Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola

Transkript

1 Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola Anci Rehn, förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig AnnSofie Johansson, förskollärare Kristina Wirén, förskollärare Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

2 Banvaktens förskola Inledning Banvaktens förskola tillhör Valbo förskoleområde inom Barn & Ungdom Gävle. Anci Rehn är förskolechef och Tomas Rigvald är verksamhetsansvarig och formellt ansvarig för förskolans resultat. Arbetslaget består av: AnnSofie Johansson, förskollärare, Kristina Wirén, förskollärare och Tomas Rigvald, fritidspedagog. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt följas upp, utvärderas och utvecklas. Pedagogerna ansvarar tillsammans för det systematiska kvalitetsarbetet. För vår personalgrupp är det positivt att ha ett helhetsansvar, vilket märks i samtliga medarbetares engagemang och delaktighet i beslut. Korta beslutsvägar och god kommunikation är viktiga kvalitetsfaktorer i utvecklandet av vår förskolas pedagogiska verksamhet. Vår förskola har egen matlagning. Ingrid Sandin, vår kokerska, är en viktig medarbetare som möter barnen och är en del av arbetslaget. Vi samarbetar med förskolorna i Forsbacka, Valbo och Hagaström. Förskolans pedagoger får tillgång till utbildningsinsatser och resurser genom att vi ingår i en större ekonomisk enhet. Kompetensutveckling Tomas Rigvald ingår i en grupp med pedagogiska utvecklingsledare, som träffats regelbundet och har ansvar för att driva pedagogiskt utvecklingsarbete på respektive förskolor. AnnSofie Johansson ingår i ett nätverk omkring lärplattor, med syfte att utveckla metoder och använda medier i arbetet med språk och kommunikation. Lärplattan kan hjälpa oss att skapa positiva lärsituationer för barn i behov av särskilt stöd. Kristina Wirén är VFU-handledare för studerande på Förskollärarprogrammet och två förskollärarstuderande har under olika perioder haft verksamhetsförlagd utbildning(vfu) på Banvaktens förskola. Kristina ingår i områdets krisgrupp och de har träffats några gånger under året. Vår förskola deltar även i NTnätverk, där pedagoger möts för att stimulera utveckling av området naturvetenskap och teknik i förskolan. En värdefull resurs är den kompetens som finns samlad i Valboområdets elevhälsoteam placerat på Sofiedalsskolan. Banvaktens förskolas elevhälsoteam har vid några tillfällen per termin träffat specialpedagog, tal- och språkpedagog och kurator för konsultation och handledning. Stödjande insatser har skett under läsåret genom teamet. Gävle Kommun gör en satsning genom Skolverket för att höja pedagogers informations- och mediekompetens. Under våren har pedagogerna genomfört PIM-utbildning och gjort inlämningsuppgifter med Power Point och Photostory. Prioriterade mål Förskolans uppdrag och strävansmål inom olika målområden anges i Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad I Skollagen(SFS 2010:800) finns ett kapitel med bestämmelser som gäller förskolan. Förskolorna inom Barn & Ungdom Gävle använder olika stöddokument i det systematiska kvalitetsarbetet. I denna årsredovisning har vi valt ut några områden ur förskolans läroplan, där vår förskola under perioden satsat resurser och genomfört förbättringsåtgärder. Vi kan visa att det vi genomför har en positiv påverkan på Banvaktens förskolas miljö och verksamhet.

3 Normer och värden Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målkriterier Vår förskola erbjuder en omtänksam, trygg och rolig miljö med utrymme för olikheter. Förutsättningar Avsnittet i förskolans läroplan som berör normer och värden är av central betydelse för hur vi förstår och utför förskolans uppdrag. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Gruppen ger barn många olika möjligheter att upptäcka och utforska, leka tillsammans och ha roligt. Förskollärare ansvarar för att skapa en utvecklande verksamhet där varje barn får möjlighet att samarbeta, kommunicera, samspela i lek och lära sig hantera konflikter i en trygg miljö. Arbetsprocess Pedagogerna har medvetet arbetat med att dela barngruppen i mindre grupper. Dokumentation visade oss att barn behöver få många möjligheter att öva förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andras situation och att hjälpa andra. Vi har valt att arbeta med några olika berättelser och skapat processer omkring dessa som ger utrymme för barn att leka, skapa, samarbeta och komma överens. Att upprepa och att tillåta barn att bearbeta och göra om berättelser kan vara utvecklande. I mindre grupperingar upplever vi att det finns utrymme för barns olikheter och där kan barn upptäcka att våra olikheter kan vara något positivt. I vår verksamhet har vi barn från 1-5 år och det sker många spännande möten mellan olika barn och mellan barn och vuxna. De äldre barnen har gått på gymnastik varje torsdag efter lunch. Då har de yngre barnen varit kvar och haft vila. Likaså har de äldre barnen åkt buss till Länsmuséet i Gävle där de träffat en konstpedagog, som visat tavlor och arbetat med barnen i ateljé. De yngre barnen har haft egna samlingar med sång, ramsor och lekar. De har arbetat med skapande verksamhet på förskolan. Att lära sig olika lekar och att leka tillsammans med kamrater och vuxna på förskolan har varit en viktig del i vårt arbete omkring normer och värden. Det jag lär mig känner jag igen och kan vara delaktig i. Regellekar och spel är bra då man får öva på att förhålla sig till regler, att träna på turtagning, att prata och att lyssna(kommunicera). Gemensamma lekar går ofta bra att leka utomhus. Vi arbetar med att utveckla förskolans utemiljö och använder gården till att leka olika lekar tillsammans med barnen. Regellekar är bra då det går bra att leka många tillsammans och vuxna kan leka tillsammans med barn. Resultat Utifrån de målkriterier vi angett försöker vi vara en välkomnande förskola där olika barn möts och får möjligheter att träna på att ta hänsyn till andra, hjälpa varandra och leva sig in i andra människors villkor. I vår verksamhet kan vi se att barn i aktiviteter och situationer av lek får möjlighet att träna på turtagande, kan be varandra om hjälp och kan upptäcka att det är roligt att göra saker tillsammans.

4 Analys Vi uttalar att språk och kommunikation är betydelsefullt och påverkar vår förmåga att förstå andra och våra möjligheter att samspela och leka med kamrater. Språket använder vi i de flesta situationer och i förskolan är det angeläget att barn får uppleva att det är lustfyllt och roligt att använda och utveckla språket. Språk är mycket mer än ord som vi pratar och text som vi skriver och läser. I vår förskola vill vi att barn ska få rika möjligheter att upptäcka och hålla på med språk, bild och olika medier. Hur ser vi till att varje barn har positiva upplevelser av mötet med vuxna i förskolan? Förskollärare har ett uttalat ansvar för att skapa en miljö där barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Arbetet med att skapa en välkomnande förskola pågår ständigt och alla medarbetare är viktiga som förebilder för barnen. Utveckling och lärande Identitet och kroppsuppfattning Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Matematik Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Naturvetenskap och teknik Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla fysikaliska fenomen. Förutsättningar Många olika delar i vår verksamhet skapar en helhet. Vi pedagoger har en organisation där vi medvetet utifrån statliga och kommunala styrdokument skapar möjligheter för barns lärande och utveckling. Förskolans verksamhet har ett tydligt fokus på gruppen och genom gruppen skapar vi möjligheter till lek och samspel. Barn får under dagen vara med om situationer i förskolan som är rutiner och planerade aktiviteter tillsammans med andra barn. De har också

5 utrymme för lek och egna initiativ. Att bli uppmuntrad till att komma på saker själv och att det finns en tillåtande atmosfär är viktiga faktorer som kan ge barn inflytande i förskolan. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010, s.6). Arbetsprocess/ identitet och kroppsuppfattning, naturvetenskap och teknik Under våren har vi i vår förskola arbetat i ett längre tema där vi intresserat oss för känslor och känslouttryck. Parallellt med detta har vi arbetat med och skapat intresse för djur som finns i vår närmiljö och djur som finns i vårt land. Vi har använt oss av berättelser om djur och har läst tidningsartiklar tillsammans som handlat om olika djur. Ofta har tidningar skrivit om hur människor och djur påverkar varandra. Vilka känslor tror vi att djur kan känna och visa? Vilka djur är vilda och vilka är tama? Viktiga processer har varit skapande tex collage med bilder av djur från jakttidningar, tidningsurklipp som vi använt i samtal med barn om hur människor och djur fungerar tillsammans och om människor och djur liknar varandra. I många sagor som vi läst/berättat för barnen är djuren spännande och barnen har hittat och känt igen olika känslor i dessa berättelser. Glädje, rädsla, ensamhet, gemenskap, trygghet, ilska, glömska, sorg. Vi provade att ta kort när barn fick välja att försöka visa någon känsla. Dessa fotografier har vi satt upp på två dörrar där barn och vuxna kunnat stanna och titta på olika miner och uttryck. Samtal som förs mellan olika barn och mellan barn och vuxna blir värdefulla reflektionstillfällen. Resultat Ett mål för terminen var att personalen skulle genomföra en studieresa med förskolans barn, föräldrar och syskon. I mitten av maj åkte vi med buss till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Dagen innehöll massor av upplevelser och intryck med fokus på djur och en ny utställning Djuret människan. Barnen fick möjlighet att bygga vidare på det vi intresserat oss för under vårterminen. Nya kunskaper om djur och människokroppen tar vi med oss hem och fortsätter till hösten. Barnen har lärt sig om olika känslor och vi har i drama och skapande hållit på med och samtalat om hur man kan känna och hur man kan visa vad man känner. Att fungera enskilt och i grupp handlar om att utveckla olika sociala färdigheter. Möjlighet till lärande om känslor finns i många delar av förskolans verksamhet. Analys Vad är viktiga förmågor som förskolan kan uppmuntra och låta barn få möjlighet att träna på i olika situationer av lek och samspel? Arbetslagets pedagoger har inventerat betydelsen av olika rutiner, styrda aktiviteter och barns möjligheter till lek. Förskolan är betydelsefull för barns möjligheter att utveckla viktiga sociala färdigheter. Viktigt att peka på betydelsen av hur pedagoger lyckas skapa en trygg lärandemiljö. I förskolan vill vi skapa förutsättningar för barn att ta kontakt med varandra, att leka, samarbeta och göra upptäckter. Viktiga processer där barn kan träna på turtagande, kommunikation, samt lära sig förstå och förhålla sig till regler finns i olika situationer som återkommer många gånger. Möjligheter att upprepa, att pröva flera gånger och att göra tillsammans med några få eller i stor grupp ger barn möjligheter att utveckla förståelse för rättigheter och skyldigheter.

6 Arbetsprocess/ matematik Vi spelar spel och använder olika material med färg, form och antal. Det kan tex vara pärlor, pluttar som man bygger mönster med, timglas, lego och duplo. Material för bygg och konstruktion finns framme och ger barn möjlighet att samarbeta och träna på begrepp och att beräkna höjd, balans, längd, bredd etc. Sortering kommer igen i många aktiviteter och ger barn upptäckter av mönster, antal, former och relationer(storlek). Genom experiment och genom att intressera barn för fysikaliska fenomen och förändringar i naturen får barnen använda matematiska begrepp. Inomhus gm att använda olika material, tex lego, duplo, gears(kugghjul), timglas, kulram, trappa med 1-5 trähjul i olika färger, kapla, clics, jovo, pennor och kritor, modellera för att forma, dela, bygga ihop, räkna, sortera, jämföra. Spela spel med tärning och pussel tränar olika matematiska förmågor. Form, mönster, detaljer och helhet, räkna högt, flytta rätt antal steg, samarbeta med kompisar. Utomhus bollrännor, vattentunna, samla och sortera naturföremål, jämföra och upptäcka likheter och skillnader-se mönster. Upprepningar är bra. Det ger barn många tillfällen att bli intresserad och att pröva saker- tillsammans med andra och ensam. Resultat Flera barn har arbetat med och lärt sig siffror och räkneord, talföljd. Även har många barn kunnat träna på och bli intresserade av matematiska termer och begrepp genom att spela spel, sortera och bygga och konstruera och skapa tillsammans. Jämföra och upptäcka likheter och skillnader mellan mängder. Pedagoger har genomfört samlingar där barn fått små matematikutmaningar. Då vi delar barnen i mindre grupper och de får hålla på med sortering, jämförelser, bygga/skapa mönster ger det möjlighet för dem att hålla på med matematik och att träna begrepp. Flera av barnen har börjat rita mandalas under våren. Barnen tycke det är roligt och bildar olika mönster och samtalar och jämför med kompisar. Genom pedagogisk dokumentation får barn syn på sitt förändrade kunnande och även att de lär av varandra. Analys Vi behöver säkerställa att vi hinner se alla barn och reflektera tillsammans med olika barn omkring intresse och kunnande, lärande. Viktigt att pedagoger använder kvalitetskvällar tex för fördjupade pedagogiska samtal med utgångspunkt i dokumentationer. Förskollärare kliver fram och tar ansvar för att uppföljning och utvärdering görs, att samtliga i arbetslaget utmanas till att vara delaktig i att säkra och utveckla kvalitet. Det är viktigt att vi har en struktur för våra kvällsmöten. Förskolans systematiska kvalitetsarbete handlar bla om att välja ut och arbeta med ett område i taget istället för att följa upp och utvärdera hela verksamheten på en gång. Vår förskolas arbetslag behöver träna mer på hur vi anger målkriterier och hur vi följer upp våra prioriterade mål i förskolans läroplan. Förskolans handlingsplan är ett bra dokument, där vi följer upp mål och har koll på arbetsprocesser under hela året. BADET Här följer en fördjupad reflektion över en del av vår verksamhet, som ger barn många lärtillfällen. Vi går och badar under några veckor efter varandra, på hösten och på våren. Den återkommande händelsen tycker vi är viktig. Barnen känner en trygghet i att göra samma sak flera gånger och att få utveckla sig från sin nivå. Från att tordas vara i vattnet och till att leka hejdlöst i/över vattnet med varandra och ensam. När barnen får denna vattenvana, så att säga gratis är steget inte långt att sen lära sig simma ganska snabbt i simundervisning. Dessutom är det en mängd saker som barnen får tillfälle att utveckla under den stund som aktiviteten utspelar sig.

7 Motorik: Promenaden är ca 1 km ena vägen och kroppen får röra sig, grovmotoriskt. I vattnet rörde sig lättare om hela kroppen träna sina muskler omedvetet. Kropps- och rumsuppfattning: Det är stort att få röra sig över ett stort avstånd och i en större rymd, vägen till badet. Att röra sig i vattnet ger ett motstånd som upplevs på olika sätt. När barnen klär på sig och av sig är det mycket som måste fungera med kroppen, och det utvecklar barnen efterhand. Dessutom att ta hand om och hålla reda på sina egna kläder. Koncentration och uppmärksamhet: Vi går en lång promenad och under den processen händer mycket som vi fokuserar på eller koncentrerar oss på. Att vistas i samhället - vad som rör sig utanför förskolans staket -, vara uppmärksam på trafik och andra faror, att veta vart vi ska ta vägen, hålla ihop som en grupp mm. Hänsyn och turtagande: I omklädningsrummet är det trångt för det mesta, vi får samsas om utrymmet, hjälpa varandra om vissa saker är svåra, vänta på varandra när en del är snabbare. Vi gör saker tillsammans, ser till att alla har det bra. I badet är det stimmigt och trångt. De små barnen vill kanske inte att det stänks vatten på dem, leksakerna tar plats och vi samsas om dem. En del tycker om att hoppa från kanten, då är det viktigt att iaktta var andra finns i bassängen. Språk: Samtal och funderingar under promenaden och i alla situationer under aktiviteten. Det är ett naturligt tillfälle också att med sin kropp få erfara olika begrepp som vi dagligen använder i vårt språk. Såsom bakom, framför, efter, vid sidan av, långt bort, nära, under, över mm. Naturvetenskap: Funderingar om händelser runt omkring oss, ute och inne, naturupplevelser, experimenterande i badet, i duschen, i omklädningsrummet - tex det är inte alltid lätt att blåsa upp en puff, eller varför ska vi blåsa upp den? Hur vänder man ut en ärm som vänt sig fel? i duschen är vattnet kallt innan det blir varmt, varför är vi så trötta när vi har badat och gått hem hela vägen, varför är det så bra att äta en banan då innan vi går hem? Mm, mm Matematik: Handfasta upplevelser av antal och volym och turordningar under aktiviteten och under promenaden. T ex: Vad händer nar vi hoppar i vattnet? Varför flyter vi? Varför måste de ha puffar? Rummet där vi klär om är inte så stort, vi måste samsas på liten yta, det blir ett funderande på hur vi får plats och i duschen finns en turordning. Vi håller reda på våra kläder, vad vi haft med oss, vem som har fått banan, hur många som har klätt sig färdigt mm, mm. Under promenaden utreder vi ofta matte problem, räknar färger på bilar, ser många olika fåglar, funderar på hur lång tid promenaden tar mm.

8 Åtgärder för utveckling Samtliga målområden i Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolans tre pedagoger inventerar förskolans material med målet att fortsätta utveckla verksamheten och miljön omkring barnen. Barn i olika åldrar ska möta positiva utmaningar som gör dem intresserade av olika saker och av varandra. Säkra att pedagogiskt material finns både inne och ute som stimulerar olika barn och skapar möjlighet till utveckling och lärande. Bygga vidare på vårens arbete omkring djur och människor. Ge barn möjlighet att träna olika begrepp och hålla på med jämförelser, naturobservationer och små experiment. Säkerställa att vi använder informations- och mediekompetens hos pedagoger. Dokumentation tillsammans med barn, lärsituationer genom lärplatta och datorer skapas. Användande av dramaövningar i liten grupp och skapande verksamhet där olika barn får samarbeta och träna på att inte välja samma kompisar varje gång. Att baka med barn kan vara en metod. Arbeta för att vi även nästa läsår kan få tillgång till en gymnastiktid i Ludvigsbergsskolans idrottssal. Använda böcker för högläsning. Fortsätta gå till biblioteket tillsammans med barnen och låta dem ha inflytande över vilka böcker, skivor och band som finns på förskolan. Fortsätta genomföra familjemöten några gånger varje termin. Vi har utvecklat en bra form för föräldrasamarbete och ser mötena som en viktig del i förskolans trygghetsarbete. Delta i gemensamma satsningar som sker i Valbo förskoleområde. Samtliga åtgärder pågår hela höstterminen. De följs upp genom pedagogisk dokumentation och på kvalitetskvällar i arbetslaget.