Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen

Transkript

1 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen en analys utifrån kommunernas resultat 2009

2

3 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen en analys utifrån kommunernas resultat 2009

4 Upplysningar om innehållet: Tilsith Lacouture (projektledare), tel Peter Nilsson, tel Katrin Östman, tel Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN: Foto: Alla foton Pia Nordlander förutom sidan 45 Thomas Carlgren och sidan 69 Thomas Henrikson Produktion: Kombinera AB Tryck: Edita, Västerås 2010

5 Förord Intresset för kvalitetsuppföljningar av äldreomsorgen ökar ständigt och Öppna jämförelser har påtagligt bidragit till det ökade intresset genom de tydliga kvalitetsskillnader som framträder mellan kommunerna. Med denna rapport tar vi nästa steg för att fördjupa kunskapen om varför kvaliteten skiljer sig åt mellan kommuner och vad den enskilda kommunen kan göra för att förbättra sin äldreomsorg. Det finns många sätt att nå kunskap om vad kvalitetsskillnaderna beror på. Vi har i denna studie valt att fördjupa kunskapen på området genom en kvalitativ studie där beslutsfattare inom 30 utvalda kommuner har intervjuats. Med denna utgångspunkt försöker vi besvara frågan vad det är som särskiljer kommuner med bra kvalitetsresultat i Öppna Jämförelser. Det är ett mycket omfattande arbete som ger oss en unik överblick över faktorer som är av betydelse för att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Vi identifierar åtta framgångsfaktorer i kommunernas arbete som är speciellt utmärkande för en välfungerade och högkvalitativ äldreomsorg. Vi återger också konkreta tips och exempel på hur olika kommuner framgångsrikt har arbetat för att förbättra kvalitet med hjälp av resultat i Öppna Jämförelser. Rapporten vänder sig i första hand till ansvariga chefer inom kommunens socialtjänst och äldreomsorg men förhoppningen är att många andra intressenter, såsom politiker, vård- och omsorgspersonal och inte minst brukare och anhöriga ska kunna dra lärdomar och finna inspiration i resultaten. Vi vill tacka alla de tjänstemän i kommunerna som har deltagit i studien och som med kort varsel har ställt upp för intervjuerna med stort intresse. Den här rapporten är ett resultat av de värdefulla bidrag de har lämnat.

6 Arbetet har genomförts under projektledning av Tilsith Lacouture och med externt stöd av Health Navigator AB. Projektgruppen har från SKL bemannats med Peter Nilsson, Derk de Beer samt Stefan Ackerby och från Health Navigator med Christofer Montell, Jonas Lundberg och Joachim Werr. En särskild referensgrupp med representanter från förbundets socialchefsnätverk har bidragit med synpunkter. Samråd har även skett med professor Sven Siverbo vid Karlstads Universitet. Min förhoppning är att studien kan vara en av utgångspunkterna för lokala diskussioner om vad kommunerna gör idag och kan göra framöver i sitt förbättringsarbete för att nå bättre kvalitet inom äldreomsorgen. Stockholm i oktober 2010 Håkan Sörman vd/sveriges Kommuner och Landsting

7 Innehåll 7 Sammanfattning 13 Inledning 17 Metod 22 Ramverk för framgångsfaktorer inom äldreomsorgen 24 Framgångsfaktor 1: Att ge en individuellt anpassad omsorg 32 Framgångsfaktor 2: Att ha en välutvecklad personalstrategi 39 Framgångsfaktor 3: Att verksamhetsstyrningen är förankrad i organisationen 45 Framgångsfaktor 4: Att skapa en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän 51 Framgångsfaktor 5: Att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling 58 Framgångsfaktor 6: Att skapa en brukarorienterad organisationskultur 62 Framgångsfaktor 7: Att samarbeta strukturerat med landstinget 69 Framgångsfaktor 8: Att etablera ett aktivt samarbete i kommunala nätverk 75 Topp 5: Konkreta åtgärder och aktiviteter

8 Framgångsfaktor 1. Individanpassad omsorg Vad kommuner med höga resultat gör Omsorg värderas lika högt som vård Har genomförandeplan som centralt verktyg i det dagliga arbetet Ger skräddarsydd omsorg genom kontaktmannaskap Identifierade problem i kommuner med låga resultat En sjukhuskultur existerar inom primärt särskilda boenden Genomförandeplanen kan finnas på papper men inte användas i praktiken 2. Välutvecklad personalstrategi Skapar utvecklingsmöjligheter för vård- och omsorgspersonal Tydliggör utvecklingsmöjligheter för vård- och omsorgspersonal Har en tydlig koppling mellan ökat ansvar och förbättrade villkor Satsar på kompetensutveckling för all personal Tar ansvar för att marknadsföra vård- och omsorgsyrket Upplever svårigheter att attrahera ungdomar till äldreomsorgen Marknadsför inte vård- och omsorgsutbildningen i tillräckligt hög utsträckning Erbjuder och kommunicerar inte utvecklingsmöjligheter i tillräckligt hög utsträckning 3. Förankrad verksamhetsstyrning 4. Tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän 5. Systematiskt kvalitetsarbete 6. Brukarorienterad organisationskultur 7. Strukturerat samarbete med landstinget 8. Aktivt samarbete i kommunala nätverk Har en vision som når ut i verksamheten Har etablerat tydliga och mätbara mål Har en rättvis resursfördelningsmodell Har etablerat styrverktyg för att systematisera verksamhetsstyrningen Har incitament för att motivera måluppfyllelse Bygger förtroendefulla relationer genom att skapa forum för dialog mellan politiker, tjänstemän och brukare Politiker tar ansvar genom att ställa höga krav på beslutsunderlag Tjänstemän tar ansvar genom att i god tid kommunicera med den politiska ledningen Politiker har verktyg och styrsystem som möjliggör en tydlig mål- eller uppdragsstyrning Utbildning kring roller och ansvarsområden skapar tydlighet Har fokus på kvalitet som är sanktionerat från den politiska ledningen Har kvalitetsledningssystem som sammanhållande länk i det systematiska kvalitetsarbetet Översätter resultat i nationella uppföljningar till konkret handling Förmår tydliggöra det offentliga åtagandet Låter brukarens behov styra personalens insatser Har en tydlig ansvarsfördelning mellan landsting och kommun som fastställs i övergripande och lokala överenskommelser Etablerar samverkansforum på både strategisk och operativ nivå Driver gemensamma projekt som syftar till att överbrygga gapet mellan sjukvården och äldreomsorgen Har väl fungerande rutiner för att tillgodose vårdoch omsorgsbehov oavsett huvudmannaskap Ingår i nätverk med kommuner som har liknande förutsättningar Ingår i nätverk på flera organisatoriska nivåer Använder nätverk för kunskapsöverföring och analytiskt stöd Agerar gemensamt i vissa strategiska frågor såsom i kontakten med landstinget Finner möjligheter att dela tjänster/verksamheter där kritisk massa saknas i den egna kommunen Har ingen vision eller har en vision som inte används Målstyrningen är bristfällig då prestationsmått inte är av tillräckligt hög kvalitet Har dålig systematik i uppföljningen Politiker involverar sig i frågor som faller inom ramen för tjänstemannaorganisationens ansvar Tjänstemän stödjer inte politiker i tillräckligt hög utsträckning med relevant beslutsunderlag Politiker saknar verktyg för att utöva en effektiv målstyrning Ekonomiska problem medför att kvalitetsfrågor nedprioriteras från politiskt håll Har ej infört kvalitetsledningssystem Använder ej nationella kvalitetsuppföljningar för att identifiera utvecklingsområden Anställda är inte fullt ut införstådda med det övergripande uppdraget Har en alltför personalcentrerad kultur Saknar överenskommelser som reglerar ansvarsförhållandena på ett tydligt sätt Saknar kontaktytor på operativ nivå hos landstinget Saknar rutiner och riktlinjer som utifrån ett brukarperspektiv leder till rätt vårdnivå Ingår ej i kommunala nätverk De kommuner man samverkar med har andra förutsättningar än den egna kommunen Saknar nätverk på alla organisatoriska nivåer Har inte formaliserat nätverket tillräckligt för att beslut ska översättas i handling

9 Sammanfattning Rapporten Öppna jämförelser vård och omsorg om äldre (ÖJ) har sammanställts och publicerats av Sveriges Kommuner och Landsting i tre år. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner till att utveckla och förbättra verksamhetens resultat och effektivitet. I jämförelserna framträder stora resultatskillnader mellan kommunerna. Analyser visar att det inte finns något samband mellan resultat i ÖJ och kommunens strukturella förutsättningar, såsom kommunstorlek eller geografiskt läge. Det framkom inte heller något samband mellan resultat i ÖJ och storleken på de resurser som kommunerna investerar i äldreomsorgen. Det finns därför ett stort intresse för en fördjupad analys av vad som leder till hög kvalitet inom kommunernas äldreomsorgsverksamhet. Denna studie har som syfte att identifiera faktorer som utmärker de kommuner som lyckas bättre än andra i sin äldreomsorg (som den redovisas i ÖJ). Rapporten baseras på djupintervjuer med företrädare för trettio kommuner varav femton har mycket höga resultat i ÖJ och femton har mycket låga resultat. Sammanlagt intervjuades 53 ledande befattningshavare inom kommunernas äldreomsorgsverksamhet. Genom en jämförande analys av kommuner med höga resultat och kommuner med låga resultat kartläggs skillnader i hur kommunerna arbetar inom olika områden och på så sätt identifieras framgångsfaktorer. I studien framkommer att det är stora skillnader i hur kommunerna arbetar inom olika områden. Denna mångfald är en av styrkorna i det kommunala självstyret. Det är dock tydligt att kommunerna har mycket att lära av varandra, och i studien har följande åtta framgångsfaktorer inom äldreomsorgen identifierats: Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. 7

10 Sammanfattning Framgångsfaktor 1: Att ge en individuellt anpassad omsorg Medarbetarna ser individen istället för kollektivet, och ger den enskilde goda möjligheter att fortsätta leva sitt liv som hon vill. De kommuner som lyckas bäst: Värderar omsorg lika högt som vård Har genomförandeplan som centralt verktyg i det dagliga arbetet Ger skräddarsydd omsorg genom kontaktmannaskap Framgångsfaktor 2: Att ha en välutvecklad personalstrategi Kommunen har en väl genomtänkt strategi för hur man arbetar med att attrahera, utveckla, behålla och avveckla personal utifrån nuvarande och framtida behov. De kommuner som lyckas bäst: Skapar utvecklingsmöjligheter för vård- och omsorgspersonal Tydliggör utvecklingsmöjligheter för vård- och omsorgspersonal Har en tydlig koppling mellan ökat ansvar och förbättrade villkor Satsar på kompetensutveckling för all personal Tar ansvar för att marknadsföra vård- och omsorgsyrket Tar ansvar för potentiell arbetskraft ska få upp ögonen för äldreomsorgen 8 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen.

11 Framgångsfaktor 3: Att verksamhetsstyrningen är förankrad i organisationen Alla de olika verktygen i den samlade verksamhetsstyrningen är väl implementerade och tydliga för chefer på olika nivåer inom organisationen. De kommuner som lyckas bäst: Har en vision som når ut i verksamheten Har etablerat tydliga och mätbara mål Har en rättvis resursfördelningsmodell Har etablerade styrverktyg för att systematisera verksamhetsstyrningen Har incitament för att motivera måluppfyllelse Framgångsfaktor 4: Att skapa en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän Politikerna bestämmer vad som ska göras genom att besluta om inriktningen och omfattningen på verksamheten, medan tjänstemannaorganisationen bestämmer hur organisationen ska arbeta för att uppnå den inriktningen. De kommuner som lyckas bäst: Bygger förtroendefulla relationer genom att skapa forum för dialog mellan politiker, tjänstemän och brukare Har politiker som tar ansvar genom att ställa höga krav på beslutsunderlag Har tjänstemän som tar ansvar genom att i god tid kommunicera med den politiska ledningen Har verktyg och styrsystem som möjliggör en tydlig mål- eller uppdragsstyrning Har utbildning kring roller och ansvarsområden som skapar tydlighet Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. 9

12 Sammanfattning Framgångsfaktor 5: Att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling I kommunen finns ett metodiskt tillvägagångssätt för att kontinuerligt identifiera, analysera och åtgärda områden där kvaliteten kan förbättras. De kommuner som lyckas bäst: Har fokus på kvalitet som är sanktionerat från den politiska ledningen Har kvalitetsledningssystem som sammanhållande länk i det systematiska kvalitetsarbetet Har en systematisk synpunkts- och klagomålshantering där brukare och anhöriga uppmuntras att lämna klagomål Översätter resultat i nationella uppföljningar till konkret handling Framgångsfaktor 6: Att skapa en brukarorienterad organisationskultur Organisationen har en djup förståelse för varför man existerar, och visar i handling att man prioriterar brukaren högst av alla verksamhetens intressenter. De kommuner som lyckas bäst: Förmår tydliggöra det offentliga åtagandet Låter brukarens behov styra personalens insatser 10 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen.

13 Framgångsfaktor 7: Att samarbeta strukturerat med landstinget Kommunen och landstinget arbetar strukturerat för att finna samarbetsformer där patienters/brukares behov står i centrum. De kommuner som lyckas bäst: Har en tydlig ansvarsfördelning mellan landsting och kommun som fastställs i övergripande och lokala överenskommelser Etablerar samverkansforum på både strategisk och operativ nivå Driver gemensamma projekt som syftar till att överbrygga gapet mellan sjukvården och äldreomsorgen Har väl fungerande rutiner för att tillgodose vård- och omsorgsbehov oavsett huvudmannaskap Framgångsfaktor 8: Att samarbeta aktivt i kommunala nätverk Kommunen finner samarbetsformer med andra kommuner för att tillsammans bli starkare och utnyttja begränsade resurser mer effektivt. De kommuner som lyckas bäst: Ingår i nätverk med kommuner som har liknande förutsättningar Ingår i nätverk på flera organisatoriska nivåer Använder nätverk för kunskapsöverföring och analytiskt stöd Agerar gemensamt i vissa strategiska frågor såsom i kontakten med landstinget Finner möjligheter att dela tjänster/verksamheter där kritisk massa saknas i den egna kommunen Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. 11

14 Sammanfattning Sammanfattningsvis så finns en positiv rörelse mot att förbättra äldreomsorgen bland Sveriges kommuner. Detta innefattar exempelvis en trend inom alla kommuner mot en ökad brukarorientering. Det är SKL:s förhoppning att denna rapport ska stimulera till fortsatta diskussioner och inspirera kommuner till ett konkret förbättringsarbete med målet att påskynda utvecklingen mot en ännu bättre äldreomsorg. 12 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen.

15 1 KAPITEL Inledning Bakgrund och syfte Svensk äldreomsorg är mycket bra. Ett stort antal nationella satsningar på vården och omsorgen om de äldre väcker förhoppningar om att äldreomsorgens kvalitet under de kommande åren kommer att utvecklas i en positiv riktning. Införandet av öppna jämförelser av äldreomsorgens kvalitet och effektivitet har inneburit ett viktigt steg mot en förbättrad kunskapsstyrning. Det finns samtidigt ett antal utmaningar där vi gemensamt måste ta ansvar för att åstadkomma förbättring. Sverige har en åldrande befolkning som sannolikt kommer att ställa högre krav på kvalitet, tillgänglighet och valfrihet. Färre yrkesarbetande ska i framtiden försörja fler pensionärer, vilket ökar kraven på effektivitet inom den offentliga sektorn. Stora variationer mellan kommunernas resultat i de öppna jämförelserna talar för att det finns en betydande förbättringspotential i flera kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2007 årligen tagit fram rapporten Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre (ÖJ). I ÖJ redovisas på kommunnivå indikatorer som speglar resultat och kvalitet. Det har skett en betydande utveckling av ÖJ över åren och 2009 kunde vi redovisa fler kvalitetsaspekter än tidigare. Samtidigt som ÖJ behöver fortsätta att förbättras bedömer vi att det nuvarande underlaget är av tillräcklig kvalitet för att det ska vara intressant att göra analyser av vad som kännetecknar kommuner med bra resultat i ÖJ. Det finns inom kommunerna en stor efterfrågan på en sådan fördjupad analys. Syftet med denna studie är att identifiera de faktorer som utmärker kommuner som enligt resultaten i ÖJ lyckas bättre än andra i sin äldreomsorg. Ett delsyfte är att utifrån studiens resultat synliggöra förbättrings- och effektiviseringsutrymme inom äldreomsorgen. Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. 13

16 Kapitel 1. Inledning Skillnader i resultat förklaras inte av strukturella faktorer, utbildningsnivå eller investerade resurser I arbetet har vi analyserat indikatorer i ÖJ och försökt finna förklaringar till varför vissa kommuner har bättre resultat än andra. Genom att sätta det sammanvägda resultatet i ÖJ mot ett antal faktorer som skulle kunna påverka kvaliteten i äldreomsorgen har vi undersökt om det föreligger ett samband mellan dem. Några faktorer som vi har testat är kommunens storlek, typ av kommun (glesbygd, förort, osv.), ålderstruktur samt utbildningsnivån på personal inom äldreomsorgen. I dessa analyser har vi inte funnit något samband mellan ovan nämnda variabler och det sammantagna resultatet i ÖJ. En annan faktor som vi studerat är om kommunens kostnader för äldreomsorgen har ett samband med resultaten i ÖJ. Har en kommun som investerar större resurser också bättre resultat? Det är då viktigt att uppmärksamma att kommunernas strukturella förutsättningar ser helt olika ut. Med strukturella förutsättningar menas t.ex. demografiska faktorer (exempelvis andelen invånare över 65 år), socioekonomiska faktorer (exempelvis de äldres yrkesbakgrund) eller geografiska faktorer (exempelvis hur glest befolkad kommunen är). Av den anledningen har vi valt att jämföra kommunernas nettokostnad i förhållande till deras standardkostnad. 1 En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar (Tabell A, rödmarkerade celler), medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar (Tabell A, grönmarkerade celler). I en analys av samtliga kommuners sammanvägda resultat i ÖJ och deras avvikelse från standardkostnad fann vi inget samband, det vill säga kommuner som satsar mer än vad som kan förväntas har inte uppnått bättre resultat i ÖJ än de som satsar mindre resurser. 1. Standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som en kommun, givet sin struktur, skulle ha om verksamheten bedrevs med en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå. Det finns här ett metodologiskt problem då det i vissa delar är två huvudmän som samverkar kring vården och omsorgen om äldre. Idag saknas data på kommunernas och landstingens samlade kostnader för de aktuella insatserna. 14 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen.

17 diagram 1. Procentuell avvikelse från standardkostnad för de 20 kommuner med bäst resultat från Öppna Jämförelser Kommun Vadstena Valdemarsvik Mjölby Ödeshög Gotland Ängelholm Smedjebacken Salem Malung-Sälen Alvesta Götene Sjöbo Motala Osby Tranemo Boxholm Trosa Forshaga Lekeberg Ydre Avvikelse från standardkostnad -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% Det går samtidigt inte att hävda att resursinsatsen inte har någon betydelse för kvaliteten i äldreomsorgen. Att det krävs en viss insats för att överhuvudtaget kunna bedriva verksamheten är en självklarhet. Vi kan dock hävda att en ytterligare ökning av resurserna på marginalen inte har någon direkt betydelse för de indikatorer som redovisas i Öppna jämförelser. 2. Kommunerna i tabellen skiljer sig något från dem som publicerades i Öppna jämföreelser vård och omsorg om äldre 2009 då underlaget och beräknigsmetoden är uppdaterade. Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. 15

18 Kapitel 1. Inledning De statistiska analyser vi har gjort och erfarenheter från andra studier tyder på att skillnader i resultat inte beror på strukturella faktorer eller de resurser som kommunen satsar. Utifrån denna kunskap är det rimligt att anta att en avgörande faktor för kvaliteten inom äldreomsorgen snarare är hur olika kommuner väljer att utnyttja sina resurser än storleken på de resurser som investeras. Är det möjligt att identifiera gemensamma framgångsfaktorer? Då det inte varit möjligt att med hjälp av statistiska metoder förklara varför vissa kommuner når höga resultat i ÖJ har en omfattande intervjustudie med ett representativt urval av kommuner med höga respektive låga resultat i ÖJ 2009 genomförts. I studien framkommer att det finns betydande skillnader mellan hur kommunerna arbetar inom olika områden. Vi presenterar i denna rapport åtta framgångsfaktorer och ett stort antal aktiviteter och åtgärder som karaktäriserar varje framgångsfaktor. Analysen av framgångsfaktorer inom äldreomsorgen pekar mot att det inte finns ett framgångsrecept för alla kommuner, men att det finns ett antal faktorer som starkt bidrar till äldreomsorgens kvalitet. En annan generell slutsats som kan lyftas fram är att förändringar som inriktas på att förbättra verksamheten måste vara integrerade i hela systemet, följas upp och kännas igen av de som arbetar närmast brukaren. Det räcker inte att starta enskilda kvalitetsprojekt om det inte finns en systematik för hur kvalitets- och utvecklingsarbete ska bedrivas. En tredje slutsats är att ÖJ har fått ett visst genomslag i kommunernas arbete med ledning och styrning, men det finns fortfarande mycket kvar att göra oberoende av om kommunerna har lågt eller högt resultat i ÖJ. För att ledningen ska kunna ta strategiska beslut utifrån resultat finns ett behov av analytiskt stöd inom organisationen. I särskilt mindre kommuner med begränsade resurser kan det vara svårt att bemanna en sådan analysfunktion. Slutligen vill vi lyfta fram att den starkaste trenden inom kommunerna just nu tycks handla om ett ökat brukarfokus. Vi presenterar i denna rapport en mängd exempel på hur ett ökat brukarfokus uppnås, då det är tydligt att kommunerna kommit olika långt, men det råder inget tvivel om att det är våra äldre som står i fokus i kommunernas utvecklingsarbete. 16 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen.

19 2 KAPITEL Metod I detta avsnitt beskrivs urvalskriterier för deltagande kommuner, datainsamlingsmetod, tillvägagångssätt för att identifiera framgångsfaktorer samt studiens avgränsningar. Urval av kommuner Urvalet av kommuner gjordes baserat på resultat i ÖJ med hänsyn taget till kommunstorlek och spridning över landet (se figur 1). figur 1. Metodik för urval av kommuner 15 kommuner med höga resultat och 15 kommuner med låga resultat valdes ut som representerar kommuner av lika storlek jämnt fördelade över landet Låga resultat (15) Höga resultat (15) 3 3 Små Mellanstora Stora Låga resultat Höga resultat Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. 17

20 Kapitel 2. Metod Först skapades ett sammanvägt index av indikatorerna i ÖJ 3. Efter standardisering grupperades indikatorerna till olika områden. Dessa grupper viktades sedan vilket betyder att vissa områden tilldelades större betydelse än andra. För att en indikator skulle ingå krävdes att samtliga kommuner hade ett registrerat värde, därför ingår t.ex. inte indikatorerna väntetid till särskilt boende och personalkontinuitet i det sammanvägda indexet. För att kunna identifiera framgångsfaktorer för kommuner av olika storlek kategoriserades alla kommuner i tre grupper 4 : små, mellanstora och stora. I grupperna små och mellanstora kommuner valdes de sex kommunerna med högst respektive lägst resultat ut, sammanlagt 24 kommuner. I gruppen av stora kommuner valdes de tre kommunerna med högst respektive lägst resultat ut, sammanlagt sex kommuner. I det tredje steget gjordes en mindre justering av urvalet i syfte att åstadkomma en bättre geografisk spridning och matchning av kommuntyper. Detta innebär att urvalet inte strikt följer rangordningen i det sammanvägda indexet. Urvalet representerar dock kommuner med sammanvägt mycket höga och mycket låga resultat i ÖJ. En sammanställning av rankingen av kommunerna som deltar i studien baserat på resultat i ÖJ presenteras i tabellen nedan. tabell 1. Sammanställning av kommunernas plats i ranking (1= högst, 290=lägst) Kommungrupp Slutligt urval av kommuner med höga resultat Slutligt urval av kommuner med låga resultat Små kommuner 1, 2, 4, 5, 6, , 274, 277, 279, 283, 286 Mellanstora kommuner 7, 10, 11, 13, 14, , 276, 281, 284, 285, 288 Stora kommuner 3, 22, , 272, 278 Kommunernas plats i ranking baserat på index av resultat i Öppna jämförelser (1= högst, 290=lägst) Det finns flera anledningar till att både kommuner med höga och låga resultat i ÖJ ingår i en studie om framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. För det första ger jämförelsen mellan de båda grupperna möjlighet att kontrollera att de faktorer som kommuner med höga resultat lyfter fram som viktiga verkligen tillämpas i högre utsträckning bland dem. För det andra finns det ett värde i att utreda om det finns områden som fungerar mindre bra i kommuner med låga resultat än i kommuner med höga resultat, områden som de sistnämnda 3. Indikatorerna som presenterades i Öppna jämförelser 2009 vård och omsorg om äldre kompletterades med samtliga indikatorer från den nationella brukarundersökningen Små : < invånare, glesbygdskommuner; Mellanstora : invånare (förutom glesbygdskommuner); Stora : > invånare. 18 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen.

21 inte själva reflekterat över som betydelsefulla för att åstadkomma en god kvalitet och därför inte skulle kommit fram i en studie av enbart kommuner med höga resultat. Urval av intervjurespondenter Givet studiens breda ansats, med målsättningen att hitta framgångsfaktorer inom flera olika områden på olika organisatoriska nivåer, föll valet på att i första hand intervjua förvaltningschef och i andra hand ytterligare någon/några ledande tjänstemän i kommunerna då dessa kunde förmodas ha insyn i flera olika delar i verksamheten. Det hade givetvis varit önskvärt att intervjua även ledande politiker, vård- och omsorgspersonal och brukare, men det rymdes inte inom ramen för denna studie. Det blir istället en naturlig inriktning för framtida projekt. Titeln förvaltningschef används genomgående i rapporten som benämning på den högsta ansvariga tjänstemannen i den förvaltning som ansvarar för äldreomsorgen i kommunen. I samtliga kommuner förutom två intervjuades förvaltningschefen. I två av kommunerna intervjuades istället andra ledande befattningshavare inom förvaltningen. Utöver dessa personer intervjuades i de flesta kommunerna ytterligare någon/några nyckelpersoner inom förvaltningen, exempelvis verksamhetschef, kvalitetschef eller enhetschef. Totalt intervjuades 53 personer. Genomförande av intervjuer och intervjufrågor Under maj juni 2010 besöktes 25 av kommunerna och personliga djupintervjuer genomfördes. I de återstående 5 kommunerna genomfördes intervjuer per telefon. En genomsnittlig intervju varade cirka 1½ timme per respondent. Intervjufrågorna var explorativa till sin karaktär och baserades på ett frågeformulär koncentrerat kring fem övergripande teman. Nedanstående teman valdes ut i samråd med en expertgrupp bestående av förvaltningschefer från sex kommuner som inte deltog i studien och Sven Siverbo, professor vid Karlstads Universitet. Politikens påverkan på äldreomsorgen Äldreomsorgens organisation Ledarskap, kultur och personal Verksamhetsstyrning och uppföljning Äldreomsorg i praktiken Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. 19

22 Kapitel 2. Metod I utarbetningen av frågeformuläret inhämtades kontinuerligt synpunkter från expertgruppen. Intervjuerna spelades in och de huvudsakliga lärdomarna för varje kommun och tema dokumenterades samma dag. I princip alla deltagande kommuner, både med höga och låga resultat, var mycket positiva till denna studies genomförande, vilket gav goda förutsättningar för att diskutera hur man arbetade inom olika områden. Analys av materialet och urval av framgångsfaktorer Intervjumaterialet analyserades genom att jämföra skillnader mellan hur kommuner med höga respektive låga resultat i Öppna jämförelser konkret arbetar. Särskild uppmärksamhet gavs åt områden där respondenterna själva upplevde att verksamheten fungerade särskilt bra eller mindre bra. De områden och aktiviteter där störst skillnad förelåg mellan kommuner med höga respektive låga resultat valdes ut. Dessa områden och aktiviteter sammanställdes och sorterades in i åtta övergripande områden; framgångsfaktorerna. När kommuner med låga resultat har presenterat särskilt intressanta arbetsmetoder inom något område redovisas i vissa fall även dessa. På motsvarande vis illustreras på några ställen utvecklingsområden eller brister i kommuner med höga resultat. I de kommunporträtt som presenteras är huvuddelen hämtade från kommuner med höga resultat, men några illustrerar också hur kommuner med låga resultat påbörjat framgångsrikt arbete inom något område. Resultaten visar tydligt att ingen kommun är bäst inom alla områden, och ingen kommun är sämst inom alla områden. Avgränsningar Det är viktigt att poängtera att denna rapport är explorativ till sin karaktär och innehåller en sammanställning och analys av skillnader mellan hur 30 olika kommuner valt att arbeta inom olika områden. Det kan också finnas ytterligare framgångsfaktorer som inte har identifierats i denna studie. I studien har vi exempelvis inte funnit belägg för att arbetet med viktiga frågor såsom exempelvis brukarinflytande, biståndsbedömning och anhörigstöd skiljer sig åt mellan kommuner med höga och låga resultat i ÖJ. Baserat på detta kan däremot inte dessa frågor avfärdas som icke-framgångsfaktorer, utan bör utredas vidare i framtida studier. Studiens breda ansats medför också att framgångsfaktorerna inte kunde analyseras i full detalj. Tolkningen av vilka av framgångsfaktorerna som är särskilt viktiga i varje enskild kommun är en fråga för kommunen i fråga, där rapporten kan fungera som en idébank av erfarenheter från andra kommuner. 20 Öppna jämförelser analys Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen.