Fler innovationer helt enkelt - en del av innovationsmotorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fler innovationer helt enkelt - en del av innovationsmotorn"

Transkript

1 n v tor la o de nsm En tio a ov n in FLER INNOVATIONER HELT ENKELT - EN DEL AV INNOVATIONSMOTORN Fler innovationer helt enkelt - en del av innovationsmotorn Slututvärdering Regionförbundet Sörmland levererar 2014:1 En rapport framtagen av Ramböll på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Foto: Johan Nyström, Idélab 1

2 Innehållsförteckning En slututvärdering med fokus på lärande 9 Om Fler innovationer hel enkelt - en del av Innovationsmotorn Ramböll har följt projektet under dess genomförande 10 Slututvärderingen ska identifiera och summera upp projektets erfarenheter, lärdomar och resultat Analys och slutsatser: Utformande och projektgenomförande 14 Projektet har arbetat för att öka inflödet av idéer och stärka innovationssytemet som utvecklar dessa 14 Genomförda aktiviteter 17 Projektets organisation och roller 24 Ägarskap på kommunal och politisk nivå 30 Resultat och måluppfyllelse 32 Uppföljning av delmål 32 Uppföljning av indikatorer 35 Målgruppen 36 Nodverksamhetens erbjudande 37 Innovationsprocesser för idébärare 39 Långsiktiga resultat och effekter 40 Rekommendationer 46 Följeforskarnas värdering av projektet 50 Bilaga 1 Projektspecifika indikatorer 52 Bilaga 2 Förteckning över intervjupersoner :1 Slututvärdering Fler innovationer helt enkelt - en del av innovationsmotorn Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Newmarket Town AB

3 Förord Projektets huvudsakliga mål har varit att skapa ett effektivt innovationssystem på regional och lokal nivå med idébäraren i centrum Regionförbundet har sedan 2005 arbetat med att främja innovation i Sörmland. Detta har vi gjort i samverkan med länets kommuner och andra aktörer i länets innovationssystem. Under åren har fyra innovationsnoder byggts upp, i Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. Den första januari 2010 startade projektet Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn som är ett samverkansprojekt mellan Regionförbudet Sörmland och de fyra nodkommunerna. Projektets huvudsakliga mål har varit att skapa ett effektivt innovationssystem på regional och lokal nivå med idébäraren i centrum. Projektet har involverat en rad aktörer, bland andra Munktell Science Park, Mälardalens högskola och Almi. Under de tre år projektet pågått har en mängd insatser på både lokal och regional nivå genomförts. I samband med slututvärderingen av projektet genomfördes intervjuer med några av alla de idébärare som fått stöd i sina innovationsprojekt. Intervjusvaren visar tydligt att de flesta som deltagit är positiva och har haft nytta av insatserna. Samtidigt finns mycket som kan göras bättre. Vi behöver nå nya grupper och få bättre kunskap om idébärarnas behov för att nämna något. Förutom rådgivning och alla andra insatser som gjorts direkt för idébärarna har det också bedrivits ett strategiskt utvecklingsarbete i projektet. Detta arbete har utmynnat i ett förslag till en regional innovationsstrategi som kommer att vara ett av de verktyg vi tar med oss när vi avslutar projektet. Vi lever i en föränderlig värld och arbetet med att främja innovation kommer ständigt att behöva utvecklas. Med denna rapport vill vi stanna upp en stund och samla lärdomar vi kan ta med oss från tre års intensivt arbete. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3

4 Sammanfattning Slututvärdering Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn är ett EU-finansierat projekt för att främja innovationer i Sörmland. Projektet har pågått från januari 2011 till december 2013 och involverat fyra noder i Sörmland samt ett stort antal idébärare i regionen. Projektet har tagit avstamp i tidigare insatser och de specifika förutsättningarna som präglar det sörmländska innovationssystemet. Syftet är att utveckla de rådgivningsnoder som tidigare etablerats samt främja samverkan mellan dessa. Projektets huvudsakliga mål är att skapa ett effektivt innovationssystem på regional och lokal nivå med idébäraren i centrum. Projektägare och projektledare har varit Regionförbundet Sörmland. Denna rapport utgör slututvärderingen av Ramböll Management Consultings (RMC) följeforskning av projektet. Slututvärderingen bygger på djupintervjuer med 37 stycken aktörer; de fyra noderna, regionala företrädare, näringslivschefer samt idébärare. Slututvärderingen har också byggt på tidigare genomförda insatser inom ramen för följeforskningen såsom nulägesanalysen, förändringslogiken, fördjupade studier och lärande från projektgenomförandet. Utvärderingen bygger även på dialog med projektets ledning och ett antal workshops som genomförts under projekets gång samt övrig dokumentation såsom mötesanteckningar och ansökningshandlingar. Projektets genomförande Det är RMC:s samlade bedömning att projektets genomförande har präglats av en rad olika framgångar. Projektet har genomfört en rad olika aktiviteter inom ramen för projektet gentemot idébärarna för att uppnå en attitydförändring i innovationsfrågor samt mot noderna för att tydligare visualisera de processer och verktyg som finns för att bedriva rådgivning till idébärare och driva lärandesamt inspirationsaktiviteter. En rad marknadsföringsinsatser har genomförts och noderna har totalt genomfört rådgivningar till idébärare i Sörmland. Ett framgångsrikt marknadsföringsexempel har varit Sörmex som lyckades, genom att arbeta brett i olika nätverk och media, attrahera 60 innovatörer från hela Sörmland att delta i en tävling om en monterplats på mässsan Formex. Aktiviteten möjliggjorde en mer riktad rådgivning och möjlighet att koppla på resurser för framtagning av prototyper. De aktiviteter som genomförts har bidragit till att utveckla det lokala och regionala innovationssystemet i Sörmland. Främst handlar det om nya kontaktytor inom innovationssystemet samt att en ökad samverkan mellan no- 4

5 derna har skett. Ett flertal aktörer som engagerats i projektet har idag bättre kännedom om varandra och kan slussa idébärare till andra noder och lära sig av varandras arbetssätt. RMC ser att det stöd som finns att tillgå vid framför-allt noderna inte synliggjorts tillräckligt. Idébärarna har kommit i kontakt med rågivningen via andra kanaler, främst genom befintliga rådgivningskanaler eller bekanta. Idébärare upplever även att det inte finns en logisk kedja där idébäraren direkt kan få stöd hos mest relevant rådgivningsfunktion utan måste slussas runt innan de hittar rätt. Idébärarna är nöjda med hur rådgivningen utformats och det engagemang som rådgivarna visat. De är även nöjda med den bredd av tjänster som erbjudits, rörande utbildning, affärsrådgivning, finansiering etcetera. Den största förtjänsen menar idébärarna ha varit att någon bekräftar ens idé och bidrar på olika sätt till utvecklingen av denna. Det finns en utvecklingspotential genom att bistå med starkare nätverk med både privata aktörer som kan hjälpa till och stötta i att ta idén till marknaden samt konkreta kunskaper hos rådgivarna inom till exempel marknadsföring, affärsutveckling och produktionsalternativ. Projektet har varit framgångsrikt i sitt genomförande men för att detta ska utvecklas till långsiktigt hållbara effekter så krävs det ett samspel mellan det operativa arbetet och det strategiska arbetet. Detta har inte fungerat tillfredsställande i projektet. Det grundar sig framförallt i det bristande engagemang som funnits bland styrgruppens medlemmar som bland annat utmynnat i en brist på ägarskap på kommunal och politisk nivå. Detta har påverkat projektet negativt. Vissa av de långsiktiga mål som sattes upp för projektet kräver förankring och spridning av resultat på en strategeisk nivå och att genomföra uppföljning av de aktiviteter som genomförs. RMC ser de fyra noderna som kärnan i att nå de mål som satts upp för projektet. Noderna har påkopplats olika rådgivningsfunktioner likt Almi och gett individuell rådgivning till idébärarna. Arbetet har också inneburit att koordinera de aktiviteter som bedrivits med andra aktörer. Det är RMC:s bild att det inte har funnits en formalisering av kunskapsöverförandet mellan noderna trots att samverkan mellan dem upplevs ha ökat. Projektets resultat RMC samlade omdöme av projektet är att projektet har uppnått mycket goda resultat som ligger i linje med det uttalade syftet och uppsatta målsättningar. Projektet har via noderna genomfört totalt rådgivningar vilket innebär ett ökat inflöde av idéer till innovationssystemet. Projektet har drivit en intensiv rådgivningsverksamhet som nått idébärarna i regionen och noderna har utgjort kärnan i innovationssystemet. 5

6 Projektet har varit framgångsrikt i att arbeta för ett kontinuerligt lärande mellan de aktörer som deltagit i projektet men även för andra aktörer i regionen. Detta har skapat en grund för ett mer sammanhållet innovationssystem. Det har bedrivits erfarenhetsutbyten mellan dessa vilket har bidragit till att innovationssystemets aktörer börjat samverka i större utsträckning. Ökade kontaktytor har även uppstått gentemot befintligt näringsliv genom till exempel mentorsprogram och sammankoppling av entreprenörer med befintliga företagare. Den främsta effekten av rådgivningen har för idébärarna varit att de har kommersialiserat sina idéer långt fortare än vad de gjort om rådgivningen inte funnits. Framförallt är det den individuella rådgivningen som varit givande där idébärarna fått sin idé validerad av en extern rådgivare med erfarenhet och kunskap. En annan positiv del som lyfts fram är de effekter som genererats från nätverk med andra entreprenörer och möjlighet att komma förbi det första stadiet i innovationsprocessen som präglas av få intäkter och höga kostnader. Vidare har idébärarna fått en ökad kunskap om innovationsprocesserna och är bättre rustade för att förverkliga sina idéer. Projektet har bidragit till en attiydförändring kring begreppet innovation. Det gäller både hos de aktörer som arbetat operativt med projektet men även hos de idébärare som erhållit rådgivning. Begreppet innovation har breddats och det är idag tydligare vad effekter av innovationer kan bli. Vidare upplever aktörerna att innovationsprocessen har tydliggjorts. Det är RMC:s uppfattning att trots ett intensitvt erfarenhetsutbyte så har det inte i tillräcklig utsträckning utvecklats en gemensam kunskap samt identifiering av av former för vad som skapat bäst effekter för idégenerering och för rådgivning. Det finns idag ingen samlad kunskap om framgångsrika metoder som utveckling av rådgivning och idégenerering kan ta fasta på. Det finns en rad utmaningar som präglat projektet som bör ses som en framåtsyftande ansats med syfte att stärka framtida insatser. Noderna har på ett bra sätt arbetat gentemot idébärarna. Det finns en splittrad bild i regionen om att nodernas verksamhet skiljer sig åt. Detta utgör till exempel ett hinder i möjligheterna att applicera lärdomar från en nod till en annan. Kopplat till projektets resultat så har det utkristalliserats en rad utmaningar kopplade till den för projektet breda målgruppen. Den breda målgruppen har lett till en vag behovsanalys vilket resulterat i svårigheter att utforma en effektiv rådgivning. Det har även varit problematiskt att utforma effektiva informationsinsatser riktade mot målgruppen som helhet. Det är även RMC:s uppfattning att projektet har begränsat inflödet av idébärare till innovationssystemet genom att inte ha bedrivit uppsökande verksamhet gentemot specifika grupper och utformat särskilda rådgivningsmetoder för dessa. 6

7 Följeforskarens värdering av projektet Denna slututvärdering tar sin utgångspunkt i ett antal utvärderingskriteriet som ligger till grund för den sammanfattande bedömningen av projektet. Utifrån denna bedömning anser RMC att: Utformningen och genomförandet av projektet delvis tagit sin utgångspunkt i idébärarnas behov Projektet har delvis uppnått uppställda mål. Bortsett från de kvantitativa indikatorerna där projektet inte nått uppställda mål observeras en viss avsaknad av en förändrad och strukturerad model för rådgivning och idégenerering regionalt Projektet har genomfört aktiviteter och levererat resultat inom ramen för den budget som sattes för projektet på ett effektivt sätt Projektet har delvis skapat värde och nytta för projektets målgrupp Det finns en risk för att de resultat, erfarenheter och lärdomar som projektet genererat inte kommer att tas hand om i den utsträckning som krävs. Projektet har i flertalet hänseendet visat sig vara personberoende Projektets olika aktiviteter och delar har bidragit till att stödja varandra genom erfarenhetsutbyten och ett antal gemensamma insatser mellan framförallt noderna Projektet har på ett övergripande plan kompletterat övriga insatser i regionen med inriktning på nyföretagande, entreprenörskap och innovation Slutsatser och lärdomar inför framtiden Utifrån den löpande följeforskningen som RMC genomfört samt genom denna slututvärdering så har RMC identifierat en rad lärdomar och slutsatser inför det fortsatta utvecklingsarbetet med att forma ett effektivt regionalt innovationssystem i Sörmland. RMC anser att: Innovationsmotorn har nått de uppställda målen och ligger i linje med projektets syfte Skillnader i kommunernas engagemang får effekt på antalet idébärare till innovationssystemet Projektet har bidragit till förändrade attityder kring innovation Projektet har skapat en viktig kunskapsbank men det finns utmaningar kring hållbara gemensamma metoder Avsaknad av ett tydligt strategiskt ägarskap riskerar att leda till uteblivna hållbara effekter Den breda målgruppen skapar utmaningar i att utforma ett effektivt innovationssystem Det har funnits en otydlighet kring innovationssystemet i regionen Samverkan skapar förutsättningar för långsiktiga effekter 7

8 RMC har utifrån detta format en rad olika rekommendationer: Ta tillvara på den kunskap som skapats vid noderna kring att ge rådgivning samt den samverkan och tillit som skapats mellan aktörerna Låt noderna erbjuda rådgivning i de kommuner där affärsrådgivningsstöd inte finns tillgängligt Fortsätt att arbeta med attitydförändrande insatser på olika nivåer Skapa ett gemensamt utvärderingsoch lärande ramverk i den framtida utvecklingen av innovationssystemet där olika insatser utvärderas utifrån resultat och effekter Säkra välfungerande styrgrupper i motsvarande regionala projekt i framtiden I större utsträckning genomföra gemensamma och ämnesspecifika punktinsatser i Sörmland utan att tappa greppet om den löpande grundverksamheten Organisera innovationssystemet så att det säkerställer att idébärarna får en god bild över det tjänsteerbjudande som står till deras förfogande Samverkan inom innovationssystemet bör formaliseras och följas upp 8

9 1. En slututvärdering med fokus på lärande Denna rapport utgör slututvärderingen av Ramböll Management Consultings (fortsättningsvis RMC:s) följeforskning av projektet Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. 1.1 Om Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn Regionförbundet Sörmland fick 2005 uppdraget att i samarbete med etablerade näringslivsaktörer lägga särskild vikt vid att utveckla ett innovationsfrämjande system i Sörmland. Under bedrevs därför ett aktivt utvecklingsarbete i regionen via möten, workshops, aktiviteter och pilotprojekt i syfte att utveckla en arbetsmodell för att erbjuda blivande och befintliga entreprenörer i Sörmland den service som efterfrågas för att utveckla en idé till kommersiella företag. Arbetsmodellen fick i samband med dessa insatser namnet Innovationsmotorn. Grundtanken i utvecklingsarbetet har varit att entreprenörer och innovatörer ska få god och kvalitetsmässig service i utvecklandet av en idé och sedermera ett företag. I oktober 2008 beviljades Regionförbundet Sörmland stöd för projekt Att stimulera innovationer i tidiga skeden en del av Innovationsmotorn vilket låg i linje med den i då befintliga Sörmlandsstrategin (RUP:ens) identifierade utmaning om att det ska vara enkelt att förverkliga sina idéer och växa som företag. Syftet med projektet var att öka inflödet av idéer och att få fler idéer att bli innovationer (nå kommersialiseringsstadiet), framförallt genom att bygga upp och stärka fyra noder (stödstrukturer) i Sörmland. Dessa noder, vilka utgjorde huvudfokus även i aktuellt projekt, bestod av Nätverket Din Idé (Eskilstuna), Företagslabbet (Nyköping), Växthuset (Strängnäs) och Katec (Katrineholm). Projektet avslutades i december 2010 med slutsatsen att aktiviteterna var uppskattade bland deltagarna men att effekterna var svåra att isolera, varför lärande och erfarenhetsubytet mellan noderna begränsades. En avsiktsförklaring för arbetet inom Innovationsmotorn togs fram under projektet och skrevs under av de deltagande kommunerna samt Almi och Mälardalens Högskola. Avsiktförklaringen förtydligade förhållningssättet i det innovationsstödjande arbetet med ett fortsatt lättillgängligt och bästa möjliga stöd och rådgivning till idébärare där alla människor och idéer skulle behandlas lika och ges samma förutsättningar. Avsiktsförklaringen är dock inte känd av alla aktörer inom det regionala innovationssystemet och har inte följts upp. Mot bakgrund av det föregående projektets avslut vid årsskiftet fanns en vilja att fortsätta att vidareutveckla det arbete som bedrivits för att säkra ett ökat 9

10 idéinflöde även i framtiden och skapa ett än starkare innovationsfrämjande system i Sörmland. Därmed utformades projektet Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn vilket beviljades finansiering i januari 2011 från Europeiska Regionalfonden. Projektet bestod av samma projektpartners som i föregående projekt med syfte att utveckla de rådgivningsnoder som tidigare etablerats samt att främja samverkan dem emellan. Utgångspunkten har varit att nodernas verksamhet ska vara öppen för alla sörmlänningar och idéer samt att utbudet som noderna tillhandahåller ska vara enkelt att ta del av. Detta projekt har genomförts mellan januari 2011 och december Ramböll har följt projektet under dess genomförande Följeforskare har varit knutna till projektet sedan i juli 2011 då RMC fick uppdraget av Regionförbundet Sörmland. Följeforskningen har haft ett framåtsyftande och utvecklingsstödjande syfte. Det innebär att RMC kontinuerligt under projektets gång agerat processtöd genom löpande dialog och återkoppling till projektet samt återkommande analyserat de insatser som skett inom projektet och gett rekommendationer för det fortsatta arbetet. Fokus för uppdraget har legat på att styra projektet mot uppsatta mål och samtidigt bidra till lärande bland involverade aktörer. På samma vis som projektet bygger på erfarenheter från tidigare projekt och insatser i regionen såsom Innovationsmotorn att stimulera innovationer i tidiga skeden, har följeforskningen syftat till att klargöra vilka processer och arbetssätt som fungerat särskilt väl inom projektet och hur regionen kan bygga vidare på dessa i framtida insatser för att skapa ett långsiktigt hållbart innovationssystem i Sörmland. Utgångspunkterna och arbetsgången för följeforskningen framgår av Figur 1. Nulägesanalys Behovsstyrda insatser för utveckling och lärande Slututvärdering Tydliggöra förändringslogiken Processtöd och rådgivning Summativ (Sammanfattande) Klargöra syfte mål och indikatorer Belysa projektets genomförandestatus Fördjupade uppföljnings - och utvärderingsinsatser Lärande och erfarenhetsspridning Formativ (lärande) Nytta för projektet Kontinuerligt förbättringsarbete - Ökad handlingsförmåga - Ökad måluppfyllelse - Hållbara resultat och effekter Figur 1. Beskrivning av följeforskningen 10

11 RMC startade uppdraget med att genomföra en nulägesanalys Det första steget i följeforskningen utgjordes av en nulägesanalys av projektet. Detta gjordes genom två datainsamlingsmetoder; dokumentstudier av projektdokument såsom projektplaner och projektansökan till Regionala Utvecklingsfonden samt genomförande av elva explorativa intervjuer med relevanta projektaktörer såsom regionala aktörer, noderna och näringslivscheferna från de deltagande kommunerna. Därefter arbetades en förändringslogik fram för att skapa en målstruktur och en förståelse för projektets utgångsläge, aktiviteter och förväntade resultat och effekter. För projektet innebar arbetet att projektaktörerna fick en gemensam förståelse för vilka resultat och effekter som projektet ska leda till samt vad som skulle göras samt på vilket sätt. I framtagandet av en förändringslogik för projektet genomfördes tre workshops med projektgruppen under månaderna oktober till december Figur 2 illustrerar projektets långsiktiga effekter, långsiktiga resultat och kortsiktiga resultat. Kortsiktiga resultat Sörmlänningar stimuleras i att genera idéer Sörmlänningar får rätt service i att vidareutveckla en idé Etablerade kontakter med nya organisationer har skapats De aktörer som främjar företagande har fått ökad kunskap om hållbar innovation Beslutsfattare har fått ökad kunskap om innovation IS aktörer har en samsyn kring hur man ska gå vidare med regional innovationsstrategi Ökad samsyn bland IS aktörer kring nyttan av att samverka Utvecklade modeller och verktyg lokalt kring hållbar innovation samt processer för att stötta idébäraren Tydliga verksamhetsidéer och ett innovativt innovationsarbete för noderna Långsiktiga resultat Nya produkter Nya tjänster Nya affärsmodeller Nya organisatoriska lösningar Det finns en mångfald av idébärare och det finns fler förebilder Fler (befintliga) aktörer främjar hållbar innovation Ökat politiskt ledarskap kring innovationsfrågor på regional och lokal nivå Ökad samverkan mellan aktörer som främjar innovation Noderna har ett utbud av tjänster som tillgodoser idébärarens behov samt det finns kunskap i IS kring behov Stark infrastruktur lokalt för innovationsfrämjande arbete Långsiktiga effekter Ökad kommersialisering av produkter och tjänster (nyföretagande och befintliga företag) Effektivisering i företag och organisationer Ökad hållbar tillväxt och förnyelse Attitydförändring kring innovation hos målgruppen Attitydförändring kring innovation hos alla intressenter Ett välfungerande innovationssystem Figur 2: Förändringslogik för Innovationsmotorn fler innovationer helt enkelt 11

12 I samband med utformningen av en förändringslogik för projektet framkom det att projektet kan sägas bestå av tre olika spår. Dessa illustreras med färgerna blått, grönt och ljusblått i figur 2. De blå rutorna består av effekter och resultat som rör det projektet vill åstadkomma vad avser idégenerering och att målgruppen idébärare ska få rätt service i att vidareutveckla en idé. De gröna rutorna i figuren illustrerar resultat och effekter som rör den regionala kulturen kring innovation och där långsiktiga effekter handlar om att få till en attitydförändring kring innovation i länet, både hos målgruppen och hos olika intressenter samt ett välfungerande innovationssystem i regionen. De ljusblå rutorna i bilden illustrerar det spår som rör tydliga verksamhetsidéer och utvecklade verktyg lokalt kring hållbar innovation och som i sin tur ska leda till den långsiktiga effekten att det sörmländska innovationssystemet är välfungerande. Tanken är att noderna ska ha ett utbud av tjänster som tillgodoser idébärarens behov samt att det finns kunskap i innovationssystemet kring just dessa behov. RMC har genomfört tre behovsanpassade insatser Inom ramen för följeforskningen har RMC genomfört tre behovsanpassade insatser. Den första insatsen innefattade framtagandet av en rapport kring regionalt innovationsstrategiarbete i fyra svenska län med syfte att fungera som inspel i Sörmlands arbete med att ta fram en regional innovationsstrategi. Den andra insatsen berörde ett PM där RMC behandlade hur en relativt forskningsfattig region som Sörmland kan stärka länken till forskning nationellt och internationellt för att öka innovationsgraden. En tredje behovsanpassad insats inom ramen för följeforskningsuppdraget var framtagandet av en analys över potentialen kring innovation inom besöksnäringen i termer av vad som särskiljer denna sektor från andra, omvärldstrender och hur det offentliga kan arbeta för att främja innovation inom sektorn. De behovsanpassade insatserna syftade till att skapa ökad kunskap som kan bidra till ökade förutsättningar för måluppfyllelsen (se förändringslogik). RMC har haft löpande dialog och avstämning med projektets ledning Följeforskningen har även inneburit att RMC tillsammans med Regionförbundet Sörmland haft en kontinuerlig dialog om projektet och följeforskningens genomförande. RMC har deltagit på ett antal workshops som arrangerats av Regionförbundet Sörmland samt på en rad möten som arrangerats av projektgruppen. 1.3 Slututvärderingen ska identifiera och summera upp projektets erfarenheter, lärdomar och resultat En slututvärdering har till syfte att identifiera och summera upp projektets erfarenheter, lärdomar och resultat. RMC vill 12

13 med slututvärderingen även identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsbehov inför det framtida arbetet med det regionala innovationssystemet och de fyra innovationsnoderna. Med andra ord tar slututvärdering både en summativ och formativ roll. I slututvärderingen bedömer RMC projektets resultat, utformning och genomförande. Utvärderingen kommer även avslutningsvis att bedöma projektet i sin helhet utifrån uppställda utvärderingskriterier baserat på den analysram som RMC tagit fram för uppdraget. Analysramen innefattar en bedömning av projektets utformning, genomförande, resultat och framtid/hållbarhet. En samlad bedömning har sedan gjorts kring projektets relevans, måluppfyllelse, effektivitet, nytta, hållbarhet, synergi samt komplementaritet, vilket även fungerat som RMC:s utvärderingskriterier. RMC har använt en rad olika datainsamlingsmetoder för slututvärderingen Slututvärderingen tar sin utgångspunkt i tidigare genomförda insatser såsom framtagandet av nulägesanalys och förändringslogik, fördjupade studier och lärande från projektgenomförandet samt de samtal och workshops som genomförts inom ramen för följeforskningen. Utöver följeforskarnas löpande dialog med projektets ledning och iakttagelser genom deltagande vid projektets möten, bygger utvärderingen även på dokumentation från projektet, framförallt i form av mötesanteckningar och ansökningshandlingar. Specifikt för slututvärderingen har sammanlagt 37 djupintervjuer genomförts. Dessa fördelar sig som följer: fyra intervjuer med representanter från de fyra noderna fem intervjuer med regionala företrädare fyra intervjuer med näringslivschefer 24 intervjuer med idébärare som erhållit rådgivning eller utbildning vid de fyra noderna. RMC vill poängtera att vissa aktörer varit nya i sin arbetsfunktion. Detta har medfört att dessa personer inte har kunnat svara på frågeställningar som rör projektets utformning/designen samt vissa delar av genomförandet. I syfte att specifikt fånga upp lärdomar från projektet till slututvärderingen har följeforskarna även genomfört en lärandeworkshop tillsammans med noderna. På denna workshop diskuterades projektets måluppfyllelse samt respektive individs lärdomar från genomförandet av Innovationsmotorn. Dessutom fördes en dialog kring vilka delar och arbetssätt som är viktiga att fortsätta med efter projektets slut. 13

14 2. Analys och slutsatser: Utformande och projektgenomförande 2.1 Projektet har arbetat för att öka inflödet av idéer och stärka innovationssystemet som utvecklar dessa Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn har tagit avstamp i tidigare insatser samt de specifika förutsättningar som präglar det sörmländska innovationssystemet. Det har funnits ett tydligt fokus på det lokala arbetet i mötet med idébärare för att säkra ett inflöde av idéer men såsom visades i föregående avsnitt har även ett regionalt perspektiv på utvecklingen av innovationssystemet samt nodernas verksamhetsutveckling varit viktig. Projektet har arbetar med fyra olika delar: direkta insatser mot idébärare, direkta insatser för aktörerna (till exempel workshops om visualisering), strategiska insatser (som att arbeta med en regional innovationsstrategi) samt att höja kunskapen hos politikerna och på så sätt främja en bättre innovationskultur. Detta illustreras i Figur 3. Nodernas basutbud Strategi och utveckling Regionala aktiviteter Lokala aktiviteter Figur 3. Projektets fyra delar 14

15 2.1.1 Utformning av projektet Projektets huvudsakliga mål har varit att få till stånd ett effektivt innovationssystem på lokal och regional nivå i Sörmland som utgår från regionala förutsättningar. När projektet initialt togs fram identifierades ett övergripande huvudmål för projektet med tillhörande åtta delmål. Huvudmålet definierades som att projektet skulle skapa ett effektivt innovationssystem på regional och lokal nivå med idébäraren i centrum. De tillhörande delmålen formulerades som följer; De fyra innovationsnoderna håller en mycket hög kvalitet i sin verksamhet och är ett av de bärande benen i Sörmlands innovationssystem Inflödet av nya idéer har ökat En större andel idéer blir kommersialiserade Innovationssystemet i Sörmland främjar innovationer utanför de traditionella forskningsmiljöerna Innovationsnoderna använder sig aktivt av uppföljningsverktyg som en del i arbetet med att hela tiden förbättra verksamheten Innovationsmotorn är väl känd och uppskattad i Sörmland och närmast angränsande län Kunskaper och erfarenheter har spridits aktivt under projektets gång Noderna arbetar med rådgivning i mycket tidiga skeden och har möjlighet att dela ut förstudiemedel i samband med detta RMC anordnade såsom tidigare nämnts tre workshops under 2011 för att förtydliga projektets syfte, målgrupp, mål, resultat och effekter. Resultatet av detta arbete skiljer sig inte i grunden från det som stipulerades i projektansökan, men innebar en tydligare inriktning för projektets framtida arbete. Utifrån dessa övningar definierades syftet med projektet som följer För ett starkt innovationsklimat utvecklar vi ett konkurrenskraftigt innovationssystem som sätter idébärarens behov i centrum. Den primära målgruppen för projektet definierades som sörmlänningar som har vilja och drivkraft att utveckla en idé och är i behov av stöd för detta. RMC följer i senare avsnitt upp till vilken grad ovanstående delmål uppnåtts och huruvida projektets aktiviteter varit förenligt med dess övergripande syfte. I denna del av rapporten är RMC snarare intresserade av målens utformning och vilka behov de tillmötesgår. Kopplat till detta finns ett antal reflektioner som tydliggjorts under projektets gång och vilka redovisas nedan. RMC ser Fler innovationer helt enkelt en del av Innovationsmotorn som att ha bestått av två huvudsakliga inriktningar baserat på delmålen ovan. Detta illustreras i Figur 4. 15

16 Öka inflödet av idéer till innovationssystemet genom riktade instaser mot idébärare Utveckla det befintliga innovationssystemet i Sörmland genom ett gemensamt utvecklingsarbete Figur 4. Projektets huvudsakliga inriktningar Analys RMC:s bedömning är att projektet inte på ett tidigt stadium gjort en djupgående behovsanalys över idébärarnas behov eller hur Innovationsmotorn som funktion engagerar hela Sörmland och inte enbart idébärare i nodernas närområde. Syftet att sätta idébärarens behov i centrum är positivt men kräver i sig vidare en förståelse för vad dessa behov är. Då målgruppen för aktuellt uppdrag är så pass bred kräver detta en än större insats i att erbjuda en bred typ av innovationsrådgivning för en målgrupp som är i olika stadier av innovationsprocessen. Detta har utkristalliserats inte minst i de intervjuer med idébärare som genomförts inom ramen för slututvärderingen där behov, engagemang och typ av innovation som de söker stöd för skiljer sig åt betydligt. Det kräver även att representanter från hela Sörmland involveras eller ges möjlighet att delta i utformningen av projektet, inte minst med tanke på att projektet kan sägas vara den enskilt största innovationsfrämjande insatsen riktad till hela regionen. Gällande innovationsstödets utformning välkomnas att projektansökan listar att innovationsnoderna aktivt använder sig av uppföljningsverktyg som en del i att säkra nodernas kvalitet. Kopplat till detta ligger även att kunskaper och erfarenheter ska spridas aktivt mellan noderna under projektets gång. Givet skillnaderna i det sedan tidigare existerande innovationsstödet i Sörmland och de geografiska skillnader som präglar respektive nod, har det för projektet varit av största vikt att lära av varandra och bygga på befintlig kunskap. Projektet skiljer sig från andra innovationsstödjande aktiviteter i att målgruppen inte är avgränsad till en särskild bransch eller tar avstamp i på förhand definierade forskningsmiljöer/styrkor. Det sistnämnda innebär dock inte att sådana miljöer saknas i Sörmland (exempelvis vid Mälardalens Högskola). Det finns med andra ord en risk i att det breda angreppssätt som tagits av projektet inte tar 16

17 tillvara på regionens specifika näringslivsstruktur och konkurrenskraft och därmed inte stärker en redan befintlig regional specialisering. Gällande den andra inriktningen är det RMC:s bild kopplad till målen ovan att insatser för att utveckla det gemensamma innovationssystemet i regionen inom ramen för projektet varit givande. Ett flertal aktörer vid respektive nod som på olika sätt engagerats i projektet såsom Nyföretagarcentrum, Almi, Coompanion, etcetera har idag en bättre kännedom om varandra och kan i teorin slussa vidare idébärare till andra noder samt lära av varandras arbetssätt. Slutsats Aktörer i regionen har genom projektet fått större kunskap om varandra och kan lättare slussa idébärare mellan varandra Inledningsvis gjordes ingen djupgående behovsanalys över idébärarnas behov Projektets breda angreppssätt riskerar att inte ta tillvara på regionens specifika näringslivsstruktur 2.2 Genomförda aktiviteter Det ska vara enkelt att förverkliga idéer i Sörmland och fler ska inse möjligheterna med att ta del av rådgivning som en del i innovationsprocessen. För att realisera detta syfte har en rad aktiviteter genomförts gentemot idébärarna, regionalt för att uppnå en attitydförändring i innovationsfrågor samt gentemot noderna för att tydligare visualisera de processer och verktyg som finns för att bedriva rådgivning till idébärare och driva lärandesamt inspirationsaktiviteter. Exempelvis har en rad marknadsföringsinsatser av befintligt stöd genomförts. Noderna har vidare inom ramen för projektet genomfört cirka rådgivningar till idébärare i hela Sörmland samt anordnat flertalet erfarenhetsutbyten mellan aktörer inom innovationssystemet för att sprida lärdomar sinsemellan. Inom ramen för de marknadsföringsinsatser som har genomförts har information om rådgivningsmöjligheter publicerats på nodernas hemsidor, genom sociala medier och annonser i tryckt media samt via utdelning av informationsfoldrar om rådgivningsmöjligheterna vid relevanta events. Ett marknadsföringsmässigt lyckat initiativ som bedrivits inom ramen för projektet är Sörmex. Projektet lyckades genom att arbeta brett i olika nätverk och media attrahera hela 60 innovatörer från hela Sörmland till att delta i en tävling om en monterplats på Nordens största mässa för heminredning Formex. Idébärarna behövde likväl kontakta någon av de fyra noderna, men det fanns ett tydligt incitament att göra detta och en produktavgränsning som möjliggjorde för en mer riktad rådgivning och möjlighet att koppla på resurser från exempelvis Mälardalens högskola för framtagning av prototyper. 17

18 Analys RMC:s bild av projektet är att det inte i tillräckligt stor utsträckning synliggjort det stöd som finns att tillgå vid framförallt noderna. I princip samtliga idébärare som intervjuats inom ramen för slututvärderingen har kommit i kontakt med rådgivningen via andra kanaler och då främst via redan befintliga rådgivningsfunktioner eller bekanta. Även i intervjuer med nodansvariga lyfts att massutskick om rådgivning till allmänheten inte är ett effektivt verktyg. Rådgivningssystemet upplevs även som fragmenterat och det finns en otydlighet i när olika aktörer är bättre lämpade att ansvara för en specifik rådgivning baserat på när i innovationsprocessen en idébärare befinner sig. Det upplevs med andra ord inte finnas en logisk kedja där idébäraren direkt kan få stöd hos mest relevant rådgivningsfunktion utan istället (i bästa fall) måste de slussas runt innan de hittar rätt. De aktiviteter som har genomförts bedömer RMC har bidragit till att vidareutveckla det lokala och regionala innovationssystemet i Sörmland. Detta har främst skett genom nya kontaktytor inom innovationssystemet och en ökad samverkan mellan noderna. Dock återstår en förbättringspotential i framtagandet av gemensamma modeller och metoder som effektiviserar befintligt innovationssystem på sikt och riktade insatser gentemot idébärarna för ökad idégenerering. De rådgivningsfunktioner som funnits etablerade i Sörmland redan före projektet likt Almi och Nyföretagarcentrum har sedan tidigare ett välkänt varumärke. Innovationsmotorn och det samlade utbud som erbjuds idébärare vid noderna är däremot inte kända hos de idébärare som RMC intervjuat inom ramen för slututvärderingen. Slutsats Det finns en fragmenterad bild av innovationssystemet som medför att idébärare ser det som en alltför komplicerad uppgift att sätta sig in i det stöd som finns De rådgivningsfunktioner som samlas vid de fyra noderna har fått en bättre kännedom om varandra under projektets gång och möjligheterna till att erbjuda bäst lämpad service till idébärarna är bättre idag än före projektet Ett framgångsrikt marknadsföringsexempel som också innebar samarbete mellan noderna är Sörmex som skapade en riktad rådgivning och möjlighet att koppla på externa resurser Horisontella kriterier Inom ramen för de aktiviteter som sker vid respektive nod finns ett antal organisationer kopplade som på olika sätt arbetar med innovationsfrågor ur främst ett jämställdhets- och integrationsperspektiv. Exempelvis förekommer nära samarbete med organisationer som Företagsam Nora (nätverk för kvinnor som driver fö- 18

19 retag) och Almi IFS (speciellt inriktat mot personer med utländsk bakgrund). För somliga noder likt Katec är personer med utländsk bakgrund även en prioriterad målgrupp liksom för Nätverket Din Idé i Eskilstuna där innovations- och entreprenörslägret icamp anordnats tillsammans med Babylonföreningen med inriktning invandrarungdomar. Även i Strängnäs har workshops med invandrarkvinnor anordnats vid ett antal tillfällen. Genomförda intervjuer visar att arbetet med horisontella kriterier skiljer sig avsevärt mellan noderna och att det utöver ovan nämnda aktiviteter finns få aktiviteter som bedrivits inom ramen för projektet ur ett jämställdhets- eller integrationsperspektiv. Insatser gentemot personer med utländsk bakgrund har främst skett vid noden i Eskilstuna genom ovan nämnda satsningar samt genom uppsökande aktiviteter i bostadsområden där det bor människor som normalt sett inte kommer i kontakt med innovationsrådgivning. Projektet satte även som mål att rikta sig gentemot tjänstenäringarna, vilka kvinnor anses dominerar. Ett antal mindre aktiviteter har bedrivits med inriktning tjänstenäringen, exempelvis en pilot kring innovationer i besöksnäringen och innovation i offentliga miljöer i anslutning till Globe Forum i Eskilstuna. Utifrån de idébärare RMC varit i kontakt med ser vi dock att det till stor del rör sig om produktinnovationer, men även att det till stor del är kvinnor som står bakom dessa. Kopplat till området Miljö genomfördes i anslutning till seminariet Globe Forum Tour i Eskilstuna en idétävling med tema Den hållbara staden där innovatörer fick möjlighet att pitcha sina idéer på området. Även en smart lunch tävling har anordnats på regional nivå med inriktning miljö. I övrigt har projektet inte aktivt sökt idébärare inom området miljö som RMC uppfattar det. Inom området Folkhälsa har projektet dock genom konkreta insatser likt innovationer i vården framgångsrikt arbetat för att främja nya idéer inom frisk-, hälso- och sjukvårdsområdet. Analys RMC bedömer i utvärderingen att det inom ramen för de horisontella kriterierna inte genomförts så många insatser och att det skiljer sig mellan noderna. Det visar sig även att ett av de mål som projektet satt upp som handlar om att Innovationsmotorn ska rikta sig gentemot tjänsternäringarna vilket anses domineras av kvinnor inte stödjs när RMC pratar med idébärarna. Det är RMC:s uppfattning att förutsättningarna funnits för att genomföra fler aktiviteter inom detta område. Slutsats Arbetet med de horisontella kriterierna har skiljt sig åt mellan noderna och insatser kopplat till dessa har inte genomförts i tillräckligt hög grad 19

20 2.2.2 Kommunernas delaktighet i projektet Att upplysa kommunens invånare om de möjligheter som finns vid de fyra noderna har varit viktigt i projektet. Det har inom projektet tagits fram en folder med målgruppen innovatörer, dessa har haft en lokal anpassning till varje nod. Det har även tagits fram ett magasin och ett antal filmer i marknadsföringssyfte. Det har inte funnits någon folder om själva innehållet av projektet och det verkar utifrån datainsamlingen som att noderna inte tagit ett ansvar över att se till att sprida materialet. Det har funnits en stor variation i engagemang för projektet bland enskilda kommuner i Sörmland, trots att de till olika del varit medfinansiärer till detta. Intervjuerna med de regionala aktörerna och näringslivscheferna visar att framförallt de mindre kommunerna har inte varit involverade i varken projektutformning eller verkar drivit på för att attrahera nya idébärare till innovationssystemet. Viktigt att belysa är att ett flertal av dessa kommuner inte har en egen funktion för näringslivsrådgivning. RMC har inte inblick i vilken kommun idébärarna som mottagit rådgivning vid de fyra noderna har sin hemmavist men det är RMC:s bild utifrån intervjuer med noder och ett urval idébärare att idébärarna främst kommer från de kommuner som innehar en nodfunktion. Det i dagsläget främsta forumet för kommunerna att erhålla information om framstegen i projektet sker istället inom ramen för externa sammankomster bland näringslivscheferna i regionen. Analys En viktig uppgift ligger i att de enskilda kommunerna blir informationsbärare och aktivt informerar målgruppen i respektive kommun om möjligheterna vid noderna för att den breda målgruppen ska kunna nås. RMC:s bild är att projektledningen blivit allt bättre under projektets andra hälft att informera kommunerna om vad som sker inom projektet. En tydlig lärdom är att det varit upp till varje enskild kommun att visa ett intresse för att engagera sig i projektet. I de fall kommunerna uppvisat ett sådant intresse har projektledningen varit välkomnande för detta enligt vad RMC erfar. Vidare ser RMC att trots att det inte finns någon uppföljning på vilken kommun idébäraren kommer ifrån att idébärarna tenderar att komma från de kommuner som innehar en nodfunktion, vilket stödjer bilden av att de mindre kommunerna inte arbetat med att attrahera idébärare till innovationssystemet. Slutsats Skillnader i kommunernas engagemang får effekt på antalet idébärare till innovationssystemet Informationsinsatserna kopplade till kommunerna har blivit bättre under projektets andra hälft Idébärarna kommer främst från de kommuner som innehar en nodfunktion 20

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Innovationskraft Sörmland 2020. Regional innovationsstrategi för Sörmland

Innovationskraft Sörmland 2020. Regional innovationsstrategi för Sörmland Innovationskraft Sörmland 2020 Regional innovationsstrategi för Sörmland Innehåll Förord...3 Bakgrund...5 Vision...6 Varför en innovationsstrategi?...7 Prioriterade målområden...8 Genomförande av strategin...10

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Tillsammans gör vi det möjligt för alla barn att få en bra start i livet

Tillsammans gör vi det möjligt för alla barn att få en bra start i livet Verksamhetsplan 2015 En bra start fokuserar på social hållbarhet och strävar efter att bygga långsiktiga lösningar. Vi ska öka medvetenheten om barns situation och hur vi tillsammans kan förbättra den.

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Programplan

Programplan samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Timbanken beslut om finansiering

Timbanken beslut om finansiering Regionkontoret Näringslivsavdelningen Bea Lindell TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-08 Diarienummer RS160130 1(6) Regionstyrelsen Timbanken 2017-2020 - beslut om finansiering Förslag till beslut Regionstyrelses

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Utvärderingsrapport Ungdomskraft

Utvärderingsrapport Ungdomskraft Utvärderingsrapport Ungdomskraft Av Mikael Håkansson och Anne Markowski, European Minds Sweden AB 2012 27.08.2012 SIDA 2-4 1. Utvärderingsansats i projektet Ungdomskraft European Minds ansvarar för den

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Avsedd för Region Gävleborg Dokumenttyp PM Datum Januari, 2012 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Mer och fler. workshop 4 sept 2013 behov, hinder, möjligheter. rebecca.stenberg@liu.se, CARER 1

Mer och fler. workshop 4 sept 2013 behov, hinder, möjligheter. rebecca.stenberg@liu.se, CARER 1 Mer och fler workshop 4 sept 2013 behov, hinder, möjligheter rebecca.stenberg@liu.se, CARER 1 FÖRSTUDIEN 1. En reflexiv arena för kunskapsutveckling Inom den egna föreningen finns små möjligheter till

Läs mer

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer