En publikation inom projektet Hållbar Landsbygd Kompetensutveckling för regionala företag och utbildningssektorn i Norrbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En publikation inom projektet Hållbar Landsbygd Kompetensutveckling för regionala företag och utbildningssektorn i Norrbottens län"

Transkript

1 Energieffektivisering, Förnybar Energi och Miljövänliga Produkter: nya affärsområden - nätverk - miljövinster innovation Sammanställning energi- och klimatprojekt i Norrbottens län och framöver En publikation inom projektet Hållbar Landsbygd Kompetensutveckling för regionala företag och utbildningssektorn i Norrbottens län Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 1

2 Innehållsförteckning 1 NÄTVERKBYGANDET KLIMAT OCH HÅLLBAR UTVECKLING NORR- OCH VÄSTERBOTTENS ENERGI- OCH KLIMATOFFENSIV GRUNDLÄGGANDE KLIMATUTBILDNING JOKKMOKK WINTER CONFERENCE NÄTVERK FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING IESN- INSATSER FÖR ETT ENERGIEFFEKTIVT NÄRINGSLIV ENIG - NÄTVERK FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING EUROPEAN ENERGY SERVICES INITIATIVE (EESI) BUY SMART PRODUKTIONSPROCESSER OCH MILJÖVÄNLIGA MATERIAL KLUSTRET FÖR EKOMATERIAL TRÄCENTRUM NORR STÅLINDUSTRINS ENERGIFORSKNINGSPROGRAM TRÄSTAD TRANSPORT OCH MILJÖ FRAMTIDSVÄGEN ADOLESCENCE FOR RENEWABLE ENERGIES IN TRANSPORT SMÅSKALIG ENERGIPRODUKTION NÄRVÄRME OCH FJÄRRVÄRME SOLUTIONS FOR MICROGENERATION TO ALLOW ENERGY SAVING TECHNOLOGY SMÅSKALIG BIOENERGIPRODUKTION BIOENERGI NORD: KRETSLOPPSBASERAD BIOENERGI I KALLT KLIMAT OCH RÖRFLEN I GLESBYGDENS SMÅSKALIGA NÄRVÄRMESYSTEM SOLANDER SCIENCE PARK BIOGAS NORR FÖRGASNING AV SVARTLUT OCH SKOGLIGA RÅVAROR HIGH BIO ETC, ENERGITEKNISKT CENTRUM I PITEÅ Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 2

3 7 NÄTVERK KRING FÖRNYBAR ENERGI NETWORK OF EXPERTISE FOR ENERGY IN COLD CLIMATE GRÖNA PILOTER GRÖN FRAMTIDSGÅRD VINDKRAFTSCENTRUM I BARENTSREGIONEN REGIONALA KLIMATPROJEKT CLIMACTREGIONS MÄTNINGAR ENERGI OCH KLIMAT ABISKOÖGAT HÅLLBAROMETER LULEÅ SABER MÄTNINGSSYSTEM: FULL KONTROLL ÖVER ENERGIKONSUMTION Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 3

4 1 Nätverkbyggandet klimat och hållbar utveckling 1.1 Norr- och Västerbottens Energi- och KlimatOffensiv Projektet NV Eko fokus ligger på utveckling av cleantech-företagandet (miljöteknikföretagandet) inom i första hand energi- och klimatområdet. Projektet riktar sig direkt till företag och kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Det är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt byggt på samarbete mellan samhälle, näringsliv och FoU. Projektets huvudsakliga mål är att öka den befintliga verksamheten inom miljödriven affärsutveckling och skapa nya företag och arbetstillfällen inom miljödriven affärsutveckling. I projektet ingår bl.a. Framtagande och sammanställning av regional och lokal energi- och klimatstatistik. Genomförande av lokala seminarier och rundabordssamtal med företrädare för bland andra kommunen och det lokala näringslivet. Start av strategiskt energi- och klimatarbete i kommunerna. Riktade insatser för ett mer energieffektivt näringsliv Kommuner och företag i Norrbotten och Västerbotten Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Deltagande kommuner i Norrbotten och i Västerbotten får en analys av kommunens framtida energibehov och potentialer inom förnyelsebara resurser. Denna analys kan ses som en del i en marknadsanalys som visar på möjligheter inom förnybar energi för det lokala näringslivet. Som en del i projektet genomförs seminarier där lokala företradare av näringslivet, kommunförvaltningen, organisationer och politiken möts. Det ska leda till ett ökat samarbete mellan det lokala näringslivet och kommunen för att öka satsningar på företagande inom miljöteknik och förnyelsebara resurser. Fred Nordström, Nenet, Ulrika Lundberg, Nenet, Tord Pettersson, Nenet, Maria Forsberg, Nenet, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 4

5 Malin Konradsson, Nenet, Grundläggande klimatutbildning Tillsammans med Studiefrämjandet i Norrbotten och Hela Sverige ska leva Norrbotten startar nu Naturskyddsföreningen i Norrbottens län en satsning på klimatutbildningar i varje kommun i länet. Utbildningarna kommer att ske som tvådagars helgutbildningar under första halvåret Alla intresserade Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Hela Sverige ska leva Norrbotten Grundläggande utbildning i klimatfrågor Skaffa nätverk inom kommunen och regionen Urpo Taskinen, Naturskyddsföreningen, Facebook: 1.3 Jokkmokk Winter Conference I Jokkmokk känner man redan förändringarna av klimatet. Det var anledning för kommunen att engagera sig i debatten: den första Jokkmokks Winter Conference för unga blivande beslutfattare, forskare och studenter fanns Jokkmokks Winter Conference har blivit en Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 5

6 framgångsrik internationell och tvärvetenskaplig arena där unga beslutfattare, forskare och entreprenörer mötts för att driva frågor om hållbar utveckling i Norr deltog omkring 200 personer från 20 länder. Uppgiften för Jokkmokk Winter Conference 2011 är att utveckla koncept och strategier hur ett hållbart samhälle i subarktiska och arktiska områden kan utvecklas, speciellt fokuserat på ekoturism, regional produktion av förnybar energi och närproducerad ekologisk och traditionellt samisk mat. Konferensen ska bidra till att företag och kommuner är mer förbereda för de stora utmaningarna av framtiden genom ett samarbete med forskningen. Jokkmokk Winter Conference anordnas av Jokkmokks kommun i samarbete med: University of Lapland, Rovaniemi, Association of Polar Early Career Scientists (APECS), the University of Tromsø, the Northern Research Forum, Luleå University of Technology, the Sámi Parliament, Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens Läns Landsting, Vaartoe Centre for Sami Research at Umeå University, Murmansk University, Abisko Scientific Research Station, Nenet Norrbottens Energy Agency, Svenska Samernas Riksförbund, Association of Swedish Eco Municipalities, Sáminuorra, Föreningen Nordens ungdom and the Sámi Education Centre in Jokkmokk Löpande Unga beslutfattare, forskare och entreprenörer; företag och kommuner från Norr Jokkmokks kommun, Landsting Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten m.m. Konferensen erbjuder föreläsningar och seminarier kring energi, klimat och hållbar utveckling. Med olika metoder skapas det en mötesplats för forskare, företag och kommuner i Norr för att utveckla gemensamma gränsöverskridande projekt och initiativ Politiker bjudas in för att framföra önskemål även på denna nivån. En mässa hölls för att visa upp egna projekt och erbjudande. Wolfgang Mehl, miljöstrateg Jokkmokks kommun, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 6

7 2 Nätverk för energieffektivisering 2.1 IESN- Insatser för ett energieffektivt näringsliv IESN står för Insatser för ett Energieffektivt och Starkt Näringsliv. Projektet ska i första hand öka de norrbottniska företagens lönsamhet, konkurrenskraft och miljöanpassning och utveckla marknaden för konsulter inom energieffektivt företagande Den primära målgruppen är små och medelstora företag i Norrbotten. Den sekundära målgruppen utgörs av konsulter, myndigheter, och organisationer med intresse för hållbart och starkt norrbottniskt näringsliv. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Energimyndigheten, Luleå kommun och Piteå kommun. Nenet erbjuder hjälp för företagare i Norrbotten som är intresserad av att effektivisera sitt företags energianvändning. Nenets energiaktörskatalog gör att det är lätt att hitta företag och konsulter som erbjuder energikartläggningar av företag (www.nenet.se, välj Energiaktörer, Effektivisering/Rådgivning ). Via Nenets hemsida (www.nenet.se) är det lätt att hitta företag och konsulter som erbjuder energikartläggningar av företag. Där finns information riktad direkt till företagare om vad en energikartläggning av ett företag bör innehålla, bidragsmöjligheter vid genomförande av energikartläggningar etc. Uppföljningar i de företag som ingick i de 19 energikartläggningar av företag som tidigare genomförts i Norrbotten. Pilotstudier i Luleå och Piteå om hur miljötillsynen av företag kan användas för att skapa intresse för energieffektivisering i företag. Dessutom finns material att ladda ner, bl.a. Guide för små och medelstora företag: Enklaste vägen till energieffektivt företagande (kostnadsfri) Energieffektivt företagande: Så enkelt, Så lönsamt. Fyra goda exempel i Norrbotten (kostnadsfri) Rekommendationer för energikartläggning av företag tag.pdf Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 7

8 Tord Pettersson, Nenet Enig - Nätverk för Energieffektivisering ENIG är ett nätverk skapat för att främja energieffektivisering i svensk industri, främst mindre och medelstora företag. Swerea IVF och Swerea Swecast kommer att arbeta med följande branscher; gjutning, ytbehandling, värmebehandling, plåtformning, plastbehandling samt ytterligare en ännu ej fastställd bransch. Enig ska hjälpa med att utveckla och implementera hållbara strategier kring energianvändningen, minska företagens specifika energianvändning och uthålligt minska verksamheternas klimatpåverkande utsläpp inom en rad olika branscher. ENIG kommer att utveckla och tillhandahålla analysverktyg, nyckeltal, arbetsrutiner, stödfunktioner, samverkansformer, incitamentsmodeller och en funktionell hemsida med interaktiva funktioner , varefter ENIG kommer att stå på egna ben. Främst mindre och medelstora företag. Organisationerna bakom ENIG är Swerea SWECAST, Swerea IVF och FSEK (Föreningen Sveriges Regionala Energikontor). Energimyndigheten är en viktig samarbetspartner och en av finansiärerna bakom uppbyggandet av ENIG. ENIG ska skapa olika nyckeltal inom branscherna för företagen att jämföra sig med. På webbsidan finns mycket information om energianvändning i olika branscher, samt om energiplan, energikartläggning, energiledningssystem och inköp och utrustning. Det finns en möjlighet att ställa frågor på webbsidan. På webbsidan finns även en lista över företag som kan hjälpa med energieffektivisering. Joel Stenvall, Nenet, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 8

9 2.3 European Energy Services Initiative (EESI) European Energy Services Initiative (EESI) är ett samarbetsprojekt mellan 10 europeiska länder. Projektet syftar till att utveckla och sprida kunskap om EPC till beslutsfattare som till exempel fastighetschefer, ekonomichefer och även politiska beslutsfattare. Avsikten är att sprida användningen av EPC med offentlig sektor som föregångare. Detta ligger i linje med EU:s energitjänstedirektiv. Genom riktade utbildningar och workshops, publicering av modelldokument, nyhetsbrev, deltagande i mässor och inspel till energieffektiviseringspolitiska beslut, skall kunskapsutveckling och -utbyte ske såväl inom som mellan deltagarländerna. IVL Svenska Miljöinstitutet är den svenska projektdeltagaren i EESI-projektet. Representanter från Energimyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, Miljöstyrningsrådet, Näringsdepartementet samt två kommuner och tre EPC-entreprenörer deltar i en referensgrupp för projektet Kommuner, företag Intelligent Energy Europe Lista med kontakter till myndigheter, organisationer, samt EPC-entreprenörer och beställare. Skriftliga råd i form av grundläggande information om EPC Goda exempel på genomförda EPC-projekt Länkar till riktlinjer och dokumentmallar för upphandling med mera Nyhetsbrev Ulrik Axelsson, IVL Swedish Environmental Research Institute, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 9

10 2.4 Buy Smart Projektet Buy Smart ger kostnadsfri rådgivning och fritt informationsmaterial om miljöanpassad upphandling. Målet med projektet är att öka andelen energieffektiv upphandling i Europa. Genom att påverka marknaden med gröna upphandlingar så stöds produktion och användning av energieffektiva varor och tjänster. Buy Smart kommer att främja, genomföra och vidareutveckla hjälpmedel för grön upphandling (upphandling av energieffektiva produkter) i privata och offentliga organisationer. Projektet kommer bland annat samarbeta med professionell e-handels plattformar som redan erbjuder elektronisk upphandling till ett stort antal kunder och på så sätt erbjuda "grön e- upphandling". Genom professionella branschorganisationer och utbildningar kommer målgruppen privata inköpare nås Privata företag, offentliga myndigheter. Intelligent Energy Europe I broschyren Buy-Smart presenteras enkelt hur man med hjälp av riktlinjerna och beräkningshjälpmedlen kommer igång med grön upphandling. Riktlinjerna "Upphandling och klimat" är avsedda för offentlig och privat upphandling och erbjuder stöd i att använda ekologiska aspekter i upphandlingar. De allmänna riktlinjerna ger en introduktion till konkurrens och anbudsförfaranden. I de olika produktgruppernas guider finns teknisk och energirelaterad information liksom särskilda kriterier för upphandling beskriven. Databladen stödjer köparen genom att integrera energirelevanta kriterier i upphandlingsprocessen. De kan användas direkt för upphandling och finns som Worddokument. Kriterier för kända energi- och miljömärkningar utgör den tekniska basen för dem. Beräkningshjälpmedlen hjälper köparen att beräkna livscykelkostnaderna och utvärdera det med ekonomiska alternativet i fråga om energirelevanta kriterier. De tillhandahålls som Excel-dokument. Inköpspolicy: Genom att införa energieffektivitetskriterier i företagets inköpspolicy uppnås en långvarig effekt av energieffektiv upphandling. Buy Smarts inköpspolicy innefatta miniminormer för upphandling av kontorsutrustning, hushållsmaskiner, belysning, fordon samt grön el och kan enkelt integreras i redan existerande inköpspolicy. Ett alternativ med ännu högre miljökrav ingår också. En word version av dokumentet finns tillgänglig, så du kan anpassa det efter egna krav. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 10

11 Utbildningspaketen ger en sammanfattad översikt över de olika produktgrupperna och ger hjälp till att genomföra utbildningar. De tillhandahålls som pdf-dokument. Goda exempel och nyhetsbrev Fredrik Netz, Energikontor Sydost, Produktionsprocesser och miljövänliga material 3.1 Klustret för ekomaterial Klustret som skapats för att öka användningen av ekomaterial inom svensk industri. Klustret har sitt säte i Norr- och Västerbotten och projektledaren för klustret är EcoRub AB. Det handlar om ekologiskt gummi och biokompositer. Ekologiskt gummi är ett material som till 95 % består av återvunna polymerer från bildäcksgummi och plaster som polypropen (PP) och polyeten (PE), dvs. ett i stort sett koldioxidneutral polymert material genom att det återanvänder olja. Projektet syftar till att bilda ett bestående kluster av företag som arbetar med dessa material och har företag i Övre Norrland som motor. Målet är att stärka den kund- och användardrivna innovationskapaciteten hos småföretagen över hela värdekedjan. Ettårigt Företag som arbetar med ekomaterial och har företag i Övre Norrland som motor. Klusterföretagen, Tillväxtverket och länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Undersökning och identifikation av marknadsområden publiceras på webbsidan. Samverkanspartner för och mellan de småföretag som omvandlar uttjänt gummi till nya produkter och funktioner. Beställare av produkter har ett kluster med kompetenta småföretag som klarar av även större projekt genom samverkan. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 11

12 Åke Paulsson TräCentrum Norr Trä är ett inhemskt och förnyelsebart byggmaterial till skillnad från stål och betong. CO2 lagras i virket i ett trähus och släpps inte ut i atmosfären. När ett trähus har tjänat färdigt som byggnad kan energi tillgodogöras för uppvärmning eller materialet kan återanvändas. Projektet TräCentrum Norr ska stärka framtidsutsikterna för den svenska trämekaniska industrin eftersom lönsamheten har varit svag, vidareförädlingen för låg och rekryteringen av högkvalificerad personal ej tillräcklig m.m. Samtidigt skärps konkurrensen från nya sågverksföretag i Baltikum och Ryssland. Det gemensamma målet för alla intressenter i TräCentrum Norr är en svensk träindustri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet och stärka konkurrenskraften till gagn för såväl företagen som hela samhället. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande: Fördjupad samverkan mellan forskning och näringsliv för att uppnå en stark, behovsmotiverad FoU-verksamhet Nätverk som ökar kreativitet och utvecklingskraft Generera nya idéer och problemlösningar samt bidra till synergier mellan företag Förbättrad utbildning samt rekrytering till den trämekaniska sektorn Ökad personalrörlighet mellan industri och FoU. - Träindustri och trämekaniska sektor TräCentrum Norr finansieras av de deltagande parterna tillsammans med medel från Europeiska Unionen, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Mål 2) och Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län. Deltagande parter i TräCentrum Norr är: Holmen Skog, Lindbäcks Bygg AB, Luleå tekniska universitet, Martinsons Group AB, Norra Skogsägarna, Finndomo AB, SCA Forest Products AB, Setra Group AB, Skellefteå kommun, Sveaskog AB, SÅGAB, AB Älvsbyhus och SP Trätek. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 12

13 Prioriterade områden är: - Mätteknik och processtyrning för kundorderstyrd produktion i sågverk - Ökad beständighet hos utomhusprodukter ovan mark", samt Industriellt träbyggande. Inom områden finns pågående och avslutade projekt. Rapporter och kontaktpersoner till de olika projekten finns på webbsidan. TräCentrum Norr bjuder in till olika seminarier och utbildningar samt publicerar handledningar och guider inom de olika projekten. Olle Hagman, Stålindustrins energiforskningsprogram Stålindustrin är en energiintensiv industri, varför energiforskning utgör en viktig del av industrins gemensamma forskning. Jernkontoret har tillsammans med företagen och Energimyndigheten utarbetat ett energiforskningsprogram för åren , där forskningen syftar till att bibehålla en konkurrenskraftig svensk stålindustri som framställer de mest energieffektiva produkterna, mätt som kilowattimme per krona förädlingsvärde. Målet med energiforskningsprogrammet är att minska stålindustrins totala energianvändning, användningen av fossila bränslen och utsläppen av koldioxid. Den sammanlagda energibesparingen som förväntas kunna uppnås genom programmet uppgår till ungefär en TWh/år, vilket motsvarar 4,5 5% av det totala be-hovet. Potentialen för minskade koldioxidutsläpp till följd av energibesparingen är 375 kton koldioxid/år. Förutsättningarna bedöms goda att detta mål kan vara uppfyllt inom en tioårsperiod Energiforskningsprogrammet omfattar under de fem åren forskning för 227,3 miljoner kronor. Energimyndigheten bidrar med 61,5 miljoner kronor i stöd. Återstoden finansieras av deltagande företag i form av kontanter och/eller naturainsatser. Forskningsprogrammet består av åtta forskningsprojekt och ett projekt för syntes, uppföljning och administration av programmet. Det senare genomförs av Jernkontoret och ska bland annat resultera i en syntesrapport för programmet. Forskningen bedrivs i enskilda projekt inom Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 13

14 Jernkontorets teknikområden. Av forskningsprojekten faller fyra inom metallurgiområdet och fyra inom värmnings- och bearbetningsområdet: Minsta möjliga koksförbrukning i masugn ( till ) Styrning och övervakning av slaggbildningsförloppet i ljusbågsugn ( till ) Energieffektiv raffinering av råjärn ( till ) Utveckling av stränggjutningskokill med mjukkylande egenskaper för gjutning av sprickkänsliga stål ( till ) Energieffektivare driftstrategi för valsning av avancerade stålprofiler ( till ) Energibesparing genom snabbare värmning och glödgning ( till ) Ugnsstyrning och överordnad processanalys ( till ) Minskad användning av fossil energi i stålindustrin genom ( till ) : Anna Ponzio, , : Trästad 2012 Råvaran trä är en av länets viktigaste tillgångar, skogsindustrin en viktig näring och utvecklingen av träbyggandet anses viktigt, inte minst sett ur ett miljöperspektiv. Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus anpassat till den Hållbara staden. I projektet deltar ett flertal universitet, forskningsinstitut, fyra länsstyrelser, fyra regionförbund och arton kommuner (omfattar länen Norrbotten, Västerbotten, Dalarna, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Västra Götaland) i nära samarbete med företag och olika byggprojekt. Genom projektet kan kommunerna ta vid och utveckla angelägna områden för det framtida träbyggandet, exempelvis arkitektur, teknik och inte minst affärsmodeller. Satsningen ska också tjäna som en inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker att utveckla planer och arkitektur som inte har någon motsvarighet i landets tidigare byggnadshistoria. Syftet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för modern industriell träbyggnadsteknik. - Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 14

15 Den offentliga sektor, lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Inom projektets ram genomförs insatser av pilotkaraktär tillsammans med lokala och regionala aktörer Resultat av insatser kommer att spridas över landet i seminarieform. Arkitekter, byggföretag, beställare, kommuner m.m. kan etablera ett samarbete med Trästad 2012 genom att ta kontakt med projektledningen. Företag och kommuner kan synas med sina projekt på hemsidan. Intresserade ska ta kontakt med projektledningen. Företag eller kommuner som söker kontakt med andra intresserade av industriellt träbyggande kan få hjälpa av projektet. Anders Jonsson, Länsstyrelsen Västerbotten, 4 Transport och miljö 4.1 Framtidsvägen Genom att visa på miljöanpassade resealternativ till ensambilåkande vill projektet minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken. Framtidsvägen är ett projekt som ska få fler att välja hållbara transporter. Genom att visa på miljöanpassade resealternativ till ensambilåkande vill projektet minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken. Projektet ska även fokusera på ökad trafiksäkerhet. Olika aktiviteter genomförs i form av kampanjer, evenemang och informationstillfällen, där vinsterna med ett mer miljöanpassat och trafiksäkert resande står i fokus. Aktiviteterna beräknas leda till ökad fysisk aktivitet, bättre folkhälsa, minskad miljöpåverkan samt ökad trafiksäkerhet. Allt detta ökar förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 15

16 Allmänheten Skellefteå kommun; Trafikverket Region Norr och NTF Västerbotten. MinResa är ett verktyg som är utvecklat för Framtidsvägen, Skellefteå kommun, för att jämföra olika färdsätt - bil, cykel, buss, tåg, moped eller promenad. Användaren ritar och jämför sedan olika färdvägar - och ser i realtid vad som skiljer mellan de olika resorna vad gäller tid, avstånd, koldioxidutsläpp, kalorier och pengar. Modelprojekt Cykla och gå till jobbet inkl. information om hälsoeffekter av cykling och gående, trafikregler samt en cykelkarta Skellefteå: Projektsamordnare, , Adolescence for Renewable Energies in Transport I projektet ADORE IT (Adolescence for Renewable Energies in Transport) samverkar projektpartners från Sverige, Nederländerna, Italien, Norge, Estland, Italien och Rumänien. Syftet är att bidra att nå EU:s mål för biodrivmedel och att övervinner de problem av biobränsle som finns i dagsläget. Projektet adresserar framförallt större bilägare såsom kommuner eller större företag och innehåller Tränings för kommuner Specifika informationsinsatser kring lagar och regler för biodrivmedel, kvalité, certifiering osv. icke-tekniska pilotprojekt dialog mellan producenter och användare av biodrivmedel på regional nivå och samarbete med bilproducenter Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 16

17 Kommuner, företag, entreprenörer biodrivmedel. Svensk projektpartner är Östersunds kommun. Intelligent Energy Europe En Gasbilsguid för att bidra till en snabb marknadsutveckling. Guiden ger en översikt över de gasbilar som finns på den globala marknaden hösten 2009, och modeller som förväntas bli tillgängliga under kommande åren (bilpriser, prestanda och räckvidd vid gasdrift, information om säkerhet, länkar till vidare läsning). Intressant är att det i guiden finns flera fyrhjulsdrivna biogasfordon, vilket inte har funnits förut i Sverige och efterfrågas, inte minst i norra Sverige. Anne Sörensson, Östersunds kommun, Grön trafik, Småskalig energiproduktion 5.1 Närvärme och fjärrvärme När- eller fjärrvärme baserande på biobränsle eller spillvärme medför miljövinster jämfört med om varje fastighet skulle ordna sin egen värmeförsörjning: Värmeproduktionen sker vanligtvis anläggningar som drivs av kvalificerad personal, har optimala förbränningsförhållanden och avancerade reningssystem. Förluster i kulvertsystemet kan däremot vara en nackdel. Samtidigt kan en när- eller fjärrvärmeanläggning vara en möjlighet för att förädla egna råvaror (t.ex. restprodukter från skogsbruk) i regionen och därmed en affärsmöjlighet. Olika Skogsägare, skogsindustri och företag som använder mycket energi Kommuner Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 17

18 Olika I projektet Ecoheat4.eu tas fram information om lagstiftning och liknande som rör näroch fjärrvärmesystem i Europa. Informationen finns kostnadsfritt på webbsidan. Energimyndigheten driver ett projekt kring småskalig närvärme. Information finns på webbsidan. Nenet har sammanställt information om närvärmeanläggningar i länet, bl.a. i Harads, då en biobränslepanna kombineras med solfångare enligt ett koncept som Roger Hermansson, LTU, har utvecklat (Bio-Sol). Peter Vernon, Euroheat & Power / Ecoheat4.eu, +32 (0) Solutions for Microgeneration to Allow Energy Saving Technology SMALLEST är ett EU-projekt för förnybar energi som ingår i det s.k. Norra Periferi Programmet Projektets syftar till att skapa förutsättningar för småskalig energiproduktion i glesbygden med förnybar energi (solenergi, vattenkraft, biobränslen m.m.). Målet är att kommunerna ska vägledas till de mest hållbara och kostnadseffektiva modellerna för ägarskap, drift och underhåll av småskaliga förnyelsebara energikällor. Detta ska ske bl.a. genom att hjälpa till vid planering och ekonomiska beräkningar, samt slutligen genom att öka den praktiska kompetens som krävs för att genomföra dessa förändringar. SMALLEST ska utöver befintlig rådgivning kunna hjälpa till med utbildning och stöd för grupper och organisationer samt bidra med exempel på småskaliga eller samägda energilösningar. Det är ett gränsöverskridande projekt för att dela kunskap inom EU och på så sätt kunna ge grupper och organisationer likvärdigt stöd i sin energiomställning oberoende av var man befinner sig Kommuner, organisationer och företag i programområdet. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 18

19 Northern Periphery Programme, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och projektpartner: International Resources and Recycling Institute (IRRI), Skotland samt kommuner och organisationer från Skotland, Finland, Irland, Färöarna, Sverige, Island, Grönland och Norge. Projektet syftar till att nå ut till 180 samhällen och kommuner. Målen är att hjälpa till med 54 konkreta projekt, och 27 nya företag. Projektet ska ta fram goda exempel för småskalig energiproduktion. Information finns på webbsidan Projektet hjälper till med att ta fram information och material, kunskap om småskaliga energilösningar i glesbygdskommuner som kan användas för att öka intresset och påverka beslutsfattare och politiker. Projektet kan även delta i konkreta projekt (i olika former) med anledning att genomföra ett antal pilotstudier. Projektet erbjuder seminarier, kurser och utbildningar. Eleonore Hedman, Norsjö kommun, , Småskalig bioenergiproduktion 6.1 Bioenergi Nord: Kretsloppsbaserad bioenergi i kallt klimat och Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem Projektet Kretsloppsbaserad bioenergi i kallt klimat har utvecklats utifrån utvecklingen i Nordkalotten som eder till att många jordbruk blir nedlagda, frånflyttade och överväxta med lövskog. På sikt har detta faktum potential att negativt påverka regionens ekonomi och kulturlandskapsvärde. Samtidigt är det önskvärt att för området öka användningen av bärkraftiga energikällor och reducera utsläpp av klimatgaser som CO2. Projektet adresserar dessa problem med att utveckla konceptet av odling av energigräs på outnyttjad jordbruksmark för produktion av energi (värme, ström eller flytande bränsle). I motsats till de flesta bioenergiprojekt som är lanserade idag är fokus för detta projekt småskalig produktion istället för stora centrala anläggningar. Arbetet har skett i nära dialog med universitet, högskolor och branschen. Projektet Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem syftar till att demonstrera rörflen från odling till färdig värme, arbetar med hela produktionskedjan och söker hållbara kalkyler för Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 19

20 rörflen som energiråvara: RCG briquettes. Projektets långsiktiga mål är att skapa lönsamhet för energigräset rörflen så att den småskaliga biobränsleproduktionen kan växa och outnyttjade odlingsmarker kan bli produktiva. I ett vidare perspektiv ska projektet bidra till att skapa nya arbetstillfällen, bevara odlingslandskapet i skogslandet, fasa ut fossil energi samt möjliggöra ett återförande av samhällets restprodukter som t.ex. aska till kretsloppet i form av gödselmedel. Sen 1996 och framöver Kommuner, Entreprenörer, Forskning Huvudfinansiär för projektet Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem är Jordbruksverket och Vattenfall-Inlandskraft. Samverkanspartner för forskning kring rörflen är Luleå Tekniska Högskola, Umeå Universitet, Gabbro AB, ETC Piteå, SLU Röbäcksdalen, BioEnergiNord A.S, BioForsk Nord, Dyrøy Energi, NENET, LRF Västerbotten, Wood Industries Conf of NW Russia, WICNWR, Ryssland, Wood- Pellets.com, Rysk biobränsleportal, Teknologisk Institut, Danmark Kunskapsbanken med omfattande information om projekt och resultat, bl.a. - Rapport Rörflen samlade erfarenheter av GME:s arbete med bioenergifrågor Handbok i Rörflensodling av Glommers Miljöenergi AB Förstudie för gödselmedel framställt genom samgranulering av aska och slam - en kartläggning av tillgången på aska och slam i Norr- och Västerbottens län, lagar kring spridning av ask- och slamprodukter samt en diskussion kring alternativ till deponi av aska och slam inkluderande en kostnadskalkyl av igångsättande av Granulverket Saltmyran. - Inventering Trädbränsletillgångar Norrbotten 2007 en inventering över Norrbottens trädbränsletillgångar av Skogsstyrelsen. - Filmer(av Leif Björk): upprustning av nedlagda myrodlingar och -anläggning av rörflensodling - Kartläggning och analys av kommersiella användningsområden för vit biolövmassa Bo Lundmark, Försöksstation Fasta biobränslen, Ross Wakelin, Norut Teknologi i Nordnorge Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 20

21 Solander Science Park Syftet med Solander Science Park är att bygga upp ett världsledande centret för forskning, utveckling och affärsutveckling inom bioraffinaderiområdet. Kunskapsöverföring och konferensverksamhet är viktiga delar i projektet. Det finns tre insatsområden: Solander Business Centre, Solander Symposium och Solander Research. 3 år Små och medelstora företag i Norrbotten Konsulter, myndigheter, och organisationer med intresse för ett hållbart och starkt norrbottniskt näringsliv EU, Piteå kommun. Norrbottens Läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbotten Företag inom bioenergi- och bioraffineriområdet kan få hjälp via Solander Business Center för att bli mer konkurrenskraftigt. Centret erbjuder bl.a. Möjlighet att nyttja testanläggningar och labor inom ETC Kunskapsöverföring och utbytte av information med andra projekt och experter Marknadsföring och kontakt till andra företag i samma område, bl.a. genom via webben Coaching som stöd för att utveckla nya tjänster och produkter Lokaler, bl.a. konferensrum, växel, fika Robert Bergman Solander Science Park, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 21

22 6.3 Biogas Norr BioFuel Region är ett samarbete i norra Sverige mellan kommuner, företag, regionförbund, länsstyrelse, landsting och universitet. Projektet ska hjälpa till med att utbyta kunskaper inom biogasområdet och se över vilka initiativ som pågår med huvudmålet att samarbeta för att producera mer biogas i norra Sverige. Genom samarbete ska en gemensam infrastruktur för biogas byggas upp, både för produktion och distribution. Att inventera vilken råvarupotential det finns i regionen för biogasproduktion är ytterligare en gemensam angelägenhet. BioFuel Region arbete med Biogas, DME, cellulosabaserad Etanol, El och Syntetisk diesel och fokuserar på att vara kunskapsledande i samhällsomställning industriell och regional utveckling ökat utbud av förnybara råvaror - Medlemmar men även Region Västerbotten, Västernorrlandsläns Landsting, Vägverket och Processum. Större projekt finansieras av Myndigheten för skolutveckling, Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västernorrland samt EU. Erbjuder studiebesök Utbildningsmaterial finns för att ladda ner på webbsidan Konferenser och seminarier genomförs, dokumentationer hittas på webbsidan Nyhetsbrev Fakta om biodrivmedel, direktiv, lagar och regler Erika Åberg Biogas Norr, Förgasning av svartlut och skogliga råvaror Chemrecs teknik förgasar biomassan i så kallad svartlut till syntesgas som gör framställning av miljövänliga drivmedel som metanol, syntetisk diesel (DME), vätgas eller grön el möjlig. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 22

23 Svartluten kan jämföras med råolja som sedan raffineras till en mängd produkter som till exempel; bränsle (DME), metanol, och ingredienser till livsmedel, mediciner samt kosmetika och hygienartiklar. Chemrecs teknologi för förgasning av svartlut är unik och utvecklingsanläggningen i Piteå den enda i sitt slag i världen. Intresset är stort och koncernen New Page ska också bygga en pilotanläggning vid massabruket i Escanaba, Michigan, USA. I november 2011 invigdes en ny pilotanläggning där man ska använda skogsrester direkt i en förgasare som producerar en gas som kan användas för att framställa exempelvis drivmedel Budgeten för hela projektet ligger på 25 miljoner kronor och anläggningen har tagit ett år att bygga. Bakom satsningen står förutom Sveaskog även Smurfit Kappa, IVAB (Infjärdens Värme AB) och ETC, energitekniskt centrum i Piteå. Om Chemrecs teknologi införs fullt ut vid svenska massabruk skulle produktionen av drivmedel motsvara 25 procent av dagens behov i landet. Samtidigt skulle utsläppen av koldioxid minska med sex miljoner ton årligen, vilket grovt räknat motsvarar tio procent av landets totala utsläpp. Volvo har redan tagit fram en lastbilsmotor som kan köras på DME. Birgitta Marke, Chemrec, High Bio Regionen en stor outnyttjad utvecklingspotential, i att öka både värme-, el- och drivmedelsproduktionen genom att använda närproducerade skogsråvaror. Förädlingen kan ske genom mindre och medelstora kraftvärmeenheter (CHP) i mindre tätorter på landsbygden såväl som medelstora/stora drivmedelsanläggningar i regionen. Projektet syftar att ta fram alternativ för en hög förädling av bioenergi för ett lokalt nyttjande av råvaror genom vidareförädling. Vidareförädling kan delvis genom lokala entreprenörer och Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 23

24 energikooperativ, som kan utveckla och tillämpa erfarenheter från projektet. Inom projektet ska också olika förädlingsprocesser och typer av reningsteknik analyseras och följas upp samt utvärderas genom teknoekonomiska analyser. Projektet drivs av Jyväskylä, Universitet, Karleby universitetscenter Chydenius. Luleå tekniska universitet är medsökande Energientreprenörer, Skogs- och jordbrukare, Entreprenörer som är potentiella ägare för produktionsanläggningar, Leverantörer av biobränsle och Energibolag Interreg 4a Nord Projektet tar fram informationsmaterial och ordna seminarier i Sverige och Finland för nyckelpersoner inom regionen Forskningsresultat publiceras på hemsidan. Huvudområden i projektet är: - En utvecklad förgasningsprocess - Råvarans inverkan på förgasningsprocessen (Förbehandling av biobränslet, Gaskvaliténs påverkan av råvarusammansättningen, Förgasningsprocessens funktion) - Slutprodukter från förgasning (Syngas till nya kemiska produkter och nya tillämpningar; nyttjande av biprodukter från förgasningen) - Utvärdering och teknoekonomiska analyser (Teknoekonomisk utvärdering av termokemisk omvandling av biobränslen till biodrivmedel/kraftvärme; Material- och energibalansgranskning i anslutning till förgasning av biomassa) Projektet samlar kompetens och ska sprida information. Marcus Öhman, LTU, Rikard Gebart, VD ETC Piteå, Adj. professor LTU, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 24

25 6.6 ETC, Energitekniskt Centrum i Piteå ETC är ett forsknings- och utvecklingscentrum inom förbrännings-, förgasnings- och bioraffinaderiteknik med fokus på förnyelsebara bränslen. Löpande Offentlig sektor, akademiska institutioner och företag. Samarbete både i långsiktiga forskningsprojekt och direkta uppdrag. Offentlig sektor, akademiska institutioner och företag. Genomför industriuppdrag och tjänster bl.a. inom följande områden: karaktärisera biobränsle; energikartläggning och energieffektivisering; instrument för både vanliga rökgaskomponenter och instrument som kan analysera processgaser; Partikelkaraktärisering och emissionsmätningar Genomför seminarier, konferenser och visningar för olika målgrupper. Rikard Gebart, VD, Adj. professor LTU, Nätverk kring förnybar energi 7.1 Network of expertise for Energy in Cold Climate Ett nätvärk för energi i kallt klimat på Nordkalotten startades 2008 och ska nu pågår i ett nytt projekt fram till april Fokus ligger på förnybar energi som bioenergi, vindkraft, vattenkraft, energieffektivisering och solenergi. Projektet syftar till att förbättra samarbete mellan forskning, näringslivet och den offentliga sektorn. Målet är att skapa ett konkurrenskraftigt kompetenscentrum med ekonomiska och kompetensmässiga resurser att bedriva innovativa teknikutvecklingsprojekt och att få fram nya, energieffektiva och kommersiella produkter och tjänster med exportmöjligheter.. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 25

26 Partner är Luleå tekniska universitet, Centek, Bedriftskompetanse, Norut Narvik, Universitet i Narvik, Rovaniemi University of Applied Sciences, Bothnian Arc, Kemi-Tornionlaakso Municipal Education and Training Consortium Lappia, Ylivieska Subregion and Oulu Innovation Ingen information Interreg IV A Nord Project, Länsstyrelsen i Norrbotten, Nordkalottrådet, Nordland Fylkeskommune, Troms Fylkeskommune, Finnmark Fylkeskommune Projektet erbjuder workshop och seminarier Pirjo Koskiniemi, (+358) Gröna Piloter Gröna Piloter är projekt som ska resultera i 18 nya pilotsatsningar inom energi, entreprenad och turism i Västerbotten och Norrbotten. Pilotföretagen ska fungera som förebilder, och bidra till ökad framtidstro. Projekt Gröna Piloter arbetar inom tre områden - energi, entreprenad och turism. Energi är det dominerande området där 10 pilotföretag ska tas fram. Det kan handla om till exempel affärsidéer inom småskaliga närvärmeanläggningar, energigrödor eller vindkraft. Kunskapsgrupper med experter från näringsliv, forskning/utveckling och offentlig sektor är knutna till projektet Företag Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 26

27 EU:s landsbygdsprogram, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket (f d Nutek), Energimyndigheten. Norra Skogsägarna, Sveaskog, Längmanska företagarfonden, LRF, Även pilotföretagen bidrar i form av deltagaravgifter. Gröna Piloter ordnar framför allt riktade insatser för projektdeltagare, till exempel studiebesök, seminarier och rådgivning. För att komma ifråga för projektet måste ert företag uppfylla ett antal kriterier, bl.a. färdig eller pågående affärs-/utvecklingsplan; Vilja att investera med egna resurser och beredd att erlägga deltagaravgift; Tid, utrymme och möjlighet att delta i delar av kunskapsprogrammet samt ta del av rådgivningserbjudanden; En unik idé eller produkt eller lösning unik för området samt marknadspotential och tydlig miljö-, klimat- och energistrategi Johan Stenlund, projektledare Energi Karin Hedström, projektledare Turism Rikard Stjärnback, projektledare Entreprenad Grön framtidsgård Projektets övergripande mål är att öka tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i företagen på landsbygden i Västerbotten och Norrbotten. Basen till projeket är den uppsökande verksamheten. Fokusområdena för de närmaste 3 år ska omfatta livsmedel, turism, grön omsorg, entreprenad och förnybar energi Företag, kommuner Grön Framtidsgård finansieras bl.a. genom EU: s landsbygdsprogram, landstingen och länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län samt ett flertal kommuner i de båda länen. Resterande finansieras av Sparbanksstiftelsen Norrbotten, Sparbanken Nord, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 27

28 Sparbanksstiftelsen Norrland, Länsförsäkringar Norrbotten, LRF samt genom företags- och seminarieavgifter. Företagsbesök: En företagarcoach från projektet åker på begäran ut till gården om ett företag har en utvecklingsidé. Besöket är helt kostnadsfritt. Företaget får bland annat en åtgärdsplan, kontakter med rådgivare, myndigheter, nätverk etc och konsulthjälp från någon med spetskompetens bekostad. Projektet arrangerar kurser, studiebesök, studiecirklar och nätverksträffar Projektet ska arrangera Gröna mötesplatser går ut på att fördjupa samarbetet med kommunernas näringslivs- och utvecklingskontor. Det kan också handla om att sammanföra lokala och regionala producenter och köpare av olika produkter och tjänster. Håkan Stenmark, projektledare, Linnea Larsson, företagarcoach Norrbotten Erica Stridsman företagarcoach Norrbotten Vindkraftscentrum i Barentsregionen Projektets övergripande syfte är att Piteå inom en femårsperiod utvecklas till en tillväxtmotor och ett vindkraftscentrum i Norra Sverige och Barentsregionen. Basen för denna målsättning är den massiva utbyggnaden av vindkraft i kommunen. Syftet är att skapa tillväxt och arbetstillfällen och målet är att skapa bestående verksamheter inom tillverkning, information, forskning och utbildning inom vindkraft. Det viktiga för kommunen är hur man stödjer och kreerar mervärden av denna etablering och hur man skapar varaktiga arbetstillfällen långt bortom utbyggnadsperiodens slut. Nyckelorden blir här näringslivsutveckling, utbildning, forskning och informationsspridning Företag i och utanför regionen, myndigheter, organisationer, exploatörer, forskare, lärare, utbildningsinstitutioner, andra regioner och kommuner, samrådsgrupper och allmänhet som vill få vägledning inom vindkraftsområdet Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 28

29 EU står för halva finansieringen och Piteå kommun (3 miljoner), Energimyndigheten (1,5 miljon), Länsstyrelsen ( ) samt Landstinget ( ). Projektet ska jobba med tre inriktningar. Näringslivsutveckling, information och forskning/utbildning. Inom Näringslivsutveckling ryms frågor som att få med lokala näringen i byggandet, skapa klusters som är attraktivt för etablerare och att förlägga produktion i Piteå. Inom Information finns arbetsområden som nätverksskapande åtgärder, informationsspridning och att vara det bollplank som näringen och allmänheten eftersträvar. Tillsammans med forskningsinstitutioner ska forskning förläggas på området i anslutning till centrat. Dessutom måste utbildningsväsendet anpassas efter den enorma efterfrågan på arbetskraft som om ett par år kommer att finnas inom detta område. Stefan Lundmark, projektledare, Regionala klimatprojekt 8.1 ClimActRegions ClimAct är ett EU Interreg IVC projekt för att sprida information om klimatsmarta strategier och hållbar framtidsplanering baserat på goda exempel från hela Europa. I projektet ClimAct samlas kompetens från elva partners från nio olika regioner and en internationell sammanslutning av energikontor och regioner. Partners kommer från Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Rumänien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Det övergripande målet med projektet är att minska effekterna av klimatförändringar genom att fokusera på de europeiska regionerna och deras kapacitet för att skapa en politik för att minska utsläpp av växthusgaser. Projektet ska arbeta med tre huvudområden: 1. Mätning och övervakning av utsläpp av växthusgaser 2. Utveckla regionala strategier och handlingsplaner för att minska klimatpåverkan 3. Regional påverkan från kunskap till handling ClimAct skall bidra till att samarbete sker över flera nivåer (lokal, regional, europeisk) för att minska klimatpåverkan både ur tekniskt och politiskt perspektiv. Projeket ska visa på goda Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 29

30 exempel från olika delar av Europa vad gäller strategier för att minska klimatpåverkan och mättning/monitoring av växthusgaser. Projektet skall öka medvetenheten om klimatförändringar och ge inspiration till olika sätt att arbeta med att minska klimatpåverkan och sprida information till beslutsfattare och tjänstemän på lokal och regional nivå om vikten av deras politik och agerande för att vi ska klara av att uppnå de uppsatta målen Lokala och regionala beslutfattare, kommuner, landsting och länsstyrelsen, företag. Interreg IV C Goda exempel för regionala klimatskystrategier från hela Europa ska tas fram, analyseras och sammanfattas i en handledning som spridas kostnadsfritt. Goda exempel av metoder för att kartlägga och övervacka växthusgasutsläpp på lokal och regional nivå ska tas fram, analyseras och sammanfattas i en handledning som spridas kostnadsfritt. Studiebesök, seminarer och konferenser arrangeras. Nyhetsbrev skickas ut. Malin Lagerwall, Nenet Wolfgang Mehl, Nenet, Silva Herrmann, Nenet, Mätningar energi och klimat 9.1 Abiskoögat Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) ligger i ett kuperat fjällområde och omfattar flera klimattyper med en mångfald av sjöar, älvar, landskap och ekosystem, från boreala barrskogar i Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 30

31 öst till högalpina växtsamhällen i väst. Stationen har ända sedan 1913 samlat in data över miljömässiga variabler som klimat, snödjup samt isens tjocklek på sjön Torneträsk och hur länge isen har legat. Olika projekt syftat till att förbättra samarbete mellan forskningsgrenar, samiska renskötare och besöksnäringen för att förstå förändringen i fjällvärlden bl.a. genom klimatförändringen. Löpande Forskare, renskötare, besöksnäringen, kommuner Olika forskningsprojekt Webbsidan Abiskoögat visar meteorologiska och fenologiska data angående klimatförhållanden i fjällvärlden. Christer Jonasson, 9.2 Hållbarometer Luleå Hållbarometern är en omfattande webbplats för hållbarhet (inkl. ekonomiskt och social hållbarhet) miljö- och folkhälsofrågor, som ger överblick. Användare hittar beskrivningar av utvecklingen i Luleå och om miljömålen. Redovisningen har både ett lokalt och ett nationellt perspektiv. Hållbarometer webbsidan finns dessutom en redovisning över de viktigaste planer, strategier och regler inom Luleås kommun. Hållbarometern drivs av Miljökontoret i samarbete med miljösamordnaren och folkhälsosamordnaren i Luleå kommun. Löpande Kommunens invånare, näringslivet, kommunförvaltningen, politiken Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 31

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande:

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande: Spår från verksamheten 2007 Vår vision Det gemensamma målet för alla intressenter i TräCentrum Norr är en svensk träindustri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Mersmak av jämställdhet NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Nenet www.nenet.se är oberoende och icke vinstdrivande ska öka användningen av förnybar energi, samt miljöanpassad och energieffektiv teknik har

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman Energiforskning vid Luleå tekniska universitet Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman VISION Norrland är en internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljö för demonstration av ett långsiktigt

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011)

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011) IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011) Bakgrund: Energieffektivt företagande i Norrbotten (Mål 1, 2005-2007) 80 små och medelstora företag samlade

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom grön ekonomi från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar energi över gränserna...

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Presentation & bakgrund

Presentation & bakgrund Presentation & bakgrund Medlemsorganisation för Västerbotten och Västernorrland med samarbeten i övriga Norrland och med utblick mot övriga världen! 11 kommuner 1 landsting 1 länsstyrelse 1 regionförbund

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Klimatförändring, regional klimatpolitik och konkreta projekt

Klimatförändring, regional klimatpolitik och konkreta projekt Klimatförändring, regional klimatpolitik och konkreta projekt Med små steg kan vi göra en stor insats! Wolfgang Mehl, 2013-11-06, Haparanda Årsmedeltemperatur Nordkalotten Upp till 2,5 grader varmare år

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

En nationell strategi för ökad tillväxt och export av svensk miljöteknik

En nationell strategi för ökad tillväxt och export av svensk miljöteknik En nationell strategi för ökad tillväxt och export av svensk miljöteknik Berit Gullbransson verksamhetschef Swentec, Sveriges miljöteknikråd Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens uppdrag att

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Nätverksträff inom INNOVATION

Nätverksträff inom INNOVATION Nätverksträff inom INNOVATION Vasa 30.8.2016 9.30 Fika 10.00 Vad är INNOVATION? 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 11.30 Exempel på pågående innovationsprojekt 12.00 Lunch 13.00 Från idé till

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

på väg mot ett hållbart energisystem

på väg mot ett hållbart energisystem på väg mot ett hållbart energisystem 2015 Kort historik Bildas 1999 som ett EU-projekt Energikontoren: en viktig del i EU:s energipolitik. Det finns >400 energikontor i EU, varav 14 i Sverige. Energikontor

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: Smart energi Skåne Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200438 Sammanfattande beskrivning Projektet är baserat på en förstudie som IUC har genomfört på uppdrag av Region Skåne där en

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 Länsstyrelsernas uppdrag Länsstyrelsens viktigaste uppgift är att se till att de mål som riksdagen och regeringen slagit fast inom en

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

DINA VAL SPELAR ROLL

DINA VAL SPELAR ROLL DINA VAL SPELAR ROLL Vad? Interreg-projektet Green Drive Region jobbar för att du som bilist enkelt ska kunna byta till fordon som drivs av el, vätgas eller biodrivmedel som till exempel biogas och biodiesel.

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Välkomna, kort presentation av sessionens bakgrund och syfte Presentationsrunda

Läs mer

Klimatförändring och hållbar utveckling

Klimatförändring och hållbar utveckling Klimatförändring och hållbar utveckling Med små steg kan vi göra en stor insats! Silva Herrmann / Wolfgang Mehl Vision för Jokkmokks nya energiplan och klimatstrategi Närproducerad förnybar energi i ett

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost

REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling Hans Gulliksson, Energikontor Sydost 1 EU-program med anknytning till bioenergi IEE Intelligent Energy Europe programme

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Hållpunkter. Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet. Styrkor och utmaningar för Norra Sverige.

Hållpunkter. Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet. Styrkor och utmaningar för Norra Sverige. Hållpunkter Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet Styrkor och utmaningar för Norra Sverige. Möjligheter för företagen i regionen. Egna reflektioner Globala

Läs mer

Finansiering forskning och innovation. Johan Stenberg

Finansiering forskning och innovation. Johan Stenberg Finansiering forskning och innovation Johan Stenberg Vinnova driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Huvudinriktningar: strategiskt viktiga områden innovationsförmåga hos specifika

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

Kommunstyrelse. Kommunchef Mats Berg. Tillväxtavdelning Helene B Röckner

Kommunstyrelse. Kommunchef Mats Berg. Tillväxtavdelning Helene B Röckner Tillväxt Piteå 2011 Kommunstyrelse Kommunchef Mats Berg Tillväxtavdelning Helene B Röckner Strategiskt näringslivsarbete Marknadsföring/Varumärke Start entreprenörskap och företagande Go Business - Acusticum

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Energieffektiva kök - storkök och professionella kök BELIVS INNOVATIONSKLUSTER

Energieffektiva kök - storkök och professionella kök BELIVS INNOVATIONSKLUSTER Energieffektiva kök - storkök och professionella kök BELIVS INNOVATIONSKLUSTER För ökad energieffektivisering i livsmedelslokaler 2016-10-13, Stockholm Ulla Lindberg, Koordinator VÄLKOMNA Bakgrund och

Läs mer

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet. (fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

Nätverksträff inom MILJÖ

Nätverksträff inom MILJÖ Nätverksträff inom MILJÖ Härnösand 2016-10-26 9.30 Fika 10.00 Turism på naturens villkor 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Lunch 12.30 Exempel på pågående miljöprojekt 13.00

Läs mer