Rapport från projektgruppen. Gemensam Svensk Biobankstruktur

Transkript

1 Rapport från projektgruppen Gemensam Svensk Biobankstruktur 2013

2 Förord Denna rapport är resultatet av ett intensivt interaktivt arbete. Arbetsformerna har varit gemensamma protokollförda möten i projektgruppen samt separata arbetsmöten och aktiviteter i de fyra delprojekten. Projektgruppen har bestått av Nina Rehnqvist, ordförande, Från NBR: Göran Elinder t.o.m. september 2012, Nils Conradi fr.o.m. september Sonja Eaker Fält, Mats G Karlsson, Gunilla Bergström (ersättare Anna Beskow, Malin Lönn). Från BBMRI.se Jan-Eric Litton, Håkan Billig, Mark Divers, Peter Nilsson (ersättare Gunnel Tybring, Jonas Manjer). Närmare uppgifter om projektgruppen och de som medverkat i de fyra delprojekten framgår av Bilaga 1. Sekreterare har varit Sofie Petersson Rapportversion Gemensam svensk biobanksstruktur GSB RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

3 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH MÅLSÄTTNING Inledning Bakgrund Förutsättningar/erfarenheter att bygga vidare på Sammanfattning och erfarenheter i projektet För enhetlig provhantering föreslås För enhetlig datahantering föreslås För förvaltning föreslås För finansiering föreslås För kunskapsöverföring föreslås ENHETLIG PROVHANTERING Sammanfattning Arbetsgruppens uppdrag Utgångspunkter och arbete Biobankande av blod för forskning nyinsamling Tillgång till prov som sparas för vård och behandling Nuläget - Inventeringar och erfarenheter Biobankande av blod för forskning nyinsamling Tillgång till prov som sparas för vård och behandling Användarfall Förslag till åtgärder Vinster/Fördelar ENHETLIG DATAHANTERING Sammanfattning Arbetsgruppens uppdrag Målsättningar Resultat Standardiserad informationshantering Gemensamma tjänster för insamling och uttag av prov Gemensamma tjänster för utsökning av prov och länkning till andra datakällor FÖRVALTNING OCH FINANSIERING Sammanfattning Arbetsgruppens uppdrag RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

4 4.3 Förvaltning Mål för förvaltningen Möjliga alternativ till förvaltningsmodell Förslag Ledarskap Finansiering Mål för finansiering Framgångsfaktorer Fördelar med den föreslagna modellen för förvaltning och finansiering KOMMUNIKATION/KUNSKAPSÖVERFÖRING/ FÖRANKRING Sammanfattning Arbetsgruppens uppdrag Arbetsgruppens slutsatser/arbetssätt Syfte och budskap Målgrupper Kommunikativa krav insatser och kanaler RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

5 1 UPPDRAG OCH MÅLSÄTTNING 1.1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vetenskapsrådet (VR) slöt den 12 januari 2012 en överenskommelse om att verka för en gemensam utveckling av svensk biobanksstruktur till nytta för såväl forskning som sjukvård. Uppdraget gavs av SKL och VR till Nationellt biobanksråd (NBR) och Svensk nationell forskningsinfrastruktur för biobankning och analys av biologiska prover (BBMRI.se). Uppdraget ges som ett Samarbete genom en projektgrupp bestående av 4 medlemmar från vardera NBR och BBMRI.se med en fristående ordförande. Ur avsiktsförklaringen: Sammanfattningsvis utgör kombinationen av svenska biobanker, register och vetenskaplig kompetens en unik och värdefull resurs. Det är helt avgörande för svensk biomedicinsk forskning och sjukvård att de svenska biobankerna kan utvecklas i en takt och i en riktning som gör oss fortsatt internationellt slagkraftiga. Målsättningarna för gemensam utveckling och samarbete kring biobanker angavs vara att skapa: Nationell samordning av rutiner gällande provtagning, transporter, hantering, förvaring, uttag och tillgång till prover. Standardisering och gemensamma IT lösningar. Svensk forskning har en enorm potential genom våra möjligheter att koppla olika former av högkvalitativa biobanker till världsunika register. Dessa resurser måste vårdas och utvecklas. Långsiktighet. Biobanker är till naturen en långsiktig resurs eftersom värdet av insamlade prover står i direkt proportion till uppföljningstiden och omfattningen av tillhörande patientdata. Tillvarata synergieffekter. Biobanker är en ovärderlig resurs för svensk sjukvård och för forskning som direkt berör befolkningens hälsa men också som en resurs för biomedicinsk grundforskning. Internationell synlighet. Svenska biobanksmaterial gör svenska forskare attraktiva på världsmarknaden och svensk sjukvård bland de bästa i världen. Uppdraget till projektgruppen formulerades som att, i ett decentraliserat sjukvårdssystem med autonoma universitet skapa: Enhetlig provhantering. Gemensamt skapa ett arbetssätt som är effektivt och enhetligt samt motsvarar de behov som finns inom forskning och sjukvård*. Enhetlig datahantering. Gemensamt skapa ett arbetssätt som är effektivt och enhetligt samt motsvarar de behov som finns inom forskning och sjukvård*, samt tar hänsyn till gällande lagar och regler inom området. Finansiering och förvaltning. Undersöka olika möjligheter att långsiktigt finansiera och förvalta svenska biobanker. Presentera en rekommendation för den fortsatta hanteringen av dessa frågor. Kunskapsöverföring. Skapa forum för kontinuerlig kontakt och gemensam utveckling och kunskapsöverföring mellan verksamheterna inom forskning respektive sjukvård. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

6 *Här ingår t.ex. frågan om internationell standardisering och enhetlighet för att främja forskningssamarbeten med andra länder, samt kompatibilitet med de system som används inom sjukvården. 1.2 Bakgrund Varje år tillförs svenska biobanker 3-4 miljoner biobanksprov, såsom vävnads- och/eller blodprov tagna i diagnostiskt eller uppföljande syfte i vården, eller tagna i forskningssyfte på patienter och friska. Sådana biobanksprov är en förutsättning för forskning inom ett flertal medicinska områden. Biobankernas unika värde för nya forskningsrön ligger till stor del i att data från kvalitetsregister och andra databaser kan kopplas till biobanksproven. Med stora mängder data från olika källor, som enskilt eller i kombination med varandra är integritetskänsliga, är det av största vikt att kopplingen av data sker på ett sådant sätt så att den enskilda människans integritet inte träds förnär. I Regeringens forskningsproposition 2012/13:30 förordas satsningar på livsvetenskaperna och då är en av förutsättningarna ett nära samarbete mellan universiteten och sjukvården. Satsningarna i forskningspropositionen på bl.a. det universitetsgemensamma projektet SciLifeLab och register- och behandlingsforskning förutsätter också ett rationellt och kostnadseffektivt nyttjande av de svenska biobankerna och att detta sker på ett sätt som både är etiskt korrekt och enligt gällande lagar. Den potentiella betydelsen av sparade prov tagna och förvarade i ett visst syfte, för andra sjukvårds- eller forskningsfrågeställningar, blir tydligare och ökar med nya tekniker för analys, tolkning och kunskapsgenerering. Biobanksverksamheten är ingen ö utan del av en helhet. För forskningen har staten det övergripande ansvaret, med de statliga forskningsfinansiärerna VR, FAS, SSF och VINNOVA och universiteten som aktörer. När det gäller den kliniska eller patientnära forskningen har även landstingen ett ansvar. För forskning, där biobanksmaterial ingår är landstingens provhantering och biobanksverksamhet det centrala navet. I Sverige finns 7 universitet med medicinsk fakultet och 21 landsting som alla är sin egen huvudman. Tillsammans har dessa nästan 400 biobanker. För att uppnå ett säkert och logistiskt genomtänkt handhavande och användning av biobankerna krävs en nationell infrastruktur och en gemensam strategi för informationssäkerhet. Detta innebär att en nationellt samordnad struktur måste etableras i ett stärkt samarbete mellan landstingen och mellan universiteten. Hindren hittills för samverkan kan t.ex. vara av samma natur som de som identifierades i slutrapporten från Delegationen för ökad samverkan inom klinisk forskning Alla Vinner. Attitydproblem, incitamentsstrukturer, kortsiktighet och målkonflikter kan förekomma såväl mellan de två sfärerna forskning och sjukvård som inom varje sfär. Men även för biobanksverksamheten föreligger möjligheten att alla vinner. Vinsten blir än större om en välfungerande biobanksverksamhet samverkar med andra resurser såsom välfungerande säkra databaser, kvalitetsregister och register för studier inom Life Science utgående från frågeställningar som rör sjuka eller friska populationer. En gemensam svensk biobanksstruktur kan sammanfattningsvis motiveras både med att kunskapsnivån höjs och med de mervärden som genereras av säkrare och effektivare processer, ändamålsenliga IT-stöd och organisationer som samverkar. Mervärdena rör patienter och befolkning, vårdapparaten, den akademiska sfären och näringslivet. 1.3 Förutsättningar/erfarenheter att bygga vidare på I dag finns etablerade nätverk och många väl fungerade biobanksverksamheter vilket ger en god grund att bygga vidare på. Kvaliteten och effektiviteten har potentialen att förbättras genom bl.a. standardisering av prov- och IT-hantering och vidareutveckling av samverkan mellan data i provet med den som finns i kvalitetsregister och de viktiga populationsbaserade och patientdatabaserna. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

7 Översynen av patientdatalagen liksom förslaget till ny biobankslag har också betydelse för den fortsatta utvecklingen av biobankerna. Genom att bygga vidare på det som är väl fungerande inom såväl landstingssektorn som universitetssektorn för implementering av en enhetlig och standardiserad prov- och IT-hantering, kan kvalitén på svensk biobanksverksamhet höjas ytterligare. Detta gäller dels för prov tagna i direkt forskningssyfte, dels för de prov som tas inom ramen för vård- och behandling vilka kan vara en framtida forskningsresurs. Många av våra nordiska grannländer har i dag en stark uppbyggnad av infrastruktur för biobankning, samtidigt pågår betydande satsningar för att bygga upp och samordna Europeiska biobanker inom det europeiska nätverket BBMRI där Sverige också deltar. Inom BBMRI.se, som är ett samarbete mellan alla medicinska universitet/fakulteter, finns stor erfarenhet från samarbete internationellt, mellan forskare och mellan forskare och vårdsystemet. Landstingens biobanksverksamheter har utvecklats när det gäller prov- och informationshantering, samarbetet med universiteten, inrättande av Regionala Biobankscentra (RBC), Svenska biobanksregistret (SBR) samt nätverket bestående av landstingens biobankssamordnare, RBC och NBR. Redan befintliga kommunikationsvägar bör också vara grunden för vidareutveckling av kanaler för att ge förutsättningar att få respons och skapa en dialog. Detta för att identifiera och lösa eventuella problem tidigt samt fånga upp och sprida goda idéer. 1.4 Sammanfattning och erfarenheter i projektet Projektets resultat baseras på gruppmedlemmarnas egna erfarenheter, genomförd inventering av biobanker, enkäter om provhantering till olika laboratoriemedicinska kliniker, exempel i form av användarfall från forskare, definierade informationsstandarder samt erfarenhetsutbyte med olika intressenter. Den samlade uppfattningen i projektet är att det aktuella uppdraget inte bara är ett måste för en effektiv och ändamålsenlig svensk biobanksinfrastruktur utan detta är också fullt möjligt. Med rätt tillförda resurser och en effektiv samverkan mellan hälso- och sjukvårdens och akademins strukturer kan en väl fungerande infrastruktur skapas. Ett exempel på där utvecklingen kommit långt är biobanksfaciliteten vid Uppsala biobank För enhetlig provhantering föreslås Provtagning för forskning blir integrerad del i sjukvården. En nationell standard för olika kravnivåer vid nyinsamling av prov, standardiserad dokumentation om provets kvalitet i kompatibla IT-system, nationella överenskommelser och samordning rörande servicenivåer, uttag avtal och prislistor. Val av förvaring av prov avgörs av vad som är mest kostnadseffektivt ur såväl förvaringssynpunkt som möjligheter till uttag För enhetlig datahantering föreslås Enhetlig informationsstandard för beskrivning av prov (f.n. blodbaserade), gemensam nationell tjänst för utsökning av information om biobanksprov och länkning till andra datakällor För förvaltning föreslås Att en regional organisation skapas, med en central samordning för biobanksverksamhet med förankring i hela landet och med ett gott ledarskap kommer att kunna ge god service för forskning för bättre vård, behandling och diagnostik och bli en del av den motor som ska öka Sveriges förutsättningar att göra framstående medicinska framsteg. De nuvarande organisationerna BBMRI.se och NBR i sin nuvarande form omorganiseras. Dessa övergår i den beskrivna gemensamma organisationen där BBMRI.se och NBRs unika och relevanta nationella och internationella verksamheter och uppdrag integreras. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

8 1.4.4 För finansiering föreslås Finansiering föreslås vara tredelad: en för investeringar, en för uppbyggnad och en för den operativa verksamheten. Den senare finansieras genom en kombination av användaravgifter och subventioner delade mellan landstingen och universitet. Staten och landstingen bidrar till alla delarna. För investeringar bidrar också donatorer och universiteten För kunskapsöverföring föreslås En gemensam kommunikationsplan med fokus på samhällsnyttan av biobanksverksamhet. Samordningsfunktionen består således i att stödja standardiseringsarbetet både när det gäller hantering av prov och information om prov, underlätta och medverka till utformandet av avtal om servicenivåer, uttag och prislistor. Samordningsfunktionen stöttar de regionala organisationerna med kunskapsöverföring och kommunikation. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

9 2 ENHETLIG PROVHANTERING Gruppmedlemmar: Sonja Eaker, Kerstin Enquist Olsson, Mats G Karlsson, Anna Beskow, Lennart Eriksson, Gunilla Bergström, Malin Lönn, Eva Arveström Larsson, Joyce Carlson, Cecilia Björkdahl, Gunnel Tybring. Adjungerade: Anders Brinne och Lena Thunell. 2.1 Sammanfattning Provtagning för forskning blir integrerad del i sjukvården. En nationell standard för olika kravnivåer vid nyinsamling av prov, standardiserad dokumentation om provets kvalitet i kompatibla IT-system, nationella överenskommelser och samordning rörande servicenivåer, uttag avtal och prislistor. Val av förvaring av prov avgörs av vad som är mest kostnadseffektivt ur såväl förvaringssynpunkt som möjligheter till uttag. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

10 2.2 Arbetsgruppens uppdrag Uppdraget var att ta fram ett förslag till en enhetlig provhantering. Gemensamt skapa ett arbetssätt som är effektivt och enhetligt samt motsvarar de behov som finns inom forskning och sjukvård. Här ingår t.ex. frågan om internationell standardisering och enhetlighet för att främja forskningssamarbete med andra länder samt kompatibilitet med de system som används i sjukvården. Medlemmarna i gruppen representerar etablerade biobanksorganisationer i och i relation till universitetssjukhus som arbetar med service och uppbyggnad av biobanksverksamhet för att möta behovet av dagens och framtida forskning. Insikten om värdet av att skapa en nationellt och internationellt stark biobanksinfrastruktur i Sverige medför att det finns ett stort intresse att nå en nationell standard förenlig med internationella standarder. 2.3 Utgångspunkter och arbete Utgångspunkt var att i ett första steg identifiera de områden som är mest angelägna och där vi samtidigt såg att vi kan arbeta tillsammans redan idag. Vi identifierade två områden: Biobankande av blod för forskning nyinsamling Hur kan vi skapa en enhetlig struktur för nyinsamling av prov och tillhörande data med hänsyn till etik, integritet och säkerhet? Tillgång till prov som sparas för vård och behandling. Hur kan vi, med hänsyn till individens egen vård, etiska frågeställningar och integritet, ge tillgång till redan insamlade prov för forskning där förutsättningen är godkännande av etik kommitté? Utifrån dessa utgångspunkter har gruppen arbetat fram ett förslag till åtgärder samt ett förslag till en gemensam standard för provhantering (Bilaga 2) med tillhörande dokumentation (Bilaga 3). Arbetet baseras på gruppmedlemmarnas erfarenheter, inventeringar av befintliga biobanksinfrastrukturer och laboratorieverksamheter i landstingen. Vidare har information samlats in från olika forskargrupper som resulterat i beskrivning av olika användarfall (Bilaga 4). Lokalt och regionalt stöd och förankring har varit en förutsättning för gruppens resultat. 2.4 Nuläget - Inventeringar och erfarenheter Sammanfattningar av inventeringar finns att tillgå på (under Aktuellt) eller under samt (som är en katalog över teknologier, produkter och tjänster för analys av biobanksprov) Biobankande av blod för forskning nyinsamling Utmaningar: Nyinsamling av prov för forskning sker oftast i sjukvården, men forskningsprojekten kan idag oftast inte nyttja den befintliga strukturen fullt ut utan insamlingen och hanteringen av prover sker idag på de flesta platser vid sidan av vårdens rutinverksamhet. Detta innebär att separata forskningsresurser krävs för provtagning och provhantering, och de aktuella verksamheterna måste tillsammans med forskargruppen skapa separata rutiner för varje provsamling. Även mellan vårdgivare finns skillnader när det gäller t.ex. preanalytisk hantering och rörformat och oftast saknas IT-stöd (s.k. LIMS) för dokumentation om provens hantering. Möjligheter: För att möta dagens och framtidens behov har flera universitetssjukhus i samarbete med universiteten infört, eller påbörjat ett arbete med att införa, en ökad användning av rutinsjukvårdens infrastruktur vid provinsamling (s.k. sjukvårdsintegrerad provinsamling för forskning). Rutinsjukvården har en högkvalitativ infrastruktur för insamling och hantering av prov för vård som kräver kompetent personal dygnet runt, standardisering och dokumentation. Några landsting och/eller RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

11 universitet har också infört eller upphandlat LIMS för automatisk dokumentation om proven. Flera verksamheter har också upprättat servicefaciliteter som erbjuder rådgivning och standardiserade processer som stöd till forskare som ska starta nya studier. Slutsats: För att få en hög och jämförbar kvalitet på insamlade prov krävs en mycket högre grad av standardisering än vad som finns idag och som omfattar både prov och information om hur prov har samlats in och processats. Stora förbättringsmöjligheter ges då provinsamling för forskning integreras med rutinsjukvårdens befintliga strukturer. LIMS för dokumentation och spårbarhet av prov för enkla uttagsprocesser behövs Tillgång till prov som sparas för vård och behandling Inom de laboratoriemedicinska verksamheterna finns en väl fungerande och kvalitativ verksamhet anpassad för vårdens behov. Det finns även stor kunskap om preanalys, förvaring och dess konsekvenser för provkvalitet vilket är av fundamental betydelse vid biobankning av prov. Spårbarhet, samtyckesdokumentation och koppling till provgivaren och provtagningsdatum är standard inom vården. För att få tillgång till befintliga prov för forskning behövs provgivarsamtycke, etikgodkännande och ett avtal med biobanksansvarig. Biobanksansvariges uppgift är bl.a. att säkerställa att tillräckligt med material finns kvar för vård (där vårdbehoven prioriteras). Nedan beskrivs behoven av tillgängliggörande utifrån ett forskningsperspektiv. Vävnad och andra fasta prov Inom klinisk patologi finns mycket stora och mycket värdefulla provsamlingar som sparats efter den diagnostiska utredningen för att möjliggöra uppföljande undersökningar. Uttagsprocesserna för forskning är idag på de flesta håll mycket tidskrävande och kostsamma. Efter att etikgodkännande ha getts och finansiering för projektet har ansökts om och erhållits, innebär avsaknad av enhetliga rutiner och prislistor, optimala IT-system för sökningar av prov, personalbrist för framplock och bedömning samt eventuell preparering av prov ett försvårande och en försening för forskare som väntar på tillgång till dessa prov. Slutsats: För att dessa värdefulla provsamlingar skall komma till sin fulla rätt behövs framförallt personal, IT-stöd för sökningar samt en nationell samordning kring rutiner, variabellistor och mallar. Blod och andra flytande prov Inom laboratoriemedicin processas dagligen stora provvolymer för diagnostiska analyser. De flesta av dessa prov förbrukas eller destrueras efter godkänt analyssvar med undantag av vissa prov som sparas för uppföljande analys. Men att hitta sparade prov från enskilda individer för forskningssyfte är ett resurskrävande arbete. Andra hinder är att hanteringen av dessa prov är anpassad till lokala analysmetoder vilket gör att det finns skillnader i den preanalytiska processen, förvaringsrör och hur sparade prov är märkta. Dessutom sker automatisk registrering av preanalytiska faktorer i begränsad omfattning. Slutsats: Det finns ett behov av mer standardiserad hantering och ett förbättrat stöd för att söka prov för att bättre tillgängliggöra dessa prov som en resurs för forskning. 2.5 Användarfall Gruppen har inhämtat information från ett flertal forskare i Sverige för att få en uppfattning om krav och önskemål för att kunna genomföra provinsamling och högkvalitativ forskning inom sitt respektive forskningsområde. Utifrån inkomna svar och erfarenheter från dessa användarfall (Bilaga 4) har ett förslag till optimerad infrastruktur tagits fram. Slutsats: Nästan samtliga studier/insamlingar pekar på avsaknad av infrastruktur och sammanhållen service för insamling och provhantering i landet. I samtliga studier betonas vikten av standardiserad RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

12 provhantering och dokumentation, möjlighet att koppla prov till klinisk information om patienten och att detta sker tids- och kostnadseffektivt. När själva insamlingen är avslutad, kan stora logistiska- och tidsvinster nås genom samordning av uttagsprocessen. En mycket hög integritet och säkerhet för provgivaren är också alltid centralt. Utöver dessa användarfall, som är exempel på studier/insamlingar med en mycket väl genomtänkt provhantering, finns det även ett stort antal studier med ospecificerad standard som skulle kunna förbättras med en bättre och mer samlad infrastruktur. 2.6 Förslag till åtgärder Provhanteringen skall både medge hög kvalitet på prov och på enklaste vis tillhandahålla prov för forskning samtidigt som provgivares krav på integritet och säkerhet säkerställs. För att tillgodose både vårdens och forskningens behov krävs en anpassad infrastruktur som en integrerad del i vården och ett samarbete med universitet och biobanksfaciliteter utanför vården. Förslaget omfattar: Service som underlättar för forskare att bedriva studier både lokalt och nationellt (se vidare sid 17, Förvaltning och Finansiering). Sjukvårdsintegrering som innebär att prov för forskning, efter etikgodkännande och samtycke, kan beställas och hanteras på samma sätt som ett rutinprov i vården. Detta innebär en förenkling, mindre kostnader och en hög säkerhet och provkvalitet. Standardiserad provhantering, dvs. för att kunna få jämförbara prov behöver viss hantering vara lika oavsett var provet tagits. Ett förslag till standardiserade riktlinjer med olika servicenivåer för preanalytisk hantering har tagits fram (Bilaga 2). Denna grupp föreslår en minsta gemensam basnivå, Nivå 2 i Bilaga 2, som kan uppnås genom en sjukvårdsintegrering. Inom rutinsjukvården finns en högkvalitativ infrastruktur med hög kompetens och tillgänglighet varför förslaget är att integrera preanalytisk hantering också för forskningsprov i denna verksamhet. Standardiserad informationshantering för att beställa provtagning, lagra information om prov, begära uttag av prov mm (se sid vidare sid 14, Enhetlig datahantering). Standardiserad dokumentation av provhantering med enhetligt kodverk (även kallat informationsstandard) för att kunna bedöma provets kvalitet (se Bilaga 3) där viss del av informationen kan överföras till Svenska biobanksregistret (SBR) för nationell spårbarhet och sökningar. Denna informationshantering förutsätter ett LIMS. Nationellt register för spårbarhet och sökningar, Svenska Biobanksregistret (SBR) (se vidare sid 13, Enhetlig datahantering). Samordning kring uttag, avtal och prislistor. Uttagsprocessen skall, efter krävda godkännanden, vara smidig och kostnadseffektiv. Oavsett hur bra infrastrukturen för insamling är, är den tämligen värdelös utan bra uttagsprocesser. Avtalen skall vara nationellt överenskomna och det är önskvärt att prislistorna är detsamma. Kostnadseffektiv förvaring som efter verksamhetens och forskningens behov kan vara både lokal och central, samordnad eller uppdelad/distribuerad. Detta förutsätter en gemensam standard i provhantering, en minsta gemensamma variabellista samt enhetlighet i uttag. Förbättrad tillgänglighet till befintliga vävnadsprov (och andra fasta provtyper). Förutom spårbarhet via SBR och samordning vid uttag krävs ett enhetligt och standardiserat omhändertagande och gemensam variabellista av ej nyttjat material. Förbättrad tillgänglighet till befintliga blodprov (och andra flytande provtyper). Förutom spårbarhet via SBR och samordning vid uttag krävs möjlighet till automation för alikvotering av prov som ska sparas, möjligheten till förenklade sökningar och en effektiv förvaringslogistik. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

13 2.7 Vinster/Fördelar De långsiktiga vinsterna med förslaget om en nationellt samordnad och standardiserad provhantering med en känd kvalitet oavsett var i landet de biobankas, är att denna leder till en utveckling som dessutom skapar synergieffekter mellan vård, forskning och näringsliv för bästa möjliga samhällsnytta. En snabb och kostnadseffektivtillgång till prov blir i sin tur utvecklande och teknologidrivande för olika analysplattformar som stimulerar till vetenskapligt samarbete bl.a. eftersom att tillgängligheten blir större och förenklas. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

14 3 ENHETLIG DATAHANTERING Gruppmedlemmar: Jan-Eric Litton, Anders Brinne, Martin Fransson, Katarina Nellgård, Enayat Mavadati, Olov Holmlund, Tomas Snäckerström, Helena Nilsson, Nosrat Shahsavar och Anna Beskow. 3.1 Sammanfattning Enhetlig informationsstandard för beskrivning av prov (f.n. blodbaserade), gemensam nationell tjänst för utsökning av information om biobanksprov och länkning till andra datakällor. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

15 3.2 Arbetsgruppens uppdrag IT-gruppens uppdrag inom GSB-projektet rör enhetlig datahantering. Syftet är att utreda och skapa förutsättningar för en effektiv och enhetlig datahantering som motsvarar de behov som finns inom forskning och sjukvård, och som tar hänsyn till gällande lagar och regler inom området. Här ingår även frågan om internationell standardisering och enhetlighet för att främja forskningssamarbeten med andra länder, samt kompatibilitet med de system som används inom sjukvården. 3.3 Målsättningar Målet är att identifiera utvecklingsområden för gemensam informationshantering som främjar utbyte av provinformation mellan biobanker och biobanksanvändare för att tillgängliggöra infrastrukturtjänster för provinsamling och bidra till ökat utnyttjande av lagrat biobanksmaterial samt att öka skyddet av den personliga integriteten hos provgivarna. Arbetet är begränsat till hantering av blod och blodderivat. 3.4 Resultat GSB:s arbetsgrupp för IT-frågor har identifierat två utvecklingsområden som ger ökad nytta för såväl provgivare och patienter som för biobankernas användare: Användningen av biobanksprov kan stimuleras med standardiserad informationshantering och vidhängande nationella gemensamma tjänster till stöd för provinsamling och provuttag. Individens integritet kan stärkas genom inrättande av en gemensam nationell tjänst för utsökning av information om biobanksprov och länkning till andra datakällor. 3.5 Standardiserad informationshantering En förutsättning för att öka användningen av biobanksprov är att biobanksanvändarna (forskare och personal inom vård och behandling) kan avgöra vilka insamlade prov som finns lagrade, vad de kan användas till och vilka prov som är jämförbara med varandra i analyshänseende. I nuläget utgör avsaknaden av ett gemensamt språk (en informationsstandard) som beskriver biobanksprov en starkt begränsande faktor för utnyttjandet av Svenska biobanker. Det saknas möjligheter för biobanksanvändare att på ett bra och enhetligt sätt kunna se vilka prov som finns att tillgå, och att värdera kvaliteten i lagrat biobanksmaterial. GSB-projektet har tagit fram ett förslag till en informationsstandard (Bilaga 5) för beskrivning av blodbaserade biobanksprov. Standarden utgör ett nödvändigt underlag för att kunna upprätta kanaler för utbyte av relevant provinformation mellan biobanker och biobanksanvändare och för anpassning av de informationssystem som används för inläsning, lagring och rapportering av provinformation. 3.6 Gemensamma tjänster för insamling och uttag av prov Det vore ur biobanksanvändarnas synpunkt fördelaktigt med en gemensam hantering av beställningar för provinsamling och provuttag där prov skall samlas in och hanteras i olika lokala provhanteringsverksamheter och lagras i lokala biobanker. GSB-projektet har med hjälp av två användarfall för nationell provinsamling med Uppsala Biobank som referensbiobank (SwedeHeart och SCAPIS - arbete pågår) beskrivit hur informationshanteringen vid nationell provinsamling kan ske via en gemensam tjänsteplattform. Liknande arbete pågår i dag i våra nordiska grannländer. Fortsatt arbete krävs för att utreda behoven av en nationell remisstandard för provinsamling, och för att i detalj definiera utformningen av tjänsteplattformen för beställningar av provinsamling och provuttag. Elektronisk samtyckeshantering är central i sammanhanget för att säkerställa att insamling RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

16 och uttag av prov sker i enlighet med provgivarnas beslutanderätt om ändamålen för provens användning. 3.7 Gemensamma tjänster för utsökning av prov och länkning till andra datakällor I de användarfall för utsökning av prov som tagits fram inom BBMRI.se framgår att klinisk information, i synnerhet medicinsk diagnos hos provgivaren, är helt avgörande för att enskilda forskare skall kunna använda lagrade biobanksprov för framtida forskning. För att kunna utnyttja biobankernas fulla potential krävs därför att biobanksprov kan tillgängliggöras i ett sammanhang där provinformation vid behov kan länkas till redan insamlade data i exempelvis kvalitetsregister eller medicinska journaler. En gemensam söktjänst för biobanksprov bör inrättas, exempelvis genom anpassning av Svenska Biobanksregistret (SBR), och tjänsten bör även omfatta möjligheten till länkning av information om biobanksprov till klinisk information i kvalitetsregister eller andra datakällor, givet att etiskt godkännande finns och samtyckesbeslut inhämtats. Motsvarande tjänster utförs i dag exempelvis inom ramen för socialstyrelsens nationella registerservice, dock idag utan koppling till biobanksprov. Denna tjänst skulle potentiellt förstärka integritetsskyddet hos provgivarna då forskarna kan förses med avidentifierade kliniska data länkad till information om biobanksprov. Det ger i sin tur möjlighet att göra beställningar av provuttag och efterföljande analys av de prov som bedömts vara värdefulla utan att röja identiteten hos individuella provgivare (fig. 1) Sammanfattningsvis kommer detta förslag öka tillgängligheten av biobanksprover nationellt, möjliggöra internationellt samarbete och stärka integriteten hos provgivarna. Figur 1. Modell för utsökning av avidentifierad information om prov och kliniska data via registerservice RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

17 4 FÖRVALTNING OCH FINANSIERING Gruppmedlemmar: Håkan Billig, Maria Storgärds, Mark Divers, Göran Elinder, Mats Karlsson och Sonja Eaker. 4.1 Sammanfattning För förvaltning föreslås: Att en regional organisation skapas, med en central samordning för biobanksverksamhet med förankring i hela landet och med ett gott ledarskap kommer att kunna ge god service för forskning för bättre vård, behandling och diagnostik och bli en del av den motor som ska öka Sveriges förutsättningar att göra framstående medicinska framsteg. De nuvarande organisationerna BBMRI.se och NBR i sin nuvarande form omorganiseras. Dessa övergår i den beskrivna gemensamma organisationen där BBMRI.se och NBRs unika och relevanta nationella och internationella verksamheter och uppdrag integreras. För finansiering föreslås: Finansiering föreslås vara tredelad: en för investeringar, en för uppbyggnad och en för den operativa verksamheten. Den senare finansieras genom en kombination av användaravgifter och subventioner delade mellan landstingen och universitet. Staten och landstingen bidrar till alla delarna. För investeringar bidrar också donatorer och universiteten. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

18 4.2 Arbetsgruppens uppdrag Undersöka olika möjligheter att långsiktigt finansiera och förvalta svenska biobanker. Presentera en rekommendation för den fortsatta hanteringen av dessa frågor. 4.3 Förvaltning Mål för förvaltningen att skapa en hållbar och stabil nationellt samordnad biobanksinfrastruktur för insamling, lagring och användande av biobanksprover, med bra patientsäkerhet och goda etiska riktlinjer. att kraftfullt utöka tillgänglighet av humana prov för hälso- och sjukvårdens och den medicinska forskningens behov som leder till bättre vård, behandling och diagnostik och företagande i Sverige. att skapa en förändring som innebär en effektivare, inkluderande, värdeskapande, utvecklande, transparent, tillgänglig och förtroendeskapande verksamhet. att bli en internationellt respekterad svensk biobanksaktör Möjliga alternativ till förvaltningsmodell Det finns ett flertal olika möjligheter: Federation av biobanker Innebär att enbart de som vill och är intresserade är med. Modellen är inkluderande och öppnar upp för ett bredare deltagande (företag, andra universitet, privata aktörer). Om inte anslutningen är hög blir det svårt att agera nationellt och få heltäckande insamlingar. Det kan också bli problem med nationell och internationell trovärdighet om inte alla är med och uppstå ifrågasättande vem federationen representerar. Centraliserad modell En nationell organisation som har direkt ansvar för all operativ biobanksverksamhet runt om i landet. Äger nationella standarder och strategier. Denna modell kan innebära att man uppnår enhetlighet snabbt bland anslutna medlemmar. Samtidigt kan det vara svårt att få acceptans för ett samarbete i nya strukturer inom redan befintliga organisationer (universitet och landsting). Regional modell med en central samordning Utnyttjar befintliga fungerade strukturer inom hälso- och sjukvården, ger därmed en snabb uppstart. Samarbeten pågår redan idag inom sjukvårdsregionerna och mellan universitet och landsting vilket visar att en sådan modell fungerar. Modellen kan dock upplevas som trög eftersom beslut behöver förankras och den bygger också på viljan att vilja vara med Förslag Vi förordar den regionala modellen med central samordning. Det finns befintlig biobanksverksamhet att vidareutveckla samt samarbeten mellan landsting och universitet och inom sjukvårdsregionerna. Detta i kombination med de framsteg Nationellt biobanksråd och BBMRI.se redan har åstadkommit ger en mycket bra grund för en nationellt sammanhållen och stark struktur. För att uppnå målen behövs det ett nytänkande genom regional organisation med en central samordning som innefattar både samarbete och utveckling av gemensamma standarder liksom gemensamma diskussioner med stat och internationella partners och organisationer. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

19 Den regionala modellen, med central samordning är: En tydlig organisation med ansvar för nationell samordning av regional och lokal biobanksinfrastruktur och gemensam standard. En organisation som förutsätter och bygger på samarbete mellan universitet/en och sjukvården i samma region. En central samordningsenhet som garanterar transparent fördelning av gemensamma anslag och som sker på ett sådant sätt att rättvisa och delaktighet skapas utan att hindra lokala initiativ för finansiering. En organisation med en central samordningsenhet som skall vara den gemensamma adressen för forskare, finansiärer, internationella organisationer, företag, myndigheter och andra aktörer som vill nyttja och investera i den gemensamma infrastrukturen. En organisation som tillgodoser olika organisationers behov av rådgivning kring etiska och juridiska aspekter på hantering av humant material. En organisation med möjlighet till intern utvärdering, att följa upp och redovisa resultat samt ge utrymme för utvecklande etiska diskussioner. Den centrala samordningen ska vara partsammansatt och representera: o landstingen (samlar in och använder för vård och behandling och forskning), o VR/staten/universiteten (använder prover till forskning), o patienter (donerar och får del av nya rön), o medarbetare i biobanker/biobanksansvariga (som utför själva hanteringen), o företag/finansiärer (som utvecklar mediciner, diagnostik, etc.) En regional organisation med central samordning är möjlig och bör innefatta en självständig styrelse med beslutskompetens, en representativ förvaltningsgrupp, regionala och lokala funktioner. Förvaltningen skall vara inkluderande och representation skall finnas från sjukvården, biobankerna, universiteten, forskarna, industrin, patientförening, Vetenskapsrådet och SKL och skall innefatta etisk och juridisk kompetens Ledarskap En ny organisation kräver ett bra ledarskap. Ledarskapet ska ha förmågan att ta tillvara kreativitet på såväl lokal som regional och nationell nivå, vara någon som alla känner förtroende för och som skapar ett bra och stabilt samarbetsklimat med ambitionen att bygga upp en långsiktigt stabil organisation. 4.4 Finansiering Mål för finansiering Målsättning är att uppnå en långsiktig finansiering av biobanksverksamheten i Sverige så att utveckling och kvalitetsarbete kan ske kontinuerligt. Finansiering kan delas upp i tre delar, en för investeringar för uppbyggnad och en för den operativa verksamheten. Uppbyggnad av infrastrukturen med investeringsbidrag från staten, landstingen, universitet och andra aktörer (t.ex. donationer från stiftelser och företag). Drift av den operativa verksamheten genom en kombination av användaravgifter och subventioner delade mellan landstingen och universitet. Kontinuerliga investeringar för service, underhåll och tekniska förbättringar, med bidrag från staten, landstingen och donatorer. Fördelningen till de olika operativa enheterna sker genom en central förvaltningsenhet. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

20 För detaljer se bilaga Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer i en icke vinstdrivande verksamhet är inte pengar utan hur väl en resurs utnyttjas. En regional organisation ger möjlighet till gemensamma mätetal och utvärdering av dessa framgångsfaktorer. En avgörande faktor i hållbarheten är det värde som kan associeras med infrastrukturens aktiviteter. Mätetal för infrastrukturen ska inkludera långsiktiga mål som: Effekt på klinisk praxis i sjukvården (diagnostik, behandling och prevention) och mätbar hälsoekonomisk effekt. Effekt på vetenskapliga framsteg i akademin, antal publikationer och citeringar. Effekt på läkemedels- och diagnostikutveckling i industrin. Kortsiktiga mål är lätt identifierade och stöder infrastrukturens arbete med kontinuerliga förbättringar bl. a: Antal provgivare Antal insatta prover/år/månad/dag (blod resp. vävnad) Antal uttagna prover/år/månad/dag (blod resp. vävnad) Hur snabbt en insättning går (timmar) Hur snabbt ett uttag sker (timmar) Hur många FTE som behövs för att genomföra insättning Hur många FTE som behövs för att göra ett uttag, inkl. skeppning till kund eller analyslabb 4.5 Fördelar med den föreslagna modellen för förvaltning och finansiering De sammanvägda fördelarna blir större med en gemensam struktur än summan av de enskilda delarna. En sådan regional organisation med central samordning blir: Effektivare förvaltning genom synliggörande och klargörande av roller lokalt och regionalt och en förstärkt central samordning med tydligt uppdrag. Inkluderade genom att ingen utesluts och med gott ledarskap ökar förutsättningarna för medverkan och att kreativitet tillåts. Värdeskapande genom framtagande och upprätthållande av aktuell standard för insamling från alla delar av landet ger bättre underlag för bra forskning för diagnostik, vård och behandling. Utvecklande av både små och stora forskningsaktörer inom akademi, företag och sjukvård som får del av nya upptäckter och metoder. Även mindre sjukvårdsenheter får potential att attrahera forskningsintresserad personal genom att erbjuda tillgång på god infrastruktur. Transparent. Goda ledare möjliggör delaktighet och ett gott klimat för erfarenhetsutbyten. Tillgänglig. Insamling kan ske över hela landet utan att forskaren behöver vara expert på infrastrukturen. Förtroendeskapande genom att utgöra en plattform med hög integritet som möjliggör utvärdering och etisk analys. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

21 5 KOMMUNIKATION/KUNSKAPSÖVERFÖRING/ FÖRANKRING Gruppmedlemmar: Gunilla Bergström, Peter Nilsson, Kristina Sundbaum, Ulrika Eriksson, Bertil Lindahl, Anne Carlsson, Anders Fridell. 5.1 Sammanfattning En gemensam kommunikationsplan med fokus på samhällsnyttan av biobanksverksamhet. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

22 5.2 Arbetsgruppens uppdrag Att ta fram förslag på hur förankring av och information om pågående arbeten inom projektet Gemensam Svensk Biobanksstruktur kan ske, samt ta fram förslag på hur forum/möten för kontinuerlig och fortlöpande kontakt skapas för gemensam utveckling och kunskapsöverföring mellan verksamheterna inom forskning respektive sjukvård. 5.3 Arbetsgruppens slutsatser/arbetssätt Vi ger i denna rapport en start på översiktlig kommunikationsplan för utvecklingen av en gemensam biobanksinfrastruktur genom en stärkt samverkan mellan forskning och sjukvård. En mer detaljerad plan bör utarbetas utifrån resultat i de övriga arbetsgrupperna. Utgångspunkten är att VR/SKL, efter projektets avslut, ger ett nytt uppdrag för vidareutveckling och implementering av denna kommunikationsplan. Sammanfattningsvis är budskapet att hitta en strategi för att kommunicera de möjligheter som projektet kommer fram till gällande standardiserad provhantering och IT-stöd m.m. med samhällsnyttan i fokus. I former aktuella över tiden och med innehåll som är anpassade till olika målgrupper (såsom patienter, allmänhet, vårdpersonal, biobanker biobankssamordnare och laboratorium, kvalitetsregister, forskare, företag, huvudmän och beslutsfattare). Via framförallt befintliga kanaler. Inte i första hand bygga upp nya kanaler, utan se över hur man kan använda, komplettera och bredda de kanaler som redan finns. En mycket viktig del i kommunikationen är också att ge förutsättningar för att få respons och att skapa en dialog. Kommunikationen ska även ses som ett verktyg för att få in information om eventuella problem eller att fånga upp och sprida goda idéer. Mot verksamheterna kan informations- och erfarenhetsutbyte både vara på nationell nivå men mycket bör ske regionalt och lokalt för varje landsting, universitet/lärosäte respektive företag. Ett övergripande budskap är att forskning som en del i sjukvårdsintegrerad provhantering leder till bl.a. förbättrad forskning och hälso- och sjukvård samt förbättrade läkemedel. Standardiserad provoch IT-hantering är också ett mycket viktigt stöd för befolkningsstudier. Under projektets gång har arbetsgruppen resonerat med och tagit del av erfarenheter från företrädare för landsting, universitet, patientföreningar, kvalitetsregister, specialistläkare inom primärvård m.fl. I bilaga 7 beskrivs fem, av många, bra exempel på pågående projekt. 5.4 Syfte och budskap Huvudsyftet med kommunikationen är att skapa en tydlighet kring vad nyttan av att skapa en gemensam biobanksinfrastruktur är och att ha en levande dialog med alla berörda parter för kontinuerlig förankring och erfarenhetsutbyte. Huvudbudskap är kärnan i avsiktsförklaringen: Kombinationen av svenska biobanker, register och vetenskaplig kompetens är en unik och ovärderlig resurs. Det är avgörande för svensk biomedicinsk forskning och sjukvård att svenska biobanker utvecklas i en riktning som gör oss fortsatt nationellt och internationellt slagkraftiga. Fler budskap som måste anpassas till resp. målgrupp för riktad kommunikation: RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

23 Genom en gemensam biobanksinfrastruktur och nyttjande av kvalitetsregister skapar vi en mer standardiserad och effektivare hantering av vård- och forskningsprov. Detta i syfte att ge bättre underlag för forskning som på sikt kommer att ge samhället och medborgarna förbättrad hälso- och sjukvård och läkemedel. Vi underlättar för forskning och effektivare biobanksanvändning genom att skapa utökade möjligheter för sjukvårdsintegrerad provtagning där forskare kan ta och få sina forskningsprover delvis preparerade som en del i den ordinarie sjukvården. Med standardiserade metoder och kompatibla IT-system kan forskare använda prover från flera landsting och koppla biobanksprover till de data som finns i kvalitetsregister. I dag måste forskare vara i kontakt med många instanser för att få tillgång till prov och data något som kan förenklas betydligt med en gemensam infrastruktur. Dessutom blir det lättare än i dag att få information om och tillgång till de befintliga prov som finns. Det finns idag väl fungerande kontrollsystem för att säkra patientens integritet, som etikprövning och andra regelverk gällande forskning. Nya standarder, metoder etc. som utvecklas i denna gemensamma biobanksinfrastruktur kommer att komplettera dessa kontrollsystem. 5.5 Målgrupper Följande målgrupper identifierar vi som mest betydelsefulla, men fler kan komma att definieras under arbetets gång. Beslutsfattare, t.ex. politiker, landstingsdirektörer, rektorer, dekaner och FoU-chefer - behöver särskilt tydlig, aktuell och korrekt information som underlag för avgörande beslut för att skapa förutsättningar för en gemensam biobanksinfrastruktur. Biobankssamordnare vid landstingen och Regionala Biobankscentrum (RBC). Ansvariga för kvalitetsregister. Vårdpersonal inkl. laboratoriepersonal - behöver särskilt nås av utbildningar inom vårdintegrerad forskningsprovtagning angående vilka krav som finns på provtagning, preparering, förvaring, information om prov samt hur provgivare informeras etc. Forskare - måste känna till var det finns fungerande infrastrukturer, få kännedom om och ev. utbildning i standardiserade metoder och IT-system. Patienter måste kunna förstå nyttan av biobanker och registerforskning för att kunna ta ställning till om de vill medverka i forskning, och ställa krav på forskning och hur den sker. Allmänheten - måste känna till och förstå samhällsnyttan med att biobanker och kvalitetsregister i samverkan bidrar till goda forskningsresultat, förbättrad hälso- och sjukvård och nya läkemedel etc. 5.6 Kommunikativa krav insatser och kanaler Det är viktigt att det i så stor utsträckning som möjligt är en lokal avsändare av information och att det alltid är riktad information till respektive målgrupp. Viss typ av informationsutbyte och erfarenhetsutbyte ska ske på nationell nivå men mycket bör ske regionalt och lokalt för varje landsting, universitet/lärosäte respektive företag. Vid utveckling av kommunikationsplanen är det viktigt att hitta former och kanaler för olika nivåer av kommunikation, anpassad till olika målgrupper. En viktig del i kommunikationen är också att ge förutsättningar för att få respons att skapa en dialog. Kommunikationen ska ses som ett verktyg för att få in information om eventuella problem eller att fånga upp och sprida goda idéer. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

24 Vinter/vår 2013 vid projektavslut: Projektet bör försöka få media att göra intervjuer med Nina Rehnqvist ordförande i projektgrupp GSB. Det bör vara ett gemensamt pressmeddelande från NBR/BBMRI.se eller uppdragsgivarna SKL/VR. För långsiktig kommunikation: Det ska inte i första hand byggas upp nya kanaler, vi bör se över hur vi ska använda, komplettera och bredda de kanaler som redan finns. Projektresultat bör förutom till SKL och VR kommuniceras till berörda verksamheter, universitet, NBR/BBMRI.se via extern och intern information, brevutskick, webb och andra media. Nationellt Biobanksråd har t.ex. en hemsida som samlar befintliga avtalsmallar och information. Denna kan vidareutvecklas och breddas. Befintliga mötesformer där en dialog kan ske är biobankssamordnarnas seminarier, kvalitetsregisterdagarna, läkarstämman och årliga möten för föreningar. RAPPORT FRÅN PROJEKTGRUPPEN GSB

25 Bilaga 1 Gruppmedlemmar Gruppmedlemmar: ENHETLIG PROVHANTERING Sonja Eaker, gruppledare, (Ordförande Nationellt biobanksråd), Kerstin Enquist Olsson, (Biobankskoordinator för Medicinska Biobanken Drift, Umeå), Mats G Karlsson (Områdeschef diagnostik, Örebro), Anna Beskow (Chef för Uppsala biobank, Uppsala), Lennart Eriksson (Stf chef Biobank Karolinska, Karolinska universitetssjukhuset), Gunilla Bergström (RBC chef sydöstra sjukvårdsregionen), Malin Lönn (Tf föreståndare Sahlgrenska biobank, Göteborg), Eva Arveström Larsson (Verksamhetschef, Biobank Labmedicin Skåne, Lund), Joyce Carlson (Medicinsk konsult Laboratoriemedicin Skåne, Malmö/Lund,), Cecilia Björkdahl (Projektledare, Karolinska Institutets Biobank), Gunnel Tybring (Nationell samordnare, BBMRI.se). Adjungerade: Anders Brinne (Gruppledare Data/IT), Lena Thunell (Föreståndare Linköpings Biobanksfacilitet). ENHETLIG DATAHANTERING Jan-Eric Litton, gruppledare (Föreståndare BBMRI.se, Föreståndare BBMRI Nordic, Karolinska Institutet), Anders Brinne, gruppledare (Projektledare KI Biobank, Karolinska Institutet), Martin Fransson (Projektledare WP5 BBMRI.se, Karolinska Institutet), Katarina Nellgård (IT-chef, RBC södra sjukvårdsregion, SBR), Enayat Mavadati (IT-ansvarig, RBC Uppsala Örebro sjukvårdsregion), Olov Holmlund (Systemförvaltare, RBC Norra sjukvårdsregionen), Tomas Snäckerström (Systemutvecklare, Uppsala Clinical Research Center), Helena Nilsson (Ansvarig nationell arkitektur och regelverk, CeHis), Nosrat Shahsavar (IT-ansvarig, RBC Sydöstra sjukvårdsregionen) och Anna Beskow (Chef för Uppsala biobank, Uppsala). FÖRVALTNING OCH FINANSIERING Håkan Billig, gruppledare (Styrelseordförande BBMRI.se, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet), Maria Storgärds (Projektledare, Uppsala Biobank), Mark Divers (Chef KI Biobank, BBMRI.se, Karolinska Institutet), Göran Elinder (Professor Emeritus), Mats Karlsson (Områdeschef diagnostik, Örebro) och Sonja Eaker (Ordförande Nationellt biobanksråd). KOMMUNIKATION/KUNSKAPSÖVERFÖRING/FÖRANKRING Gunilla Bergström, gruppledare (RBC chef sydöstra sjukvårdsregionen), Peter Nilsson (Koordinator för SFO EpiHealth, Lunds universitet), Kristina Sundbaum (Kommunikatör, Vetenskapsrådet), Ulrika Eriksson (Handläggare, SKL), Bertil Lindahl (Forskningsstrateg, SKL), Anne Carlsson (Förbundsordförande vid Reumatikerförbundet) och Anders Fridell (Kommunikatör vid SKL).

26 Bilaga 2: Förslag på riktlinjer för service-nivåer från provhanteringsgruppen i GSB. Hänvisning: info@biobanksverige.se Version 0.9_ Lista med riktlinjer på olika service-nivåer Service-nivåerna avses att användas som riktlinjer vid planering av studier. Syftet är att beskriva en generell hantering, viktigt att avvikelser dokumenteras Nivå Krav Kvalitet/ Användbarhet Exempel 1 Preanalytisk hantering inom 2 timmar från provtagning Specialanalyser inom proteomik Standardiserad preanalytisk hantering, automatiserad eller manuell hantering (kan vara svårt att uppnå denna tidsgräns med automation) och koagulation, cellpreparation, vävnadsbankning. Alikvotering och förvaring i 1D eller 2D märkta förvaringsrör (t.ex. Inkl nivå eller 384 format) Utöver minikrav för god dokumentation ska information finnas om tiden från provtagning till infrysning samt transporttemperatur. I dagsläget inte realistisk dygnet runt Förvaringstemperatur- 80 C eller lägre 2 Basnivå Preanalytisk hantering inom en arbetsdag, 2-8 timmar från provtagning Standardiserad preanalytisk hantering med registrering, alikvotering och förvaring i 1D eller 2D märkta förvaringsrör (t.ex. 96 format) Utöver minikrav för god dokumentation ska information finnas om tiden från provtagning till infrysning samt transporttemperatur. Förvaringstemperatur -80 C Lokal preanalytisk service med infrysning förev senare transport till en biobanksfacilitet. 3 Preanalytisk hantering inom 24 timmar från provtagning Standardiserad preanalytisk hantering med registrering, alikvotering och förvaring i 1D eller 2D märkta förvaringsrör (t.ex. 96 format) Utöver minikrav för god dokumentation ska information finnas om tiden från provtagning till infrysning samt transporttemperatur. Förvaringstemperatur -80 C Transport till en biobanksfacilitet. 4 Preanalytisk hantering inom timmar från provtagning Information: Personnummer provtagningsdatum Begränsad dokumentation om preanalytisk hantering inkl transport Förvaring: -20 C eller annan dokumenterad förvaringstemperatur Kvalitet för ett brett urval av analyser inklusive proteomik och metabolomik. Inkl nivå 3-4. Hantering av stora antal prover kräver automatisering. Kvalitet för ett urval av analyser inklusive proteomik och metabolomik. Inkl nivå 4. Kvalitet för antikroppstitrar och ett stort antal mindre känsliga analyser inkl genomik.dock innebär långtidsförvaring vid -20 C vissa begränsningar * Det förekommer även patientnära analyser på vårdavdelningar och mottagningar för vård och forskning. Men dessa analyser ingår inte i ovanstående modell. * Exempel på studier ovan är sådana med standardiserad dokumenterad hantering. Det finns även ett stort antal studier av med ospecificerad standard Prov som hanteras inom klinisk kemi (obs, de flesta prov kastas efter analys). Exempel på studier/insamlingar:scan B, Big3, UCAN Umeå, och Västerbottenkohorten (VIP) Prov somhanteras inom klinisk kemi (obs, de flesta prov kastas efter analys). Exempel på studier: UCAN Uppsala, SCAPIS, SWEDEHEART För insamling av helblod för DNA extraktion Exempel på studier: SRQ, Karma, EpiHealth, TC-studien och LifeGene och andra typer av epidemiologiska studier Prov som sparas inom ramen för mikrobiologens serologiscreening Exempel på studier: olika typer av genetiska studier

27 Bilaga 2: Förslag på riktlinjer för service-nivåer från provhanteringsgruppen i GSB. Hänvisning: info@biobanksverige.se Version 0.9_ Denna grupp föreslår nivå 2 som basnivå. Observera att detta fortfarande är ett arbetsdokument med ett förslag på riktlinjer angående service-nivå för preanalytisk hantering. För fastställande och upprätthållande av riktlinjerna behövs synpunkter från företrädare från både forskning och berörda verksamheter. Utgångspunkten för gruppen var att processen måste vara praktiskt möjlig, samtidigt måste man ta sats för framtida forskning. Viktigt är att betona att servicenivåerna har en koppling till provets kvalitet. I studier är det frågeställning och vilka analyser som skall utföras som är avgörande för vilken typ av kvalitet på prov som behövs.

28 Bilaga 3: Minimal dokumentation om provtagning/preanalytisk hantering _version 0.98 KOPPLAS till dokumentet: Kommentarer minikrav-data-kodverk _version Minimal dokumentation om prov tagna för forskning (blodprov och andra flytande provtyper) Följande variabler rekommenderas att dokumentera om sparade prov för forskning för att kunna jämföra provets kvalitet. För en storskalig hantering behövs en automation och ett IT-system för forskning (LIMS). Vissa av uppgifterna föreslås överföras till Svenska biobanksregistret, SBR, för att tillgodose spårbarhet och möjliggöra sökningar med hänsyn till provets kvalitet. Nr Variabler Beskrivning SBR 2 Primärt syfte för insamlande Vård alt forskning (default). Behövs för default av samtycke i Ja SBR Data om individ registrerat vid provtagningstillfället 3.1 PNR Ja 3.2 Annat identitets-nummer Reservnummer och/eller koordinationsnummer. Ja 4 Samtycke Kopplas till PNR (3.1) och prov (9). Definieras som i SBR Ja Data om prov registrerat vid provtagningstillfället 6 Studie-ID Mycket viktig med en nationell gångbar kod t.ex. LIMS Ja genererat + prefix biobank. 7 Deltagar-ID - 8 Provtyp-1 primärrör T.ex. blod (helblod, citrat plasma, serum), urin, saliv Ja 9 Prov-ID-1 Streckkod på primärrör Ja 11 Datum och tidpunkt för T12:00 Ja provtagning 12 Templog Information om temperatur från provtagningstillfället till lab - 16 Biobank med ansvar för Biobank enligt Socialstyrelsen, biobanksavdelning enligt SBR Ja förvaring Preanalytisk hantering: Data om prov registrerat vid laboratoriet/biobanken 18 Temperatur vid ankomst Innan centrifugering - 19 Centrifugering T.ex. <3000 g, g, g, > g, annan (tex dubbelcentrifugering). Ja 22 Derivat (Produkt-2 efter hantering) Mycket viktigt. Relevanta kategorier måste definieras och koppling till innehåll i primärröret (8) är viktigt. T.ex. DNA, RNA, PBMC, andra typer av celler. 23 Kvalitetsmätningar DNA koncentration UV, DNA koncentration Picogreen, 260/280 kvot (UV), RNA koncentration, RIN värde, LPK värde 25 Förvaringsrör Typ av rör t.ex. Primärrör, PP rör ul, PP rör 0.5-2mL, Cryorör 1-2mL, PP rör > 5 ml, Filterpapper 26 Prov-ID-2 (streckkod på Det förvarade provets ID. Koppling finns till innehåll i primörrör Ja alikvoterna) (8) samt derivat (22). 27 Datum/tidpunkt för infrysning T12:00 Ja 28 Förvaringstemperatur T.ex. RT, -35 till -18, -85 till -60, <-135, flytande kväve, annan Ja temp Övrigt 31 Avvikelser - 32 Frys/tina-cykler - 33 Kommentar prov - 34 Spårbarhet på uttagna prov - Kommentarer: För koppling till uppföljningsprov behövs pnr (3.1), studie-id (6), prov-id (9), provtagningsdatum (11). Vilken typ av analys som planeras kan vara relevant men bedöms inte kunna tas med i version 1. Ja - -

29 Bilaga 4 Användarfall version 0.9_ Exempel på användarfall/kravställare Populationsbaserade provsamlingar utgör en stor och viktig resurs för forskning kring betydelsen av t.ex. genetik och miljöexponeringar för uppkomst av sjukdom och för att utveckla effektivare och mer individanpassade behandlingar med färre biverkningar. Sverige har också haft en framträdande roll i utveckling av standardisering av provkvalitet, information och bioteknologi. Trots detta blir antalet deltagare ofta för litet för jämförelser mellan olika riskfaktorer, behandlingsalternativ och utfall. Framtida framgångsrik klinisk forskning förutsätter en förbättrad infrastruktur när det gäller biobanker, nationell och internationell samordning samt i vissa fall riktad rekrytering av specifika patientgrupper, gärna med koppling till kliniska kvalitetsregister. Storskalig rekrytering och utveckling av informationsresurser ställer också höga etiska krav inklusive full respekt för deltagarnas autonomi, integritet och säkerhet. 1. Studier som kräver nyinsamling av prov Gemensamt för studier involverande patienter är att provtagningen och hanteringen av proven vanligen sker i sjukvården. Insamlingen är ett komplement till kliniska data om patienten med syfte att nå bättre kunskap om varför vissa drabbas av sjukdomen, om hur sjukdomen kan upptäckas på ett tidigt stadium och hur olika behandlingar verkar och kan vidareutvecklas för olika undergrupper av patienter. Både under och efter insamling kan olika forskningsprojekt påbörjas efter etikgodkännande. Provtagning och hantering av prov i studier involverande en generell population sker både inom och utanför sjukvården. Syftet är generellt att långsiktigt skapa bättre förutsättningar för att kartlägga sjukdomsalstrande mekanismer, samt att utveckla prevention, ny diagnostik och tidig behandling. I projektet har vi samlat information om ca ett 30-tal s.k. användarfall. Vi har här valt ut några typiska fall som får representera strategiskt viktiga provsamlingar för forskning och som spänner från populationsbaserade kohorter till sjukdomsfokuserade studier. Diagnosspecifika studier kopplade till kvalitetsregister för bröstcancer (SCAN-B), Rheumatoid Artrit (SRQ), hjärtinfarkt (SWEDEHEART) och hjärntumör (TC) Epidemiologiska studier riktade mot bröstcancer (KARMA), hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom (SCAPIS), samt några olika kroniska sjukdomar (EpiHealth) Populationsbaserad hälso-kohort (Västerbotten studien, VIP) Dessa studiers design och behov relaterade till biobanksprocessen av blod beskrivs nedan. Dock kan insamling även ske i studierna av t.ex. vävnad och bilder samt att koppling kan ske till klinisk information från t.ex. kvalitetsregister. Samtliga studier nedan ställer höga krav på standardiserad provhantering, lagring och lagringsformat samt dokumentation enligt gällande lagstiftning. SCAN-B är en forskningsstudie om bröstcancer med syftet att inom överskådlig framtid kunna skräddarsy behandlingsalternativ för bättre överlevnad i bröstcancer. Studien omfattar samarbete med regionens kirurger, radiologer, patologer, klinisk kemi och forskarteamet på BMC i Lund. Inkludering erbjuds samtliga patienter med nydiagnostiserad bröstcancer i Södra sjukvårdsregionen. Hittills har ca 98% tackat ja, och antalet deltagare är idag ca Proven tas vid 7 kliniker i Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö och blodproven hanteras av klinisk kemi. Övriga krav inkluderar infrysning 80 C inom 2 timmar-, temperatur-kontrollerad transport.

30 Bilaga 4 Användarfall version 0.9_ SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) planerar en storskalig gemensam biobank.. Syftet är att skapa en nationell forskningsresurs kopplat till SRQ för reumatologisk forskning som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassade behandlingar. En arbetsgrupp med kliniska forskare från Umeå, Uppsala, Göteborg, Linköping, Malmö och Stockholm har enats om en plan för projektet. Inkluderar ca patienter med inflammatoriska sjukdomar genom en nationell insamling. Prov kommer att tas på specialistmottagningar och vårdcentraler vid ca 60 platser spridda över hela landet. Övriga krav är snabbast möjliga hantering (inom timmar är enda möjligheten i dagsläget). Önskemål är en regional biobanksservice inkluderande provtagning och uttag, med provhantering inom samma dag som provtagning. SWEDEHEART kvalitetsregister kombinerar 4 tidigare register, bl.a. riks-hia om hjärtinfarkt och Sephia där hjärtinfarkt följs upp. Efter samtycke rutinmässig insamling av prov från de aktuella patienterna har nu inletts. Syftet är bättre diagnostik, kartläggning av riskfaktorer för enskilda patienter, individanpassad behandling och färre biverkningar. Inkluderar patienter vid diagnos och uppföljning av hjärtinfarkt i rutinsjukvården. Proven tas vid specialistmottagningar över hela landet (ca 60 st). Övriga krav inkluderar rapportering till kvalitetsregistret, infrysning inom helst 2, annars 4 timmar och att inklusion och prov skall hanteras av ordinarie sjukvårdspersonal. Önskemål är centraliserad/standardiserad tjänst för uttagsbeställning av prov och en starkare koppling till kvalitetsregisterfunktionen. TC är en studie där bl.a. insamling av blodprov från patienter med hjärntumör, särskilt glioblastom, sker i syftet att kunna studera faktorer som påverkar terapi-respons och utveckla nya behandlingsformer. Inkluderar: Alla patienter med diagnos hjärntumör som vårdas vid Linköpings Universitetssjukhus tillfrågas om deltagande (ca /år). Blodproven tas vid kliniker och ibland vårdcentraler. Övriga krav är infrysning inom 24 timmar. Önskemål är standardiserade rutiner kring samtycke, provhantering och transport samt luft i systemet för personal vid klinikerna för att kunna arbete med detta. Karma har syftet att skapa en nationell resurs för bröstcancerforskning där genetiska faktorer, andra molekylära biomarkörer och röntgenologisk vävnadsdensitet kombineras för att utveckling av bättre prognostiska verktyg och nya behandlingsstrategier. Deltagande erbjuds kvinnor som genomgår mammografiundersökning i Helsingborg, Lund och på Södersjukhuset i Stockholm. Målsättningen är att inkludera kvinnor under en tvåårsperiod. Efter snart ett år har kvinnor rekryterats. Provtagning sker i separata enheter i anslutning till mammografiundersökning i egen regi eller hos privat vårdgivare. Övriga krav är snabbast möjliga hantering (inom 24 timmar enda möjlighet i dagsläget) med kall transport. Önskemål är en regional service för provhantering inom samma dag som provtagning. SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioimage Study) har syftet att öka kunskapen om hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdomar som KOL, för att kunna förebygga dessa sjukdomar, ställa bättre och tidigare diagnos, påverka sjukdomsförloppet och hitta bättre behandlingsmetoder och läkemedel. Under 2012 genomfördes SCAPIS-piloten som är den första delen av detta omfattande forskningsprojekt. Inkluderar: 1000 män och kvinnor i Göteborg, år, som har valts ut slumpmässigt och erbjudits att delta i piloten. Huvudstudien planeras omfatta ca personer från olika delar av landet. Provtagning sker vid sjukhus. Önskemål inkluderar infrysning inom 8 timmar från provtagning till -80 o C frys. Erfarenhet: Pilotstudien har utgjort ett exempel vid etableringen av den regionala biobanksinfrastrukturen i Göteborg (Sahlgrenska biobank) som är under uppbyggnad.

31 Bilaga 4 Användarfall version 0.9_ EpiHealth (Epidemiology for Health) syftar till att skapa en ny kohort med medelålders och äldre individer (45-75 år) för vetenskaplig analys av riskfaktorepidemiologi och sjukdomsmekanismer. Verksamheten är fokuserad på de vanligaste folksjukdomarna hos personer i detta åldersintervall t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, cancer, demens, depressioner, lungsjukdomar, diabetes, fetma, smärttillstånd i leder och skelett, samt även funktionsnedsättningar och livskvalitet. Inkluderar ca personer vars screeningprov tas på speciella EpiHealth test-center i Uppsala och i Malmö. Övriga krav är snabbast möjliga hantering (inom 24 timmar enda möjlighet i dagsläget). Västerbottenkohorten (VIP)är ett förebyggande program integrerat i Hälso- och sjukvården. Syftet är att studera samband mellan uppkomst av vissa sjukdomar och genetiska faktorer, miljö- och livsstilsfaktorer. Inkluderar: Alla västerbottningar som under ett visst år fyller 40, 50 eller 60 år är aktuella. Hälsocentralerna ger information och inbjuder sina deltagare. Proven tas vid länets samtliga hälsocentraler i primärvård, inklusive några filialer, samt hos vissa privata vårdgivare. Övriga krav: Infrysning inom 1 timme, insamling och provhantering ska vara integrerad i sjukvården och skall ske enligt fastställda anvisningar. Erfarenhet: Det krävs omfattande resursinsatser för att starta, driva och uppdatera denna typ av insamling inom ramen för ordinarie hälso- och sjukvård. 1.a. Slutsats; Stöd för nyinsamling av prov, vad behöver utvecklas? Ovanstående studier representerar ett urval som har kommit långt i automation och standardisering. Problemen uppstår framförallt när man behöver utföra studier över huvudmannagränser, landsting/landsting och landsting/universitet. Nästan samtliga studier pekar på att det saknas ett etablerat och utbyggt stöd för insamling och provhantering i landet. Detta gör att man tvingats göra eftergifter och anpassningar jämfört med önskad rutin. Undantag är, t.ex. Västerbotten kohorten, som hanteras inom ett landsting. Idag får forskarna ofta göra en avvägning mellan antingen standardiserad, inte alltid så tidseffektiv, provhantering och lagringsformat men med en lägre provkvalitet och en snabbare hantering av prov för högre provkvalitet men utan enhetlig standard och lagring. Det finns även ett stort antal studier med ospecificerad standard som inte beskrivs bland dessa användarfall som skulle kunna förbättras. Överlag skulle fler prov, av högre provkvalitet (enligt service-nivå 1 och 2, Bilaga 1) kunna samlas in om resurser och en gemensam infrastruktur för forskningsprov fanns. Förutom lättillgängliga och tydliga ansökningsblanketter och biobanksrelaterad rådgivning, vore samtliga provsamlingsansvariga/studier betjänta av service för standardiserade provhantering. Flera instanser i Sverige använder sig redan av samma produkter och med samma form av automation och har en tjänst eller servicefunktion etablerad. Dock saknas en central kommunikation mellan dessa instanser och ut till beställare. En gemensam planering och dimensionering skulle kunna ge tydliga vinster i provhanteringstid, kvalitet, dokumentation, och inte minst ekonomi. Dessa observationer är relevanta för samtliga pågående och planerade provsamlingar. När själva insamlingen är avslutad, kan stora logistiska- och tidsvinster nås genom samordning av uttagsprocessen. 2. Forskning på befintliga provprimärt tagna för vård 2.a. Vävnad och andra fasta provtyper Inom klinisk patologi och cytologi har prover för diagnostik systematiskt sparats varför det idag finns ett stort antal prov lagrade sedan mycket lång tid tillbaka. Remissinformation och provsvar finns också sparade. Fram till finns informationen på papper, men successivt sedan dess har informationen lagrats elektroniskt i laboratoriernas

32 Bilaga 4 Användarfall version 0.9_ Laboratorieinformationssystem (LIS). Från 2004 finns för dessa prover också samtycke registrerat enligt biobankslagen. Dessa provsamlingar är av stort intresse för kvalitetssäkring och utveckling av vården, men också för forskning och kliniska prövningar. Redan idag används dessa prover i ett stort antal projekt och proverna kan göras tillgängliga av biobanksansvarig efter godkänd etisk prövning och efter beredning för att uttaget inte äventyrar vårdens behov av provmaterialet. Kombinationen sparade prov och information om patienten (såsom t.ex. erhållen behandling) är mycket värdefull inom exempelvis cancerforskning för att bedöma behandlingsresultat i relation till tumörtyp, tillväxthastighet och uttryck av specifika biomarkörer. Prov från den gynekologiska hälsokontrollen har använts för att kartlägga förekomst av specifika virus som riskfaktor för livmoderhalscancer. Projekten har klargjort att dessa tumörer i nästan samtliga fall orsakas av vissa typer av humant papillomvirus (HPV). Tack vare dessa fynd har vaccin utvecklats och har nu införts i vaccinationsprogrammet med syftet att förebygga uppkomsten av denna ofta aggressiva och svårbehandlade cancer. Ny teknik med vätskebaserad cytologi har möjliggjort alikvotering och biobankning av cellmaterialet för framtida forskning. 2.b. Blod och andra flytande provtyper Inom laboratoriemedicin processas dagligen stora provvolymer för diagnostiska analyser. De flesta prov kastas efter godkänd analys med undantag av prov som behövs för diagnostiska utredningar och för uppföljande analyser i vården. Behovet av att få tillgång till vårdens prov för forskning varierar. Vid flera kliniker, framförallt inom klinisk mikrobiologi, rapporteras en ökad efterfrågan. Ofta söker man då prov som insamlats för en specifik diagnos eller för att få tillgång till referensmaterial. I andra forskningsstudier söker man prov från personer som identifierats via ett kvalitetsregister eller då man vill ha tillgång till prov som tagits innan personen insjuknat i en annan sjukdom såsom t.ex. forskning om multipel skleros, rheumatoid artrit och kolorektal cancer. Sparade graviditetsprover kan också vara av värde i forskning kring sjukdomar hos barnen beträffande t.ex. toxisk- och virusexponering under fosterlivet. I exempelvis Malmö har ca 2 miljoner prov sparats sedan 1970-talet. Förutom för egen vård har proven efter etikgodkännande använts för identifikation av toxiska ämnen i sera hos mammor till sjuka barn, cotinin då söner utvecklat testikelcancer, virus då barnet utvecklat leukemi, m.m. samt för identifikation av potentiella biomarkörer i prediagnostiska prover från patienter som utvecklat kolorektal cancer, multipel skleros eller andra sjukdomar. Nyttjandegraden av dessa prov för vetenskapliga frågeställningar är dock idag fortfarande överlag låg. Att hitta sparade prov från enskilda individer är också ofta en resurskrävande utmaning. För att tillgodose både vårdens och forskningens behov av snabb tillgång till prov krävs en anpassad infrastruktur som en integrerad del i vården. Utöver hantering och lagring av prov, är ändamålsenlig lagring av provrelaterad information såsom provgivarens diagnos och analysresultat av fundamental vikt. Inom laboratoriemedicin finns kunskap och stor erfarenhet av preanalytisk hantering, automation och IT-system integrerade i vården. En optimerad infrastruktur blir därför en kostnadseffektiv utveckling av stort värde både för vård och för forskning. Länkar till olika kvalitetsregister och studier för alla nyfikna: SCAN-B (bröstcancer): scan.bmc.lu.se/index.php/main_page Karma (bröstcancer: karmastudien.se/ Scapis (hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdomar): o o EpiHealth (vanliga folksjukdomar):

33 Bilaga 4 Användarfall version 0.9_ EIMS (MS-studie): Parokrank (tandlossning och hjärt-kärlsjukdom): parokrank.com/ BROAD (psykossjukdomar): ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=18987&l=sv U-can (cancer): STHLM 2 (prostatacancer): sthlm2.se/ STHLM 2 (prostatacancer): sthlm3.se/ LifeGene: ( på is ) ANDIS (diabetes): diabetesportalen.se/foerdjupning/viktiga-vetenskapligaundersoekningar/andis-alla-nya-diabetiker-i-skaane/ Barncancer: Reumatiska sjukdomar: reumatikerforbundet.org/forskning/ Nationella kvalitetsregister: Svensk Reumatologis Kvalitetsregister: SWEDEHEART registret: Svenska tvillingregistret: ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=9610&l=sv Västerbottenkohorten VIP (artikel): Global Health Action 2010, Margareta Norberg et al. Special volume: VIP The Västerbotten Intervention Programme: background, design and implications

34 Bilaga 5 Informationsstandard för biobanksprov GBIS 1.0 Framtaget inom projektet Gemensam Svensk Biobanksinfrastruktur (GSB) På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Vetenskapsrådet

35 Bilaga 5. Informationsstandard för biobanksprov - GBIS Innehåll 1. Bakgrund Syfte Omfattning och avgränsningar Ansvar Datamodell Konceptuell översikt av information Elementdefinitioner Prov Provets identitet Moderprovets identitet Provtyp Lagrad provmängd Organisation ansvarig för lagring av prov Tidpunkt för lagring av prov Beskrivning av preanalytisk provhantering Provgivare Provgivarens identitet Provtagning Tidpunkt för provtagning Samtycke Samtyckesbeslut Tidpunkt då samtycket börjar gälla Provsamling Identitet på provsamling där provet ingår Studie Identitet på studie där provet ingår Kvalitetsmätningar Infrysnings- och upptiningscykler DNA-koncentration DNA-renhet RNA-koncentration RNA-integritet Cellräkning Avvikelser Typ av avvikelse som berör provet Kommentar till avvikelse Version

36 Bilaga 5. Informationsstandard för biobanksprov - GBIS 8. Författare och övriga delaktiga Referenser Revisionshistorik Bakgrund I februari 2012 gav Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Vetenskapsrådet i uppdrag åt Nationella Biobanksrådet och BBMRI.se att genom projektet Gemensam Svensk Biobanksinfrastruktur (GSB) upprätta arbetssätt för standardiserad provhantering för biobankning för att tillgodose behoven inom vård och forskning. Arbetet fördelades över fyra arbetsgrupper, varav en (GSB-IT) fick i uppgift att behandla frågor rörande IT och enhetlig datahantering. GSB-IT bestod av sakkunniga inom biobanksinformatik, kvalitetsregister och nationell ITarkitektur och infrastruktur. Behov av gemensam standard för information om biobanksprov Ett av de första behov som identifierades av GSB-IT för att tillgodose kravet på en nationellt samordnad informationshantering var en gemensam standard för att representera den information som krävs för att tillgängliggöra biobanksprov för forskning. En av målsättningarna med projektet blev således att upprätta en första version av en informationsstandard för biobanksprov. Eftersom mycket standardiseringsarbete redan gjorts inom områden angränsande till hantering och lagring av biobanksprov beslutades att i största möjliga mån bygga den nya informationsstandarden på resultat från tidigare genomförda standardiseringsarbeten. 2. Syfte Syftet med informationsstandarden för biobanksprov är att underlätta för medicinsk forskning genom att möjliggöra tillhandahållande av standardiserad information om kvalitet och spårbarhet på lagrade biobanksprov i olika biobanker, underlätta för samarbeten mellan biobanker genom att möjliggöra utbyte av information om lagrade biobanksprov. 3. Omfattning och avgränsningar Nuvarande version av standarden omfattar gemensamma definitioner för hur information om biobanksprov representeras, samt en datamodell som beskriver hur informationen är inbördes strukturerad. Informationen omfattar kvalitet och spårbarhet på insamlade och lagrade blodprov och blodderivat. Vävnadsprov omfattas ej av nuvarande version av standarden. Version

37 Bilaga 5. Informationsstandard för biobanksprov - GBIS 4. Ansvar Beslutet om ägandeskapet för informationsstandarden åligger uppdragsgivarna för GSB-projektet. Beslut är ännu ej fattat. 5. Datamodell Datamodellen i figur 1 visar de olika entiteter som standarden omfattar, de element som är definierade i standarden för respektive entitet, samt inbördes förhållanden mellan entiteter. Modellen utgår delvis från förarbetet till implementationen av informationsmodellen till Svenska Biobanksregistret [1]. Figur 1. Datamodell över entiteter och element i informationsstandarden för biobanksprov. 6. Konceptuell översikt av information Informationsstandarden är upprättad i enlighet med standarden för metadataregister, ISO/IEC [2]. Entiteter och element är beskrivna på konceptuell nivå, vilket underlättar för att utveckla standarden mot framtida förändringar i krav på nödvändig biobanksinformation, och samtidigt behålla bakåtkompatibilitet. I tabell 1 nedan beskrivs konceptuellt den information som standarden omfattar, och som i dagsläget bedöms vara nödvändig för att kunna utvärdera användbarheten hos biobanksprov och för att kunna utnyttja prov i medicinskt forskningssyfte. Version