HUNDAR SOM HJÄLPMEDEL I VÅRD OCH TERAPI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUNDAR SOM HJÄLPMEDEL I VÅRD OCH TERAPI"

Transkript

1 Hälsa och samhälle Maj 2007 HUNDAR SOM HJÄLPMEDEL I VÅRD OCH TERAPI EN STUDIE OM DJUR SOM HJÄLPMEDEL I BEHANDLINGSARBETE FÖRFATTARE: GUNILLA GLINGSTEN ROSEMARIE LUND C-uppsats i socialt arbete Examensarbete: 10 p Socionomprogrammet SASPVT04 Maj 2007 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 HUNDAR SOM HJÄLPMEDEL I VÅRD OCH TERAPI EN STUDIE OM DJUR SOM HJÄLPMEDEL I BEHANDLINGSARBETE A STUDY ABOUT ANIMALS ASSISTING HUMANS FOR THERAPEUTIC PURPOSES GUNILLA GLINGSTEN ROSEMARIE LUND Glingsten, Gunilla & Lund, Rosemarie. Hundar som hjälpmedel i vård och terapi. En studie om djur som hjälpmedel i behandlingsarbete. C-uppsats i socialt arbete, examensarbete, 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Socionomprogrammet, Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följande frågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatet pekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av de metoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bästa. De fysiska och psykiska effekter som uppstår i interaktionen mellan hund och människa är att den ger ökad anknytning, empati och motivation samt en höjning av oxytocinhalten. Hundarna på behandlingshemmet vi studerade används i klienternas syfte för att erbjuda tekniker som underlättar förhållandet till anknytningen, för att öka empatin, som motivationshöjare till terapi och motion samt för att höja oxytocinhalten. Nyckelord: anknytning, behandling, djur, empati, hjälpmedel, hundar, metoder, motivation, oxytocin. 2

3 FÖRORD Arbetet med den här C-uppsatsen har varit både roligt och intressant då detta är ett fascinerande ämne. Höjdpunkten var dock utan tvekan intervjun med vår informant en oerhört inspirerande person som vi är mycket glada för att vi fått träffa och lära känna. Vi tar därför tillfället i akt att med detta förord framföra ett stort tack till henne. Vi vill även tacka vår handledare som har varit enormt hjälpsam och tagit sig tid till alla våra samtal och frågor. Hon har kommit med konstruktiv kritik och under arbetets gång hjälpt oss förbättra resultatet av vår studie. Slutligen vill vi tacka våra opponenter och vår examinator som gett oss många betydelsefulla och användbara tips. Tack! Gunilla Glingsten Rosemarie Lund 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Problemformulering Syfte Frågeställning Definitioner Metod Litteraturundersökning Studie om en missbruksenhet Intervjustudie Analysverktyg Validitet Förförståelse Etik Teoretiska perspektiv En trygg bas med närhet Empati en viktig faktor Inre och yttre motivation Tidigare forskning Forskningsrapporter Delta Society En ökning i dokumentation och forskning Resultat med analys Arbetsmetoder med djur som hjälpmedel AAA Animal-Assisted Activity AAT Animal-Assisted Therapy AAT-C Animal-Assisted Therapy in Counseling Skillnader mellan metoderna Fördelar med metoderna Nackdelar med metoderna Interaktionen med djur och dess positiva effekter på människan Djur- och människointeraktionens fysiologiska och psykologiska effekter Oxytocinets positiva verkan Djur kan fylla behovet av närhet och trygghet Empatiträning med djur Djur som motivationshöjare Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund Hund som hjälpmedel i vård och terapi Kriterier för en bra vård- och terapihund Träning av vård- och terapihundar Tester och träning för en bra vård- och terapihund IP berättar Användning av hund på en missbruksinstitution för äldre män Presentation av intervjupersonen Beskrivning av behandlingshemmet Vård- och terapihundarna på behandlingshemmet Hur hundarna fungerar som hjälpmedel inom vård- och terapi Trivsel och säkerhet för vård- och terapihundarna på behandlingshemmet Behandlingshemmets användning av metoder och dess kriterier

5 Oxytocin som medicin Hunden som trygg bas Empatiträning med hund Hunden som motivationshöjare Sammanfattning Avslutande diskussion Referenser...46 Bilagor...47 Bilaga

6 1. INLEDNING Naturbaserade kontakter, det vill säga djur- och naturkontakter, påstås vara bra för människans välmående på många olika sätt. Det är till exempel allmänt vedertaget att en patient tillfrisknar snabbare med ett grönområde utanför sitt sjukhusfönster. Florence Nightingale sa redan på 1800-talet att A small pet is often an excellent companion for the sick (Citat hämtat ur Beck & Katcher, 2003: 79). Djur som hjälpmedel i behandlingssyfte används i mycket högre utsträckning i andra länder än i Sverige. Ett exempel är vuxna missbrukare som på ett behandlingshem i Spanien fick i uppdrag att träna hundar som senare skulle bli assistanshundar till personer med funktionshinder. Hundarna bodde tillsammans med klienterna på hemmet och deras syfte var dels att motivera klienterna till att fullfölja sin behandling men även att ge dem bättre förutsättningar att fungera i sociala sammanhang. Vid projektets evaluering, som gjordes av en institution i socialpsykologi i Madrid, redovisades mycket positiva resultat. Av de klienter som haft hand om en hund fullföljde mer än dubbelt så många sin behandling jämförelsevis med dem som inte haft hund. Deras ansvarskänsla hade ökat och likaså upplevde de det lättare att uttrycka sina känslor. De fick starkare självförtroende och fungerade också bättre i sociala situationer. Ett liknande exempel kommer från USA där klienterna på tre olika hem för kriminella ungdomar fick dressera hundar för samma ändamål som i förra exemplet. Resultatet var även här mycket positivt då dessa ungdomar lättare klarade av att hantera sin ilska, våldet minskade, deras intresse för lektionerna ökade och deras självförtroende likaså de fick helt enkelt tillbaka sin livsgnista (Sistone, 2005: 8). Djur i socialt arbete förespråkas även av Birgitta Molang som är keramiklärare och handledare på ett behandlingshem i Mellansverige för pojkar mellan 16 och 20 år med svåra psykosociala problem samt pågående kriminalitet och missbruk. Birgitta Molang är även hundpsykolog. Hon tar med sig sina tre storpudeltikar till institutionen med jämna mellanrum. Vissa av pojkarna på behandlingshemmet är rädda för hundarna medan andra kan bete sig aggressivt mot dem. Vid sådana tillfällen förklarar hon för pojkarna varför pudlarna reagerar på det sätt de gör samt hjälper dem att tolka pudlarnas signaler. Pojkarna tar ofta detta till sig vilket inte är så konstigt, menar hon, då det kan vara lätt att göra jämförelser mellan hur djur och människor fungerar. Med hjälp av hundarna lär sig pojkarna respekt, var gränserna går men får också mycket närhet. De lär sig att förstå andra individer, att ta det lugnt samt att läsa av utan att bli arga eller rädda (a a: 9). En av oss författare arbetar på ett LVM-hem (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) för kvinnliga missbrukare i södra Sverige och var en dag, tillsammans med en arbetskamrat, ute och promenerade med en klient. De enda som pratade var författaren, som också var klientens kontaktperson, och hennes kollega medan klienten enbart svarade kort när hon blev tilltalad. När de efter en stund mötte en man som var ute och gick med sin hund tog författaren tillfället i akt och frågade om det var okej att de klappade hunden. Mannen sa att det var det så hon böjde sig ner och började klappa den och det tog inte många sekunder förrän både hon och klienten satt på huk och kelade med den lilla hunden. De tackade sedan för sig och gick vidare och efter en kort stund började klienten prata. Hon öppnade sig och 6

7 började berätta om sina djur som hon haft under sin uppväxt samt vilka hon har nu. Författaren och klienten utbytte erfarenheter och skrattade och samtalet berörde snart andra ämnen såsom pojkvännen och klientens liv i övrigt. Hunden fungerade här som en isbrytare och samtalet, som först bara ägt rum mellan författaren och hennes kollega, utvecklades istället till ett terapeutiskt samtal mellan kontaktperson och klient Problemformulering I USA är det relativt vanligt att använda djur som ett hjälpmedel i behandlingssyfte för att bland annat öka klientens motivation, sociala förmåga samt empati. Forskare är eniga om att djur betyder mycket för människor som befinner sig i krissituationer eller andra omdanande livssituationer. Att använda djur som hjälpmedel hos människor kan ge positiva psykiska, fysiska och sociala effekter. Barn som i sin uppväxt har haft djur omkring sig har ett bättre immunförsvar och drabbas mindre ofta av allergier än barn som inte har växt upp med djur. Rörelsehindrade som har tillgång till ett djur, vare sig personen har assistanshund, sällskapsdjur eller genomgår någon sorts behandling med djur, uppvisar bättre livskvalité och mår bättre både fysiskt och psykiskt än de som inte har den möjligheten. Detta gäller även inom äldrevården där djur fungerar som socialt smörjmedel. För människor på fängelseanstalter eller i missbruksvård har metoden visat sig ge både livsglädjen tillbaka samt verka som en motivationshöjare för att återanpassa sig till samhällets vardag (Manimalisrapporten, 2005). Det finns inte mycket skrivet om djur i vård- och terapi vare sig i Sverige eller i resten av världen. I Sverige finns Manimalisrapporten samt Ingmar Norlings forskningsöversikt som presenteras i avsnittet Tidigare forskning. Det är också sällsynt att behandlingshem i Sverige har djur som en del i sin verksamhet (Hälsans Natur). I Sverige är det vanligare att djur används som sällskap, tröst, förströelse och som en trygghetsfaktor. Detta framgår i Norlings översikt som påvisar att äldre personer som umgås med husdjur av olika sorter får förbättrad sinnesstämning vilket också innebär att deras anhöriga mår bättre. Äldre personer upplever också trygghet och husdjuren ger ett bra stöd både psykiskt och socialt. Vad det gäller fysiska effekter, genom till exempel promenader med hund, bygger de upp sin benstyrka, sin kondition och deras blodtryck sjunker (Norling, 2002: 21f). Då vi skrev vår B-uppsats genomförde vi intervjuer på två behandlingshem i Skåne som använder sig av djur. Det visade sig snart att användandet av djur på dessa behandlingshem inte hade ett utsatt mål och syfte utan fanns där som förströelse för klienterna och för att ge dem något att ha ansvar för. Vi blev intresserade av ämnet och ville undersöka hur djur används som hjälpmedel i behandlingssyfte samt vilka metoder det finns och som används inom området. Utifrån vår förförståelse vet vi att djur har en positiv effekt som sällskapsdjur men att det även går att använda djur målmedvetet i terapi. Men hur fungerar dessa metoder och finns det andra? Vilka fysiologiska och psykologiska effekter menas hjälpmedlet djur ha i dessa metoder? 7

8 1. 2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi avser att fördjupa oss i de metoder som finns samt att studera ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genomgående i studien berörs olika anledningar till varför de metoder vi undersöker inte används i större utsträckning. I sökandet efter svaren på våra frågeställningar återkom vi ideligen till denna fråga vilken av denna anledning finns med som ett övergripande tema genom hela studien och därav inte tas upp som en separat frågeställning Frågeställning 1. Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? 2. Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? 3. Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? 4. Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? 1. 4 Definitioner Vi använder oss till viss del av behandling som ett samlingsnamn för vård och terapi. Med djur/hund som hjälpmedel menar vi att ett djur/en eller hund/en fungerar som ett redskap och som ett komplement till annan behandling. Följande metoder innefattar arbete med djur som hjälpmedel inom vård och behandling. AAA, Animal-Assisted Activity handlar om egenvård samt används till att aktivera individer. När djurmedverkan omnämns som AAA handlar det inte om målinriktad terapeutisk verksamhet utan om närvaro eller innehav av djur. AAT, Animal-Assisted Therapy har ett utstakat mål och används som en del i terapeutiskt syfte samt måste dokumenteras och utvärderas för att få kallas AAT. AAT-C, Animal-Assisted-Therapy in Counseling påminner om AAT men inriktar sig enbart på hur behandlaren eller terapeuten kan ta hjälp av djur i den terapeutiska processen. 8

9 2. METOD Vi har, genom en litteraturundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning, studerat hur djur, med särkilt fokus på hundar, används i behandling. Användandet av djur i behandlingsarbete började i USA redan på 1700-talet men dokumenterades inte överhuvudtaget förrän på 1960-talet. Sedan slutet på talet har olika metoder på området utvecklats men trots det ses metoderna, bland annat i Sverige, fortfarande som nya. Av den anledningen är vår undersökningsform en blandning av den deskriptiva och den explorativa. Den deskriptiva då det finns begränsat med litteratur och forskningsrapporter i ämnet vilket har gett oss möjligheten att i vår litteraturundersökning studera förekomst, tillvägagångssätt, effekter med mera. Den explorativa undersökningsformen har vi använt då vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning av en missbruksinstitution för äldre män där hundar används i behandlingsarbetet och har på så sätt fått möjlighet att samtala med vår informant om hur arbetet där går till, dess effekter samt vad som krävs för att det ska fungera i praktiken. Eftersom metoden de använder är så pass ovanlig i Sverige anser vi att vi utforskar ett fenomen som är relativt okänt där de enda möjligheterna för oss att ta reda på mer är att läsa om ämnet. I kombination med det deskriptiva forskningsintresset uppstår en möjlighet att reflektera över användandet av djur i både teori och praktik och vi använder därför intervjun att exemplifiera med. En alternativ undersökningsmetod kunde ha varit att genomföra en större enkätundersökning på institutioner som genom sina hemsidor anger att det förekommer djur på institutionen. En sådan undersökning kunde ha gett bred men ytlig kunskap om hur och varför djur används men vårt syfte var att fördjupa kunskapen om metoder och effekter och dessutom är det svårt att genomföra enkätundersökningar på grund av etiska skäl. Vi kunde även ha valt att genomföra intervjuer på mer än ett behandlingshem men valde att undersöka en institution då det inte finns så många institutioner som arbetar med djur som hjälpmedel och som dessutom har ett utsatt mål och syfte med behandlingen. På den institution vi valde att genomföra vår intervju är institutionschefen en av de dominerande förespråkarna för djurs medverkan i behandling och på så vis kunde vi genomföra den fördjupning vi sökte Litteraturundersökning Eftersom området är relativt nytt i Sverige och även till viss del också i övriga världen samt att det inte i Sverige ännu finns så många institutioner som använder sig av djur som hjälpmedel i behandling och terapi valde vi att genomföra en litteraturstudie. Vi avsåg med denna att undersöka kunskapen om de metoder som används där djur ingår som ett hjälpmedel samt metodernas effekter på klienter. När vi sökte litteratur till studien använde vi oss av de Internetadresser vi letat fram då vi skrev vår B-uppsats men även av nya seriösa hemsidor både från Sverige och från utlandet som vi fann under arbetets gång. Vi ville även ha litteratur med mer ingående texter om metoderna med djur och införskaffade därför, genom Amazon, en bok som var relativt nyskriven och som innehöll olika metoder samt arbete med djur; Cynthia K. Chandlers Animal Assisted Therapy in 9

10 Counseling från Vad det gäller de psykologiska och fysiologiska effekter vi ville veta mer om valde vi att utgå från bland annat Gunilla Lindéns Psykodynamiska perspektiv på sociala problem i Anna Meeuwisse och Hans Swärds antologi Perspektiv på sociala problem (2002), Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallens Barn och ungdomspsykologi (2001), John Bowlbys En trygg bas - Kliniska tillämpningar av bindningsteorin (1994), Magne Raundalens Empati och aggression - Om det viktigaste i barnuppfostran (1997), Inga Sylvander et al (1992) med titeln Empati, Anna Hedin och Lennart Svenssons Nycklar till kunskap (1997), Lennart Jenners Motivation och motivationsarbete (2004) samt Kerstin Uvnäs Mobergs Lugn och beröring oxytocinets läkande verkan i kroppen från Vi valde att dela upp läsningen och sedan diskutera de fakta vi fått fram. Vi diskuterade olika tolkningar och vi jämförde och försökte hitta likheter och skillnader. Slutligen använde vi oss av det som vi upplevde vara mest relevant för vårt syfte, våra frågeställningar samt för att kunna ge läsaren en så fullständig bild som möjligt av ämnet Studie om en missbruksenhet Undersökningen av missbruksenheten genomfördes som en intervjuundersökning. Vi gjorde ett strategiskt val av institution då vi visste, genom vår förförståelse, att institutionschefen var mycket engagerad i att införa djur i behandlingsarbete och att det på just den institutionen fanns hundar. Genom att välja denna institution och informant ansåg vi att vi skulle kunna få mycket kunskap och information (Rosengren & Arvidsson, 2002: 54f) Intervjustudie Den undersökningsform vi har utgått ifrån är den kvalitativa intervjun där syftet är att undersöka samt identifiera. Intervjun beskriver vi som ett samtal innehållande stora frågeställningar vi formulerade inför intervjun. Vi valde denna form för att ge vår informant möjlighet att beskriva sina arbetsmetoder och ge sina synpunkter på arbete med djur i behandlingssyfte. Vi har använt oss av den semistrukturerade intervjutekniken som är icke-standardiserade i sina frågor vilket innebär att vi gett vår informant möjlighet att själv lyfta in teman och belysa förhållanden som vi själva inte haft med i vårt ursprungliga intervjuunderlag (Rosengren & Arvidsson, 2002: 155). För att få en god intervju krävs att intervjuaren låter informanten tala ostört vilket kräver bra förkunskaper. Vi upplevde att vi hade tillräckligt med förkunskaper och kände oss beredda att ta rollen som personliga intervjuare (a a: 138f). Intervjun genomfördes med institutionschefen på ett behandlingshem i Sverige som aktivt använder sig av hundar i behandlingssyfte och som uppfyller de fastställda krav som fordras för att få använda sig av metoderna med djur som hjälpmedel. Intervjun ägde rum på institutionschefens kontor mellan och fredagen den 27 april 2007 och spelades in med diktafon av märket ZOOM H4. Intervjun delades upp i två delar med en paus i mitten. Intervjufrågorna konstruerades genom att vi utgick ifrån vårt syfte och våra frågeställningar och på så sätt kom fram till ett antal teman som användes som referensram för vilka frågor vi önskade lyfta med vår informant (IP). Följande teman ingick i 10

11 intervjuunderlaget: djur som hjälpmedel, djuren på behandlingshemmet, frågor specifikt till intervjupersonen, övrig personal samt klienterna på behandlingshemmet (Bilaga 1). Informanten var väl insatt i ämnet och lyfte själv fram våra teman och det vi ville undersöka utan att vi behövde ställa frågorna. Vi flikade dock in med följdfrågor där det behövdes för att få ut så mycket som möjligt av intervjun Analysverktyg Genom att tematisera transkriberingen på var sitt håll fick vi fram olika infallsvinklar på intervjun. I intervjumaterialet sökte vi efter röda trådar, olika nyckeltermer, begrepp samt huvudämnen som vi sedan sammanfogade med våra teoretiska utgångspunkter. Vi valde tematisering framför kategorisering och kodning då vi hellre jobbar med textens helhet istället för att bryta ner texten för att sedan återuppbygga den (Föreläsning 1). Redan under bearbetningens fas började vi att analysera och upplevde det svårt att helt separera analysen från bearbetningen då vi redan i denna fas började applicera empirin på teorin och tvärtom. Vi vred och vände sedan på det vi fått fram och försökte på så sätt hitta likheter och skillnader. Detta ledde i sin tur fram till nya tankar och funderingar kring ämnet och vi har försökt göra resultatet så förståeligt och rimligt för läsaren som möjligt då vi har undersökt hur användningen av djur går till i behandlingssyfte men även effekterna av behandlingen (Rosengren & Arvidsson, 2002: 30). Självkart finns det både för- och nackdelar med den kvalitativa analysen då det handlar mycket om våra egna tolkningar. Bra är att det lämnar stort utrymme för mer detaljerade beskrivningar och förklaringar medan den samtidigt innebär en risk vad gäller representativiteten och speciellt då det gäller en studie som är så pass begränsad som vår C-uppsats faktiskt är Validitet Angående validiteten menar Svensson (1996) att den beror på hur noga forskaren är med att kontrollera tillförlitligheten på sitt resultat. Detta har vi gjort genom att försäkra oss om att det finns empiriskt belägg för resultaten vi fått fram samt att de är realistiskt giltiga. Dessutom har vi försökt se till att resultaten är både rimliga och relevanta för vårt arbete, att de är övertygande och förhoppningsvis även användbara för våra läsare på ett eller annat sätt. Att vi är två personer som har intervjuat ser vi som en fördel då vi kan jämföra våra tolkningar med varandra då vi tolkar vissa saker likadant medan andra inte. Bådas tolkningar är valida dock är tolkningarna vår sanning men det kan vi aldrig komma ifrån (Svensson & Starrin, 1996: 209f). Vi har även strävat efter att synliggöra forskningsprocessen och gjort vårt bästa för att se till att resultaten är relevanta för vårt syfte och vår frågeställning (Rosengren & Arvidsson, 2002: 198f) Förförståelse Vi påbörjade denna uppsats med en viss förförståelse. Vi skrev vår B-uppsats om ämnet och är därför till viss del inlästa på området. Vi har båda egna djur och är positivt inställda till att ha djur som hjälpmedel i behandlingssyfte, dock med fokus inte bara på människans men även på djurens välmående. Det är troligen få forskare som går in i ett ämne utan egna åsikter eller någon förförståelse då det 11

12 (förmodar vi) krävs för att ämnet ska bli så pass intressant att de väljer att undersöka det vidare Etik Innan vi satte igång med den här uppsatsen sände vi in en ansökan till Etiska Rådet på Malmö Högskola. Vi hade redan innan detta börjat läsa in oss på ämnet och även påbörjat problemformulering, syfte och frågeställningar men inte förrän vi fick Etiska Rådets godkännande satte vi i gång på allvar och det innebar vissa etiska övervägningar. Vi berättade för vår informant om vad uppsatsen skulle handla om, dess syfte samt var och hur den kommer att publiceras. Vi upplyste henne även om informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet enligt Vetenskapliga Rådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet). Utöver detta är informanten informerad om att hon, när uppsatsen publiceras, kommer att vara anonym genom att avidentifieras på grund av integritetsskäl. Intervjun ägde rum på behandlingshemmet där informanten arbetar och spelades in med en diktafon. Anteckningar gjordes inte som komplement av den orsaken att vi istället valde att aktivt lyssna och ställa frågor då diktafonens ljudkvalité var mycket tillfredsställande. Intervjun transkriberades sedan ordagrant. Vi fick från vår informant tillåtelse att höra av oss efter intervjutillfället med eventuella följdfrågor. Allt detta innebär att intervjuresultatet blev adekvat och risken för missförstånd liten. 12

13 3. TEORETISKA PERSPEKTIV Vi hade kunnat använda oss av åtskilliga teorier i denna studie men då vi var begränsade både i tid och i utrymme, valde vi att koppla de metoder vi presenterar (AAA, AAT, AAT-C) till tre teorier/teoretiska begrepp: anknytning, empati och motivation. Denna koppling gör vi utifrån litteraturstudier och begreppen använder vi sedan i undersökningen av hur hundar används på en missbruksinstitution En trygg bas med närhet John Bowlby räknas som den som grundade anknytningsteorin. Han ansåg att människan under sitt första levnadsår skapar en anknytning till en eller flera vårdnadshavare. Barnet lär sig genom denna anknytning skapa affekter och med dessa lär det sig förstå andras känslor samt sina egna. En person som har utvecklat Bolwbys teori är Mary Ainsworth. Hon menar att barnets förmåga till anknytning är beroende av den fysiska närheten mellan barnet och dess vårdnadshavare men att kvaliteten på anknytningen kan variera. I studier hon genomfört har hon upptäckt olika kvaliteter av anknytning; trygg anknytning samt otrygg men organiserad anknytning. Den senare delar hon upp i ambivalent samt undvikande. Det finns enligt forskare som studerat Ainsworths material barn som inte passar in på dessa tre beskrivningar barn med desorganiserad anknytning vilken karaktäriseras av att relationen mellan barnet och dess vårdnadshavare bygger på rädsla. Hem där fysisk eller psykisk misshandel förekommer, där vårdnadshavaren har en psykisk åkomma eller ett missbruk kan även falla in i denna kategori (Lindén, 2002: 216f). Barn som har haft en trygg anknytning (en trygg bas med närhet, ömhet och beskydd) till sina vårdnadshavare när de är små, uppvisar senare i livet en mer positiv utveckling i sociala, kognitiva och emotionella områden. Barn med en undvikande eller ambivalent anknytning kan istället uppvisa beteendestörningar och utvecklingsproblem medan barn med den desorganiserade anknytningen senare i livet har uppvisat svårigheter med att få kamrater samt visar ett utagerande beteende i skolåldern. Dock kan inte alla fall av denna problematik förklaras enbart med att barnet haft en otrygg anknytning i spädbarnsåldern utan bör ses till sin kontext (Evenshaug & Hallen, 2001: 193). När barnets kognitiva förmåga successivt tilltar börjar det att utveckla föreställningar om sig självt och sin omgivning, så kallade inre arbetsmodeller, som senare gör att barnet kan förstå sina relationer till andra individer. Dessa inre arbetsmodeller måste stämma bra överens med verkligheten för att fungera på rätt sätt. Det gör de om de positiva erfarenheterna med barnets vårdnadshavare råder över de negativa. Är fallet tvärtom blir effekterna istället de motsatta (Lindén, 2002: 217). Bowlby presenterar en bindningsteori vilken utgörs av ett beteende där individen på något sätt söker efter, och försöker uppnå samt bibehålla, önskad närhet, alltså mynnar varje form av beteende ut i att en person når eller bevarar närhet till en annan individ som upplevs som mer i kontroll. Detta beteende är mest tydligt när personen är rädd, sjuk eller befinner sig i en situation där denne behöver lugnas med hjälp av tröst och omvårdnad. Bindningsbeteendet är mest påtagligt under 13

14 barndomen men kan upptäckas under hela livet och speciellt i krissituationer. Eftersom detta gäller en stor del av oss människor uppfattas det också som en mycket viktig del av vår natur och som något vi har gemensamt med individer av andra arter. Bowlby menar att en individ som haft en trygg bas känner sig trygg längre fram i livet (i vilken ålder som helst) och därmed kan avlägsna sig från bindningsgestalten och ge sig av för att utforska omgivningen och ta till sig nya intryck (Bowlby, 1994: 170f). Den viktigaste kommunikationen mellan två individer är den emotionella. Den är oumbärlig, menar Bowlby, för konstruktionen och rekonstruktionen av arbetsmodeller av självet. Detta grundar sig i de första åren av vårt liv då känslouttrycken samt hur dessa tas emot är de enda kommunikationsmedel vi har vilket innebär att våra arbetsmodeller av självet och av bindningsgestalterna får informationen från enbart den emotionella källan (a a: 192) Empati en viktig faktor Empati kommer av grekiskans empatheia av em = in och pathos = känsla. Det finns många definitioner av empati men Raundalen (1997) förklarar det som förmågan att leva sig in i, och förstå, andra människors känslor och behov. Detta kan vi sedan använda oss av för att komma fram till hur vi ska reagera. Det avgörande med empati är att vi måste kunna och vilja känna att vi bör göra något och att vi känner ansvar (Raundalen, 1997: 12). Sylvander (1992) utvecklar detta resonemang till att empati innebär en oförutsedd, till att börja med omedveten, kännedom om en annan individs sinnesstämning. Hon menar att empati består av två viktiga faktorer, den kognitiva (intellektuella) och den affektiva (emotionella). De kognitiva faktorerna registrerar vi oftast inte då de bara finns där. Vi lyckas registrera den andra individens sinnesstämning genom att iaktta och tolka signaler med hjälp av våra egna erfarenheter och av vår kunskap. De kognitiva faktorerna måste dock kombineras med de affektiva för annars klarar vi inte av att sovra bland, eller applicera den rätta tonvikten på, det vi minns och iakttar. Förutsättningen för empatin och dess process är också att vi tydligt uppfattar gränsen mellan oss själva och den andra individen. Hon förklarar empatin med att vi tar plats i en annan individs inre verklighet utan att vi upplever det som farligt och för att det överhuvudtaget ska vara möjligt måste vi tolerera andras känslor. Gör vi inte det är det omöjligt att känna med den andre utan att vilja gå i försvar eller helt enkelt överta den andres känslor. Viktigt är också att vi har en selektiv empatisk förmåga, det vill säga att vi exempelvis kan uppfatta det som svårare att vara empatisk mot individer som får oss att känna motvilja eller rent av antipati (avsky). Det kan upplevas som lättare att känna empati för någon som till exempel har varit med om samma sak men då måste personen ha en viss distans till sina egna erfarenheter och helst ha bearbetat dem. Faran är annars att denne drar sina egna slutsatser om hur den andra individen mår. Det är alltså inte ett måste att ha upplevt vad den andre har för att kunna känna empati för denne (Sylvander et al, 1992: 21f). Det finns stora skillnader mellan olika individer men själva förmågan att visa empati grundar sig i ett biologiskt, nedärvt mönster. Styrkan i detta medfödda mönster bestäms senare av yttre faktorer i barnets uppfostran och uppväxt samt av tidigt beroende av känslor som styrs utifrån specifika personer i specifika situationer. Dessutom lär den vuxna personen barnet hur det ska reagera, bland 14

15 annat genom modellinlärning (den vuxne står modell för barnet). Barnets uppfostran är alltså en av de faktorer som styr empatiutvecklingen och om ett aggressionsbeteende förekommer vid upprepade tillfällen, till exempel att föräldrarna grälar mycket, kan det hämma empatiförmågan. Barnets kognitiva erfarenheter är också viktiga för empatin och för att kunna förstå den men lika viktigt är det att kunna vara fantasifull (Raundalen, 1997: 99f). Genom forskning har det konstaterats att om föräldrarna uppfostrar sitt barn genom att använda sig av metoder som är positiva och empatiska och barnet vill efterlikna (identifiera sig med) föräldern så ger detta bäst effekt. Anledningen är att föräldrarna då förklarar, diskuterar och delar med sig av sina värderingar (a a: 21) Inre och yttre motivation För att ha framgång behövs både inre och yttre motivation och de två går många gånger hand i hand. Den inre handlar bland annat om lusten att lära och ta till sig nya saker för att kunna utvecklas, psykiskt välbehag samt egna uppsatta mål. Med den yttre menas att det är yttre omständigheter som spelar in som exempelvis positiv feedback eller andra typer av belöningar (Jenner 2004: 24f). Genom motivation blir det mesta mer intressant och det är lättare att koncentrera sig på sin uppgift. Motivation gynnar inlärning då motivationen genererar psykisk aktivitet. Genom detta når individen oftare framgång, vilket ger positiva upplevelser av att lyckas samt ökad självtillit inför kommande prestationer en positiv cirkel skapas (Hedin & Svensson, 1997: 42f). För att den inre motivationen ska gagnas finns det vissa faktorer som är viktiga att individen besitter. Ett är behov, då det är väsentligt att denne upplever att det finns något positivt som ska göras och att det innefattar någon slags belöning. En annan viktig faktor är stimulans som behövs för att orka vara uppmärksam. Känsla är också en viktig beståndsdel och det har visat sig, enligt Hedin & Svensson (1997) att om individen får en bra känsla, en bra upplevelse, stärker det självkänslan, självförtroendet samt den egna upplevelsen av att kunna påverka och klara av saker. Det leder i sin tur till att individen blir någon och ger denne en bra känsla av egenvärde. Dålig erfarenhet visade sig i studien ge helt motsatta effekter. En annan central faktor är trygghet. Balansen mellan dessa faktorer är givetvis individuell och måste tillgodoses därefter (a a: 42f). I behandlingsarbete skapas en trygg miljö av personalen och av klienterna tillsammans med hjälp av den stimulans och det förhoppningsvis uppmuntrande samspel som väcks dem emellan. Stimulansen skapas övervägande av att klienterna aktivt få delta i sysslor, undervisning med mera, vilket även väcker intresse. Detta påverkar givetvis även den yttre motivationen (a a: 56f). Till skillnad från Hedin och Svensson påstår Jenner (2004) att motivation inte är en egenskap och att det inte i första hand handlar om vilja men han är överens med Hedin och Svensson om att det handlar om bemötandet, både nya och tidigare erfarenheter av olika bemötanden. Han menar att det är viktigt hur klienten själv uppfattar sina utsikter och hur denne tyder sin framgång och sitt bakslag. Lika viktigt, menar Jenner, är vilka tolkningar terapeuten gör och vad denne förväntar sig. Om terapeutens förväntningar är av negativt slag påverkar det klientens framgång men om de är positiva är denne villig att granska sitt bemötande gentemot klienten. Alltså påverkas resultatet på klientens 15

16 motivationsarbete mycket av terapeutens bemötande enligt Jenner (Jenner, 2004: 15f). 16

17 4. TIDIGARE FORSKNING I detta avsnitt presenterar vi de forskningsöversikter och rapporter som skrivits inom ämnet i Sverige samt den största internationella organisationen för kunskap om banden mellan djur och människa i USA, dess dokumentation och även lite kort om framväxten av dokumentation på området inom vård och terapi i USA Forskningsrapporter Trots att djur har använts som hjälpmedel inom vård och behandling i många år är litteraturen i ämnet begränsad. Den övervägande delen av vad som finns skrivet kommer från USA och är ofta knutet till Delta Society (som vi presenterar i avsnittet Delta Society). Det material det finns mest av i världen inklusive Sverige är rapporter om studier i ämnet och då mestadels inom äldreomsorg, ungdomsoch demensforskning. Forskning är också genomförd i bland annat USA och Tyskland på djurprojekt på olika anstalter och behandlingshem. I Sverige har vi inte funnit någon skriven litteratur i bokform som specifikt handlar om metoderna med djur. Dock finns ett fåtal rapporter såsom tidigare nämnda Norlings forskningsöversikt samt Manimalisrapporten. Ingemar Norlings forskningsöversikt Djur i vården - Om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö är från 2002 och tar i största del upp hur äldres livskvalité samt vård kan förbättras genom att använda djur som hjälpmedel. Norling pekar på att användningsområdet djur som hjälpmedel även kan bidra till att reducera stressnivån hos patienter samt de anhöriga och arbetande inom äldrevården. Andra positiva effekter av interaktionen med djur som tas upp är till exempel olika hälsofaktorer, känslofaktorer, socialt stöd och trygghet. Översikten redovisar även metoder som AAA och AAT (Norling, 2002: 4) och konstaterar att AAT på äldreboenden kan reducera ångest, förvirring, depressioner, trötthet samt öka vitaliteten. Det framgår också att djur har stor betydelse för det sociala livet då AAA ökar det sociala stödet och fungerar som ett skydd då negativa konsekvenser uppstår. Den tar även upp begreppet social lubricant som betyder att djuret fungerar som ett socialt smörjmedel eftersom djuret ofta har förmågan att skapa kontakter mellan människor (a a: 23ff). Det centrala i forskningsöversikten är betydelsen av djur i äldrevården men också att djur ses som ett basbehov för människan och evolutionsteoretiska analyser presenteras om att människan är genetiskt mottaglig för att reagera positivt på kontakt med djur, natur och kreativitet som exempelvis sång och musik (a a: 15). Manimalisrapporten kom ut 2005 och är framtagen av organisationen Manimalis som är en fristående organisation med syfte att öka kännedomen om sällskapsdjurs fysiologiska, psykologiska och sociala effekter på människor. De har sammanställt en rad olika forskningar som påvisar att sällskapsdjur har positiva effekter på människan samt tar i sin rapport upp hur dementa, rörelsehindrade, autistiska barn, olika inrättningar som skolor, vårdinrättningar, fängelser med mera kan använda sig av djur som motivationshöjare, för att ge hög social stimulans samt bättre livskvalité. Även i denna rapport redovisas att 17

18 forskare hävdar att kontakt med djur och natur är ett basbehov hos människan men också att djur är naturliga terapeuter (Manimalisrapporten 2005: 4f) Delta Society Delta Society grundades 1977 i Portland, Oregon, under ledning av Doktor Michael Mc. Culloch och är den största internationella organisationen för kunskap om banden mellan djur och människa. Delta Societys mål är att öka medvetenheten om de positiva effekter djur kan ha på mänskligt välbefinnande, avlägsna de hinder som finns för att ha djur i vardagslivet samt utöka AAA och AAT inom hälsa, vård och utbildning (Delta society) startade Delta Society forskning om AAA, AAT samt om sina pet partner programs hade de över 6400 terapidjur i 50 olika stater i USA samt i fyra andra länder. Delta society främjar arbetet för olika terapidjur som hundar, katter, fåglar, andra smådjur (exempelvis gnagare), hästar och bongårdsdjur i olika miljöer såsom i fängelser och skolor, på sjukhem och sjukhus. Vissa faciliteter vill inte ta in djur om de inte är nationellt certifierade vilket de blir hos Delta Society och med det menas att djuret och dess tränare har adekvat träning och förberedelse för arbetet som, och med, terapihund. Delta society är kända för sin rigorösa träning samt sina sakenliga utvärderingskrav (Chandler, 2005: 11) En ökning i dokumentation och forskning I USA har det blivit allt vanligare att sjuksköterskor använder terapidjur i sitt arbete vilket har det lett till accepterandet av användningen, vid sidan om allmän medicin och hälsovård. I början rapporterade sjuksköterskorna att kontakten med terapidjur gav patienterna lugn samt uppfyllde deras längtan om att vara behövda av någon. På senare år har forskning påbörjats på sjukhem och andra hälsovårdskliniker och i och med det finns dokumenterade fysiologiska effekter på djur- och människointeraktion, till exempel att det sänker blodtrycket hos barn men även att det visar bättre överlevnadssiffror vad det gäller patienter med hjärtproblem. På och 2000-talet publicerades flera artiklar innehållande dokumenterade fördelar av metoder med vård- och terapidjur. Ett exempel var inom hemtjänsten där personalen tog med sig ett terapidjur och när vårdtagaren var med om någon jobbig situation bidrog djuret till att denne blev positivt distraherad samtidigt som det gav skötarna en bättre arbetssituation. Det bidrog också till att reducera spänningar och stress när patienter kom till sjukhem och det var även till hjälp för patienter med Alzheimers då de blev mer sociala. Dessutom minskade det patienternas upprördhet. Hos mentalsjuka patienter (med olika sorters diagnoser) har det bevisats att interaktionen med djur relaterar i färre depressioner, minskad ångest samt ökad social närvaro. Metoderna med djur växte på och 2000-talet i USA på grund av kommersiell medias uppvaktning och det ledde till att flera utbildade sig till att kunna använda sig av terapidjur i sitt arbete (Chandler, 2005: 11). 18

19 5. RESULTAT MED ANALYS I den följande texten redovisas de arbetsmetoder som finns med djur som hjälpmedel inom vård och terapi samt var de används. Redovisas gör också vilka olika fysiska och psykiska effekter av oxytocin, anknytning, empati och motivation som uppstår i behandlingen med djur som hjälpmedel. En redogörelse för vad som gör en bra vård- och terapihund görs. Dessutom exemplifieras hur hundar används som hjälpmedel på ett behandlingshem med hjälp av en intervju Arbetsmetoder med djur som hjälpmedel Redan på 1700-talet börjades användningen av olika smådjur på ett psykiatriskt sjukhus i England The York Retreat av en man, William York, som ett alternativ till den tidens inhumana vård för de psykiskt sjuka. Personalen kunde konstatera att djuren hade en lugnande effekt på patienterna och att de även gav patienterna en känsla av ansvarstagande och självkänsla. Även Bethel i Bielefeld, Tyskland 1867, ett behandlingshem för epileptiker, använde sig av djur som hjälpmedel. Där var djuren en integrerad del av behandlingen på grund av att behandlingshemmets grundare ansåg att djuren ingick som en naturlig del i att må bättre (Djurens Ö och Society and Animals Forum). En AAA-liknande metod inleddes i USA 1919 när Franklin K Lane föreslog att använda hundar på psykiatripatienter på St. Elisabeth s Hospital i Washington D.C använde USA militär djur som terapeutisk redskap på Pawling army air force convalenscent hospital i Pawling New York där veteraner fick ta hand om bondgårdens djur under den tid då de återhämtade sig från sina krigsskador. Dock var det ingen av dessa två platser som skrev ner journaler eller dokumenterade resultaten på något sätt (Chandler, 2005: 10) i New York användes djur som ett hjälpmedel i ett organiserat program i det amerikanska röda korset på Army Air Corps Convalescent Center där patienterna uppmuntrades att interagera med djuren på gården. Arbetet dokumenterades inte heller här och upphörde efter andra världskriget (Society and Animals Forum). Den dokumenterade forskningen startades av Boris Levinson, den första personen som använde sig av djur inom vård och terapi och förde dokumentation över sitt arbete. Levinson var barnpsykiatriker och utvecklade Pet Facilitated Therapy (PFT). PFT kan sägas vara föregångare till metoderna med djur och innefattar djur som hjälpmedel för att lösa mänskliga problem och underlätta vården genom att dra nytta av den känslomässiga, fysiska, intellektuella och filosofiska förbindelsen som kan uppstå i interaktionen mellan ett djur och en människa (Djurens Ö och Society and Animals Forum). Levinson såg att interaktionen med djuret gjorde att klienten tillfriskande snabbare. Han publicerade sin artikel the Dog as a Cotherapist 1962 i Mental Hygiene, då han upptäckte att han med sin hund, Jingles, kunde nå många introverta barn som annars hade svårt för att kommunicera men som med hundens hjälp kunde finna ett sätt att våga interagera (Chandler, 2005: 10). Levinson sa att "A pet can provide, in boundless measure, love and unqualified approval. Many elderly and lonely people have discovered that pets satisfy vital emotional needs" (Citatet hämtat från Society and Animals Forum). Efter Levinsons arbete med PFT har djur använts på olika områden; med 19

20 hjärtsjuka patienter, ungdomar med känslomässiga störningar, klienter på anstalter samt inom äldrevården (Society and Animals Forum). När Boris Levinsons arbete med barn och djur började ta fart på 60-talet inleddes även fysisk terapi med hästar (hippotherapy). Hästterapi är idag en av de största formerna av AAT-C i USA och kostnaderna till och med ersätts av de flesta försäkringsbolag. North American Riding for the Handicapped Association (NARHA) hade år center i USA (Chandler, 2005: 10). På 70-talet gick en jordbruksgård över till att bli Green Chimneys Children s services in New York ett behandlingshem för barn med olika utvecklingsskador samt känslooch beteendestörningar. Där finns olika lantbruksdjur som fungerar som sällskap till barnen men är även till för att motivera dem och få dem att tillfriskna. Boris Levinsons AAT-liknande arbete expanderade på 70-talet även genom psykiatrikerna Sam och Elizabeth Corson från Ohio State University Psychiatric Hospitalsom var de första att integrera djur i den dagliga sjukhusmiljön och som även samlade data kring det utvidgade de till att ha djur på sjukhem (för patienter, långtidspatienter, äldre samt handikappade) och började även föra anteckningar om fysiska, psykologiska och sociala förbättringar för de patienter som fanns på hemmet (Chandler, 2005: 10). Therapy Dogs International (TDI) startades 1976 av Elaine Smith, en sjuksköterska som flyttat från England till New Jersey. Hon hade bra erfarenheter av att jobba med terapidjur i sitt hemland och tog därför med sig konceptet till USA. Genom arbetet med sina två terapihundar fick hon till exempel en kvinna att tala som inte hade sagt ett ord på flera år. TDI är den äldsta och nuvarande största hundterapiorganisationen i USA. År 2003 fanns det över hundar, ca hundförare i 50 stater i USA men även i Kanada och andra länder (a a: 11) AAA Animal-Assisted Activity AAA står för Animal-Assisted Activity och är en metod som är till för att öka patienters och klienters välmående, livskvalité samt öka socialiseringen mellan klienter eller patienter. Det kan vara ett djur som kommer och hälsar på med sin djurskötare eller ett djur som bor på till exempel ett vårdhem eller på ett sjukhus. Patienten eller klienten kan få gå ut och gå med djuret eller leka och gosa med det (Chandler, 2005: 5). Det kan också innebära att en volontärgrupp tar med sina katter eller hundar till ett äldreboende några gånger i veckan för att de äldre ska få träffa djuren eller att en privat person tar med en hund till en skola med barn som har koncentrationssvårigheter. Mötet kan vara spontant och längden kan variera från en kort stund till en längre beroende på situation (Delta Society). AAA är något som för klienter är trevligt och höjer välbefinnandet men i sin karaktär är ostrukturerat (det kan gå till på olika sätt och det krävs bara ett av AAT: s kriterier för hur det ska gå till) och utan specifika terapeutiska mål. På ett äldreboende för dementa fungerar det på ungefär samma sätt som sång, dans, teater eller liknande aktivitet. Dock har forskare kommit fram till att AAA skiljer sig med en liten del detalj från dessa aktiviteter. AAA ökar kommunikationsförmågan mellan klienterna då de ofta börjar föra mer resonerande samtal än tidigare. Detta sker genom att de talar med, om eller genom djuret. Klienterna ler även oftare samt beter sig lugnare gentemot varandra och personalen. Närheten och kontakten med djur kan även fungera som tröst och ge trygghet i mer informella stunder när till 20

21 exempel klienten är ensam med ett djur och berättar hur denne känner för djuret (Intervju) AAT Animal-Assisted Therapy AAT står för Animal-Assisted Therapy och är en metod som innebär att djur ingår i ett behandlingsarbete som ett hjälpmedel för att förbättra den psykiska och fysiska hälsan hos individen men även för att motivera och öka klientens sociala färdigheter (Norling, 2002: 7). AAT är målinriktat och djuret måste ha specifika kriterier för att arbeta som vård- eller terapidjur. Djuret blir en essentiell del av behandlingsprocessen och målen är specifika för varje individ. AAT är handlett av en behandlare som är specialutbildad inom detta ämne och terapin är utformad för att förbättra fysiska, sociala, emotionella och kognitiva funktioner. AAT kan både användas individuellt eller i grupp och måste dokumenteras och utvärderas. Inom AAT mäts även processen för att se om det skett någon förbättring eller inte. Det finns olika sätt att ta hjälp av djuret inom AAT. Det kan vara fysiskt då terapeuten vill förbättra klientens finmotorik och balansen genom att få klienten att rasta hunden (Delta Society). Terapeuten kan till exempel under promenaderna be klienten klappa hunden och på det sättet öva upp balans vilket gör att det inte upplevs som sjukgymnastik för man går ju bara ut med hunden (Intervju). Djuret kan användas för mental träning genom att till exempel se till att den verbala interaktionen mellan människor ökar vilket sker då djuret blir det gemensamma samtalsämnet. Djuret hjälper till med att få klienten att lyssna, rikta sin uppmärksamhet mot en sak i taget, utveckla lugn, öka självkänslan samt att minska ensamhet och ångest. AAT kan användas i undervisningssyfte, för att öka ordförrådet, få hjälp med kort- och långtidsminnet, förbättra kunskaper om begrepp som storlek, färg och liknande och även här genom att till exempel be ett barn med lässvårigheter tala om hunden och vad den gör. Hunden kan också hjälpa till med motivationsarbete för att öka viljan till att vara med i gruppaktiviteter, interaktionen med andra klienter och med behandlingsteamet samt viljan till att motionera då hunden fungerar som en morot, som något roligt att se fram emot på terapin eller i behandlingen (Delta Society) AAT-C Animal-Assisted Therapy in Counseling AAT-C står för Animal- Assisted Therapy in Counseling och är en gren kommen ifrån AAT som inriktar sig mer på den terapeutiska processen. I USA finns AAT- C ofta i skolor, på sjukhus och på olika privata sjuk- och behandlingshem. Då terapeuterna tillhandahåller sina egna djur är det vanligast att de arbetar i team med djuren och detta på grund av att de själva känner sitt djur bäst och kan förutspå dess reaktioner och känslor inför händelser. Dessutom kan det starka band som finns dem emellan ge positiva utslag på den terapeutiska processen. När klienten ser den positiva interaktionen mellan djuret och terapeuten och ser att terapeuten går att lita på, kan denne känna sig tryggare och lugnare. En annan tillämpning på metoden för en terapeut är att låna in ett tränat vård- och terapidjur att arbeta med men det krävs dock att en djurtränare underlättar interaktionen mellan djur och klient under terapeutens uppsikt. Nackdelen med denna metod är att terapeuten måste blanda in en annan person i den terapeutiska processen. Klienten måste då ge sitt godkännande (Chandler, 2005: 3). I terapeutiska samtal kan djuret användas som ett redskap för att tala om vad klienten tycker och tänker samt sätta ord på klientens egna känslor. Djuret kan även ha funktionen att 21

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Vård- & Terapihund. Fortbildning DAI. Besökshund. Djurassisterad pedagogik

Vård- & Terapihund. Fortbildning DAI. Besökshund. Djurassisterad pedagogik Besökshund Vård- & Terapihund Hundteamet som gör besök för att skapa glädje, motivation och stöd Professionellt hundteam som arbetar målinriktat, dokumenterar och utvärderar Djurassisterad pedagogik Arbeta

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer. Resan till Chicago IAHAIO är en paraply organisation som arbetar för att skapa nätverk mellan olika organisationer och verksamheter som arbetar inom HAI fältet (Human- animal- interaction). Deras stora

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Hundassisterad terapi. För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter

Hundassisterad terapi. För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter Hundassisterad terapi För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter Bräcke diakoni Non-profit - Äldreomsorg & Hospice - Rehab & Funktionshinder - Hälsa & Vård 50 verksamheter 1 200 medarbetare

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi? 15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara

Läs mer

Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Hund på recept. en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund

Hund på recept. en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund Hund på recept en svensk modell för professionellt arbete med vårdhund Lek med tanken att ett läkemedelsföretag skulle presentera ett piller som utan biverkningar lindrade depressioner, ökade motivationen

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0

Läs mer

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema KRAFT & BALANS Kraft och Balans är en utbildning som bygger på den senaste forskningen stress och återhämtning. Kursen finns till för den som behöver landa, hitta redskap och ha någon att ta stöd i på

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Tag vara på en ovärderlig resurs för äldrevården!

Tag vara på en ovärderlig resurs för äldrevården! Tag vara på en ovärderlig resurs för äldrevården! Den här informationen vänder sig till Dig som har inflytande i omsorgen för äldre och handikappade. De flesta som jobbar med omsorgsfrågor vet ju, att

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer