de kan påverka när arbetet ska utföras (1-5) De anställdas upplevelse om att de kan påverka innehållet i sina arbetsuppgifter (1-5) Utfall 3, 42 3,34 Utfall 3,7 3,63 I årsredovisningen efter medarbetarenkät I årsredovisningen efter medarbetarenkät Kommunens medarbetare ska uppleva att arbetsmiljön är god indikator Följs upp Alla BUN Medarbetarna ska uppleva att arbetsmiljön är god Förskolan och skolan är lärande organisationer där personal ska ges möjlighet till den utveckling som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i sin professionalism. Medarbetarnas upplevelse om en trygg och säker fysisk arbetsmiljö (1-5) De anställdas upplevelse om att de är nöjda med arbetsmiljön i de lokaler de arbetar i (1-5) De anställdas upplevelse om att det råder bra stämning i den arbetsgrupp/arbetslag de jobbar i (1-5) Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Andel behörig pedagogisk personal i förskola, grundskola och gymnasieskola. Utfall 3,81 3,77 Utfall 3,25 3,17 Utfall 3,92 3,86 Utfall 5,70% 4,60% Utfall Försk 99% Grund 94% Gym 75% Försk 98% Grund 94% Gym 76% I årsredovisning efter medarbetarenkät I årsredovisning efter medarbetarenkät I årsredovisning efter medarbetarenkät Månadsvis 100% 100% 100% Årsvis Kommunens medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamheten mål indikator Följs upp Alla Kommunens medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamheteens mål Andel anställda som tillsammans med chefen tagit fram en utvecklingsplan (1-5) Andel anställda som anser att de har tillräcklig utbildning för att klara sina arbetsuppgifter (1-5) Andel anställda som anser att de har möjligheter att utveckla kompetensen inom sitt arbetsområde (1-5) Utfall 50% 66% Utfall 4,17 4,2 Utfall 3,42 3,44 I årsredovisning efter medarbetarenkät I årsredovisning efter medarbetarenkät I årsredovisning efter medarbetarenkät 12, budgetramar och plan

13 Hållbarhet och tillväxt Falkenberg ska vara en ledande miljökommun, bl.a. i arbetet med förnybar energi, och därigenom bidra till ekologisk balans så attt kommande generationers handlingsutrymme i detta avseende inte minskar indikator Följs upp KS KS TKN TKN TKN Andelen miljöbilar ska öka Medborgarnas bedöming av miljön i kommunen ska förbättras och vara bland de främsta i landet Övergå till miljövänlig uppvärmning av kommunala fastigheter Antal resande med kollektivtrafik ska öka Gång- och cykelvägar ska byggas ut kontinuerligt. Andel miljöbilar Index (NRI) för miljö enligt medborgarundersökning mäts i skala Andel kvm med miljövänlig uppvärmning. Antal resande tätort inkl. skolkort Antal resande Ullared 555 och 556 inkl. skolkort Antal km byggd GC-väg under året. Utfall 12% 28% 33% Utfall 73 (medel 70) 76 (medel 69) Utfall ej klart Utfall Utfall Utfall 2,1 2,1 5,4 3 Årsvis Vartannat år Årsvis Årsvis Årsvis Årsvis Företagsklimatet i Falkenberg ska vara och uppfattas som gott och ska ytterligare förbättras så att det genererar flera företag och ökad inflyttning KS indikator Följs upp Företagsklimatet i Falkenberg ska vara och uppfattas som gott och ska ytterligare förbättras så att det genererar flera företag och ökad inflyttning Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs ranking mäts som ranking i landet Utfall KS Antalet invånare ska öka Antalet invånare Utfall KS KS 100 nya bostäder ska planläggas varje år 15 ha ny kvartersmark ska planläggas varje år Antalet planlagda bostäder Antal planlagd yta kvartersmark Utfall Utfall i topp i landet 10 i topp i landet Årsvis Tertialvis och årsvis Årsvis Årsvis Den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån ska höjas indikator Följs upp KS Den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån skall höjas Andel med gymnasial utbildning Andel med eftergymnasial utbildning Utfall 56% 56% Utfall 23% 24% 25% Årsvis Årsvis, budgetramar och plan 13

14 Nyckeltal Den andra delen av den kommungemensamma uppföljningen är ett antal kvantitativa nyckeltal som belyser produktionen i den kommunala verksamheten. En del av dessa nyckeltal är särskilt kopplade till resursfördelningsmodellen som beskrivs under annat avsnitt i denna budget. De nyckeltal som redovisas här är alltså de som skall följas upp på fullmäktigenivå, per tertial och/ eller på årsbasis. På nämnds- och verksamhetsnivå kan givetvis ytterligare nyckeltal finnas, vilka följs upp på det sätt nämnderna bestämmer. Nyckeltal som följer upp resursfördelning: Uppföljning i jämförelse med budget Tertial Årsredovisning Förskola Antal barn placerade inom förskoleverksamhet (både kommunal och fristående) X Genomsnitt Nettokostnad per placerat barn inom förskoleverksamheten exkl. lokal och kapitalkostnad X Antal barn i kö till förskoleverksamhet X X Skolbarnsomsorg Antal barn placerade inom skolbarnsomsorg (både kommunal och fristående) X Genomsnitt Nettokostnad per placerat barn inom skolbarnsomsorg exkl. lokal- och kapitalkostnad X Antal barn i kö till skolbarnsomsorg X X Grundskola Antal elever inom förskoleklass och grundskola (både kommunal och fristående) X Genomsnitt Nettokostnad per elev inom förskoleklass och grundskola exkl. lokal- och kapitalkostnad X Gymnasium Antal elever inom Falkenbergs gymnasieskola X Genomsnitt Antal falkenbergselever inom andra gymnasieskolor X Genomsnitt Nettokostnad per elev inom Falkenbergs gymnasium exkl. lokal- och kapitalkostnad X Nettokostnad per falkenbergselev inom andra gymnasieskolor X Äldreomsorg Antal hemtjänsttimmar X Årsbasis Antal befintliga platser särkilt boende (demens och somatiskt) X Genomsnitt Antal belagda platser särkilt boende (demens och somatiskt) X X Antal personer i kö till särskilt boende X X Nettokostnad per plats i särskilt boende (demens och somatiskt) exkl. lokal- och kapitalkostnad X Handikappomsorg Antal beslut om personlig assistans X X Genomsnittlig kommunal nettokostnad per beslut om personlig assistans X Antal befintliga platser inom gruppbostäder X X Antal belagda platser inom gruppbostäder X X Antal personer i kö till gruppbostad X X Genomsnittlig kommunal nettokostnad per plats inom gruppbostad X Antal befintliga platser inom servicebostäder X X Antal belagda platser inom servicebostäder X X Antal personer i kö till servicebostad X X Genomsnittlig kommunal nettokostnad per plats inom servicebostad X Antal personer inom daglig verksamhet X X Genomsnittlig kommunal nettokostnad per person inom daglig verksamhet X Antal personer med boendestöd enligt LSS X X Genomsnittlig kommunal kostnad per person med boendestöd enligt LSS X 14, budgetramar och plan

15 Nyckeltal som följer upp resursfördelning: (Forts.) Uppföljning i jämförelse med budget Tertial Årsredovisning Individ- och familjeomsorg Antal personer med boendestöd enligt SoL X X Genomsnittlig kommunal kostnad per person med boendestöd enligt SoL X Övriga nyckeltal Försörjningsstöd Andel av befolkingen som har försörjningsstöd Uppföljning i jämförelse med budget Tertial Årsredovisning Antal hushåll med försörjningsstöd X X Genomsnittlig utbetalning per hushåll och månad X X Arbetsmarknadsenheten Antal inskrivna personer X Genomsnitt Antal inskrivna personer år X Genomsnitt X Förskoleverksamhet/Grundskola/Gymnasium Antal barn per anställd inom förskolan Antal lärare per hundra elever i grundskolan Antal lärare per hundra elever i gymnasiet X X X Kultur- och fritidsverksamhet Antal besökande på Klitterbadet X X Kommunal nettokostnad per besök på Klitterbadet X Antal besökande på muséet X X Kommunal nettokostnad per besök på muséet X Antal bibliotekslån X X Kommunal nettokostnad per bibliotekslån X Affärsverksamheten Elproduktion Hertings kraftverk MWh X X Elproduktion Lövstaviken MWh X X Kommunala fastigheter Total fastighetsyta Driftskostnad per kvadratmeter Energikostnad per kvadratmeter X X X Gator och vägar Total kommunal gatu- och gc-vägsyta X Driftskostnad per kvadratmeter X Antal avgiftsbelagda parkeringsplatser X X Beläggningsgrad avgiftsbelagda parkeringsplatser X Kommunal nettointäkt per avgiftsbelagd parkeringsplats X Antal belysningspunkter X Energiförbrukning per belysningspunkt X, budgetramar och plan 15

16 förutsättningar Utvecklingen av den internationella och svenska ekonomin Nedan återges ett sammandrag av Sveriges kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport från oktober En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Internationella valutafonden (IMF), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska centralbanken (ECB) har alla uttalat att läget i världsekonomin är mycket allvarligt. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter, förutom en expansiv finanspolitik, har räntorna hållits låga. Det är dock osäkert om åtgärderna är tillräckliga för att få fart på tillväxten. Bekymren hopar sig skuldkris, bankkris, finansiell kris och efterfrågekris. Samtidigt finns en politisk förtroendekris då det inte bara varit finansmarknader som misskött sig utan även regeringar har misslyckats att hålla ordning på ekonomin. Det är stora problem att hantera för i synnerhet Europas regeringar och centralbanker. I USA blev tillväxten svag första halvåret i år. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå medan hushållens konsumtionsvilja är låg. För att ge ekonomin en extra stimulans har Federal Reserve (den amerikanska centralbanken) gjort det oortodoxa uttalandet att styrräntan ska behållas på dagens mycket låga nivå (nollräntenivå) till. USA:s budgetunderskott är stort, cirka 10 procent av BNP. Skatteuttaget är emellertid förhållandevis lågt. Rent politiskt är det dock svårt att få till beslut om skattehöjningar. Den stora skuldkrisen finns i Europa där tre länder (Grekland, Portugal och Irland) behöver stöd från övriga länder inom euroområdet, ECB och IMF för att klara upp den akuta situationen. Men även stora länder som Italien och Spanien har betydande problem. För de europeiska ekonomierna har prognosen över tillväxten justerats ned betydligt nästa år. De stora underskotten och statskulderna kvarstår och besparingar kommer att bli nödvändiga. Även en robust ekonomi som Tysklands påverkas av skuldkrisen någonstans måste skulderna finansieras. Tyskland bidrar med lejonparten av finansieringen av ESFS-fonden (Euroländernas räddningsfond). Oron har satt avtryck även här på hemmaplan. Svenska statsobligationsräntor har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktiemarknaden, efter en större nedgång, kommit att fluktuera våldsamt. Ännu märks få tydliga spår av någon mer påtaglig inbromsning i den svenska ekonomin. Tvärtom förefaller det som om utvecklingen också under det tredje kvartalet förblir stark. Det ska mycket till för att tillväxten i svensk BNP inte når över 4 procent i år. Det kan jämföras med att man i många andra länder inte når upp i en tillväxt på ens 2 procent. Det finns med andra ord en starkare potential för tillväxt i vårt land än i många andra länder. En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi är att våra finanser är i relativt gott skick. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Finanspolitiken behöver därför inte som i många andra länder stramas åt. Samtidigt som de offentliga finanserna är under kontroll visar den privata sektorn betydande överskott. SKL:s bedömning är att den internationella skuldkrisen mera påtagligt hämmar den ekonomiska aktiviteten först nästa år. Trots att tillväxtutsikterna i övrigt är gynnsamma begränsas ökningen av svensk BNP till 1,8 procent. Det innebär en halvering av tillväxten jämfört med i år. Uppbromsningen är särskilt påtaglig för export och investeringar. Skuldkrisen i omvärlden påverkar aktiviteten i den svenska ekonomin på flera sätt. Det sker dels direkt genom att en försvagad tillväxt i omvärlden begränsar efterfrågan på svensk export. Kombinationen av svag internationell efterfrågan och stärkt kronkurs gör att den svenska exporten enbart beräknas växa med 4,3 procent. Det är nästan en halvering jämfört med årets tillväxttal. Men skuldkrisen och den allmänna oron påverkar även inhemsk efterfrågan. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör de svenska företagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hårdare i sina plånböcker. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. För dämpas efterfrågeökningen vilket innebär att sysselsättningen inte ökar. Vi får i stället en marginell minskning av antalet arbetade timmar under första halvåret och därefter oförändrad sysselsättning under ytterligare två kvartal. SKL betonar i sin rapport att deras ekonomiska bedömning, vilken ligger till grund för den senaste skatteprognosen, bygger på att den nuvarande oron inte övergår i en ännu allvarligare kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk. 16, budgetramar och plan

17 Falkenbergs kommuns ekonomiska förutsättningar Resultatet för 2010 uppgick till 39 mkr. I resultatet ingick en avsättning på 58 mkr för pensionsåtagandet, vilken redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta gjordes, för att ur resultatsynpunkt, bättre kunna möta framtida pensionsutbetalningar. Det budgeterade resultatet för 2010 var 42,1 mkr. Exklusive jämförelsestörande poster redovisade därmed kommunen ett budgetöverskott på 61,5 mkr. Resultatet för 2009 uppgick till 36,8 mkr, inklusive avsättning till pensioner (58 mkr) och 2008 uppgick resultatet till 35 mkr, inklusive avsättning till pensioner (65 mkr). Falkenbergs kommun har de senaste tre åren visat mycket goda resultat. Prognosen vid delårsbokslutet efter augusti visade ett årsresultat på 43,1 mkr. Detta överstiger det budgetera- de resultatet med 5,2 mkr. Nämnderna prognostiserade, vid delårsbokslutet, gemensamt ett underskott jämfört med det budgeterade resultatet. Skatteintäkterna beräknas dock ge ett överskott på grund av höga slutavräkningar för 2010 och en för visar ett resultat på 38,6 mkr. ramen visar ett resultat på 25,5 mkr och plan för ett resultat på 30,6 mkr. Ekonomi i balans Enligt kommunallagen krävs att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för en ekonomi i balans är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Falkenbergs kommun har inget underskott att återställa från tidigare år enligt balanskravet. Befolkningsutveckling Prognos fördelat på antal invånare och ålder i Falkenbergs kommun Ålder w Summa Befolkningen i Falkenbergs kommun fortsätter att öka. Den 31 december 2010 var befolkningen personer. Enligt den prognos som gjorts för perioden beräknas folkmängden öka och år 2020 vara uppe i personer. Procentuell förändring av antalet invånare inom åldersgrupper Ur ett kommunalt perspektiv är det intressant att dela upp befolkningen i tre åldersgrupper, 0-19 år, år samt 65 år och äldre och studera förändringen över tid för dessa grupper. Anledningen till denna gruppering är att en stor del av den kommunala verksamheten konsumeras av brukare i den yngsta och äldsta åldersgruppen. Utvecklingen i den mellersta åldersgruppen kan visa hur framtida skatteunderlag kommer att utvecklas. Procent w I följande diagram visas de procentuella förändringarna av antalet invånare inom de tre åldersgrupperna de närmaste tio åren. Antalet invånare i åldern år ökar marginellt under perioden. en av antalet invånare i de lägre åldrarna är först negativ när babyboomens barn lämnar tonåren. Efter 2015 förväntas antalet i åldersgruppen öka igen pga. högre födelsetal. Redan nu har efterfrågan på förskoleplatser ökat. Den största procentuella ökningen återfinns inom åldersgruppen 65 år och äldre. Det är främst åldersspannet år som uppvisar en markant ökning men även antalet personer över 85 år blir fler under tioårsperioden. Andelen äldre invånare är redan idag större i Falkenberg jämfört med genomsnittet i riket. Utvecklingen pekar mot att mer och mer resurser måste avsättas till att täcka behoven av äldreomsorg. Det är också viktigt, budgetramar och plan 17

18 att de resurser som används för att producera dessa tjänster används så effektivt som möjligt. Eftersom den största ökningen återfinns bland de yngre äldre har Falkenbergs kommun ännu möjlighet att under de närmaste åren arbeta för att finna nya lösningar och produktivitetsökningar inom äldreomsorgen, vilket är en utmaning som måste antas för att rädda välfärden. Försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer mellan 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år multiplicerat med 100. Antalet yngre och äldre per 100 invånare i yrkesaktiv ålder arbetade timmar ökar. Skatteunderlaget påverkas också av de avdrag som medborgarna har möjlighet att göra i sina inkomstdeklarationer. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram tills taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Omvänt gäller om tillväxttalen är för lågt prognostiserade. Då kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en positiv slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalen är för höga eller för låga ska en negativ respektive positiv slutavräkning budgeteras Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om arbetslösheten inte ökar inom den egna kommunen. Under den närmaste tioårsperioden kommer försörjningskvoten i Falkenberg att öka från 82,4 till 92,1. Detta kan enkelt uttryckas som att 100 personer behöver försörja ca 82 unga och gamla i Falkenberg. Rikets totala försörjningskvot ligger runt 70. Det är den ökande andelen äldre som medför den starka ökningen. Redan år kommer antalet över 64 år att vara fler än antalet under 20 år i Falkenberg. För Sverige beräknas inte detta ske förrän Denna sammansättning av befolkningen medför även att kommunens medelskattekraft kommer att förbli låg. Medelskattekraften framgår av den totala beskattningsbara inkomsten delat med antalet invånare. Kommunens skatteintäkter Kommunen har sedan 2008 haft en skattesats på 21,30. Denna kommer att ändras till 21,10 fr.o.m. på grund av den skatteväxling som görs när Region Halland tar över ansvaret för den regionala kollektivtrafiken. Skattesatsen används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet Falkenbergs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Enligt SKL:s cirkulär 11:42 (111014) anges skatteunderlagets tillväxt för år 2011 till 2,6 %, för år till 3,5 %, för år till 3,2 % och för år till 4,1 %. Eftersom de fastställda uppräkningsfaktorerna för åren 2011 och är 2,3 % och 3,3 % budgeteras en positiv slutavräkning. erade skatteintäkter - Skatteintäkter, mkr Skatteintäkter 1 449, , ,2 Slutavräkning 7,7 Summa 1 457, , ,2 Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift De generella statsbidragen utgörs av inkomst- och kostnadsutjämning samt ett regleringsbidrag/-avgift. De utbetalas tillsammans med skatteintäkterna och är preliminära tills taxeringen är slutgranskad. Inkomstutjämningen reglerar så att kommunen uppnår en garanterad nivå med 115 % av en uppräknad medelskattekraft. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t.ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. 18, budgetramar och plan

19 Falkenbergs kommun är bidragstagare i inkomstutjämningen. Medelskattekraften i Falkenberg är preliminärt beräknad till 89,8 % av riksgenomsnittet (ett skatteunderlag per invånare med kr), vilket medför ett bidrag med kr per invånare. Kostnadsutjämningen bygger på för kommunen beräknade standardkostnader som jämförs med rikets genomsnittliga standardkostnader. Fram t.o.m har Falkenbergs kommun erhållit bidrag för kostnadsutjämning. År betalar kommunen en avgift på 184 kr per invånare. Falkenbergs kommun beräknas ha en högre standardkostnad än genomsnittet av Sveriges kommuner inom verksamhetsområdena grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Inom övriga områden som ingår i kostnadsutjämningen beräknas Falkenbergs kommun ha lägre strukturella kostnader än riksgenomsnittet. Under 2011 har Utjämningskommittén.08 lämnat ett slutbetänkande, Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Utjämningskommittén har utvärderat och utrett systemet för kommunalekonomisk utjämning och presenterat ett antal förslag på förändringar av systemet. Förslaget är under hösten 2011 ute på remiss och riksdagen har således inte fattat beslut i frågan. Därmed är ingen hänsyn tagen till det nya förslaget i denna budgethandling. Utöver de generella statsbidragen utbetalas även utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner och kommunal fastighetsavgift tillsammans med skatteintäkterna. Den preliminära beräkningen år för LSS-utjämningen är satt till ett bidrag med 757 kr per invånare, vilket medför ett totalt bidrag på 31,4 mkr. År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder av en kommunal fastighetsavgift. Införandet var ekonomiskt neutralt såväl för kommunerna som för staten och fördelades ut som ett lika stort belopp per invånare i Sverige. Efter införandet tillförs den årliga intäktsförändringen respektive kommun. Intäktsförändringen fördelar sig olika mellan kommunerna beroende på prisläget och fastighetsbeståndet. För prognostiseras kommunernas sammantagna intäkter öka markant. En viktig orsak som framhålls är att prognosen för inkomstbasbeloppets ökning är hög. Vidare kommer en fastighetstaxering av småhusen att göras och uppskattningsvis kommer taxeringsvärdena att ha ökat med 12 % jämfört med senaste taxeringen Kommuner med stort antal fritidshus får generellt stora intäktsökningar. Falkenbergs kommun budgeterar för fastighetsavgifterna till 76,4 mkr. Prognosen för 2011 är 69,1 mkr. Regleringsbidrag/-avgift beräknas på totalnivån. Nettot av utjämningsbidrag, LSS-utjämning och kommunal fastighetsavgift jämförs med de av staten anslagna medlen för kommunal utjämning och genererar ett bidrag eller en avgift för kommunerna beroende på om de anslagna medlen till utjämningen är högre eller lägre än nettot. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas i enlighet med tidigare budgetproposition med det under 2011 tillfälliga tillskottet om 2,1 mdkr. Vissa tillskott har gjorts enligt finansieringsprincipen. Totalt minskas anslaget med 3 mdkr. Falkenbergs kommuns regleringsbidrag för beräknas till 20,9 mkr. Bidraget sjunker under planperioden till 3 mkr. Maxtaxan är i sin form ett generellt bidrag men utbetalas av Skolverket och inte tillsammans med preliminära skatteintäkter. För har intäkterna för maxtaxan budgeterats till 11 mkr. erade statsbidrag - Statsbidrag, mkr Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag, maxtaxa Summa Finansnetto och internränta I finansnettot ingår ränteintäkter på de kvarvarande skuldreverser som upprättats mot Falkenbergs Stadshus AB och FNAB i samband med koncernbildandet samt den revers mot FaBo som upprättats i samband med avyttringen av Falkhallen och ishallen. Dessutom ingår ränteintäkter på de lån som har förmedlats till de kommunala bolagen samt den förmedlingsavgift på 0,25 % som belöper på dessa lån. Skuldreverserna belöper med en ränta om 5 %, räntan på FaBo:s revers är den samma som internräntan, dvs. 4 %. På de lån som förmedlats till bolagen vidaredebiteras den räntekostnad som kommunen erhåller från bankerna. Kommunen har budgeterat aktieutdelningar från Falkenbergs Stadshus AB-koncernen med 3 mkr och 3 mkr. För kommunens befintliga egna lån har en räntesats om 3,11 % budgeterats för år, 3,32 % för år och 3,82 % för år. I denna räntesats har hänsyn tagits till den reducerade räntan som belöper på de leasade vindkraftverken. Även räntesatser på befintliga swapar har medräknats. För tillkommande lån har räntenivån beräknats till samma nivå som ovan, då utgångspunkt för ränteprognosen har varit marknadens förväntningar 31 augusti 2011 plus en procentenhet. Internräntan är 4 % då det allmänna ränteläget är lägre. Internräntan ska spegla den långsiktiga kostnaden för utnyttjande av kommunens tillgångar. Internräntan används till att beräkna kapitalkostnader och hyreskostnaderna för nämnderna., budgetramar och plan 19