Mötet mellan uniformerad väktare och civil person.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mötet mellan uniformerad väktare och civil person."

Transkript

1 Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Mötet mellan uniformerad väktare och civil person. Anna Flemsten C-uppsats Sociologi, HT 2003 Handledare: Marie Björklund Examinator: Lennart Carlsson

2 Innehållsförteckning Abstract 1. Inledning s Syfte s Teoretisk bakgrund s.7 Symbolisk interaktionism s.8 Symbol s.9 Handling s.9 Attityd s.10 Dramaturgi s.10 Roll s.11 Interaktion/möte s.11 Grupp och organisation s Sammanfattning teori s Tidigare forskning s Sammanfattning tidigare forskning s Metod s Urval s Tillvägagångssätt s Metodologiska reflektioner s Metodologiska och analytiska begränsningar s Resultat och analys s Attityder till väktare s.21 Attityd s.22 Handling s Hur upplevs interaktionen mellan uniformerad väktare och civil person s.25 Interaktion s.25 Manlig och kvinnlig interaktion s.27 Rollövertagande s.27 Roll s.29 Symbol s.30 Vad klassas som uniform s Sammanfattning resultat och analys s Diskussion s.33 Hur är attityderna till uniformerade väktare s.33 Hur upplevs interaktionen mellan väktare och civil person s Vidare forskning s.35 Bilagor och referenser Bilaga 1 Förklaringar Bilaga 2 Intervjuguide Bilaga 3 Informerat samtycke Referenser 2

3 Abstract Den här undersökningen är genomförd för att belysa vad som sker i mötet mellan uniformerad väktare och civil person. Var och en av dessa går in i mötet med sin ryggsäck fullpackad av attityder, roller, symboler, tidigare erfarenheter samt sin egen personlighet. Allt detta tillsammans får en stor betydelse för interaktionen dem emellan och är avgörande för hur efterspelet blir - vilka handlingar som interaktionen leder till. Vidare måste man ta hänsyn till hur väktare egentligen uppfattas av samhällsmedborgarna. Förstår folk vad väktare har för funktion i samhället? De spankulerar omkring i uniform, men de är ju inte poliser. Som teoretisk ram har jag använt mig av den symboliska interaktionismen. Det jag främst avsett att undersöka är allmänhetens attityd till väktare och hur interaktionen mellan uniformerad väktare och civil person upplevs. För att förklara och illustrera vad som händer i mötet, har jag undersökt bägge sidors syn på saken genom ett antal intervjuer. Intervjuresultaten har sedan analyserats och sammanställts i en diskussionsdel. Jag vill förmedla en rättvis bild av vad som händer i mötet mellan uniformerad väktare och civil person, men hoppas även att den här undersökningen ska öka allmänhetens kunskap om vad väktare egentligen gör och hur väktare ser på sin egen situation. Jag vill att den här undersökningen ska vara en intressant och relevant läsning för alla, vare sig man arbetar som väktare eller ej. Nyckelord: civil, väktare, attityd, handling, interaktion, roll, symbol, uniform 3

4 1. Inledning Det finns en tendens i samhället som pekar mot att människor blir mer och mer angelägna om att skydda sig. Bevakningsbranschen formligen exploderar av nyanställningar och nya uppdrag. Villaägare vill ha larm i bostaden och de lite större företagen vill både ha inbrottslarm och patrullerande väktare. Det har också blivit allt vanligare att beställa bevakning vid bohagsflytt och vid stora evenemang som exempelvis musikgalor, fotbollsderbyn etc, behövs alltid extrabevakning Samtidigt märks en viss tveksamhet till allt detta nya. Kameraövervakning och människor i uniform på allt fler platser blir en del av vardagen. I bevakningsutvecklingens spår traskar dock illavarslande statistik brottsstatistiken ökar. Enligt brottsförebyggande rådet (BRÅ) har våldtäkterna ökat med 11 procent under första halvåret Våldsbrotten har ökat med fyra procent och lika mycket har kvinnomisshandeln ökat. Våldsbrotten har ökat kontinuerligt sedan 1990 och trenden verkar hålla i sig. 1 Vissa väktare rycker ut på lägenhetsbråk och andra våldsamma situationer, men det som den stora allmänheten vet om väktare är att de tar fast snattare, hindrar att åverkan sker på någons egendom samt att de förebygger inbrott. Även dessa brott har dock ökat markant. År 2000 anmäldes butiksstölder och bostadsinbrott. Även skadegörelsen har ökat. År 2000 var anmälningarna dubbelt så många om man jämför med hur många de var år Det finns även en annan tendens, som är speciellt märkbar i Stockholm. Uniformerade människor betraktas i många sammanhang som lägre stående yrkesarbetande. Min förförståelse för detta är att jag själv har en heltidstjänst som uniformerad väktare. Mina manliga kollegor har berättat att de inte gärna uppger sitt yrke då de är ute på krogen och försöker imponera på någon dam. Så fort de nämner ordet väktare försvinner det eventuella intresset från damen ifråga. Jag tyckte det här verkade lite konstigt, själv har jag alltid sett på uniformerade människor med en viss respekt. För mig representerar dessa människor lag och ordning eller ett gediget yrkeskunnande som poliser, piloter, läkare etc. Vem skulle vilja bli inrullad i operationssalen av en smutsig individ med slitna jeans och rutig flanellskjorta, eller kanske bli ombedd att blåsa i ett alkoholmätningstest av någon som kedjeröker och är iklädd surfarshorts, hawaiiskjorta och strandsandaler i plast? På samma sätt undrar jag om en väktare skulle inge någon slags säkerhetskänsla om denne körde runt en värdetransport iförd sina 1 Billger (2003), SD 11 juli 2 4

5 fiskarkläder? Någonstans har någon bestämt att i vissa yrken ska man bära uniform. Det kanske inte alltid är för uniformens skull utan för att man snabbt ska kunna skilja dessa yrkesarbetande människor åt. Ambulansförare, polis, väktare etc. Jag arbetar själv som väktare på ett s.k. skyddsobjekt (förklaring, se bilaga 1) i Stockholm. Vi som arbetar där är stationära vakter, vilket betyder att vi arbetar inne hos kunden. I vårt dagliga arbete stöter vi på civila personer. Dels de som arbetar inne på objektet och de som besöker det. Det normala antalet besökare per dag är cirka 300 personer Ibland fler och ibland något färre. Det beror helt på vad som försiggår innanför väggarna. Man kommer inte in hur som helst på ett skyddsobjekt och det har de flesta som jobbar i huset full förståelse för och de har även insikt i att det är för allas bästa som det sitter en väktare i receptionsluckan. Det finns naturligtvis också de som tycker att det känns lite bunkeraktigt att behöva visa passerkort och ta sig igenom rotordörrar för att få komma in till sitt eget arbete. Om man har glömt sitt passerkort hemma, måste identitet styrkas och bekräftas innan tillträde kan godkännas. En del som jobbat länge i företaget drar sig gärna till minnes hur det var förr: Då fanns här minsann bara en receptionsdisk och man kunde komma och gå som man ville. Ja, det var nog bättre förr, men i dagens samhälle kan man inte låta vem som helst komma och gå precis hur som helst. Det har väl de senaste vansinnesdåden runtom i landet klart och tydligt visat? Som väktare blir man ibland uppmärksam på vissa intressanta saker. Det är inte alltid människan i uniformen som bekräftas. En del ser bara uniformen. Det bästa exemplet jag har på detta är när jag löste av en manlig kollega i en av receptionerna. En stund senare kommer en man jag aldrig sett fram till luckan och säger: Jag är redan inskriven, håller på och jobbar med en sak uppe på femman, har bara varit och köpt en smörgås du släpper väl in mig eftersom du satt här när jag kom förut? Du känner väl igen mig? Tyvärr så kände jag inte igen honom, eftersom det var min manliga kollega han pratat med. Så där kan det bli och det händer lite för ofta, för att man inte ska fatta misstankar. Är det någon idé att jag presenterar mig med namn då jag ringer och meddelar att ett besök har anlänt? Nu har vi fått namnskyltar, men trots detta har många svårt att erinra sig och veta vilken uniform i luckan man talat med. 5

6 När jag bestämde mig för att göra den här undersökningen, kändes det lite för stort att se till alla uniformer i samhället. Då jag på ett naturligt sätt har tillgång till fältet via mitt arbete valde jag att begränsa det hela till att enbart gälla väktare. Jag tror ändå att väktaruniformen omedvetet leder in på associationer till militär eller polis. Man får dock räkna med att som väktare vara placerad längre ner i hierarkin. Det är inte sällan som väktare kallas för leksakspoliser eller misslyckade poliser. Varför har det blivit så? Förr i tiden var det brandvakten och stadsvakten tillsammans med tornväktarna, som upprätthöll lugnet i staden. De kontrollerade att ingen eld härjade, att portarna till staden var låsta fram till morgonen och att ingen gjorde upp eld mellan vissa klockslag. Dessa män respekterades och folket i staden kände sig lugna och trygga med vetskapen om att några personer var uppe hela natten och vakade över dem. Väktarskolan Då jag genomförde intervjuerna med de civila respondenterna framkom att de inte hade någon inblick i vad en väktare har för slags utbildning. Därför tog jag mig friheten att skriva lite om utbildningen ifråga. Den som arbetar som väktare ska genomgå en grundutbildning hos en institution som heter BYA Väktarskolan. Det är väktarbranschens egen skola där bevakningsföretagen gemensamt har ställt samman en kursplan. Denna kursplan är sedan godkänd av Rikspolisstyrelsen. Syftet med grundutbildningen, som sker i två steg, är att väktaren ska få de färdigheter och kunskaper som krävs för att kunna uppfylla de krav som samhället, kunder och branschen ställer på denne. 3 På väktarutbildningen tar man upp allt från juridik till brandsäkerhet, men man diskuterar också väktarens situation i samhället och det var det som födde idén till att skriva den här uppsatsen. Att man sedan gång på gång ställs inför situationer där man känner att den här personen tycker inte om mig, undrar varför vi har ju aldrig träffats förr, gjorde att det kändes ännu viktigare. På väktarskolan talas det om fysisk ensamhet och social ensamhet. En väktare ägnar sig åt väldigt mycket ensamarbete och det är där dessa begrepp kommer in. Man kan gå sina nattliga ronder och gläppa lite med ficklampan för att förhöja stämningen, men man är verkligen ensam. Ensamhet i det andra avseendet är när man blir utskälld av någon stressad individ, som till varje pris ska komma in på objektet så fort som möjligt och man får stå ut med att heta både 3 6

7 det ena och det andra. Får man någon hjälp av övriga som köar för att komma in på objektet då? Nej, de kan till och med stå och blunda och då är man socialt ensam. Tack vare att utbildningen är branschens utbildning, ges tillfälle att träffa andra väktare från andra bevakningsbolag. Detta öppnar upp för möjligheten att dela andras erfarenheter och berätta om sina egna utan att bli hemmablind. Man kan dock aldrig vara riktigt beredd på alla situationer som kan tänkas uppstå. För detta skulle man behöva vara synsk. Jag hoppas den här uppsatsen ska öka förståelsen för väktare och ge en rättvis bild av vad som händer då uniformerade väktare möter civila personer. 1.1 Syfte Syftet är att återspegla vad som händer i mötet mellan väktare och civil person. Jag vill undersöka vad uniformen har för betydelse för interaktionen och hur folk i allmänhet uppfattar väktare i ordets vida bemärkelse. För att nå syftet har jag konkretiserat det till följande frågeställningar: Hur är attityderna till uniformerade väktare? Hur upplevs interaktionen mellan uniformsklädd väktare och civil? I nästa avsnitt ska jag redogöra för studiens begreppsram och vilka studiens nyckelbegrepp är samt hur dessa bör beaktas inom aktuell teoretisk ansats. Nyckelbegreppen kommer i den löpande texten att identifieras och förklaras ytterligare och de är symbol, handling, attityd, roll samt interaktion. 1.2 Teoretisk bakgrund Jag vill genomföra en undersökning rörande väktarnas situation i samhället med symbolisk interaktionism som ram. Tanken är att väktarnas situation ska belysas ytterligare. Jag vill lyfta fram värderingar både från väktare och från de som väktarna interagerar med i sitt dagliga arbete och sätta dessa värderingar i perspektiv med den symboliska interaktionismen. Utifrån denna teori skulle man kunna få fram förklaringar om varför alla individer som är inblandade i interaktionen runt en uniform agerar som de gör. Symbolisk interaktionism hör till den sociologiska socialpsykologin som ofta fokuserar på människans handlande med och mot andra i en konkret här och nu situation, dvs. hur människor beter sig i sin sociala omgivning. Med social omgivning i det här sammanhanget menas de individer, grupper och sociala system i vilka människan interagerar. Tanken är att det finns ett grundläggande behov av att relatera sig till andra människor. 7

8 Interaktion innebär att två saker står i relation till varandra. Det handlar om ett samspel en kommunikation människor emellan. Man tillåter sociala relationer att etableras och detta ger aktörerna möjlighet till att synliggöra och etablera karaktärsegenskaper och identiteter. Med den symboliska interaktionismen följer även andra teorier som gör det möjligt för oss att förstå socialt liv. Symbolisk interaktionism Interaktionismen har sina rötter i Chicagoskolan, som under 1920-talet utgjorde en empirisk tillämpning av klassisk interaktionistisk teori. George Herbert Mead var en av drivkrafterna i denna skola och han var helt inne på att man kunde vända konflikter till något som skulle kunna vara konstruktivt. Han menade att konflikten rymde möjligheter till ett väsentligt samtal - att man genom samtalet på ett demokratiskt vis skulle kunna lösa konflikten. Idag menar många sociologer att Chicagoskolan och dess entusiasm inför samtalet var lite naiv. 4 Trots detta har interaktionismen fortsatt utvecklats och en modern förespråkare av interaktionism är Joel M. Charon med sin symboliska interaktionism. Teorin bygger på fem centrala idéer: - Symbolisk interaktionism fokuserar på naturen av social interaktion och de dynamiska sociala aktiviteter som sker mellan människor. - Mänsklig aktivitet orsakas, inte bara av social interaktion, utan också via interaktion som sker inom individen. - Människor känner inte av sin miljö direkt, utan definierar istället sin situation då de går vidare i sitt agerande. - Vi kontrolleras inte av det som hänt oss i det förflutna; vi spelar inte bara ut personlighetsdrag vi utvecklat tidigare i våra liv. Våra ageranden är alltid orsakade av det som händer i den närvarande situationen och mer specifikt, hur vi definierar vad som händer där. - Människor, till skillnad från andra djur i naturen, är kapabla att kunna ta en aktiv roll i hur de orsakar sitt eget agerande. 5 Människan För att förstå teorin om symbolisk interaktion behövs en definition av människan i det här perspektivet. Enligt Charon är människan en symbolanvändare som innehar ett själv. 4 Månsson (1998) s Charon (1998) s.27 8

9 Charon presenterar hur många definitioner av självet som helst, men så är det också ett nyckelbegrepp i hans teori. Trots detta blir definitionerna rätt diffusa och vaga. Det som står klart är att självet är ett viktigt instrument för oss då vi kommunicerar med andra och med oss själva. Det heter ju behandla andra så som du själv vill bli behandlad och det är precis vad det handlar om. Här följer några exempel på hur självet kan ses som ett objekt: Individen kan bete sig mot sig själv så som han/hon beter sig mot andra. Så som vi bedömer andra, så kan vi också bedöma oss själva. Om vi kan prata med andra, kan vi också prata med oss själva. 6 Människor ägnar sig åt att interagera med varandra, men människan lever inte enbart i en fysisk miljö utan även i en symbolmiljö. Istället för att bara reagera på yttre stimuli tolkar och definierar människor varandra ömsesidigt i det sociala samspelet. 7 Människan ägnar sig också åt tankeverksamhet, tar regelbundet den andres roll och agerar längs en pågående ström av agerande. 8 Att ta den andres roll är den aktivitet människor ägnar sig åt i varje social situation. Man föreställer sig helt enkelt världen ur någon annans perspektiv. 9 Så vad är då en symbol? Charon menar att en symbol är vilket objekt som helst, ett sätt att utföra något, eller ett ord som får folk att agera som om det vore något annat. 10 Vad symbolen än står för, så bildar det dess mening. I den här studien blir uniformen en slags symbol. Det är egentligen bara ett par byxor och en tröja, men dessa klädesplagg står för något helt annat. Uniformen kan betyda en sak för den som bär den och en annan sak för den person som den uniformerade kommunicerar med oavsett hur det förhåller sig, spelar den en stor roll för interaktionen. I den här undersökningen speglar symbolen detta fenomen. Handling sker hela tiden oavbrutet och då vi ägnar oss åt detta begrepp tillsammans med andra, rör det sig om social handling. Då vi försöker influera andra eller övertyga dem om våra synsätt, då vi delar något med andra, hjälper dem eller skadar dem, älskar dem eller förskjuter dem, tröstar dem eller försöker förstöra dem - då är vi sociala aktörer. Nästan allt vi gör, gör vi dels i relation till andra. I situationen blir andra till sociala objekt för oss. 11 Med begreppet handling vill jag visa på att andra människor är väldigt viktiga för vad man gör. Det man gör i andras närvaro är hela tiden ett försök att kommunicera. 6 Charon (1998) s.79 7 Brante (1982) s Charon (1998) s.24 9 Ibid s Ibid s Ibid s.149 9

10 Attityder är inte centrala i den symboliska interaktionismen. Man menar att de får människan att framstå som en passiv varelse, som responderar på en stimulus utan att ens försöka förstå vad som händer. Man vill hellre se människan som aktiv i sin miljö; en dynamisk varelse som interagerar med andra och med sig själv och som definierar alla situationer enligt vissa perspektiv. 12 Jag tror man försöker definiera situationer och interagera med andra, men ibland kan en attityd vara så djupt rotad att man helt enkelt inte bryr sig om att se vare sig till situation eller interaktion. Man kan sammanfatta vad jag menar och även få med en del av Charons tankegång med Antti Eskolas definition av personperception: Perceptionen av en annan människa grundar sig på den stimulusinformation vi får om henne: på hennes utseende, expressiva och motoriska beteende (uttryck, gester) samt på hennes verbala beteende. På perceptionen inverkar även faktorer som våra tidigare känslor för den här personen eller liknande personer, betydelsen av hennes aktivitet, vår uppfattning om människan i allmänhet, liksom även vår egen uppfattning av oss själva. 13 Med den något bredare förklaringen vill jag använda begreppet attityd i den här studien. Med detta vill jag förklara att det kan ligga fler bakomliggande orsaker till en attityd än man kan tro. Samhället Samhället är alla instanser av social interaktion där aktörer samarbetar över tid och utvecklar kultur. 14 Mead menar dessutom att samhället kan vara en slags generaliserade andre. Med detta menas de anonyma människor som inte har sina egna konkreta ansikten, de som har blivit man, folk eller samhället. Den generaliserade andre är ett begrepp som är myntat av Mead, men som har en viss likhet med Freuds begrepp överjag, som är en representation av samhället som en värderande, abstrakt person i psyket. Det är överjaget som bland annat berättar om vilka normer och förhållningssätt vi bör ha. 15 Dramaturgi Med dessa definitioner kan vi nu kasta oss in i teorin och utveckla den ytterligare. Erving Goffman är en av de viktigaste moderna teoretikerna i sociologi och även hans idéer bygger på principerna som utmejslats i symbolisk interaktionism. Man kan säga att han för arvet efter 12 Charon (1998) s Eskola (1981) s Charon (1998) s Månsson (1998) s

11 Mead vidare. Goffman ser på alla händelser, både de triviala och de betydelsefulla, som att de utspelas på en scen. All aktivitet som en individ visar upp under en period av närvaro bland andra, kallas framträdande. En aktör kan dock inte framträda om där inte finns publik alltså behövs det observatörer. Hur aktören uppträder ifråga om hövlighet och anständighet kallar Goffman för manér. Vidare använder sig aktören av en fasad och fasad i det här fallet betecknar den del av individens framträdande som räknas som standard. Denna fasad fungerar på ett allmänt och fastställt sätt och hjälper de som observerar att definiera situationen. Aktören gör sålunda sitt framträdande inför observatörerna och detta sker i samband med en inramning (setting). En inramning är platsbunden och kan innefatta bakgrundsinslag som möbler och dekor, men också aktörens personliga drag som ålder, kön, utseende, hållning, gester etc. Det finns dock vissa inramningar som följer med de agerande och är mer flyttbara och då pratar vi om exempelvis begravningskorteger eller andra processioner av människor som demonstrationer, fackeltåg etc. 16 I vissa fall kan aktören vara sin egen publik och detta inträffar då man interagerar med sig själv. En människa som agerar spelar sin roll på en skala där de två ytterligheterna (extremfallen) är att man antingen blir helt duperad av sitt eget agerande eller att man har en cynisk inställning till det. Man kan således börja tvivla på sin egen rolls trovärdighet. 17 Exempel på cyniska aktörer, vars publik inte låter dem vara uppriktiga, kan vara läkare som ger patienter placebopiller, skoförsäljare som ger damerna rätt sko, men uppger en annan (mindre) storlek som damerna hellre vill höra, bilmekaniker som hittar fel som inte finns etc. Detta kan med fördel även appliceras på väktare, som på ett eller annat sätt måste leva upp till att vara väktare då de drar på sig uniformen. Definitionen av begreppet roll är alltså att vi tvingas vara något som förväntas av oss. Goffman definierar begreppet interaktion, som individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera då de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro. Han menar också att interaktion med fördel kan bytas ut mot beteckningen möte. 18 Det är den definitionen av interaktion den här studien kommer att anamma. Mer precist handlar det om mötet mellan uniformerade väktare och civilpersoner. 16 Goffman (2000) s Ibid s Ibid s.23 11

12 När man studerar sociala inrättningar är det viktigt att man beskriver de anständighetsnormer som finns där. Något som är anständigt på ett ställe kanske inte alls hör hemma på ett annat. 19 Är det så att vissa yrkesgrupper har ett grövre språk än vad andra yrkesgrupper har? Det är mycket möjligt. Om inte annat förekommer fackspråk på nästan alla arbetsplatser. I väktarbranschen använder man sig av förkortningar på allt som går att förkorta, i restaurangköket kommuniceras det med hjälp av nummer på bord och maträtter och på en annan arbetsplats kanske det pratas i helt obegripliga termer för den oinvigde. Grupp och organisation En annan sak som bör tas upp då det gäller teorin är hur människor fungerar som grupp. Väktare som arbetar själva kopplas gärna ihop med andra väktare. Det är inte säkert att man ser väktaren som en individ, utan snarare som en gruppmedlem. Därför kommer här ett kort avsnitt om grupp och organisation: Alla är människor med sin egen historia, som individer och som gruppmedlemmar. Vår personlighet och våra tidigare erfarenheter påverkar alltid vårt beteende i arbetslivet, precis som det gör i familjelivet. Ibland kan en människas livshistoria göra att vi lättare förstår varför den personen är som den är. En grupps beteende kan också bli lättare att förstå, när vi ser till dess historia och livsbetingelser till gruppens själ. Ju mer vi vet om olika gruppfenomen, mänskliga aspekter och gruppens organisation, desto större blir vår möjlighet att hantera de svårigheter vi kan stöta på i arbetslivet. Vi och dom Dom -gruppen är ibland närapå nödvändig för att vi ska kunna definiera vilka vi är och hur vi är. Om man inte jämför sig med andra kan det vara svårt att förstå sig själv. Detta gäller även för grupper. Dom gör si och så och det är ju tur att vi finns, för vi gör så här. Dom - gruppen kan bli ett bra läromaterial, för vi kan titta hur de gör och lära oss av deras misstag. Det kan också kännas lättande och bra att kunna tillskriva den andra gruppen tankar och egenskaper som det egentligen är den egna gruppen som besitter. Då kan dom få bära våra problem Goffman (2000) s Mathiasson (1994) s.16 12

13 1.3 Sammanfattning av teori Studien genomförs inom en ram av symbolisk interaktionism. I denna stora teori har diverse nyckelbegrepp identifierats och förklarats: Symbol uniformen spelar en stor roll för interaktionen. Den kan betyda en sak för den som är uniformerad och en annan sak för den som interagerar med den uniformerade personen. Handling - med begreppet handling vill jag visa på att andra människor är väldigt viktiga för vad man gör. Det man gör i andras närvaro är hela tiden ett försök att kommunicera. Attityd - det kan ligga fler bakomliggande orsaker till en attityd än man kan tro. Personperception med allt vad det innebär har en stor betydelse för en människas attityd. Roll vi tvingas vara något som andra förväntar sig att vi ska vara. Interaktion/möte - individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar. Så några ord angående grupp och organisation. Ju mer vi vet om olika gruppfenomen, mänskliga aspekter och gruppens organisation, desto större blir vår möjlighet att hantera de svårigheter vi kan stöta på i arbetslivet. 1.4 Tidigare forskning Jag har sökt i de databaser jag haft tillgång till och via sökmotorer på internet. Det är inte många yrkesgruppers situation, avseende interaktion med andra som studerats. Det finns uppsjöar med material rörande vård- och byråkratipersonals situation förr och nu ur diverse synvinklar, men vissa yrken står helt enkelt inte att hitta. Man skulle kunna se den här studien som ett pionjärarbete avseende vinkeln att försöka undersöka interaktionen och själva mötet mellan uniformerade väktare och civila personer. Det närmaste jag kommit i mina raider att hitta tidigare forskning är saker som kan hända runtomkring själva mötet. Peter J. Schuurman har skrivit en avhandling om vad som händer då människor blir mer och mer övervakade av kameror. Schuurman menar att kameran är ett slags självförsvar för den person som installerat den. Den finns där, men behöver inte nödvändigtvis vara synlig för dem som blir filmade, inspelade och iakttagna. Alla som filmas är potentiella tjuvar, rånare eller droglangare och alla är bevakade av ögat, med antagandet att alla kan komma att begå ett brott. I ett samhälle av främlingar är alla misstänkta eller till och med skyldiga tills kameran kan bevisa dem oskyldiga. Man kan alltså säga att kameran utgör bevis både för de som ses stjäla och de som inte ses stjäla. Alla är vi ju på sätt och vis bevakade Schuurman (2002) s.43 13

14 Det finns en del forskning rörande poliser och hur de ser på sin situation, men det finns som sagt inte mycket som behandlar yrkesgruppen väktare. Berit Åberg har skrivit en avhandling rörande kvinnliga poliser och manliga sjuksköterskor, där det faktiskt finns ett avsnitt som berör uniformer. Åberg menar att polisuniformen är förknippad med identitetsbekräftelse av typisk manlighet. Vidare säger hon att uniformen materialiserar yrkesrollens auktoritet och att den ger legitimitet till att ingripa och därmed underlättar för att kunna förmedla skydd och säkerhet till allmänheten. I sin avhandling berättar Åberg att det finns en stor skillnad i hur kvinnliga och manliga poliser upplever uniformen i jämförelse med hur allmänheten upplever manliga och kvinnliga poliser i uniform. Manliga och kvinnliga ordningspoliser har samma typ av uniform. Hos manliga poliser tycks auktoriteten förstärkas av uniformen, medan den hos kvinnliga poliser snarare framhäver bristen på kvinnlighet. Effekten av polisuniformen för kvinnliga ordningspoliser blir i samhällets ögon således den motsatta än den blir för de manliga ordningspoliserna. Detta kan ta sig uttryck i att när unga kvinnliga poliser är ute på patrull, blir de ofta sedda som kvinnor i polisuniform och inte som poliser i polisuniform. 22 Det här känns igen även i väktaryrket. Det är mycket sällan det finns olika uniformer för män och kvinnor. Ibland kan till och med kvinnor i väktaruniform uppfattas som gulliga. Det har flera kvinnor i väktaruniform bekräftat. Det finns således en tendens i samhället till att kvinnor i uniform ses som just kvinnor i uniform, medan män i uniform många gånger uppfattas som machotyper. En kvantitativ studie som genomförts i USA med enkäter som besvarats av 136 poliser, visar på att det kan vara mycket stressande att uppleva rollkonflikter i samband med sitt yrke. Även om dessa konflikter kan vara små eller tillfälliga, växer de till en personlig stressfaktor. Robert Kahn konstruerar begreppet rollkonflikt eller att man känner att man har en helt annan roll på sitt arbete genom att använda koncepten rollöverbelastning och personliga rollkonflikter. 23 Han kallar detta för spänningsindex. Inom denna ram uppkommer vissa påståenden som exempelvis: - Känsla av att du har för lite auktoritet att klara av de åtaganden du är tilldelad. - Känsla av att du har för mycket att göra, så att du inte klarar av det på en arbetsdag. - Känsla av att du måste göra saker på arbetet som är emot ditt bättre vetande. 22 Åberg (2001) s Kahn (1964 ) s.59 14

15 - Känsla av att du inte är helt kvalificerad för ditt arbete. I studien konstrueras rollkonfliktsskalan av sju frågor/påståenden. Rollotydlighet mäts sålunda angående en individs osäkerhet angående dennes befogenheter samt vad individen tror att andra förväntar sig av denne i diverse arbetssituationer. Skalan mäter även nivå av organisatorisk otydlighet. Figuren (Figure 1) visar på en förhållandevis låg nivå av rollotydlighet. 24 Medianen av rollotydlighet var med en standardavvikelse av Den andra aspekten av Kahns spänningsindex är själva rollkonflikten. Rollkonflikter inom arbetsrollens struktur är stora stresskällor. Den skalan löper från 1 (låg konflikt) till 5 (hög konflikt) och finns även den med i figuren Sammanfattning tidigare forskning Den här studien skulle kunna ses som en form av pionjärarbete då det varit svårt att hitta några tidigare undersökningar avseende mötet mellan uniformerade väktare och civila personer. Det vi kan konstatera här är dock att övervakningskamerorna blir fler och fler och att detta kan leda till en större misstänksamhet människor emellan. Uniformen som symbol uppfattas olika om den sitter på en kvinna eller man. Rollkonflikter arbete privatliv kan leda till massiva personliga stressfaktorer

16 2. Metod Människor som arbetar som väktare och människor som de träffar på i sitt arbete vilka jag här har valt att kalla civila, har med all säkerhet inte samma syn på hur det är att jobba i uniform. Tiderna förändras och det gör också människorna. Det här är en undersökning som genomförts med kvalitativ metod och har en deskriptiv karaktär. Den kvalitativa ansatsen lämpade sig bäst för undersökningens syfte. Jag ville att respondenterna skulle få tala fritt om sina erfarenheter och upplevelser. En kvantitativ ansats hade till viss del kommit att styra respondenternas svarsalternativ och hade kanske inte kunnat nå undersökningens syfte. Min första tanke var att först genomföra en observation och sedan utveckla denna vidare med hjälp av intervjuer. I samråd med min handledare kom vi dock fram till att tiden var för knapp vid det här undersökningstillfället för att hinna med att både observera och intervjua. För datainsamlingen har en tematisk, halvstrukturerad intervjuform använts. Den har dock skilt sig något åt beroende på om en väktare eller civil intervjuats (för en förklaring, se bilaga 2). Genom intervjuerna har jag fått en mer nyanserad bild av vad respondenterna uttryckt. En slags bild av respondenternas bild av situationer, tankar, känslor och andra värderingar som kan vara svårt att få fram vid en ren enkätundersökning. 26 Jag har under intervjuernas gång ibland ändrat på ordningen av frågorna samt ställt en del följdfrågor, som inte alltid framgår av intervjuguiden. Möjligheten att ändra något på frågornas form har jag utnyttjat för att få samtalen att flyta smidigare. 27 Grunden till hur arbetet utformats kommer ur fenomenologisk design 28 och respondenternas utsagor kommer i analysen att bedömas ur både tematisk och dynamisk synpunkt. 2.1 Urval Att få tillgång till fältet var inga större problem. Efter att ha hört mig för om vad väktarna på min arbetsplats hade för bakgrund, handplockade jag tre väktare. Dessa kommer från det tredje största bevakningsföretaget i Sverige. Jag ville få med en så bred erfarenhet som möjligt, men tänkte även på arbetslivserfarenhet. Ibland kan det vara bra att prata med personer som inte arbetat för länge med en och samma sak och som fortfarande har en förhållandevis pigg syn på vad de gör. 26 Kvale (1997) s.9 27 Ibid s De Poy (1999) s

17 Det var något svårare att få tag på civila respondenter. Vi kan kalla två av dem för frekventa besökare på det objekt i Stockholm där jag arbetar och den tredje kommer från en mellanstor stad i Sverige, men har stor erfarenhet av att kommunicera med uniformerade människor, främst i sitt yrke. Till att börja med genomförde jag en testintervju med en civil person. Denna intervju har inte tagits med bland analysmaterialet. Senare genomfördes sex intervjuer med olika personer och av dem är tre uniformerade väktare och tre är civila som har, eller har haft kontakt med uniformerade väktare, antingen i sitt yrke eller på något annat sätt. Bland respondenterna finns tre kvinnor och tre män. Dessa är förhållandevis jämnt fördelade i urvalsgrupperna, vilket betyder att den ena gruppen inte endast består av män och vice versa. Väktarna består av en skyddsvakt, en ordningsvakt och en väktare som arbetar i reception (för definition av olika väktare se bilaga 1). Bland väktarna finns erfarenhet både av att arbeta i en lite mindre stad och i en storstad. Skyddsvakten har även arbetat som väktare och värdetransportatör. Ordningsvakten arbetar just nu som skyddsvakt, men har tidigare arbetat som ordningsvakt på ett hårt belastat objekt i Stockholm. Väktaren studerar juridik och arbetar deltid som väktare i reception. De civila som intervjuats är i blandade åldrar och har väldigt olika bakgrund. Den första av dessa är receptionist och tjugosex år gammal. Den andra är femtiosju år gammal och är sedan en längre tid sjukskriven på grund av en whiplashskada, men har en bred erfarenhet från diverse olika yrken. Den tredje civila personen studerar, men har arbetat med allt från leksaker till vård av psykiskt sjuka. 2.2 Tillvägagångssätt Alla intervjuer, utom en, genomfördes inne på skyddsobjektet under ordinarie arbetstid. Ingen av respondenterna har fått veta om vilka de andra medverkande är och intervjuerna har genomförts enskilt och bakom stängda dörrar. Den sista intervjun genomfördes på en högskola Sörmland och hölls även den enskilt och bakom stängd dörr. Respondenterna informerades om konfidentialitet, samtycke och syftet med undersökningen. De behövde inte skriva på någonting, men erhöll ett dokument med rådande etik och ett löfte från mig att behandla deras utsagor med största diskretion (se bilaga 3). Ingen invände mot att diktafon användes vid intervjuerna. Intervjuerna varierade från att vara 20 minuter till 35 minuter. Utskrifterna blev också de olika långa. De varierade från att vara 4 sidor till 7 sidor. Dessa utskrifter finns sparade på hårddisk i sin helhet. Då alla intervjuer var klara, transkriberades de och pauser och andra avbrott fanns även med. Dessa utskrifter lästes sedan igenom noggrant och delades in i teman. Meningskoncentrering 17

18 användes för att få ut de centrala delarna och väldigt långa uttalanden komprimerades något, så att den väsentliga innebörden skulle bli något mer koncis. 29 Efter detta samlade jag all information som hörde till respektive frågeställning, d v s, Hur är allmänhetens attityd till väktare? Hur upplevs interaktionen mellan uniformsklädd väktare och civil? på två separata papper och utifrån dessa identifierade jag nyckelbegreppen och satte sedan igång med analysen. 2.3 Metodologiska reflektioner De flesta intervjuerna har genomförts på min arbetsplats. Då de uniformerade väktarna intervjuades var jag själv uniformerad. Då de civila personerna intervjuades var jag inte uniformerad. Det här var inget som planerades från början, men min uppfattning är att det kan ha påverkat respondenterna positivt. En av väktarna sade rent ut att det inte kändes som en intervju, utan mer som att man satt och samtalade helt normalt, kollegor emellan. Detta är dock inget jag med full säkerhet kan veta. Man vill inte att respondenterna ska känna någon form av press under intervjuernas gång och man vill inte påverka dem åt något håll, men det borde inte finnas något negativt med att få dem att känna sig bekväma med situationen. Det sociala samspelet blir lättare och faller sig mer naturligt då man kan identifiera sig med den man talar med. I och med att jag mötte respondenterna i form av något de kände igen, kan jag ha lyckats med att neutralisera min position som studerande/forskare. 30 Jag har försökt att lyssna aktivt på respondenterna utan att ha förutfattade meningar om vad jag tror de kommer att säga. De har fått beskriva sina upplevelser utan att jag avbrutit dem med nya frågor. 31 Datakvaliteten bör således vara ganska hög då respondenterna inte medvetet blivit påverkade och tillåtits att tala fritt. En viss påverkan förekommer naturligtvis, bland annat på grund av att bandspelare använts. Jag har inte låtit mina egna åsikter skina igenom i intervjuerna och detta har gjort att samtliga respondenter kunnat svara utifrån sig själva. Detta bör ha bidragit till att respondenternas utsagor kan anses trovärdiga. Reliabiliteten utgörs av mig, bandspelaren och situationen. Den bör vara ganska hög då jag inte utgjort något som helst hot mot någon av respondenterna. Jag 29 Kvale (1997) s Ibid s Ibid s

19 har definierat situationen och mött dem i deras egen kontext, som ett socialt objekt att interagera och dela erfarenheter med. 32 Validiteten i den här undersökningen är hög. Jag anser att jag mätt det jag avsett att mäta, även om det här är en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av nyckelbegreppen förklarat vad det är jag letat efter i datautskrifterna. Dessa är avsedda att återspegla de fenomen som är intressanta för just den här undersökningen Metodologiska och analytiska begränsningar Allmänheten i den här specifika undersökningen representeras endast av tre personer. Därför vill jag poängtera att den här studien endast speglar dessa tre personers inställningar och attityder till väktare. Då det gäller hur själva mötet upplevs tas alla sex respondenternas erfarenheter och utsagor med i analysarbetet. Faktum kvarstår dock att det endast är sex olika personers upplevande av mötet mellan uniformerad väktare och civil person som undersökningen behandlar. Överförbarhet är något som eftersträvas i alla vetenskapliga alster. Jag har medvetet valt respondenter ur väktarkåren, som inte arbetat mer än tio år. Därför kan det bli svårt att genomföra samma studie med liknande resultat om man exempelvis använder sig av respondenter, som arbetat som väktare i mer än tjugofem år. Detta problem uppmärksammas antagligen i de flesta studier. Jag ville ha en färsk och ännu inte bortarbetad syn på hur det är att bemötas som väktare och hur en väktare bemöter civila. Det förklarar mitt val av respondenter. En annan aspekt av det hela är att det inte är helt lätt att få tag i väktare som arbetat så länge som tjugo år. Dels verkar det som att det mestadels är unga människor som arbetar på fältet och dels verkar det vara lite av ett övergångsyrke innan man går över till att arbeta med något annat. Det finns också de som fortsätter sitt arbete på bevakningsföretagen, men i en annan form. Många som börjar arbeta som väktare blir arbetsledare, personalansvariga, rekryterare eller går vidare till andra personalrelaterade yrken i företaget. Analysen kan komma att kritiseras. Jag har varit ensam om att genomföra den här undersökningen och det är bara jag som tolkat intervjumaterialet. Det skulle kanske bli en annan form av analys om någon/några andra genomförde den. Sedan har vi dessutom den alltid lika aktuella frågan om vem som ska utföra den analytiska generaliseringen i den kvalitativa forskningen. Är det forskaren eller läsaren? 34 Jag hoppas min påståendelogik, som 32 Kvale (1997) s Ibid s Kvale (1997) s

20 använts för att argumentera för den genomförda analysen, även kan förstås och delas av eventuella läsare. 20

21 3. Resultat och analys För att kunna förstå och lättare få en överskådning av analysen och resultatet av denna, kommer jag att redovisa uttalanden och kommentarer kring dessa under rubriker som kan kopplas till syftet och nyckelbegreppen. En del citat kommer också att vara med. 3.1 Attityder till väktare Av de civila personerna som intervjuats, uttryckte majoriteten att väktare ger dem en känsla av trygghet och att de tror att väktare har en utbildning som gör att de är bättre rustade att ta hand om besvärliga situationer. Man är dock även medveten om att det skulle kunna vara så att man har olika verkligheter, eftersom man kommer från olika yrkeskategorier. Man är således inte helt säker på att väktarna upplever exakt samma sak som en själv. Det finns även tecken på att det skulle vara det helt motsatta för andra. En person menar att väktare är ute efter att få utöva makt, men att detta misslyckas lite då de uniformsmässigt sett bara är snäppet över lapplisorna rent statusmässigt. Ett citat visar här hur det kan kännas då uniformerade väktare inte inger trygghet: Ju mindre uniformerade personer jag ser desto tryggare känner jag mig. Redan här kan konstateras att den här analysen kommer att visa på att det finns två sidor av myntet bland de civila personerna. Vi har dock en tredje sida som måste få komma till tals nämligen de uniformerade väktarna. Vad tror de att allmänheten har för attityder gentemot dem själva och hur är de uniformerade personernas attityder mot andra? Samtliga väktare i intervjuerna menar att uniformen kan locka fram diverse attityder hos civila och menar att man måste kunna ta lite skit för att kunna vara väktare. Man är också helt införstådd med att det mycket väl kan vara så att en dålig erfarenhet av en väktare inte nödvändigtvis leder till en bra erfarenhet med en väktare nästa gång. Som väktare verkar man genomgående misstänka att folk tror att alla väktare är likadana. Ett citat som belyser detta ytterligare: Om man tänker från Svenssons synpunkt, så bidrar nog krogvakterna till att folk får en negativ syn på väktare. Folk tittar ju bara på brickan och där står det ordningsvakt, så när jag kommer gående där på min 21

22 station, så tänker folk att där är en sån där jävla dörrvakt och då vill han slå mig på skallen för att han blev utslängd från krogen för två veckor sedan. Dörrvakterna verkar överlag vara den uniformskategori som människor har mest negativa erfarenheter av. Då den här studien genomförts med människor som har anknytning till Stockholm, är kanske inte det konstaterandet så konstigt. I Stockholm finns en utpräglad krogmiljö med många inneställen där man kan få stå och vänta i timmar på att få bli insläppt. Dörrvakter på vissa ställen uppträder ofta selektivt och detta leder till att celebriteter och vackra unga kvinnor har en förmåga att få gå före i kön och det kan i sin tur leda till frustration hos övriga köande. Flera av de intervjuade civila personerna berättar om incidenter med dörrvakter eller förklarar folks negativa attityd med kommentarer som att man kanske får vad man förtjänar. Jag tolkar detta som att vanliga människor kan ha problem med uniformerade personer just när de är ute på krogen och kanske har fått i sig lite alkohol. Jag vill även passa på att tillägga att [dörrvakter] i skrivande stund sällan eller aldrig är anställda av auktoriserade bevakningsföretag. Uniformeringen utgörs därför oftast enbart av ordningsvaktsbrickan. Ordningsvaktsbrickan kan i sig symbolisera en uniform. I avsnittet angående attityder till väktare, kan man identifiera två av nyckelbegreppen. Attityd En av respondenterna har ett förflutet som lärare. I det yrket tyckte hon sig märka att högstadieelever, speciellt pojkarna, blev lite kaxiga eller stöddiga då de råkade på väktare. Respondenten funderar även på om det skulle kunna ha att göra med att ungdomar i den åldern testar sin egen rädsla och sin egen självidentitet. Det behövs helt enkelt något att testa sig på. I attitydbegreppet spelar även saker som utseende och beteende hos den andra personen in. Dessutom kan jag av respondenternas kommentarer utläsa att tidigare erfarenheter av en viss slags människa har en stor roll för hur interaktionen utvecklas. En av respondenterna beskriver detta så här: Det jag tänker på är att man kanske råkat ut för en grinig krogvakt eller något vid ett annat tillfälle och sedan ser man en liknande uniform. Då tänker man genast att, jaha, det är en sån där 22

23 En annan civil person tror sig veta att väktare är personer som inte lyckats bli poliser och detta är ett tema som återkommer i samtliga intervjuer. De väktare som intervjuats här är medvetna om att den här förutfattade meningen är starkt rotad bland den stora massan. Det kan närmast kallas en fördom och dementeras friskt av dem som jobbar som väktare. En av väktarna som jobbar i reception menar att det känns rätt tröstlöst att folk har så smalspårig attityd till väktare. Varför ska folk behöva bli så förvånade över att man håller på och utbildar sig till något helt annat och att väktarsysslan egentligen bara är ett extraknäck? I nästa andetag kommer väktaren på sig själv och medger att det här nog är ett misstag som kontinuerligt görs och som inte nödvändigtvis bara behöver inkludera väktaryrket: Går man in på McDonalds och köper sig en burgare, så tror man säkert att man står och konverserar med en barahamburgerförsäljare och det är ju så man fungerar. Man har hela tiden den attityden att man träffar en person på en viss plats och då ska den personen göra och vara på ett visst sätt. Alla väktare som intervjuats uttrycker en viss oro för hur tidigare erfarenheter spelar in. En av dem menar till och med att det i dagens samhälle finns en tendens till att respekten avtar, mindre respekt för andra människor och ännu mindre för en människa i uniform. Respondenten hävdar dessutom att respekten för polisens uniform håller på att minska. Ett citat som belyser avsaknaden av respekt ytterligare: Det känns som att folk tycker illa om en bara för att man är väktare. De tror att man tror att man är nånting. Det är ju den generella bilden folk har av väktare att de har uniform och bara för det är man automatiskt stöddig. Det här har jag känt av mer sedan jag flyttade till Stockholm. Som väktare verkar man vilja ta avstånd från att kopplas ihop alltför mycket med poliser, även om man har stor förståelse för att folk lätt gör det. Uniform som uniform, menar många. En vanlig syn på väktare verkar vara att det är människor som av någon anledning inte kunde bli poliser. En av de intervjuade uttrycker en stark fientlighet till allt som har med uniformerade personer att göra. Den här personen har en uttalad attityd och går in med den vid varje möte: 23

24 Jag känner mig ju inte underordnad när jag pratar med en uniformerad person utan snarare det motsatta, eftersom exempelvis de poliser jag generellt träffar på har en ganska dålig utbildning och därmed är de ganska lätta att prata omkull. Då en individ går in i en situation med den här attityden är det kanske inte så konstigt att det blir en del fel eller missförstånd. De intervjuade, både de civila och de uniformerade väktarna, är eniga om att man får vad man förtjänar. Respondenterna upplever det inte som konstigt att en del råkar ut för våldsamma handlingar, men de vill också göra klart från bägge håll att bägge sidors attityder spelar in. Här kommer vi in på nästa nyckelbegrepp under rubriken attityder till väktare. Handling I det här avsnittet kommer respondenternas fortsatta agerande att tas upp. Vad händer efter att attityder och andra viktiga riktlinjer för det kommande händelseförloppet visats upp? De intervjuade verkar vara överens om att bägge sidors agerande är lika viktigt. Den vanligaste reaktionen bland de civila verkar vara att de låter den uniformerade personen styra till en viss gräns, men hos de uniformerade väktarna resonerades det på ungefär samma sätt. Det finns dock en strategi som verkar vara lite av en praxis bland dem som är uniformerade. Samtliga intervjuade väktare uttryckte att de går in i möten med en förförståelse att de redan är i dålig dager och därför måste agera vänligt och försöka vara så trevliga som möjligt. De menar också att de måste vara så enkla som möjligt. De uttrycker att de inte kan sätta igång att rabbla paragrafer hur som helst en uniformerad person bör vara så lättfattlig som möjligt. En annan aspekt av det hela är att väktarna känner ett behov av att skylla ifrån sig. De vill förklara för den civile att det inte är de själva som är dumma i huvudet, utan att de gör som det står i diverse bevakningsordrar och förordningar. De hävdar att de vill att allmänheten ska förstå att de utför ett arbete och att de därmed inte ska behöva tjata om vilka lagar eller förordningar som gäller. Det finns dock tecken på att det finns undantag även när det gäller handling. En ordningsvakt som arbetat på ett hårt belastat objekt, uttrycker detta så här: Till en viss gräns kunde jag bibehålla min trevlighet. Jag försökte. Det gick inte alltid så himla bra, som person är jag ganska långsint, så det beror lite på hur kvällen har varit. Det kan bli så att det stök man 24

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Insikt & Utveckling Renée Ohlson Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Den stora katastrofen

Den stora katastrofen Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017

Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017 Polisens nya arbete Sifoenkät 2017 Du är en av cirka 8 000 personer som slumpmässigt har blivit utvald att delta i Brottsförebyggande rådets undersökning i samarbete med Sifo. En likadan enkät gick ut

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Lunnen 2014-2015 Förskolan Lunnens vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren? KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och

Läs mer