Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012-2013"

Transkript

1 Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola Anci Rehn, förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig AnnSofie Johansson, förskollärare Kristina Wirén, förskollärare Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

2 Banvaktens förskola Inledning Banvaktens förskola tillhör Valbo förskoleområde inom Barn & Ungdom Gävle. Anci Rehn är förskolechef och Tomas Rigvald är verksamhetsansvarig och formellt ansvarig för förskolans resultat. Arbetslaget består av: AnnSofie Johansson, förskollärare, Kristina Wirén, förskollärare och Tomas Rigvald, fritidspedagog. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt följas upp, utvärderas och utvecklas. Pedagogerna ansvarar tillsammans för det systematiska kvalitetsarbetet. För vår personalgrupp är det positivt att ha ett helhetsansvar, vilket märks i samtliga medarbetares engagemang och delaktighet i beslut. Korta beslutsvägar och god kommunikation är viktiga kvalitetsfaktorer i utvecklandet av vår förskolas pedagogiska verksamhet. Vår förskola har egen matlagning. Ingrid Sandin, vår kokerska, är en viktig medarbetare som möter barnen och är en del av arbetslaget. Vi samarbetar med förskolorna i Forsbacka, Valbo och Hagaström. Förskolans pedagoger får tillgång till utbildningsinsatser och resurser genom att vi ingår i en större ekonomisk enhet. Kompetensutveckling Tomas Rigvald ingår i en grupp med pedagogiska utvecklingsledare, som träffats regelbundet och har ansvar för att driva pedagogiskt utvecklingsarbete på respektive förskolor. AnnSofie Johansson ingår i ett nätverk omkring lärplattor, med syfte att utveckla metoder och använda medier i arbetet med språk och kommunikation. Lärplattan kan hjälpa oss att skapa positiva lärsituationer för barn i behov av särskilt stöd. Kristina Wirén är VFU-handledare för studerande på Förskollärarprogrammet och två förskollärarstuderande har under olika perioder haft verksamhetsförlagd utbildning(vfu) på Banvaktens förskola. Kristina ingår i områdets krisgrupp och de har träffats några gånger under året. Vår förskola deltar även i NTnätverk, där pedagoger möts för att stimulera utveckling av området naturvetenskap och teknik i förskolan. En värdefull resurs är den kompetens som finns samlad i Valboområdets elevhälsoteam placerat på Sofiedalsskolan. Banvaktens förskolas elevhälsoteam har vid några tillfällen per termin träffat specialpedagog, tal- och språkpedagog och kurator för konsultation och handledning. Stödjande insatser har skett under läsåret genom teamet. Gävle Kommun gör en satsning genom Skolverket för att höja pedagogers informations- och mediekompetens. Under våren har pedagogerna genomfört PIM-utbildning och gjort inlämningsuppgifter med Power Point och Photostory. Prioriterade mål Förskolans uppdrag och strävansmål inom olika målområden anges i Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad I Skollagen(SFS 2010:800) finns ett kapitel med bestämmelser som gäller förskolan. Förskolorna inom Barn & Ungdom Gävle använder olika stöddokument i det systematiska kvalitetsarbetet. I denna årsredovisning har vi valt ut några områden ur förskolans läroplan, där vår förskola under perioden satsat resurser och genomfört förbättringsåtgärder. Vi kan visa att det vi genomför har en positiv påverkan på Banvaktens förskolas miljö och verksamhet.

3 Normer och värden Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målkriterier Vår förskola erbjuder en omtänksam, trygg och rolig miljö med utrymme för olikheter. Förutsättningar Avsnittet i förskolans läroplan som berör normer och värden är av central betydelse för hur vi förstår och utför förskolans uppdrag. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Gruppen ger barn många olika möjligheter att upptäcka och utforska, leka tillsammans och ha roligt. Förskollärare ansvarar för att skapa en utvecklande verksamhet där varje barn får möjlighet att samarbeta, kommunicera, samspela i lek och lära sig hantera konflikter i en trygg miljö. Arbetsprocess Pedagogerna har medvetet arbetat med att dela barngruppen i mindre grupper. Dokumentation visade oss att barn behöver få många möjligheter att öva förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andras situation och att hjälpa andra. Vi har valt att arbeta med några olika berättelser och skapat processer omkring dessa som ger utrymme för barn att leka, skapa, samarbeta och komma överens. Att upprepa och att tillåta barn att bearbeta och göra om berättelser kan vara utvecklande. I mindre grupperingar upplever vi att det finns utrymme för barns olikheter och där kan barn upptäcka att våra olikheter kan vara något positivt. I vår verksamhet har vi barn från 1-5 år och det sker många spännande möten mellan olika barn och mellan barn och vuxna. De äldre barnen har gått på gymnastik varje torsdag efter lunch. Då har de yngre barnen varit kvar och haft vila. Likaså har de äldre barnen åkt buss till Länsmuséet i Gävle där de träffat en konstpedagog, som visat tavlor och arbetat med barnen i ateljé. De yngre barnen har haft egna samlingar med sång, ramsor och lekar. De har arbetat med skapande verksamhet på förskolan. Att lära sig olika lekar och att leka tillsammans med kamrater och vuxna på förskolan har varit en viktig del i vårt arbete omkring normer och värden. Det jag lär mig känner jag igen och kan vara delaktig i. Regellekar och spel är bra då man får öva på att förhålla sig till regler, att träna på turtagning, att prata och att lyssna(kommunicera). Gemensamma lekar går ofta bra att leka utomhus. Vi arbetar med att utveckla förskolans utemiljö och använder gården till att leka olika lekar tillsammans med barnen. Regellekar är bra då det går bra att leka många tillsammans och vuxna kan leka tillsammans med barn. Resultat Utifrån de målkriterier vi angett försöker vi vara en välkomnande förskola där olika barn möts och får möjligheter att träna på att ta hänsyn till andra, hjälpa varandra och leva sig in i andra människors villkor. I vår verksamhet kan vi se att barn i aktiviteter och situationer av lek får möjlighet att träna på turtagande, kan be varandra om hjälp och kan upptäcka att det är roligt att göra saker tillsammans.

4 Analys Vi uttalar att språk och kommunikation är betydelsefullt och påverkar vår förmåga att förstå andra och våra möjligheter att samspela och leka med kamrater. Språket använder vi i de flesta situationer och i förskolan är det angeläget att barn får uppleva att det är lustfyllt och roligt att använda och utveckla språket. Språk är mycket mer än ord som vi pratar och text som vi skriver och läser. I vår förskola vill vi att barn ska få rika möjligheter att upptäcka och hålla på med språk, bild och olika medier. Hur ser vi till att varje barn har positiva upplevelser av mötet med vuxna i förskolan? Förskollärare har ett uttalat ansvar för att skapa en miljö där barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Arbetet med att skapa en välkomnande förskola pågår ständigt och alla medarbetare är viktiga som förebilder för barnen. Utveckling och lärande Identitet och kroppsuppfattning Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Matematik Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Naturvetenskap och teknik Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla fysikaliska fenomen. Förutsättningar Många olika delar i vår verksamhet skapar en helhet. Vi pedagoger har en organisation där vi medvetet utifrån statliga och kommunala styrdokument skapar möjligheter för barns lärande och utveckling. Förskolans verksamhet har ett tydligt fokus på gruppen och genom gruppen skapar vi möjligheter till lek och samspel. Barn får under dagen vara med om situationer i förskolan som är rutiner och planerade aktiviteter tillsammans med andra barn. De har också

5 utrymme för lek och egna initiativ. Att bli uppmuntrad till att komma på saker själv och att det finns en tillåtande atmosfär är viktiga faktorer som kan ge barn inflytande i förskolan. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010, s.6). Arbetsprocess/ identitet och kroppsuppfattning, naturvetenskap och teknik Under våren har vi i vår förskola arbetat i ett längre tema där vi intresserat oss för känslor och känslouttryck. Parallellt med detta har vi arbetat med och skapat intresse för djur som finns i vår närmiljö och djur som finns i vårt land. Vi har använt oss av berättelser om djur och har läst tidningsartiklar tillsammans som handlat om olika djur. Ofta har tidningar skrivit om hur människor och djur påverkar varandra. Vilka känslor tror vi att djur kan känna och visa? Vilka djur är vilda och vilka är tama? Viktiga processer har varit skapande tex collage med bilder av djur från jakttidningar, tidningsurklipp som vi använt i samtal med barn om hur människor och djur fungerar tillsammans och om människor och djur liknar varandra. I många sagor som vi läst/berättat för barnen är djuren spännande och barnen har hittat och känt igen olika känslor i dessa berättelser. Glädje, rädsla, ensamhet, gemenskap, trygghet, ilska, glömska, sorg. Vi provade att ta kort när barn fick välja att försöka visa någon känsla. Dessa fotografier har vi satt upp på två dörrar där barn och vuxna kunnat stanna och titta på olika miner och uttryck. Samtal som förs mellan olika barn och mellan barn och vuxna blir värdefulla reflektionstillfällen. Resultat Ett mål för terminen var att personalen skulle genomföra en studieresa med förskolans barn, föräldrar och syskon. I mitten av maj åkte vi med buss till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Dagen innehöll massor av upplevelser och intryck med fokus på djur och en ny utställning Djuret människan. Barnen fick möjlighet att bygga vidare på det vi intresserat oss för under vårterminen. Nya kunskaper om djur och människokroppen tar vi med oss hem och fortsätter till hösten. Barnen har lärt sig om olika känslor och vi har i drama och skapande hållit på med och samtalat om hur man kan känna och hur man kan visa vad man känner. Att fungera enskilt och i grupp handlar om att utveckla olika sociala färdigheter. Möjlighet till lärande om känslor finns i många delar av förskolans verksamhet. Analys Vad är viktiga förmågor som förskolan kan uppmuntra och låta barn få möjlighet att träna på i olika situationer av lek och samspel? Arbetslagets pedagoger har inventerat betydelsen av olika rutiner, styrda aktiviteter och barns möjligheter till lek. Förskolan är betydelsefull för barns möjligheter att utveckla viktiga sociala färdigheter. Viktigt att peka på betydelsen av hur pedagoger lyckas skapa en trygg lärandemiljö. I förskolan vill vi skapa förutsättningar för barn att ta kontakt med varandra, att leka, samarbeta och göra upptäckter. Viktiga processer där barn kan träna på turtagande, kommunikation, samt lära sig förstå och förhålla sig till regler finns i olika situationer som återkommer många gånger. Möjligheter att upprepa, att pröva flera gånger och att göra tillsammans med några få eller i stor grupp ger barn möjligheter att utveckla förståelse för rättigheter och skyldigheter.

6 Arbetsprocess/ matematik Vi spelar spel och använder olika material med färg, form och antal. Det kan tex vara pärlor, pluttar som man bygger mönster med, timglas, lego och duplo. Material för bygg och konstruktion finns framme och ger barn möjlighet att samarbeta och träna på begrepp och att beräkna höjd, balans, längd, bredd etc. Sortering kommer igen i många aktiviteter och ger barn upptäckter av mönster, antal, former och relationer(storlek). Genom experiment och genom att intressera barn för fysikaliska fenomen och förändringar i naturen får barnen använda matematiska begrepp. Inomhus gm att använda olika material, tex lego, duplo, gears(kugghjul), timglas, kulram, trappa med 1-5 trähjul i olika färger, kapla, clics, jovo, pennor och kritor, modellera för att forma, dela, bygga ihop, räkna, sortera, jämföra. Spela spel med tärning och pussel tränar olika matematiska förmågor. Form, mönster, detaljer och helhet, räkna högt, flytta rätt antal steg, samarbeta med kompisar. Utomhus bollrännor, vattentunna, samla och sortera naturföremål, jämföra och upptäcka likheter och skillnader-se mönster. Upprepningar är bra. Det ger barn många tillfällen att bli intresserad och att pröva saker- tillsammans med andra och ensam. Resultat Flera barn har arbetat med och lärt sig siffror och räkneord, talföljd. Även har många barn kunnat träna på och bli intresserade av matematiska termer och begrepp genom att spela spel, sortera och bygga och konstruera och skapa tillsammans. Jämföra och upptäcka likheter och skillnader mellan mängder. Pedagoger har genomfört samlingar där barn fått små matematikutmaningar. Då vi delar barnen i mindre grupper och de får hålla på med sortering, jämförelser, bygga/skapa mönster ger det möjlighet för dem att hålla på med matematik och att träna begrepp. Flera av barnen har börjat rita mandalas under våren. Barnen tycke det är roligt och bildar olika mönster och samtalar och jämför med kompisar. Genom pedagogisk dokumentation får barn syn på sitt förändrade kunnande och även att de lär av varandra. Analys Vi behöver säkerställa att vi hinner se alla barn och reflektera tillsammans med olika barn omkring intresse och kunnande, lärande. Viktigt att pedagoger använder kvalitetskvällar tex för fördjupade pedagogiska samtal med utgångspunkt i dokumentationer. Förskollärare kliver fram och tar ansvar för att uppföljning och utvärdering görs, att samtliga i arbetslaget utmanas till att vara delaktig i att säkra och utveckla kvalitet. Det är viktigt att vi har en struktur för våra kvällsmöten. Förskolans systematiska kvalitetsarbete handlar bla om att välja ut och arbeta med ett område i taget istället för att följa upp och utvärdera hela verksamheten på en gång. Vår förskolas arbetslag behöver träna mer på hur vi anger målkriterier och hur vi följer upp våra prioriterade mål i förskolans läroplan. Förskolans handlingsplan är ett bra dokument, där vi följer upp mål och har koll på arbetsprocesser under hela året. BADET Här följer en fördjupad reflektion över en del av vår verksamhet, som ger barn många lärtillfällen. Vi går och badar under några veckor efter varandra, på hösten och på våren. Den återkommande händelsen tycker vi är viktig. Barnen känner en trygghet i att göra samma sak flera gånger och att få utveckla sig från sin nivå. Från att tordas vara i vattnet och till att leka hejdlöst i/över vattnet med varandra och ensam. När barnen får denna vattenvana, så att säga gratis är steget inte långt att sen lära sig simma ganska snabbt i simundervisning. Dessutom är det en mängd saker som barnen får tillfälle att utveckla under den stund som aktiviteten utspelar sig.

7 Motorik: Promenaden är ca 1 km ena vägen och kroppen får röra sig, grovmotoriskt. I vattnet rörde sig lättare om hela kroppen träna sina muskler omedvetet. Kropps- och rumsuppfattning: Det är stort att få röra sig över ett stort avstånd och i en större rymd, vägen till badet. Att röra sig i vattnet ger ett motstånd som upplevs på olika sätt. När barnen klär på sig och av sig är det mycket som måste fungera med kroppen, och det utvecklar barnen efterhand. Dessutom att ta hand om och hålla reda på sina egna kläder. Koncentration och uppmärksamhet: Vi går en lång promenad och under den processen händer mycket som vi fokuserar på eller koncentrerar oss på. Att vistas i samhället - vad som rör sig utanför förskolans staket -, vara uppmärksam på trafik och andra faror, att veta vart vi ska ta vägen, hålla ihop som en grupp mm. Hänsyn och turtagande: I omklädningsrummet är det trångt för det mesta, vi får samsas om utrymmet, hjälpa varandra om vissa saker är svåra, vänta på varandra när en del är snabbare. Vi gör saker tillsammans, ser till att alla har det bra. I badet är det stimmigt och trångt. De små barnen vill kanske inte att det stänks vatten på dem, leksakerna tar plats och vi samsas om dem. En del tycker om att hoppa från kanten, då är det viktigt att iaktta var andra finns i bassängen. Språk: Samtal och funderingar under promenaden och i alla situationer under aktiviteten. Det är ett naturligt tillfälle också att med sin kropp få erfara olika begrepp som vi dagligen använder i vårt språk. Såsom bakom, framför, efter, vid sidan av, långt bort, nära, under, över mm. Naturvetenskap: Funderingar om händelser runt omkring oss, ute och inne, naturupplevelser, experimenterande i badet, i duschen, i omklädningsrummet - tex det är inte alltid lätt att blåsa upp en puff, eller varför ska vi blåsa upp den? Hur vänder man ut en ärm som vänt sig fel? i duschen är vattnet kallt innan det blir varmt, varför är vi så trötta när vi har badat och gått hem hela vägen, varför är det så bra att äta en banan då innan vi går hem? Mm, mm Matematik: Handfasta upplevelser av antal och volym och turordningar under aktiviteten och under promenaden. T ex: Vad händer nar vi hoppar i vattnet? Varför flyter vi? Varför måste de ha puffar? Rummet där vi klär om är inte så stort, vi måste samsas på liten yta, det blir ett funderande på hur vi får plats och i duschen finns en turordning. Vi håller reda på våra kläder, vad vi haft med oss, vem som har fått banan, hur många som har klätt sig färdigt mm, mm. Under promenaden utreder vi ofta matte problem, räknar färger på bilar, ser många olika fåglar, funderar på hur lång tid promenaden tar mm.

8 Åtgärder för utveckling Samtliga målområden i Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolans tre pedagoger inventerar förskolans material med målet att fortsätta utveckla verksamheten och miljön omkring barnen. Barn i olika åldrar ska möta positiva utmaningar som gör dem intresserade av olika saker och av varandra. Säkra att pedagogiskt material finns både inne och ute som stimulerar olika barn och skapar möjlighet till utveckling och lärande. Bygga vidare på vårens arbete omkring djur och människor. Ge barn möjlighet att träna olika begrepp och hålla på med jämförelser, naturobservationer och små experiment. Säkerställa att vi använder informations- och mediekompetens hos pedagoger. Dokumentation tillsammans med barn, lärsituationer genom lärplatta och datorer skapas. Användande av dramaövningar i liten grupp och skapande verksamhet där olika barn får samarbeta och träna på att inte välja samma kompisar varje gång. Att baka med barn kan vara en metod. Arbeta för att vi även nästa läsår kan få tillgång till en gymnastiktid i Ludvigsbergsskolans idrottssal. Använda böcker för högläsning. Fortsätta gå till biblioteket tillsammans med barnen och låta dem ha inflytande över vilka böcker, skivor och band som finns på förskolan. Fortsätta genomföra familjemöten några gånger varje termin. Vi har utvecklat en bra form för föräldrasamarbete och ser mötena som en viktig del i förskolans trygghetsarbete. Delta i gemensamma satsningar som sker i Valbo förskoleområde. Samtliga åtgärder pågår hela höstterminen. De följs upp genom pedagogisk dokumentation och på kvalitetskvällar i arbetslaget.

Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012

Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012 Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012 Anci Rehn, förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig AnnSofie Johansson, förskollärare Kristina Wirén, förskollärare Det Du tänker om

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola Kvalitetsrapport Abborrens förskola Verksamhetsåret 2014-2015 Annika Matsson Innehållsförteckning Inledning 2 Verksamhetsidé 3 Läroplan för förskola 3 Utvärderingsmetoder..3 Måluppfyllelse, resultat, analys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Uppföljning. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Utveckling och lärande. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40

Uppföljning. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Utveckling och lärande. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Utveckling och lärande Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ickorrbackens förskola Agneta Lindbergh Förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning 3-4 2 System för kvalitetsarbete.4 3 Områden som ska

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Tranan Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2014/2015 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 1 Läroplansmål - normer och värden... 2 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98 FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan I denna utgåva av läroplan för förskolan är samtliga

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Vittra förskola i J-a (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Vittra kobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau User: jukis001,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

2010/2011. Bergbackagården Solkattens förskola

2010/2011. Bergbackagården Solkattens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 Bergbackagården Solkattens förskola Ingeborg Bergvall Biträdande förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. System för kvalitetsarbete...

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2012. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2012 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19 Köpings kommun Arbetsplan för Förskolan Maskrosen Läsår 2014 2015 Ulrica Zarins 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

I UR OCH SKUR MULLEBO

I UR OCH SKUR MULLEBO NÄRA NATUREN I UR OCH SKUR Lötkärrsskolan Lötkärrsskolan är en liten grundskola med elever från förskoleklass till åk 5 (från 2013 till åk 6). Verksamheten bedrivs av lärare, fritidspedagoger och förskollärare.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Förskolan I Ur och Skur Ute i Skövde

VERKSAMHETSPLAN Förskolan I Ur och Skur Ute i Skövde VERKSAMHETSPLAN Förskolan I Ur och Skur Ute i Skövde I Ur och Skur Ute, verksamhet utgår från förskolans läroplan Lpfö 98/10 med I Ur och Skurs pedagogik. Pedagogiken och metodiken grundar sig i utomhuspedagogiska

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Bitr. rektor Kerstin Almström

Bitr. rektor Kerstin Almström KVALITETSREDOVISNING Läsåret 09-10 Lärande Lek för Livet! Rektor Eva Axelsson Bitr. rektor Kerstin Almström Innehåll INLEDNING... 3 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 09/10 KVALITETSREDOVISNING... 4 SPECIALPEDAGOGENS

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer